SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA

Transkript

1 SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA Tabellrapport Student-SOM-undersökningen 2001 Maria Pettersson Samhällsvetenskapliga fakulteten

2 Innehåll 1. Student-SOM-undersökningen Så gjordes undersökningen 1 Population och urval 1 Frågeformuläret 3 Praktiskt genomförande 3 Svarsfrekvens 4 Bortfall 6 Redovisningens upplägg 7 Kontakt 7 Förklaring av bakgrundsvariablerna 8 2. Nybörjarstudenterna universitet/högskolor 13 Avser gå vidare i ämnet 14 Könsfördelning 15 Åldersfördelning 16 Familjetyp 17 Etniskt ursprung 18 Bostadsort innan vid GU 19 Medborgarskap 20 Hemspråk 21 Civilstånd 22 Studerande med barn 23 Boende 24 Studiefinansiering 25 Utbildningsbakgrund 26 Föräldrarnas utbildningsbakgrund 27 Arbetslivserfarenhet 29 Förvärvsarbetande studenter 30 Fler än ett ämne 31 Uppehåll/avbrott i na 32 Motiv till val av utbildning 33 Förstahandsval 35 Information om utbildningen Studier och studiemiljö 40 Studiernas innehåll 40 Kraven på studenterna 41 Studietid 42 Pedagogiken 43 Studiesituationen 44 Studiehjälp 46 Språkkunskaper 48

3 Institutionens infrastruktur 49 Atmosfären på institutionen 50 Välkomnandet på institutionen 51 Studentinflytande 52 Diskriminering 53 Val av Göteborgs universitet 54 Förtroende för GU 56 Studentstaden 57 Studentkåren 59 Studentkårens arrangemang 61 Universitets-TV 62 Studentradion K Studentnätet 64 Götheborgske Spionen 65 GFS:s studentservice Livsstilar och opinioner 67 Konsumtion av nyheter i TV 67 Dagstidningskonsumtion 69 Konsumtion av Ekonyheter i Sveriges radio och nyheter på Internet 71 Intresse för politik 73 Partisympati, partiövertygelse och placering på vänster-högerskala 74 EU och EMU 76 Förtroende 78 Politiska debatten 79 Samhällsdebatten 80 EU:s toppmöte i Göteborg 81 Tillit till andra människor 82 Fritidssysselsättning 83 Vida världen 86 Livet och hälsan 88 Bilaga 90 Frågeformuläret till nybörjarstudenterna 2001

4 1. Student-SOM-undersökningen 2001 SOM-institutets och samhällsvetenskapliga fakultetens studentundersökning 2001 är den andra i ordningen som omfattar studenter på samtliga kurser och program på grundkursnivå på samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. SOM-institutet har dock sedan 1993 utfört en årligen återkommande frågeundersökning under just namnet Student-SOM bland studenterna på Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen års undersökning är med andra ord den nionde sedan starten En nyhet för årets undersökning är att även studenter som läser en fristående kurs på fördjupningsnivå eller går sista året på ett program har ingått. 2, 3 Detta betyder att undersökningen återigen växt en aning, även om den största förändringen beträffande innehåll, genomförande och ansvar skedde i och med 2000 års undersökning. Samhällsvetenskapliga fakulteten är initiativtagare och uppdragsgivare av studentundersökningen som genomförs i SOM-institutets regi. SOM står för ämnesområdena samhälle opinion och massmedia och är ett organ för undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) samt Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. SOM-institutet genomför sedan 1986 årliga nationella undersökningar och sedan 1992 även årliga västregionala undersökningar om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö, risker, ny medieteknologi och fritidsvanor. Syftet med samhällsvetenskapliga fakultetens och SOM-institutets studentundersökning är att få en översikt av vilka som börjar studera på samhällsvetenskapliga fakulteten och varför att få en bild av hur studenterna ser på sina och de institutioner där de studerar att få en förståelse för opinioner och livsstilar bland studenterna. Samhällsvetenskapliga fakulteten och dess institutioner är särskilt intresserade av de två första punkterna i syftet eftersom de handlar om rekrytering och utvärdering. En förutsättning för undersökningen är regelbundenhet och uppföljning, det vill säga att under flera år få kunskap om vilka studenter som söker sig till de samhällsvetenskapliga ämnena och vad de tycker om sina. På så sätt kan institutionerna ställa resultatet mot förändringar som gjorts och även ha tillgång till ett referensmaterial vid sidan av kursvärderingarna. Inkluderandet av studenter på fördjupningsnivå eller sista året på ett program ger undersökningen ytterligare en uppföljningsdimension, då det nu även är möjligt att jämföra mellan studenter på olika nivåer i samma ämne. SOM-institutet har, efter samråd med fakulteten, initierat den tredje delen av syftet eftersom den ger kunskap om studenternas opinioner i en rad viktiga frågor och därigenom kan ge viktig kunskap om framtiden och även bidra till forskningen på området. Så gjordes undersökningen Population och urval Undersökningen har i huvudsak genomförts i form av enkäter som har delats ut på eller i anslutning till schemalagd undervisning. Respektive fristående kurs eller program måste omfatta minst 20 1 För en översikt av undersökningsresultaten , se Pettersson, Maria (2001) Från nittonhundranittiotal till tvåtusental. Trender i studentopinionen. Arbetsrapport nr 3. Göteborgs universitet, SOM-institutet 2 Begreppen nybörjarstudenter respektive sistaårsstudenter kommer att användas synonymt för alla studenter på grundkursnivå eller första terminen på ett program respektive för alla studenter på fördjupningsnivå eller sista året på ett program. 3 I föreliggande tabellrapport redovisas dock bara resultaten för nybörjarstudenterna. Detta för att resultaten skall vara jämförbara med resultaten från 2000 års undersökning. 1

5 poäng på hel- eller halvfart för att omfattas av undersökningen. Totalt har studenter vid åtta institutioner och sammanlagt 41 kurser eller program på grundkurs- och fördjupningsnivå varit aktuella för undersökningen. Studenter från samtliga 41 kurser och program har deltagit i någon utsträckning. De kurser och program, vars studenter deltagit i undersökningen, är: 4 Institutionen för freds- och utvecklingsforskning Internationella relationer Grundkurs, helfart Internationella relationer Fördjupningskurs 2 Utveckling och internationellt samarbete Grundkurs, halvfart Utveckling och internationellt samarbete Fördjupningskurs 2 Förvaltningshögskolan Förvaltningsprogrammet Termin 1 Förvaltningsprogrammet Termin 5 Förvaltningsprogrammet Termin 7 Hälso- och sjukvårdsadministration Grundkurs, halvfart Hälso- och sjukvårdsadministration Fördjupningskurs 1, halvfart Institutionen för journalistik och masskommunikation Journalistprogrammet 40 poäng Termin 1 Journalistprogrammet 100 poäng Termin 1 Journalistprogrammet 100 poäng Termin 5 Medie- och kommunikationsvetenskap Grundkurs, helfart Medie- och kommunikationsvetenskap Grundkurs, halvfart Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs 1, helfart Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Termin 1 Psykologprogrammet Termin 9 Psykologi Grundkurs, helfart Psykologi Grundkurs, halvfart Psykologi Fördjupningskurs 1, helfart Psykologi Fördjupningskurs, halvfart Arbets- och organisationspsykologi Grundkurs, halvfart Barn- och ungdomspsykologi Grundkurs, halvfart Socialantropologiska institutionen Socialantropologi Socialantropologi Institutionen för socialt arbete met för social omsorg och socialpedagogik Termin 1 Sociala omsorgsprogrammet Termin 6 Socionomprogrammet Termin 1 Socionomprogrammet Termin 7 Grundkurs, helfart Fördjupningskurs 1, helfart Sociologiska institutionen Sociologi Grundkurs, helfart Sociologi Fördjupningskurs 1, helfart Socialpsykologi Grundkurs, helfart met för personal- och arbetslivsfrågor Termin 1 met för personal- och arbetslivsfrågor Termin 5 Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskap Grundkurs, helfart Statsvetenskap Fördjupningskurs 1 Statsvetenskap Fördjupningskurs 1 och 2 Samhällskunskap Grundkurs, helfart Samhällskunskap Fortsättningskurs 1 Samhällskunskap Fortsättningskurs 2 Europaprogrammet Termin 1 och 3 4 Kursiverade namn på kurser/program är de kurser/program som omfattas av resultaten i föreliggande tabellrapport. 2

6 På grundkursnivå har studenter från 14 stycken kurser, varav sju är halvfartskurser som bedrivs kvällstid, samt åtta program deltagit. På fördjupningsnivå handlar det om 12 kurser, varav två på halvfart och kvällstid, samt sex program. Det totala antalet registrerade studenter är 2231 stycken, varav 1613 är studenter på en grundkurs eller första terminen på ett program och 618 är studerande på en fördjupningskurs eller sista året på ett program. Frågeformuläret En annan nyhet med årets undersökning, i jämförelse med år 2000, är att de två studentgrupperna fått olika enkätformulär. Anledningen till detta val var att undvika att i enkäten ha stora delar som studenten på den ena eller andra nivån skulle hoppa över. I enkäten till nybörjarstudenterna finns till exempel frågor om hur man fått information om sin utbildning som inte återkommer i formuläret till sistaårsstudenterna, och omvänt finns fler utvärderingsfrågor till de sistnämnda, eftersom de har läst längre på sina utbildningar och därmed kan ta ställning till sin utbildning på flera olika sätt, vilket kan vara svårt att göra som nybörjarstudent. En majoritet av frågorna är dock desamma i de båda formulären. Enkäten till nybörjarstudenterna innehåller sju delar med totalt 58 frågor av varierande omfattning medan enkäten till sistaårsstudenterna innehåller sex delar och 55 frågor. De allra flesta frågorna har fasta svarsalternativ där man med ett kryss i en ruta markerar det alternativ som passar bäst in på en själv eller den egna uppfattningen. Formulär till nybörjarstudenter Formulär till sistaårsstudenter 1. Universitets (fråga 1-6) 1. Universitets (fråga 1-8) 2. Studiemotiv (fråga 7-8) 2. Studiemiljö och studiesituation (fråga 9-18) 5 3. Studiemiljö och studiesituation (fråga 9-15) 3. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 19-23) 4. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 16-21) 4. Massmedier, samhälle och politik (fråga 24-33) 5. Massmedier, samhälle och politik (fråga 22-33) 5. Fritid (fråga 34-36) 6. Fritid (fråga 34-38) 6. Bakgrund (fråga 37-55) 7. Bakgrund (fråga 39-58) Praktiskt genomförande Årets studentundersökning har i huvudsak genomförts genom att enkäter delats ut på eller i anslutning till en lektion. Samtliga tider hade bestämts i samråd med undersökningsledaren och berörda ektorer och i de flesta fall kontaktades även ansvarig lärare av undersökningsledaren och/eller ektor för att bekräfta den inbokade tiden. Dock var enkätutdelningstillfället i de allra flesta fall inte schemalagt, utan studenterna fick informationen muntligen. Vid varje utdelningstillfälle kom en undersökningsledare från SOM-institutet och presenterade såväl enkäten som institutet i sig. Denna introduktion tog ungefär 5 minuter. Efter det delades enkäten och en penna ut till de närvarande studenterna som sedan, i de flesta fall, satt kvar och fyllde i enkäten. Ifyllandet tog mellan 20 och 60 minuter, de flesta var klara efter omkring 30 minuter. Enkäten som nybörjarstudenterna fick fylla i tog i genomsnitt 5 minuter längre att fylla i än enkäten till sistaårsstudenterna. Detta beror till stor del på att den förstnämnda enkäten är något mer omfattande. Undersökningsledaren var också närvarande under hela ifyllandet vilket möjliggjorde att studenterna kunde ställa frågor om undersökningen och om enskilda frågor i enkäten eller komma med kommentarer. 5 Under ämnesområdet studiemiljö och studiesituation i formuläret till sistaårsstuderande återfinns en fråga som i formuläret till nybörjarstudenterna återfinns under studiemotiv. 3

7 En del avsteg från den ovan nämnda proceduren har dock skett. I de fall där närvaron varit låg har enkäter delats ut till lärare eller studiekompisar som i sin tur vidarebefordrat dem. I vissa fall var det inte heller möjligt att fylla i enkäten efter introduktionen, var på undersökningsledaren delade ut svarskuvert och/eller kom och samlade in enkäterna ett par dagar senare. I några fall har även den ansvariga läraren sett till att gruppens enkäter kommit SOM-institutet tillhanda. Vid några utdelningstillfällen uppstod missförstånd mellan ansvarig lärare och undersökningsledaren, vilket ledde till att tider fick bokas om. Generellt kan det sägas att i de grupper där de alternativa insamlingsmetoderna fick tas till var svarsfrekvensen i regel lägre. Det största avsteget från insamlingsmetoden gäller två grupper av studenter som av schematekniska eller organisatoriska skäl inte gick att nå under fältperioden, nämligen två av de tre klasserna på socionomprogrammets sjunde termin samt alla studenter på femte terminen på programmet för personal- och arbetslivsfrågor. I det förstnämnda fallet fanns det ingen passande schemalagd tid där enkäten kunde delas ut under fältperioden. I det andra fallet handlar det om att studenterna läser sin programinriktning den aktuella terminen, vilket betyder att de är utspridda på fyra ämnen på tre olika fakulteter. I de här två programfallen blev distribution av enkäten via post aktuellt. Studenternas namn och adresser togs fram via Ladokregistret och utskicket av enkäterna till studenterna på socionomprogrammet skedde den 18 oktober och till studenterna på programmet för personal- och arbetslivsfrågor den 19 oktober. En första påminnelse skickades ut efter två veckor och en andra påminnelse efter ytterligare två veckor. Fältperioden för 2001 års studentundersökning var betydligt längre än för året innan, mycket beroende på att antalet medverkande kurser och program utökats. De första enkäterna delades ut 15 oktober och de sista 28 november. I huvudsak dominerades fältarbetet de första veckorna av att dela ut enkäten till sistaårsstudenter, eftersom de i många fall börjar skriva examens-/projektarbeten efter halva terminen. Motsatt delades fler enkäter ut till nybörjarstudenter under de sista fältveckorna eftersom de då har kommit länge i sina och i många fall hunnit läsa flera delkurser och fått en mer välgrundad uppfattning om sina och om institutionen. Dock skall det påpekas att några grupper av nybörjarstudenter fyllde i enkäten relativt tidigt i fältperioden, vilket naturligtvis kan påverka resultatet för de kurserna eller programmen. Svarsfrekvens I stort sett samtliga av de som närvarade på lektionen vid utdelningstillfället fyllde i enkäten. Det skall dock påpekas att flertalet studenter av olika anledningar valde att gå ifrån lektionen, om utdelningstillfället var i direkt anslutning efteråt, eller valde att inte kommer på utdelningstillfället, om det var direkt före en lektion. Överlag har 2001 års undersökning i högre grad än 2000 års präglats av att det varit svårt att få studenter att stanna kvar och fylla i enkäten. Detta medför framförallt stora skillnader i svarsfrekvensen. I en del studentgrupper har alla närvarande fyllt i enkäten, i andra studentgrupper har stora delen valt att gå därifrån och har därmed inte medverkat. Närvaron vid enkätutdelningstillfället var i många fall också betydligt lägre än det antal registrerade studenter på kursen eller programmet. Totalt har 1235 av de 2231 registrerade studenterna besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55,4 procent. Bland nybörjarstudenterna har 857 av 1613 registrerade studenterna besvarat enkäten, vilket motsvarar 53,1 procent och bland sistaårsstudenterna har 378 av 618 registrerade studenter, eller 61,2 procent, svarat. 4

8 Figur 1 Svarsfrekvens Student-SOM 2001 Procent ,4 53,1 61,2 Totalt Nybörjarstudenter Sistaårsstudenter Svarsfrekvensen för 2000 års undersökning, där bara nybörjarstudenter deltog, var 66 procent vilket är betydligt högre än årets. Om svarsfrekvenserna mellan 2000 och 2001 för nybörjarstudenter jämförs framkommer det tydligt att det framförallt är andelen svar bland studenter på fristående kurser dagtid som minskat, även om årets svarsfrekvens är lägre i alla grupper jämfört med Figur 2 Svarsfrekvensen bland nybörjarstudenter 2000 och 2001 Procent ,4 53,1 70,8 63,9 68,5 Totalt Fristående kurs dag 47,8 54,8 46,4 Fristående kurs kväll Om svarsfrekvensen istället delas upp på program respektive fristående kurs dag och kvällstid på de två nivåerna visar det sig dock att svarsfrekvensen bland nybörjarstudenter på program är nästan 64 procent, medan motsvarande siffra för nybörjarstudenter på fristående kurs dag är blyga 48 procent. För programstudenter på sista året har 56,5 procent svarat och motsvarande siffra bland studenterna på fördjupningskurser dagtid är 69,5 procent. 6 Svarsfrekvensen bland studenterna som läser på kvällskurs uppvisar dock ingen större skillnad bland nybörjar- och sistaårsstudenter. 6 Svarsfrekvensen bland de studenter som fick enkäten via postutskick blev 67,7 procent för de två klasserna på socionomprogrammet och bland studenterna på programmet för personal- och arbetslivsfrågor termin 5 svarade 58,6 procent på enkäten. Svarsfrekvensen för de två grupperna är alltid medräknad i redovisningen. 5

9 Figur 3 Jämförelse av svarsfrekvensen mellan nybörjarstudenter och sistaårsstudenter på program respektive fristående kurs Procent ,5 63,9 56,5 47,8 46,4 47,6 Fristående kurs dag Fristående kurs kväll Nybörjarstudenter Sistaårsstudenter Bortfall Att enkäterna distribueras till studenterna på eller i anslutning till schemalagd undervisning är en av undersökningens stora förtjänster samtidigt som det också är ett av undersökningens stora problem. Förtjänsterna är att undersökningsledaren får nära kontakt med såväl ektorer som berörda lärare vilket ger ökad förståelse och insyn i de olika institutionernas utbildningar samt att det ökar kunskaperna och intresset för undersökningen på de olika institutionerna. Samtidigt är det också en fördel att möta studenterna och på det viset få direkt respons på enkätens innehåll. Att studenterna också får både muntligen och skriftligen information om vad undersökningen syftar till och hur de olika delarna i enkäten skall användas är också något som ökar kunskapen och förhoppningsvis också intresset bland studenterna. Till problemen hör att det är svårt att göra en bortfallsanalys. Vi vet inte om studenterna som var frånvarande på lektionen är aktiva eller passiva studenter, det vill säga om de fick förhinder den dagen enkäten delades ut eller om de bara är registrerade på kursen men inte aktivt tar del i den. Föreläsningens form är också något som påverkar närvaron. En föreläsning där en hemtentamen eller annan hemuppgift delades ut präglades generellt av högre närvaro. En ytterligare faktor som i år starkt påverkade studenternas benägenhet att stanna kvar var tidpunkten för utdelningen av enkäter. Utdelning i anslutning till föreläsningar som slutade 10 eller 11 medförde ofta att studenterna hade tid att sitta kvar och fylla i enkäten, likaså lektioner där studenterna i god tid blivit förvarande om att lektionen skulle förlängas på grund av enkätutdelning. I möjligaste mån försökte tider bokas in där föreläsningarna inte slutade klockan 12 eller höll på sent in på eftermiddagen, men i flera fall fanns inga sådana tider och även om studenterna i flera fall blivit korrekt informerade av sina lärare hjälpte det inte alltid. En jämförelse som gjorts mellan andelen svarande män och kvinnor med andelen registrerade män och kvinnor på de olika kurserna och programmen vittnar om att det för vissa kurser är stort underskott i andelen svarande av det ena eller andra könet. Stora skillnader mellan andelen registrerade män och kvinnor och andelen svarande män och kvinnor hänger dock samman med närvaron. Låg närvaro och svarsfrekvens innebär oftare att andelarna förskjuts kraftigt. Överlag har dock en större andel kvinnor svarat på enkäten i jämförelse med andelen registrerade kvinnor. Männen har alltså, på en fakultet vars utbildningar redan är kvinnodominerande, närvarat och svarat i lägre utsträckning, vilket skall hållas i tanken vid resultatanalysen. 6

10 Vad kan då det sämre underlaget i årets undersökning få för konsekvenser för resultatet? Det första man får anta är att de studenter som väljer att stanna kvar och fylla i enkäten är studenter som är intresserade av att få avge sina åsikter gällande bland annat na. Det är därför rimligt att anta att deras utvärderingar na och institutionen är något mer positiva än vad som skulle bli resultatet om hela gruppen hade besvarat enkäten. Rapportens disposition I föreliggande rapport redovisas endast resultatet för nybörjarstudenterna, det vill säga de studenter som läser en grundkurs eller första terminen på ett program. Anledningen till detta är att resultaten skall vara jämförbara med resultaten från 2000 års undersökning, då bara nybörjarstudenter deltog. 7 Resultaten från Student-SOM-undersökningen 2001 presenteras i tre resultatkapitel. Det första, kapitel 2, heter Nybörjarstudenterna och visar resultat som handlar om rekrytering- vilka är studenterna och varför de valt att läsa de utbildningar de gör? Det andra resultatkapitlet handlar om, studiesituation och studentmiljön och tonvikten ligger här på utvärdering. Det sista kapitlet berör resultat om studenternas opinioner och livsstilar i olika avseenden. Även om en stor del av tabellerna framöver är direkt jämförbara med de från föregående års tabellrapport skall ett varningens finger höjas. En del tabeller är omgjorda och kan till exempel vara baserade på en annan procentbas eller så har fler eller färre svarsalternativ tagits med i redovisningen. Vid jämförelse mellan åren läs alltid tabellkommentarerna för att undvika felaktiga jämförelser. Var också uppmärksam på att vissa resultat för 2001 eller skillnader i resultat mellan 2000 och 2001 kan vara en konsekvens av det något sämre underlaget. Kontakt Du som vill veta mer om Student-SOM-undersökningen, kontakta undersökningsledare Maria Pettersson på e-postadressen maria.pettersson@som.gu.se eller på telefonnummer För övriga frågor om SOM-institutet och vår verksamhet maila till info@som.gu.se eller kontakta Åsa Nilsson på telefonnummer Adressen till oss är SOM-institutet, Göteborgs universitet, Box 710, Göteborg. Du hittar oss också på 7 Motsvarande resultat som kommer att presenteras i tabellerna framöver finns även för 2000 års undersökning i Tabellrapport Nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten höstterminen En undersökning om studenternas bakgrund och attityder, tillgänglig på Delar av resultaten från Student-SOM-undersökningen 2000 finns publicerade i Pettersson, Maria (2001) Nybörjarstudenter vid samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner hösten Arbetsrapport nr1. Göteborgs universitet, SOM-institutet. 7

11 Förklaring av bakgrundsvariablerna I tabellrapporten framöver är resultaten i en stor del av tabellerna uppdelade på olika bakgrundsvariabler som i många fall spelar roll för de bedömningar och åsikter studenterna gör och har. Nedan återfinns en kort förklaring för varje bakgrundsvariabel. Förklaring finns också under tabellerna i avsnittet, utom förklaringen för kårtillhörighet som återfinns under tabellerna i avsnittet Studentkåren. Kön Kön bygger på fråga 43 i formuläret och variabeln kan anta värdena eller Ålder I formuläret har svarspersonerna i fråga 44 fått ange sitt födelseår. I tabellerna framöver är dock studenterna indelade i tre åldersgrupper-, år samt. Familjetyp Familjetyp bygger på fråga 47 och är en fråga där svarspersonen själv får ta ställning till vilken familjetyp som passar bäst in på den familjen som han/hon växt upp i. Svarsalternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, nafamilj, Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj samt Företagarfamilj. I redovisningen framöver återfinns Jordbrukarfamilj och Företagarfamilj i samma kategori- Jordbrukarfamilj/Företagarfamilj. Etniskt ursprung Med etniskt ursprung avses svarspersonernas uppväxt. Variabeln bygger på fråga 40 där svarspersonen har fått ange var han/hon själv, sin far respektive sin mor växt upp. Svarsalternativen i samtliga tre fall är Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. De svarspersoner som är uppvuxna i Sverige och vars föräldrar också är uppvuxna i Sverige återfinns i kategorin. Svarspersoner som är uppvuxna i Sverige men har minst en förälder som inte är uppvuxen i Sverige är Andra generationen invandrare. Svarspersoner som är uppvuxna i Norden eller i länder utanför Norden återfinns under respektive. Bakgrundsvariabeln bygger på fråga 1 och är till för att kunna särskilja de som läser fristående kurs från de som läser på program. I kategorin Fristående kurs dag ingår grundkurserna i Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap helfart, Psykologi helfart, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap samt Utveckling och internationellt samarbete. Under Fristående kurs kväll åter finns samtliga halvfartsgrundkurser, nämligen Arbets- och organisationspsykologi halvfart, Barn- och ungdomspsykologi halvfart, Hälso- och sjukvårdsadministration halvfart, Medie- och kommunikationsvetenskap halvfart samt Psykologi halvfart. I kategorin ingår slutligen samtliga program (termin 1), det vill säga Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Journalistprogrammet 40 poäng, Journalistprogrammet 100 poäng, met för personal- och arbetslivsfrågor, Psykologprogrammet, met för social omsorg och socialpedagogik samt Socionomprogrammet. Även variabeln bygger på fråga 1 och de olika kurserna och programmen har här kategoriserats efter deras övergripande ämnesområde, oavsett om det är en hel- eller halvfartskurs eller program. De tre kategorierna är Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap 8

12 och Administration/Politik. Under beteendevetenskap återfinns Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Psykologi hel- och halvfart, Socialpsykologi, met för personal- och arbetslivsfrågor, Psykologprogrammet, met för social omsorg och social pedagogik och Socionomprogrammet. I kategorin Samhällsvetenskap finns Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap hel- och halvfart, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling och internationellt samarbete samt de båda Journalistprogrammen. Kategorin Administration/Politik består av Hälso- och sjukvårdsadministration, Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet samt Förvaltningsprogrammet. En ytterligare faktor som är av vikt för bedömningen av na bland annat är huruvida svarspersonen tidigare läst på universitet/högskola, och således har erfarenhet av universitets-/högskole, eller inte. Variabeln bygger på fråga 3 och studenterna har helt enkelt fått svara eller på om de tidigare än höstterminen 2002 bedrivit universitets- /högskole Kårtillhörighet Under ett antal tabeller i kapitel 3 där studenternas åsikter om kåren, kåraktivitet och konsumtion av studentmedier redovisas finns resultaten också uppdelade, förutom på de ovan nämnda bakgrundsvariablerna, på kåtillhörighet. Det finns tre kårer knutna till samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen: FFS samhällsvetarsektion, Haga Studentkår och SKJUT. I formuläret ingår ingen fråga om vilken kår studenten är medlem i, utan variabeln är precis som och byggd på fråga 1. Det är alltså möjligt att en student som läser fler än ett ämne/är dubbelstuderande är medlem i en annan kår/i en annan sektion än den som kursen/programmet formellt tillhör eftersom det räcker att vara medlem i en kår/sektion inom Göteborgs universitet Indelningen bör därför beaktas med viss försiktighet och endast ses som en indikator på skillnader mellan studenter med olika kårtillhörighet. Till FFS hör formellt Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling och internationellt samarbete, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Till Hagakåren hör Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personaloch arbetslivsfrågor, met för social omsorg och socialpedagogik samt Socionomprogrammet. I SKJUT slutligen är endast studenterna på Journalistprogrammen medlemmar. 9

13 2. Nybörjarstudenterna Studenternas utbildningsgång fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Fristående kurs dag Fristående kurs kväll Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Följande tabellkommentarer gäller för samtliga tabeller i tabellrapporten. Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2001? De tre kategorierna Fristående kurs dag, Fristående kurs kväll och har bildats genom att slå ihop de kurser och program som har samma utbildningsgång. kurser som bedrivs på halvfart är kvällskurser. Kön är fråga 43 i enkäten. Åldersindelningen är baserad på fråga 44 där svarspersonen fått ange sitt födelseår. Familjetyp baseras på fråga 47. Frågans lydelse är Om Du skulle beskriva den familj Du växt upp i, vilken av nedanstående kategorier stämmer då bäst? Svarsalternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, nafamilj, Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj samt Företagarfamilj. I tabellen ovan har svarsalternativen Jordbrukarfamilj och Företagarfamilj slagits ihop till en kategori då antalet som tillhör respektive kategori är förhållandevis få. Etniskt ursprung baseras på fråga 40. Frågans lydelse är Var någonstans har Du, respektive Din far och mor vuxit upp?. I samtliga tre fall är svarsalternativen Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. I tabellen ovan är = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, andrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, = uppvuxen i övriga Norden, = uppvuxen i övriga världen. Studenternas utbildningsgång fördelat på utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Fristående kurs dag Fristående kurs kväll Summa procent Antal svar Totalt antal svar 857 Kommentar: Följande tabellkommentarer gäller för samtliga tabeller i tabellrapporten. Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2001? De tre kategorierna Fristående kurs dag, fristående kurs kväll och har bildats genom att slå ihop de kurser och program som har samma utbildningsgång. bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är och. De tre kategorierna Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/politik har bildats genom att slå ihop kurser och program inom samma övergripande utbildningsområde. Beteendevetenskap = Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, met för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Socialpsykologi, met för socialomsorg och socialpedagogik, Socionomprogrammet, Samhällsvetenskap = Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & internationellt samarbete, Journalistprogrammet, Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet., Förvaltningsprogrammet, Hälso- & sjukvårdsadministration. 10

14 Studenternas utbildningsområde fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Beteendevetenskapliga utbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2001? De tre kategorierna Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/politik har bildats genom att slå ihop kurser och program inom samma övergripande utbildningsområde. Beteendevetenskap = Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, met för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Socialpsykologi, met för socialomsorg och socialpedagogik, Socionomprogrammet, Samhällsvetenskap = Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & internationellt samarbete, Journalistprogrammet, Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Hälso- & sjukvårdsadministration. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas utbildningsområde fördelat på utbildningsgång samt erfarenhet av universitets (procent) Beteendevetenskapliga utbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2001? De tre kategorierna Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/politik har bildats genom att slå ihop kurser och program inom samma övergripande utbildningsområde. Beteendevetenskap = Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, met för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Socialpsykologi, met för socialomsorg och socialpedagogik, Socionomprogrammet, Samhällsvetenskap = Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & internationellt samarbete, Journalistprogrammet, Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Hälso- & sjukvårdsadministration. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 11

15 Studenternas erfarenhet av universitets fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Har läst på universitetet tidigare Är förstagångsstudent Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas erfarenhet av universitets fördelat på utbildningsgång samt utbildningsområde (procent) Har läst på universitetet tidigare Är förstagångsstudent Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 12

16 universitet/högskolor De 20 mest förekommande universiteten/högskolorna där studenterna med erfarenhet av universitets studerat tidigare (procent) universitet/högskolor Göteborgs universitet 67 Utländska universitet/högskolor 7 Lunds universitet 6 Chalmers tekniska högskola 5 Stockholms universitet 5 Växjö universitet 4 Uppsala universitet 4 Högskolan i Halmstad 3 Linköpings universitet 3 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 3 Högskolan i Borås 2 Mitthögskolan 2 Örebro universitet 2 Karlstads universitet 2 Högskolan i Skövde 2 Högskolan i Jönköping 1 Malmö Högskola 1 Umeå universitet 1 Högskolan i Gävle 1 Högskolan i Kristianstad 1 Antal personer som läst tidigare 580 Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Om ja, ange vid vilket/vilka universitet/högskola (även Göteborgs universitet) Du tidigare bedrivit Dina vid. Tabellen ovan är en sammanslagning av alla svaren som förekommer i frågan- upp till fyra tidigare universitets- och högskolor har nämnts även om de allra flesta bara studerat vid ett universitet/en högskola tidigare. I tabellen ovan finns bara redovisat de mest förekommande universiteten/högskolorna som nämnts, ytterligare 16 stycken finns nämnda, men antalet som studerat där är mycket få (lägre än 1 procent). Tabellen ovan summerar inte till 100 procent eftersom det går att ange flera svar. Frågan går att likna vid en fråga med fasta svarsalternativ där flera svar kan anges, även om det här handlar om öppna svar. 13

17 Avser gå vidare i ämnet Hur långt studenterna som läser fristående kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Inga fler poäng i ämnet poäng men ej mer poäng, men ej mer poäng men ej mer Forskarutbildning Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1C. Frågans lydelse är Om Du läser fristående kurs, hur långt avser Du att gå vidare i ämnet? Svarsalternativen är Läser ej fristående kurs, Tänker inte läsa fler poäng i ämnet, poäng, inte mera, poäng, inte mera, poäng, inte mera samt Forskarutbildning. De svarspersoner som svarat Läser ej fristående kurs ingår ej i procentbasen i tabellen ovan. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Hur långt studenterna som läser fristående kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Inga fler poäng i ämnet poäng men ej mer poäng, men ej mer poäng men ej mer Forskarutbildning Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1C. Frågans lydelse är Om Du läser fristående kurs, hur långt avser Du att gå vidare i ämnet? Svarsalternativen är Läser ej fristående kurs, Tänker inte läsa fler poäng i ämnet, poäng, inte mera, poäng, inte mera, poäng, inte mera samt Forskarutbildning. De svarspersoner som svarat Läser ej fristående kurs ingår ej i procentbasen i tabellen ovan. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 14

18 Könsfördelning Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på totalt antal studenter, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 43. Frågans lydelse är Är Du man eller kvinna. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 43. Frågans lydelse är Är Du man eller kvinna. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 15

19 Åldersfördelning Studenternas ålder fördelat på totalt antal studenter, kön, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Familjetyp Etniskt ursprung Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 44 och frågan lyder Vilket år är Du född?. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas ålder fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 44 och frågan lyder Vilket år är Du född?. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 16

20 Familjetyp Studenternas familjetyp under uppväxten fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Etniskt ursprung Arbetarfamilj nafamilj Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj Företagarfamilj/ Jordbruksfamilj Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 47 och frågans lydelse är Om Du skulle beskriva den familj Du växt upp i, vilken av nedanstående kategorier stämmer då bäst? Svarsalternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, nafamilj, Högre tjänstemanna/akademikerfamilj samt Företagarfamilj. I tabellen ovan har svarsalternativen Jordbrukarfamilj och Företagarfamilj slagits ihop till en kategori. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas familjetyp under uppväxten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Arbetarfamilj nafamilj Högre tjänstemanna- /akademikerfamilj Företagarfamilj/ Jordbruksfamilj Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 47 och frågans lydelse är Om Du skulle beskriva den familj Du växt upp i, vilken av nedanstående kategorier stämmer då bäst? Svarsalternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, nafamilj, Högre tjänstemanna/akademikerfamilj samt Företagarfamilj. I tabellen ovan har svarsalternativen Jordbrukarfamilj och Företagarfamilj slagits ihop till en kategori. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 17

21 Etniskt ursprung Studenternas etniska ursprung fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder samt familjetyp (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp (uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar) andrare Uppvuxen i övriga norden Uppvuxen i övriga världen Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 40 och frågan lyder Var någonstans har Du respektive Din far och Din mor vuxit upp. I samtliga tre fall är svarsalternativen Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. I tabellen ovan är = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, andrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, = uppvuxen i övriga Norden, = uppvuxen i övriga världen. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas etniska ursprung fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) (uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar) andrare Uppvuxen i övriga norden Uppvuxen i övriga världen Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 40 och frågan lyder Var någonstans har Du respektive Din far och Din mor vuxit upp. I samtliga tre fall är svarsalternativen Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. I tabellen ovan är = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, andrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, = uppvuxen i övriga Norden, = uppvuxen i övriga världen. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 18

22 Bostadsort innan vid GU Bostadsort innan vid Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Göteborgs kommun Övriga Göteborgsregionen Övriga Götaland Svealand inkl. Stockholm Norrland Utanför Sverige Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 41 och frågan lyder Var bodde Du innan Du började studera vid Göteborgs universitet?. Svarsalternativen är Göteborgs kommun, Övriga Göteborgsregionen, Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän, Norra Halland, Övriga Halland, Övriga Götaland, Svealand inklusive Stockholm, Norrland samt Utanför Sverige. Kategorin Övriga Götaland i tabellen är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän Norra Halland eller Övriga Götaland. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Bostadsort innan vid Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Göteborgs kommun Övriga Göteborgsregionen Övriga Götaland Svealand inkl. Stockholm Norrland Utanför Sverige Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 41 och frågan lyder Var bodde Du innan Du började studera vid Göteborgs universitet?. Svarsalternativen är Göteborgs kommun, Övriga Göteborgsregionen, Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän, Norra Halland, Övriga Halland, Övriga Götaland, Svealand inklusive Stockholm, Norrland samt Utanför Sverige. Kategorin Övriga Götaland i tabellen är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän Norra Halland eller Övriga Götaland. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 19

23 Medborgarskap Studenternas medborgarskap fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp Etniskt ursprung t medborgarskap Utländskt medborgarskap Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 48 och frågan lyder Är Du svensk medborgare?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas medborgarskap fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) t medborgarskap Utländskt medborgarskap Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 48 och frågan lyder Är Du svensk medborgare?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 20