Marknadsinsikt. Kvartal

Transkript

1 Marknadsinsikt Kvartal Ny amerikansk president. Godkända Q3 rapporter. Tillväxtindikatorn i USA vänder upp svagt samtidigt som Europa tappar fart. Marknadsutsikter Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar neutral Världens stora aktiemarknader fortsatte upp under perioden augusti till oktober och en majoritet av de globala aktiemarknaderna ligger på högre nivåer än innan Brexit. Bland de dominerande ekonomierna gick Japan starkast med en uppgång om 9,2 %. Tyskland noterade en uppgång om 6,6 % tätt följt av Frankrike som steg 5,8 %. Vidare steg USA med 3,8 % samtidigt som Storbritannien fick nöja sig med en uppgång om 1,4 %. På tillväxtmarknaderna var trenden densamma. Årets stora vinnare Brasilien steg ytterligare 21,1 % följt av Kina och Ryssland som steg 14,1 % respektive 13,3 % (allt uttryckt i svenska kronor). På Stockholmsbörsen var uppgången bred. Index för de 30 största bolagen steg 3,9 % och index för små och medelstora bolag gick upp 1,1 %. På sektornivå var skillnaderna betydande. Finanssektorn gick starkast och noterade en uppgång om 12,1 % följt av Råvarusektorn som gick upp 11,8 %. Vidare steg Industrisektorn 7,2 %. Tyngre gick det för Hälsovårdssektorn och Konsumentvarusektorn som föll 7,0 respektive 1,4 %. Den tioåriga svenska statsobligationsräntan rörde sig svagt upp från den lägsta nivån i modern tid 0,09 % till 0,25 %. På valutamarknaden fortsatte kronan att försvagas. Dollarn stärktes 5,4 % och Euron 3,5 %. Vi behåller vår rekommendation neutral. Svenska aktier neutral Stockholmsbörsen steg 3,9 % augusti till oktober. Samtidigt har den svenska kronan fallit kraftigt vilket är positivt för svenska aktier. Bolagsrapporterna för årets tredje kvartal togs emot med godkänt betyg samtidigt som 63 % överträffade analytikernas prognoser. Vi behåller vår rekommendation neutral. Amerikanska aktier neutral Den amerikanska marknaden steg i paritet med Stockholmsbörsen i svenska kronor. Både industriproduktionen och detaljhandeln vänder upp svagt. Amerikanskt presidentval samt FED s agerande i december bedöms prägla marknaden. Vi behåller vår rekommendation neutral. Europeiska aktier neutral Europa uppvisar en något svagare trend där både detaljhandeln och industriproduktionen trendar ner, dock från relativt goda nivåer. Förbättrade tillväxtutsikter har samtidigt bidragit till spekulationer kring eventuella nedtrappningar från ECB i december. Vi behåller vår rekommendation neutral. Tillväxtmarknader neutral Tillväxtmarknaderna fortsätter utvecklas betydligt starkare än utvecklade marknader med en avkastning om 10 % under perioden. Brasilien och Ryssland har utvecklats starkare efter råvaruprisuppgången men även Kina uppvisar stabil tillväxt. Vi har en generell övervikt via vår globalförvaltare men på tillgångsnivå behåller vi vår rekommendation neutral. Svenska obligationer undervikt Svenska statsobligationer backade med 0,6 % augusti till oktober. Inflationen backade från 1,1 till 0,9 vilket ledde till ytterligare kronförsvagning under senare delen av perioden. Förväntningarna är dock att Riksbanken kommer förlänga sitt uppköpsprogram. Vi behåller vår rekommendation undervikt. Svenska krediter övervikt Kreditspreadarna snävade in ytterligare under perioden. Stigande statsräntor och en ökad riskaptit förklarar merparten. Vi behåller vår rekommendation övervikt. Alternativa placeringar övervikt Hedgefonder som grupp har haft det relativt svårt hittills under året. Negativa räntor, låg volatilitet och relativt hög korrelation mellan tillgångsslag har försvårat för förvaltarna. Bästa strategin under perioden är Long/Short förvaltare samtidigt som trendföljande strategier haft det mycket svårt. Vi överviktar framförallt förvaltare med låg korrelation till aktie- och räntemarknad. Vi behåller vår rekommendation övervikt.

2 Ny amerikansk president Ny amerikansk president I skrivande stund står det precis klart att USA får en ny president och helt ny politik. Resultatet av det amerikanska presidentvalet överraskade de allra flesta och därmed också marknaderna. Innan valet pekade de flesta opinionsundersökningarna och prognoser på att Clinton skulle gå ut som segrare. Den initiala reaktionen på världens aktiemarknader var negativ. Den japanska aktiemarknaden föll över 5 % och S&P 500 indikerade en nedgång i samma storleksordning. Efter Donald Trumps segertal lugnade marknaden ner sig och en majoritet av världens aktiemarknader slutade dagen i ett positivt territorium. Den amerikanska valrörelsen 2016 har varit osedvanligt dramatisk. De oväntade framgångarna för Donald Trump (liksom tidigare för den demokratiske kandidaten Bernie Sanders) avspeglar ett utbrett folkligt missnöje med utvecklingen i USA. Det var väl känt tidigare att de ekonomiska och sociala klyftorna ökat på senare år. Men de politiska konsekvenserna blev tydliga först under valrörelsen. Den politiska kartan har ritats om i grunden samtidigt som polariseringen ökat ytterligare. Räkna med att politiken läggs om på många områden. Några åtgärder som Trump vill genomföra: Trump vill sänka bolagsskatten från nuvarande 35 % beskattning ned till 15 %. Han vill även sänka inkomstskatten för höginkomsttagare. Trump föreslår att det inrättas ett nytt inkomstslag för affärsinkomster och att kryphål i kapitalbeskattningen ska stoppas. Han vill också avskaffa arvsskatten helt. Trump är positiv till infrastruktursatsningar. Men precis som i Sverige tar det lång tid från beslut till dess att spaden sätts i marken. Därför ska man inte ha alltför stora förväntningar på hur snabbt investeringarna tar fart. Och det är inte alltid pengarna går till de investeringar som har högst samhällsekonomisk nytta. Trump förespråkar ett större budgetunderskott, han har ett så starkt folkligt mandat att det blir svårt för de konservativa republikanerna att stoppa en mer expansiv finanspolitik. Med Trump som president kan vi alltså räkna med vissa skattelättnader och infrastrukturinvesteringar, och ett större budgetunderskott. Detta bör kunna gynna aktiemarknaden. Samtidigt är handels- och invandringspolitiken de största riskerna tillsammans med att Trump kan komma att ändra den amerikanska centralbankens (FED) agenda.

3 Godkända Q3 rapporter Godkända Q3-rapporter Med en vinstökning på 4 % och ett utfall 3 % över prognos, får rapportperioden godkänt. Stigande vinst Efter att merparten av bolagen på Stockholmsbörsen lämnat rapport, kan konstateras att vinsten före skatt stiger med 4 % i årstakt. Exkluderas bolag med extremt bra utveckling (SCA, Nordea, Swedbank) respektive extremt dålig (Ericsson, Alfa Laval, H&M) får kvarvarande bolag en vinstökning med hela 11 %. Ytterligare en måttstock är mediantillväxten, som mäter mindre bolag. Där ligger uppgången på 8 % och 60 % av bolagen ökade vinsterna. Totalt sett får därmed vinstutvecklingen för det tredje kvartalet klart godkänt. Bättre än prognos Positiv blir även slutsatsen om vi summerar utfallet och jämför med analytikernas prognoser. Då ligger utfallet 3,6 % över, vilket är mycket bra. Drar vi bort de tre bolag med bäst (Swedbank, Nordea, SKF) respektive sämst utfall (Getinge, Alfa laval, Ericsson) överträffar kvarvarande bolag förväntningarna med 2,8 %, vilket fortfarande är mycket bra. Även medianvärdet ligger på plus, med 1,7 %, samtidigt som 63 % av bolagen ligger över prognos. Även detta visar en stark trend. Försäljningen svagare Däremot är försäljningen en besvikelse. I årstakt registrerar hela gruppen ett fall på 1,2 %, vilket visar att efterfrågan är fortsatt svag för de större bolagen. Däremot visar medianvärdet en tillväxt på 2,5 %, samtidigt som 67 % av bolagen visar tillväxt. Det speglar en tydlig skillnad i efterfrågan mellan större och mindre bolag, med ett starkt plus för de mindre bolagen. Samma skillnad hittar vi om försäljningsutfallet jämförs med prognos- erna. Då ligger det summerade utfallet 0,4 % under prognos, medan medianvärdet stannar på minus 0,1 %. På sektornivå dominerar bankerna Bankernas andel av den samlade börsvinsten före skatt är hela 34 %. Tvåa är verkstad på 26 % och trea konsument med 11 %. Granskar vi vinsttillväxten på sektornivå kan konstateras att bankerna dominerar. Vinsterna före skatt i banksektorn ökade drygt 4 miljarder kronor, medan i IT/telekom minskade vinsten med drygt 4 miljarder mycket hänförligt till Ericsson. Därefter kommer basindustrin med ett lyft på drygt 2 miljarder, främst tack vare minskade omstruktureringskostnader i SCA. Övriga sektorer har en marginell inverkan på den samlade vinstförändringen. Slutsats: Godkända rapporter, men... Rapportperioden får alltså godkänt, men i en gren blir det underkänt - tillväxten. Det är uppenbart att de globala bjässarna inte har någon större draghjälp av efterfrågan, utan att det är rationaliseringar och besparingar som lyfter vinsterna. Uppenbart är också att ju mer verksamhet som finns i Sverige, desto bättre blir utvecklingen. Ytterligare en tänkvärd dimension är bankerna. Där växer vinsten med hela 17 %, samtidigt som de är börsens största vinstgivare. Drar vi bort denna synnerligen svenska sektor får vi ett vinstfall på 2 % för resterande bolag. Det är obehagligt. Å andra sidan kan vi även dra bort Ericsson och då ser det bra ut igen. Pessimisterna kan därför exkludera bankerna och optimisterna Ericsson, så går det faktiskt att spegla precis den utveckling man vill.

4 Globala tillväxtindikatorn Tillväxtindikatorn i USA vänder upp svagt samtidigt som Europa tappar fart Den globala BNP tillväxten ligger kvar på cirka 2,5 %. Vidare om man tittar på tillväxtindikatorn som åskådliggör den aggregerade utvecklingen för den globala industriproduktionen, och detaljhandeln i det sju största utvecklade ekonomierna samt Kina vänder den upp från -1,8 % till 0,0 samtidigt som detaljhandeln backar från 2,0 % till 1,8 %. Tittar man på den amerikanska industriproduktionen vänder den upp svagt efter att drabbats negativt under en lång period av den allt starkare dollarn, dock från relativt låga nivåer. Även den amerikanska detaljhandeln vänder upp svagt och ligger på drygt 2 % i årlig tillväxttakt. Europa uppvisar en något svagare trend där både detaljhandeln och industriproduktionen trendar ner, dock från relativt goda nivåer. Bilförsäljningen fortsätter gå starkt oavsett region. Den globala bilförsäljningen växer med 5 %. Vidare uppvisar den svenska ekonomin en god BNP-tillväxt som ligger nära 3,0 %. Industriproduktionen faller dock från historiskt mycket höga 5,0 % till 0,5 % i årlig tillväxttakt. Den svenska detaljhandeln biter sig kvar på kring 5 % vilket är en mycket hög nivå i ett historiskt perspektiv. Globalt Bilförsäljning globalt

5 Sydportföljerna God utveckling för portföljerna Den absoluta avkastningen under perioden augusti oktober 2016 var positiv för samtliga portföljer. Nio av femton portföljer steg med 3 % eller mer under perioden. Den portfölj som presterade bäst under kvartalet med en uppgång på 5,1 % var portfölj 15 som är en högriskportfölj med hög andel småbolagsfonder och tillväxtmarknadsfonder. Alla utom tre av portföljerna överträffade index under kvartalet. Portfölj 2 och 4 som är lågriskportföljer gick bäst relativt index och steg med 0,4 % vilket är 0,8 procentenhet över sitt jämförelseindex som backade 0,4 %. Starkast relativ avkastning bland de underliggande fonderna hade Carnegie småbolagsfond som steg med 5,7 % i absoluta tal vilket är 4,8 procentenheter bättre än index som steg med 0,9 %. En stor bidragande orsak till överavkastningen är innehavet i Nordnet som steg brant till följd av att Nordic Capital la ett bud på Nordnet i oktober. Även Carnegie Corporate Bond har gått bra under kvartalet, fonden steg med 1,9 % vilket är 2,6 procentenheter bättre än jämförelseindex som sjönk med 0,7 %. Starkast absolut avkastning bland de underliggande fonderna hade Indecap Guide Tillväxt som steg med hela 7,0 % under perioden, dock gick fonden 3,0 procentenheter sämre än index som steg med 10,0 %. Det svaga resultatet jämfört med index beror på råvaruprisuppgången i Brasilien där underliggande förvaltare har varit underviktade. Vår rekommendation Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%. Normalportfölj Aktuell portfölj

6 RÄNTEINSIKT Osäker och oviss omvärld... Utvecklingen i omvärlden fortsätter att överraska, vilket gör ränteutsikterna mer svårbedömda. Det mesta talar för att boräntorna kommer att börja stiga under nästa år. Ränteutsikterna innebär att bunden boränta har en liten fördel. En hög grad av osäkerhet och ovisshet talar dock för att man bör sprida riskerna. För andra gången på mindre än ett halvår har både utfallet av ett viktigt val och finansmarknadernas reaktion på utfallet gått tvärt emot vad de flesta bedömare väntat sig. Valvinsterna för Brexit och Donald Trump följdes båda två av kortvariga negativa marknadsreaktioner som ganska snabbt vändes till uppgångar på aktiebörserna. Efter presidentvalet har även långa marknadsräntor stigit markant. Ränteuppgången kan härledas till att finansmarknaderna nu räknar med att skattesänkningar och ökningar av de offentliga utgifterna i USA i kombination med ökade handelshinder kommer att leda till högre tillväxt, stigande inflation och större underskott i de offentliga finanserna. Hittills har denna effekt överskuggat eventuella räntesänkande effekter av den ökade osäkerhet om USA:s politiska och ekonomiska utveckling framöver som uppstått efter valet. De internationella och svenska marknadsräntorna visade redan innan det amerikanska presidentvalet tendenser till att stiga och uppgången i USA har dragit med sig räntenivåerna i resten av världen uppåt. Sedan förra Boräntenytt i början av oktober har både svenska och tyska tioåriga statsobligationsräntor stigit med omkring 0,3 procentenheter. Även räntor som påverkar bankernas finansieringskostnader för bolån har rört sig uppåt. Dock har de svenska korta marknadsräntorna inte förändrats särskilt mycket. De riskpremier som påverkar bankernas finansieringskostnader, t.ex. kostnaden för att matcha inlåningens räntebindning med utlåningens och kostnaden för att skydda sig mot effekter av valutakurssvängningar, har minskat något de senaste veckorna. Osäker ränteprognos Räntenivåerna i både Sverige och omvärlden är fortfarande extremt låga och inte långsiktigt hållbara. Om inte både svensk och internationell inflation ligger kvar på nollnivåer samtidigt som den ekonomiska tillväxten mer eller mindre uteblir så bör räntorna på sikt stiga. Vinsterna för Brexit och Trump har stärkt sannolikheten för att inflationen kan stiga medan de snarare har försämrat möjligheten för ökad långsiktig tillväxt. Kortsiktigt finns det många faktorer som generera svängningar på räntemarknaderna. Vi har troligen inte sett den sista oväntade vändningen i den amerikanska politiken, förmodligen inte heller i Europa med val i flera viktiga länder och förhandlingar kring Brexit och Grekland på agendan. Även om den internationella situationen påverkar den svenska ränteutvecklingen så har Riksbanken fortfarande stor kontroll över de korta svenska räntorna. För att dessa ska påverkas ordentligt så krävs det att Riksbanken agerar. Tillväxten i den svenska ekonomin har bromsat in det senaste året men ligger fortfarande på en historiskt hög nivå. Inflationen och inflationsförväntningarna verkar vara inne i en successivt uppåtgående trend. Det är dock främst stigande energipriser och en svagare krona som bidragit till inflationsuppgången, så det finns en fortsatt osäkerhet kring inflationsutvecklingen och om inflationsmålets 2 procentssnivå kommer att nås. Vår bedömning är dock att Riksbanken inte kommer att försöka få till ytterligare räntestimulans så länge kronan inte visar tendenser till att förstärkas. Vi tror att Riksbankens nästa steg blir en räntehöjning, men att denna inte kommer förrän i början av 2018, när den underliggande inflationen har legat kring 1,5 % ett tag. Därefter tror vi på ytterligare en räntehöjning under hösten Under 2019 och framåt räknar vi med höjningar i en takt kring 1 procentenhet om året. Den sannolikhet för ytterligare nedgång i bolåneräntorna som fanns tidigare bedömer vi ha minskat i och med de senaste veckornas internationella ränteuppgång. Vi räknar med att bolåneräntorna successivt börjar röra sig uppåt under nästa år. Främst är det de långa, bundna räntorna som stiger under SBAB:s tvååriga boränta, som nyligen sänkts till en nivå som ligger under den rörliga, väntas höjas i mars. Under 2018 kommer även den rörliga boräntan, tremånadersräntan, att börja stiga, när Riksbanken går mot sin första räntehöjning på länge. Vi antar att det tar upp mot fem till sex år innan en långsiktig jämviktsnivå för räntorna nås. Vi bedömer, precis som tidigare, att drygt 5 % är en sådan nivå för den rörliga tremånadersräntan. Viss fördel bundet Enligt våra prognoser och antagande så väger det jämnt mellan den rörliga tremånadersräntan och den ettåriga bundna räntan. De längre räntebindningstiderna har dock en liten fördel gentemot rörlig ränta. De tvååriga och femåriga räntebindningarna ser något mer fördelaktiga ut än den treåriga och den fyraåriga. Sannolikheten för att någon av de bundna räntorna ska löna sig beräknas dock fortfarande ligga under 60 %, vilket visar att det finns en stor portion osäkerhet i bedömningen. Osäkerheten och risken talar för att man bör dela upp lånet i delar och fördela på olika räntebindningstider. Exakt vilken eller vilka räntebindningstider som är de bästa för den enskilde låntagaren beror på den individuella situationen. I en sådan bedömning bör fler faktorer, utöver ränteprognoser och risköverväganden, vägas in. Det är osäkert hur bolånemarknaden kommer att utvecklas när det gäller listräntor, snitträntor och ränterabatter framöver. Än så länge utgår våra bedömningar från SBAB:s listräntor, men det kan behöva ändras.

7 RÄNTEINSIKT forts. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 21 november 2016 Juni 2016 Dec 2016 Juni 2017 Dec 2017 Dec mån 1,69 1,69 (+0,09) 1,70 (+0,05) 1,70 1,90 2,20 (-0,20) 2 år 1,49 1,49 (-0,16) 1,75 (+0,05) 1,90 2,40 3,00 (-0,10) 5 år 2,36 2,36 (+0,16) 2,60 (+0,10) 2,90 3,40 4,00 (-0,10) Anm: Förändringar i prognosen från Boräntenytt 7 oktober inom parentes. Källa: SBAB Boräntenytt 2016 nr.4 Aktuella marknadsnoteringar Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta - 0,50 % - 0,35 % STIBOR 3M - 0,56 % - 0,29 % Stadsobl Sv 10 år 0,51 % 0,99 % Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 9,22 + 9,27 EUR/SEK 9,81 + 7,00 GBP/SEK 11,37-8,63 NOK/SEK 1, ,24 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX ,06 Dow Jones ,28 DAX ,70 Nikkei ,87 DJ World 317,1 + 2,97 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 45, ,91 Koppar 3M $ ,36 Zink 3M $ ,18 Guld $ ,54 Noteringar per Denna rapport utgör ett informationsmaterial avsett för Sparbanken Syds kunder och andra intressenter. Rapporten gör inte anspråk på att vara fullständig och rapportens innehåll ska inte uppfattas som ett erbjudande om eller investeringsrådgivning att köpa, sälja eller behålla enskilda finansiella instrument. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och referenser till historisk utveckling utgör inte en tillförlitlig indikator för framtida utveckling. Denna rapport utgör vid tidpunkten för dess upprättande Sparbanken Syds marknadssyn. Denna marknadssyn kan av skäl hänförliga till omvärldsfaktorer förändras. Sparbanken Syd ansvarar inte för direkta eller indirekta förluster eller kostnader relaterat till nyttjandet av denna rapport. Mer information återfinns på Genom inloggning har bankens kunder tillgång till hela bankens fondutbud med tillhörande faktablad.