Handlingsplan för Kommundelsutveckling i Gränna

Transkript

1 Handlingsplan för Kommundelsutveckling i Gränna

2 Handlingsplanen för kommundelsutveckling i Gränna är antagen av Jönköpings Kommunfullmäktige Handlingsplanen finns att läsa i sin helhet på Grännas lokala utvecklingsgrupp har tillsammans med projektledare från Stadsbyggnadskontoret tagit fram handlingsplanen. Rod Wiberg Caisa Björndal Lena Hammarstedt Mats Almlöw Håkan Norén Mats Weidman Håkan Jorikson Inger Krantz Laila Wiman Larsson Pelle Nyqvist Erling Wulff Anna Modie Sigbrith Martinson-Muckenhirn Karl-Erik Hansson Georg Svensson Inger Andersson Mikael Dahlberg Birgitta Norling Lena Claésson Gränna Näringslivsförening Gränna Näringslivsförening Gränna Näringslivsförening Grennaskolan Röttle Byalag Grenna Hamnbolag Grenna Museum Kommundelsrådet Kommundelsrådet AB Grännahus Gränna AIS Landstinget PRO SPF Brahe-Gränna Gränna Båtklubb Grenna Hembygdsförening Fest i Grevskapet Uppgränna Byalag Projektledare Stadsbyggandskontoret - 2 -

3 Bakgrund Kommunledningen anser att arbetet med Kommundelsutveckling har stor betydelse för utvecklingen av hela kommunen. Arbetet bedrivs parallellt med utvecklingen av stadens centrala delar och syftar till att skapa vitala och tilltalande miljöer runt om i kommunen för aktiviteter, handel och service. Lokal förankring och lokalt ansvarstagande är väsentligt i sammanhanget och de goda erfarenheterna ska tillvaratas och utvecklas. Jönköping ska vara en kommun med en långsiktigt socialt och miljömässigt hållbar utveckling, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra morgondagens. Jönköping ska vara en kommun med delaktiga medborgare som enskilt och genom föreningsliv och företag bidrar till att skapa en god livsmiljö. Ur Kommunprogrammet för : Utvecklingsprojekten startade under namnet Centrumutveckling i kommunens ytterområden Områden som fram till kommunsammanslagningen 1971 var tre städer, en köping, sju landskommuner och en församling. Först ut var Bankeryd och Gränna. Efter det har Tabergsådalen (Hovslätt, Norrahammar, Taberg och Månsarp), Bottnaryd, Tenhult, Lekeryd, Öxnehaga, Visingsö, Barnarp och Skärstadalen (Kaxholmen, Skärstad och Ölmstad) tagit fram handlingsplaner för utveckling som godkänts av kommunfullmäktige. Det är kommunfullmäktige som bestämt vilket område som är aktuellt för kommundelsutveckling och nu är det dags att börja om från början eftersom alla kommundelar varit föremål för investeringsprojekt. Etablerad lokal utvecklingsgrupp är målet Den lokala utvecklingsgruppen betyder mycket för den socialt och miljömässigt hållbara utvecklingen. Kommunledningen får även en ytterligare grupp utöver det politiskt tillsatta Kommundelsrådet att kommunicera lokala frågor med. Den lokala utvecklingsgruppen går efter det stora investeringsprojektet, en tid på ca två år, in i ett skede där de arbetar själva med mindre projekt och verksamheter med stöd från stadsbyggnadskontoret och samfinansiering. Åtgärderna i handlingsplanen grundar sig på: Politisk intention via Kommunprogrammet för mandatperioden Lokala Utvecklingsgruppens arbete och åsikter Swot (styrkeanalysen) Enkätsvar från hushållen Synpunkter inkomna i förslagslådorna Områdesbeskrivning: historia, statistik och prognoser Översiktsplanen Erfarenheter från andra områden Barn och ungdomars önskemål Allmänhetens synpunkter vid öppet möte Syfte Kommunledningens syfte med Lokal Utveckling i kommundelarna: Stärka kommundelens identitet och framtidstro Öka delaktigheten och ansvarstagandet för de som bor och verkar i kommundelen Skapa trivsammare kommundelscentra Samordna och utöka information, marknadsföring och attraktionskraft - 3 -

4 Kommundelsutveckling i Gränna Många synpunkter och önskemål på förbättringar i Gränna har kommit fram under våren I huvudsak är projektet Kommundelsutveckling ett investeringsprojekt som skall gynna boende och verksamma i Gränna. Koncentrationen av förslag handlar om ett stråk från väst till öst i Gränna. Hur kan man koppla samman själva Gränna stad med hamnområdet och Lagunen? Till största delen kommer därför förslagen till fysiska åtgärder att koncentrera sig längs med en sträcka mellan Lagunen och torget. Förslagen till åtgärder är av olika karaktär. Det har ändå visat sig att mycket av det som grännaborna saknar kan förläggas längs med denna sträcka och kommer att attrahera flera målgrupper. Den målgrupp som värnas mest om är barn och ungdomar och vi har flera olika förslag till åtgärder som skulle gynna Grännas ungdomar på olika sätt. Det blir också en förstärkning av olika former av mötesplatser utomhus. Ytterligare objekt är mindre och några är mer av organisatorisk karaktär. Från staden till hamnen Med början i öster vill vi förbättra den yta som Grennaskolan förfogar över som fungerar som tennisplan, skateyta och vintertid skridskoåkning även för allmänheten. Stängslet behöver justeras och belysning installeras. Därifrån vidare ner till övre delen av torget. Tillsammans med Länsstyrelsen vill vi arbeta fram en lös- ning på ett stråk med jämnare underlag från övre delen av torget där bänkar och rabatter finns, förbi statyn Per Brahe, fram till den gamla brunnen, runt den och rakt ner till trapporna. Några bänkar vid brunnen skulle vi också vilja se. Parkeringsytan behöver struktureras upp. Det uppfördes två byggnader på torgets nedre del under investeringsprojektet De är tänkta att fungera som kiosker under sommartid. Det finns vatten och avlopp indraget och vårt förslag är att den ena byggs om till offentlig toalett. Denna investering görs under förutsättning att tekniska kontoret tar hand om drift och underhåll. Från torget tar vi oss sedan ner till korsningen Brahegatan Hamnvägen. Sedan en längre tid tillbaka är det tänkt att Hamnvägen ska vara det naturliga stråket ner till hamnen för gående och cyklister. Men ingenting i utformningen av korsning visar detta. Det finns inte ens en skylt. Gatan är enkelriktad så att man bara kan köra västerut. Att förbjuda trafik vore en omöjlighet då det ligger flera företag som har sin angöring längs med vägen. Vårt förslag är att markera statusen på vägen som gång och cykelväg genom att bredda gångbanan och markera den genom blomarrangemang i krukor. På södra sidan är det lämpligt att anlägga någon form av räcke att hålla sig i då det är brant för den som har svårt att gå. Dessa åtgärder samt skyltning skulle markera att här är det ett stråk för gående och cyklister ner till hamnen men ändå inte utesluta biltrafik utan bara göra det lite mindre attraktivt att välja denna väg

5 Kommundelsutveckling i Gränna Några hundra meter nedför Hamnvägen finns två butiker för dagligvaruhandel. Här är ytan för gående cyklister och bilister samt p-ytor näst intill odefinierbara. Med ganska enkla åtgärder skulle man kunna strukturera upp ytan. Vidare ner mot hamnen finns sedan lång tid tillbaka en gång- och cykelväg genom en vacker allé. Söder om denna löper den asfalterade gatan som numera är avstängd för trafik. Och ytterligare ett steg söderut breder sig ett öppet fält med fotbollsplaner. Det ter sig väldigt kalt när man kommer uppifrån Grännas smala gränder. Vi föreslår här plantering av träd och stora spaljéer med klätterväxter för att rama in gatan. Gatan ska vara kvar då den fyller en funktion för transporter och marknader. Mittemot bollplanerna ligger på norra sidan en förskola, en trädgård för allmänheten, boulebanor, grönyta och därefter parkering. Invid trädgården föreslår vi att man bygger en pergola med tak där man kan söka skydd för regn eller sol samt vila benen och njuta av blomsterprakten i trädgården. Om man får till en bra placering så gynnar den även de som spelar boule. Grönområdet mellan boule och parkeringen vill vi använda för barn och ungdomars aktiviteter. De har önskemål om bättre anläggning för skate men också lekytor för större barn. Vårt förslag är att man tillsammans med t.ex. elevrådet på Ribbaskolan utformar denna yta så att det passar äldre barn och ungdomar. Detta skulle också gynna de barn och ungdomar som turistar i Gränna sommartid

6 Kommundelsutveckling i Gränna När man i framtiden skall gå ner till hamnen kommer man troligen att få korsa den nya vägen. Väl nere i hamnen är det redan bra med aktivitet och ytor. Kommer den nya färjan så berör det troligen hamnområdet med viss ombyggnation. Däremot är det här, precis som uppe vid Brahegatan Hamnvägen, dåligt skyltat för den som är ny i Gränna vilket vi vill se över i eget delprojekt. Fotbollsplanen i grus ligger där vägen är tänkt att gå. Vårt förslag är att redan nu anlägga en ny grusplan bakom den nya sporthallen. Här finns en grusad yta som användes för de tillfälliga skollokaler som användes då Ribbaskolan byggdes om. Ytan skulle anläggas med underbyggnad så att det med lätthet går att anlägga en konstgräsyta i framtiden. Ytan ska förses med belysning och även kunna spolas till is under vintertid. Detta skulle i så fall ske i samarbete med GAIS och Ribbaskolan. Vätterscenen kom till i ett samarbete mellan bl.a. Hamnbolaget och kommunen för några år sedan. En enorm utveckling av verksamheten har skett sedan dess. Från och med i år kommer radion/p4 att ha sin allsång från Gränna med rikstäckande sändningar varje sommarvecka. Detta evenemang drar många besökare till Gränna. Fest i Grevskapet som arrangerar, tillsammans med bl.a. Hamnbolaget, gör en stor ideell insats för att få evenemanget i hamn. Sittplatser, bänkar och läktare saknas därför tycker vi att man ska utveckla området med bl.a. naturläktare i slänten mot campingen. I början på 90-talet verkade stiftelsen Lagunen i Gränna för att bygga in en del av Vättern till en lagun med varmare vatten. Lagunen blev inte riktigt så bra som man hoppats. Både vuxna, ungdomar och barn har påpekat oangelägenheter med grumligt vatten som tidvis även innehållit loppor. De grader som vattentemperaturen ökat har inte inneburit fler badande utan snarare tvärtom. Den som besöker Gränna en varm sommardag kommer att se badande människor i Lagunen men det är företrädesvis turister. Grännaborna själva väljer att åka till andra bad. Själva kringbyggnaden fungerar bra som spärr ut mot sjön med tanke på badande barn. Vårt förslag är att öppna upp helt på ett eller två ställen för att få bättre genomströmning på vattnet. För att man fortfarande ska kunna gå runt på piren kommer en eller flera broar att byggas. Först behöver en utredning göras och samarbete med tekniska kontoret och länsstyrelsen etableras. Kommunen äger anläggningen och har avtal med Hamnbolaget om skötsel

7 Kommundelsutveckling i Gränna Ytterligare en åtgärd som kan tänkas är att ta bort en av de konstgjorda öar som är i lagunen för att få fram färskt och friskt vatten till strandkanten där små barn leker. Dessa massor skulle då läggas på södra delen av stranden så att denna vidgas. På denna yta föreslår vi att man anlägger en beachvolleybollplan vilket är det sista inom detta delprojekt staden till hamnen. En beachvolleybollplan skulle attrahera Grännas yngre generation och säkerligen gästande turister. Belysning Vintertid upplevs Gränna som ganska mörkt och dystert av de boende. Vissa gränder har inte haft någon belysning alls men en del har nyligen fått via tekniska och Jönköping Energi. Önskemål finns om att komplettera dessa. Förslag finns även på att installera någon form av effektbelysning. Många varianter finns; lysa upp träd, byggnader eller Grännaberget. Placeringen av Örnemarks ballong till rondellen vid infarten till Gränna är uppskattad. Man önskar dock någon form av ytterligare belysning t.ex. belysning i ballongen. Olika former av belysning beskrivs ovan och vårt förslag är att driva det som ett delprojekt i samverkan med tekniska kontoret och Jönköping Energi. Skyltning Det råder inte brist på skyltar i Gränna. Men samordningen och samstämmigheten saknas. Den som besöker Gränna har svårt att hitta och få en överblick. Att se över detta föreslår vi vara ett delprojekt. Här vill vi samla Destination Jönköping, trafikavdelning på stadsbyggnadskontoret, näringslivsföreningen och representanter från arbetsgruppen för Grännabergets skötsel. Många goda exempel finns från andra svenska sommarstäder. Tillgänglighet Tillgänglighet är ett vitt begrepp men i detta fall menas möjligheten att ta sig fram som gående i Gränna. Kommunen arbetar med lätt avhjälpta hinder vilket innebär sänkning av gatsten och bättre markering av övergångsställen, passager och trappsteg. Man håller också på att undersöka möjligheten med att sätta ledstänger i några gränder. Detta är till stora delar genomfört i Gränna. Vi föreslår ett delprojekt med rubriken tillgänglighet och vill tillsammans med stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och berörda fastighetsägare arbeta fram ett förslag på utformning av gångbanan längs med hela Brahegatan. Den har fått mycket kritik genom åren och vi tycker att det är hög tid att se över vad man kan göra åt beläggning och bredd av gångbanorna. Önskemål om bättre rustade busshållplatser finns och inom projektet vill vi bidra med cykelskydd

8 Framtid Grännas lokala utvecklingsgrupp vill finnas med i framtidsplaneringen av Gränna. Som exempel kan nämnas engagemang i utformningen av södra infarten, etablering av företag och planering av bostadsbyggande. I övrigt så välkomnas förslag och initiativ som gör att Gränna utvecklas. Både när det gäller boende, fler arbetstillfällen och turistnäringen med inriktning på natur och kultur då Gränna har mycket att erbjuda. Näringslivsföreningen och Kommundelsråden har viktiga roller när det gäller att bevaka Grännas intressen. Budget för Grännas investeringsprojekt Investeringsprojekten inom verksamheten kommundelsutvecklingen har en årlig budget är budgeten på tkr. Som en schablon har budgeten till respektive kommundel grundats på 1 mkr per invånare vilket för Grännas del innebär tkr. Förslaget är att Gränna tilldelas ovan beskrivna grundbelopp samt ytterligare 1 mkr. Detta för att en del föreslagna åtgärder kräver utredningar och samarbeten utöver det vanliga inom kommundelsutveckling samt att Gränna är en värdefull ort för hela kommunens turistverksamhet. Detta skulle innebära en budget på tkr. Fördelning av budget Från staden till hamnen Belysning Skyltning Tillgänglighet Administrativa kostnader kr kr kr kr kr Summa kr STADSBYGGNADSKONTORET Jönköping Tfn , Fax stadsbyggnad@jonkoping.se