SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK MALMÖ

Transkript

1 SJÖLUNDA AVLOPPSRENINGSVERK MALMÖ MILJÖRAPPORT 2017

2 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk( ) år: 2017 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Sjölunda Avloppsreningsverk Postnummer: Ort: MALMÖ Besöksadress för anl.: Spillepengsgatan Fastighetsbeteckningar: SJÖLUNDA 9 Kommun: Malmö Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO REVAQ certrifikat. ISO Koordinater: Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :42:03 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Sjölunda Avloppsreningsverk( ) år: 2017 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Benny Efternamn: Wraae Telefonnummer: Telefanummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: benny.wraae@vasyd.se c/o: Gatu-/boadress: Bo 19 Postnummer: Postort: MALMÖ JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Andreas Efternamn: Lagerblad Telefonnummer: Telefanummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: andreas.lagerblad@vasyd.se c/o: Gatu-/boadress: Bo 19 Postnummer: Postort: MALMÖ Inlämnad: :42:03 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2

5 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 8 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnät... 9 Pumpstationer ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Verksamhetsledningssystem REVAQ Systematiskt brandskyddsarbete Central krisledning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING HANTERING AV AVVATTNAT SLAM MOTTAGNING AV EXTERNSLAM FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ENERGIANVÄNDNING HANTERING AV AVFALL... 42

6 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk LUKT BULLERMÄTNING KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR PERIODISK UNDERSÖKNING RECIPIENTKONTROLL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL FORSKNING OCH UTVECKLING UPPSTRÖMSARBETE Anslutna verksamheter Allmänheten FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 53

7 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Inledning Denna rapport utgör tetdelen i Miljörapporten för Sjölunda avloppsreningsverk avseende Sjölundaverket ligger i norra Malmö och är ett av två reningsverk i kommunen. Det andra är Klagshamns avloppsreningsverk som behandlas i en separat rapport.

8 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD levererar friskt dricksvatten, hanterar dagvatten, renar avloppsvatten och tar hand om hushållsavfall på ett ansvarsfullt sätt. VA SYD är en regional VA organisation som verkar i Sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. Vi är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA verksamheter. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYDs organisation presenteras i figur 1 nedan. VA SYD har idag ca 360 anställda. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhet för Planering och Uppdrag som arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för Sjölunda avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Stad. Upptagningsområde Avloppsledningsnätet i Malmö har indelats i sju avloppsområden varav fem är anslutna till Sjölundaverket och två till Klagshamnsverket. Sjölundaverket tar emot och behandlar avloppsvatten från Turbinens, Rosendals, Spillepengens, Södra Sallerups och Hamnens avloppsområden, se figur 2.

9 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk På Sjölundaverket behandlas även avloppsvattnet från Burlöv samt delar av Lomma, Staffanstorp och Svedala kommuner. Grannkommunerna i norr organiseras i ett bolag, ABMA Aktiebolaget Malmöregionens Avlopp. Figur 2. Upptagningsområde för Sjölunda avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnät Avloppssystemet i Malmö utgörs av både kombinerat system, duplikatsystem och icke verksamt duplikatsystem. En sammanställning av avloppssystemet inom de se avloppsområden som är anslutna till Sjölundaverket redovisas i tabell 1. Totalt är cirka ha anslutet till Sjölundaverket. Sjölunda avloppsreningsverk renar även avloppsvatten från Lomma och Hjärup via ABMA avtalet, industriområde i västra Staffanstorp via Foodia avtalet samt Bara via avtal med Svedala kommun.

10 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Under 2016 och 2017 arbetade VA SYD med att ta fram en gemensam definiering av avloppssystem för samtliga kommuner och en stor genomgång av det karttekniska ledningsnätet gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från tidigare år vilket förtydligats genom förändring av kolumnrubriker i tabell 1. Tabell 1. Avloppssystem inom avloppsområden anslutna till Sjölundaverket Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha Spillvatten till reningsverk, ha Totalt, ha (Kombinerat avloppssystem samt (Duplikatsystem samt endast spillvatten) Icke verksamt duplikatsystem) Burlöv, Åkarp 8,5 736,6 745,1 Hamnen 168,3 290,2 458,5 Turbinen 901,5 1470,5 2372,1 Rosendal 820,9 202,1 1023,0 Spillepengen, Oie 91,1 1464,6 1555,7 Summa VA SYD 1 990,4 4164,1 6154,5 Fördelning 32 % 68 % ABMA (via avtal) Foodia (via avtal) Bara (via avtal) En större pumpstation finns i nedströmsdelen av de olika avloppsområdena. Avloppsvattnet pumpas till ett tryckavloppssystem som leder till Sjölunda. Tryckavloppssystemet utnyttjas även för utjämning av flödesvariationer speciellt under torrvädersförhållanden. För de större pumpstationerna som betjänar områden med kombinerat ledningssystem är kapaciteterna anpassade för normala nederbördssituationer. Vid mycket kraftiga regn eller starka regn över våt mark blir tillflödena större än pumpkapaciteten och avloppsvatten bräddas. På ledningsnätet inom upptagningsområdet finns 21 bräddavlopp. Bräddning kan härvid ske till Malmös kanaler, Risebergabäcken, Malmö hamn samt Sege kanal. Bräddningspunkternas läge framgår av figur 3.

11 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Figur 3. Bräddpunkter på ledningsnätet i Malmö I syfte att minska bräddningarnas antal och omfattning samt risken för källaröversvämningar finns vissa utjämningsvolymer anordnade i ledningsnätet. I ledningssystemets nedre delar har utjämningsvolymer anlagts för att minska toppar i inflödet till de större pumpstationerna. Dessa magasinsvolymer ligger i Erikslustvägen och Föreningsgatan. Längs gränsen mellan zonerna för kombinerade och separerade avloppsledningar finns utjämningsmagasin anlagda, ofta som sidokopplade rörpaket, med syftet att dämpa dagvattenflödet till de kombinerade ledningarna. Antalet magasin samt storleken framgår av tabell 2. Tabell 2. Utjämningsvolymer inom avloppsområden anslutna till Sjölunda Avloppsområde Dagvatten Kombinerat Spillvatten Totalt antal volym, m 3 antal volym, m 3 antal volym, m 3 antal volym, m 3 Turbinen Rosendal Spillepengen Pumpstationer Inom Sjölunda avloppsreningsverks verksamhetsområde fanns ca 140 pumpstationer och regleranordningar vid utgången av En förteckning över pumpstationer inom Malmö kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten och grundvatten framgår av bilaga 2, där det även redovisas lokalisering och typ av vatten som anläggningen hanterar. Samtliga av de förtecknade anläggningarna som hanterar avloppsvatten ägs av VA SYD. Utöver dessa finns cirka 30 stycken s.k. LTA stationer (lätt trycksatt avlopp) som var och en betjänar ett hushåll och som också ägs av VA SYD. Uppräknade pumpstationer för dag och grundvatten drivs på entreprenad med annan ägare. Bland de olika ägarna kan nämnas Gatukontoret, SVEDAB och Trafikverket.

12 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Varje mellanstor och större pumpstation har minst en reservpump att koppla in vid behov. I de större pumpstationerna finns flera pumpar (mellan tre och nio) vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Fasta reservkraftaggregat för fullständig elförsörjning till anläggningen vid eventuellt strömbortfall finns vid de tre största pumpstationerna Turbinen, Rosendal och Spillepengen inom Sjölundaverkets tillrinningsområde. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Sjölunda avloppsreningsverk är beläget inom industriområdet vid oljehamnen i Malmö. Anläggningens utsträckning omfattar ett område på m 2 som begränsas av recipienten Öresund, Sege å, SYSAV avfallshanteringsanläggning och Spillepengsgatan, se figur 4. Närmaste grannar till reningsverket är SYSAV avfallsförbränningsanläggning, SYSAVs anläggning för omhändertagande av farligt avfall samt Spillepengens avfallsupplag. Inga bostäder finns i närheten. Figur 4. Flygfoto över anläggningen och den närmaste omgivningen Reningsprocessen Vattenbehandling Den dimensionerande belastningen för Sjölunda avloppsreningsverk är personekvivalenter vilket motsvarar en organisk belastning av 40 ton BOD7/d.

13 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Förändrade utsläppskrav, som fastställdes i koncessionsnämndens tillståndsbeslut från 1997, ledde fram till behov av utbyggnad för avskiljning av kväve. Utbyggnaden utgjordes av ombyggnad av befintliga bassängvolymer och tillbyggnad av nya bassängvolymer. Dessa färdigställdes under Biogasanläggningen utökades under med ett nytt rötkammarpar med mottagningsstation för organiskt avfall. Regnvädersbassänger färdigställdes 2007 och anläggningen överlämnades av entreprenören Ett översiktligt flödesschema framgår av figur 5. En kortfattad beskrivning av anläggningen framgår av bilaga 1. Där framgår dimensionerande belastningar samt bassängstorlekar. Figur 5. Flödesschema över Sjölunda avloppsreningsverk Reningsprocessen omfattar förbehandling med järnsulfatdosering, en högbelastad aktivslamprocess för BOD reduktion, biobäddar för nitrifikation, denitrifikation i en process med bärarmaterial med tillsats av eternt kol samt partikelavskiljning i flotationsanläggning. Fosforavskiljningen sker normalt genom förfällning med järnsulfat. Som komplement till järnsulfat kan polyaluminiumklorid doseras som efterfällning i flotationsanläggningen. Etern kolkälla kan sparas genom att nitrifierat avloppsvatten från biobäddarna recirkuleras och leds tillbaka till inloppet av ett av aktivtslamblocken, där en fjärdedel av volymen drivs anoiskt. Det nitrifierade rejektvattnet från slamavvattningsanläggningen leds in till en anoisk zon i aktivtslamblocken för att på så sätt även spara något av den eterna kolkälla som behöver tillsättas till denitrifikationen. Hantering av höga flöden sker med hjälp av regnvädersbassänger med utrustning för sedimentering. Konceptet med regnvädersbassängerna på Sjölunda innebär att flödesbelastningen på verket kan

14 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk begränsas till maimal kapacitet för den biologiska reningen. Vid flöden till verket som är högre än kapaciteten leds överskottet till en första bassäng via silar för avskiljning av rens. Härvid kan mindre regnskurar samlas upp i bassängen och återföras till reningsverket efter regnskuren. Vid större regntillfällen kan inte hela vattenmängden magasineras utan leds vidare till bassäng 2 som är utrustad med lameller för avskiljning av partiklar. I samband med att vattnet leds till bassäng 2 sker dosering av järnklorid och polymer för att förbättra avskiljningen av partiklar. Förbiledning och bräddning På olika punkter på verket finns möjlighet att förbileda delvis renat avloppsvatten förbi vissa processteg. Allt förbilett vatten leds ut genom utloppsledningarna. Kontrollen av utgående avloppsvatten från verket inkluderar därför allt förbilett vatten. Förbiledning före gallren är inte avsiktlig utan sker då rensgallren sätter igen vid höga flöden och då det samtidigt blir en mycket stor momentan belastning av rens som ansamlats i avloppsledningarna utanför verket vid torrväder. En grov bestämning av volymen förbilett vatten kan göras. Om inte regnvädersbassängerna fungerar på avsett sätt leds vatten, behandlat mekaniskt i galler, sandfång och försedimenteringsbassänger till utloppskulverten. Detta system kontrolleras automatiskt. Gränsen för den hydrauliska belastningen då det inträffar är normalt satt till l/s. Vid de tillfällen då bassänger är avställda för underhåll eller reparation sätts gränsen tillfälligt lägre. Detta flöde mäts före aktivtslamanläggningarna. Förbiledning kan även ske av utgående avloppsvatten från aktivtslamanläggningarna. Denna sker vid problem eller kapacitetsbrist, dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet från aktivtslamanläggningarna in till flotationsanläggningen, dels i pumpstationen som lyfter avloppsvattnet upp till biobäddarna. Vid verket finns ett nödutlopp som leder direkt till Sege å och som förhindrar översvämning av reningsverksområdet vid etrema nödlägen. Nödutloppet står i förbindelse med utloppskulverten inne på reningsverksområdet och är utformat som ett fast skibord på en höjd av ca +2 m.ö.h. Bräddningsnivån vid nödutloppet kan uppnås vid en kraftig uppdämning i utloppskulverten. Detta kan endast ske i kombination av mycket höga flöden och att utloppspumpstationen står stilla eller pumpar med begränsad kapacitet. Slambehandling Primärslam, överskottsslam från biologisk rening samt slam från flotationsanläggningen vid verket behandlas i slambehandlingen. Avskilt slam behandlas genom förtjockning, rötning och avvattning. Genom förtjockning minskas vattenhalten och slammets volym minskar påtagligt före efterföljande behandling. Vattenfasen från förtjockarna (slamvattnet) leds tillbaka till inloppet av verket. Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden. Här bildas biogas bestående av energirik metan och koldioid. Rötningen sker vid en temperatur av ca 35 grader. Det rötade slammet mellanlagras i tankar före avvattning i centrifuger. En polymer tillsätts före centrifugerna för bättre avskiljning och högre TS halt på slammet efter avvattning. Vattenfasen från avvattningen (rejektvattnet) behandlas i en satsvis biologisk reaktor (SBR) för nitritation innan det leds tillbaka till inloppet av verket. Det avvattnade slammet mellanlagras i en slamsilo före vidare transport till slamlager. Det finns två slamlager vid Sjölundaverket för mellanlagring då slammet inte får avsättas direkt.

15 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Aktuella avsättningsmöjligheter för det avvattnade slammet är för närvarande slamspridning på åkermark och tillverkning av en jordprodukt. Regnvatten och eventuellt lakvatten från blandning och lagring återförs till reningsverket för behandling. Kapacitet på respektive reningssteg Aktivtslamprocessen och flotationsanläggningen har utformats för att hydrauliskt klara flöden upp till l/s (2 * qdim). Biobäddarna har dimensionerats för att klara flöden upp till l/s (qdim) och denitrifikationsprocessen för 1600 l/s. Vid högre flöden leds överskottsvattnet direkt in i flotationsanläggningen. Överskottsvattnet blir härvid behandlat genom biologisk och kemisk rening för långtgående BOD och fosforavskiljning. Kvävehalten ut från reningsverket behöver dock inte bli högre eftersom inkommande kvävehalter är låga vid högre flöden. Flöden över l/s förbileds efter förbehandlingsanläggningen. Regnvädersbassängerna ska dock förhindra att flödet överstiger l/s. Regnvädersbassängerna kan ta emot l/s. Rens och sandhantering Sjölundaverket är utrustat med renstvätt och sandtvätt. Tvättat rens består till stor del av fiber och plast och går till förbränning. För att SYSAV ska ta hand om det tvättade renset krävs att det är lågt innehåll av organiskt material samt har hög TS halt. Den tvättade sanden används för anläggningsändamål. Mottagning eternslam och fettavskiljarslam Eternslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar med mera mottas vid Sjölundaverket för behandling. Slammet pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Det finns även möjlighet till provtagning i anslutning till mottagningssystemet. Den större delen av eternslamhanteringen administreras och styrs av avfallsenheten på VA SYD som beställarorganisation och ansvarig för avfallshanteringen i Malmö. Fettavskiljare vid restauranger har som syfte att avlasta avloppsnätet från fett och matavfall. Det fettavskiljarslam som genereras i avskiljarna samlas in med sugbil och transporteras till en rötningsanläggning. Fram till 31 mars 2016 togs fettavskiljarslammet emot vid rötkamrarna på Sjölunda reningsverk för utvinning av biogas, därefter har hanteringen skötts av Sysav (det regionala avfallsbolaget). Kemikaliehantering Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de driftskemikalier som används kontinuerligt eller vid behov. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Användning av fällningsmedel erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Förfällning utnyttjas för fosforavskiljning vid Sjölundaverket. Järnsulfat tillsätts till avloppsvattnet i början av förluftningsbassängerna. Produkten levereras som pulver och det upplöses i en speciellt utformad bassäng före doseringen. I flotationsanläggningen finns för fosforavskiljning utrustning som möjliggör tillsats av fällningskemikalie till efterfällning. Här används PAX XL100 som är en polyaluminiumkloridlösning. Dosering av fällningskemikalie sker oftast i samband med höga flöden då halten suspenderat material i utgående vatten annars riskerar att bli för hög.

16 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Vid regnvädersbassängerna finns möjlighet att fälla med järnklorid och flytande polymer för att uppnå god avskiljning av suspenderad substans samt viss avskiljning av fosfor. Polymer tillsätts till det rötade slammet vid slamavvattningen för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Polymeren levereras som pulver i storsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Polymer används även vid mekanisk förtjockning av slam före rötning. Etern kolkälla, i form av metanol, tillsätts för att uppnå erforderlig denitrifikation. Metanolen levereras med tankbil och mellanlagras i fyra slutna tankar. Dosering styrs genom att hålla vald COD/NO 3 N kvot. Natriumhydroid (lut) används för ph justering i den satsvisa SBR anläggningen för rejektvattenbehandling. Luten levereras med tankbil och mellanlagras i två slutna tankar. Dosering sker med hjälp av doseringspumpar som styrs genom kontinuerlig ph mätning i SBR tanken. I efterdenitrifikationen finns möjlighet att tillsätta fosforsyra. Det skulle kunna krävas vid tillfällen när alltför kraftig förfällning leder till fosforbrist i efterdenitrifikationen. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. Elenergin till reningsverket levereras med 10 kv spänning. Elkraften distribueras till de olika reningsprocesserna i ett ringnät med transformatorer. En del av elkraften produceras i två gasmotorer, genom förbränning av biogas från rötningsprocessen, varvid såväl elektrisk energi som värme produceras. Reningsverkets behov av värmeenergi för uppvärmning av lokaler och processer tillgodoses genom inköp av fjärrvärme från E.ON och genom egenproduktion internt i gasmotoranläggningen samt i en hetvattenbaserad pannanläggning. Förutom användning av producerad biogas i ovan nämnda gasmotorer, säljs biogas till E.ON för uppgradering och leverans till fordonsgasanvändning. Hantering av avfall Källsortering av avfall bedrivs vid Sjölundaverket. Avfallet sorteras i brännbart avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elektronikavfall, plastförpackningar och restavfall. Dessutom sker källsortering av kablar, rostfritt, skrot, kontorsavfall och hushållsavfall. Farligt avfall från verksamheten hanteras enligt en särskild rutin. Det finns uppsamlingsfat för spillolja och fat för lösningsmedel placerade strategiskt i anläggningen. Det finns ett miljöskåp där insamling sker av kvicksilver, lysrör, sprayflaskor, syror, batterier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, utsläpp till luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa.

17 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra arbetsmiljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft, vatten och slam redovisas i emissionsdeklarationen. Verksamhetsförändringar under året Under 2017 sattes ett fjärrvärmesystem i drift, ett samarbete med E ON om att leverera fjärrvärme till Malmös fjärrvärmenät. Sjölunda ARV kommer att förse Malmö med ca 8 % av det totala fjärrvärmebehovet genom att väla värmen från utloppsvattnet till fjärrvärmenätet. Totalt kommer fyra värmepumpar att producera 200 GWh fjärrvärme per år och motsvara ca en årsförbrukning hos ca villor. För miljön innebär detta en besparing på ton koldioid per år. Egenkontroll Verksamhetsledningssystem VA SYDs ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015. Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ingår i ledningssystemet. I verksamhetsledningssystemet dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Sjölunda avloppsreningsverk är REVAQ certifierat sedan Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en hög kvalitet och ständig förbättring. Detta möjliggör att näringsämnen kan återföras från stad till land för att sluta kretsloppet av näringsämnen. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. RISE kontrollerar att kraven uppfylls genom granskning av arbetet med anslutna verksamheters utsläpp, provtagning, analys och slamhantering. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i maj Systematiskt brandskyddsarbete En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och ser till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor.

18 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett gasråd som har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYDs verksamheter är kritiska samhällsfunktioner som måste hållas igång även då det inträffat allvarliga och/eller etraordinära händelser som orsakat eller riskerar att orsaka störningar. Detta kräver att VA SYD har en god krishanteringsförmåga och att VA SYD dessutom kan bistå ägarkommunernas krishanteringsfunktioner på det sätt som efterfrågas vid en allvarlig händelse i respektive kommun. Vidare är det av vikt att VA SYD i en kris kan hantera informationsflödet på ett bra sätt. VA SYD har en central krishanteringsplan och krishanteringsorganisation. Den centrala krishanteringsorganisationen ska klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba verksamheten, däribland större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av Utsläppskontroll och driftkontroll Utsläppskontrollen utförs huvudsakligen av laboratoriet vid Sjölundaverket. För de parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används VA SYDs Miljölaboratorium, lokaliserat på Bulltofta vattenverk. Det innebär bl.a. att samtliga analyser på avvattnat slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där. Båda laboratorierna ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt SS EN ISO 17025: Under oktober 2017 kördes prover till Källby och Ellinge laboratorier för analys pga flytt av laboratorium till nya lokaler på Sjölunda. Funktion hos mätutrustning Mätutrustning viktig för egenkontrollen är vattenprovtagare för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustning för flödesmätning. På inkommande och utgående provtagare finns provvälare för helgens dygnsprover. Vid provtagning av utgående vatten finns en etra provtagare installerad. Resultatet från analys av vatten från provtagaren används endast vid problem med ordinarie provtagare. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Flödesmätningen sker i sju mätrännor. Kalibrering av flödesmätarna sker regelbundet. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdesbearbetning. Överföring av data från olika undersystem på verket sker kontinuerligt. Drift och underhållsystem Ett regelbundet förebyggande underhåll genomförs för att driftstörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det förebyggande underhållet grundar sig på drift och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett modernt system (IDUS) som bygger på att information rörande utrustning och komponenter lagras i en databas används. Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all

19 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer m.m. länkas till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen. Två driftsingenjörer har ansvaret för att planering, utförande och uppföljning av underhållsåtgärder utförs. Det finns inom avloppsvattenavdelningen även en ingenjör som har det övergripande ansvaret för att IDUS implementeras och utvecklas. Riskvärdering Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso och miljösynpunkt. VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt.

20 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Tillstånd enligt miljöskyddslagen Koncessionsnämnden Omprövning av samtliga villkor i ovanstående beslut Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /00308 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om utbyte av pump 1 och 2 på Rosendal pumpstation. Miljöförvaltningen bedömer att utbytet är en viktig del av underhållet. Enligt inkommen anmälan är riskerna för negativ miljöpåverkan under själva utbytet små. Om det visar sig att risker föreligger när genomförandeplanen är framtagen vill vi få in ytterligare information innan arbetena påbörjas. I övrigt ser vi inga hinder att utbytet sker enligt vad som anges i anmälan /00713 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om rengöring och andra förberedelser i utjämningsmagasinet kopplat till nya rensgallerstationen vilket medförde ett oanvändbart regnvädersmagasin. Miljöförvaltningen såg inget hinder i det planerade underhållet /01582 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om underhåll av vattenspridararm på en biobädd. Miljöförvaltningen såg inget hinder för att genomföra underhållet /01839 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om underhållsarbete av vattenspridare i biobädd V3. Miljöeffekterna bedömdes vara försumbara men att något högre ammoniumhalter kan erhållas. Miljöförvaltningen ser inget hinder att utföra underhållsarbetet /02033 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om nedtömning av J2 under 2018 pga renovering av omrörare. Nedtömning innebär att den organiska belastningen kommer att öka samt att hydrauliska uppehållstiden kommer att bli kortare i de två rötkammarpar som fortfarande är i drift. Miljöförvaltningen bedömer att underhållsarbete är nödvändigt och om problem uppstår informeras de om vilka åtgärder VA SYD har eller planerat vidta.

21 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk /02363 Miljöförvaltningen, Malmö Anmälan om underhåll av vattenspridare i biobädd V1 och V2. Miljöförvarltningen ser inga hinder för att uföra underhållsarbetet. Miljöeffekterna bedömdes vara försumbara men att något högre ammoniumhalter erhålls. Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Skåne Tillstånd till rötning av 5000 ton organiskt material per år Länsstyrelsen Skåne Tidigare kontrollprogram upphävs. Kontroll av verksamheten sker tillsvidare genom VA verkets egenkontroll Malmö Stad Tillstånd att uppgradera biogas Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsbeslutet för Sjölunda avloppsreningsverk finns inte tydligt angivet någon tillståndsgiven belastning eller annat produktionsmått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning för Sjölunda avloppsreningsverk är pe. Antal anslutna uppskattades till ca personer under året. Faktisk belastning, beräknad på 70 g BOD 7 /pe,d ger ca pe under året. Ytterligare information om beräkning av antal anslutna och faktisk belastning återfinns under avsnitt Resultat av mätningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat framgår av detta beslut, skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av reningsprocess eller annat förfarande som inte bedöms öka utsläppen eller störningarna för miljön får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 2 Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast och vara intrimmat senast Kommentar: Villkoret redovisades i miljörapporten för år 2000 och är därefter inte längre aktuellt. Villkor 3 Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Sjölundaverkets utsläppsvillkor medför att verket, i dess nuvarande utformning, hela tiden måste

22 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Vad gäller månadsmedelvärden avseende BOD 7 och fosfor så kan dessa till viss mån förbättras genom utökad användning av fällningskemikalier i efterfällningsprocessen. Detta är emellertid mycket dyrt och kan anses ha en negativ miljöpåverkan. Vad avser kväveavskiljning avgör främst nitrifikationen vid verket vilka totalkvävehalter som kan uppnås. Nitrifikationen är temperaturberoende vilket medför att ammoniumhalterna i utgående vatten är högre under vintern. Detta kompenseras av att lägre totalkvävehalter uppnås under sommarperioden då ammoniumhalterna är lägre och andelen denitrifikation då är större genom en större tillsats av etern kolkälla för denitrifikation. Villkoret anses därmed uppfyllt. Villkor 4 Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Sådana händelser skall snarast möjligt anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Driftstörningar anmäls och utreds rutinmässigt. Villkor 5 Fällningskemikalier skall väljas så att minsta möjliga störningar uppkommer. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För att optimera användningen av fällningskemikalier används en processkonfiguration med förfällning, där järnsulfat tillsätts för att öka fosforavskiljningen. Efterfällning med aluminiumklorid kan utnyttjas vid behov, om ytterligare fosforavskiljning krävs. I efterfällningsapplikationen har aluminium visat sig vara den mest effektiva kemikalien. Villkor 6 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund och dräneringsvatten samt förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommentar: Villkoret uppfylls genom det arbete som utförs inom ramen för löpande saneringsplaner. En lägesrapport över utförda och pågående åtgärder redovisas under rubriken Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. Villkor 7 Bräddning vid reningsverket på grund av hög tillrinning av avloppsvatten får ske endast genom därför avsedd utloppsledning. Planerad bräddning i samband med underhåll eller i andra planerade situationer som är påverkbara skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 8 Slamhanteringen skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer.

23 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Slammet har hanterats på sådant sätt att inga olägenheter har uppstått. Villkor 9 Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostadsbebyggelse än 50 db (A) dagtid kl , 45 db(a) kvällstid kl och 40 db (A) nattetid kl Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bullerbegränsande åtgärder vidtas alltid vid installation av bullrande utrustning. Närmaste bostäder ligger mer än 1 km från anläggningen. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende eternt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan. Villkor 10 All metangas från bioreaktorerna skall samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme eller elproduktionssystem skall kommunen vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Metangasen har antingen förbränts eller levererats för uppgradering till fordonsbränsle. Se vidare under avsnittet Energianvändning. Villkor 11 Utsläppen av kväveoider från förbränning av rötgaser i befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga 0,165 g NO/MJ. För nyinstallerade gasmotorer skall som riktvärde gälla 0,1 g NO/MJ. NO utgör summan av NO och NO2 räknat som NO2. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mätning utfördes i början av 2009 efter en omfattande renovering av motorerna. Resultatet blev ca 0,03 g NO/MJ. Under har ytterligare renovering genomförts. En ny mätning av kväveoidutsläpp ska genomföras under Villkor 12 Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Villkor 13 Kommunen skall vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. Kontrollprogrammet upphävdes 2005 i beslut från tillsynsmyndigheten. Villkor 14 Kommunen skall förbättra sitt avloppsledningsnät på sätt som i huvudsak överensstämmer med den saneringsplan som ingivits i målet. En reviderad saneringsplan omfattande återstående åtgärder för

24 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk att minimera bräddning från ledningsnätet samt för att begränsa flödet till en nivå som inte överstiger reningsverkets kapacitet skall upprättas senast den 1 januari Kommentar: Villkoret uppfylls. En reviderad åtgärdsplan följs. Mer information finns under rubrikerna Åtgärdsplan/saneringsplan och Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner i kapitlet om Åtgärder som genomförts under året. Villkor 15 Kommunen skall meddela noggranna anvisningar och utföra erforderlig kontroll beträffande industriellt avloppsvatten som tillförs ledningsnätet. Kommunen skall verka för att andra kommuner som är anslutna till Sjölundaverket vidtar motsvarande åtgärder. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. Villkor 16 Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), inte överstiga följande koncentrationer Parameter Till och med den 31/ Från och med den 1/ BOD 7 15 mg/l, riktvärde kvartalsmedelvärde 12 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde P tot 0,4 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde årsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde månadsmedelvärde Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Föroreningar som släpps ut genom bräddning vid reningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommentar: Riktvärdet för månadsmedelvärdet för BOD (12 mg/l) överskreds i mars och juni samt riktvärdet för månadsmedelvärdet för totalfosfor (0,3 mg/l) i mars, april och juni, se avsnitt Utsläpp till vatten. Dessa händelser är anmälda till tillsynsmyndigheten och utredda. Utförda och planerade åtgärder för att undvika överskridanden finns beskrivet i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Kravet avseende COD i utgående vatten enligt SNFS 2016:6 är uppfyllt, se avsnitt Utsläpp till vatten. Begränsningsvärde för totalkväve i utgående vatten regleras i SNFS 2016:6, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Verksamheten uppfyller kravet i alternativet för minsta procentuella reduktion som årsmedelvärde där kravet är 70 % och en reduktion på 70 % erhölls, se avsnitt Utsläpp till vatten.

25 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp har skett enligt NFS 2016:6. Rutiner i verksamheten säkrar att föreskriften följs, vilka beskrivits till viss del under rubriken Egenkontroll. Provtagningsfrekvensen är för de flesta parametrar högre än vad som krävs i föreskriften. Analyserna utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. I bilaga 3 redovisas antal uttagna prov med godkända analyser under året. När det gäller SNFS 1994:2 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i eterna och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift och underhållssystem. Genom egenkontroll och regelbunden tillsyn på anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar och delar av dagvattensystemet är kopplat till reningsverket. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar.

26 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Hushållnings och kretsloppsprinciperna VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker eempelvis genom att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.e. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Avfall källsorteras och omhändertas för återvinning, se vidare under avsnittet Hantering av avfall. Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplaner för Malmös och Burlövs avloppsnät färdigställdes under 2017 respektive Baserat på vilka områden som har återkommande källaröversvämningar är målet med Malmös åtgärdsplan 2017 att redovisa konkreta förbättringsåtgärder på avloppsnätet i Malmö samt att följa upp och stämma av genomförda åtgärder. De konkreta åtgärdsförslagen ska utgöra ett beslutsunderlag för investeringsbehovet av förbättringar på ledningsnätet under den kommande treårsperioden. Även kommande åtgärder under en tioårsperiod och potentiella åtgärder som kan vara intressant att utreda närmare i framtiden redovisas i åtgärdsplanen. Åtgärdsplanen är ett levande dokument och revideras årligen. Åtgärder förslagna i Burlövs åtgärdsplan 2013 är i huvudsak fortsatta inventeringar och utredningar. Under 2018 startar arbetet med att revidera Burlövs åtgärdplan. Mer konkreta åtgärder kommer då att tas fram.

27 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har sju fasta regnmätare inom Malmö kommun som kontinuerligt mäter nederbörd, en av dessa är placerad på Turbinens avloppspumpstation och har mätt nederbörd sedan SMHIs närmst belägna station finns på Jägersro. I tabell 3 redovisas uppmätt nederbörd på Turbinen under 2017, uppmätt nederbörd på SMHIs station på Jägersro redovisas som ett referensvärde. Största regnet som uppmättes under 2017 var ett regn med 16 års återkomsttid, regnet föll den 17:e september. Under sommaren drabbades Malmö av ett mycket lokalt regn över innerstaden som sannolikt var större än vad VA SYD mätte på Turbinen var ett blött år med ca 15 % mer nederbörd än normal årsnederbörd. Tabell 3. Uppmätt nederbörd i Malmö Malmö , SMHI (mm) Malmö, SMHI (mm) Turbinen, VA SYD (mm) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnätet Mängden vatten som bräddar från ledningsnätet är beroende av hur mycket det regnar och på regnens intensitet och varaktighet. Den totala bräddvattenvolymen inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året har beräknats till cirka m 3 vilket motsvarar cirka 0,6 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk.

28 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Bräddningarna från Malmös avloppsnät inom Sjölundaverkets upptagningsområde under året redovisas i tabell 4. I tabellen framgår även antal bräddningar för de olika bräddavloppen. Tabell 4. Bräddningar på ledningsnätet inom Sjölundaverkets upptagningsområde Område Antal bräddutlopp Bräddvolym, m 3 /år Antal bräddningar Inre kanaler Risebergabäcken Sege kanal Malmö hamn Summa Bräddningar och förbiledningar inom Sjölunda framgår av kommande avsnitt. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk under året uppgick till cirka 39,5 Mm 3, vilket motsvarar ca m 3 /d eller ca 1,25 m 3 /s i genomsnitt. Det minsta uppmätta dygnsflödet var cirka m 3 /d och det maimala uppmätta dygnsflödet var cirka m 3 /d. En uppskattning av vattenbalansen för Sjölundaverket med tillrinningsområde har gjorts i tabell 5. Det totala flödet uppgick till cirka 39,8 Mm 3, varav 39,5 Mm 3 kom till Sjölundaverket och ca 0,3 Mm 3 bräddades på ledningsnätet. Mängden spillvatten från Malmö har uppskattats till omkring 25,0 Mm 3 baserat på renvattenförbrukningen. Mängden tillskottsvatten uppgick till cirka 11,0 Mm 3. Spillvattenmängden från ABMA (Burlöv, Lomma och Hjärup) och Svedala kommun (Bara/Klågerup) har uppskattats till cirka 2,6 Mm 3, baserat på renvattenförbrukningen. Avloppsvattenflödet från ABMA och Svedala kommun har uppmätts till totalt 3,8 Mm 3. Tabell 5. Vattenbalans för Sjölunda avloppsreningsverk Typ av vatten (Mm 3 /år) Malmö ABMA+Svedala Totalt Spillvatten 1 25,0 2,6 Tillskottsvatten 11,0 1,2 Total mängd inkommande vatten 1 Uppskattas utifrån renvattenförbrukningen 36,0 3,8 39,8 Föroreningsbelastningen på Sjölundaverket under året med avseende på organiskt material och närsalter har sammanfattats i tabell 6. Den organiska belastningen i form av BOD samt fosfor och kväve har minskat något jämfört med året innan. Förändringarna i förhållande till 2016 är mindre än 4 %. Inkommande halter i tabell 6 är medelvärden av uppmätta värden i inkommande provtagare. Tabell 6. Inkommande flöde och belastning Parameter Inkommande halt och flöde, årsmedelvärde Inkommande belastning BOD mg/l ton

29 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk COD 493 mg/l ton P tot 4,9 mg/l 192 ton N tot 42 mg/l ton Inkommande flöde m 3 /d m 3 Inkommande dygnsmedelflöde de senaste 10 åren visas i figur 6. Dygnsmedelflöde till verket under året samt förbilett vatten före galler och före biologisk behandling, visas i figur Inkommande dygnsmedelflöde (m 3 /d) Figur 6. Inkommande dygnsmedelflöde sedan år 2008

30 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Flöde in verket (m3/d) Förbilett flöde (m3/d) Totalflöde (m 3 /d) Förbilett flöde (m 3 /d) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 7. Dygnsmedelflöde till Sjölunda avloppsreningsverk samt summan av förbilett vatten före galler och före biologisk behandling under Observera de olika skalorna på de två y alarna. Tillförseln av metaller med inkommande avloppsvatten har sammanfattats i bilaga 3. I avsnittet Utsläpp av metaller och andra föroreningar kommenteras vilka metaller som under året överstigit tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning År 2017 var cirka fysiska personer anslutna till avloppsnätet kopplat till Sjölunda avloppsreningsverk. Cirka i Malmö, från Burlöv/Lomma/Hjärup och från Klågerup/Bara i Svedala kommun. Den aktuella anslutningen i personekvivalenter (pe) kan uppskattas genom att använda nationell statistik avseende specifik föroreningsbelastning (g/p, d) där det genomsnittliga föroreningsutsläppet från en fysisk person i Sverige uppskattats till ca 70 g BOD 7 /p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Den faktiska belastningen uttryckt som personekvivalenter blir med en genomsnittlig belastning av ca 24 ton BOD 7 /d ca pe baserat på specifik BOD 7 mängd. I denna siffra ingår även belastningen från anslutna industrier. Beräknat på specifik kvävemängd blir belastningen ca pe och beräknat på specifik fosformängd ca pe. Maimal genomsnittlig veckobelastning (ma gvb) har beräknats i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning som kom hösten Den icke bofasta befolkningen uppskattas till totalt personer och utgörs främst av turister. Den förväntade ökade belastningen de närmaste 10 åren har beräknats från kommunens prognos och uppgår till personer. Industribelastningen uppskattas till pe. Den summerade maimala veckobelastningen inklusive säkerhetsmarginal beräknas till pe. 0

31 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Utsläpp till vatten Årsmedelvärden och totala utsläppsmängder för året avseende BOD 7, COD Cr, P tot och N tot i utgående vatten från Sjölunda avloppsreningsverk under året redovisas i tabell 7. Tabell 7. Utgående halter och mängder samt reningsgrad Parameter Utgående halt årsmedelvärde (mg/l) Utgående mängd (ton/år) Reningsgrad (%) BOD COD P tot 0,3 12,2 94 N tot Resultatet av utsläppskontrollen för de parametrar som omfattas av utsläppsvillkoren i gällande beslut har sammanfattats i figurerna Riktvärdet för månadsmedelvärdet för BOD 7 överskreds i mars samt juni, vilket anmäldes till tillsynsmyndigheten. Årsmedelvärdet för BOD 7 i utgående avloppsvatten var 9 mg/l. Reningsgraden med avseende på BOD 7 uppgick till cirka 96 % för året. Årsmedelvärdet för COD Cr i utgående avloppsvatten var 46 mg/l. Enligt SNFS 2016:6 är högsta tillåtna halt som årsmedelvärde 70 mg/l. Detta krav innehålls därmed. Reningsgraden uppgick till 91 %. Månadsmedelvärdet för totalfosfor i utgående vatten innehölls alla månader utom i mars, april och juni, vilket anmäldes till tillsynsmyndigheten. Årsmedelvärdet för totalfosfor i utgående avloppsvatten var 0,3 mg/l. Reningsgraden avseende totalfosfor uppgick till cirka 94 % för året. Månadsmedelvärdena för totalkväve visas i figur 10 tillsammans med den procentuella reduktionen. Begränsningsvärden för totalkväve i utgående vatten regleras i SNFS 2016:6, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Årsmedelvärdet för reningsgrad var 70 % (figur 10) och verksamheten uppfyller därmed kravet vilket är på minst 70 %. Årsmedelvärdet för totalkväve uppgick till 13 mg/l. Utgående mängder avseende BOD 7, COD Cr, P tot och N tot ökade jämfört med året innan.

32 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Koncentration (mg/l) Ut, BOD, månadsmedel Riktvärde BOD 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Figur 8. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för BOD 7 i utgående vatten från Sjölundaverket under 2017 samt gällande villkor 0,6 Ut, P tot, månadsmedel Riktvärde P tot Koncentration (mg/l) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Figur 9. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för totalfosfor i utgående vatten från Sjölundaverket under 2017 samt gällande villkor

33 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Ut Ntot, månadsmedel Ntot-reduktion, årsmedel Ntot-reduktion, månad Koncentration (mg/l) Reduktion (%) Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec 0 Figur 10. Flödesproportionellt månadsmedelvärde för totalkväve i utgående vatten från Sjölundaverket under 2017 samt den procentuella reduktionen som månadsmedelvärde och årsmedelvärde Utsläpp av metaller och andra föroreningar Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD vid ett tillfälle under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. I utgående vatten överstiger följande ämnen tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen: klorid, fluorid och PCDD+PCDF. När det gäller metaller i utgående vatten ligger arsenik, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink över tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen (se bilaga 3). Förbiledning och bräddning på verket Det totala flödet till Sjölunda avloppsreningsverk tillsammans med förbilett flöde före galler och biologisk rening har visats i figur 7. Nödbräddningar och förbiledningar ingår i beräkningen av det totala flödet ut från verket. Förbiledningar ingår i utgående provtagning. Omkring 38,4 Mm 3 behandlades genom biologisk/kemisk rening under Omkring m 3, motsvarande cirka 0,4 % av det totala avloppsvattenflödet till Sjölunda avloppsreningsverk, förbileddes efter försedimenteringsbassängerna till utloppskulverten. Förbiledning av vatten efter försedimenteringsbassänger har enbart skett i samband med regnväder då den hydrauliska belastningen för det biologiska reningssteget överskridits. Förbiledning av obehandlat avloppsvatten har skett före intagsgaller i samband med hög hydraulisk belastning på intagsgaller. Förbiledning före galler har berott på höga flöden in till verket efter en

34 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk längre tid av torrväder. Detta har orsakat att stora mängder rens har hamnat i gallerna som har satt igen, vilket har lett till förbiledning. Den totala volymen förbilett orenat avloppsvatten var m 3 under året. Allt förbilett vatten ingår i ordinarie provtagning och flödesmätning av utgående vatten. Under året har det vid se tillfällen nödbräddat till Sege å. Under avsnittet Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor beskrivs dessa tillfällen ytterligare. En uppskattning av det bräddade flödet till Sege å har gjorts utifrån nivåmätning vid bräddpunkten samt uppmätt inkommande flöde till verket. Totalt under 2017 har bräddflödet uppskattats till cirka m 3, vilket motsvarar ungefär 0,006 % av totala årsflödet. Kontroll av flödesmätning och provtagning Den interna målsättningen för antalet godkända analyser per månad är 25 stycken för P tot och N tot på inkommande och utgående avloppsvatten. Detta uppnåddes under hela året utom i april och juni för inkommande prover av N tot och P tot då provtagningen inte fungerade tillfredsställande, se bilaga 3. Den interna målsättningen för antalet godkända analyser av BOD 7 är 1 2 per vecka på inkommande och utgående prover. Målsättningen för BOD 7 uppnåddes under alla månader Utrustning för flödesmätning har fungerat väl under året. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades ton rötat och avvattnat slam på Sjölunda under året med en genomsnittlig TS halt av 22,0 % och en GF halt av 62,8 %. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningars långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på salmonella. Analyssvaret ska påvisa att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår och höstsådd har slam som producerats både under 2016 och 2017 spridits under året. Totalt har ton slam spridits på åkermark under året. En massbalans över hanterade mängder presenteras i tabell 8. Massbalansen stämmer inte helt. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen.

35 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Tabell 8. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Mängd (ton TS) Ingående lager Ingående lager som färdig jordprodukt 0 0 Slamproduktion Spridning på åkermark (2016 års produktion) Spridning på åkermark (2017 års produktion) Jordtillverkning 0 0 Avsättning av ingående lager i färdig jord 0 0 Utgående lager internt Utgående lager eternt Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i andra kommuner än Malmö kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 9 nedan och presenteras utförligare i bilaga 3 och bilaga 6. Gränsvärdena för åkermarksanvändning (SFS 1998:944) har inte överskridits under året. Under 2017 har inget slam pumpats till SYSAV för förbränning. Jordtillverkning sker genom att slam, sand och strukturmaterial blandas noggrant och lagras under minst 8 veckor före leverans. Slamanvändningen har följt gällande anvisningar. Tabell 9. Årsmedelvärde avvattnat slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enligt SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly Kadmium 1,2 2 Kvicksilver 0,78 2,5 Krom Nickel Koppar Zink

36 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Mottagning av eternslam Mängden mottaget eternslam uppgick till sammanlagt ton från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar m.m. Slammet pumpades från spolbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Beräknad andel totalkväve och totalfosfor som tillförs avloppsreningsverket är för N tot ca 0,2 % av den totala kvävebelastningen samt för P tot ca 0,3 % av den totala fosforbelastningen. Förbrukning av kemiska produkter Mängden kemiska produkter som använts i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Sjölunda avloppsreningsverk under året anges i det följande. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Ytterligare uppgifter om respektive kemikalie och övriga kemikalier vid verket finns i kemikalieförteckningar inom ramen för egenkontrollen. Fällningskemikalier Förfällning på verket sker med järnsulfat (heptahydrat) som levereras i pulverform som löses upp innan dosering. Förbrukningen av järnsulfat uppgick till omkring ton. Koncentrationen av järn i denna produkt är ca 18 % vilket ger en doserad järnmängd på 295 ton. Järnsulfatförbrukningen de senaste fem åren redovisas i figur 11. I relation till inkommande avloppsvatten doserades det ca 7,5 g Fe/m3 avloppsvatten vilket var något lägre än året innan. Mängd (ton/år) Figur 11. Förbrukad mängd järnsulfat på Sjölunda sedan 2013 Efterfällning sker vid behov och regleras bl.a. av onlineinstrument i flotationsanläggningen. Som kemikalie i efterfällningen används PAX XL 100 som är en polyaluminiumklorid. Förbrukningen under året var ca ton. I figur 12 redovisas PAX förbrukningen på Sjölunda de senaste fem åren.

37 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Mängd (ton/år) Figur 12. Förbrukad mängd polyaluminiumklorid i efterfällningen sedan 2013 Ökningen av den förbrukade mängden PAX 2017 beror på att det under periodvis under året varit driftstörningar i slamhanteringsprocesserna på reningsverket. Detta i sin tur har lett till att förhöjda halter av partikulärt material letts till flotationssteget där dosering av PAX krävts för att reglera fosforhalten i utsläppt vatten. Vid behandling av avloppsvatten som leds in till den andra av de två regnvädersbassängerna används fällningsmedel för att avskilja partikulärt BOD och fosfor. Under året har 173 ton PIX 111 doserats i regnvädersbassängerna vilket var nästan dubbelt så mycket som året innan. PIX 111 är en flytande järnklorid med aktiva trevärda järnföreningar. Polymerer Vid slamavvattning och förtjockning av bioslam doseras polymer för att konditionera slammet. Den totala förbrukningen av polymer vid avvattningen och förtjockningen av bioslam uppgick till omkring 77 ton under året. Polymer Flopam FO 4400 SSH har använts till silbandsförtjockare och polymer Flopam FO 4440 SSH har använts till centrifuger. Polymeranvändningen de senaste fem åren visas i figur 13. Den genomsnittliga doseringen av polymer till centrifugerna var under året 8,1 kg polymer/ton TS. Den genomsnittliga doseringen av polymer till silbandsförtjockarna var under året 5 kg polymer/ton TS vilket var något mindre än året innan.

38 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Mängd (ton/år) Figur 13. Förbrukad mängd polymer i slamförtjockning och avvattning sedan 2013 För att förbättra flockningen i regnvädersbassängerna kan förutom fällningsmedel även polymer tillsättas. Under året har ca 3,15 ton anjonisk polymer i lösning, med beteckningen Superfloc A 1883RS, använts. Kolkälla Under året har ca ton metanol doserats till efterdenitrifikationen vid reningsverket. Totalt tillsattes kolkälla motsvarande ca ton COD. Doseringen har styrts av flöde och inkommande nitrathalt och vald COD/NO 3 N kvot till anläggningen. I figur 14 visas kolkälleförbrukningen de senaste fem åren.

39 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Mängd (ton/år) Figur 14. Förbrukad mängd kolkälla i efterdenitrifikationen sedan 2013 Natriumhydroid (lut) Vid nitrifikation av rejektvatten från slamavvattningen krävs ph justering pga att alkalinitet förbrukas i och med att protoner frigörs vid nitritationen vilket leder till ph sänkning. Doseringen av phhöjande kemikalie sker med en 50 % natriumhydroid (lut). Lutförbrukningen under året uppgick totalt till ca 930 ton. I figur 15 visas lutförbrukningen de senaste fem åren.

40 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Mängd (ton/år) Figur 15. Förbrukad mängd natriumhydroid (lut) i rejektvattenbehandlingen sedan 2013 Fosforsyra Ingen fosforsyra har använts under året. Köldmedia Användningen av köldmedia vid Sjölundaverket under året sammanfattats i en årsrapport som har översänts till Miljöförvaltningen. Det finns totalt 12 st aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HFC i dessa aggregat är 72,2 kg. Ur dessa aggregat läckte ingen köldmedia ut. Energianvändning Den totala energianvändningen på Sjölunda var cirka MWh. I tabell 10 sammanfattas energianvändning och produktion. Utöver el används värme för att värma lokaler och rötkammare. Totalt MWh värme producerades från biogas i gaspanna samt i gasmotorer då värme bildas vid omvandling av biogas till el. När biogas levereras till uppgraderingsanläggningen för fordonsbränsle understiger värmeproduktionen på verket förbrukningen, och inköp av fjärrvärme görs för att täcka värmebehovet. 200 MWh fjärrvärme köptes in under åtet. Biogas skickas till E.ONs uppgraderingsanläggning och energiinnehållet i levererad biogas uppgick till MWh. Då uppgraderingsanläggningen inte är i drift levereras överskottet av värme till fjärrvärmenätet. E.ON startade upp en värmepumpsanläggning i höstas för att utvinna värme ur utgående spillvatten och den producerade totalt MWh till Malmös fjärrvärmenät.

41 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Tabell 10. Energianvändning och energiproduktion Energislag Energiinnehåll (MWh) Energianvändning El Värme El Energiproduktion Värme Fordonsbränsle Fjärrvärme ur spillvatten Den totala elanvändningen under året uppgick till cirka MWh varav MWh var egenproducerad från förbränning av biogas i gasmotorer och resten var inköpt el. Det genomsnittliga effektuttaget var cirka kw. Total elanvändning under de senaste fem åren visas i figur 16. Den specifika elanvändningen uppgick till 53 kwh/pe. Elförbrukning (MWh) Elförbrukning (MWh) Elförbrukning (kwh/pe) Elförbrukning (kwh/pe) Figur 16. Elförbrukning på Sjölundaverket sedan 2013 Den biogas som produceras på verket omvandlas till energi i form av fordonsgas, el och värme. Den totala biogasproduktionen under året har uppmätts till ca Nm 3. Metanhalten i den producerade biogasen har hållit en medelhalt på 63 % vilket gör att den totala metanproduktionen blev ca Nm 3. Det är enbart metan som kan omvandlas till andra energislag. I enlighet med villkor 10 i tillståndet ska biogasen samlas upp och förbrännas. I första hand ska gasen användas för högvärdig energiproduktion, vilket innebär elproduktion eller utnyttjande för fordonsbränsle.

42 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Biogasproduktionen fördelat på användningsområde redovisas i tabell 11. Under 2017 har ca Nm 3 biogas levererats för uppgradering till fordonsgas (drygt 65 % av totalt producerad) Nm 3 har förbränts och omvandlats till el och värme i gasmotorerna (11 % av totalt producerad) och 24 % av totalt producerad har förbränts i gaspanna för värmeproduktion. Vid kapacitetsbrist i gashanteringen facklas biogasen. Under 2017 har 0,5 % av total producerad gas facklats. Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Metanhalt 63 % Nm 3 rågas Fordonsgas Gaspanna Gasmotor Fackling Totalt producerad biogas Metanförluster E.ON har regelbundet utfört mätning på metanförluster vid uppgraderingsanläggningen, som minst utförs mätningar vart tredje år. Den senaste mätningen genomfördes 2017 och medelvärdet av utsläppen av de utförda mätningarna var 0,68 %, relaterat till inkommande metan i rågas, i restgasen som går till den katalytiska reningen. Detta kan jämföras med 0,36 % för Ett antal åtgärder har föreslagits för att minska läckagen. Hantering av avfall Mängden av farligt och övrigt avfall som uppkommit från verksamheten redovisas i bilaga 5 uppdelat på olika avfallsslag. Under året har dessutom 453 ton tvättat rens förbränts i SYSAVs förbränningsanläggning. Lukt Inga luktstörningar av betydelse har förekommit. Bullermätning Ingen bullermätning har genomförts under året. En bullerutredning utfördes 21 mars 2012 avseende eternt industribuller från Sjölunda. Genom ljudmätning av de aktuella bullerkällorna på verket tillsammans med beräkningar har den totala bullersituationen vid verket kartlagts. Utredningen visar att bullervillkoren med god marginal klaras under hela dygnet alla dagar i veckan. Kontroll av utloppsledningar Besiktning av verkets två utloppsledningar genomfördes i september Utloppsledningarna är lagda dels i slutet av 50 talet, dels i början av 70 talet. Den nyare ledningens yttersta del består av 500 m stålrör och i övrigt är ledningen av betong. Den gamla ledningen är av betong. Besiktningen avsåg att kontrollera ledningarnas läge, kondition och mängd upplagrat slam och sediment inne i ledningarna. Vid endast en av skarvarna fanns en skada som gav upphov till läckage.

43 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Läckaget bedömdes emellertid till försumbart varför ingen åtgärd har vidtagits. Sediment i ledningarna kunde konstateras på de yttersta 100 m i båda ledningarna. Mäktigheten av sedimenten var störst i den gamla ledningen men den bedömdes inte påverka dysornas funktion. Vi kommer under 2018 att besiktiga våra två utloppsledningar för att säkerställa konditionen av ledningarna och samtidigt bedöma skadan på röret som upptäcktes Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts på Sjölunda avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning utfördes senast Recipientkontroll Recipient till Sjölunda avloppsreningsverk är Öresund, vattenförekomst Malmö hamnområde och Lommabukten. Enligt den senaste bedömningen bedöms Malmö hamnområdes ekologiska status som måttlig utifrån den fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorn siktdjup. Enligt den senaste bedömningen bedöms den ekologiska statusen för Lommabukten som måttlig främst på grund av övergödning. Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster pga. atmosfärisk deposition. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver och PBDE. Dessa gränsvärden bedöms även överskridas för Malmö hamnområde och Lommabukten vilket ger ej god kemisk status. Malmö hamnområde och Lommabuktens kemiska status utan överallt överskridande ämnen bedöms som god. VA SYD är medlem i Öresunds vattenvårdsförbund. En samordnad recipientkontroll sker i stort antal provpunkter i Öresund inom ramen för Öresunds vattenvårdsförbund. Kontrollen består av bottenfauna, sediment och ålgräsundersökningar samt hydrografi och vätplankton.

44 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena oberoende av kommungränser. Under året har VA SYD investerat i olika förnyelse och förbättringsåtgärder samt nyläggningar. Totalt har det resulterat i 2963 meter spillvattenförande ledningar och 1317 meter dagvattenledningar i förnyelse och förbättringsprojekt på Malmös ledningsnät. I Burlöv var resultatet 366 meter spillvattenförande ledningar och 536 meter dagvattenledningar. Nedan listas förbättringsåtgärder som utförts under 2017 inom Sjölundaverkets upptagningsområde: Projekt Videdal/Hohögsgatan etapp 1 Separering av kombinerat ledningsnät. Under 2017 påbörjas arbetet med att separera i Hohögsgatan, Plommongatan, Hallongatan, Nypongatan samt Hjortrongatan. Arbetet delas upp i två etapper. Syftet med separeringen är att minska risken för översvämningar i området. Arbetet med etapp 1 blev klart under Projekt Pärongatan etapp 1 Separering av kombinerat ledningsnät. Pärongatan, Apelgatan, Krikongatan och Körsbärsgatan utgör ett område med kombinerat avloppsledningsnät från 1950 talet. Avloppsledningen är i dåligt skick med mycket svackor på både huvudledning och serviser. Syftet med separeringen är att förnya ledningarna samt att minska risken för bräddning till Risebergabäcken. Under 2017 separerades Pärongatan och separering av Apelgatan påbörjades. Övriga gator beräknas vara separerade Projekt Nordlindsväg Separering av kombinerat ledningsnät. Under 2017 byggdes spillvattennätet ut på Nordlinds väg. Syftet med separeringen är att minska risken för översvämningar i området. Projektet avslutades under hösten Åtgärdsplaner i Lomma och Staffanstorp för att minska mängden tillskottsvatten Åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten till spillvattennätet har funnits på agendan i både Lomma och Staffanstorps kommuner under flera år. Det har kunnat konstateras att arbetet är både svårt och tidskrävande. Arbete pågår och det har kortfattat sammanfattats nedan. Lomma Tekniska nämnden i Lomma har satt upp ett mål att mängden tillskottsvatten till spillvattensystemet skall minska. Den främsta anledningen till detta är att försöka undvika källaröversvämningar vid tillfällen med stora och/eller intensiva regn. Arbetet med detta mål påbörjades 2014, då en modellering och flödesmätning genomfördes på huvudledningsnätet i Lomma tätort. Under 2016 och 2017 har arbetet omfattat dels två pågående parallella konsultuppdrag dels felavhjälpande åtgärder. WSP arbetar med åtgärdsplaner för att förstärka svaga punkter på dagvattennätet med målsättning att öka förmågan att ta hand om stora flöden vid kraftiga regn. I uppdraget ingår även att åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten. SWECO har fått i uppdrag att utföra fältkontroller i översvämningsdrabbade områden. Kontroller har genomförts i ett område dominerat av villor, radhus och verksamheter med ett flertal inträffade

45 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk översvämningar. Omfattningen avser kontroll av stuprörsanslutningar, överläckagekontroll genom rökdetektering, okulär kontroll av anslutning av dagvattenbrunnar och okulär kontroll av nedstigningsbrunnar i lågpunkter i gatan på spillvattennätet. Fältarbetet har fortsatt med en andra etapp i ett område vid Skonaregatan. Resultatet av SWECO.s fältkontroll utgör ett viktigt underlag till WSP.s åtgärdsförslag. Lomma VA har som mål att genomföra minst två arbeten per år i egen regi, där översvämningsfrekvensen styr prioriteringen. Arbeten i Vinstorpsvägen har färdigställts, där en gammal spillvattenledning har ersatts med en ny ledning genom omläggning. Vid Lomma stationsområde pågår motsvarande åtgärder med omläggning av flera gamla spillvattenledningar. En relining av en spillvattenledning längs Habo Ljung har utförts på en sträcka av cirka 200 meter på grund av misstanke om stora inläckage av tillskottsvatten från havet. Filmning av ytterligare 3500 meter ledning kommer att genomföras under höst 2017/vinter Staffanstorp/Hjärup Tekniska nämnden i Staffanstorp har sedan tidigare tagit ett principbeslut att arbeta för att minska mängden tillskottsvatten. Tätorten Staffanstorp har tidigare prioriterats. Inga konkreta åtgärder har genomförts under 2017, som synligt har gett en påverkan på mängden tillskottsvatten. Under 2017 har modeller av spillvattennätet tagits fram för både Staffanstorps tätort och Hjärup. Modellerna är i stort klara och en kalibrering kommer att genomföras under Modellen för Hjärup är indelad i ett antal delmodeller, som skall göra det möjligt att kunna klargöra fastigheterna påverkan på systemet. I området öster om järnvägen genomförs en systematisk genomgång av dagvattenbrunnarna i området eftersom deras status har bedömts som dålig med risk för utläckage. Samtliga brunnar filmas och åtgärder vidtas direkt vid brister. Inom området kommer dessutom huvudledningen för spillvatten att läggas om för att ge plats åt utjämningsmagasin, vilket medför att ledningen endast kommer att belastas med spillvatten efter omläggningen. Järnvägsprojektet med fyra spår har fördröjt arbetet med att minska mängden tillskottsvatten. Entreprenadarbetena för järnvägsbygget kommer igång under slutet av 2017/början av 2018 och avsikten är då att åtgärda ledningsnätet. En budgetplan för åtgärder under 2018 och 2019 har beslutats med ett belopp av 15 Mkr. Åtgärder på ledningsnät och pumpstationer i Bara och Klågerup Inga åtgärder har utförts på spillvattennätet under 2017 map relining eller omläggning. Pågår ombyggnad av pumpstation K01 i Klågerup. Nytt spillvattenmagasin i Klågerup. Avloppsreningsverk Under 2014 påbörjades ett stort projekt som löper över flera år och som innebär att ett nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång med tillhörande rens och sandhantering kommer att uppföras på Sjölunda. Under 2016 har bygglovshandlingar tagits fram och förberedande markarbeten har gjorts på platsen där anläggningen ska stå. Den nya anläggningen beräknas tas i drift I och med att den nya anläggningen dimensioneras för dagens och framtidens belastning kommer troligtvis antalet förbiledningar på grund av igensatta rensgaller i framtiden att minska drastiskt. Även andra problem på anläggningen som kan kopplas till rens och sand som inte avskilts i tillräcklig grad beräknas minska framöver.

46 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att erforderliga avstängningar inte medför försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. I tabell 12 redovisas de avstängningar för större förebyggande underhåll som genomförts under året. Tabell 12. Genomförda större avstängningar för underhållsarbeten Anläggningsdel Aktivitet Minskad kapacitet per anläggningsdel Datum Avställda dygn Försedimenteringsbassänger E1 och E3 Försedimenteringsbassänger E2 och E4 Renovering av skrapor och byte av kanter Renovering av skrapor och byte av kanter 25 % 13 feb 8 maj % 29 maj 4 juli 36 Biobädd V4 Renovering av spriderarm 25 % 15 sep 16 okt 31 Biobädd V3 Renovering av spriderarm 25 % 20 nov 18 dec 38 Inloppet till DN Rensning av inlppskanalen 100 % 4 sep 8 sep 5 Utloppspump M1406 Renovering av pumpen 16 % 1 mar 31 dec 306 Tillståndskontroll av ställverk Underhåll av ställverk apr Rejektvattenbehandling Byte av luftarmenbran 100 % 15 maj 7 jul 53 D1 sandfång Kedjebrott 50 % 12 sep 31 dec 110 Regnvädersmagasinet Ej fungerande utpumpning 100 % 31 jul 11 sep 41 D2 sandfång Pumpstopp pga. trasor 50 % 1 aug dec 153 Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Under året har utryckningar gjorts till totalt 43 miljöincidenter i samtliga medlemskommuner, varav 24 i Malmö och 3 i Burlöv. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda driftstörningar mm. under året återfinns i tabell 13. Vid flera tillfällen har avloppsvatten nödbräddats från Sjölunda avloppsreningsverk till Sege å i samband med instensiva regn. Orsakerna till detta har varierat, men ett återkommande problem är när kapaciteten i utloppspumparna inte är tillräcklig te de löser ut, då stiger nivån i utloppskulverten inne på verket och till slut leder det till nödbräddning till Sege å. Dessutom tar pumparna tid på sig att starta upp till full kapacitet. Med hänsyn till pumparnas storlek och kraft är det dock nödvändigt att de tar tid på sig för att inte gå sönder. Intensivare regnväder leder till att avloppsvattnet för med

47 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk sig mycket rens från ledningsnätet till avloppsreningsverket. Detta leder till att rensgallren sätter igen vilket får till följd att avloppsvatten förbileds till utloppskulverten. Att förebygga igensättning av rensgallren är inte möjligt i nuvarande utformning, men då det nya inloppet med nya rensgaller och sandfång har tagits i drift förväntas denna typ av driftstörning minska betydligt. Tabell 13. Anmälda driftstörningar mm. under 2017 Datum VA SYDs dnr Driftstörning mm. Vidtagna åtgärder /00256 Vid grävningsarbete på Spillepengsgatan i Malmö så havererade Norra tryckavloppsledningen /00554 Nödbräddning av avloppsvatten från Sjölunda ARV till Sege å 20 mars i samband med ett intensivt regn /00755 Nödbräddning till Sege å från Sjölunda ARV 15 april i samband med kraftigt regn /00766 Överskridande av riktvärden för BOD 7 och P tot för mars månad /00831 Nödbräddning till Sege å 29 april i samband med regnväder. Den norra ledningen stängdes omedelbart av och allt avloppsvatten leddes via den södra ledningen. Den havererade ledningen reparerades så snart som möjligt. Den utloppspump som löste ut åtgärdades samt en ventil till en annan utloppspump åtgärdades. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande ) att ytterligare åtgärder inte var nödvändiga. Eventuell uppföljning görs i den löpande tillsynen. Utlösta utloppspumpar återställdes. Inget larm gick ut pga av att GSM nätet låg nere. En larmbackup till annan beredskapsenhet har skapats som återkopplar vid GSMnätsbortfall. Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande ) att händelsen har haft en viss påverkan på miljön men ingen ytterliga åtgärder behövs. Markarbeten och andra förberedande göromål har påbörjats för den nya inloppspumpstationen. Byggnationen av den nya rensgalleranläggningen kommer att påbörjas, och de rensgallren kommer att ha högre kapacitet än nuvarande. Problemen vid first flush beräknas minska väsentligt när den nya anläggningen är i drift. Utredning har gjorts och vissa åtgärder har påbörjats på utloppspumparna, se separat anmälan Nödbräddning till Sege å Ett larm har lagts till i styrsystemet Uniview som varnar för när fosfathalten in till flotationsanläggningen är under 0,01 mg/l under 9999 sek, då ska fosfatmätaren antas inte mäta korrekt. När detta inträffar ska fosfatmätaren åtgärdas eller skifte till totalfosformätaren för styrning av PAX dosering göras i Uniview. De avstängda försedimenteringsbassängerna ska besiktas i början av maj och förväntas tas i drift efter detta. Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande ) att inga åtgärder behövs men följer upp händelsen i den löpande tillsynen. Två utloppspumpar löste ut och återställdes av elberedskapen. Rensgaller rensades. Regnvädersbassängen kunde inte utnyttjas pga underhållsarbete enligt anmälan 17/ Arbetet har slutförts. Miljöförvaltningen bedömde (enl. bemötande ) att det inte behövdes några ytterligare åtgärd men avser följa upp verksamhetens rutiner vid driftstörningar i den kommande tillsynen.

48 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk /00907 Överskridande av riktvärde för Ptot under april månad / Överskridande av riktvärden för BOD7 och Ptot för juni månad /01392 Anmälan om tömning av sandfång då en pump gått sönder /01500 Nödbräddning till Sege å 7 september i samband med regnoväder /01737 Nödbräddning till Sege å 2 oktober i samband med regnoväder /02172 Reparation av rensgaller 3 pga. läckage. Olika underhållsarbeten och tillståndskontroll av högspänningsanläggning har slutförts. Intensiva regn orsaken högre utsläppsvärden. Utförda åtgärder i samband med dessa, läs anmälningarna i april ovan. Miljöförvaltningen bedömde att det inte behövdes några ytterligare åtgärder. Intensiva regn medförde igensatta rensgaller som rensades. Igensatta pumpar som pumpar in till regnvädersmagasinet rensades. Underhållsarbete på försedimenteringsbassängar slutfördes. Miljöförvaltningen yttrade sig (enl. bemötande ) med att VA SYD bör se över sin egenkontroll i de punkter som hantera förebyggande underhåll men att ytterligare åtgärder inte behövs. Miljöförvaltningen hade inga synpunkter (enl. bemötande ) men avser följa upp händelsen vid löpande tillsynen. Rensgaller, mottrycksskruv och transportskruv rensades av beredskapen. Elen till två utloppspumpar hade bränt och åtgärdades inom en vecka. Miljöförvaltningen (enl. bemötande ) har för avsikt att följa upp denna anmälan vid tillsynsmötena. Utlösta utloppspumpar återställdes. Rens lossnade från igensatta pumpar som pumpar till regnsvädersbassängen. Miljöförvaltningen hade (enl. bemötande ) inga synpunkter annan än att de fortfarande noterade att Sjölunda har problem med utloppspumparna. De avser att följa upp driftstörningen i den löpande tillsynen. Miljöförvaltningen anser (enl. bemötande ) att åtgärderna är nödvändiga och har inget att erinra /02318 Stopp i rejektvattenledning. Vi började notera problem i pumpningen in till rejektvattenbehandlingen i slutet av november där problem med struvit observerades. Vi kallade Puls till Sjölunda för att spola rent rejektvattenledningen. När detta var gjort var det en rörbit på ca 40 meter som vi inte kom åt och fick därför gräva dessa rör fria för att kunna komma åt dem och kapa dem för att rengöra ledningen. Jobbet blev klart vecka 2, Miljöförvaltningen bedömer (enl. bemötande ) att vidtagna åtgärder är fullgoda och avslutar härmed detta ärende. Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö Ledningsnät VA SYDs miljöberedskap är till för att skydda avloppsreningsverk, ledningsnät och recipienter inom vårt verksamhetsområde mot utsläpp av olika slag. Vi samarbetar med räddningstjänsten och vid större utsläpp kontaktas miljöförvaltningen. Vi deltar också ca 3 ggr/år i ett samarbete med CMP, Malmö stad, Miljörförvaltningen och Räddningstjänsten Syd.

49 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Vid akuta utsläpp kan VA SYD bistå med kunskap och en för ändamålet väl utrustad miljövagn för att stoppa flöde från serviser, tryckavlopp och huvudledningar samt att kunna samla upp, ta prover och omhänderta föroreningar för att förhindra fortsatt spridning. Avloppsreningsverk För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll vid Sjölunda avloppsreningsverk och rutiner finns för nödlägen. Underhållsarbeten som genomförts under året har beskrivits tidigare under avsnitt Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. På Sjölunda pågår, vilket nämnts ovan, ett projekt där ett nytt inlopp med nya rensgaller och sandfång ska byggas. I och med nybyggnationen ökar kapaciteten i rensgallerna och då minskar risken för bräddning till Sege å drastiskt. Under hösten 2016 hade Räddningstjänsten Syd tillsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. Det noterades avvikelser på gasledningarna och en handlingsplan upprättades som Sjölunda har jobbat med i Sjölunda hade under 2017 en tillsyn från Arbetsmiljöverket där Sjölunda ARV inte fick några anmärkningar. Åtgärder för att minska energianvändningen VA SYD arbetar aktivt för att minska elförbrukningen för hela verksamheten och att använda el som är producerad på ett miljömässigt bra sätt. Ett avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Sedan 2014 köper alla anläggningar inom VA SYD elkraft som är märkt med Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidutsläpp i produktionsskedet. Ett av VA SYDs resultatmål är att energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år, trots ökat antal anslutna personer. Energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 %. Förutsatsen är baserad på 2016 års krav på rening. Under året har nedanstående energibesparande åtgärder genomförts vid avloppsreningsverket. Tabell 14. Energibesparande åtgärder 2017 Åtgärd Beskrivning Förväntad energibesparing (kwh/år) Energislag Byte blåsmaskin och luftarmembran i rejektvattenbehandling Syftet är att få minskad energiförbrukning vid luftning till rejektvattnebehandlingen Vi har tyvärr inte möjlighet till att mäta på objektnivå men vi ser på kurvorna att det har minskat med en % av energiförbrukningen till rejektvattenbehandlingen el Åtgärder för att ersätta kemikalier Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalierna som används har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Optimering av tillförd mängd kemikalier kontra utsläppsresultatet är ett kontinuerligt pågående arbete.

50 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Åtgärder för att minska mängden avfall Att minska mängden avfall är ett ständigt pågående arbete. En stor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken utgörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För att minska mängden rens har olika informationskampanjer genomförts under året. Likaså har ett stort antal studiebesök på reningsverken och utbildningar på Kretseum genomförts. Forskning och utveckling RESVAV VA SYD deltar i ett forskningsprojekt kring rening av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvatten (RESVAV) i samarbete mellan FoU bolaget Sweden Water Research AB, Lunds Tekniska Högskola, Gryaab, Göteborgs stad Kretslopp och vatten, Aarhus universitet, Sweco samt Primozone Production AB. Inom ramen för projektet har en studie i labbskala utförts på Sjölunda reningsverk. I labbstudien undersöktes effekten av tillsats av pulveriserat aktivt kol (PAK) i en MBBR process (Moving Bed Biofilm Reactor, en process med rörligt bärarmaterial) med avseende på kvävereningen samt reduktion av mikroföroreningar. MBBR är en förhållandevis vanlig biologisk reningsteknik i Sverige och därför är det av stort intresse att studera hur reduktion av mikroföroreningar så som läkemedelsrester och biocider kan uppnås. Studien visade att nitrifikationen i MBBRen inte stördes av tillsats av PAK. Resultaten visade även att avskiljningen av mikroföroreningar kan kontrolleras genom dosen av PAK. En annan viktig aspekt i ovan nämna koncept är att kunna avskilja PAK från avloppsvattnet. Ett utfört eamensarbete visade att en tillfredsställande avskiljning av PAK kunde uppnås. En högre koncentration av PAK ledde till tyngre flockar och därmed en kortare sedimenteringstid. POWERSTEP "Full scale demonstration of energy positive sewage treatment plant concepts towards market penetration" POWERSTEP är ett EU finansierat projekt, som syftar till att demonstrera integrering av nya teknologier, vilka medför en energipositiv avloppsvattenrening. Sammanlagt 15 parter från 7 olika länder, från både forskningsvärden och industrin, deltar i projektet, som påbörjades sommaren 2015 och avslutas i juni En stor del av projektet bygger på se fallstudier, varav en av fallstudierna genomförs på AnoKaldnes pilotanläggning på Sjölunda avloppsreningsverk. På Sjölunda demonstreras kombinationen av primärrening med Hydrotech filter och biologisk kväverening med Moving Bed Biofilm Reactor (MBBR) teknologi. Två olika koncept för biologisk rening har demonstrerats, dels en tvåstegsprocess (seriekopplade MBBR rektorer för nitritation anammo) och dels en IFAS (Integrated Fied film Activated Sludge) process, där man i båda fallen anrikat de energieffektiva anammobakterierna. I MBBR processerna används nyutvecklad Ano KTM Z 200/400 bärarmaterial för optimal biofilmkontroll. Uppströmsarbete Anslutna verksamheter Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD deltar vid verksamheternas tillstånds och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under året har 15 yttranden avgetts som berör verksamheter eller åtgärder kopplade till Sjölunda.

51 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker vid behov och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Under året har VA SYD gjort 10 besök på verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. Tilläggsbestämmelser till ABVA beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter. Ett digitalt verktyg, EnvoMap, används för kartläggning av verksamheter med utsläpp av processvatten som kommer in till reningsverken i VA SYDs upptagningsområde. Verksamheterna kontaktas med krav om att lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesystem. Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under året har 6 verksamheter med totalt 8 utfasningsämnen identifierats i upptagningsområdet till Sjölunda. Begäran om handlingsplan för utfasning har skickats till verksamhetsutövarna. Hittills har 4 ämnen utfasats och för 3 ämnen undersöks alternativ. Allmänheten Information till allmänheten och särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Kommunikationsarbetet under 2017 innehöll bland annat: Informationsbladet Hållbart har gått ut regelbundet till VA SYDs kunder, med tips om hur man hanterar vatten och avfall på ett hållbart sätt. En läsvärdesmätning i slutet av 2016 visade att kännedomen är mycket hög, flertalet har ett positivt intryck och tycker att innehållet är trovärdigt. Nästan 7 av 10 svarar att de är beredda att ändra sina vardagliga rutiner för att värna om miljön. Regelbunden kommunikation av uppströmsinformation via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twitter. Vi når allmänhet och andra specifika målgrupper via regelbundet pressarbete med pressmeddelanden, blogg och nyheter. Ett eempel på arbetet är en specifik videokampanj VA SYD gjorde tillsammans med Sven Melander på Facebook, som gav stor uppmärksamhet. Filmen från Källby avloppsreningsverk där vi pratar om vad man ska egentligen ska spola ner i avloppet har visats gånger och filmen när Sven delar ut fettrattar i Lund har visats gånger. Arbete med och deltagande i Svenskt Vatten kampanjer t e i samband med Stora biltvättarhelgen och Världsvattendagen under våren och Världstoalettdagen under hösten Fokus på fett i ledningarna, som orsakar stora problem. Under 2017 delade vi ut över fettrattar till allmänheten för att hjälpa människor att hantera fettet rätt och lyfta frågan. Deltagande och arrangemang av olika aktiviteter för att lyfta uppströmsfrågor och miljöfokus på t e Malmöfestivalen, Giftkonferensen i Eslöv, Borgeby Fältdagar samt stått värd för studiebesök på Klagshamns avloppsreningsverk vid Envisys vårmöte Kretseum är namnet på VA SYDs pedagogiska verksamhet som bedriver uppströmsarbete för framförallt lärare och skolelever. Den pedagogiska verksamheten består av Kretseum kretslopp och kunskapscentrum, Hyllie vattenpark, skolbesök på något av våra avloppsreningsverk och kretseum.se Under 2017 hade Kretseum kretslopp & kunskapscenter ca besökare. Hälften av dessa var skolelever med lärare. Under säsong kör vi guidade turer för skolelever på våra avloppsreningsverk. På grund av byggarbete och schaktning har vi stängt för skolbesök på Ellinge under hösten 2017 och

52 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk våren Detta gäller även Sjölunda där vi avvaktar att ta emot skolelever tills ombyggnad är färdig. Trots att Ellinge varit stängt för skolbesök under hösten 2017 har totala antalet besökare ökat från år till år på våra verk. Under året har över 1300 personer varit på studiebesök på något av våra avloppsreningsverk. Under 2016 började VA SYD blir mer aktiv i Smart matte då Kretseum numera representerar VA SYD på aktuell workshop i någon av medlemskommunerna. Högstadieskolor kan boka Smart matte, som arrangerar halvdagar med presentation och handledning av matematikprobelm från olika verksamheter där VA SYD är en samarbetspartner. Under 2017 har vi mött ca 679 elever i åk 8 & 9 under arrangemang Smart matte. Under 2016 genomfördes ett pilotprojekt där Kretseum arbetade med Rosengårdsskolan parallellt med ett större grävarbete där dricksvattenledning byttes ut längst Von Rosensväg. I samverkan med projektledare för bytet av dricksvattenledningen användes projektet som ett pedagogiska tillfälle att lära om vatten i vår stad, vilka arbetar med vatten och syftet var att göra eleverna till ambassadörer för VA SYDs arbete med dricksvattenledningen. Utvärderingen är positiv och eleverna uttryckte stolthet att kunna lära familjen där hemma vad som var på gång i gatan. Pilotprojektet presenteras på Vattenstämman maj 2018.

53 VA SYD Miljörapport Sjölunda avloppsreningsverk Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Tekniska uppgifter Sjölunda avloppsreningsverk Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö och Burlöv Sammanställning av vatten och slamanalyser Förteckning av kemiska produkter använda i driften Förteckning över farligt samt övrigt avfall Metallhalter i avvattnat slam Emissionsdeklaration

54 Bilaga 1 Tekniska uppgifter Sjölunda avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgift Enhet Förbehandling Galler antal 4 med 3 mm spaltvidd st Sandfång D1 antal volym st m 3 Sandfång D2 antal volym st m 3 Förluftning antal volym (kombinerat sandfång i D1) st m 3 Försedimentering antal yta volym st m 2 m 3 Upplösning FeSO4 antal volym st m3 Biologisk behandling Luftningsbassänger G1 G3 antal volym st m 3 Mellansedimentering antal yta volym st m 2 m 3 Luftningsbassänger G4 antal volym st m 3 Mellansedimentering antal yta volym st m 2 m 3 Biobäddar antal yta volym st m2 m3 Efterdenitrifikation (MBBR) antal volym fyllnadsgrad, nuv (3 115) st m 3 % (m 3 ) Tank för kolkälla volym 4 * 62,5 m 3 Efterbehandling Flockning antal volym st m 3 Flotation antal yta st m 2

55 Bilaga 1 Tank för PAX (polyaluminiumklorid) volym 2 * 28 m 3 Regnvädersbassänger Silar antal 3 med 6 mm håldiameter st Lamellsedimentering projicerad lamellyta ma. ytbelastning m 2 m/h Tank för FeCl 3 volym 1*20 m 3 Slambehandling Förtjockare antal yta volym st m 2 m 3 Rötkammare antal volym st m 3 Centrifuger antal kapacitet 3 3 * 45 st m 3 /h Silbandsförtjockare antal kapacitet 2 2*200 st m 3 /h Rejektvattenbehandling Utjämning antal volym st m 3 SBR reaktor antal volym st m 3 Tank för lut antal volym 2 25 st m 3 Slamlager Rötslam/bioslam antal volym st m 3 Avvattnat slam antal yta volym st m 2 m 3

56 Bilaga 1 Pumpstation Kapacitet Enhet Inloppspumpstation till regnvädersbassänger 3*1 800 l/s Återpumpning regnvädersbassänger 2*1 200 l/s Till G4 3 * l/s Till biobäddar 2*450 3*750 l/s Till DN 4 * 733 l/s Bypass till flotation 2*1 000 l/s Utloppspumpstation 6*1 850 l/s

57 Bilaga 2 Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Malmö kommun De pumpstationer som ligger inom Sjölundaverkets avrinningsområde. Pstn Plats Tillhör AEA Augustenborgsskolan D VA SYD AFA Amiralsgatan Frölichs väg D GK AGA Amiralsgatan Gustav Möllers gata S VA SYD AKA Amiralsgatan Kontinentalbanan D GK APA Ael Danielssons väg Pildammsvägen Gctunnel D GK ASA Ael Danielssons väg Sofieholmsparken D GK BAA Bronsåldersvägen Arrievägen D GK BFA Borrgatan Fårögatan S VA SYD BKA Borrgatan Kosterögatan S/D VA SYD BOA Bo 01 Västra Hamnen HAV GK BPA Barometergatan Parkeringen S VA SYD BRA Bulltofta Riksväg 11 D GK BTA Byggmästargatan Tågmästargatan D GK CLA Cypressvägen Lärkträdsgatan D GK CPA Carlsgatan Posten S VA SYD CSA Centralstationen S VA SYD DAA Dalaplan D GK DSA Kv Draken Sallerupsvägen cykelbana D GK EGA Elinelundsvägen Grönbetet D GK FBA Flintrännegatan Blidögatan S/D VA SYD FJA Frihamnsallén Jörgen Kocksgatan S VA SYD FKA Föreningsgatan Kamrergatan S VA SYD FOA Flintrännegatan Oljevägen S/D/O VA SYD FYA E65 Yttreringvägen D+G GK GYA Gång/Cyckelväg Yttre Ringvägen D Trafikverket GÖA Görslöv S VA SYD HKA Hindbyvägen Kontentalbanan D GK HMA Havannagatan Kvarteret Majsen S VA SYD HRA Hemsögatan Kvarteret Renö S VA SYD HUA Husiemosse D GK IAA Inre Ringvägen Arlövsjärnvägen D GK IFA Inre Ringvägen Flygfältsvägen D GK IKA Inre Ringvägen Kontinentalbanan D GK

58 Bilaga 2 IMA Inre Ringvägen Munkhättegatan D GK IPA Inre Ringvägen Per Albin Hanssons väg D GK ISA Inre Ringvägen Segesvängen D GK IVA Inre Ringvägen Valdemarsro D GK IYA Inre Ringvägen Ystadvägen D GK JSA Järnvägen Sofiedal (Tvärförbindelsen Väg 101) D GK JYA Jägersrovägen Yttre Ringvägen D GK KAA Kungsgatan Amiralsgatan D GK KBA Kontinentalbanan Kvarteret Bokvik D GK KHA Kungshälla Sallerupsvägen D GK KIA Kontinentalbanan Industrigatan D GK KKA Krombyvägen Käglinge S VA SYD KLA Kvarnbyleden Sallerupsvägen D GK KOA Kockums Fritid S VA SYD KRA Kromby Byvägen S VA SYD LHA Ljusterögatan Hemsögatan S VA SYD LKA Lundavägen Kontinentalbanan D GK LLA Lockarp S VA SYD LPS Glostorp LPS 30st S VA SYD LPS Lockarp 38st S VA SYD LTA Lodgatan Terminalgatan S VA SYD LYA Lockarp Yttreringvägen D Trafikverket MAA Madrigalgatan Ael Danielssons väg D GK MJA Mejselgatan Jörgen Kocksgatan S VA SYD MYA Magasinet Yttre Ringvägen D Trafikverket NSA Nummertolvsvägen Sallerupsvägen D GK NTA Nobeltunneln S GK NYA Nordanå Yttre Ringvägen S VA SYD OGA Orkangatan Grimsbygatan S VA SYD OIA Oljevägen Driftas Av Cmp S/D/O VA SYD OTA Oie Tegelbruksgataan S VA SYD OXA Oie S/D VA SYD OYA Oshögavägen Ystadjärnvägen D GK PAA Pildammsvägen Annetorpsleden vid rondellen D GK PGA Pildammsvägen Gröndalsparken D GK PRA Petersborg Renspump R+G Svedab RBA Ribersborgs Badstrand S VA SYD RJA Risebergabäcken Jägersrovägen D GK RMA Rödkullastigen Munkhättegatan D GK

59 Bilaga 2 ROA Rosendal S/D VA SYD ROA L Rosendal S Trafikverket ROA T Rosendal S Trafikverket RTA Regementsgatan Thottsgatan D GK SAA Stockholmsvägen Almedalsbron D Trafikverket SBA Stadiongatan Bellevueparken D GK SDA Svängedammsvägen S VA SYD SJA Stockholmskajen Jörgen Kocksgatan S VA SYD SKA Stockholmsvägen Krusegatan D GK SLA Slussen Slussplan D GK SMA Stadiongatan Mässhallarna D GK SPA Spillepengen S/D VA SYD SPBd Spillepengen Blidögatan D GK SVA Skruvgatan Västkustvägen S VA SYD SÅA Stensåkervägen D GK SÄA Stadiongatan Ärtholmsparken D GK SÖA Sallerupsvägen Östra Kyrkogården D GK TDA Toftanäs dagvatten D GK TKA Trafikplats Kronotorp D Trafikverket TLA Trelleborgsvägen Lockarps Kyrkoväg D GK TOA Toarp S VA SYD TSA Toftanäsvägen Sallerupsvägen D GK TUA Turbinen S/D VA SYD TVA Tullstorpsvägen Sallerupsvägen D GK VBA Västra Kattarpsvägen Bennets väg D GK VCA Västra Citytunnel anslutning D Svedab VDA Västrahamnen Docktorget S VA SYD VIA Västkustvägen Inre Ringvägen D GK VPA Västra Kattarpsvägen Persborgsgatan D GK VSA Västrahamnen Stapelbädden S VA SYD VVA Västkustvägen Vinkelgatan D GK YCA Ystadsjärnvägen Citytunneln D Svedab YLA Yttreringvägen Lundaavfarten D Trafikverket YVA D Yttreringvägen Vintrieleden D GK ÄHA Ärtholmsvägen Holmastigen D GK ÖCA Östra Citytunnel anslutning D Svedab ÖNA Östra Älvgatan Neptunibron S VA SYD ÖSA Östanväg Sövdeborgsgatan S VA SYD

60 Bilaga 3 Sammanställning av vatten och slamanalyser Vattenanalyser Vattenanalyser utförda på Sjölundalaboratoriet och metallanalyser på Vattenlaboratoriet Antal prov och typ Inkommande vatten Utgående vatten Utsläppta mängder Prov under det.gräns 2 Medelvärde (mg/l) Antal prov och typ Prov under det.gräns 2 Medelvärde (mg/l) BOD 7 5 dp/v dp/v ton COD Cr 7 dp/v dp/v ton Total P 7 dp/v 4,9 7 dp/v 0,3 12,2 ton Total N 7 dp/v 42 7 dp/v ton NH4 N 7 dp/v 26 7 dp/v ton Aluminium 51 vp 0,61 17 vp 0,52 22 ton Järn 51 vp 1,4 18 vp 0,44 17 ton Bly 51 vp 3 0, vp 14 0, kg Kadmium 51 vp 4 0, vp 13 0, ,5 kg Kobolt 51 vp 2 0, vp 1 0, kg Koppar 51 vp 2 0, vp 12 0, kg Krom 51 vp 2 0, vp 0, kg Kvicksilver 51 vp 18 0, vp 15 0, ,2 kg Nickel 51 vp 0, vp 0, kg Silver 51 vp 23 0, vp 14 0, ,1 kg Zink 51 vp 0, vp 0, kg Arsenik 51 vp 16 0, vp 10 0, kg 1 Utsläppt mängd utgår från faktiskt uppmätta värden samt ett antagande om halva detektionsgränsen när det finns åtminstone ett värde över detektionsgräns. 2 Antal uppmätta värden under detektionsgräns. 3 Samtliga värden under detektionsgräns.

61 Bilaga 3 Antal prover på inkommande och utgående avloppsvatten Målsättning och utfall av antal godkända analyser på Sjölundalaboratoriet presenteras nedan. De månader då antalet analyser understigit det interna målet är markerade med rött. BOD 7 INK BOD 7 UTG P TOT INK P TOT UTG N TOT INK N TOT UTG Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Medel Mål 1 2/vecka 1 2/vecka

62 Bilaga 3 Slamanalyser Slamanalyser utförda på Vattenlaboratoriet Parameter Antal prov och typ 1 Medelvärde Mavärde Enhet Mängd (kg/år) ph 1 mp/mån 8,1 8,4 TS 1 mp/mån 22,0 23,8 % Glöd. förlust 1 mp/mån 62,8 65,6 % av TS Total P (kungsvatten) 1 mp/mån mg/kg TS Total N (Kjeldahl) 1 mp/mån mg/kg TS NH 4 N 1 mp/mån mg/kg TS Aluminium 1 mp/mån mg/kg TS Järn 1 mp/mån mg/kg TS Bly 1 mp/mån mg/kg TS 183 Kadmium 1 mp/mån 1,2 4,3 mg/kg TS 7,1 Kobolt 1 mp/mån 7,3 9,1 mg/kg TS 45 Koppar 1 mp/mån mg/kg TS Krom 1 mp/mån mg/kg TS 147 Kvicksilver 1 mp/mån 0,78 1,5 mg/kg TS 4,8 Nickel 1 mp/mån mg/kg TS 124 Silver 1 mp/mån 1,4 2,4 mg/kg TS 8,5 Zink 1 mp/mån mg/kg TS Nonylfenol 1 mp/mån 8 st 11,1 21 mg/kg TS 68 PAH 1 mp/mån 8 st 2,4 4,7 mg/kg TS 15 PCB 1 mp/mån 10 st 0,03 0,04 mg/kg TS 0,16 1 Månadsprov (M) som blandprov av stickprov från respektive arbetsdag under en kalendermånad.

63 Bilaga 4 Förteckning över kemiska produkter använda i driften Produkt namn Leverantör Kemisk samman sättning Användning Omfattning/ förbrukning Metanol Perstorp Specialty Chemicals AB Metanol > 99 % Bakterieföda i denitrifikationsanläggning ton Natriumhydroid 50 % lösning Helm Skandinavien A/S 50 vikt % natriumhydroid ph justering i rejektnitrifikationsanläggning 930 ton FLOPAM FO 4440 SSH SNF NORDIC AB Katjonisk vattenlöslig polymer FLOPAM FO 4400 SSH SNF NORDIC AB Katjonisk vattenlöslig polymer PAX XL100 Kemira Kemi AB vikt % polyaluminiumklorid, 3 10 vikt % aluminiumsilikat, vikt % vatten PIX 111 Kemira Kemi AB vikt % Järn (III)klorid, ca 1,5 vikt % saltsyra, ma 1,0 vikt % järn (III)sulfat, ca 60 vikt % vatten Polymer till slamavvattning Polymer till slamförtjockning Fällningskemikalie i flotationsanläggning Fällningskemikalie i regnvädersbassänger 60 ton 17 ton ton 170 ton Superflock A 1883 RS Floculant Kemira Kemi AB Anjonisk polymer i vatten i oljeemulsion Fällningskemikalie i regnvädersbassänger 3,15 ton QUICKFLOC Kronos Titan A/S Järn (II) sulfat heptahydrat Fällningskemikalie förfällning ton

64 Bilaga 5 Förteckning över farligt samt övrigt avfall Farligt avfall Avfallsslag Avfalls nr EWC kod Mängd (kg) Mottagare Oljefilter och bränslefilter SYSAV Färg, burkar och dunkar SYSAV Härdare, isocyanater SYSAV Arerosoler (sprayburkar) SYSAV Alkaliska lösningar, oorganiska SYSAV Alkaliska lösningar, organiskt innehåll SYSAV Lampor, Hg haltiga SYSAV Bekämpningsmedel, aerosoler SYSAV Laboratorieavfall SYSAV Labkemikalier SYSAV Bilbatterier bly SYSAV Småbatterier SYSAV Smittförande avfall SYSAV Totalt Transportörer är Ekdahl Miljö för styckegods, Puls för tanktransporter samt Sysav.

65 Bilaga 5 Övrigt avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transportör Blandat avfall Ragnsells Brännbart avfall, näringsliv Ragnsells Restavfall, brännbart hushållsavfall 2) VA SYD Glasförpackningar, färgat 1) Ragnsells Glasförpackningar, ofärgat 1) Ragnsells Metallförpackningar 479 Ragnsells Papper, kontor 351 Ragnsells Plastförpackningar hårda och mjuka 319 Ragnsells Plastförpackningar, övriga 660 Ragnsells Pappersförpackningar Ragnsells Träavfall obehandlat, omålat Ragnsells Träavfall, behandlat 400 Ragnsells Elektronik, blandat 420 Ragnsells Matavfall 1), 3) VA SYD Laboratorieavfall, ej farligt avfall 13 SYSAV Gallerrens SYSAV Asfalt från sanering, ej farligt avfall SYSAV Färg, vattenbaserade 38 SYSAV Sandfångssand, avvattnat Ragnsells Totalt ) Baserat på kärlets storlek och antal hämtningar 2) Antagen densitet på restavfall är 110 kg per kubikmeter 3) Antagen densitet på matavfall är 250 kg per kubikmeter

66 Metallhalter i avvattnat slam Bilaga 6

67 Bilaga 6

68 Bilaga 6