VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015

Transkript

1

2 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Sjölunda Avloppsreningsverk Postnummer: Ort: MALMÖ Besöksadress för anl.: Spillepengsgatan Fastighetsbeteckningar: Sjölunda 9 Kommun: Malmö Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: REVAQ certrifikat Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :29:35 Version:1 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Benny Efternamn: Wraae Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: benny.wraae@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 19 Postnummer: Postort: MALMÖ JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 19 Postnummer: Postort: MALMÖ Inlämnad: :29:35 Version:1 2 / 2

5 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Innehåll GRUNDDEL... 1 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Ledningsnät Pumpstationer ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Verksamhetsledningssystem REVAQ Systematiskt brandskyddsarbete Central krisledning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET

6 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING HANTERING AV AVVATTNAT SLAM MOTTAGNING AV EXTERNSLAM FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ENERGIANVÄNDNING HANTERING AV AVFALL LUKT BULLERMÄTNING KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR PERIODISK UNDERSÖKNING RECIPIENTKONTROLL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL FORSKNING OCH UTVECKLING UPPSTRÖMSARBETE FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

7 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Sjölunda avloppsreningsverk avseende Sjölundaverket ligger i norra Malmö och är ett av två reningsverk i kommunen. Det andra är Klagshamns avloppsreningsverk som behandlas i en separat rapport. 7

8 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten och Att ta hand om hushållsavfall och presenteras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhet för Miljö och Kvalitet samt en enhet för Planering och Uppdrag. Miljö och Kvalitet arbetar exempelvis med kvalitetssäkring av avloppsslam enligt REVAQ, tillståndsprövning enligt Miljöbalken samt framtagande av miljö- och årsrapporter. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation 8

9 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för Sjölunda avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Stad. Verksamhetsområde Sjölundaverket tar emot och behandlar avloppsvattnet från större delen av Malmö stad. Avloppsledningsnätet i Malmö har indelats i sju avloppsområden. Fem av områdena är anslutna till Sjölundaverket och två till Klagshamnsverket. Avloppsvatten från Turbinens, Rosendals, Spillepengens, Södra Sallerups och Hamnens avloppsområden leds till Sjölundaverket, se figur 2. Dessutom behandlas avloppsvattnet från Burlöv samt delar av Lomma, Staffanstorp och Svedala kommuner. Grannkommunerna i norr organiseras i ett bolag, ABMA Aktiebolaget Malmöregionens Avlopp. Figur 2. Upptagningsområde för Sjölunda avloppsreningsverk 9

10 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnät Avloppssystemet i Malmö utgörs av både kombinerat system, duplikatsystem och icke-verksamt duplikatsystem. En sammanställning av avloppssystemet inom de fem avloppsområdena anslutna till Sjölundaverket redovisas i tabell 1. Totalt är cirka ha anslutet till Sjölundaverket. Omkring 60 % av arean dräneras av ett duplikatsystem och 40 % av ett kombinerat eller icke-verksamt duplikatsystem. 12 % av duplikatsystemet är icke-verksamt duplikatsystem. Inom Spillepengens avloppsområde finns ett väl utbyggt fungerande duplikatsystem och andelen här uppgår till nästan 90 %. I tabell 1 redovisas även övrig mark som inte har avloppsledningar, exempel på övrig mark är jordbruksmark. Tabell 1. Avloppssystem inom avloppsområden anslutna till Sjölundaverket Avloppsområde Kombinerat avloppssystem, ha Icke verksamt duplikatsystem, ha Verksamt duplikatsystem, ha Turbinen Rosendal Spillepengen Södra Sallerup Hamnen Summa Fördelning på system 30 % 6 % 64 % Fördelning duplikatsystem - 9 % 91 % En större pumpstation finns i nedströmsdelen av de olika avloppsområdena. Avloppsvattnet pumpas till ett tryckavloppssystem som leder till Sjölunda. Tryckavloppssystemet utnyttjas även för utjämning av flödesvariationer speciellt under torrvädersförhållanden. För de större pumpstationerna som betjänar områden med kombinerat ledningssystem är kapaciteterna anpassade för normala nederbördssituationer. Vid mycket kraftiga regn eller starka regn över våt mark blir tillflödena större än pumpkapaciteten och avloppsvatten bräddas. På ledningsnätet inom upptagningsområdet finns 23 bräddavlopp. Bräddning kan härvid ske till Malmös kanaler, Risebergabäcken, Malmö hamn samt Sege kanal. Bräddningspunkternas läge framgår av figur 3. 10

11 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 3. Bräddpunkter på ledningsnätet i Malmö I syfte att minska bräddningarnas antal och omfattning samt risken för källaröversvämningar finns vissa utjämningsvolymer anordnade i ledningsnätet. I ledningssystemets nedre delar har utjämningsvolymer anlagts för att minska toppar i inflödet till de större pumpstationerna. Dessa magasinsvolymer ligger i Erikslustvägen och Föreningsgatan. Längs gränsen mellan zonerna för kombinerade och separerade avloppsledningar finns utjämningsmagasin anlagda, ofta som sidokopplade rörpaket, med syftet att dämpa dagvattenflödet till de kombinerade ledningarna. Antalet magasin samt storleken framgår av tabell 2. Tabell 2. Utjämningsvolymer inom avloppsområden anslutna till Sjölunda Avloppsområde Dagvatten Kombinerat Totalt antal volym, m 3 antal volym, m 3 antal volym, m 3 Turbinen Rosendal Spillepengen Pumpstationer Inom Sjölunda avloppsreningsverks verksamhetsområde fanns ca 140 pumpstationer och regleranordningar vid utgången av En förteckning över pumpstationer inom Malmö kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten och grundvatten framgår av bilaga 2, där det även redovisas lokalisering och typ av vatten som anläggningen hanterar. Samtliga av de förtecknade anläggningarna som hanterar avloppsvatten ägs av VA SYD. Utöver dessa finns cirka 70 stycken s.k. LTA-stationer (lätt trycksatt avlopp) som var och en betjänar ett hushåll och som också ägs av VA SYD. Uppräknade pumpstationer för dag- och grundvatten drivs på entreprenad med annan ägare. Bland de olika ägarna kan nämnas Gatukontoret, SVEDAB, Vägverket och Banverket. 11

12 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Varje mellanstor och större pumpstation har minst en reservpump att kopplas in vid behov. I de större pumpstationerna finns flera pumpar (mellan tre och nio) vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Fasta reservkraftaggregat för fullständig elförsörjning till anläggningen vid eventuellt strömbortfall finns vid de tre största pumpstationerna Turbinen, Rosendal och Spillepengen inom Sjölundaverkets tillrinningsområde. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Sjölunda avloppsreningsverk är beläget inom industriområdet vid oljehamnen i Malmö. Recipienten är Öresund. Anläggningens utsträckning omfattar ett område på m 2 som begränsas av Öresund, Sege å, SYSAV avfallshanteringsanläggning och Spillepengsgatan, se figur 4. Inga bostäder finns i närheten. Närmaste grannar till reningsverket är SYSAV avfallsförbränningsanläggning, SYSAVs anläggning för omhändertagande av farligt avfall samt Spillepengens avfallsupplag. Figur 4. Flygfoto över anläggningen och den närmaste omgivningen 12

13 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Reningsprocessen Vattenbehandling Den tillståndsgivna belastningen för Sjölunda avloppsreningsverk uppgår till personekvivalenter. Detta motsvarar en organisk belastning av 40 ton BOD 7/d. Förändrade utsläppskrav, som fastställdes i koncessionsnämndens tillståndsbeslut från 1997, ledde fram till behov av utbyggnad för avskiljning av kväve. Utbyggnaden utgjordes delvis av en ombyggnad av befintliga bassängvolymer och delvis av en tillbyggnad av nya bassängvolymer. Utbyggnadsarbetet påbörjades under 1997 och större delen av utbyggnaden färdigställdes under Delar av den nya anläggningen för utökad kväveavskiljning togs i drift under 1998 men samtliga åtgärder och installationer kunde inte färdigställas förrän i juni Biogasanläggningen utökades under med ett nytt rötkammarpar med mottagningsstation för organiskt avfall. Under 2007 färdigställdes en anläggningsdel bestående av regnvädersbassänger. Utbyggnaden genomfördes i form av en totalentreprenad och påbörjades under Under 2009 godkändes entreprenaden och anläggningen överlämnades av entreprenören. Ett översiktligt flödesschema framgår av figur 5. En kortfattad beskrivning av anläggningen framgår av bilaga 1. Där framgår dimensionerande belastningar samt bassängstorlekar. Figur 5. Flödesschema över Sjölunda avloppsreningsverk 13

14 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Reningsprocessen omfattar förbehandling med järnsulfatdosering, en högbelastad aktivslamprocess för BOD-reduktion, biobäddar för nitrifikation, denitrifikation i en process med bärarmaterial med tillsats av externt kol samt partikelavskiljning i flotationsanläggning. Fosforavskiljningen sker normalt genom förfällning med järnsulfat. Som komplement till fosforavskiljningen kan polyaluminiumklorid doseras som efterfällning i flotationsanläggningen. Extern kolkälla kan sparas genom att nitrifierat avloppsvatten från biobäddarna recirkuleras och leds tillbaka till inloppet av den ena aktivtslamanläggningen, där en zon drivs anoxiskt. Det nitrifierade rejektvattnet från slamavvattningsanläggningen leds in till en anoxisk zon i en av aktivtslamanläggningarna för att på så sätt även spara något av den externa kolkälla som behöver tillsättas till denitrifikationen. Hantering av höga flöden sker med hjälp av regnvädersbassänger med utrustning för sedimentering. Konceptet med regnvädersbassängerna på Sjölunda innebär att flödesbelastningen på verket kan begränsas till maximal kapacitet för den biologiska reningen. Vid flöden till verket som är högre än kapaciteten leds överskottet till en första bassäng via silar för avskiljning av rens. Härvid kan mindre regnskurar samlas upp i bassängen och återföras till reningsverket efter regnskuren. Vid större regntillfällen kan inte hela vattenmängden magasineras utan leds vidare till bassäng 2 som är utrustad med lameller för avskiljning av partiklar. I samband med att vattnet leds till bassäng 2 kan dosering ske av järnklorid och polymer för att förbättra avskiljningen av partiklar. Förbiledning och bräddning På olika punkter på verket finns möjlighet att förbileda delvis renat avloppsvatten förbi vissa processteg. Allt förbilett vatten leds ut genom utloppsledningarna. Kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därför allt förbilett vatten. Förbiledning före gallren är inte avsiktlig utan sker då rensgallren sätter igen vid höga flöden och då det samtidigt blir en mycket stor momentan belastning av rens som ansamlats i avloppsledningarna utanför verket vid torrväder. En grov bestämning av mängden förbilett vatten kan göras. Om inte regnvädersbassängerna fungerar på avsett sätt leds vatten, behandlat mekaniskt i galler, sandfång och försedimenteringsbassänger till utloppskulverten. Detta system kontrolleras automatiskt. Gränsen för den hydrauliska belastningen då det inträffar är normalt satt till l/s. Vid de tillfällen då bassänger är avställda för underhåll eller reparation sätts gränsen tillfälligt lägre. Detta flöde mäts före aktivtslamanläggningarna. Intern förbiledning kan även ske av utgående avloppsvatten från aktivtslamanläggningarna. Denna träder i kraft vid problem eller kapacitetsbrist dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet från aktivtslamanläggningarna in till efterfällningsanläggningen dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet upp till biobäddarna. Vid verket finns ett nödutlopp som leder direkt till Sege å och som förhindrar översvämning av reningsverksområdet vid extrema nödlägen. Nödutloppet står i förbindelse med utloppskulverten inne på reningsverksområdet och är utformat som ett fast skibord på en höjd av ca +2 m.ö.h. Bräddningsnivån vid nödutloppet kan uppnås vid en kraftig uppdämning i utloppskulverten. Detta kan endast ske i kombination av mycket höga flöden och att utloppspumpstationen står stilla eller pumpar med begränsad kapacitet. 14

15 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Slambehandling Primärslam, överskottsslam från biologisk rening samt slam från flotationsanläggningen vid verket behandlas i slambehandlingen. Avskilt slam behandlas genom förtjockning, rötning och avvattning. Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Vattenfasen från förtjockarna (slamvattnet) leds tillbaka till inloppet av verket. Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden. Här bildas biogas bestående av energirik metan och koldioxid. Rötningen sker vid en temperatur av ca 35 grader. Det rötade slammet mellanlagras i tankar före avvattning i centrifuger. En polymer tillsätts före centrifugerna för bättre avskiljning och högre TS-halt efter avvattningen. Vattenfasen från avvattningen (rejektvattnet) behandlas i en satsvis biologisk reaktor (SBR) för nitritation innan det leds tillbaka till inloppet av verket. Det avvattnade slammet mellanlagras i en slamsilo före vidare transport till slamlager. Det finns två slamlager vid Sjölundaverket för mellanlagring då slammet inte kan avsättas direkt. Aktuella avsättningsmöjligheter för det avvattnade slammet är för närvarande slamspridning på åkermark och tillverkning av en jordprodukt. Regnvatten och eventuellt lakvatten från blandning och lagring återförs till reningsverket för behandling. Kapacitet på respektive reningssteg Aktivtslamprocessen och flotationsanläggningen har utformats för att hydrauliskt klara flöden upp till l/s (2 * qdim). Biobäddarna och denitrifikationsprocessen har dimensionerats för att klara flöden upp till l/s (qdim). Vid högre flöden än l/s behandlas l/s i biobäddarna och l/s i denitrifikationsanläggningen medan överskottsvattnet leds direkt in i flotationsanläggningen. Överskottsvattnet blir härvid behandlat genom biologisk och kemisk rening för långtgående BOD- och fosforavskiljning. Kvävehalten ut från reningsverket behöver dock inte bli högre eftersom inkommande kvävehalter är låga vid högre flöden. Flöden över l/s förbileds efter förbehandlingsanläggningen. Regnvädersbassängerna ska dock förhindra att flödet överstiger l/s. Regnvädersbassängerna kan ta emot l/s. Rens- och sandhantering Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs att det är lågt innehåll av organiskt material samt har hög TS-halt. Tvättad sand, som innehåller glödförlusthalt på mindre än 3 % används för anläggningsändamål. Mottagning externslam och fettavskiljarslam Externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar med mera mottas vid Sjölundaverket för behandling. Slammet pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Det finns även möjlighet till provtagning i anslutning till mottagningssystemet. Den större delen av externslamhanteringen administreras och styrs av avfallsenheten på VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för avfallshanteringen i Malmö. 15

16 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Fettavskiljare vid restauranger har som syfte att avlasta avloppsnätet från fett och matavfall. Det fettavskiljarslam som genereras i avskiljarna samlas in med sugbil och pumpas in i rötkammare på Sjölundaverket. Därigenom erhålls energi ur avfallet. Avfallet vägs och registreras och samlas upp i en mottagningstank. Inpumpning sker med hänsyn till lämplig belastning av rötkammare. Hanteringen av fettavskiljarslam administreras och styrs av avfallsenheten på VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för avfallshanteringen i Malmö. Kemikaliehantering Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de driftskemikalier som används kontinuerligt eller vid behov. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Användningen av fällningsmedel erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Förfällning utnyttjas för fosforavskiljning vid Sjölundaverket. Järnsulfat tillsätts till avloppsvattnet i början av förluftningsbassängerna. Produkten levereras som pulver och det upplöses i en speciellt utformad bassäng före doseringen. I flotationsanläggningen finns för fosforavskiljning utrustning som möjliggör tillsats av fällningskemikalie till efterfällning. Här används PAX XL100 som är en polyaluminiumkloridlösning. Dosering av fällningskemikalie sker oftast i samband med höga flöden då halten suspenderat material i utgående vatten annars riskerar att bli för hög. Vid regnvädersbassängerna finns möjlighet att fälla med järnklorid och flytande polymer för att uppnå god avskiljning av suspenderad substans. Polymer tillsätts till det rötade slammet vid slamavvattningen för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Polymeren levereras som pulver i storsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Polymer används även vid mekanisk förtjockning av slam före rötning. Extern kolkälla tillsätts för att uppnå erforderlig denitrifikation. En anläggning för att hantera metanol och etanol i anslutning till denitrifikationsanläggningen togs i drift Natriumhydroxid (lut) används för ph-justering i den satsvisa SBR-anläggningen för rejektvattenbehandling. Luten levereras med tankbil och mellanlagras i två stora slutna tankar. Dosering sker med hjälp av doseringspumpar som styrs genom kontinuerlig ph-mätning. Fosforsyra kan behöva användas under kortare perioder i efterdenitrifikationen när fosforbrist uppkommer på grund av en alltför kraftig förfällning. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. Elenergin till reningsverket levereras med 10 kv spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna i ett ringnät med transformatorer. En del av elkraften produceras i två gasmotorer, genom förbränning av biogas från rötningsprocessen, varvid såväl elektrisk energi som värme produceras. Elenergin används på verket. 16

17 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Reningsverkets behov av värmeenergi för uppvärmning av lokaler och processer tillgodoses genom inköp av fjärrvärme från E.ON och genom egenproduktion internt i gasmotoranläggningen samt i en hetvattenbaserad pannanläggning. Förutom användning av producerad biogas i ovan nämnda gasmotorer, säljs biogas till E.ON för uppgradering och leverans till fordonsgasanvändning. Hantering av avfall Källsortering av avfall bedrivs vid Sjölundaverket. Avfallet sorteras i trädgårdsavfall, brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt, skrot, kontorsavfall och hushållsavfall. Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt en särskild rutin. Det finns uppsamlingsfat för spillolja, fat för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade strategiskt i anläggningen. Dessutom finns ett miljöskåp i anslutning till den mekaniska verkstaden, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbete sker med SYSAV. VA SYD abonnerar på tjänsten som säkerhetsrådgivare i ett avtal med SYSAV. Denna tjänst omfattar farligt gods, både som inkommande produkter och som avfall. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, utsläpp till luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra arbetsmiljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft, vatten och slam redovisas i emissionsdeklarationen. Verksamhetsförändringar under året Inga större verksamhetsförändringar har skett under året. Egenkontroll Verksamhetsledningssystem VA SYDs verksamhetsledningssystem är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av miljö, kvalitet, systematiskt arbetsmiljö AFS 2001:1 samt systematiskt brandskyddsarbete. Verksamhetsledningssystemet utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcertifierade enligt 14001:2004 sedan 2013 och kvalitetscertifierade enligt 9001:2008 sedan Nya kvalitets- och miljöstandarder utkom hösten 2015 och under våren 2016 påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för att uppgradera miljö- och kvalitetsledningssystemet till 14001:2015 och 9001:

18 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Verksamhetsledningssystemets dokumentstruktur består av rutiner, styrande och redovisande dokument som finns tillgängliga på VA SYDs intranät. I verksamhetsledningssystemet finns en rutin för Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Här dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Sjölunda avloppsreningsverk är REVAQ-certifierat sedan Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en hög kvalitet och ständig förbättring. Detta möjliggör att näringsämnen kan återföras från stad till land för att sluta kretsloppet av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett långsiktigt och strukturerat arbete för att uppnå en god slamkvalitet. Uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna och målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverket. En bättre kvalitet på avloppsvattnet som ska behandlas i reningsverket leder i sin tur till förbättrad kvalitet på både producerat slam och utgående vatten. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, kontrollerar att kraven uppfylls genom granskning av arbetet med anslutna verksamheters utsläpp, provtagning, analys och slamhantering. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i november Systematiskt brandskyddsarbete En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA-samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett brand- och gasråd som har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. 18

19 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Central krisledning VA SYDs verksamheter är kritiska samhällsfunktioner som måste hållas igång även då det inträffat allvarliga och/eller extraordinära händelser som orsakat eller riskerar att orsaka störningar. Detta kräver att VA SYD har en god krishanteringsförmåga och att VA SYD dessutom kan bistå ägarkommunernas krishanteringsfunktioner på det sätt som efterfrågas vid en allvarlig händelse i respektive kommun. Vidare är det av vikt att VA SYD i en kris kan hantera informationsflödet på ett bra sätt. VA SYD har en central krishanteringsplan och krishanteringsorganisation. Den centrala krishanteringsorganisationen ska klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba verksamheten, däribland större miljöincidenter. VA SYDs krisplan måste därför ge organisationen förutsättningar att: Hantera kriser av olika karaktär (ej enbart VA-relaterade kriser) Hantera kriser som omfattar hela eller enbart en del av VA SYDs geografiska område Vid kris fungera tillsammans med krisorganisationen i respektive ägarkommun Hantera kriskommunikation och informationsflöden Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av En krisövning i samarbete med Livsmedelsverket och Lunds kommun genomfördes under hösten 2015 som en nödvattenövning för att öva en stor störning på dricksvattenförsörjningen i Lunds stad med omnejd. Övningen genomfördes en hel dag den 19 oktober med uppföljning och utvärdering en halv dag den 20 oktober. Övningen var lärande, inte kontrollerande och genomfördes till stor del som en praktisk seminarieövning med motspel som simulerade delar av omvärlden, t.ex. media, Livsmedelsverket och allmänheten. Syfte med övningen var att lära och utveckla förmågan att nödvattenförsörja och samverka med olika aktörer som berörs i samband med en nödvattenförsörjningssituation i Lunds kommun. Målet med övningen var att: Tydliggöra och utveckla rollfördelningen mellan olika funktioner i samhället som berörs av en krissituation Tydliggöra funktioner, ansvar, befogenheter i samband med en kris. Öka förståelsen för komplexiteten i samband med en kris i samhället. Lära, öva och utvärdera befintliga planer i respektive organisation. Identifiera förbättringsområden. Utsläppskontroll och driftkontroll Utsläppskontrollen utförs av laboratoriet vid Sjölundaverket. Analysverksamheten vid Sjölundalaboratoriet omfattar ett begränsat antal parametrar och för parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används VA SYDs Miljölaboratorium, lokaliserat på Bulltofta vattenverk. Det innebär bl.a. att samtliga analyser på avvattnat slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där. Båda laboratorierna ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt 17025:

20 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Under hösten 2015 stängdes VA SYDs Miljölaboratorium tillfälligt ner för omfattande renovering av lokalen. För att klara av laboratoriets åtagande och för att från underleverantör få samtliga hos Miljölaboratoriet ackrediterade parametrar ackrediterade användes både Eurofins och ALcontrol som underleverantörer från september till december. Funktion hos mätutrustning Mätutrustning viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. På inkommande och utgående provtagare finns provväxlare för helgens dygnsprover. Vid provtagning av utgående vatten finns en extra provtagare installerad. Resultatet från analys av vatten från provtagaren används endast vid problem med ordinarie provtagare. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Flödesmätningen sker i sju mätrännor. Kalibrering av flödesmätarna sker regelbundet. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdesbearbetning. Överföring av data från olika undersystem på verket sker kontinuerligt. Drift- och underhållsystem Ett regelbundet förebyggande underhåll genomförs för att driftstörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det förebyggande underhållet grundar sig på drift- och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett modernt system (IDUS) som bygger på att information rörande utrustning och komponenter lagras i en databas används. Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer m.m. länkas till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen. Två driftsingenjörer har ansvaret för att planering, utförande och uppföljning av underhållsåtgärder utförs. Det finns inom avloppsavdelningen även två ingenjörer som har det övergripande ansvaret för att IDUS implementeras och utvecklas. Riskvärdering Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning som innefattar en handlingsplan kopplad till riskbedömningen. Metoden utgår från de krav arbetsmiljöverket ställer på oss och analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) där händelsernas sannolikhet och konsekvenser vägs mot varandra. Samtliga riskers relevans och aktualitet värderas och resultatet sammanställs i riskmatriser. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes 2013 enligt HazOp metoden. 20

21 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Tillstånd enligt miljöskyddslagen Koncessionsnämnden Omprövning av samtliga villkor i ovanstående beslut Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor Länsstyrelsen Tillstånd till rötning av 5000 ton organiskt material per år Malmö Stad Tillstånd att uppgradera biogas Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /00063 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om utbyte av centrifuger för slamavvattning på Sjölunda ARV. Även pumpar för slam och polymer kommer att bytas. En torrslampump kommer att monteras till varje centrifug. Miljöförvaltningen har ingenting att erinra /01195 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om test av nya polymerer i de nya centrifugerna för slamavvattning på Sjölunda ARV. Andra polymerer än de som används idag kan ge ett slam med högre TS-halt och bättre kvalitet på rejektvattnet. Miljöförvaltningen ser positivt på att verksamheten utvecklas och har ingenting att erinra /01185 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om pilotförsök för rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara mikroföreningar i avloppsvatten på Sjölunda ARV. Projektet har erhållit medel från Havs- och Vattenmyndigheten för att utvärdera tekniker för rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara mikroföroreningar. Syftet är att utveckla processlösningar och dimensioneringskriterier för framtida ozoneringsanläggningar. Miljöförvaltningen ser positivt på att försöken görs och har ingenting att erinra /01240 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om avstängning av rensgaller för service och underhåll på Sjölunda ARV. Servicen beräknas leda till bättre driftsstabilitet i rensgallren och därmed minskad risk för förbiledning av orenat avloppsvatten. Miljöförvaltningen anser att VA SYD har vidtagit lämpliga åtgärder för att hantera den minskade kapaciteten och har ingenting att erinra. 21

22 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /01641 Miljöförvaltningen, Malmö Tillsynsavgift (fakturaunderlag) för tillsyn över förorenat område, Sjölunda 9, Malmö. Tillståndsgiven och faktisk belastning Tillståndsgiven belastning för Sjölunda avloppsreningsverk är pe. Tillståndsgiven belastning innehålls. Antal anslutna uppskattades till ca personer under året. Faktisk belastning, beräknad på 70 g BOD 7/p,d ger ca pe under året. Ytterligare information om beräkning av antal anslutna och faktisk belastning återfinns under avsnitt Resultat av mätningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av reningsprocess eller annat förfarande - som inte bedöms öka utsläppen eller störningarna för miljön - får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Enstaka mindre ändringar har efter anmälan skett under året. Villkor 2 Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast och vara intrimmat senast Kommentar: Villkoret redovisades i miljörapporten för år 2000 och är därefter inte längre aktuellt. Villkor 3 Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Utsläppsvillkoren för reningsverket är ställda bl.a. med hänsyn till prövotidsredovisningen. De slutliga villkor som erhållits medför att verket i dess nuvarande utformning hela tiden måste drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Vad gäller månadsmedelvärden avseende BOD 7 och fosfor så kan dessa till viss mån förbättras genom utökad användning av fällningskemikalier i efterfällningsprocessen. Detta är emellertid mycket dyrt och kan anses ha en negativ miljöpåverkan. Vad avser kväveavskiljning avgör främst nitrifikationen vid verket vilka totalkvävehalter som kan uppnås. Nitrifikationen är temperaturberoende vilket medför att ammoniumhalterna i utgående vatten är högre under vintern. Detta kompenseras av att lägre totalkvävehalter uppnås under sommarperioden då 22

23 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 ammoniumhalterna är lägre och andelen denitrifikation då är större genom en större tillsats av extern kolkälla för denitrifikation. Villkoret anses därmed uppfyllt. Villkor 4 Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Sådana händelser skall snarast möjligt anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Driftstörningar anmäls och utreds rutinmässigt. Villkor 5 Fällningskemikalier skall väljas så att minsta möjliga störningar uppkommer. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Järnsulfat utnyttjas sedan många år tillbaka i en förfällningsapplikation för fosforavskiljning eftersom denna processvariant medför väsentligt lägre förbrukning av fällningskemikalier än den ursprungliga varianten med efterfällning. Andra fällningskemikalier har testats med väsentligt sämre resultat. Villkor 6 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund- och dräneringsvatten samt förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkoret uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för löpande saneringsplaner. Kommentar: Villkoret uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för löpande saneringsplaner. En lägesrapport över utförda och pågående åtgärder redovisas under rubriken Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. Villkor 7 Bräddning vid reningsverket på grund av hög tillrinning av avloppsvatten får ske endast genom därför avsedd utloppsledning. Planerad bräddning i samband med underhåll eller i andra planerade situationer som är påverkbara skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 8 Slamhanteringen skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. 23

24 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Slammet har hanterats på sådant sätt att inga olägenheter har uppstått. Villkor 9 Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostadsbebyggelse än 50 db (A) dagtid kl , 45 db(a) kvällstid kl och 40 db (A) nattetid kl Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bullerbegränsande åtgärder vidtas alltid vid installation av bullrande utrustning. Närmaste bostäder ligger mer än 1 km från anläggningen. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende externt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan. Villkor 10 All metangas från bioreaktorerna skall samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Metangasen har antingen förbränts eller levererats för uppgradering till fordonsbränsle. Se vidare under rubriken Biogasproduktion. Villkor 11 Utsläppen av kväveoxider från förbränning av rötgaser i befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga 0,165 g NOx/MJ. För nyinstallerade gasmotorer skall som riktvärde gälla 0,1 g NOx/MJ. NOx utgör summan av NO och NO2 räknat som NO2. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mätning utfördes i början av 2009 efter en omfattande renovering av motorerna. Resultatet blev ca 0,03 g NOx/MJ. Villkor 12 Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Villkor 13 Kommunen skall vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Kontrollprogrammet upphävdes 2005 i beslut från tillsynsmyndigheten. 24

25 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Villkor 14 Kommunen skall förbättra sitt avloppsledningsnät på sätt som i huvudsak överensstämmer med den saneringsplan som ingivits i målet. En reviderad saneringsplan omfattande återstående åtgärder för att minimera bräddning från ledningsnätet samt för att begränsa flödet till en nivå som inte överstiger reningsverkets kapacitet skall upprättas senast den 1 januari Kommentar: Villkoret uppfylls. En reviderad åtgärdsplan följs. Mer information finns under rubrikerna Åtgärdsplan/saneringsplan och Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner i kapitlet om Åtgärder som genomförts under året. Villkor 15 Kommunen skall meddela noggranna anvisningar och utföra erforderlig kontroll beträffande industriellt avloppsvatten som tillförs ledningsnätet. Kommunen skall verka för att andra kommuner som är anslutna till Sjölundaverket vidtar motsvarande åtgärder. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. Villkor 16 Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), inte överstiga följande koncentrationer Parameter Till och med den 31/ Från och med den 1/ BOD 7 15 mg/l, riktvärde kvartalsmedelvärde 12 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde P-tot 0,4 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde årsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Föroreningar som släpps ut genom bräddning vid reningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommentar: Riktvärdet för månadsmedelvärdet för BOD (12 mg/l) överskreds i mars och april samt riktvärdet för månadsmedelvärdet för totalfosfor (0,3 mg/l) i mars, se avsnitt Utsläpp i vatten. Dessa händelser är anmälda till tillsynsmyndigheten och utredda. Utförda och planerade åtgärder för att undvika överskridanden finns beskrivet i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Kravet avseende COD i utgående vatten enligt SNFS 1994:7 är uppfyllt, se avsnitt Utsläpp till vatten. 25

26 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Begränsningsvärde för totalkväve i utgående vatten regleras i SNFS 1994:7, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Verksamheten uppfyller kravet i alternativet för minsta procentuella reduktion som årsmedelvärde där kravet är 70 % och en reduktion på 73 % erhölls, se avsnitt Utsläpp till vatten. Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp sker enligt SNFS 1990:14. Rutiner i verksamheten säkrar att föreskriften följs, vilka beskrivits till viss del under rubriken Egenkontroll. Provtagningsfrekvensen är för de flesta parametrar högre än vad som krävs i föreskriften. Analyserna utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. I bilaga 3 redovisas antal uttagna prov med godkända analyser under året. När det gäller SNFS 1994:2 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar och delar av dagvattensystemet är kopplat till reningsverket. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska 26

27 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis genom att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Avfall källsorteras och omhändertas för återvinning, se vidare under avsnittet Hantering av avfall. Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplaner för Malmös och Burlövs avloppsnät färdigställdes under 2009 respektive Dessa utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde. Åtgärdsplaner har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen. Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför exploateringar. Förslagen som redovisas i åtgärdsplanen för Malmö är i stort sett genomförda. Som följd av detta, och av de senaste årens omfattande översvämningar håller Ledningsnätsavdelningen på att ta fram en ny åtgärdsplan för Malmö med fokus på källaröversvämningar. Åtgärder förslagna i Burlövs åtgärdsrapport är i huvudsak fortsatta inventeringar och utredningar. 27

28 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mätare i Malmö som kontinuerligt mäter nederbörd varav en vid pumpstationen Turbinen i Malmö. I tabell 3 visas uppmätt nederbörd 2015 vid SMHIs station i Malmö och VA SYDs mätare på Turbinen samt referensvärdet för Malmö perioden Den uppmätta årsnederbörden vid SMHIs station i Malmö uppgick till 777 mm, vilket är 175 mm mer än referensvärdet. VA SYDs regnmätare på Turbinen registrerade 640 mm. Tabell 3. Uppmätt nederbörd i Malmö SMHI, Malmö (mm) SMHI, Jägersro Malmö (mm) VA SYD, Turbinen Malmö (mm) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Bräddningar på ledningsnätet Mängden vatten som bräddar från ledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. Den totala bräddvattenvolymen inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året har beräknats till cirka m 3 vilket endast motsvarar cirka 0,06 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk. Anledningen till att andelen bräddat vatten var så liten beror på att nederbörden under året var fördelad på många men relativt små regn. Bräddningarna från Malmös avloppsnät inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året redovisas i tabell 4. I tabellen framgår även bräddfrekvens för de olika bräddavloppen. 28

29 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 4. Bräddningar på ledningsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m3/år Bräddfrekvens, ggr/år Inre kanaler 13 Ca Risebergabäcken 4 Ca Sege kanal 2 Ca Malmö hamn 5 Ca Summa 24 Ca Bräddningar och förbiledningar inom Sjölunda framgår av kommande avsnitt. Dessa mängder ingår i beräkningen av det totala flödet ut från verket och dessa strömmar ingår även i provtagningen. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk under året uppgick till cirka 42,3 Mm 3, vilket motsvarar ca m 3 /d eller ca 1,34 m 3 /s i genomsnitt. Det minsta uppmätta dygnsflödet var cirka och det maximala uppmätta dygnsflödet var m 3 /d. En uppskattning av vattenbalansen för Sjölundaverket med tillrinningsområde har gjorts i tabell 5. Det totala flödet uppgick till cirka 42,33 Mm 3, varav 42,3 Mm 3 kom till Sjölundaverket och ca 0,025 Mm 3 bräddades på ledningsnätet. Lakvattenvolymen från Spillepengens avfallsdeponi uppgick till cirka 0,08 Mm 3. Mängden spillvatten från Malmö har uppskattats till omkring 24,4 Mm 3 baserat på renvattenförbrukningen. Mängden dagvatten uppgick till cirka 3,7 Mm 3 och tillskottsvatten har uppskattats till cirka 10 Mm 3. Spillvattenmängden från ABMA (Burlöv, Lomma och Hjärup) och Svedala kommun (Bara/Klågerup) har uppskattats till cirka 2,5 Mm 3, baserat på renvattenförbrukningen. Avloppsvattenflödet från ABMA och Svedala kommun har uppskattats till totalt 3,8 Mm 3. Tabell 5. Vattenbalans för Sjölunda avloppsreningsverk Typ av vatten (Mm 3 /år) Malmö ABMA+Svedala Lakvatten Totalt Spillvatten 1 24,4 2,5 - - Dagvatten 3, ,3 Tillskottsvatten 10,3 - - Total mängd inkommande vatten 38,4 3,8 0,08 42,3 1 Uppskattas utifrån renvattenförbrukningen Föroreningsbelastningen på Sjölundaverket under året med avseende på organiskt material och närsalter har sammanfattats i tabell 6. Uppmätt koncentration vid inkommande provtagare innehåller en liten del internbelastning från mekanisk förtjockning fram tom mitten av april. Ombyggnation av rejektvattenledning och ändring av anslutningspunkt av denna till inkommande ledning gjordes och därför påverkas inte inkommande provtagning längre av detta. Den organiska belastningen ökade med ca 20 % och belastningen av närsalter ökade ca 5 % jämfört med året innan. 29

30 Inkommande dygnsmedelflöde (m 3 /d) VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Siffrorna i tabell 6 är uppmätta värden i inkommande provtagare där mängden internbelastning från den mekaniska förtjockningen är avdragen. Tabell 6. Inkommande flöde och belastning Parameter Inkommande halt och flöde, årsmedelvärde Inkommande belastning BOD mg/l ton COD 466 mg/l ton P-tot 4,4 mg/l 188 ton N-tot 40 mg/l ton Inkommande flöde m 3 /d m 3 Inkommande dygnsmedelflöde, sedan 2006, visas i figur 6. Dygnsmedelflöde till verket under året samt förbilett vatten före galler och före biologisk behandling, visas i figur Figur 6. Inkommande dygnsmedelflöde sedan år

31 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Totalflöde (m 3 /d) Förbilett flöde (m 3 /d) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Flöde in verket (m3/d) Förbilett flöde (m3/d) Figur 7. Dygnsmedelflöde till Sjölunda avloppsreningsverk samt summan av förbilett vatten före galler och före biologisk behandling under Observera de olika skalorna på de två y-axlarna. Tillförseln av metaller med inkommande avloppsvatten har sammanfattats i bilaga 3. I avsnittet kommentarer till emissionsdeklarationen kommenteras vilka metaller som under året överstigit tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning År 2015 var totalt ca fysiska personer anslutna till avloppsnätet kopplat till Sjölunda avloppsreningsverk. Cirka st i Malmö, ABMA (Burlöv/Lomma/Hjärup) st och i Svedala kommun (Klågerup/Bara) st. Den aktuella anslutningen i personekvivalenter (pe) kan uppskattas genom att använda nationell statistik avseende specifik föroreningsbelastning (g/p, d) där det genomsnittliga föroreningsutsläppet från en fysisk person i Sverige uppskattats till ca 70 g BOD 7/p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Den faktiska belastningen uttryckt som personekvivalenter blir med en genomsnittlig belastning av 26 ton BOD 7/d ca pe baserat på specifik BOD 7-mängd. I denna siffra ingår även belastningen från anslutna industrier. Beräknat på specifik kvävemängd blir belastningen ca pe och beräknat på specifik fosformängd ca pe. Maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB) beräknades till ca pe och inföll i juni, vecka 25. I figur 8 visas den genomsnittliga veckobelastningen under året. I enlighet med riktlinjerna har veckor med 0 31

32 GVB (pe) VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 onormalt höga flöden och orimligt höga värden på BOD 7 uteslutits. Metoden som har använts för beräkningen beskrivs i bilaga 7. Oavsett vilken metod som används för beräkning av belastning så inryms den i tillståndsgiven belastning Figur 8. Genomsnittlig veckobelastning under 2015 Vecka Utsläpp till vatten Årsmedelvärden och totala utsläppsmängder för året avseende BOD 7, COD-Cr, P-tot och N-tot i utgående vatten från Sjölunda avloppsreningsverk under året redovisas i tabell 7. Resultatet av utsläppskontrollen för de parametrar som omfattas av utsläppsvillkoren i gällande beslut har sammanfattats i figurerna I figurerna 9 och 10 redovisas månadsmedelvärdena i utgående vatten för BOD 7 och totalfosfor samt riktvärden i utsläppsvillkoren. Riktvärdet för månadsmedelvärdet för BOD 7 överskreds mars och april. Dessa har anmälts till tillsynsmyndigheten och redovisas kortfattat i tabell 11. Årsmedelvärdet för BOD 7 i utgående avloppsvatten var 10 mg/l. Reningsgraden med avseende på BOD 7 uppgick till cirka 95 % för året. Årsmedelvärdet för COD-Cr i utgående avloppsvatten var 49 mg/l. Enligt SNFS 1994:7 är högsta tillåtna halt som årsmedelvärde 70 mg/l. Detta krav innehålls därmed. Reningsgraden uppgick till 89 %. Månadsmedelvärdet för totalfosfor i utgående vatten innehölls alla månader utom i mars. Anmälan gjordes till tillsynsmyndigheten och beskrivs kortfattat i tabell 11. Årsmedelvärdet för totalfosfor i utgående avloppsvatten var 0,3 mg/l. Reningsgraden avseende totalfosfor uppgick till cirka 94 % för året. 32

33 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Månadsmedelvärdena för totalkväve visas i figur 11. Begränsningsvärde för totalkväve i utgående vatten regleras i SNFS 1994:7, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Årsmedelvärdet för reningsgrad var 73 % och verksamheten uppfyller därmed kravet vilket är på minst 70 %. Även alternativet för maximal halt (20 mg/l) för dygnsmedelvärdet uppfylls då det inte överskreds i något prov, se figur 12. Årsmedelvärdet för totalkväve uppgick till 11 mg/l. Utgående mängder avseende BOD 7, COD-Cr, P-tot och N-tot ökade jämfört med året innan, dock ökade även belastningen in till verket. Tabell 7. Utgående halter och mängder samt reningsgrad Parameter Utgående halt årsmedelvärde (mg/l) Utgående mängd (ton/år) Reningsgrad (%) BOD COD P-tot 0, N-tot BOD 7 (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Ut, BOD, månadsmedel Riktvärde BOD Figur 9. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för BOD 7 i utgående vatten från Sjölundaverket under 2015 samt gällande villkor 33

34 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK ,5 0,4 Ptot (mg/l) 0,3 0,2 0,1 0,0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Ut Ptot, månadsmedel Riktvärde P-tot Figur 10. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för totalfosfor i utgående vatten från Sjölundaverket under 2015 samt gällande villkor Ntot (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 11. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för totalkväve i utgående vatten från Sjölundaverket under

35 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Ntot (mg/l) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 12. Totalkvävehalt i dygnsprov i utgående vatten från Sjölundaverket under 2015 Utgående mängd av metaller redovisas i bilaga 3 och i emissionsdeklarationen. Utsläpp av metaller och andra föroreningar Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD vid ett tillfälle under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Följande ämnen i utgående vatten ligger över tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen: klorider, cyanid, AOX och PCDD+PCDF. När det gäller metaller i utgående vatten ligger arsenik, koppar, krom, kvicksilver, nickel, bly och zink över tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen (se bilaga 3). Förbiledning och bräddning på verket Det totala flödet till Sjölunda avloppsreningsverk tillsammans med förbilett flödet före galler och biologisk rening framgår av figur 7. Omkring 40,9 Mm 3 behandlades genom biologisk/kemisk rening under Omkring m 3, motsvarande cirka 0,3 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk, förbileddes efter försedimenteringsbassängerna till utloppskulverten. Förbiledning av vatten efter försedimenteringsbassänger har enbart skett i samband med regnväder då den hydrauliska belastningen för det biologiska reningssteget överskridits. Förbiledning av obehandlat avloppsvatten har skett före intagsgaller i samband med hög hydraulisk belastning på intagsgaller vid tretton tillfällen under året. 35

36 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Förbiledning före galler har berott på höga flöden in till verket efter en längre tid av torrväder. Detta har orsakat att stora mängder rens har hamnat i gallerna som har satt igen, vilket har lett till förbiledning. Den totala volymen förbilett orenat avloppsvatten var m 3 under året. Allt förbilett vatten ingår i provtagning och flödesmätning av utgående vatten. Kontroll av flödesmätning och provtagning Den interna målsättningen för antalet godkända analyser per månad är 25 stycken för P-tot och N-tot på inkommande och utgående avloppsvatten. Detta uppnåddes för utgående prover under hela året utom i juni för N-tot och P-tot då provtagningen inte fungerade tillfredsställande, se bilaga 3. För antalet analyser på inkommande prover finns avvikelse för april, juni, november och december för N-tot och P-tot då provtagaren inte fungerade tillfredsställande. Mätutrustning för flödesmätning har fungerat väl under året. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades ton rötat och avvattnat slam på Sjölunda under året med en genomsnittlig TShalt av 22,2 % och en GF-halt av 61,3 %. Massbalans över hanterade mängder framgår av tabell ton slam har spridits på åkermark under året. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på salmonella. Analyssvaret ska påvisa att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår- och höstsådd har slam som producerats både under 2014 och 2015 spridits under året. Som framgår av tabellen stämmer inte massbalansen. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen. Tabell 8. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager Ingående lager som färdig jordprodukt 0 Slamproduktion Spridning på åkermark (2014 års produktion) Spridning på åkermark (2015 års produktion) Jordtillverkning Avsättning av ingående lager i färdig jord 0 Utgående lager internt Utgående lager externt Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i andra kommuner än Malmö kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. 36

37 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 9 nedan, i bilaga 3 och 6 samt i emissionsdeklarationen. Slampartierna har under perioden tom inte godkänts för slamspridning på åkermark pga tillförsel av lakvatten från Spillepengen Malmö. SYSAVs lakvattenanläggning togs i drift Under perioden mars till och med juni 2015 har en mindre mängd slam pumpats till SYSAV för förbränning. Totalt har cirka m 3 pumpats till förbränning. Detta gjordes i syfte att minska mängden icke godkänt slam för slamspridning. Dock fungerade inte pumpen tillfredsställande och därför var det enbart en liten mängd som kunde förbrännas. Jordtillverkning sker genom att slam, sand och strukturmaterial blandas noggrant och lagras under minst 8 veckor före leverans. Slamanvändningen har följt gällande anvisningar. Tabell 9. Årsmedelvärde avvattnat slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enligt SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly Kadmium 0,98 2 Kvicksilver 0,55 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Mottagning av externslam Mängden mottaget externslam uppgick till sammanlagt ton från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar m.m. Slammet pumpades från spolbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Beräknad andel totalkväve och totalfosfor som tillförs avloppsreningsverket är för N-tot ca 0,5 % av den totala kvävebelastningen samt för P-tot ca 0,5 % av den totala fosforbelastningen. I rötkammare har ca ton fettavskiljarslam behandlats med ett totalt organiskt innehåll på ca 175 ton, vilket bör ha genererat en biogasproduktion på ca Nm 3. Förbrukning av kemiska produkter Mängden kemiska produkter som använts i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk under året anges i det följande. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Ytterligare uppgifter om respektive kemikalie och övriga kemikalier vid verket finns i kemikalieförteckningar inom ramen för egenkontrollen. 37

38 Mängd (ton/år) VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Fällningskemikalier Förfällning på verket sker med järnsulfat (heptahydrat) som levereras i form av pulver som löses upp innan dosering. Den levereras av Kronos Titan A/S. Förbrukningen av järnsulfat uppgick till omkring ton. Koncentrationen av järn i denna produkt är ca 18 % vilket ger en doserad järnmängd på 348 ton. I relation till inkommande avloppsvatten doserades det ca 8,2 g Fe/m 3 avloppsvatten. I figur 13 redovisas järnsulfatförbrukningen sedan år Förbrukningen av järnsulfat per kubikmeter avloppsvatten har legat på samma nivå de senaste fyra åren förutom 2013 då den var något högre Figur 13. Förbrukad mängd järnsulfat på Sjölunda sedan 2011 Efterfällning sker vid behov och regleras bl.a. av onlineinstrument i flotationsanläggningen. Efterfällningen sker med PAX XL 100 som är en polyaluminiumklorid som levereras av Kemira Kemi AB. Mängden polyaluminiumklorid som använts under året var 660 ton. I figur 14 redovisas PAX-förbrukningen på Sjölunda sedan år

39 Mängd (ton/år) VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Figur 14. Förbrukad mängd polyaluminiumklorid i efterfällningen sedan 2011 Vid behandling av avloppsvatten som leds in till den andra av de två regnvädersbassängerna används fällningsmedel för att skapa flockar för avskiljning av partiklar. Under året har 127 ton PIX-111 från Kemira Kemi AB använts i regnvädersbassängerna. PIX-111 är en flytande järnklorid med aktiva trevärda järnföreningar. Polymerer Vid slamavvattning och förtjockning av bioslam doseras polymer för att konditionera slammet. Den totala förbrukningen av polymer vid avvattningen och förtjockningen av bioslam uppgick till omkring 75 ton under året. Polymer Flopam FO 4400 SSH har använts till silbandsförtjockare och polymer Flopam FO 4440 SSH har använts till centrifuger. Dessa levereras av SNF Nordic AB. Polymeranvändningen sedan 2011 visas i figur 15. Polymerförbrukningen minskade jämfört med året innan trots att slammängderna ökat. Den genomsnittliga doseringen av polymer till centrifugerna var under året 8,1 kg polymer/ton TS. Nyinstallerade centrifuger har gjort att avvattningen fungerat bättre och att polymerförbrukningen har minskat. Den genomsnittliga doseringen av polymer till silbandsförtjockarna var under året 6 kg polymer/ton TS vilket är lägre än året innan. Förtjockningen har fungerat bättre trots större mängd slam som förtjockats. 39

40 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK Mängd (ton/år) Figur 15. Förbrukad mängd polymer i slamförtjockning och avvattning sedan 2011 För att förbättra flockningen i regnvädersbassängerna kan förutom fällningsmedel även polymer tillsättas. Under året har ca 4,2 ton anjonisk polymer i lösning använts. Polymeren levereras av Kemira Kemi AB och har beteckningen Superfloc A-1883RS. Kolkälla Under året har ton metanol doserats till efterdenitrifikationen vid reningsverket. Leveranserna har skett genom Perstorp AB. Totalt tillsattes kolkälla motsvarande ca ton COD. Doseringen har styrts av flöde och inkommande nitrathalt till anläggningen. I figur 16 visas kolkälleförbrukningen sedan Mängd (ton/år) Figur 16. Förbrukad mängd kolkälla i efterdenitrifikationen sedan

41 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Natriumhydroxid (lut) Vid nitrifikation av rejektvatten från slamavvattningen krävs ph-justering eftersom ammoniumhalten i rejektvattnet är hög i förhållande till alkaliniteten. Alkalinitet förbrukas i och med att protoner frigörs vid nitritationen. Doseringen av ph-höjande kemikalie sker med en 50 % natriumhydroxid (lut) från Helm Skandinavien A/S. Lutförbrukningen under året uppgick totalt till 905 ton. I figur 17 visas lutförbrukningen sedan Mängd (ton/år) Figur 17. Förbrukad mängd natriumhydroxid (lut) i rejektvattenbehandlingen sedan 2011 Fosforsyra Ingen fosforsyra har använts under året. Köldmedia Användningen av köldmedia vid Sjölundaverket under året sammanfattats i en årsrapport som har översänts till Miljöförvaltningen. Det finns totalt 12st aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HFC i dessa aggregat är 62,4 kg. Ur dessa aggregat läckte ingen köldmedia ut. Energianvändning El, fjärrvärme, biogas och olja är de energislag som använts på verket, se tabell 10. En uppskattning av totala energianvändningen har inte kunnat göras då data saknas. Elanvändningen under året uppgick till cirka MWh, vilket motsvarar ett genomsnittligt effektuttag av cirka kw. Elanvändningen har legat relativt stabil sedan 2012 (figur 18). Den specifika elanvändningen uppgick till 48 kwh/pe vilket är en rejäl minskning (ca 20 %) i jämförelse med året innan. Energibesparande åtgärder har utförts under åren vilket minskat elbehovet. Förnybar energi i form av biogas motsvarande MWh (teoretiskt beräknat innehåll) producerades. 41

42 Elförbrukning (MWh) Elförbrukning (kwh/pe) VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Olja (202 m 3, motsvarande MWh) användes tillfälligt under januari-april då två nya gaspannor installerades. Oljepannan behövdes för att säkerställa uppvärmningen av rötkamrarna Elförbrukning (MWh) Elförbrukning (kwh/pe) 0 Figur 18. Elförbrukning på Sjölundaverket sedan 2011 Tabell 10. Energianvändning och energiproduktion Energislag Energiinnehåll (MWh) El Energianvändning Olja Fjärrvärme Data saknas Biogas Data saknas Energiproduktion Biogas Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Metanhalt 63 % Nm 3 rågas Energiinnehåll 1 (MWh) Fordonsgas Gaspanna + fackling Gasmotor Totalt producerad biogas teoretiskt beräknat energiinnehåll, 9,97 kwh/nm 3 metan 42

43 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Den totala biogasproduktionen under året har uppmätts till ca Nm 3 (tabell 11). Metanhalten i den producerade biogasen har hållit en medelhalt på 63 % vilket gör att den totala metanproduktionen blev ca Nm 3. I enlighet med villkor 10 i tillståndet ska gasen samlas upp och förbrännas. På Sjölunda finns det möjlighet att uppfylla villkoret genom förbränning i gasmotorer, gaspanna samt leverans till naturgasnätet för förbränning i gasdrivna fordon. I första hand ska gasen användas för högvärdig energiproduktion, vilket innebär elproduktion eller utnyttjande för fordonsbränsle. Biogasen facklas vid kapacitetsbrist. Under 2015 har ca Nm 3 biogas levererats för uppgradering till fordonsgas (ca 60 % av totalt producerad). Det är mindre än året innan beroende på att biogasen behövdes för intern elförsörjning Nm 3 har förbränts i gasmotorerna (30 % av totalt producerad) och resterande mängd har förbränts i gaspanna och en liten del har facklats vid tillfällig kapacitetsbrist. Den i gasmotorerna producerade mängden elkraft under året var omkring MWh el. Elenergin användes helt för det interna behovet vid verket. Vid såväl förbränning av rötgasen i gasmotorerna som i gaspannorna produceras värmeenergi. När biogas levereras till uppgraderingsanläggningen för fordonsbränsle, understiger värmeproduktionen på verket förbrukningen, och inköp av fjärrvärme görs för att täcka värmebehovet. Då uppgraderingsanläggningen inte är i drift levereras överskottet av värme till fjärrvärmenätet. E.ON har regelbundet utfört mätning på förluster vid uppgraderingsanläggningen. Medelvärdet för de mätningar som genomförts 2015 är 0,36 % metanförlust, relaterat till inkommande metan i rågas, i restgasen som går till den katalytiska reningen. Detta kan jämföras med 0,39 % för Metanslippet ligger på samma nivå som 2014 och befinner sig fortfarande på låga nivåer i förhållande till andra liknande anläggningar. Hantering av avfall Mängden av farligt och övrigt avfall som uppkommit från verksamheten redovisas i bilaga 5 uppdelat på olika avfallsslag. Under året har 232 ton tvättat rens förbränts i SYSAVs förbränningsanläggning och 312 ton sandfångssand har använts till anläggningsändamål. Lukt Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Bullermätning Ingen bullermätning har genomförts under året. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende externt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under helat dygnet alla dagar i veckan. 43

44 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kontroll av utloppsledningar Besiktning av verkets två utloppsledningar genomfördes i september Utloppsledningarna är lagda dels i slutet av 50-talet, dels i början av 70-talet. Den nyare ledningens yttersta del består av 500 m stålrör och i övrigt är ledningen av betong. Den gamla ledningen är av betong. Besiktningen avsåg att kontrollera ledningarnas läge, kondition och mängd upplagrat slam och sediment inne i ledningarna. Vid endast en av skarvarna fanns en skada som gav upphov till läckage. Läckaget bedömdes emellertid till försumbart varför ingen åtgärd har vidtagits. Sediment i ledningarna kunde konstateras på de yttersta 100 m i båda ledningarna. Mäktigheten av sedimenten var störst i den gamla ledningen men den bedömdes inte påverka dysornas funktion. Periodisk undersökning Periodisk undersökning utfördes på Sjölunda avloppsreningsverk under hösten 2015 av extern konsult. Recipientkontroll Recipient till Sjölunda avloppsreningsverk är Öresund. Öresund hade en måttlig ekologisk status 2009, främst på grund av övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen bedömdes som god VA SYD är aktiva i Segeåns vattenråd och Öresunds vattenvårdsförbund. En samordnad recipientkontroll sker i stort antal provpunkter i Öresund inom ramen för Öresunds vattenvårdsförbund. Kontrollen består av bottenfauna-, sediment- och ålgräsundersökningar samt hydrografi och växtplankton. 44

45 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten- och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena oberoende av kommungränser. Under året har VA SYD investerat i olika förnyelseoch förbättringsåtgärder samt nyläggningar. Totalt har det resulterat i 1588 meter spillvattenförande ledningar i förnyelse- och förbättringsprojekt på Malmös ledningsnät. I Burlöv var resultatet 351 meter spillvattenförande ledningar. Nedan listas förbättringsprojekt som pågått under året. Åtgärdsplaner i Lomma och Staffanstorp för att minska mängden tillskottsvatten Åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten till spillvattennätet har funnits på agendan i både Lomma och Staffanstorps kommuner under flera år. Arbetet som pågår kortfattat sammanfattats nedan. Tekniska nämnden i Lomma har satt upp ett mål att minska tillskottsvattnet. En modellering och flödesmätning har genomförts på huvudledningsnätet i Lomma. WSP har på uppdrag av Lomma kommun tagit fram åtgärdsplaner för att förstärka eventuella svaga punkter på dagvattennätet och för att minska mängden tillskottsvatten. Planerna finns framme i utkast och en genomgång och granskning håller på att göras, där kostnaderna för åtgärderna finns med för att budgetera utförandet. Tekniska nämnden i Staffanstorp har tagit ett principbeslut att arbeta för att minska mängden tillskottsvatten. Under året har det påbörjats undersökningar i Hjärup genom filmning och kartläggning. Undersökningarna har inriktats på de områden, som vid kartläggningen visat på störst inläckage. Arbetet skall resultera i åtgärdsplaner för att minska mängden tillskottsvatten på spillvattennätet. Avloppsreningsverk För att förbättra den organiska nedbrytningen har luftmembran i biolinje G1:1 bytts ut under året. Under 2014 påbörjades ett stort projekt som löper över flera år och som innebär att ett nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång med tillhörande rens- och sandhantering kommer att uppföras på Sjölunda. Under 2015 har bl a omfattande ledningsomdragningar gjorts för att bereda plats för den kommande anläggningen som beräknas tas i drift I och med att den nya anläggningen dimensioneras för dagens och framtidens belastning kommer troligtvis antalet förbiledningar på grund av igensatta rensgaller i framtiden att minska drastiskt. Även andra problem på anläggningen som kan kopplas till rens och sand som inte avskilts i tillräcklig grad beräknas minska framöver. Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att erforderliga avstängningar inte medför försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. I tabell 12 redovisas de avstängningar för större förebyggande underhåll som genomförts under året. Dessutom redovisas avstängningar för haverier. 45

46 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 12. Genomförda större avstängningar för underhållsarbeten Anläggningsdel Aktivitet Minskad kapacitet per anläggningsdel Datum Avställda dygn Biolinje G1 block 1 Byte skrapor och luftarmembran 8,3 % 18 maj 1 jul 43 Biolinje G2:2 Pga. nerslitna membran byttes luftarsystem 8,3 % 7 jan 13 mar 67 Rensgaller 3 Byte av borste till rensgaller 3 25 % 19 okt 23 okt 5 Rensgaller 1 Byte av renstvätt 25 % 4 maj 8 maj 5 Försedimenteringsbassänger E-bassäng 6 och 8 Byta av skrapor 25 % 1 jan 31 dec 365 Centrifug 1 Centrifug 1 havererade 25 % 1 jan 13 aug 225 Rötkammare J5/J6 Byte av 4 stycken ventiler 25 % 17 aug 23 aug 7 Ytterligare underhållsåtgärder som planeras för att minska utsläpp till miljön är renovering (nya blåsmaskiner, luftmembran, se över slampumpar etc) och installation av slamåldersstyrning i biolinje G3 för att ytterligare förbättra processen. Dessutom planeras ett utbyte av bärarmaterial i biobäddarna för att öka nitrifikationskapaciteten och därmed kvävereningen. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Under året har utryckningar gjorts till totalt 66 miljöincidenter i samtliga medlemskommuner, varav 50 i Malmö. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda driftstörningar under året återfinns i tabell 13. Tabell 13. Anmälda driftstörningar under 2015 Datum VA SYDs dnr Driftstörning Vidtagna åtgärder /00750 Överskridande av riktvärden för totalfosfor och BOD 7 vid Sjölunda ARV under mars Under mars var två av fyra försedimenteringsbassänger på en av två linjer avstängda. Höga flöden pga. regnväder mars medförde att slam spolades ur och belastade flotationssteget. Samtidigt var inpumpningen till regnvädersbassängerna Överskridandet har till stor del berott på de avstängningar som gjorts för att utföra renovering av slitna anläggningsdelar. Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande ) att redovisade åtgärder är acceptabla. Uppföljning av händelsen kommer att ske i samband med ordinarie 46

47 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 avstängd för att kunna utföra underhållsarbete. Allt förbilett vatten har passerat utgående provtagningspunkt /01050 Överskridande av riktvärden för BOD 7 vid Sjölunda avloppsreningsverk under april 2015 (13 mg/l jämfört med 12 mg/l). Anledningen var att utgående vatten innehöll ovanligt mycket fint partikulärt material. Orsakerna var troligtvis en kombination av flera effekter som ovanligt väder i april samt att det varit svårt att hålla tillräckligt hög syrehalt i några av linjerna i aktivslamprocessen /01527 Nödbräddning till Sege å från Sjölunda ARV under två timmar på natten mellan 4 och 5 augusti Regnväder ledde till höga flöden till verket och i kombination med högt vattenstånd i Öresund så krävdes pumpning av utgående vatten från Sjölunda. Varken utloppspumparna eller pumparna till regnvädersmagasinet fungerade tillfredsställande. För att undvika översvämning skedde nödbräddning tillsyn. Vidtagna och planerade åtgärder syftar till att öka syrehalten för att minska mängden partikulärt material från aktivslamprocessen. Luftarmembranen i biolinje G1:1 byttes i maj-juni Renovering av biolinje G3 planeras att utföras Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande ) att redovisade åtgärder är acceptabla. Uppföljning av händelsen kommer att ske i samband med ordinarie tillsyn. Vidtagna åtgärder innefattar felsökning i ställverket som driver utloppspumparna, för att åtgärda problemet i ställverket och att pumparna som ska pumpa in vatten i regnvädersmagasinet åtgärdades och rensades från igensättningar. Efter en analys av problemet har vi kommit fram till att pumparna går för varma och det kommer att sättas dit kylaggregat till pumparna. Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande ) att redovisade åtgärder är acceptabla. Uppföljning av händelsen kommer att ske i samband med ordinarie tillsyn. Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten och vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om farliga verksamheter (enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar samt information om avlopps- och dagvattennätet inom VA SYDs verksamhetsområde. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tryckavlopp samt huvudledningar. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät- och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och olika sorters absorbent för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under året gått utbildning i avloppsvattenprovtagning och haft en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsutrustning. Beredskapspersonalen har även varit ute och visat upp miljövagnen på arbetsplatsträffar på VA SYD, för Miljöförvaltningar samt varit med på industrinatten. 47

48 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 19. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan. Avloppsreningsverk För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll vid Sjölunda avloppsreningsverk och rutiner finns för nödlägen. Underhållsarbeten som genomförts under året har beskrivits tidigare under avsnitt Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. På Sjölunda pågår, vilket nämnts ovan, ett projekt där ett nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång ska byggas. I och med nybyggnationen ökar kapaciteten i rensgallerna och då minskar risken för bräddning till Sege å drastiskt. Åtgärder för att minska energianvändningen VA SYD arbetar aktivt för att minska elförbrukningen för hela verksamheten och att använda el som är producerad på ett miljömässigt bra sätt. Ett avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Ett av VA SYDs resultatmål är att energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år trots ökat antal anslutna personer. Energiförbrukning är också ett utvärderingskriterierna vid upphandling av ny utrustning. Under året har nedanstående energibesparande åtgärder genomförts vid avloppsreningsverket. Tabell 14. Energibesparande åtgärder 2015 Åtgärd Beskrivning Förväntad energibesparing (kwh/år) Energislag Byte av områdesbelysning Byte av områdesbelysning el 48

49 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Modernisering av värmesystemet Nya skrapor i försedimentering Installation av 2 st nya gaspannor och styrning el Nya skrapor i försedimentering el Nytt belysningssystem i byggnad Z Bytet innefattade ledbelysning och rörelsedetektorer el Åtgärder för att ersätta kemikalier Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalierna som används har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Optimering av tillförd mängd kemikalier kontra utsläppsresultatet är ett kontinuerligt pågående arbete. Åtgärder för att minska mängden avfall Att minska mängden avfall är ett ständigt pågående arbete. En stor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken utgörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För att minska mängden rens har olika informationskampanjer genomförts under året. Likaså har ett stort antal studiebesök på reningsverken och utbildningar på Kretseum genomförts. Forskning och utveckling Högbelastat aktivt slam Under våren genomfördes två examensarbeten för att utöka kunskapen om hur den högbelastade aktivtslamanläggningen ska köras för kunna bryta ned en minimal mängd av det inkommande organiskt materialet till anläggningsdelen för att kunna minska på luftåtgången, öka biogasproduktionen och samtidigt ha en god arbetsmiljö genom att undvika skumning. Examensarbetena fokuserade på syrehalter respektive slamålder och skumproblematik, och gav en fingervisning kring vilka syrehalter och slamålder som är bra för en stabil utgående kvalitet för efterföljande nitrifikation i biobäddarna. Dock krävs mer forskning och utveckling för att kunna veta hur vi dynamiskt ska kunna styra denna anläggningsdel på ett stabilt, driftsäkert, miljömässigt och ekonomiskt bra sätt. Under sommaren genomfördes dessutom ett sommarprojekt om en ny driftsstrategi, som ännu inte har utvärderats klart. Pilotförsök med deammonifikation i huvudströmmen I slutet av året avslutades det treåriga projektet Manammox (Mainstream anammox). Projektet skulle utreda om anaerob ammoniumoxidation (anammoxprocessen) kunde införas som en kväveavskiljande process på Sjölunda avloppsreningsverk i en enstegsprocess (nitritation-anammox i en och samma biofilm) med reaktorer med rörligt bärarmaterial (Moving Bed Biofilm Reactor = MBBR) behandlades vatten utifrån den högbelastade aktivtslamanläggningen. En pilotanläggning (totalvolym = 6,5 m 3 ) byggdes och kördes på Sjölunda avloppsreningsverk för behandling av vatten utifrån den högbelastade aktivtslamanläggningen och för rejektvatten från avvattningen av rötat slam. Under större delen av projektperioden flyttades bärare regelbundet mellan huvudströms- och rejektvattendelen av piloten. Kvävereduktionshastigheten som uppnåddes var omkring 0,2 kg N m-3 d-1. Nitritoxiderande bakterier (NOB) var ständigt närvarande och oxiderade % av den producerade nitriten. Varken hög eller låg syrehalten eller intermittent luftning ökade hämningsgraden av NOB. Glädjande, emellertid, var att anammox reducerade en större andel av 49

50 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 nitriten (60-80 %), och det fanns ingen tendens till att anammoxaktiviteten minskade under studiens gång. Sammanfattningsvis så var kvävereduktionshastigheten och -reduktionsgraden i den studerade pilotuppställningen för låg för att vara aktuell för fullskala. Projektet påvisade också svårigheten att bli av med NOB i en enstegsprocess. I nästa pilotprojekt på Sjölunda, som kallas Nanammox och som pågår under 2016, kommer en tvåstegsprocess testas. En tvåstegsprocess innebär att nitritationen och anammoxprocessen sker i två separata reaktorer. Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under året har 22 remissvar avgetts som berör verksamheter i Malmö kommun (13 B-, 8 C- och 1 U-verksamheter), 1 A-verksamhet i Burlövs kommun samt 1 C-verksamhet i Staffanstorps kommun. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Under året har VA SYD besökt 11 verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk (3 A-, 7 B-, och 1 U-verksamheter). Av besökta verksamheter ligger flera i Burlövs kommun (1B- och 1 U-anläggningar), som leder avloppsvattnet till Sjölunda avloppsreningsverk. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. Tilläggsbestämmelser till ABVA beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter. Ett digitalt verktyg, EnvoMap, används för kartläggning av verksamheter med utsläpp av processvatten som kommer in till reningsverken i VA SYDs upptagningsområde. Verksamheterna kontaktas med krav om att lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesystem. Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under året har ca 330 prioriterade C- och U-verksamheter kontaktats och kartlagts i Malmö, varav ca 100 har processvatten. 8 st B-verksamheter och 3 A-verksamheter har också kontaktats angående kemikalieanvändning. Av de som avleder processvatten till Sjölunda avloppsreningsverk har kemikalieförteckning begärts in vilket har resulterat i att 3 utfasningsämnen har tagits bort. I Lomma finns 18 verksamheter inlagda i EnvoMap och varav en verksamhet är prioriterad och kontaktad. Under året uppdaterades EnvoMap med verksamheter i Staffanstorp, totalt 9 stycken lades till. Information till allmänheten och särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Kommunikationsplanen för uppströmsarbetet för 2015 innehöll bland annat: VA-bladet Hållbart Vatten har delats ut fyra gånger under 2015 VA-bladet För miljön, nära dig kom med två nummer under 2015 VA SYDs uppströmsarbete belyses under rubriken Rent Vatten på Fakturabilagor innehållande aktuell information om uppströms- och avloppsfrågor har skickats ut fyra gånger under 2015 Studiebesök på avloppsreningsverken VA SYD har informerat allmänheten genom annonser i lokala tidningar och webbannonser VA SYD har deltagit i Mitt-Vatten -kampanjer t ex i samband med stora biltvättarhelgen under våren och Internationella Världstoalettdagen under hösten Kretseum, ett kunskapscentra, har invigts under

51 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 VA SYD har deltagit på Malmöfestivalen och Borgeby Fältdagar Bortkoppling av lakvatten från avfallsdeponin på Spillepengen utfördes då lakvattenanläggningen på SYSAV togs i drift. Lakvatten kan from endast tas emot i nödfall enligt VA SYDs rutin för mottagning av lakvatten. 51

52 VA SYD MILJÖRAPPORT - SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Tekniska uppgifter Sjölunda avloppsreningsverk Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö och Burlöv Sammanställning av vatten- och slamanalyser Förteckning av kemiska produkter använda i driften Förteckning över farligt samt övrigt avfall Metallhalter i avvattnat slam Beräkning av max GVB Emissionsdeklaration 52

53 BILAGA 1 Tekniska uppgifter Sjölunda avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgift Enhet Förbehandling Galler antal 4 med 3 mm spaltvidd st Sandfång D1 antal volym st m 3 Sandfång D2 antal volym st m 3 Förluftning antal volym (kombinerat sandfång i D1) st m 3 Försedimentering antal yta volym st m 2 m 3 Upplösning FeSO4 antal volym st m3 Biologisk behandling Luftningsbassänger G1-G3 antal volym st m 3 Mellansedimentering antal yta volym st m 2 m 3 Luftningsbassänger G4 antal volym st m 3 Mellansedimentering antal yta volym st m 2 m 3 Biobäddar antal yta volym st m2 m3 Efterdenitrifikation (MBBR) antal volym fyllnadsgrad, nuv (3 115) st m 3 % (m 3 ) Tank för kolkälla volym 4 * 62,5 m 3 Efterbehandling

54 BILAGA 1 Flockning antal volym st m 3 Flotation antal yta st m 2 Tank för PAX (polyaluminiumklorid) volym 2 * 28 m 3 Regnvädersbassänger Silar antal 3 med 6 mm håldiameter st Lamellsedimentering projicerad lamellyta max. ytbelastning m 2 m/h Tank för FeCl 3 volym 1*20 m 3 Slambehandling Förtjockare antal yta volym st m 2 m 3 Rötkammare antal volym st m 3 Centrifuger antal kapacitet 3 3 * 45 st m 3 /h Silbandsförtjockare antal kapacitet 2 2*200 st m 3 /h Rejektvattenbehandling Utjämning antal volym st m 3 SBR-reaktor antal volym st m 3 Tank för lut antal volym 2 25 st m 3 Slamlager Rötslam/bioslam antal volym st m 3 Avvattnat slam antal yta volym st m 2 m 3

55 BILAGA 1 Pumpstation Kapacitet Enhet Inloppsstation 3*750 l/s Inloppsstation till regnvädersbassänger 3*1 800 l/s Återpumpning regnvädersbassänger 2*1 200 l/s Till G4 3 * l/s Till biobäddar 2*450 3*750 l/s Till DN 4 * 733 l/s Bypass till flotation 2*1 000 l/s Utloppsstation 6*1 850 l/s

56 BILAGA 2 Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö kommun De pumpstationer som ligger inom Sjölundaverkets avrinningsområde är markerade i kursiv/fetstil. Pstn Plats Tillhör AAA Avfarten Arenan Annetorpsleden 392 D GK AEA Augustenborgsskolan D VA SYD AFA Amiralsgatan-Frölichs väg D GK AGA Amiralsgatan-Gustav Möllers gata S VA SYD AKA Amiralsgatan-Kontinentalbanan D GK ANA Annetorpsleden-Kvarteret valvet D GK APA Axel Danielssons väg-pildammsvägen Gctunnel D GK ASA Axel Danielssons väg-sofieholmsparken D GK BAA Bronsåldersvägen-Arrievägen D GK BFA Borrgatan-Fårögatan S VA SYD BKA Borrgatan-Kosterögatan S/D VA SYD BMA Barlastgatan-Magasinsgatan S VA SYD BOA Bo 01-Västra Hamnen HAV GK BPA Barometergatan-Parkeringen S VA SYD BRA Bulltofta-Riksväg 11 D GK BSA Bunkeflostrand mät VA SYD BTA Byggmästargatan-Tågmästargatan D GK BVA Bunkeflo-Vintrie S VA SYD BYA-D Bunkeflovägen-Yttre Ringvägen D GK CLA Cypressvägen-Lärkträdsgatan D GK CPA Carlsgatan-Posten S VA SYD CSA Centralstationen S VA SYD DAA Dalaplan D GK DSA Kv Draken-Sallerupsvägen cykelbana D GK EGA Elinelundsvägen-Grönbetet D GK EYA Ekodukt-Yttreringvägen D GK FBA Flintrännegatan-Blidögatan S/D VA SYD FJA Frihamnsallén-Jörgen Kocksgatan S VA SYD FKA Föreningsgatan-Kamrergatan S VA SYD FLA Förlägning-Lindeborg D GK

57 BILAGA 2 FOA Flintrännegatan-Oljevägen S/D/O VA SYD FYA E65-Yttreringvägen D+G GK GSA Gessie-Södra Vägen S VA SYD GYA Gång/Cyckelväg-Yttre Ringvägen D Vägverket GÖA Görslöv S VA SYD HAA Hammars Park S/D VA SYD HKA Hindbyvägen-Kontentalbanan D GK HMA Havannagatan-Kvarteret Majsen S VA SYD HRA Hemsögatan-Kvarteret Renö S VA SYD HUA Husiemosse D GK IAA Inre Ringvägen-Arlövsjärnvägen D GK IFA Inre Ringvägen-Flygfältsvägen D GK IKA Inre Ringvägen-Kontinentalbanan D GK IMA Inre Ringvägen-Munkhättegatan D GK IPA Inre Ringvägen-Per Albin Hanssons väg D GK ISA Inre Ringvägen-Segesvängen D GK IVA Inre Ringvägen-Valdemarsro D GK IYA Inre Ringvägen-Ystadvägen D GK JSA Järnvägen-Sofiedal (Tvärförbindelsen Väg 101) D GK JYA Jägersrovägen-Yttre Ringvägen D GK KAA Kungsgatan-Amiralsgatan D GK KBA Kontinentalbanan-Kvarteret Bokvik D GK KHA Kungshälla-Sallerupsvägen D GK KIA Kontinentalbanan-Industrigatan D GK KKA Krombyvägen-Käglinge S VA SYD KLA Kvarnbyleden-Sallerupsvägen D GK KOA Kockums Fritid S VA SYD KRA Kromby-Byvägen S VA SYD KSA Klagshamnsvägen-Södra Vägen D GK KYA Kalkbrottsgatan-Yttre Ringvägen D GK LBA Lorensborgsg-Ö-Bunkeflovägen D GK LFA Lorensborggatans förlängning D GK LHA Ljusterögatan-Hemsögatan S VA SYD LIA Limhamn D VA SYD LKA Lundavägen-Kontinentalbanan D GK

58 BILAGA 2 LLA Lockarp S VA SYD LLA-S Lockarp Slav Vilande S VA SYD LLA-DS lockarp Dykarslav Ur Drift S VA SYD LPS Glostorp LPS 30st S VA SYD LPS Bunkeflostrand LPS 30st S VA SYD LPS Lockarp 38st S VA SYD LSA Limhamns Småbåtshamn S VA SYD LTA Lodgatan-Terminalgatan S VA SYD LYA Lockarp-Yttreringvägen D Vägverket MAA Madrigalgatan-Axel Danielssons väg D GK MJA Mejselgatan-Jörgen Kocksgatan S VA SYD MYA Magasinet-Yttre Ringvägen D Vägverket NSA Nummertolvsvägen-Sallerupsvägen D GK NTA Nobeltunneln S GK NYA Nordanå-Yttre Ringvägen S VA SYD OGA Orkangatan-Grimsbygatan S VA SYD OIA Oljevägen Driftas Av Cmp S/D/O VA SYD OTA Oxie-Tegelbruksgataan S VA SYD OXA Oxie S/D VA SYD OYA Oshögavägen-Ystadjärnvägen D GK PAA Pildammsvägen-Annetorpsleden vid rondellen D GK PGA Pildammsvägen-Gröndalsparken D GK PRA Petersborg-Renspump R+G Svedab PYA Pildammsvägen-Yttre Ringvägen D GK RBA Ribersborgs -Badstrand S VA SYD RJA Risebergabäcken-Jägersrovägen D GK RMA Rödkullastigen-Munkhättegatan D GK ROA Rosendal S/D VA SYD ROA-L Rosendal S Banverket ROA-T Rosendal S Banverket RTA Regementsgatan-Thottsgatan D GK RYA Renspumpanl.-Yttre Ringvägen/Lockarp D+R/S Vägverket SAA Stockholmsvägen-Almedalsbron D Banverket SBA Stadiongatan-Bellevueparken D GK SDA Svängedammsvägen S VA SYD

59 BILAGA 2 SIA Sibbarp S VA SYD SJA Stockholmskajen-Jörgen Kocksgatan S VA SYD SKA Stockholmsvägen-Krusegatan D GK SLA Slussen-Slussplan D GK SMA Stadiongatan-Mässhallarna D GK SPA Spillepengen S/D VA SYD STA Strandhem S/D VA SYD SUA Skumparpsvägen S VA SYD SUN38 Ön-Sundholmsgatan 38 S HSB SVA Skruvgatan-Västkustvägen S VA SYD SYA Skånegården-Yttre Ringvägen D Svedab SÅA Stensåkervägen D GK SÄA Stadiongatan-Ärtholmsparken D GK SÖA Sallerupsvägen-Östra Kyrkogården D GK TDA Toftanäs dagvatten D GK TIA Timotejvägen S VA SYD TKA Trafikplats Kronotorp D Vägverket TLA Trelleborgsvägen-Lockarps Kyrkoväg D GK TOA Toarp S VA SYD TSA Toftanäsvägen-Sallerupsvägen D GK TUA Turbinen S/D VA SYD TVA Tullstorpsvägen-Sallerupsvägen D GK VBA Västra Kattarpsvägen-Bennets väg D GK VCA Västra-Citytunnel-anslutning D Svedab VDA Västrahamnen-Docktorget S VA SYD VIA Västkustvägen-Inre Ringvägen D GK VPA Västra Kattarpsvägen-Persborgsgatan D GK VRA Vintrie-renspumpanläggning D+R/S Svedab VSA Västrahamnen-Stapelbädden S VA SYD VVA Västkustvägen-Vinkelgatan D GK VYA-D Vintrie-Tygelsjöstigen-Yttre Ringvägen D GK YCA Ystadsjärnvägen-Citytunneln D Svedab YLA Yttreringvägen-Lundaavfarten D Vägverket YVA-D Yttreringvägen-Vintrieleden D GK

60 BILAGA 2 ÄHA Ärtholmsvägen-Holmastigen D GK ÄTA Ättehögsvägen S VA SYD ÖCA Östra-Citytunnel-anslutning D Svedab ÖLA Ön-Limhamn S VA SYD ÖNA Östra Älvgatan-Neptunibron S VA SYD ÖSA Östanväg-Sövdeborgsgatan S VA SYD

61 BILAGA 3 Sammanställning av vatten- och slamanalyser Vattenanalyser Vattenanalyser utförda på Sjölundalaboratoriet och metallanalyser på Vattenlaboratoriet Antal prov och typ 2 Inkommande vatten Utgående vatten Utsläppta mängder Prov under det.gräns Medelvärde (mg/l) Antal prov och typ 2 Prov under det.gräns Medelvärde (mg/l) BOD 7 5 dp/v dp/v ton COD Cr 7 dp/v dp/v ton Total-P 7 dp/v - 4,4 7 dp/v - 0,3 12 ton Total-N 7 dp/v dp/v ton NH4-N 7 dp/v dp/v ton Aluminium 52 vp - 0,88 20 vp 1 0,52 22 ton Järn 52 vp - 1,5 20 vp - 0,34 14 ton Bly 52 vp - 0, vp 17 0, kg Kadmium 52 vp 11 0, vp 20 e.d 3 e.d 3 kg Kobolt 52 vp 17 <0, vp 17 0, kg Koppar 52 vp - 0, vp - 0, kg Krom 52 vp 1 0, vp 12 <0,00075 <30 kg Kvicksilver 52 vp 40 <0, vp 20 e.d 3 e.d 3 kg Nickel 52 vp - 0, vp - 0, kg Silver 52 vp 18 <0, vp 20 e.d 3 e.d 3 kg Zink 52 vp - 0, vp - 0, kg Arsenik 52 vp 9 0, vp 9 0, kg 1 Utsläppt mängd utgår från faktiskt uppmätta värden samt ett antagande om halva detektionsgränsen när det finns åtminstone ett värde över detektionsgräns. 2 Antal uppmätta värden under detektionsgräns. 3 Samtliga värden under detektionsgräns.

62 BILAGA 3 Antal prover på inkommande och utgående avloppsvatten Målsättning och utfall av antal godkända analyser på Sjölundalaboratoriet presenteras nedan. De månader då antalet analyser understigit det interna målet är markerade med rött. BOD 7 INK BOD 7 UTG P-TOT INK P-TOT UTG N-TOT INK N-TOT UTG Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Medel Mål 1-2/vecka 1-2/vecka

63 BILAGA 3 Slamanalyser Slamanalyser utförda på Vattenlaboratoriet Parameter Antal prov och typ 1 Medelvärde Maxvärde Enhet Mängd (kg/år) ph 1 mp/mån 8,3 8,6 - - TS 1 mp/mån 22,2 25,5 % Glöd. förlust 1 mp/mån 61,3 63,5 % av TS Total-P (kungsvatten) 1 mp/mån mg/kg TS Total-N (Kjeldahl) 1 mp/mån mg/kg TS NH 4-N 1 mp/mån mg/kg TS Aluminium 1 mp/mån mg/kg TS Järn 1 mp/mån mg/kg TS Bly 1 mp/mån mg/kg TS 178 Kadmium 1 mp/mån 0,98 1,8 mg/kg TS 6,1 Kobolt 1 mp/mån 6,1 8,2 mg/kg TS 38 Koppar 1 mp/mån mg/kg TS Krom 1 mp/mån mg/kg TS 162 Kvicksilver 1 mp/mån 0,55 0,81 mg/kg TS 3,4 Nickel 1 mp/mån mg/kg TS 114 Silver 1 mp/mån 1,7 2,2 mg/kg TS 10,5 Zink 1 mp/mån mg/kg TS Nonylfenol 1 mp/mån mg/kg TS 107 PAH 1 mp/mån 2,4 3,0 mg/kg TS 14,8 PCB 1 mp/mån 0,038 0,046 mg/kg TS 0,23 1 Månadsprov (M) som blandprov av stickprov från respektive arbetsdag under en kalendermånad.

64 BILAGA 4 Förteckning över kemiska produkter använda i driften Produkt-namn Leverantör Kemisk samman-sättning Användning Omfattning/ förbrukning Metanol Perstorp Specialty Chemicals AB Metanol > 99 % Bakterieföda i denitrifikationsanläggning ton Natriumhydroxid 50 % lösning Helm Skandinavien A/S 50 vikt-% natriumhydroxid ph-justering i rejektnitrifikationsanläggning 905 ton FLOPAM FO 4440 SSH SNF NORDIC AB Katjonisk vattenlöslig polymer FLOPAM FO 4400 SSH SNF NORDIC AB Katjonisk vattenlöslig polymer PAX XL100 Kemira Kemi AB vikt-% polyaluminiumklorid, 3-10 vikt-% aluminiumsilikat, vikt-% vatten PIX Kemira Kemi AB vikt-% Järn (III)klorid, ca 1,5 vikt-% saltsyra, max 1,0 vikt- % järn (III)sulfat, ca 60 vikt-% vatten Polymer till slamavvattning Polymer till slamförtjockning Fällningskemikalie i flotationsanläggning Fällningskemikalie i regnvädersbassänger 52 ton 21 ton 660 ton 127 ton Superflock A-1883 RS Floculant Kemira Kemi AB Anjonisk polymer i vatten-i oljeemulsion Fällningskemikalie i regnvädersbassänger 4,2 ton QUICKFLOC Kronos Titan A/S Järn (II) sulfat heptahydrat Fällningskemikalie förfällning ton

65 BILAGA 5 Förteckning över farligt samt övrigt avfall Farligt avfall Avfallsslag EWC-kod Mängd (kg) Transportör Spillolja <11 % vatten SYSAV Asfalt från sanering, FA SYSAV Avfall till bränsleberedning SYSAV Lysrör Hg-haltiga SYSAV Totalt

66 BILAGA 5 Övrigt avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transportör Blandskrot Ragnsells Blandat avfall Ragnsells Brännbart avfall, näringsliv Ragnsells Restavfall, brännbart hushållsavfall VA SYD Glasförpackningar, färgat 1) Ragnsells Glasförpackningar, ofärgat 1) Ragnsells Metallförpackningar 502 Ragnsells Papper, kontor 735 Ragnsells Plastförpackningar hårda och mjuka Ragnsells Träavfall obehandlat, omålat Ragnsells Pappersförpackningar Ragnsells Elektronik, blandat Ragnsells Elektronik, sorterat 835 Ragnsells Matavfall 1), 3) VA SYD Asfalt från sanering, ej farligt avfall 4) SYSAV Förorenade massor för behandling, ej farligt avfall 4) SYSAV Förorenat vatten, ej farligt avfall 4) SYSAV Ej farligt avfall till bränsleförberedning 4) SYSAV Totalt ) Baserat på kärlets storlek och antal hämtningar 2) Antagen densitet på restavfall är 110 kg per kubikmeter 3) Antagen densitet på matavfall är 250 kg per kubikmeter 4) Avfall från ombyggnation och nybyggnation

67 Metallhalter i avvattnat slam BILAGA 6

68 BILAGA 8

69 BILAGA 8