Eva.Ahlström Samrådshandling för. Vindpark Sköllunga. i Stenungsunds kommun

Transkript

1 Eva.Ahlström Samrådshandling för Vindpark Sköllunga i Stenungsunds kommun

2 Kontaktuppgifter Verksamhetsutövare/Sökanden Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen RABBALSHEDE Org.nr Tel Fax: Kontaktpersoner Martin Pettersen Projektledare martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Eva Ahlström Projektsupport eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Bilagor 1. Kartbilaga 2. Ljudberäkning 2

3 Inledning Sökanden Rabbalshede Kraft projekterar, bygger och driver landbaserade vindparker, oftast i egen regi men även i samarbete med andra aktörer. En omfattande projektportfölj utgör grunden för tillväxt. Målet är att under 2015 uppnå en produktionskapacitet på 1,5 TWh per år, vilket motsvarar cirka 250 vindkraftverk. Rabbalshede Kraft är ett ungt bolag som idag har fyra vindparker i drift; Hud och Kil i Tanums kommun, Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun och Brattön i Munkedals kommun. Töftedalsfjället delas med Göteborgs Energi. Byggnation pågår av ytterligare 14 verk i Munkedals kommun. Projektportföljen är under ständig utveckling och nya projekt tillkommer kontinuerligt samtidigt som något avyttras eller aldrig förverkligas. Det senare kan inträffa när exempelvis vindmätningar visar att det kan bli svårt att uppnå acceptabel lönsamhet. Intäkterna består främst av försäljning av egenproducerad el och av elcertifikat. Industriellt tänkande och industriella processer är implementerade i verksamhetens alla led från förprojektering till drift och underhåll av vindparker. Rabbalshede Kraft erhöll i maj 2010 som första svenska vindkraftsbolag både ISO 9001 kvalitetscertifikat och ISO miljöcertifikat. Certifikaten omfattar projektering, inköp, drift och underhåll samt försäljning av el. Bolagets avsikt med att optimera och kvalitetssäkra processer är att lägga grunden för en lönsam vindproduktion på både kort och lång sikt. Organisationen är i linje med detta uppdelad på fyra strategiskt viktiga kompetensområden: projektering, inköp, byggnation samt drift och underhåll. Ärendet Rabbalshede Kraft AB undersöker nu möjligheten att uppföra en vindpark vid Sköllunga som ligger i nordöstra delen av Stenungsunds kommun. Vindparken berör ett långsmalt område mellan sjön Stora Hällungen och gränsen mot Lilla Edets kommun. Samrådet gäller nio vindkraftverk med en totalhöjd upp till 180 meter. Vindområdet, det område som kan beröras av ljud över 40 db(a), beräknas till ca 670 ha. Anledningen till att platsen är intressant för vindkraft är bland annat att vindresurserna är goda och att området är utpekat som riksintresse för vindkraft samt ingår i förslaget till vindkraftsplan för Stenungsunds kommun. Transport av tornsektion. 3

4 Samråd Enligt miljöbalken skall verksamhetsutövaren samråda med myndigheter, sakägare och övriga som kommer att beröras av projektet. Syftet med samråd Syftet med samrådsprocessen är att ge verksamhetsutövaren tidig kunskap om kända eller befarade omständigheter som kan utgöra hinder för tillstånd, klargöra problemställningar i projektet, klargöra om alternativa lösningar eller lokaliseringar behöver utredas och redovisas, ge berörda möjligheter att påverka i ett tidigt skede samt att möjliggöra en relevant avgränsning av sakfrågor som behöver belysas i ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det är också viktigt att klarlägga om verksamheten kan antas medföra betydande eller ej betydande miljöpåverkan (begrepp i miljöbalken som styr samrådets fortsättning och innehåll i MKB:n). Vilka ingår i samrådskretsen? Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd tillhör alltid samrådskretsen. Fastighetsägare inom 1,5 km från något utav vindkraftverken tillhör också samrådskretsen. Övriga berörda kan vara företag eller aktiva föreningar i närområdet. För att berörda skall få reda på att samråd pågår skickas personliga brev och annonser sätts in i dagspress. Adresser till närboende hämtas från fastighetsregistret. För verksamheter som enligt länsstyrelsen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är en större samrådskrets obligatorisk med ytterligare myndigheter. Bygge av betongfundament. 4

5 Det krävs tillstånd för att bygga Prövningsinstans Vindpark Sköllunga hör till kategorin; stor anläggning. Som stor vindkraftsanläggning räknas det när anläggningen består av två eller flera vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter eller när anläggningen består av sju eller flera vindkraftverk med totalhöjd över 120 meter. För att bygga en landbaserad stor anläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt att kommunen lämnar tillstyrkan. Det är viktigt att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken tydligt redogör för sin uppfattning. Annars riskerar verksamhetsutövaren att dra på sig kostnader för prövningsprocessen i onödan. Prövning av stor anläggning sker hos länsstyrelsen. (För medelstora vindkraftsanläggningar, totalhöjd över 50 meter eller om anläggningen består av flera än två vindkraftverk, krävs anmälan enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen. Tillståndsprövning sker då hos kommunen. Även för medelstora anläggningar kan verksamhetsutövaren välja att söka frivilligt miljötillstånd hos länsstyrelsen) Tillståndsprövning För alla berörda är det viktigt att känna till hur en tillståndsprövning av en vindpark går till. Här nedan följer en kort sammanfattning: Sökanden skriver en samrådshandling som underlag för samråd. Samråd hålls i form av möte, utställning, öppet hus eller brevledes. Sökanden tar emot synpunkter, frågor och information under samrådstiden. Kommunen tillstyrker/avstyrker. Sökanden sammanfattar utfört samråd i en samrådsredogörelse som sedan följer med tillståndsansökan. Sökanden utför de undersökningar som finns behov för enligt vad som framkommit vid samråd. Sökanden upprättar en miljökonsekvensbeskrivning, (MKB). Sökanden lämnar in tillståndsansökan samt samrådsredogörelse och MKB. Tillståndsmyndigheten begär komplettering av ansökan om något saknas. Tillståndsmyndigheten kungör ansökan genom annons i dagspress när den är komplett. Tillståndsmyndigheten tar emot synpunkter på projektet Kommunen tillstyrker/avstyrker projektet. Sökanden får tillfälle att bemöta eventuella synpunkter. Tillståndsmyndigheten tar beslut. Sökanden tar emot frågor, synpunkter och information från berörda under hela projekteringstiden men om de skriftliga synpunkterna ska hinna redovisas i tillståndsansökan bör de inkomma inom samrådstiden. Det finns också möjlighet att skicka skriftliga synpunkter direkt till tillståndsmyndigheten efter kungörelsen i dagspress. 5

6 Alla vindkraftverk planeras inom riksintresset för vindbruk och de flesta ligger inom ett område som är utpekat som lämpligt i kommunens preliminära vindbruksplan. Den röda linjen visar vindområdet, det område som kan få ljud över 40 db (A). 6

7 Planförhållanden Riksintresse vindbruk Energimyndigheten har angivit de områden som är särskilt lämpade för elproduktion från vindkraft som riksintresse vindbruk. Vid framtagningen av riksintresse vindbruk har huvudkriteriet medelvind över 6,5 m/s (på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen) använts. Energimyndigheten jobbar med en uppdatering av riksintresseområden för vindbruk under I Stenungsunds kommun finns ett område av riksintresse för vindbruk utpekat. Det ligger nordväst om Ucklum och sträcker sig över kommungränsen till Lilla Edets kommun. Vindpark Sköllunga planeras inom området för riksintresse vindbruk. Stenungsunds vindkraftsplan Stenungsunds kommun är positiv till vindkraftsutbyggnad men har i dagsläget ingen antagen vindbruksplan. En antagandehandling har tagits fram och beslut om antagande av vindbruksplanen beräknas till april-maj Vindbruksplanen kommer att bli ett tematiskt tillägg till översiktsplan 2006.(ÖP2006) Ett förslag till mål för Stenungsunds kommun som nämns är att 100 % av kommunens elförbrukning, exklusive industrins förbrukning, bör täckas av el från vindkraftverk till år I kommunens preliminära planförslag finns ett område utpekat vid Sköllunga som har nr 3. Kommunens vindbruksområde är något mindre än riksintresseområdet för vindbruk. Det beror på att buffringen för bostadshus är 500 meter i kommunens förslag till vindbruksplan medan den är 400 meter i riksintresset för vindbruk. Kommunen har också undantagit områden med strandskydd vilket riksintresset inte har gjort. Rabbalshede Kraft AB har tagit fram ett placeringsförslag som till största delen ligger inom kommunens planområde. Vindkraftverk nummer ett och fyra ligger dock klart utanför kommunens planområde och vindkraftverk nr fem ligger strax utanför planområdet. För vindbruksområde nr.3, Sköllunga har Stenungsunds kommun, förutom generella rekommendationer, följande förslag på särskilda rekommendationer: (text hämtad från Stenungsunds vindbruksplan, sid 54-55, Antagandehandling feb 2012) Delar av området har dokumenterade naturvärden i våtmarker, nyckelbiotoper, naturskogar, fågelarter mm. Särskild inventering av naturvärden ska utföras och dokumenteras i en MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Fågelinventering och utredning av påverkan av ornitologiska värden ska utföras. Vid placering av verk och infrastruktur ska skador på naturvärden så långt möjligt undvikas. Förslag på försiktighetsåtgärder vid eventuella negativa konsekvenser ska redovisas. Särskilt skyddsvärda arter kan förekomma i omgivningarna eller i området. En avstämning med Länsstyrelsens naturvårdsenhet ska göras i ett tidigt skede för att utreda artskyddets betydelse för projektet. Vindkraftverk och vägar bör placeras på fastmarkspartier, placering och ingrepp som påverkar våtmarkerna bör undvikas. Området har fornlämningar, en arkeologisk utredning ska utföras och dokumenteras i en MKB. Området ingår i länsstyrelsens rapport om tysta områden. Bohusleden går öster om området. Utredning om friluftslivets rörelse och användning av området i övrigt bör göras. Vindkraftanläggningars omfattning och påverkan på friluftslivet bör klarläggas i en MKB. Påverkan på landskapsbilden vid placering av vindkraftverk i närheten av sjöar bör redovisas. Påverkan av möjligheten att kalka sjöar med helikopter ska utredas. Eventuell vindkraftsexploatering kan beröra vattenförekomst med miljökvalitetsnormer för vatten. Påverkan på vattenförekomstens status behöver beskrivas. Området ligger inom 3 km från gränsen till Lilla Edets kommun. Tidigt samråd ska ske med grannkommunen. 7

8 Fåglar Stenungsunds kommun har under 2010 anlitat Thomas Liebig för att göra en presentation av flyttfågelleder och bedömning av påverkan på fågellivet i preliminära vindkraftsområden. Nedan följer tre utdrag ur hans rapport; Fåglar och vindkraft i Stenungsunds kommun. Den särklassigt viktigaste ledlinjen i Stenungsunds kommun är Hakefjorden Askeröfjorden Halsefjorden och vidare norrut mot Uddevalla kommun samt Stigfjorden Halsefjorden och vidare norrut mot Uddevalla kommun. Vissa flockar väljer att ta vägen mot Göta älv genom en korridor i östlig västlig riktning, från Stigfjorden och Hakefjorden i väster, via Ödsmålsdalen, förbi Hällungen, över Huveröd Backamo och därifrån till Göta älv. Några flockar väljer att ta vägen över dalgången som följer Korsgårdsbäcken Hulebäcken söder och öster om Hällsberget vid Kolhättan och vidare mot nordost via norra Hällungen Backamo mot Göta älvdalen. Område 3 Sköllunga Inom området finns storlom, fiskgjuse, trana, skogshöns, berguv samt sparvuggla. Från april till augusti flyger ofta fiskgjuse flera gånger per dag genom området på sin väg mellan häckningsplats och fiskeområde. Olämplig placering vad gäller störning av fågellivet Svarta streck är ungefärligt utritade flyttfågelleder. Planerade vindkraftverk Sköllunga visas med små orangeröda stjärnor. 8

9 Lokalisering Huvudkriterier och placering När områden väljs ut som lämpliga för vindkraft används huvudkriterierna; goda vindlägen, möjlighet till elanslutning och tillgång till marken. Vindpark Sköllunga uppfyller dessa tre grundkrav. Ytterligare goda faktorer är att området ingår både i riksintresse för vindbruk samt i kommunens preliminära vindkraftsplan. Vindpark Sköllunga planeras i Stenungsund kommuns nordöstra del. Den berör ett långsmalt område mellan sjön Stora Hällungen och gränsen mot Lilla Edets kommun. Avstånd från planerade vindkraftverk till kommungränsen mot Lilla Edet är ca meter. Avstånd från vindkraftverken till sjön Stora Hällungen i väster är ca 3-3,5 km. Vindkraftverken planeras på fastigheterna; Stenungsund Sköllunga 1:5, Stenungsund Sköllunga 1:6, Stenungsund Sköllunga 2:3, Stenungsund Sköllunga 2:11 och Stenungsund Sköllunga 3:3-4:3. Närmaste samlade bebyggelse finns ca 1,5 km sydöst vid Västersjön i Lilla Edets kommun. Näst närmaste samlade bebyggelse finns ca 2 km åt sydväst vid Ucklum i Stenungsunds kommun. Avståndet mellan vindkraftverken och enskilda bostadshus är mer än 700 meter. Fyra bostadshus/fritidshus(stenungsund Stubberöd 3:10, Stenungsund Sköllunga 5:1, Stenungsund Sköllunga 1:12, Stenungsund Hällebolund 1:1), en hembygdsgård samt en betongindustri ligger mellan meter från planerade vindkraftverk. Förslag på ytterligare vindkraftverk Bostadshus och fritidshus får inte ligga innanför det område som beräknas att få 40 db eller högre ljudnivå när vindparken är i drift. Om ett par fastigheter löstes in så skulle vindpark Sköllunga kunna utökas med ett vindkraftverk i norra delen och två vindkraftverk i södra delen. Rabbalshede Kraft har undersökt möjligheten till ytterligare vindkraftverk under förprojektering men planerar inte att gå vidare med placeringarna i en tillståndsansökan för Sköllunga. Större kartbild som visar undersökta placeringar visas i kartbilagan- karta 2. 9

10 Övriga vindkraftverk i närheten Fram till mars 2011 har fyra vindkraftverk uppförts i Stenungsunds kommun. På Vetteberget står två vindkraftverk med effekten 500 kw var. (gröna stjärnor) Vid Järnblästen finns ett vindkraftverk med effekt 250 kw (grön stjärna) Vid Ödsmåls berg finns ett mindre gårdsverk. (grön stjärna) Väster om Hällungen finns godkänd miljöprövning samt bygglov för ett vindkraftverk. (rosa stjärna) Ytterligare fem ansökningar har lämnats in om bygglov / miljöanmälan inom kommunen för totalt sju vindkraftverk med totalhöjd på upp till 150 meter. (lila fyrkant) I grannkommunen, Lilla Edet, knappt tre km öster om Sköllunga, togs två vindkraftverk vid Sannersby, med vardera 2 MW effekt, i drift under (svart sjärna) Norr om Sköllunga, i Lilla Edets kommun pågår tillståndsprövning för tre vindkraftverk, projekt Västra Berg. (lila fyrkant) 10

11 Verksamhetens omfattning och utformning Förnyelsebar el Vindkraftverk producerar förnyelsebar energi och ersätter främst el som produceras med fossila bränslen. Därmed kan man säga att vindkraften bidrar till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen och istället bidrar vindkraften direkt eller indirekt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen. Utformning Rabbalshede Kraft AB undersöker möjligheten att uppföra nio vindkraftverk vid Sköllunga i Stenungsund kommun. Vindkraftverken placeras på höjdlägen i terrängen för att kunna producera optimalt med el och de behöver ett inbördes avstånd på minst fyra-fem rotordiametrar för att inte konkurrera med varandra om vinden. Ett vindkraftverk består av följande huvuddelar; fundament, torn, maskinhus, rotor, styrsystem och transformator. I maskinhuset finns generator, växellåda om modellen har en sådan, girmotor mm. De flesta tillverkare erbjuder flera modeller och olika höjder så att vindkraftverken kan skräddarsys för den plats där de ska placeras. Omfattning Vindparkens omfattning begränsas av totalhöjd och riktvärden för ljud (max 40 db(a)) och rörliga skuggor (max 8 tim/år eller 30 min/dag) som anges i ett framtida tillståndsbeslut. Därför anger Rabbalshede Kraft AB inget fabrikat eller modell av vindkraftverk och planerad effekt, tornhöjd och rotordiameter anges ungefärligt eller med ett intervall. Se nedan i tabell; Fakta vindkraftverk. Utvecklingen i branschen går snabbt och genom att inte låsa sig vid fabrikat och modell ger detta verksamhetsutövaren möjlighet att välja förbättrad teknik och utformning vid tiden för upphandling som sker först när ett eventuellt tillstånd erhållits. Vindkraftverkens begränsning ligger alltså inte i effekten utan i totalhöjd och att ljud samt skuggkrav enligt tillståndsbeslut åtföljs. Drift och underhåll Rabbalshede Kraft AB projekterar och bygger vindparker för att i huvudsak äga och driva dem själva. Våra vindparker står under ett egenkontrollprogram enligt förordningen SFS 1998:901 som lämnas in för godkännande till tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet innehåller säkerhetshandbok, arbetsmiljökrav och handlingsplaner för t.ex uppföljning av ljud och rörliga skuggor. De enskilda vindkraftverken står under ständig kontroll genom data och telefon. Underhåll sker regelbundet av utbildad personal för att vindkraftverken ska kunna producera optimalt under sin livstid. Arbetstillfällen till kommunen ges främst vid byggande av infrastruktur och fundament inom vindparken och för det löpande servicearbetet under driftstid. Montering av torn, maskinhus och vingar görs av vindkraftverksleverantörens egen monteringspersonal. Avveckling Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är ca år. När vindkraftverk med tillstånd enligt miljöbalken har tjänat ut ligger det på verksamhetsutövarens ansvar att montera ner vindkraftsanläggningen. En eventuell ersättning med nya vindkraftverk istället för avveckling kräver en ny tillståndsprövning eftersom miljötillstånden för en vindpark är tidsbegränsade. 11

12 Fakta vindkraftverk Antal vindkraftverk Totalhöjd* Tornhöjd Rotordiameter Effekt per vindkraftverk 9 st 180 meter meter meter 2,3-3,5 MW Totalt installerad effekt 18,4-28 MW Elproduktion per vindkraftverk med effekten 2,5 MW, ca kwh/år Elproduktion totalt med effekt 22,5 MW, ca kwh/år *Totalhöjd räknas från marknivå till vingspetsens högsta höjd när den står i sitt högsta läge. Infart, vägar och transporter Planerade vägsträckningars vägområde genomgår Natur- och kulturvärdesbedömning för att upptäcka eventuella skyddsvärda objekt så att hänsyn kan tas. Resultatet redovisas i MKBn. Från gamla E6, väster om planerad vindpark går en möjlig infartsväg, förbi en grustäkt, in i vindområdet. Möjligheten att använda denna infart och eventuella alternativa infarter kommer att undersökas och redovisas i MKBn. Befintliga vägsträckningar används alltid där det är möjligt för att undvika att ta orörd mark i anspråk. Inne i vindparken behöver befintliga vägar förstärkas och/eller breddas för att passa fordon och trafikmängd under byggperiod. Vägarna behöver en färdig bredd på 4-5 meter plus dikesslänt och dike. Total avverkningsbredd för vägar är normalt meters korridor. Där vägen ska gå fram skalas matjorden av och duk läggs på. Sedan ett bärlager med grovt stenkross i botten och på toppen ett lager grusslityta. Utanför vägkroppen återbekläds med jord. Vägskiss Trafikverket informeras om planerna på en vindpark. Tillsammans med representant för trafikverket upprättas senare en transportplan som gäller för de transporter som planeras på det allmänna vägnätet. Transportplanen utgör en grund för kommunikation med trafikverket 12

13 och leder fram till eventuella avtal gällande finansiering av de åtgärder som behövs för transporter till vindparken. Tillgång till enskilda vägar utöver de som ingår i arrendeavtalen regleras via intrångsavtal med berörda fastighetsägare. Fabriker för tillverkning av vindkraftverk ligger utomlands och de fraktas vanligen till Sverige med båt. Från hamnen till vindparken transporteras delarna på lastbil. Vingarna av glasfiberförstärkt epoxyplast som är omkring 50 meter långa transporteras en och en på speciallastbilar med möjlighet till fjärrstyrning av bakre hjulparen. Tornet som mestadels är gjort i stål kommer i sektioner som monteras ihop på plats. En specialkran på ca 650 ton samt en mindre hjälpkran behövs vid monteringen. För att bygga ett fundament av typen bergsförankrat betongfundament går det åt ca 30 lastbilar med färdig betong. Exempel på väg från vindpark Kil i Tanums kommun. Elanslutning Elledningarna i Stenungsunds kommun ägs till största delen av Vattenfall. Kungälvs Energi äger en del i södra kommundelen. Ny transformatorstation planeras vid Backamo för elanslutning av vindpark Sköllunga. Anslutningen görs med markkabel. Rabbalshede Kraft AB planerar att bygga ett eget ledningsnät mellan vindkraftverken i vindparken. Ledningarna grävs ner i marken i anslutning till vägar för att slippa ta ytterligare mark i anspråk. Närmare beskrivning av anslutningspunkt och internt ledningsnät kommer att tas fram till MKBn. Verksplatser och Fundament Planerade platser för anläggande av fundament kommer att genomgå natur- och kulturvärdesbedömning för att upptäcka eventuella skyddsvärda objekt så att hänsyn kan tas. Resultatet redovisas i MKBn. En geoteknisk undersökning avgör vilken typ av fundament som kommer att behövas. Man undersöker då om och var det finns fast berggrund och det aktuella bergets hållfasthet. Fundamenten armeras och gjuts på plats i betong. 13

14 Beskrivning av omgivningen Beskrivning av landskapet öster om Hällungen hämtad från Stenungsunds kommun, förslag till vindbruksplan, sid 32, Utställningshandling sept 2011: Öster om Hällungen ligger ett stort skogsområde som är kuperat med sprickdalar och mindre bäckraviner i bergspartier och isälvsavlagringar. Det finns stora grustäkter och ställvis stor påverkan i området. Sprickdalar kan vara fyllda med sediment, organiskt material eller vatten. Där kan mindre odlingsområden, våtmarker eller sjöar finnas. Skogen består av produktionsskog med barrskog i olika faser, hyggen, ungskog osv. Isälvsavlagringar ger ett större jorddjup som innebär att granskog kan dominera. Området är relativt homogent med sluten barrskog förutom vid hyggen, mossar, mindre sjöar, odlingsmarker och grustäkter. Kända naturföreteelser mm i vindområdet Fakta i detta stycke är hämtat från länsstyrelsen, Informationskartan GIS VG. Avstånd är mätta i programmet Wind Pro. Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar med 100 meter och vid större vattendrag gäller strandskydd med 50 meter på vardera sidan. Kvarnsjön, Kistevatten, Medjolingen, Sköllungasjön, Kvarndammen, Mörtevatten, Brurevatten, Hästevatten och Långevatten ligger inom vindområdet och berörs alla av strandskydd. Inget vindkraftverk planeras inom strandskyddat område. Strandskydd visas på karta nr 3 i kartbilagan. Våtmark Det finns områden inom vindparken som ingår i våtmarksinventering. Det gäller våtmarksområdet runt Mosseberget, vid sjöarna Kvarndammen och Kvarnsjön. Inget vindkraftverk planeras inom område som ingår i våtmarksinventeringen. Våtmarksinventeringen visas på karta nr 3 i kartbilagan. Naturvärdesobjekt Nordväst och söder om vindkraftverk nr 9 finns två områden barrblandskog som är klassat som naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjekt visas på karta nr 4 i kartbilagan. Nyckelbiotop Mellan sjöarna Kvarnsjön och Medjolingen, söder om vindkraftverk nr 3 finns en ca 2,4 ha stor barrnaturskog. Den innehåller rikligt med död ved, rikligt med döda träd och högstubbar samt har ett ymnigt mosstäcke. Nyckelbiotoper visas på karta nr 4 i kartbilagan. Sumpskog Inne i vindområdet finns en hel del sumpskog. Inget vindkraftverk planeras i markerat sumpskogsområde. Sumpskogar visas på karta nr 4 i kartbilagan. Bohusleden Bohusleden går i nord-sydlig riktning i gränstrakten mellan Stenungsund och Lilla Edets kommuner. Delar av leden hamnar inne i östra delen av vindområdet. Avstånd från leden till vindkraftverk nr 5 är knappt 300 meter och avståndet till vindkraftverk nr 8 är knappt 400 meter. Avstånden till övriga planerade vindkraftverk ligger på ca meter. Bohusleden finns utmärkt på grundkartan och kan ses på kartorna i kartbilagan. 14

15 Natur- och kulturintressen mm utanför vindområdet men inom Stenungsunds kommun Fakta i detta stycke är hämtat från länsstyrelsen, Informationskartan GIS VG. Avstånd är mätta i programmet Wind Pro. Nedan redovisas kort kända natur och kulturintressen. Inget av nedanstående intresse/objekt befinner sig inom preliminärt 40 db-område. Vattenskyddsområde Sjön Stora Hällungen är huvudvattentäkt. Hela sjön samt en landremsa runt om är därför vattenskyddsområde. Riksintresse naturvård Riksintresset sträcker sig över hela sjön Stora Hällungen och in på land en bit vid Ucklum. Avstånd till närmaste planerade vindkraftverk i väst-östlig riktning är drygt 3 km. Riksintresset täcker stora delar av kommunens sydöstra del samt en slinga in i kommunens centrala delar, längs Lerån. Söder om vindkraftverk nr 9 ligger riksintresset på drygt 2,5 km avstånd. Övriga områden av riksintresse naturvård vid Halsefjorden och delar av Askeröfjorden ligger mer än 6 km från planerat vindområde. Riksintresse naturvård visas på karta nr 5 i kartbilagan. Riksintresse friluftsliv Ett stort område för riksintresse friluftsliv finns i kommunens sydöstra del. Riksintressets norra spets slutar ca 1 km från närmaste planerade vindkraftverk. Askeröfjorden i Stenungsunds kommun. Avstånd till planerad vindpark mer än 6 km. Riksintresse friluftsliv visas på karta nr 5 i kartbilagan. Natura 2000 Det finns fem Natura 2000 områden enligt art- och habitatsdirektivet i kommunen. Närmast ligger Svartedalen och Svartedalens naturskogar. Avstånd till närmaste vindkraftverk strax över 5,5 km. Övriga Natura 2000 områden enligt art- och habitatsdirektivet är Stenungskusten, Halsefjorden och Ranebolund som ligger över 6 km från planerad vindpark. Natura 2000 områden enligt fågeldirektivet finns vid Svartedalen och Svartedalens naturskogar samt vid Halsefjorden. Avståndet till närmaste planerade vindkraftverk är över 5km. Naturreservat Väster om vindparken ligger Börs Flåg, på västra sidan av sjön Stora Hällungen- Ett fågelberg som är 150 meter högt och med en av länets brantaste och högsta klippvägg. Avstånd från reservatsgräns till vindkraftverken är mellan 3,8-5 km. Söder om vindparken ligger Svartedalens vildmarksområde, ett av Västsveriges största sammanhängande barrskogsområde och Svartedalens Natur och Friluftsområde, viktigt för utflykter, lägerverksamhet och rekreation. De bildar ett stort sammanhängande område som i sin norra spets ligger på ett avstånd strax över 5,5 km från närmaste planerade vindkraftverk. Kommunens övriga naturreservat; Rördalen, Ranebo naturskog, Ranebolund, Ramsön med Keholmen och Stenungskusten ligger mer än 6 km från vindparken. 15

16 Odlingslandskap Åt nordväst, vid Huveröd, finns några objekt funna vid ängs- och betesmarksinventeringen. Avstånd drygt 1,5 km till planerat vindkraftverk nr 2. Ytterligare ett objekt från ängs- och betesmarksinventeringen finns åt väster, vid Tönneröd. Avstånd ca 1,5 km till planerat vindkraftverk nr 2. Biotopskydd En gammal ekskog med biotopskydd ligger i sydväst, vid Röd. Avstånd till närmaste planerade vindkraftverk är ca 3km. Lövskogsinventering Inventeringsområden av lövskog finns utspridda över nästan hela kommunen men inne i vindområdet finns inget lövskogsobjekt registrerat i inventeringen. Riksintresse kulturmiljövård I kommunen finns två utpekade områden för riksintresse kulturmiljövård. Båda ligger i kommunens sydvästra del. Avståndet är långt över 5 km. Kommunal kulturmiljö Närmaste kommunala kulturmiljö ligger i riktning sydväst från planerad vindpark sett, strax öster om Ucklums kyrka. Avstånd till planerad vindpark är drygt 2,5 km. Kommunen har ett flertal kulturmiljöer men övriga ligger mer än 5 km från vindområdet. Kyrka Närmaste kyrkobyggnad finns vid Ucklum. Avstånd från Ucklums kyrka till närmaste vindkraftverk är drygt 4 km. Gårdar i västra Götaland Mellan Hällungen och planerad vindpark Sköllunga finns en gammal gård. Den heter Svartehallen 3:1 och ligger i Ucklums socken. Gården ligger i den bohuslänska fjällbygden och manhuset är uppfört år Hembygdsgård En hembygdsgård ligger 1 km sydväst om planerat vindkraftverk nr 2. Kända fornlämningar och övriga lämningar I tabellen nedan finns redovisat de kända lämningar som finns registrerade hos Riksantikvarieämbetet inom 400 meter från planerade vindkraftverk. Fornlämningar visas på karta nr 6 i kartbilagan. FMIS beteckning Typ av lämning Klassning Ucklum 59:1 Röse Fast fornlämning Ucklum 59:2 Röse Fast fornlämning Ucklum 59:3 Stensättning Fast fornlämning Ucklum 61:1 Stensättning Fast fornlämning Ucklum 61:2 Stensättning Fast fornlämning Ucklum 60:1 Stensättning Fast fornlämning Ucklum 212:1 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Planerade verksplatser samt planerade vägsträckningar kommer att genomgå en natur- och kulturinventering för att upptäcka eventuella oregistrerade skyddsvärda objekt så att hänsyn kan tas. Inventeringen redovisas i MKBn. 16

17 Förutsedd miljöpåverkan Ljud Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan verka störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverket har angivit ett riktvärde på max 40 db(a) som en acceptabel ljudnivå utomhus vid bostadshus. Bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera kan vid vindhastigheter från 8 m/s och uppåt maskera ljudet från vindkraftverken. Rabbalshede Kraft AB har utfört en inledande ljudberäkning som baseras på preliminärt placeringsförslag i programmet Wind-Pro. Till MKB:n kommer nya ljudberäkningar att tas fram ifall placeringarna av vindkraftverk har justerats. Beräkning av ljudutbredning utgår från ett värsta scenario där det blåser från alla vindriktningar samtidigt mot en punkt, terrängen antas vara öppen och marken antas vara hård och platt så att ljudvågor reflekteras. I den inledande ljudberäkningen har vi använt ett vindkraftverk från General Electric som har källljud 104 db(a), tornhöjd 128,5 meter, rotordiameter 103 meter och effekten 2,75 MW. Se den inledande ljudberäkningen i bilaga 2. Rörliga skuggor Vindkraftverk ger vid soligt väder upphov till rörliga skuggor. Hur mycket skuggor som uppstår beror bland annat på väder, årstid, topografi. Det beror också på i vilket väderstreck man befinner sig i förhållande till vindkraftverken. Skuggor kan uppfattas på ett avstånd på upp till cirka 1,5 km, men då bara som diffusa ljusförändringar. På tre km avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Boverket rekommenderar gränsvärden för hur mycket rörliga skuggor som får förekomma vid bostadshus. Dessa rekommendationer innebär maximalt åtta timmar per år eller maximalt 30 minuter rörlig skugga per dag. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så att dessa värden inte överskrids. Tillståndsmyndigheten ställer krav vid tillstånd på att skuggpraxis skall uppfyllas. Sökanden kommer att ta fram en skuggberäkning som redovisas i MKB:n. Hindersljus För att varna och hindra lågflygande flygplan, helikoptrar och liknande farkoster att krocka med vindkraftverken monteras hindersljus på maskinhusets tak. Hindersljuset består av rött och/eller vitt ljus. (Vindkraftverk under 150 meters totalhöjd markeras med rött blinkande ljus som i vissa fall kompletteras med fast rött ljus i parkens centrum.) Vindkraftverk över 150 meters totalhöjd skall markeras med vitt blinkande ljus som i vissa fall kompletteras med fast rött ljus i parkens centrum. Rabbalshede Kraft AB följer Transportstyrelsens regler i TSFS 2010:155 för hindersmarkering. Landskapsbild Vindkraftverk placeras på höjdpartier för att erhålla bra vindlägen. Vindkraftverken avviker från dagens landskapsbild med form, färg och rörelse. Detta leder till att de syns vida i landskapet. Upplevelsen av vindkraft i landskapet är subjektiv och varierar beroende på de förväntningar man har på landskapet. För att visa hur landskapet kommer att se ut med en ny etablering av vindkraftverk tar vi fram fotomontage. Fotomontage innebär att vi tar foton i alla väderstreck runt planerad vindpark som vi sedan i ett dataprogram förser med vindkraftverk på angivna koordinater. Programmet tar även hänsyn till vindkraftverkens höjd så att utseendet blir så nära verkligheten som möjligt. 17

18 Kumulativ effekt Kumulativ effekt eller sammanlagd effekt från flera närliggande vindparker skall redovisas i MKB. Det kan vara ljudutsöndring, rörliga skuggor samt hindersbelysning från flera vindparker. Även landskapsbild kommer att tas upp under kumulativ effekt. Avstånd till närliggande vindparker redovisas också i MKBn. Miljömål De 16 miljömålen enligt Miljöbalken är: begränsad miljöpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö och ett rikt växt och djurliv. I MKB:n kommer att redogöras för vilka miljömål som gynnas. Tidsplan Projektering av en vindpark från ide tills produktion av el är i drift tar normalt ca 4-6 år. Nedanstående tidsangivelser är ett planeringsunderlag som kan ändras efterhand som projekteringen framskrider. Samråd April maj 2012 Utredningar inför MKB April-oktober 2012 Inlämning av tillståndsansökan Vinter 2012 Tillståndsbeslut Vår/sommar 2013 Byggstart Vinter 2013 Driftstart Höst/vinter Inför en etablering av vindkraftverk mäts vinden. Bilden visar en anemometer på en vindmätningsmast. 18

19 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vad ska tas upp i MKBn? En MKB upprättas efter samrådet men innan tillståndsansökan för att ingå i denna och vara ett beslutsunderlag. MKB:n ska redovisa den påverkan på miljön, människors hälsa, och hushållningen med naturresurser som den planerade verksamheten kan antas få. MKB:ns innehåll anpassas och avgränsas efter vad som framkommer under samrådsprocessen. Alternativa förslag till utformning av vindparken och alternativa platser för lokalisering beskrivs också i MKBn. Remisser kommer att skickas till myndigheter och andra berörda. Svaren redovisas i samrådsredogörelsen som medföljer en tillståndsansökan. Exempel på rubriker som kan tas upp i MKB:n. Närbelägen bostadsbebyggelse samt avstånd. Avstånd till närbelägna vindparker. Alternativ utformning av vindparken och alternativ lokalisering av vindparken. Miljömål och hur vi jobbar för att de skall uppnås. Planförhållanden som riksintresse vindbruk och kommunernas vindbruksplaner. Infrastrukturintressen: väg, järnväg, flyg och elnät Förändring av landskapsbilden samt fotomontage. Beskrivning av kulturmiljön Beskrivning av naturmiljön Avstånd till nämnda skyddsvärda natur- och kulturobjekt. Mark och hänsyn till hydrologi vid vägdragning Beräkning av ljud hos närboende. Beräkning av rörliga skuggor hos närboende. Beskrivning av andra intressen som friluftsliv, föreningsliv mm i områdets närhet Transporter och schaktarbeten Säkerhet Avveckling 19

20

21

22

23

24

25

26 Projekt: Sköllunga DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkn Sköllunga SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :53 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: :39/ Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Befintliga VKV RN VKV typ Ljuddata Giltig Tillverkare Gjord Namn Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner RN [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] , ,0 128,5 128,5 104, Nr 1 - Sköllunga 3:3 4:3 Ja GE WIND ENERGY GE USER Level 1 - Calculated - GE Lwa 104 db(a) 8,0 Fast värde Nej Allmän *) ,0 Nr 2 - Sköllunga 3:3 4:3 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 1 - Calculated - GE Lwa 104 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 104,0 Nej Allmän *) ,4 Nr 3 - Sköllunga 2:11 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 1 - Calculated - GE Lwa 104 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 104,0 Nej Allmän *) ,8 Nr 4 - Sköllunga 2:11 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 0 - Calculated - GE Lwa 105 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 105,0 Nej Ja *) ,0 Nr 5 - Sköllunga 2:11 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 0 - Calculated - GE Lwa 105 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 105,0 Nej Ja *) ,5 Nr 6 - Sköllunga 2:3 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 0 - Calculated - GE Lwa 105 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 105,0 Nej Ja *) ,0 Nr 7 - Sköllunga 2:3 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 0 - Calculated - GE Lwa 105 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 105,0 Nej Ja *) ,0 Nr 8 - Sköllunga 1:5 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 0 - Calculated - GE Lwa 105 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 105,0 Nej Ja *) ,7 Nr 9 - Sköllunga 1:6 Ja GE WIND ENERGY GE ,0 128,5 USER Level 0 - Calculated - GE Lwa 105 db(a) 8,0 Fast värde 128,5 105,0 Nej Ja *) ,0 VESTAS V Ja VESTAS V ,0 105,0 EMD Level 0 - calculated - Mode ,0 105,0 104,0 Nej Allmän *)!O! nav: 105,0 m ,0 VESTAS V !O! nav: 105,0 m...ja VESTAS V ,0 105,0 EMD Level 0 - calculated - Mode ,0 105,0 104,0 Nej Allmän *) *)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren Beräkning Resultat Avstånd (m) VKV WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

27 Projekt: Sköllunga DECIBEL - Karta Beräkning: Ljudberäkn Sköllunga WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :00 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: :39/ Nytt vindkraftverk 40,0 db(a) m Karta:, Utskriftskala 1:25 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: Befintliga VKV Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

28 Projekt: Sköllunga DECIBEL - Karta Beräkning: Ljudberäkn Sköllunga WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :51 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: :39/ Ljud [db(a)] Nytt vindkraftverk m Karta:, Utskriftskala 1:40 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: Befintliga VKV WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk