VA SYD MILJÖRAPPORT KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2014

Transkript

1 VA SYD MILJÖRAPPORT KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK

2 2

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Klagshamns avloppsreningsverk Postnummer: Ort: MALMÖ Besöksadress för anl.: Badvägen 1, Klagshamn Fastighetsbeteckningar: Klagshamn 52:4 Kommun: Malmö Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: REVAQ certrifikat Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :31:29 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2 3

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Anders Efternamn: Johnsson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.johnsson@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö Inlämnad: :31:29 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2 4

5 Innehåll GRUNDDEL... 1 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Ledningsnät Pumpstationer ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad REVAQ och Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD Central krisledning Periodisk undersökning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Kontroll av utloppsledningar Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET ÖVRIGA BESLUT UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN ÖVRIGA KOMMENTARER RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET UTSLÄPPSVÄRDEN

6 UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN HANTERING AV AVVATTNAT SLAM LUKT ENERGI FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER HANTERING AV AVFALL Farligt avfall Övrigt avfall Hantering av rens från inloppsgaller och sand från sandfång Externslam FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET UNDERHÅLLSARBETE Ledningsnätet Kontroll av flödesmätning och provtagning Avloppsreningsverket ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA AVVIKELSER Ledningsnät UPPSTRÖMSARBETE KOMMENTARER TILL EMISSIONSDEKLARATIONEN FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION

7 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Klagshamns avloppsreningsverk avseende Klagshamnsverket ligger i södra Malmö och är ett av två reningsverk i staden. Det andra är Sjölunda avloppsreningsverk som behandlas i separat rapport. 7

8 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation. 8

9 VA SYD genomförde en organisationsöversyn den 1 december Det huvudsakliga syftet med förändringarna är att stärka det strategiska arbetet och få ett större fokus på ekonomistyrning. I samband med detta har även inrättats en vice förbundsdirektör. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljönämnden, Malmö Stad. Verksamhetsområde Klagshamnsverket tar emot och behandlar avloppsvattnet från stadsdelarna Limhamn, Bunkeflo, Hyllie och Klagshamn inom Malmö stad. Dessutom tas avloppsvattnet från hela Vellinge kommun emot vid Klagshamnsverket för behandling. Avloppsledningsnätet i Malmö har indelats i sju avloppsområden. Fem av områdena är anslutna till Sjölundaverket och två till Klagshamnsverket. Avloppsvatten från Limhamns och Klagshamns avloppsområden leds till Klagshamnsverket. Se figur 2 nedan. Figur 2. Verksamhetsområde för Klagshamn Avloppsreningsverk. 9

10 Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnät Avloppssystemet i Malmö utgörs av både kombinerat system, duplikatsystem och icke verksamt duplikatsystem. En sammanställning av avloppssystemet inom de två avloppsområdena anslutna till Klagshamnsverket har redovisats i tabell 1. Totalt är cirka 1200 ha anslutet till Klagshamnsverket. Två tredjedelar av arean utgörs av duplikatsystem medan resten är uppbyggt som ett kombinerat eller ickeverksamt duplikatsystem. 6 % av duplikatsystemet är icke verksamt. Inom Klagshamns avloppsområde finns ett väl utbyggt fungerande duplikatsystem och andelen uppgår till omkring 95 %. Motsvarande siffra för Limhamns avloppsområde är cirka 20 %. I tabell 1 redovisas även övrig mark som inte har avloppsledningar, exempel på övrig mark är jordbruksmark. Tabell 1. Sammanställning av avloppssystem, ha, inom olika avloppsområden anslutna till Klagshamnsverket inom Malmö kommun Avloppsområde Kombinerat avlopps system, ha Icke verksamt duplikat system, ha Verksamt duplikat system, ha Övrig mark, ha Totalt, ha Limhamn Klagshamn Summa Fördelning på system (%) Fördelning duplikatsystem (%) 6 95 Avloppsledningsnätet i Limhamn är kombinerat. Vid häftiga sommarregn eller i samband med höst och vårregn över våt mark (t.ex. snösmältning) blir tillflödena större än pumpkapaciteten och avloppsvatten bräddas. På ledningsnätet inom Klagshamnsverkets upptagningsområde finns 7 st bräddavlopp. Bräddning kan ske till Limhamns hamn och till Sibbarp. Bräddavloppens läge framgår av figur 3. 10

11 Figur 3. Bräddpunkter på ledningsnätet i Malmö. Ledningssystemets nedre delar används som utjämningsvolymer för att kontrollera tillrinningen till Klagshamnsverket. Dessa volymer ligger i huvudavloppsledningen mellan Hammars Park och Strandhem samt mellan Strandhem/Gessie och Klagshamn. Avrinningen från delar av Limhamns industriområde fördröjs i ett dagvattenmagasin i Ringugnsgatan. Magasinet har en utjämningsvolym på 197 m 3 och har anlagts för att nedströms system inte ska överbelastas. Limhamns industriområde avvattnas till kombinerat system där bräddning kan ske i Hyllie kyrkoväg. Pumpstationer Inom Klagshamnsverkets upptagningsområde finns ett flertal pumpstationer, en del avsedda för enbart dag och dräneringsvatten och övriga för spillvatten i olika utspädning. De största och viktigaste pumpstationerna är de som pumpar avloppsvattnet längs huvudavloppsledningarna från Limhamn och Vellinge. Under 2014 renoverades pumpstation Strandhem. I tabell 2 redovisas antalet pumpar och dess kapacitet vid huvudpumpstationer längs avloppsvattenledningarna till avloppsreningsverket. 11

12 Tabell 2. Förteckning över huvudpumpstationer längs avloppsledningarna till Klagshamnsverket Station Pumptyp Antal pumpar (st) Kapacitet per pump (m 3 /h) Totalt (m 3 /h) Hammars Park skruvcentrifugal 4 4* Strandhem skruv 3 3 * Klagshamn skruv 3 3 * Gessie snäckskruvar 3 2 * * P4 (Vellinge kommun) P3 (Vellinge kommun) P2 (Vellinge kommun) P1 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * * skruv 3 2 * * skruv 3 2 * * skruv 3 2 * * Samtliga pumpstationer styrs automatiskt och är försedda med nivågivare för mätning av vattennivå i pumpgrop. Nivåmätningen används i styrningen av pumpar. Vid alltför hög nivå och då det uppstår risk för översvämning/nödutlopp vid tillopp genereras larm. Vidare finns givare för maskinfel som varskor om sådan risk före nivålarmen. Fasta reservaggregat för fullständig drift finns vid Strandhem, Hammars Park, Gessie, Görslöv och inloppspumpstationen vid Klagshamn. Därtill finns ett mobilt reservaggregat med en kapacitet av cirka 15 kva som kan föras ut vid kraftbehov i någon av de övriga stationerna. En förteckning över pumpstationer och övriga anläggningar inom Malmö kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten och grundvatten framgår av bilaga 2. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Klagshamns avloppsreningsverk ligger inom Malmös sydvästra del på en udde, som bildats genom tidigare utfyllnader. Fastigheten ägs av Malmö Stad och byggnaderna av VA SYD. Verket uppfördes på den aktuella fastigheten 1974 och har byggts till senast Inga bostäder finns idag i verkets omedelbara närhet. Närmaste verksamhet har utgjorts av ett växthus på grannfastigheten. Vidare finns en obemannad rensstation för naturgas i direkt anslutning till reningsverksområdet. En flygbild av reningsverket tagen från SV kan ses i figur 4. Avståndet till de närmaste bebyggelser, såväl NO och SO, är drygt 1 km fågelvägen. Eventuellt finns det bostäder i Klagshamns hamn 12

13 som ligger närmre. Växthusen ses i förgrunden och i SV hörnet av reningsverkstomten syns rensstationen för naturgas. Recipienten för avloppsreningsverket är Öresund. Figur 4. Klagshamnsverket med omnejd. Flygbilden är tagen från SV. Bild tagen Reningsprocessen Vatten Reningen vid Klagshamnsverket baseras på förfällning i den mekaniska reningen följt av BOD avskiljning och nitrifikation i aktivslamanläggningen, med möjlighet till viss fördenitrifikation. Efter aktivslamanläggningen följer efterdenitrifikation i bassänger med rörligt bärarmaterial för biofilm med tillsats av en extern kolkälla och efter detta steg filtrering för slutlig partikelavskiljning. Slambehandlingen består av förtjockning av slam före och efter rötning samt avvattning. Utgående avloppsvatten leds ut i Öresund genom en ledning av cirka 3,5 km längd. Ledningen mynnar på cirka 7 meters djup. Dagvatten från anläggningsområdet leds ut i Öresund. Ett översiktligt flödesschema över anläggningen visas i figur 5. Uppgifter om bassängstorlekar och kapaciteter framgår av bilaga 1. 13

14 Figur 5. Översiktligt flödesschema för Klagshamns avloppsreningsverk, uppdaterad Inloppspumpstationen består av 3 st. varvtalsreglerade skruvpumpar. Avskiljning av rens sker i första hand i två rensgaller med 2 mm spaltvidd. Vid begränsning i dess kapacitet eller vid haveri går automatiskt 2 st galler med 3 mm spaltvidd in. Vid maximal belastning kan alla fyra galler gå samtidigt. Avskild rens genomgår tvättning och avvattning i en av de två kombinerade renstvättpresslinjer. Det tvättade renset samlas i containrar, vilka löpande hämtas av en transportfirma för förbränning vid SYSAV. I luftat sandfång avskiljs sand och tyngre partiklar. Det avskilda materialet pumpas till sandupplag. Försedimenteringen består av 4 st parallella bassänger. Fosforavskiljningen baseras till största delen på förfällning. Dosering av fällningskemikalie sker i början av sandfången och avskiljningen av kemflock sker tillsammans med primärslam i försedimenteringsbassängerna. Endast flytande fällningskemikalier kan hanteras. Aktivslamanläggningen består av två parallella linjer som har indelats i 8 separata celler, samtliga kan drivas antingen luftade eller oluftade med omrörning. Zon 8 är indelad i 2 mindre zoner. En ozonanläggning (bestående av ozonaggregat och ozonreaktor) för behandling av aktivslam, finns vid aktivslamanläggningen. Periodvis behöver slammet behandlas då sedimenteringsegenskaperna kan försämras p.g.a. tillväxt av filamentbildande bakterier. Efterdenitrifikation utförs i en MBBR process, bassänger fyllda med plastmaterial av typ K1 från AnoxKaldnes, som utgör bärare för den biofilm som svarar för denitrifikationen. Reaktorbassängerna har fyllts med bärarmaterial till cirka 36 %. Fyllnadsgraden kan ökas i takt med att belastningen på reningsverket ökar. Mellan bassängerna och utloppet är silar installerade för att kvarhålla bärarmaterialet i respektive bassäng. Bärarmaterialet hålls i omrörning med hjälp av långsamgående omrörare. Extern kolkälla för denitrifikationsprocessen tillsätts vid inloppet till varje linje. Tankar för att lagra kolkälla inomhus. Filtren är utformade som nedströms tvåmediafilter med antracit och sand. Filterytan är fördelad på 5 filter. Fällningskemikalie kan tillsättas före filtren som komplettering av fosforavskiljningen. Fällningskemikalie från befintliga tankar vid förbehandlingsanläggningen kan härvid utnyttjas och satsvis överföras med automatik till en dagtank placerad i anläggningen. Dessutom finns ytterligare en tank installerad i den nya anläggningen för användning av alternativ fällningskemikalie. Filtrerat avloppsvatten uppsamlas i ett 14

15 spolvattenmagasin och bräddas därifrån till utlopp. Filtren spolas med luft och vatten och spolning kan ske på tryckdifferens eller på tid. Spolslamvatten uppsamlas i en utjämningsbassäng, som kan lagra vattenmängden från flera spolningar. Spolslamvattnet leds tillbaka till inloppet av avloppsreningsverket med självfall och återföringskapaciteten regleras. Slam Avskilt slam behandlas i en slambehandlingsanläggning genom gravitationsförtjockning, rötning och avvattning. Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Vattenfasen leds tillbaka till inloppet av verket. Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden. I rötkammarna bildas energirik biogas bestående huvudsakligen av metan och koldioxid. Rötningen sker vid ca 37 grader. Det rötade slammet avvattnas i centrifuger. En polymer tillsätts vid avvattningen för bättre avskiljning och högre TS halt efter avvattningen. Slammet mellanlagras i en slamsilo före borttransport. En slamplatta finns för mellanlagring och för jordtillverkning. Möjligheter till bräddning och förbiledning Det finns inte möjligheter till bräddning på verket. Förbiledning av avloppsvatten vid reningsverket kan ske efter försedimenteringsbassängerna vid höga flöden i samband med regnväder. Det ursprungliga systemet för förbiledning sker över ett fast skibord. Systemet för förbiledning har byggts om i samband med utbyggnaden av verket Två pumpar installerades 1999 i kanalen efter försedimenteringsbassängerna. Pumparna är försedda med frekvensomformare och elektromagnetiska flödesmätare. Avsikten med pumpningen är att under kontrollerade former leda förfällt avloppsvatten förbi aktivslamanläggningen för att undvika slamflykt vid alltför höga flöden. Vattnet in till efterdenitrifikationsanläggningen och efterföljande filter pumpas. Vid fel i denna anläggningsdel eller om den hydrauliska kapaciteten överskrids leds vatten förbi denna till det spolvattenmagasinet, där utgående vatten bräddas till utloppet. Inga nödutlopp finns vid verket. Om avloppsverket av någon anledning inte kan ta emot spillvattnet sker nödbräddning vid Strandhems pumpstation och vid bräddavlopp i Vellinge kommun. Systemet för förbipumpning inom verket är illustrerat i bilaga 9. Kemikaliehantering Användningen av fällningsmedel behövs för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Vid Klagshamnsverket tillämpas förfällning samt vid behov efterfällning med järnklorid som tillsätts till avloppsvattnet i början av sandfången. Produkten levereras i flytande form och den förvaras i två invallade tankar av plast. En permanent byggnad med utrustning för att hantera och dosera järnklorid uppfördes under Tillsats av kolkälla för efterdenitrifikation har genomförts sedan Hanteringen är i enlighet med de regler och bestämmelser som finns för hantering av etanol. I anläggningarna kan även metanol hanteras. Dosering av externt kol till efterdenitrifikation har genomförts med teknisk etanol som klassats som avfall. 15

16 För behandling mot filamentbildande mikroorganismer behandlas aktiva slammet med ozon (vid behov). Ozonet produceras i anslutning till aktivslambassängerna och doseras momentant. Produktionen sker via ett ozonaggregat som matas med syre från luften. Konditionering av slammet behövs vid slamavvattningen för att få avvattnat slam och rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Polymeren levereras som pulver i storsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Mottagning externslam Externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar, m.m. mottas vid Klagshamnsverket för behandling. Slammet släpps ner i pumpgropen till inloppspumpstationen före inloppsgallerna. Leverans av externslam sker med sugbil. Omfattningen av externslammottagningen är dock begränsad och de största volymerna transporteras till Sjölundaverket. Den större delen av externslamhanteringen administreras och styrs av VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för insamling av hushållsavfall i Malmö och Burlövs kommuner. Kapacitet på respektive reningssteg Inloppsgaller och förbehandlingsanläggning har utformats för ett avloppsvattenflöde uppgående till drygt 6000 m 3 /h. Den hydrauliska kapaciteten i aktivslamprocessen styrs i första hand av slammets sedimenteringsegenskaper. För att undvika kraftig slamflykt från sedimenteringsbassängerna har erfarenheterna under åren visat att flödesbelastningen normalt bör begränsas till högst ca 1800 m 3 /h till aktivslamanläggningen. Förfällt avloppsvatten kan på ett kontrollerat sätt ledas förbi aktivslamanläggningen under regnväder genom förbipumpning. På det sättet kan slamflykt från sedimenteringsbassängerna undvikas och vidare begränsas utgående halter av suspenderade ämnen och fosfor i så hög grad som möjligt. Biologiskt renat avloppsvatten och förbilett avloppsvatten från försedimenteringsbassängerna blandas före efterdenitrifiaktionsanläggningen på ett sätt som medför att behandling av det förbiledda avloppsvattnet kan prioriteras. Avloppsvattnet från aktivtslamanläggningen pumpas in till anläggningen med efterdenitrifikation och filtrering. Pumparnas kapacitet är begränsad till ca 1800 m 3 /h och vid uppnådd maximal kapacitet leds överstigande vattenmängd förbi denna anläggning direkt till utgående vatten. Tillståndsgiven belastning Den tillståndsgivna belastningen för Klagshamns avloppsreningsverk uppgår till personer. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Klagshamns avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. Elenergin levereras med 10 kv spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna via transformatorer och ställverk. Behovet av värmeenergi vid verket utvinns genom förbränning av producerad rötgas i en gaspanna och mikroturbin. Elenergi produceras lokalt på verket med hjälp av mikroturbin samt med solceller. 16

17 Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD är miljöcertifierat enligt SS EN 14001:2004. Lagar har inventerats och följts upp, rutiner har gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter har prioriterats och miljömål samt handlingsplaner för åtgärder har tagits fram för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Under 2013 har en miljöutredning färdigställts och resulterat i ett antal prioriterade miljöaspekter. Sandavfall/avfallshantering Denna miljöaspekt har erhållit högst poäng ur den givna bedömningsmallen och fokus ligger på denna prioriterade miljöaspekt. Ett upphandlingsunderlag håller på att tas fram för all sand som hanteras på alla VA SYDs avloppsreningsverk. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till Öresund. Miljöpåverkan i form av buller, utsläpp av avgaser från biogasförbränning samt transporter av råvaror och avvattnat slam förekommer även. I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra miljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft och vatten redovisas i emissionsdeklarationen. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Verksamhetsförändringar under året Under 2014 har inga nämnvärda förändringar av verksamheten skett. Egenkontroll Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet 9001: 2008, miljö 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, Kommunikation, Diarie & arkiv samt Juridik. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret 17

18 beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ certifierade sedan 2008/2009. REVAQ arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2014 har utgåva gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ständig förbättring. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen. Det är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som kontrollerar att kraven uppfylls. De tittar på rutinerna kring analyser, provtagning, arbetet mot anslutna verksamheters utsläpp och hantering av produkten. De kontrollerar också att det finns ett pågående arbete för ständiga förbättringar, innan de utfärdar certifikatet. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i juni Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS EN 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD och 9001 VA SYD är sedan 2013 miljöcertifierade enligt 14001:2004 och 2014 genomgick vi även en kvalitetscertifiering enligt 9001:2008. Ett led i miljö och kvalitetsledningsarbetet är att förbättra verksamheten på alla plan och detta görs genom årlig kontroll av instruktioner, rutiner, mål och policys. De 18

19 nya kvalitets och miljöstandarderna utkommer till sommaren 2015 och under hösten påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för att uppgradera miljö och kvalitetsledningssystemet till 14001:2015 och 9001:2015. Ett nytt intranät har implementerats och hjälper oss att säkerställa dokumenthantering samt uppföljning av mål och handlingsplaner. Vi har också påbörjat arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem som ska behandla och styra upp avvikelser från verksamheten, interna revisioner, skyddsronder, felanmälan i våra byggnader, förbättringsförslag samt reklamationer. I varje avvikelse görs en mindre riskbedömning också. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand och gasråd". Brand och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har tre större krisövningar genomförts samt fem kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av Periodisk undersökning Periodisk undersökning har genomförts på reningsverket under Undersökningen genomfördes av VA SYD i egen regi av från driftsanläggningarna fristående person. Ny periodisk undersökning är inplanerad under

20 Utsläppskontroll och driftkontroll Utsläppskontrollen har under året till övervägande del utförts av laboratoriet vid Klagshamns ARV. Några prover har analyserats vid laboratoriet vid Sjölunda ARV och vid Vattenlaboratoriet, Bulltofta, under exempelvis semesterperioder och sjukdom för ordinarie laboratoriepersonal. VA SYDs laboratorier tillhör organisatoriskt Dricksvattenavdelningen. Alla, ackrediterade av SWEDAC labb inom Dricksvattenavdelningen har ackrediteringsnummer Vattenlaboratoriet på Bulltofta har under 2014 analyserat metallhalter i slam och vatten. I tabell 3 nedan visas antalet analyser vid laboratorierna per månad som har varit godkända vid kvalitetskontrollen i enlighet med ackrediteringen. De analyser som är godkända har samtliga använts vid utsläppskontrollen. All provtagning på inkommande och utgående avloppsvatten sker flödesproportionellt. Provet på inkommande avloppsvatten inkluderar vatten och slam från interna strömmar. Provet på utgående avloppsvatten inkluderar alla de eventuella bräddningar som kan inträffa vid höga flöden eller andra driftstörningar. Tabell 3. Sammanställning antalet kvalitetsgodkända analyser (antal/månad) för utsläppskontrollen vid Klagshamns ARV. Merparten av analyserna har genomförts vid laboratoriet vid Klagshamns ARV. De i rött markerade siffrorna avser månader då antalet godkända analyser är färre än antalet målsatta analyser. Månad TOT N INK TOT N UTG TOT P INK TOT P UTG BOD7 INK BOD7 UTG Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa medel Mål /vecka 1 2/vecka 20

21 Den dagliga driftkontrollen vid reningsverket sker genom analyser på avloppsvatten och slam från ett stort antal punkter på verket. Analysverksamheten vid Klagshamnsverket omfattar ett antal parametrar med hög frekvens. Det är viktigt för driftpersonalen på verket att resultaten levereras snabbt så att eventuella avvikelser kan åtgärdas direkt. Analysinstrument placerade i olika reningssteg utnyttjas även för driftkontrollen. Dessa s.k. on line instrument används dels för styrning och dels för övervakning. Vissa av dessa instrument kan ersätta eller utgöra komplement till analyser vid driftlaboratoriet. Exempel på sådana och dess användning anges i tabell 4 som kan sammanfatta användandet vid verket under On line instrument för styrning av kemikalietillsats används idag i för och efterfällningen (dosering av järnklorid) och i efterdenitrifikationsanläggningen (dosering av kolkälla). Mätning av fosfathalten vid förfällningen används tillsammans med flödesmätning för att uppnå en dosering av fällningskemikalie som är relaterad till fosforbelastningen och valt börvärde på halt fosfor i utgående vatten från verket. Likaså används mätning av nitrathalt vid efterdenitrifikationsprocessen tillsammans med flödesmätning för att uppnå en dosering av kolkälla som är relaterad till kvävebelastningen och valt börvärde på halt kväve i utgående vatten från verket. Tabell 4. Sammanställning av en del av on line instrumenten vid reningsverket och dess användning Placering Parameter Användning Sandfång inkommande PO4 P Automatisk styrning dosering fällningskemikalie Försedimentering utgående PO4 P Övervakning Försedimentering utgående SS Övervakning Försedimentering utgående C Registrering Luftningsbassänger O2 Styrning av lufttillförseln till respektive zon Luftningsbassänger utgående SS Manuell styrning av slamhalten Luftningsbassänger utgående NH4 N Nitrifikationen Luftningsbassänger returslam SS Registrering Eftersedimentering utgående Turbiditet Övervakning av eventuell slamflykt Efterdenitrifikation inkommande NO3 N Automatisk styrning dosering kolkälla Efterdenitrifikation utgående NO3 N Automatisk styrning dosering kolkälla Utgående från verket PO4 P Övervakning Utgående från verket Tot P Övervakning Primärslam TS Övervakning Rötslam primär TS Övervakning 21

22 Råslam överskottslam TS Övervakning Rötgas CH4 Övervakning Funktion hos mätutrustning De mätutrustningar som har en särställning för en god egenkontroll är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Provtagningsutrustningen har fungerat bra under året. En hög tillgänglighet garanteras av att ett stort antal provtagare av lika fabrikat finns vid verket. Rengöring och utbyte av slangar har skett regelbundet. Störningar och avvikelse rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Kontroll av utloppsledningar Utloppsledningen från Klagshamns reningsverk består av en betongledning. Från denna ledning finns 10 st utloppsdysor monterade i den yttre änden med ca avstånd ca 10 m. Under (14 16) har SSE AB utfört svetsning av begränsningsplåtar samt byte av flänsförband på utloppsledningens dysor vid Klagshamns reningsverk. Arbetet utfördes från arbetsfartyget M/S Sound Supporter utrustat med stödben samt dyklag. 22

23 Drift och underhållsystem För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. Riskvärdering Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso och miljösynpunkt. En kartläggning på vilka riskbedömningsmetoder VA SYD använder sig av har genomförts under året. Syftet med kartläggningen var att se vilka bedömningar som skulle kunna genomföras med en gemensam mall. Resultatet slutade i ny rutin och ny mall som innefattar även en handlingsplan kopplad till riskbedömningen. Denna metod utgår från de krav arbetsmiljöverket ställer på oss och analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) där man i kombination med händelsernas sannolikhet och konsekvenser vägs mot varandra. Samtliga riskers relevans och aktualitet värderas och resultatet sammanställs i riskmatriser. De risker som efter utvärderingen visar sig vara mest allvarliga utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes 2013 enligt HazOp metoden. 23

24 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Klagshamns reningsverk till Öresund Länsstyrelsen Fastställande av slutliga villkor för utsläpp av BOD7, fosfor och kväve i ovanstående beslut. Dessutom upphävs villkor Miljödomstolen Ändring av villkor 19 (begränsningsvärde för kväve) i Länsstyrelsens beslut om slutliga villkor Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplaner för Limhamns och Malmös avloppsnät färdigställdes under 2007 respektive Dessa utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Klagshamns upptagningsområde. Åtgärdsplanen har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen. Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför exploateringar. Förslagen som redovisas i åtgärdsplanen för Malmö är i stort sett genomförda. Som följd av detta, och av de senaste årens omfattande översvämningar har VA SYD för avsikt att under hösten 2015 presentera en ny åtgärdsplan för Malmö med fokus på källaröversvämningar. Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut från myndighet 14/ Information om avstängning av anläggningsdel gällande Klagshamn ARV MF: har mottagit meddelandet. 12/ MF: Beslut om debitering av timavgift gällande tillsyn och handläggning av PCB sanering på Klagshamn ARV. 14/ VA SYD har registrerat ett klagomål på lukt från boende i närheten. 13/ Komplettering till en tidigare anmälan (daterat ) som VA SYD gjort om åtgärder för förbehandling av rejektvattnet på Klagshamnsverket med syfte att få effektivare och driftsäkrare kvävebehandling MF: vidarebefordrar klagomålet till vår luktperson MF: skickar ett förhandsbesked om beslut. MF: kommer med beslut, ärendet inte föranleder någon ytterligare åtgärd. 24

25 14/ En ny miljörapport har lämnats in för anläggning , Klagshamns ARV. En ny miljörapport har lämnats in för anläggning , Klagshamns avloppsreningsverk / Tillsynbesök Klagshamn ARV Tillsynprotokoll MF: Skrivelse angående MR för Vid granskningen har det uppmärksammats brister behöver korrigeras innan rapporten kan godkännas. MF: har granskat den komplettering av miljörapporten för 2013 som gjorts efter påpekandet. MR är godkänd. 14/ Prövningsavgift och klassning av miljöfarlig verksamhet. 14/ Tillsynbesök Klagshamn ARV Tillsynprotokoll 14/ Tillsynbesök Klagshamn ARV Tillsynprotokoll 12/ Anmälan för pilotskaleförsök med Hydrotech filter (nya kemikalie) på Klagshamnsverket MF: kommer ett förhandsbesked. Originalet går med post imorgon. Övriga beslut För denna anläggning har inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen fattats av tillsynsmyndigheten under året. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten under förutsättning att ändringen inte bedöms medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga oanmälda mindre ändringar har skett under året. Villkor 2 Det utbyggda och intrimmade reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 31 december Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Villkor 3 Reningsverket skall byggas ut med målsättningen att begränsa resthalterna i det behandlade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD 7 / l och 0,3 mg totalfosfor/l räknat som månadsmedelvärde samt till högst 12 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. 25

26 Villkor 4 Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad och planerad drift under utbyggnadsperioden skall i god tid före byggstart redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Villkor 5 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Eventuellt byte av fällningskemikalie får ske först efter tillsynsmyndighetens godkännande. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Byte av typ av fällningskemikalie har inte skett under året. Villkor 6 Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Utsläppsvillkoren för reningsverket är ställda bl.a. med hänsyn till prövotidsredovisningen. De slutliga villkor som erhållits medför att verket i dess nuvarande utformning hela tiden måste drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Vad gäller månadsmedelvärden avseende fosfor så kan dessa till viss mån förbättras genom utökad användning av fällningskemikalier i efterfällningsprocessen. Detta är emellertid mycket dyrt och kan anses ha en negativ miljöpåverkan. Vad avser kväveavskiljning vid verket kan denna vid nuvarande belastning påverkas av mängden tillsatt extern kolkälla för denitrifikation. Verket drivs med tydligt lägre totalkvävehalter än de slutliga villkoren. Tillsats av extern kolkälla är mycket dyrt och kan anses ha en negativ miljöpåverkan. Villkoret anses därmed uppfyllt. Villkor 7 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En rutin för klorering på Klagshamns ARV är framtagen. Villkor 8 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Lagring av slam sker på en stor, tät slamplatta inom anläggningen. För hanteringen av farligt avfall utnyttjas SYSAVs LOTS system. Övrig avfall förvaras under tak och hämtas av entreprenör. 26

27 Villkor 9 Verksamheten vid avloppsreningsverket och pumpstationer på ledningsnätet får inte förorsaka olägenheter i omgivningen i form av besvärande lukt. Om olägenheter uppstår skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Två klagomål på lukt har framförts under året. Båda visade sig härröra från tång i Viken söder om Klagshamnsudden. Villkor 10 Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 55 db (A) dagtid 07 18, 50 db (A) kvällstid och 45 db(a) nattetid Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db (A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db (A) enheter. Kommentar: Villkoret bedöms som uppfyllt. Bullerbegränsande åtgärder vidtas alltid vid installation av bullrande utrustning. Inga klagomål på buller har framförts. Mätningar för att kontrollera villkoret har utförts under Villkor 11 All metangas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Kommentar: Villkoret bedöms vara uppfyllt. Under året har all metangas förbränts i någon av de anordningar (fackla eller panna) som finns vid Klagshamnsverket. Villkor 12 Utsläppen av kväveoxider från förbränningen av röt och naturgas får som riktvärde ej överstiga 0,07 g NOx/MJ vid gaspannedrift respektive 0,15 g NOx/MJ vid drift med gasmotor/gasaggregat. Kommentar: Villkoret anses vara uppfyllt. I samband med installation av ny gaspanna under 2010 genomfördes mätningar på avgaser från den nya pannan som indikerade utsläpp på ca 0,04 0,05 g NO x /MJ, d.v.s. långt under gällande riktvärde. Villkor 13 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts, att slammet inte kan användas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer i omgivningen eller i recipienten. Det åligger kommunen att i samråd med tillsynsmyndigheten kontinuerligt arbeta för att minska den tillförda mängden av olämpliga ämnen. En inventering inom Malmö kommun av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 30 juni Det fortlöpande kontrollarbetet vad gäller industriellt avloppsvatten skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. 27

28 Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. Villkor 14 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande kontrolleras och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan avseende verksamhetsområden i Malmö kommun, samordnad med motsvarande för Vellinge kommun, skall senast den 30 jun 1996 redovisas till länsstyrelsen. Åtgärder och tidplan skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Det första stycket uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för saneringsplanen. Mer information finns under rubriken Underhållsarbete i kapitlet om Åtgärder som genomförts under året. Det andra stycket av villkoret är inte längre aktuellt. Villkor 15 Upphävdes av Länsstyrelsen i beslut Villkor 16 Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläppet i recipienten skall tillståndshavaren vidta lämpliga åtgärder för att motverka störningarna. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga olägenheter av de slag som beskrivs i villkoret har noterats under året. Villkor 17 Förslag till reviderat kontrollprogram ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast den 31 december Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Tillsynsmyndigheten upphävde kontrollprogrammet i beslut och kontrollen sker inom ramen för VA SYDs egenkontroll. Se vidare under rubriken Egenkontroll. Villkor 18 Resthalten BOD 7 och totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten får som riktvärde och månadsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7 /l respektive 0,3 mg P tot /l. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga gränsvärden har överskridits. Mer om årets utsläppsvärden redovisas under rubriken Utsläppsvärden. 28

29 Villkor 19 Resthalten totalkväve i utgående behandlat avloppsvatten får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 12 mg Ntot/l. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Årets utsläppsvärden redovisas under rubriken Utsläppsvärden. Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalien har ansetts vara den bästa kemikalien ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. Hushållnings och kretsloppsprinciperna 29

30 All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Avfall källsorteras och omhändertas för återvinning, se vidare avsnittet om avfallshantering. Lokaliseringsprincipen Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det byggdes på 1970 talet. Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. Placeringen av verket är vald med tanke på att störa de boende så lite som möjligt. Övriga kommentarer Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5 samt SNFS 1994:2 med senaste ändringsföreskrift NFS 2001:5): För VA SYDs och Klagshamn ARVs del bedöms att det framför allt är nedanstående föreskrifter som är aktuella att kommentera enligt denna punkt: Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. (SNFS 1994:2) Kontroll av utsläpp sker enligt SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5. Det finns rutiner i verksamheten som säkrar att föreskriften följs. Analyserna av avloppsvatten och slam utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. Information om hur VA verksamheten uppfyller föreskriften beskrivs framför allt under olika rubriker i miljörapporten men framför allt under Egenkontroll respektive Utsläppsvärden. När det gäller 1994:2 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 2001:5 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. 30

31 Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9 med senaste ändringföreskrift från NFS 2013:12): Genom utsläppskontroll och uppföljning av driften har VA SYD följt reningsresultaten i förhållande till vad som föreskrivs i gällande tillstånd för Klagshamns avloppsreningsverk och föreskrifter. Inga gränsvärden har överskridits. Påverkan på miljön är därmed inte större än vad som accepterats av miljövårdande myndigheter. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. 31

32 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har 8 mätare i Malmö som kontinuerligt mäter nederbörd, sedan 1980 finns det en på Turbinen i Malmö. I nedanstående tabell 5 visas uppmätt nederbörd 2014 vid SMHIs station i Malmö och VA SYDs mätare på Turbinen samt referensvärdet för Malmö perioden Den uppmätta årsnederbörden vid SMHIs station i Malmö uppgick till 883 mm, vilket är 281 mm mer än normalvärdet. VA SYDs regnmätare på Turbinen registrerade 812 mm. Enligt VA SYDs egna regndata har det i verksamhetsområdet under 2014 inträffat ett antal intensiva regntillfällen som ledningsnätet inte är dimensionerat för. Exempelvis uppmättes stora mängder nederbörd över Malmö 29 juni och 4 augusti. Dessutom drabbades Malmö och Burlöv av ett rekordregn den 31 augusti, under bara 6 timmar uppmättes omkring mm regn. Tabell 5. Uppmätt nederbörd Malmö Malmö , SMHI (mm) Malmö, SMHI (mm) Turbinen (mm) JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Summa Bräddningar på ledningsnätet Mängden vatten som bräddar från ledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. Den beräknade volymen för bräddningarna på ledningsnätet under år 2014 uppgår till totalt m 3, se tabell 6. 32

33 Tabell 6. Bräddningar på ledningsnätet inom Klagshamnsverkets upptagningsområde i Malmö Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m 3 /år Bräddfrekvens, ggr/år Limhamn Sibbarp Summa Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Det totala avloppsvattenflödet till Klagshamnsverket under 2014 uppgick till ca m 3 (exklusive bräddning på ledningsnätet), vilket motsvarar ca m 3 /d i genomsnitt. Flödet varierade mellan cirka och m 3 /d (uppskattat under det kraftiga regnet som inträffade ) under enskilda dygn. Det uppmätta flödet är utgående flöde och i det ingår inte internbelastningen. Beräknad internbelastning belastning och flöden visas i tabell 8. En grov uppskattning av vattenbalansen för Klagshamnsverket med tillrinningsområde har gjorts i tabell 7 med utgångspunkt från uppmätt flöde från Vellinge och Malmö samt uppskattade dagvattenmängder och bräddade volymer från avloppssystemet. Det totala flödet uppgick till ca m 3, varav ca m 3 bräddades på ledningsnätet i Malmö. Mängden spillvatten från hela upptagningsområdet har uppskattats till ca m 3. Mängden dag och dräneringsvatten har uppskattats till cirka 24 % av det totala avloppsvattenflödet till Klagshamnsverket. Tabell 7. Vattenbalans för Klagshamnsverket med tillrinningsområde för 2014 Typ av vatten, m 3 /år Malmö Vellinge Totalt upptagningsområdet Avloppsvatten Spillvatten Dagvatten > Dränering och inläckage Inklusive bräddning på ledningsnätet i Malmö 2 Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Uppmätt avloppsvattenflöde från Vellinge kommun är ca m 3 under år 2014 vilket motsvarar omkring 40 % av det totala flödet till Klagshamnsverket. I Vellinge finns inget dokumenterat kombinerat avloppssystem men man kan inte utesluta felkopplingar. Avloppssystemet tar även emot stora mängder läck och dräneringsvatten under perioder med ihållande regnväder. Variationerna i avloppsvattenflöde till Klagshamnsverket och från Vellinge framgår av figur 6. 33

34 Klagshamn Vellinge m3/d Figur 6. Avloppsvattenflöde Blåa kurvan avser utgående vatten från Klagshamnsverket medan den röda kurvan är flödet avloppsvatten från Vellinge kommun. De heldragna linjerna visar årsmedelflöden; för Klagshamnsverket m 3 /d och för Vellinge m 3 /d installerades en ny flödesmätare samt en ny provtagningspunkt för inkommande externt flöde. Detta beskrivs senare i rapporten under Förbättringsåtgärder som har genomförts under året. Med hjälp av den nya flödesmätaren samt proverna tagna i den nya provtagningspunkten, kan externa belastningen till verket beräknas. Detta beskrivs senare i rapporten och har visat sig vara en osäker metod för bedömning av externa belastningen, därför uppskattas interna belastningen i förhållande till den externa belastningen. För att kunna ange den faktiska belastningen på verket måste en uppskattning göras av den internt återförda flödes och föroreningsbelastningen från slamhanteringen och filteranläggningen (spolslamvattnet) eftersom avloppsvattnet vid inkommande provtagningspunkt inkluderar dessa (se principen för internbelastning i bilaga 10). Vid beräkningarna (tabell 8) har det används analysvärden från stickprover från respektive ström. Flödet för bräddat vatten från rötslamsförtjockaren respektive avdrag från sedimenteringsbassängerna, registreras inte då dessa strömmar är försumbara. 34

35 Tabell 8. Flöde och belastning vid inkommande provtagningspunkt 2014 samt föroreningsbelastning från interna strömmar Parameter Enhet Inkommande provtagningspunkt Spolvatten från filter Rejektvatten från avvattning Bräddning råslam Flöde m 3 /d SS mg/l kg/d COD mg/l kg/d BOD7 mg/l kg/d Tot N mg/l kg/d ,0 Tot P mg/l kg/d 4, ,9 6,7 18 3,0 2,4 0,48 NH4 mg/l kg/d , ,8 1 Utgående vatten från verket plus summan av de interna strömmarna Utifrån värden i tabell 8 beräknas den faktiska föroreningsbelastningen på avloppsreningsverket i tabell 9. Tabell 9. Uträknad extern belastning på Klagshamns avloppsreningsverk under 2014 Parameter Enhet Inkommande belastning Flöde m 3 /d SS kg/d COD kg/d BOD7 kg/d Tot N kg/d 866 Tot P kg/d 106 NH4 kg/d Uppmätt flöde ut från verket Som framgår av tabell 9 är flödesbelastningen från interna strömmar ca 7,4 % som årsmedelvärde varav ca 5,9 % från filterspolningen. För ett väl fungerande sandfilter förväntas en recirkulation mellan 1 10 % av inkommande flöde. 35

36 Tillförseln av metaller med inkommande avloppsvatten har sammanfattats i bilaga 3 och i emissionsdeklarationen. Metallhalterna i avloppsvattnet är låga och att det kan vara mycket svårt att få representativa prov från ett obehandlat avloppsvatten. Det kan också antas att metallhalterna i internbelastningen som inkluderas i provtagningen vanligtvis är låga förutom avseende järn. Mängderna som beräknats med utgångspunkt från inkommande medelhalter (inklusive intern föroreningsbelastning) och medelflödet under året (inklusive intern flödesbelastning) skall betraktas som en grov uppskattning. I bilaga 3 och i emissionsdeklarationen redovisas värden inkluderande internbelastningen. Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Tillgänglig statistik och befolkningsuppgifter visar att år 2014 var ca fysiska personer anslutna till avloppsnätet kopplat till Klagshamns avloppsreningsverk. Av dessa är ca personer bosatta inom Malmö kommun och ca inom Vellinge kommun. Vad gäller Vellinge kommun finns ett inslag av säsongsboende vilket påverkar bedömningen av totalt ansluten folkmängd. Det är också känt via genomgång av industrianslutning att industribelastningen från upptagningsområdet är låg vad avser organiskt material (BOD 7 ), fosfor (tot P) och kväve (tot N). Den aktuella anslutningen i personekvivalenter (pe) kan bedömas genom en beräkning med statistiska uppgifter från Sverige avseende specifik föroreningsbelastning (g/p, d). Härvid kan det genomsnittliga föroreningsutsläppet från en fysisk person i Sverige bedömas till ca 70 g BOD 7 /p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Till detta kan beräknas den ekvivalenta personbelastningen från industrin. Inom Klagshamns avrinningsområde kan dock att belastningen från industrin avseende organiskt material, fosfor och kväve försummas i förhållande till mängderna som kommer från hushållen. Med ledning av dessa antaganden och belastningssiffrorna från den interna belastningen kan följande anslutna befolkningsmängd (pe) på Klagshamnsverket beräknas. Belastningssiffrorna är beräknade med utgångspunkt från beräknad belastning exklusive intern belastningen. Avseende BOD 7 belastning: 3 435/0,07 pe = pe. Detta är avsevärt lägre än antalet anslutna fysiska personer. Om beräkningen av personekvivalentbelastningen beräknas med utgångspunkt från BOD 7 belastningen kan nedbrytning av mängden organiskt material i ledningsnätet påverka beräkningen avsevärt. Avseende tot N belastning: 866/0,012 pe = pe. Avseende tot P belastning: 106/0,002 pe = pe. Maximal genomsnittlig veckobelastning (Maxgvb) för anläggningen var ca pe vilket inträffade under flera tillfällen under året, se markerat i grönt i Figur 7. I figuren presenteras alla värden och inga har tagits bort, varken för flödet eller BOD:n, då inga avvikelser för dessa har registrerats. 36

37 PE GVB Figur 7. Genomsnittlig veckobelastning för Klagshamnsverket under Med ledning av ovanstående beräkningar kan den aktuella belastningen på reningsverket bedömas till mellan pe och pe. Oavsett hur beräkningen av den aktuella belastningen tas fram inryms aktuell belastning i tillståndet för verksamheten. I tillståndet som VA SYD har erhållit gällande verksamheten på Klagshamnsverket, framgår inte med avseende på vilken parameter den beräknade belastningen på pe har gjorts. Därför har VA SYD valt att i denna rapport redovisa samtliga parametrar. Bräddning och förbiledning på verket Systemet med en kontrollerad förbiledning togs i drift under Avsikten med förbiledningen är att under kontrollerade former leda förfällt avloppsvatten förbi aktivtslamanläggningen för att undvika slamflykt från mellansedimenteringen vid alltför höga flöden. Förbipumpat flöde uppgick till ca m 3 under 2014, vilket utgör ca 2,3 % av det totala flödet till verket. Det förbipumpade avloppsvattnet behandlades till största delen i filteranläggningen. Vid överbelastning av filteranläggningen (vid flöden överstigande 1800 m 3 /h) går i första hand förbi lett avloppsvatten till filtret medan utgående vatten från biosteget (mellansedimenteringen) kan gå direkt till utgående vatten utan föregående filtrering. Utsläppsvärden Resultatet av utsläppskontrollen under år 2013 vad gäller de parametrar som omfattas av fastställda slutliga utsläppsvillkor har sammanfattats i figurerna 8, 9 och 10. I figurerna redovisas månadsmedelvärdena i utgående vatten för BOD 7, tot P och tot N i förhållande till riktvärden för angivna halter i utsläppsvillkoren. Tidskurvor över inkommande och utgående halter uppmätta under året finns redovisade i diagramform i bilaga 6. 37

38 Utgående halter av organiskt material mätt som BOD 7 visas i figur 8. Reningseffekten med avseende på BOD 7 har uppgått till cirka 97 % i medeltal under året som helhet. BOD7 i utgåede vatten Rikt och gränsvärde mg/l Årsmedelvärde 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec BOD 7 3,1 3,7 4,2 3,3 5,1 5,5 4,9 4,7 5,7 6,3 3,8 4,6 Figur 8. Utgående halter av BOD 7 ut från Klagshamnsverket under Kravet på halt BOD 7 i utgående vatten är 10 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde. Årsmedelvärdet är 4,2 och gränsvärde är 10 mg/l som årsmedelvärde. Utgående halter av totalfosfor visas i figur 9. Samtliga värden underskred gällande riktvärden. Reningseffekten med avseende på totalfosfor har uppgått till cirka 96 % i medeltal under året som helhet. 0,6 0,5 tot P i utgående vatten mg/l 0,4 0,3 0,2 0,1 Rikt och gränsvärde Årsmedelvärde 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ptot 0,2 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Figur 9. Utgående halter av totaltfosfor ut från Klagshamnsverket under Kravet på halt tot P i utgående vatten är 0,3 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde. Årsmedelvärdet är 0,19 mg/l och gränsvärde är 0,3 mg/l som årsmedelvärde. Utgående halt av totalkväve visas i figur 10. Värdena presenteras som flödesproportionella och flytande under året. Under 2014 har som årsmedelvärde uppgått till 10,6 mg/l. Reningseffekten med avseende på totalkväve har uppgått till cirka 76 % i medeltal under året som helhet. Variationer i utgående halt Ptot 38

39 beror under året till stor del på hur mycket fällningskemikalie i förhållande till inkommande fosforbelastning som tillsatts. mg/l Ntot utgående värden Gränsvärde 12 mg/l Medelvärde 10,6 mg/l Figur 10. Utgående halter av totalkväve ut från Klagshamnsverket under Presenteras som glidande medelvärde under året. Utgående halt av COD har som årsmedelvärde uppgått till 38 mg/l. Uppmätta och beräknade utsläppsmängder från Klagshamnsverket under 2014 redovisas i bilaga 3 och i emissionsdeklarationen. Undersökning av recipientförhållanden Recipient till Klagshamns ARV är Öresund. Öresund hade en måttlig ekologisk status 2009, främst på grund av övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen bedömdes som god En samordnad recipientkontroll sker i stort antal provpunkter i Öresund inom ramen för Öresunds vattenvårdsförbund. Kontrollen består av bottenfauna, sediment och ålgräsundersökningar samt hydrografi och växtplankton. VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. Vi är aktiva i Kävlingeåns vattenråd, Höjeå vattenråd, Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt 39

40 Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har även organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades 4543 ton slam Klagshamnsverket under 2014 med en genomsnittlig TS halt av 24,5%. Massbalans över hanterade mängder framgår av tabell ton slam har spridits på åkermark under året. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på Salmonella. Analyssvaret ska påvisa att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår och höstsådd har slam som producerats både under 2013 och 2014 spridits under året. Som framgår av tabellen stämmer inte massbalansen. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen. Tabell 10. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam under 2014 Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager Slamproduktion 4543 Spridning på åkermark (2013 års produktion) Spridning på åkermark (2014 års produktion) Jordtillverkning 410 Utgående lager Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i andra kommuner än Malmö kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 11, i bilaga 7 och 8. Gränsvärdena för åkermarksanvändning har inte överskridits under

41 Tabell 11. Årsmedelvärde avvattnat slam 2014 och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde 2014 mg/kg TS Gränsvärde enligt SFS 1998:944 mg/kg TS Bly Kadmium 1 2 Kvicksilver 0,4 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Lukt Vid rening av avloppsvatten kan lukt förekomma. Under 2014 har två klagomål registrerats, undersökningen visade att lukten kom från tång i havet på Klagshamnsuddens södra del. Energi Den totala elanvändningen under 2014 uppgick till cirka MWh, vilket motsvarar ett genomsnittligt effektuttag av drygt 425 kw MWh motsvarar MWh inköpt el, 480 MWh producerad el med mikroturbin och med solceller. Den specifika elanvändningen uppgick till omkring 0,44 kwh/m 3 avloppsvatten (beräknat på totala flödet ut från verket). Den uppmätta biogasproduktionen var under 2014 ca Nm 3 vilket motsvarar ett energiinnehåll på ca MWh. Det facklades ca Nm 3 eller 14,3 %. Merparten av den producerade biogasen har förbränts i en hetvattenbaserad pannanläggning för produktion av värme samt i en mikroturbin för produktion av värma och el till internt bruk. Värmeförbrukningen vid verket varierar och understiger den värmeenergi som fås från förbränningen av rötgasen under vintern. Vid tillfällen då värmebehovet överstiger värmeenergin som produceras vid rötgasförbränningen vid reningsverket, har naturgas köpts och förbränts i en speciellt för detta ändamål avsedd gaspanna. Under 2014 inköptes ca 63 Nm 3 naturgas, vilket motsvarar ca 0,69 MWh. Förbrukning av kemiska produkter Kemiska produkter i form av fällningskemikalie för fosforfällning kolkälla för denitrifikation och polymerer för konditioner vid slamavvattning har använts under En översikt över använda driftkemikalier ges i bilaga 4. 41

42 Fällningsmedel On line instrument för mätning av fosfathalten vid förfällningen används tillsammans med flödesmätning för att erhålla en dosering av fällningskemikalie som är relaterad till fosforbelastningen och valt börvärde på halt fosfor i utgående vatten från verket. Användning av fällningskemikalier för fosforavskiljning uppgick totalt under året till ca 545 ton Plusjärn S 314 som är en trevärd järnklorid. Koncentration av järn i denna produkt ligger på ca 13,8 % vilket ger att doseringen av motsvarar ca 8,8 g Fe/m 3 avloppsvatten. Kolkälla Avfallsetanolprodukter, teknisk etanol, som klassats som avfall av olika kvalitet och ursprung har använts under Ursprungen är läkemedelstillverkning (Perstorp Pharma AB) och agroetanoltillverkning (Kemetyl). Totalt förbrukades totalt ca 769 m 3 produkt under år 2014 vilket motsvarar ca 546 ton COD. Användningen av de olika kolkällorna har sammanfattats i tabell 12. Genom att använda instrument för direkt (on line) mätning av nitrat i inkommande vatten till denitrifikationen tillsammans med flödesmätningen kan en dosering relaterad till inkommande nitratmängd tillämpas. Tabell 12. Förbrukning av externa kolkällor under 2014 Doserad produkt till efterdenitrifikation Dosering (m 3 /år) Koncentration medel (g COD/l) Koncentration (%) Mängd (ton COD/år) Andel av totalt COD behov (%) Perstorp Pharma Kemetyl Polymerer En konditionering av slammet är nödvändig vid slamavvattningen för att erhålla ett avvattnat slam och rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Under 2014 användes polymeren Superflock C496 HMW. Totalt uppgick förbrukningen av polymer till cirka 2,6 ton. Den genomsnittliga doseringen uppgick till ca 2,9 kg/ton TS eller 0,69 kg/ton slamprodukt. Ozon Ozon används på anläggningen med syfte att bekämpa trådformiga filament i aktivslamprocessen. Under året har man utvecklat styrningen av doseringen samt börjat samla in historisk data. Exakta mängden ozon som har doserats är inte registrerat under detta år. En uppskattning är att det doseras kg O 3 /d. I tabell 13 ges information om doseringstillfällena samt uppskattat min och max mängd ozon. 42

43 Tabell 13. Ozonbehandling under 2014 Nr Datum (f.o.m. t.o.m.) Antal dagar Linje Min (kg O3) Max (kg O3) TOTALT Degaclean Under 2014 användes produkten Degaclean (15 % perättiksyra, 20 % väteperoxid, 15 % ättiksyra) vid pilotskaleförsöken som Hydrotech utförde på verket. Totalt har produkten doserats vid 2 tillfällen under totalt 25 dygn (5 mars 13 mars samt 22 juli 8 augusti). Totalt förbrukades 20 liter (23 kilo) produkt. Freon Användningen av köldmedia vid Klagshamnsverket under år 2014 har sammanfattats i en årsrapport som har översänts till Miljöförvaltningen. Det finns totalt 4 st aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HFC i dessa aggregat är 27,9 kg HFC. Ur dessa aggregat läckte inget köldmedia ut. Hantering av avfall Farligt avfall Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt en särskild rutin. Det finns bland annat uppsamlingsfat för spillolja, fat för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade strategiskt i anläggningen. Dessutom finns en miljöstation, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbete sker med SYSAV enligt ett system som kallas LOTS. Mängden farligt avfall som har registrerats för omhändertagande vid SYSAV under 2014 redovisas i bilaga 5. Det har genom åren förekommit flera s.k. hämtställen utanför reningsverket som avser sanering i ledningsnätet inklusive pumpstationer av exempelvis oljeblandat vatten (Avfallsolja med > 11 % vatten, EWC kod ). Dessa redovisas inte i denna miljörapport. VA SYD abonnerar även på tjänsten som säkerhetsrådgivare via avtal med SYSAV. Tjänsten avser farligt gods både som inkommande produkter och som avfall. Övrigt avfall Källsortering av avfall bedrivs vid Klagshamnsverket. Avfallet sorteras i fraktionerna trädgårdsavfall, brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt och skrot. Mängderna av övrigt avfall som har registrerats för omhändertagande under 2014 redovisas i bilaga 5. 43

44 Hantering av rens från inloppsgaller och sand från sandfång Stora kvantiteter grövre föroreningar som t.ex. papper, plast, trasor, bindor, etc. avskiljs från inkommande avloppsvatten i intagsgallren. Avskilt rens efter renstvätt samlas i containrar, vilka löpande har hämtats av en transportfirma för förbränning vid SYSAV. Den totala mängden rens som transporterats till förbränning har under året uppmätts till 43 ton. Tvättvattnet från renstvätten leds tillbaka till inkommande vatten efter galler. Tvättvattnet innehåller höga halter partiklar och organiskt material men flödena är små så mängden föroreningar som avskiljs från renset kan betraktas som försumbara. I sandfången avskiljs sand och grövre grus som kommer till reningsverket. Sanden pumpas från sandfången till en sandavvattningsanläggning och omhändertas till anläggningsändamål. Mängden mäts inte. Externslam Under 2014 togs emot 529 ton externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar, m.m. Slammet pumpades från spolbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. 44

45 Förbättringsåtgärder som har genomförts under året Underhållsarbete Ledningsnätet VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena. Under 2014 har VA SYD investerat i olika förnyelse och förbättringsåtgärder samt nyläggningar på Malmös ledningsnät. Totalt har det resulterat i 5161 meter spillvattenförande ledningar, 1159 meter dagvattenledning och 4307 meter vattenledning i förnyelse och förbättringsprojekt. Nedan listas förbättringsprojekt som pågått under Brunn Strandgatan En brunn ska byggas för att göra befintlig kombinerad ledning i Hyllie Kyrkoväg till en verksam dagvattenledning med utlopp direkt i recipient. Under 2014 har det modellerats för att kontrollera effekter och kapacitet i utloppet och en grundskiss är framtagen på hur brunnen är tänkt att byggas om. Projektet medför minskad belastning på det kombinerade ledingsnätet och på så vis förebygga källaröversvämningar och bräddning ut i recipienten vid kraftiga regn. Kontroll av flödesmätning och provtagning Under året har flödesmätaren för utgående vatten kontrollerats och kalibrerats, denna används för flödesmätning för avloppsvattnet som behandlats på verket. En till mätare av samma märke har köpts in, detta gör möjligt att alltid kunna mäta flödet från verket även när mätaren är på kalibrering. De erhållna värdena redovisas i utsläppsrapporterna. Mätaren är av märken Mainstream och kontrollerades Endast små justeringar på mätaren har gjorts och samtliga erhållna värden under året bedöms som pålitliga. Förutom Mainstream mätaren på utgående vatten finns det även flödesmätare efter det biologiska steget, summan av dessa och flödena för förbipumpat vatten är jämförbara med Mainstream mätaren. Tack vare denna kontroll kan avvikelsen i flödena upptäckas, se figur 15. Avloppsreningsverket Ett regelbundet förebyggande underhåll (FU) genomförs vid anläggningen för att driftstörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det FU grundar sig idag på drift och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett modernt system (IDUS) som bygger på att all information rörande de olika utrustningarna och komponenterna lagras i en databas används. Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer mm länkas till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen. Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att nödvändiga avstängningar inte medför försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. 45

46 Under året har större underhållsarbeten genomförts. Dessa sammanfattas i tabell 14 nedan och beskrivs nedan. Tabell 14. Större underhållsarbeten genomförda under år 2014 Större underhållsarbeten 2014 Avvattning av slam (centrifuger och skruvar) Byte rötslamspumpar Renovering av skrapor i försed 1 Underhåll mikroturbin Period Feb Okt Feb Okt v apr 3 jun 3 jul 3 okt Värmeutredning Under året startades ett projekt med syftet att projektera och genomföra åtgärder på värmesystemet på verket. Viktiga frågor som värmebehov, dimensionering och optimering ingår i förstudien. Förstudien blev klar i år och en rapport har sammanställts där frågor såsom energiåtervinning, energibehov för processen och för uppvärmning av byggnader har kartlagts. Projektet genomförs under tre år. Renovering av blåsmaskiner Blåsmaskinerna på verket är gamla, slitna, ineffektiva och har hög bullernivå vilket orsaker bristfällig arbetsmiljö. Byggnaden där dessa är placerade är också i behov av renovering. Idag står blåsmaskinerna för 34 % av verkets totala elanvändning, nya blåsmaskiner skulle därför spara mycket energi. Syftet med projektet är att energieffektivisera processluftproduktionen samt att förbättra arbetsmiljön i hela byggnaden. Under 2014 genomfördes förstudien och utbytet beräknas att bli färdig Nya skrapor i försedimenteringen Under augusti och september bytes skraporna i försedimenteringsbassängerna i linje 1, två stycken. De nya skraporna är gjorda av plast och dessa behöver inte smörjas, se figur 11 nedan. Genom att bygga bort smörjpunkter minskas den negativa påverkan på miljön. Figur 11. Smörjfria plastskrapor i försedimenteringsbassängerna. Ombyggnad av flödesmätningen i MBBR Ombyggnaden av inloppet och flödesmätningen i MBBR processen beskrivs i miljörapporten för Under gångna året monterades H rännorna och mätarna finjusterades. En jämförelse med de tidigare 46

47 uppmäta värdena visar att flödena är högre än vad tidigare mätarna visade, skillnaden är ca 100 m 3 /h. Jämfört med andra mätare på verket bedöms de nya resultaten som mer representativa. Figur 12. H rännor i MBBR processen. Rejektvattenbehandling Under året har detta projektet också kommit vidare. En förstudie finns klar, en projektering av reaktorn har gjorts och upphandling av utrustningen kommer att ske under Under året förbereddes utjämningstankarna och interna ledningen som kommer att användas för transport av rejektet, relinades. Figur 13. Utjämningtankar för rejektet samt relinad internledning för transport av rejektet. Extern belastning (flöde och provpunkt) En ny provpunkt och flödesmätning för externa strömmen till verket byggdes färdigt under Flödesmätaren är av märken Accusonic och den installerades på inkommande ledning innan interna strömmen blandas in. I den nya provtagningsboden tas även prover på externa strömmen i utjämningsbrunnen V1 innan interna belastningen släpps på. I Figur 14 kan ses bilder på provtagningsboden 47

48 där provtagaren och flödesmätaren är placerade samt installationen av Accusonic i inkommande ledning till verket. Figur 14. Vänster: Provtagningsbod vid brunn V1 (extern belastning). Höger: Pågående installation av Accusonic i inkommande ledningen. Flödesmätaren (V1) sattes igång och justerades , sedan dess har den varit i drift. Värdena från denna jämförs med de värdena erhållna från den befintliga flödesmätare på utgående vatten från verket (Ut) samt med värdena från flödesmätare placerade in på verket (J+F) där flödena som passerar genom processen summeras. Dessa tre mätare bör visa samma flöde. Under året har Ut mätaren kalibrerats och justerats, en jämförelse med J+F visar att skillnaden mellan dessa efter kalibreringen har minskat och de erhållna värdena från både Ut och J+F är pålitliga och jämförbara. V1 har visat samma trend som Ut och J+F för perioden nov dec. Mätnoggrannheten för denna mätare har inte kunnat bedömmas eftersom mätperioden är för kort. Detta är anledningen till varför i denna rapport det görs en bedömning av interna flödena, samt att belastningen och balanserna görs med flödena erhållna av Ut mätaren och det antas att inkommande flöde är lika med utgående från verket. En jämförelse för samtliga mätare visas i Figur 15 nedan. Figur 15. Jämförelse mellan V1, Ut och J+F flödesmätarna 48

49 Sedan maj har även provtagaren varit i gång. Proverna har analyserats med avseende på följande parametrar: SS, VSS, COD, COD filt, P tot, P tot filt, NH 4 N, NO 2 N, NO 2,3 N, Cl och ph. Eftersom interna belastningen inte inkluderas i denna ström bör externa belastningen vara lägre än den totala (extern + intern; inkommande till verket). En del parametrar, VSS, COD, P tot och N tot påverkas av SS halterna i proverna. I figur 16 visas en jämförelsen mellan inkommande vatten (In) och proverna tagna på externa belastningen (V1) mg/l C in verket, SS V1, SS 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 16. Jämförelse SS halterna i inkommande vatten (In) och proverna tagna på externa strömmen (V1). Dessa parametrar jämfördes också på filtrerade prover (t ex COD f, P tot filt). De filtrerade proverna innehåller fortfarande lite SS, det som har passerat genom filterporen på filterpapperet (<45 µm), se Figur 17. Värdena för de filtrerade proverna är mer jämförbara då man har minskat mängden SS i proverna genom filtreringen. 49

50 mg/l C in verket, Ptot filt V1, Ptot filt Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 17. Jämförelse P tot filt halterna i inkommande vatten (In) och proverna tagna på externa strömmen (V1). En förklaring till varför proverna efter gallren innehåller mindre SS kan vara att vattnet har redan filtrerats genom rensduken som bildas vid rensgallren. Vidare är V1 brunnen betydligt grundare än vad kanalen vid inkommande är vilket kan leda till en viss sedimentering samt att det är svårt att ta prover på ett jämförbart djup. Det gjordes ett försök att jämföra prover från V1 med prover tagna på olika ställen i inkommande kanal men någon tydlig trend eller förklaring för skillnaden kunde inte hittas. För andra parametrar (NH 4 N, NO 2 N, NO 2,3 N, Cl och ph) som inte är känsliga för SS halter har trenden också studerats. I Figur 18 ges ett exempel på hur NH 4 N halterna i båda proverna förhåller sig till varandra. Trenden visar att i V1 provet är det ca 4 5 mg/l mindre NH 4 N, vilket ger en mängd på ca kg ammonium/d. Teoretiskt beräknat är detta ungefär (något längre) mängden NH 4 N, som kommer i rejekt vatten. För de övriga parametrarna som inte påverkas av SS har man också hittat en trend som stämmer överens med teorin. 50

51 mg/l C in verket, NH4-N V1, NH4-N Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 18. Jämförelse NH 4 N filt halterna i inkommande vatten (In) och proverna tagna på externa strömmen (V1). Slutsatsen som kan dras är att det är svårt att ta representativa och jämförbara prover. De parametrarna som påverkas av SS är inte jämförbara. Då proverna visar att den externa belastningen är högre än den totala, kommer även i framtiden att behöva göras en bedömning/antagande av storleken på interna belastningen. Denna bedömning baseras på mätningar och beräkningar på de enskilda interna strömmarna. Dessa beräkningar redovisas i Miljörapporten under delen Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgivning belastning. Mer data om denna jämförelse finns att hitta i Bilaga 3. Nya centrifuger I år bytes de gamla uttjänade centrifugerna. Två nya av märken Alfa Laval köptes in, se Figur 19. Kapaciteten för dessa är 2x15 m 3 /h. Utlastningsskruvarna från slamsilon ersatten med nya. Resultatet från detta projekt blev att TS halterna i det avvattnade slammet höjde från % till 25 27%. 51

52 Figur 19. Nya centrifuger av märket Alfa Laval ersatte de gamla. Slamuppumpning till RK I år gjordes en optimering av uppumpningen av råslammet till rötkammarna. Det tjocka primärslammet pumpas upp direkt till RK utan att blandas med överskottslammet som förtjockas först. Nya TS och flödesmätare köptes in och styrningen gjordes om. Uppumpningen regleras idag av TS halten i slammet, bara tjockt slam pumpas upp. Detta ökar kapaciteten i RK samt minskar interna belastningen och inget primärslam bräddas från förtjockaren. Bild över anläggningen kan ses i figur 20. Figur 20. Nya TS mätare och flödesmätare för uppumpning av slam. Styrning av luften i ASP Nu styrs luften till aktivslambassängerna på ammoniumhaltsmätarna i den sista zonen i bassängerna. På detta sätt uppnås mer jämnt syrehalter jämfört med tidigare vilket också sparar mycket energi. Tidigare kunde man se syrehalter upp mot 5 7 mg/l i sista zonen jämfört med idag 2 mg/l, se Figur

53 Figur 21. Syrehalter i aktivslambassängerna, Höger: förre och Vänster: efter styrningen gjordes om. Ozonering styrning Ozonering av aktivslam har skett flera gånger under året och denna process är mycket viktig för att utsläppskraven skall uppfyllas. Ozonproduktionen är en kostsam process och man kan optimera denna genom att använda rätt mängd ozon vid behandlingarna. Tidigare doserades ozon enligt det som producerades i generatorn vid full kapacitet. I år implementerades styrd ozondosering, där ozonmängden anpassades till slammängden som behöver behandlas. Styrningen av ozonet lyftes upp i SCADA systemet. Energimätare Verket upprustades med energimätare bl a inloppssteget, total el till verket, ozongeneratorn, mikroturbinen för övervakning av den producerade elen. Åtgärder med anledning av avvikelser Under 2014 har inget överskridande av utsläppsvillkoren skett. Större avvikelser på drift och underhåll under året som medfört åtgärder är planerat underhåll. Åtgärden som är gjorda under 2014 beskrivs under Utveckling samt Förbättringsåtgärder som har genomförts under året. Extremt skyfall 31/8 1/9 inträffade ett kraftigt lokalt skyfall i Malmö. Stora vattenmassor kom till verket både från Malmö och Vellinge. Flödena var så höga så ingen av de befintliga flödesmätarna på verket kunde registrera hela flödet. En bedömning/beräkning har gjorts med utgångspunkt kapaciteten på inloppspumparna. Flödet från Vellinge gick inte att registrera. För att fastställa detta har man beräknat det som 40 % av det totala flödet till verket (referens Miljörapporterna). I tabellen 15 sammanfattas de beräknade flödena för dessa dygn. Under det extrema skyfallet har verket fungerat bra. Den mest känsliga, för höga flöden processen aktivslam, har klarat sig bra. Kapaciteten på förbipumparna har varit mindre än den som har krävts vid detta tillfälle, vilket har gjort att mer än dubbelt så mycket vatten som aktivslamprocessen bör ta emot har pressats genom steget. Processen har dock fungerat bra och ingen slamflykt har registrerats. 53

54 Tabell 15. Sammanfattning av flödena från 31/8 1/9 Enhet Totalt flöde ASP* Förbi** Vellinge, uppmätt Vellinge, beräknat 31/8 Medel, m 3 /h Summa, m 3 /d /9 Medel, m 3 /h Summa, m 3 /d *ASP (aktivslam processen) **Förbi (pumpat vatten förbi ASP) Åtgärder för att förhindra avvikelser För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll. Större underhållsåtgärder beskrivs under Underhållsarbete ovan. Under året har bedrivits arbete med att förbättra och komplettera anläggningens rutiner. Detta gäller t ex rutiner för provtagning, skötsel av provtagningsutrustning, skötsel och kalibrering av mätare, mikroskopering, kontroll av för och efterfällning, leverans av processkemikalier samt rondering på anläggningen. Ledningsnät VA SYD, har en miljöberedskap för akuta utsläpp som kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten. Vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om 2:4 företag (farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ) och riskanläggningar samt information om avlopps och dagvattennätet. Under 2015 avser Rörnätsavdelningen fortsätta samarbetet med de 2:4 företag som finns inom VA SYDs geografi. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tyckavlopp samt huvudledningar. Flöden i huvudledningar är givetvis mycket svårare att stoppa än flöden från serviser. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och absol av olika sorter som används för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. VA SYD har även egna sugbilar med hydraulpumpar och större mobila pumpar som kan användas vid utsläpp. I början av 2014 har vi införskaffat en större Miljövagn för att klara lastvikterna för ekipaget. Vi har även gått utbildning i avloppsvattenprovtagning för miljöberedskapen. Vi har haft en gemensam övning med Räddningstjänsten syd och Miljöförvaltning på 2:4 företag. Vi har under året haft utryckningar till miljöincidenter i samtliga medlemskommuner och totalt har vi ryckt ut 72 gånger. Eslöv representerar med 4 incidenter, Burlöv med 12 incidenter, Lund med 10 incidenter och Malmö således med 46 incidenter. Efter att vi satt fokus på dessa miljöincidenter under 2014 är trenden tydligt ökande. 54

55 Figur 22. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan. Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD aktivt deltar vid verksamheternas tillstånds och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under 2014 har VA SYD genom fört 27 besök på företag, varav 5 har skett vid samråd inför tillståndsprövning. (1 A, 13 B, 12 C och 1 U verksamheter). Sammanlagt 40 remissvar har avgetts när det gäller tillstånds och anmälningsärenden. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Dessutom sker mycket talrika samtal och mailväxling med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. Nuvarande Tilläggsbestämmelser till ABVA började gälla , vilka beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter. Bestämmelserna är dessutom till stöd då det även ingår i REVAQ arbetet att ha kontroll på kemikalier och PRIO ämnen som används på industrier inom upptagningsområdet. Under 2012 köptes ett digitalt verktyg, EnvoMap, in för att hålla ordning på verksamheter och de olika ämnen som kommer in till reningsverken runt om i VA SYDs upptagningsområde. Under 2012 fick alla A och B verksamheter med utsläpp av olika former av processvatten brev med krav om att lägga in sina kemikalier i VA SYDs kemikaliesystem. Alla A verksamheter lade in sina listor under 2012 och B verksamheterna lade in under Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga kommer de att få ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under 2013 fylldes EnvoMap på med information om C och relevanta U verksamheter inom VA SYDs område och verksamheterna i Eslövs kommun fick brev med krav på att lägga in verksamheten. Alla pågående verksamheter för tandläkare samt nedlagda kliniker finns inlagda. Under 2014 har brev skickats ut till ca 600 prioriterade C och U verksamheter för bearbetning. De C och U verksamheter som prioriterades i denna första omgång är verkstäder, avfallsanläggningar, tvättanläggningar och laboratorier. Information till allmänheten eller särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Som ett led i detta arbete togs en kommunikationsplan för uppströmsarbete fram under 2012 och reviderades 2013 och VA bladet Hållbart Vatten har delats ut fyra gånger under VA bladet För miljön, nära dig kom med två nummer under

56 En broschyr med namnet Schysst mot miljön har tagits fram och används i olika sammanhang. VA SYD har en ny hemsida och uppströmsarbetet belyses under rubriken Rent Vatten Några studiebesök har genomförts på avloppsreningsverken VA SYD har deltagit på Malmöfestivalen, en Näringslivsdag i Eslöv och Borgeby Fältdagar i Borgeby. Tillsammans med alla fakturor skickas en bilaga som innehåller aktuell information om uppströms och avloppsfrågor. Bilagan utkom i fyra editioner under VA SYD har informerat allmänheten genom annonser i lokala tidningar och med webbanonser. VA SYD deltar i Mitt Vatten kampanjer t ex genom stora biltvättarhelgen som hölls under våren Nya riktlinjer för fordonstvättar och spolplattor, framtagna genom samarbete mellan Miljöförvaltningarna i Lund, Burlöv, Malmö och Eslöv samt VA SYD, började gälla och användas under Samarbetet med miljö och va avdelningarna i VA SYDs och anslutna kommuner har därefter ökat. VA SYD har under 2014 haft möte med alla miljöavdelningar och va verksamheter i de kommuner som är anslutna till reningsverken i VA SYDs område. Under 2014 har fyra grupper börjat arbetet för att ta fram gemensamma riktlinjer för utvalda arbetsområden med deltagare från två eller flera kommuner samt VA SYD i respektive grupp. Arbetsområdena är klotter och fasadsanering, tandläkare, laboratorier samt avfallshantering. Riktlinjerna för dessa ämnesområden förväntas bli färdiga under VA SYD kommer att kalla till nytt möte under våren 2015 och eventuellt nya områden för samarbete kommer då att tas fram. Malmö 19 verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk har besökts under året (9 B, 9 C och 1 U verksamheter). 1 av verksamheterna som besöktes kommer inte att anslutas och 1 anläggning har endast utsläpp till dagvattennätet. Av besökta verksamheter ligger flera i Burlövs kommun (1B, 2 C och 1 U anläggningar), som leder avloppsvattnet till Sjölunda avloppsreningsverk. Av remissvar som har avgetts under år 2014 har 26 berört verksamheter i Malmö kommun (9 B, 17 C verksamheter), och 1 B verksamhet i Burlövs kommun. 1 A anläggning inom Klagshamns upptagningsområde har fått besök under Av remissvaren rör 3 C anläggningar som leder avloppsvatten till Klagshamns avloppsreningsverk. Bortkoppling av lakvatten från avfallsdeponin på Spillepengen är ytterligare uppskjuten. 56

57 Kommentarer till emissionsdeklarationen Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Eftersom det är stora vattenvolymer som hanteras på Klagshamn skulle värden som hamnar under detektionsgränsen i utgående vatten ändå kunna ligga över vissa av de tröskelvärden som anges i ovanstående bilaga. VA SYD har då följt Naturvårdsverkets rekommendation att sätta värde =0 om samtliga mätningar under året varit under detektionsgränsen. Om något värde för en viss parameter har varit över detektionsgränsen har övriga värden antagits till halva detektionsgränsen. Detta sätt att beräkna medelvärden anges även i EUkommissionens direktiv 2009/90/EG artikel 5, punkterna 1 3. Följande ämnen ligger över tröskelvärdet i utgående vatten och rapporteras i emissionsdeklarationen: triklormetan, tetrakloreten och CN tot. När det gäller metaller i utgående vatten ligger koppar, nickel och zink över tröskelvärdet. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen. Generellt ska sägas att provtagning på inkommande vatten vid Klagshamnsverket inkluderar vatten från interna strömmar. Vid redovisningen av inkommande vatten i emissionsdeklaration har borträknats den bedömda andelen från interna strömmar. Bedömningen av föroreningsbelastningen från interna strömmar görs från stickprovtagning och flödesbalansberäkningar. Osäkerheten i bedömningen av föroreningsbelastningen från interna strömmar påverkar således beräkningen av den inkommande belastningen varvid en variation i belastningsvärden mellan olika år kan uppkomma utan tydlig förklaring på ändrade belastningsförhållande. Åtgärder för att förbättra detta har beskrivits tidigare i rapporten. VA SYD är med i ett stort danskt forskningsprojekt, kallat LaGas, som ska utröna hur vi kan minska lustgasemissionerna från avloppsreningsverken. Under året har mätningar av emissioner av lustgas och metan genomförts från ovanstående nämnda pilot. Under 2007 samlade branschföreningen Svenskt Vatten organisationer med avloppsreningsverk med en belastning på > pe för en diskussion om hur rapporteringen av framförallt ämnen till det europeiska registret E PRTR i enlighet med NFS 2006:9 ska genomföras. Gruppen diskuterade bland annat med Naturvårdsverket och redovisade arbetsgången vid en länsstyrelsekonferens. I huvudsak har gruppen enats om att analyser av utsläpp till vatten ska ske på respektive verk och att utsläpp till luft i första hand ska ske på ett reningsverk insprängt i berg för att underlätta mätning. Det senare ska framförallt fungera som ett första steg för att identifiera var framtida analyser måste göras. VA SYD har studerat mätningar på utgående luft från bl.a. Käppalaförbundet på Lidingö och Henriksdal Avloppsreningsverk i Stockholm. Dessa mätningar har dock mest fungerat för kontroll av att en modell framtagen i Helsingfors kan användas. Modellen är framtagen på Viikinmäki Avloppsreningsverk i Helsingfors. På avloppsreningsverket har en stor mängd analyser på utgående luft och vatten genomförts. Man har utifrån dessa mätningar gjort en modell som är tänkt att kunna användas av andra avloppsreningsverk. Som exempel beräknas utsläpp av metan baserat på inkommande BOD7 belastning samt biogasproduktionen. Modellen har presenterats på flera internationella konferenser, bl. a. på IWA World Water Conference i Wien 2008 (E PRTR reporting of air emissions at Urban Waste Water Treatment Plants Case Viikinmäki WWTP). Enligt denna modell överskrider även trikloreten (TRI) 4 kg/år (1) och tetrakloretylen (PER) 2 kg/år (1) tröskelvärdet som återges inom parentes och ska rapporteras. 57

58 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Tekniska uppgifter Klagshamns Avloppsreningsverk Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö kommun Sammanställning av vatten och slamanalyser Förteckning av kemiska produkter använda i driften Förteckning över farligt samt övrigt avfall Tidskurvor för utsläppsparametrar Bilaga 7. Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för 2014 Bilaga 8. Kvalitet i det avvattnade slammet för Bilaga 9. System för bräddning på Klagshamns Avloppsreningsverk Bilaga 10. System för intern belastning vid Klagshamns avloppsreningsverk 58

59 BILAGA 1 Tekniska uppgifter Klagshamns Avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgift Enhet Förbehandling Galler antal 2 med 2 mm spaltvidd st 2 med 3 mm spaltvidd Sandfång antal 2 st volym 400 m 3 Försedimentering antal 4 st yta 1000 m 2 volym 2200 m 3 Biologisk behandling Luftningsbassänger antal 2 st volym 4400 m 3 Mellansedimentering antal 8 st yta 1360 m 2 volym 4900 m 3 Efterbehandling MBBR process antal 2 st volym 1100 m 3 fyllnadsgrad, nuv. 36 (400) % (m 3 ) fyllnadsgrad, framtid 55 (600) % (m 3 ) Tvåmediafilter antal 5 st yta 220 m 2 Tank för FeCl3 volym 2 * 28 1 * 2,5 m 3 m 3

60 BILAGA 1 Tank för kolkälla volym 3*23 m 3 Slambehandling Förtjockare antal 2 st yta 985 m 2 volym 266 m 3 Rötkammare antal 2 st volym 3500 m 3 Centrifuger antal 2 st kapacitet 2 * 15 m 3 /h Slamlager antal 2 st yta m 2 volym m 3

61 BILAGA 2 Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö kommun De pumpstationerna som ligger inom Klagshamnsverkets avrinningsområde är markerade i kursiv/fettstil. AAA Avfarten Arenan Annetorpsleden 392 D GK AEA AUGUSTENBORGSSKOLAN D VA SYD AFA AMIRALSGATAN FRÖLICHS VÄG D GK AGA AMIRALSGATAN GUSTAV MÖLLERS GATA S VA SYD AKA AMIRALSGATAN KONTINENTALBANAN D GK ANA ANNETORPSLEDEN KVARTERET VALVET D GK APA Axel Danielssons väg Pildammsvägen tunnel D GK ASA AXEL DANIELSSONS VÄG SOFIEHOLMSPARKEN D GK BAA BRONSÅLDERSVÄGEN ARRIEVÄGEN D GK BFA BORRGATAN FÅRÖGATAN S VA SYD BKA BORRGATAN KOSTERÖGATAN S/D VA SYD BMA BARLASTGATAN MAGASINSGATAN S VA SYD BOA BO 01 VÄSTRA HAMNEN HAV GK BPA BAROMETERGATAN PARKERINGEN S VA SYD BRA BULLTOFTA RIKSVÄG 11 D GK BSA BUNKEFLOSTRAND mät VA SYD BTA BYGGMÄSTARGATAN TÅGMÄSTARGATAN D GK BVA BUNKEFLO VINTRIE S VA SYD BYA D BUNKEFLOVÄGEN YTTRE RINGVÄGEN D GK CLA CYPRESSVÄGEN LÄRKTRÄDSGATAN D GK CPA CARLSGATAN POSTEN S VA SYD CSA CENTRALSTATIONEN S VA SYD

62 BILAGA 2 DAA DALAPLAN D GK DSA Kv Draken Sallerupsvägen cykelbana D GK EGA ELINELUNDSVÄGEN GRÖNBETET D GK EYA EKODUKT YTTRERINGVÄGEN D GK FBA FLINTRÄNNEGATAN BLIDÖGATAN S/D VA SYD FJA FRIHAMNSALLÉN JÖRGEN KOCKSGATAN S VA SYD FKA FÖRENINGSGATAN KAMRERGATAN S VA SYD FLA FÖRLÄGNING LINDEBORG D GK FOA FLINTRÄNNEGATAN OLJEVÄGEN S/D/O VA SYD FYA E65 YTTRERINGVÄGEN D+G GK GSA GESSIE SÖDRA VÄGEN S VA SYD GYA GÅNG/CYCKELVÄG YTTRERINGVÄGEN D Vägverket GÖA GÖRSLÖV S VA SYD HAA HAMMARS PARK S/D VA SYD HKA HINDBYVÄGEN KONTENTALBANAN D GK HMA HAVANNAGATAN KVARTERET MAJSEN S VA SYD HRA HEMSÖGATAN KVARTERET RENÖ S VA SYD HUA HUSIEMOSSE D GK IAA INRE RINGVÄGEN ARLÖVSJÄRNVÄGEN D GK IFA INRE RINGVÄGEN FLYGFÄLTSVÄGEN D GK IKA INRE RINGVÄGEN KONTINENTALBANAN D GK IMA INRE RINGVÄGEN MUNKHÄTTEGATAN D GK IPA INRE RINGVÄGEN PER ALBIN HANSSONS VÄG D GK ISA INRE RINGVÄGEN SEGESVÄNGEN D GK IVA INRE RINGVÄGEN VALDEMARSRO D GK

63 BILAGA 2 IYA INRE RINGVÄGEN YSTADVÄGEN D GK JSA JÄRNVÄGEN SOFIEDAL (tvärförbindelsen väg 101) D GK JYA JÄGERSROVÄGEN YTTRERINGVÄGEN D GK KAA KUNGSGATAN AMIRALSGATAN D GK KBA KONTINENTALBANAN KVARTERET BOKVIK D GK KHA KUNGSHÄLLA SALLERUPSVÄGEN D GK KIA KONTINENTALBANAN INDUSTRIGATAN D GK KKA KROMBYVÄGEN KÄGLINGE S VA SYD KLA KVARNBYLEDEN SALLERUPSVÄGEN D GK KOA KOCKUMS FRITID S VA SYD KRA KROMBY BYVÄGEN S VA SYD KSA KLAGSHAMNSVÄGEN SÖDRA VÄGEN D GK KYA KALKBROTTSGATAN YTTRE RINGVÄGEN D GK LBA LORENSBORGSG Ö BUNKEFLOVÄGEN D GK LFA LORENSBORGGATANS FÖRLÄNGNING D GK LHA LJUSTERÖGATAN HEMSÖGATAN S VA SYD LIA LIMHAMN D VA SYD LKA LUNDAVÄGEN KONTINENTALBANAN D GK LLA LOCKARP S VA SYD LLA S LOCKARP SLAV Vilande S VA SYD LLA DS LOCKARP DYKARSLAV Ur drift S VA SYD LPS GLOSTORP LPS 30st S VA SYD LPS BUNKEFLOSTRAND LPS 30st S VA SYD LPS Lockarp 38st S VA SYD LSA LIMHAMNS SMÅBÅTSHAMN S VA SYD

64 BILAGA 2 LTA LODGATAN TERMINALGATAN S VA SYD LYA LOCKARP YTTRERINGVÄGEN D Vägverket MAA MADRIGALGATAN AXEL DANIELSSONS VÄG D GK MJA MEJSELGATAN JÖRGEN KOCKSGATAN S VA SYD MYA MAGASINET YTTRE RINGVÄGEN D Vägverket NSA NUMMERTOLVSVÄGEN SALLERUPSVÄGEN D GK NTA NOBELTUNNELN S GK NYA NORDANÅ YTTRE RINGVÄGEN S VA SYD OGA ORKANGATAN GRIMSBYGATAN S VA SYD OIA OLJEVÄGEN Driftas av cmp S/D/O VA SYD OTA OXIE TEGELBRUKSGATAAN S VA SYD OXA OXIE S/D VA SYD OYA OSHÖGAVÄGEN YSTADJÄRNVÄGEN D GK PAA Pildammsvägen Annetorpsleden vid rondellen D GK PGA PILDAMMSVÄGEN GRÖNDALSPARKEN D GK PRA PETERSBORG RENSPUMP R+G Svedab PYA PILDAMMSVÄGEN YTTRE RINGVÄGEN D GK RBA RIBERSBORGS BADSTRAND S VA SYD RJA RISEBERGABÄCKEN JÄGERSROVÄGEN D GK RMA RÖDKULLASTIGEN MUNKHÄTTEGATAN D GK ROA ROSENDAL S/D VA SYD ROA L ROSENDAL S Banverket ROA T ROSENDAL S Banverket RTA REGEMENTSGATAN THOTTSGATAN D GK RYA RENSPUMPANL. YTTRERINGVÄGEN/LOCKARP D+R/S Vägverket

65 BILAGA 2 SAA STOCKHOLMSVÄGEN ALMEDALSBRON D Banverket SBA STADIONGATAN BELLEVUEPARKEN D GK SDA SVÄNGEDAMMSVÄGEN S VA SYD SIA SIBBARP S VA SYD SJA STOCKHOLMSKAJEN JÖRGEN KOCKSGATAN S VA SYD SKA STOCKHOLMSVÄGEN KRUSEGATAN D GK SLA SLUSSEN SLUSSPLAN D GK SMA STADIONGATAN MÄSSHALLARNA D GK SPA SPILLEPENGEN S/D VA SYD STA STRANDHEM S/D VA SYD SUA SKUMPARPSVÄGEN S VA SYD SUN38 ÖN SUNDHOLMSGATAN 38 S HSB SVA SKRUVGATAN VÄSTKUSTVÄGEN S VA SYD SYA SKÅNEGÅRDEN YTTRERINGVÄGEN D Svedab SÅA STENSÅKERVÄGEN D GK SÄA STADIONGATAN ÄRTHOLMSPARKEN D GK SÖA SALLERUPSVÄGEN ÖSTRA KYRKOGÅRDEN D GK TDA TOFTANÄS DAGVATTEN D GK TIA TIMOTEJVÄGEN S VA SYD TKA TRAFIKPLATS KRONOTORP D Vägverket TLA TRELLEBORGSVÄGEN LOCKARPS KYRKOVÄG D GK TOA TOARP S VA SYD TSA TOFTANÄSVÄGEN SALLERUPSVÄGEN D GK TUA TURBINEN S/D VA SYD TVA TULLSTORPSVÄGEN SALLERUPSVÄGEN D GK

66 BILAGA 2 VBA VÄSTRA KATTARPSVÄGEN BENNETS VÄG D GK VCA VÄSTRA CITYTUNNEL ANSLUTNING D Svedab VDA VÄSTRAHAMNEN DOCKTORGET S VA SYD VIA VÄSTKUSTVÄGEN INRE RINGVÄGEN D GK VPA VÄSTRA KATTARPSVÄGEN PERSBORGSGATAN D GK VRA VINTRIE RENSPUMPANLÄGGNING D+R/S Svedab VSA VÄSTRAHAMNEN STAPELBÄDDEN S VA SYD VVA VÄSTKUSTVÄGEN VINKELGATAN D GK VYA D VINTRIE TYGELSJÖSTIGEN YTTRE RINGVÄGEN D GK YCA YSTADSJÄRNVÄGEN CITYTUNNELN D Svedab YLA YTTRERINGVÄGEN LUNDAAVFARTEN D Vägverket YVA D YTTRERINGVÄGEN VINTRIELEDEN D GK ÄHA ÄRTHOLMSVÄGEN HOLMASTIGEN D GK ÄTA ÄTTEHÖGSVÄGEN S VA SYD ÖCA ÖSTRA CITYTUNNEL ANSLUTNING D Svedab ÖLA ÖN LIMHAMN S VA SYD ÖNA ÖSTRA ÄLVGATAN NEPTUNIBRON S VA SYD ÖSA ÖSTANVÄG SÖVDEBORGSGATAN S VA SYD

67 BILAGA 3 Sammanställning av vatten och slamanalyser Vattenanalyser I nedanstående tabell redovisas medelvärden i inkommande och utgående vatten. Metaller analyseras vid Vattenlaboratoriet som ett månadsblandprov per månad och övriga föroreningsparametrar vid laboratoriet på Klagshamn i enlighet med tabell 4. Flöde ut från Klagshamnsverket under 2014 var m 3. Halterna i utgående vatten och utsläppta mängder är beräknade från detta flöde och uppmätta halter i utgående vatten. Vad avser inkommande halter, har använts värden uppmätta vid inkommande provtagningspunkt vilket inkluderar intern föroreningsbelastning från såväl slambehandlingen som filteranläggningen. För jämförelse anser i parantes värden uppmäta vid provpunkt V1. Denna provpunkt kommenteras tidigare i rapporten. Ink.vatten, mg/l Utg.vatten, mg/l Utsläppta mängder per år (V1, mg/l) BOD ( ) 4, ton COD Cr 349 (846) ton Tot P 6,1 (4,2) 0,19 1,6 ton Tot N 41 (47) 10,6 90 ton NH 4 N 25 (23) 2,1 3 13,7 ton SS 181 (520) 1,5 4 12,8 ton Aluminium 0,66 (1,2) 0, kg Järn 1,5 (0,95) 0, kg Bly 0,0016 (0,0033) 0, ,64 kg Kadmium 0,00013 (0,00018) 0, ,35 kg Arsenik 0,0021 (0,0022) 0, ,97 kg Koppar 0,060 (0,1) 0, kg Krom 0,0024 (0,0028) 0, ,75 kg Kvicksilver 0,00005 (0,00006) < 0, ,08 kg Nickel 0,0065 (0,0081) 0, kg Silver 0,00027 (0,00042) < 0, ,77 kg Zink 0,080 ( 0,178) 0, kg Mangan 0,035 (0,044) 0, kg Kobolt 0,59 (0,63) 0, ,5 kg 1) 26 av 99 värden är under detektionsgränsen 3 mg/l 2) 3 av 98 värden är under detektionsgränsen 30 mg/l 3) 50 av 95 värden är under detektionsgränsen 1 mg/l 4) 296 av 336 värden är under detektionsgränsen 2 mg/l 5) 12 av 14 värden är under detektionsgränsen 1,5 mg/l 6) 10 av 14 värden är under detektionsgränsen 0,05 mg/l 7) 7 av 14 värden är under detektionsgränsen 1,5 mg/l 8) 3 av 14 värden är under detektionsgränsen 0,5 mg/l 9) 9 av 14 värden är under detektionsgränsen 0,05 mg/l 10) 9 av 14 värden är under detektionsgränsen 0,1 mg/l

68 BILAGA 3 Slammängd 2014: 1113 ton TS Nr Parameter Enhet Medelvärde Max värde Antal värden Antal prov Mängd och typ kg/år större än 1 ph 8,0 8,4 1 g/m;m 1 2 TS % 24,5 27,9 1 g/m;m Glöd.förlust % av TS 62, g/m;m Kjed N mg/kg TS g/m;m P tot 2 mg/kg TS g/m;m NH 4 N mg/kg TS g/m;m Järn mg/kg TS g/m;m Aluminium mg/kg TS g/m;m Bly mg/kg TS 16, g/m;m 18,3 10 Kadmium mg/kg TS 1,0 1,2 1 g/m;m 1,1 11 Koppar mg/kg TS g/m;m Krom mg/kg TS 18, g/m;m 20,7 13 Kobolt mg/kg TS 2,9 3,5 1 g/m;m 3,2 14 Kvicksilver mg/kg TS 0,4 1,1 1 g/m;m 0,45 15 Nickel mg/kg TS 16, g/m;m 18,1 16 Silver mg/kg TS 1,9 2,3 1 g/m;m 2,1 17 Zink mg/kg TS g/m;m Nonylfenol mg/kg TS 17, g/m;m PAH mg/kg TS 1,2 1,6 1 g/m;m 1,3 20 PCB mg/kg TS 0,03 0,04 1 g/m;m 0,03 21 Arsenik mg/kg TS 6,4 8,4 1 g/m;m 7,1 22 Ca mg/kg TS g/m;m K mg/kg TS g/m;m Mg mg/kg TS g/m;m Mn mg/kg TS g/m;m V mg/kg TS 28, g/m;m Sb mg/kg TS 1,8 3,4 1 g/m;m 2,0 28 Sn mg/kg TS 16, g/m;m Bi mg/kg TS g/m;m 8,7 30 B mg/kg TS 15, g/m;m 17,7 1 Månadsprov (M) som består av blandprov av stickprov från arbetsdagar under en kalendermånad 2 Uppslutet med Kungsvatten.

69 BILAGA 4 Förteckning av kemiska produkter använda i driften Produktnamn Ingående kemikalier Leverantör Användning Omfattning/ förbrukning per år Maxim alt lagrad mängd Produktens klassificering: farokod, R fras Information om produktens hälso och miljö Etanol 25 % etanol 20 30%, tvärbunden stärkelse <5 %, toluen <0,1 % Perstorp Pharma Bakterieföda i denitrifikationsanläggning 576 m 3 60 m 3 F, Xn, R11, R20 Mycket brandfarligt, farligt vid inandning Sekundol 70 etanol % isoamylalkohol 10 30%, 2 metylpropanol 1 ol 1 5%, 1 propanol 1 5% Kemetyl Bakterieföda i denitrifikationsanläggning 193 m 3 60m 3 F, R 11 Mycket brandfarligt, farligt vid inandning Plusjärn 40 % järn(iii)klorid, 0 3% saltsyra Feralco Nordic AB Fällningskemikalie 384 m 3 40 m 3 R21/22, R34 ph sänkande egenskaper Superfloc C496 Katjonisk polyakrylamid % halt anges inte Kemira Kemi AB Slamförtjockning 2,6 ton 1 ton Xi, R36 Inte klassificerad som miljöfarlig Adipinsyra <5% Ozon ozon Primozone Bekämpning av filament i ASP kg 0 O Oxiderande, Mycket giftig, frätande, i ren form explosivt Degaclean 15% perättiksyra 20%väteperoxid 15% ättiksyra Hydrotech Försökverksamhet, rening av biofilm på filterdukar 20 l 1 O, R8 C, R35 Xn, R20 22 Oxiderande, frätande och hälsoskadlig

70 BILAGA 5 Förteckning över farligt samt övrigt avfall Farligt avfall Avfallsslag nr Avfallsslag EWC kod Mängd (Kg) Transportör 1210 Laboratorieavfall SYSAV 0220 Lösningsmedel <20 MJ/kg SYSAV 5013 El avfall (köldmedier) SYSAV Totalt 313 Övrigt avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transportör Matavfall Pappersförpackningar 530 IL Recycling (Tömning avrop) Kontorspapper 334 IL Recycling (Tömning schema) Platsförpackningar Ofärgat glas 263 IL Recycling (Tömning schema) Färgat glas 278 IL Recycling (Tömning schema) Metallförpackningar Brännbart (Tömning avrop) Blandskrot Ragnsells Blandskrot IL Recycling (Tömning avrop) Blandat avfall 700 Ragnsells Träavfall 480 Ragnsells Brännbart avfall Ragnsells Elektronikskrot 180 IL Recycling (Tömning avrop) TOTAL

71 BILAGA 6 Tidskurvor för utsläppsparametrar mg/l Klagshamn, C in verket, Ptot Klagshamn, X ut verket, Ptot 0.0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Klagshamn, C in verket, COD-Cr Klagshamn, X ut verket, COD-Cr mg/l Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

72 BILAGA Klagshamn, C in verket, Ntot Klagshamn, X ut verket, Ntot mg/l Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec mg/l Klagshamn, C in verket, NH4-N Klagshamn, X ut verket, NH4-N 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

73 BILAGA Klagshamn, C in verket, BOD7-ATU Klagshamn, X ut verket, BOD7-ATU mg/l Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec mg/l Klagshamn, C in verket, SS Klagshamn, X ut verket, SS 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

74 BILAGA 7 Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för 2014

75 BILAGA 7

76 BILAGA 7

77 Kvalitet i det avvattnade slammet för BILAGA 8

78 BILAGA 8

79 BILAGA 8

80 BILAGA 8