Föredragningslista för styrelsemöte nr /2016 vid Stockholms universitets studentkår

Transkript

1 Föredragningslista för styrelsemöte nr /2016 vid Stockholms universitets studentkår klockan i Rosa rummet, Studenthuset. 1. Mötesformalia 1.1. Mötets öppnande 1.2. Val av sekreterare 1.3. Val av justerare 1.4. Fråga om sammanträdets stadgeenliga utlysande 1.5. Justering av röstlängden 1.6. Fastställande av föredragningslista 1.7. Eventuella adjungeringar 3. Presidiebeslut Avhandlas vid ordinarie styrelsemöte Anmälningsärenden Inga anmälningsärenden 5. Diskussionsärenden 5.1 Presidiets situation* 6. Rapporter Inga rapporter 7. Övriga frågor 8. Mötet avslutas * Finns med som bilaga ** Föredras muntligt Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Universitetsvägen 2A Stockholm

2 Diskussionsärende 5.1. Presidiets situation Avsändare Presidiet Till styrelsemöte nr Presidiets situation Bakgrund Vår ordförande Amanda Magnusson Arntsen kommer vara sjukskriven fram till den 30 november. Framtiden är även oviss. Vi är övertygade om att det går att lösa den uppkomna situationen. Presidiet, ledningssekreteraren och verksamhetschefen har haft diskussioner om hur situationen kan lösas och är övertygade om att ytterligare avlastning är lösningen. Då vår ledningssekreterare redan i mångt och mycket avlastar presidiet som en del av sina arbetsuppgifter, tänker vi att hans arbetsbelastning kommer bli större i och med att presidiet nu behöver större avlastning. Därför ser vi ett stort behov av att arvodera ytterligare en förtroendevald med uppdrag att avlasta presidiet på hundra procent. Det har även varit diskussioner om stadgan och om vi behöver utse en styrelseledamot till att utöva vice ordförandens befogenheter i och med att vice ordföranden nu utövar ordförandens befogenheter. Presidiet ställer sig bakom stadgetolkningskommitténs tolkning. I bilaga kan ni läsa verksamhetschefens skrivelse och i bilaga läsa stadgetolkninggruppens skrivelse. Beslutförslag Presidiet föreslår med anledning av ovanstående att uppdra verksamhetschef att rekrytera en förtroendevald med arvodegrad på 100 % för ordförandens sjukskrivningstid. att vid sjukskrivning av SUS ordförande Amanda Magnusson Arntsen och en bedömning av Försäkringskassan att Amandas SGI ska uppgå till ett lägre belopp än motsvarande 80 % av SUS heltidsarvode (dvs kr före skatt), besluta om att täcka upp för den ev. mellanskillnaden. att uppdra verksamhetschef att tillsätta en arbetsgrupp som ges i uppdrag att se över arbetssituationen och arbetsbeskrivning för ordförande och vice ordförande för SUS så att den bättre kan matchas mot målsättningen om 35 timmars arbetsvecka. Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Frescativägen 14 A Stockholm Telefax +46 (0)

3 Bilaga Verksamhetschefens skrivelse Bakgrund Under sommaren och hösten 2015 har Stockholms universitets studentkår (SUS) ordförande och vice ordförande haft en mycket ansträngd arbetssituation med långt ifrån 35 timmars och mer än fem dagars arbetsvecka, under många veckor i följd. Den ansträngda arbetssituationen har påverkat både de individer som innehar dessa poster så väl som organisationen i övrigt. I dagsläget har situationen utvecklats på sådant sätt att det nu förs diskussioner om sjukskrivning och nyttjande av stöd ifrån företagshälsovården för berörda individer, något som är både allvarligt och bekymmersamt på samma gång. Från verksamhetschefs perspektiv så är den situation som råder ett resultat av ett strukturellt problem hos SUS. Orsaken till detta strukturproblem är i dagsläget okänt, men en kvalificerad gissning är att SUS inte har förändrat verksamheten i takt med att finansieringen förändrats, vilket har fått till följd att presidiet har ålagts med fler och fler arbetsuppgifter, när andra positioner och tjänster har tagits bort som en ekonomisk åtgärd (en liknande process har verksamhetschefens roll genomgått). Dessutom, det 3 års-intervall som äskandet till SU har innebär att vart tredje år åläggs det sittande presidiet med än fler arbetsuppgifter som inte har hanterats på ett strukturellt effektiv sätt i organisationen och som i praktiken innebär en omöjlig arbetssituation. Som verksamhetschef med ansvar för personalfrågor och arbetsmiljö är den rådande situationen mycket oroande och jag vill med denna text be styrelsen om vägledning och beslut i ett par strategiska ärenden relaterade till den arbetssituation SUS ordförande och vice ordförande befinner sig i. Vad är SUS som arbetsgivare skyldiga att göra vid arbetsrelaterad ohälsa? SUS har ett avtal om företagshälsovård med företaget Feelgood, som erbjuder olika former av företagsansluten hälso- och sjukvård. Den juridiska grundprincipen för företagshälsovård är att sjukdomstillstånd som är arbetsrelaterade (exempelvis musarm, stressymptom, arbetsskador) ska behandlas av företagshälsovården och bekostas av arbetsgivaren. Sjukdomstillstånd som inte går att härleda till arbetsplats eller arbetssituation specifikt, ska bekostas av allmän sjukvård. Enligt lag har arbetsgivaren skyldighet att delta i såväl utvärdering vid arbetsrelaterad ohälsa (oavsett typ) tillsammans med arbetstagaren och företagsläkare. En annan viktig instans som arbetsgivaren ska ha kontakt med är Försäkringskassan, som är den myndighet som administrerar sjukskrivning och som de facto betalar ut sjukpenning. Till Försäkringskassan skyldig att anmäla en arbetsskada eller sjukdom bland sina anställda. Vid en ev. arbetsskada (fysisk, psykisk) som mynnat ut i en sjukskrivning är arbetsgivaren skyldig att delta i både rehabiliteringssamtal, 2 (5)

4 avstämningsmöten, planering och att erbjuda arbetsträning och anpassade arbetsuppgifter som hjälper den sjukskrivne att komma tillbaka i arbetet. Förutom Feelgood har SUS också möjlighet till administrativ och juridisk rådgivning från Arbetsgivaralliansen vad gäller arbetsmiljöfrågor. Ovanstående är en kortfattad översikt av vad SUS som arbetsgivare förväntas göra, men en diskussion bör tas i styrelsen för vad vi kan och ska göra i övrigt. Nutida utmaningar Med bakgrund i ovanstående och den rådande situationen har SUS som organisation ett antal utmaningar att hantera: I dagsläget finns det ingen nationell praxis att luta sig emot när en förtroendevald blir sjukskriven. Endast de som har en anställning anses vara med och betala in till det gemensamma sjukförsäkringssystemet och ersättning enligt de gängse ersättningsmodellerna enligt Arbetsgivaralliansens experter. En utmaning för SUS är att förtroendevalda inte omfattas av den traditionella sjuklön som anställda gör. Detta kan resultera i att förtroendevalda står utan eller får en mycket låg ersättning från försäkringskassan. Beroende på hur Försäkringskassan bedömer förtroendevaldas SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) så rekommenderar verksamhetschef SUS styrelse att organisationen bör toppa upp denna ersättning, så att den totala ersättningen (SIG+SUS topp-upp) motsvarar 80 % av en förtroendevalds ordinarie arvodering från SUS. Det är verksamhetschefs uppfattning att detta är vad en ansvarstagande arbetsgivare som har förtroendevalda med arbetsliknande förhållanden bör göra. När SUS har förtroendevalda som blir sjukskrivna uppstår en situation med att sätta in en vikarie eller inte. Ytterligare avlastning är en nödvändighet för att inte belasta resterande förtroendevalda eller verksamhetschef och för att inte skapa onödiga flaskhalsar i organisationen, dock med beaktande av vår stadga. Framtid: organisationsförändring? Den rådande situationen är långt ifrån unik. Både tidigare presidialer och tjänstemän som arbetat inom SUS under ett par år vittnar om upprepande mönster. Presidialer som blir mer och mer pressade, långa och många arbetsdagar, sjukfrånvaro, stressymptom och utbrändhet. Den situation vi befinner oss i vittnar om en ohållbar arbetsbelastning och en osund organisationskultur, där långt mycket mer än 35 timmars arbetsvecka är norm. Det är dags att ta itu med detta på allvar. 3 (5)

5 Bilaga Stadgetolkningskommiténs skrivelse Stadgetolkning av vad som gäller vid förfall av ordförande, 3 nov 2015 En fullständig stadgetolkningskommitté som ska bestå av tre revisorer och talman har inte varit möjlig att samla eftersom en kårrevisor saknas och behöver utses av nästa fullmäktige. (Suppleanterna till revisorerna är personliga och både ordinarie och suppleant för en av revisorsposterna har entledigat sig. Suppleanter räknas bara som revisorer när det tjänstgör och kan inte tjänstgöra när deras ordinarie är på plats. Jämför med styrelsen där suppleanter är gruppspecifika.) En diskussion har förts med två revisorer, talman och en revisorssuppleant. Konsensus kunde inte uppnås mellan ordinarie revisorer och talman utan det som presenteras här är resultatet efter omröstning. Tolkning Stadgan säger detta i kap 9: 2 Presidiets uppgifter Studentkårens presidium ska: a) utöva ledningen över studentkårens verksamhet samt representera densamma b) övervaka verkställandet av styrelsens beslut c) genom så kallade presidiebeslut avgöra brådskande eller mindre betydelsefulla ärenden och ansvara för dessa inför styrelsen samt 3 Kårordförandens uppgifter Det åligger kårordföranden särskilt att: a) sammankalla styrelsen och leda dess arbete b) underteckna från studentkåren utgående skrivelser c) övervaka efterlevnaden av gällande stadgar, instruktioner och föreskrifter d) se till att verksamhetsberättelsen samt resultat- och balansräkning blir färdigställda av den avgående styrelsen samt 4 Förfall av kårordförande och vice kårordförande Vid förfall av kårordförande ska vice kårordföranden utöva kårordförandens befogenheter. Vid förfall av vice kårordförande ska dennes befogenheter utövas av den styrelseledamot som kårstyrelsen utser till detta. 4 (5)

6 Vid förfall av både kårordförande och vice kårordförande ska bådas befogenheter utövas av de styrelseledamöter som kårstyrelsen utser till detta. Detta är de tillämpliga paragraferna för vår tolkning. 2 och 3 är att se som presidiet respektive ordförandes befogenheter. I övrigt är det upp till studentkårens ledning att själva fördela och delegera arbetsuppgifter. Vice ordförande har inga specifika befogenheter. Gällande 4 så har tidigare praxis har varit att när ordförande förfallit har vice trätt in med ordförandes befogenheter men fortfarande varit vice ordförande, alltså inte blivit tillförordnad ordförande. Detta bygger på formuleringen utöva kårordförandens befogenheter, vilket alltså inte har likställts med att bli ordförande utan bara att göra det som står i 3. Förfall innebär enligt vår tolkning att någon är hindrad att utföra sitt uppdrag. Eftersom vice fortfarande är vice och inte automatiskt slutar utföra sitt viceuppdrag följer från det att vice ordförande inte har förfallit utan är vice ordförande som utövar kårordförandes befogenheter. Detta gäller de konkreta befogenheterna och titlarna ordförande respektive vice ordförande. Om presidiet behöver stöd när en presidial är borta står det styrelsen fritt att arvodera eller ändra uppdrag för personer som ska stötta presidiet men denne får inte ha en titel som implicerar att denne skulle vara ordförande/vice ordförande och inte heller utöva några av presidiets befogenheter. Vikarier för ordförande och vice ordförande kan alltså inte utses. Alltså: Bara fullmäktige som högst beslutande organ i studentkåren kan välja (ny) ordförande och vice ordförande. Styrelsen kan bara, i specialfallen ovan när vice ordförande eller ordförande förfallit, förändra befogenheter för personer som redan tidigare valts av fullmäktige (d.v.s. presidium och styrelse). Vad gäller synen på om vice ordförande ska anses ha förfallit fanns olika tolkningar i gruppen. En annan tolkning är att det uppstår förfall av vice ordförande då vice fårordförandes befogenhet i enlighet med paragraf 4 stycke 1 och att paragraf 4 stycke 2 således ska gälla. 5 (5)