VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013

Transkript

1

2 2 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Källby avloppsreningsverk Postnummer: Ort: LUND Besöksadress för anl.: Höjeåvägen 64 Fastighetsbeteckningar: STÄ 1284, Väster 6:16 Kommun: Lund Huvudbransch och kod: Rening av avloppsvatten (90.10) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO REVAQ certrifikat. Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :41:08 Version:1 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Monica Efternamn: Erlandsson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: monica.erlandsson@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö Inlämnad: :41:08 Version:1 2 / 2

5 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnät... 9 Pumpstationer ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen EGENKONTROLL Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad REVAQ ISO ISO och ISO Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD Ny central krishanteringsorganisation Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Kontroll av utloppsledningar Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN KONTROLLPROGRAM UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR ÖVRIGA KOMMENTARER ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Lokaliseringsprincipen RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL PROGNOSTICERAD BELASTNING

6 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 UTSLÄPPSVÄRDEN UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN HANTERING AV AVVATTNAT SLAM LUKT BULLER ENERGI FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER Freon HANTERING AV AVFALL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET UNDERHÅLLSARBETE Ledningsnätet Avloppsreningsverket ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA AVVIKELSER Ledningsnät Avloppsreningsverket ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER Dosering av skumdämpare i rötkammaren Bortförsel av orötat slam under sommaren Dosering av PAX i biolinje Ombyggnad för separat förtjockning av överskottsslam Vattenvårdsfiske i damm RISKBEDÖMNING UTVECKLINGSARBETE Utvärdering av hydrolys för produktion av intern kolkälla Utredning bräddning Källby dammar Pilotförsök för att undersöka olika driftsätt i rötkamrarna på Källby ARV Förberedelse för processutveckling i biostegen UPPSTRÖMSARBETE KOMMENTARER TILL EMISSIONSDEKLARATIONEN FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR EMISSIONSDEKLARATION

7 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Källby avloppsreningsverk avseende Källby Avloppsreningsverk ligger i södra Lund och det största av totalt sex reningsverk i kommunen. Avloppsreningsverket har Höjeå som recipient. 7

8 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. 8

9 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för Källby Avloppsreningsverk är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Källby avloppsreningsverk tar emot och behandlar avloppsvatten från Lunds tätort samt orterna Vallkärra, Stångby och Stora Råby samt Dalby (se figur 1). Under året har dessutom Genarp och Björnstorp tillkommit. Figur 1. Verksamhetsområde för Källby Avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer LEDNINGSNÄT Avloppsnätet i Lund utgörs av både kombinerat system och duplikatsystem. Det kombinerade avloppsnätet återfinns framför allt i de centrala delarna medan ytterområdena har verksamt duplikatsystem. 9

10 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Ledningsnätet i Dalby utgörs till största delen av duplikatsystem. Endast 6 % återstår av det kombinerade nätet i Dalby. Totalt sett utgörs endast åtta procent av avloppsnätet utgörs av kombinerat system. Detta beror både på utbyte men också att mätningar och beräkningar blivit mer exakta. Avloppsområde Kombinerat avloppssystem, ha Duplikatsystem, ha Övrig mark, ha Totalt, ha Lund I syfte att avlasta reningsverket vid kraftiga regntillfällen sker utjämning av flödestoppar i det kombinerade ledningsnätet i interna bräddvattenmagasin. Systemet är uppbyggt så att det normalt inte förekommer någon bräddning på ledningsnätet. Inom Källbyverkets upptagningsområde kan bräddning ske till Dalbybäcken och till Höjeå. På ledningsnätet i Dalby, i Pumpvägen strax uppströms det gamla reningsverket, har det enligt genomförda mätningar bräddat m3 till Dalbybäcken under PUMPSTATIONER Inom reningsverkets verksamhetsområde fanns 16 spillvattenpumpstationer vid utgången av Antalet har utökats genom att Genarps och Björnstorps reningsverk lagts ner och byggts om till pumpstationer. Dessutom sköter VA SYD driften av 18 stycken dagvattenpumpstationer inom området. Bräddvattenmagasin och LPS-system ingår också i verksamheten. En förteckning över pumpstationer inom Lunds kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten framgår av bilaga 2. Varje mellanstor och större pumpstation har minst en reservpump att kopplas in vid behov. I de större pumpstationerna finns flera pumpar vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Anläggningsbeskrivning LOKALISERING Källbyverket är lokaliserat i södra Lund vid recipienten Höjeå. Närmaste bostadsområde ligger ca 400 meter öster om anläggningen. Nordost om anläggningen ligger ett industriområde. I övrigt är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det byggdes på 1930-talet. Ett flygfoto där anläggningens placering i förhållande till närliggande bebyggelse och verksamhet visas i figur 2. 10

11 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Figur 2. Flygfoto över anläggningen och den närmaste omgivningen. RENINGSPROCESSEN Källby avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska reningen omfattar fingaller, sandfång och försedimentering. Biologisk rening sker i 4 parallella aktivslamlinjer med fördenitrifikations-process. Den kemiska reningen sker med trevärt järn som fällningskemikalie. Avskiljning sker i slutsedimenteringsbassänger. Efter den kemiska reningen poleras vattnet i ett dammsystem. Före utledning till dammarna utvinner Lunds Energi värme ur avloppsvattnet i en värmepump. Dammarna är sex till antalet och seriekopplade. Efter damm 6 avleds vattnet till recipienten, Höjeå. Till inkommande avloppsvatten återförs kemslam, centrifugrejekt samt rå- och rötslamvatten från förtjockarna. Ingen recirkulation sker över provtagning på inkommande vatten. Bioslammet och primärslammet/kemslammet förs till separata förtjockare. Det uttagna slammet förtjockas mekaniskt efter polymertillsats. Därefter sker stabilisering i två rötkammare. Rötslammet förtjockas sedan före pumpning till den mekaniska avvattningen (centrifugen). Det avvattnade slammet transporteras från Källbyverket till slamdepå i Värpinge där det mellanlagras innan slutanvändning. Ett förenklat processchema redovisas i figur 3. En sammanställning över tekniska uppgifter om verket finns i bilaga 1. 11

12 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Figur 3. Processchema över Källby Avloppsreningsverk BRÄDDNINGSMÖJLIGHETER Vid höga flöden finns möjlighet att förbileda vatten till bräddvattenbassänger på anläggningen. Vattnet magasineras i bräddvattenmagasinen för att sedan ledas till behandling i efterfällningen. Det finns ett bräddavlopp från bassängen som mynnar i damm 1. Slammet som avskiljs i bräddvattenbassängerna leds tillbaka till inloppet av verket. I dammsystemet finns möjlighet till bräddning till Höjeå i damm 1, 3, 4, 5 och 6. KEMIKALIEHANTERING Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Källby avloppsreningsverk. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 5. Användningen av fällningskemikalie erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Efterfällning utnyttjas för fosforavskiljningen vid Källbyverket. Trevärt järn i form av järnklorid tillsätts härvid till avloppsvattnet i efterfällningen. En konditionering av slammet erfordras vid mekanisk förtjockning före rötning och vid slamavvattningen för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Använd polymer levereras som pulver i storsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. MOTTAGNING AV EXTERNSLAM Externslam från slutna tankar, tillfälliga toalettlösningar, m.m. mottas vid Källbyverket för behandling. Mängden slam registreras och pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Hanteringen av externslam sköts av Lunds Renhållningsverk. Slam från reningsverken i Torna Hällestad och Björnstorp (verket nedlagt i april 2013) transporteras till Källby för stabilisering i rötkammarna. Om slammet är tillräckligt tjockt pumpas det från sugbil till råslamsförtjockare innan det tillsammans med övrigt slam på anläggningen pumpas in till rötkammarna. 12

13 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Om slammet är för tunt pumpas det till inkommande avloppskulvert och avskiljs senare i försedimenteringsbassängerna tillsammans med annat slam. Uppgifterna rörande slam på Källbyverket inkluderar också slammet från dessa anläggningar. TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING Källby reningsverk har en tillståndsgiven belastning för personer. ENERGI OCH GASANVÄNDNING Energibehovet vid Källby avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. Biogasen som produceras i rötkammarna genomgår en uppgraderingsanläggning för att kunna används som fordonsgas. Uppgraderingsanläggningen ägs och drivs av Lunds Energi. Reningsverkets behov av uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler tillgodoses av fjärrvärme. Värmeenergi produceras i Lunds Energis regi från en storskalig värmepumpanläggning där utgående avloppsvatten utgör värmekällan. VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till Höjeå. Miljöpåverkan i form av buller, utsläpp av till luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam förekommer även. Under 2013 har en miljöutredning färdigställts och resulterat i ett antal prioriterade miljöaspekter. Inkommande vatten/uppströmsarbete Nödlägesberedskap Dessa miljöaspekter har erhållit högst poäng ur den givna bedömningsmallen och dessa prioriterade miljöaspekter kommer att fokuseras på under kommande år. I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra miljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft och vatten redovisas i emissionsdeklarationen. Verksamhetsförändringar under året Under våren 2013 har reningsverken i Genarp och Björnstorp lags ned. Reningsverken har byggts om till pumpstationer, som pumpar avloppsvattnet via Dalby till Källby reningsverk. 13

14 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Egenkontroll BESKRIVNING AV VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEMETS UPPBYGGNAD Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt i Tratten (SharePoint) och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande dokument, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, kommunikation samt diarie & arkiv. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ-certifierade sedan 2008/2009. REVAQ-arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2013 har utgåva gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ-certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQ:s regelverk. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ständig förbättring. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen. Det är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som kontrollerar att kraven uppfylls. De tittar på rutinerna kring analyser, provtagning, arbetet mot anslutna verksamheters utsläpp och hantering av produkten. De kontrollerar också att det finns ett pågående arbete för ständiga förbättringar, innan de utfärdar certifikatet. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. 14

15 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i augusti 2013 och endast ett fåtal mindre avvikelser och noteringar registrerades. ISO Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD. ISO OCH ISO miljöcertifierades VA SYD enligt ISO 14001: Vi kommer framöver att arbeta med förbättringar av det vi startat med miljöcertifieringen. Kvalitetsarbetet pågår för att certifiera verksamheten enligt ISO 9001 och beräknas vara klart senast december Processkartläggningar är så gott som klara och verksamheten är i full gång med att identifiera de rutiner som behövs för att säkerställa kvaliteten i våra processer. Detta för att få än bättre kontroll och styrning av verksamheten. Verksamhetens rutiner finns digitalt. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter ska följas upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HOS VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. 15

16 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 NY CENTRAL KRISHANTERINGSORGANISATION VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har två större krisövningar genomförts samt tre kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version kommer att antas i början av UTSLÄPPSKONTROLL OCH DRIFTKONTROLL Utsläppskontrollen utförs av våra egna ackrediterade laboratorier vid Källbyverket och Ellinge ARV. Analysverksamheten vid laboratoriet omfattar ett begränsat antal parametrar men med relativt hög frekvens. För parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används Vattenlaboratoriet på Bulltofta, vilket är ackrediterat för de analyser de utför. Det innebär bl.a. att samtliga analyser på avvattnat slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där, se bilaga 4. Samtliga laboratorier ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och alla labben har samma ackrediteringsnummer. Utfall avseende godkända analyser för Tot-N, NH4-N, Tot-P och BOD 7 och COD framgår av tabell 1. Totalfosforanalys görs på dygnsprov istället för på veckoprov. BOD 7 på utgående vatten analyserats i filtrerat prov med kontroll av SS för att denna ska understiga 150 mg/l enligt SNFS 1994:7. Vid beräkning av månadsmedel och även årsmedelvärde tas dygnsflödet hänsyn till och medlet blir flödesproportionellt. Under november flyttades provtagaren för utgående vatten till utloppet efter damm 2 på grund av det planerade driftstoppet i damm 3-6 i samband med vattenvårdsfisket där. Det innebär att 3-4 dygnsprover saknas. Den 19-26/11 användes provtagaren vid damm 2 som utsläppspunkt, och fr.o.m. den 27/11 och året ut användes den flyttade flödesproportionella provtagaren vid utloppet från damm 2 som utsläppspunkt. Tabell 1. Utfall av antal godkända analyser på Källbylaboratoriet. Månad TOT-N INK TOT-N UTG NH4-N INK NH4-N UTG TOT-P INK TOT-P UTG BOD 7- INK BOD 7 UTG COD INK COD UTG (veckoprov) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug

17 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Sep Okt Nov Dec Summa FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. En hög tillgänglighet av provtagare garanteras av att ett stort antal av lika fabrikat finns vid verket. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdesbearbetning. Överföring av data från olika undersystem i verket sker kontinuerligt. Provtagningsutrustningen har fungerat tillfredsställande under största delen av året. I april orsakade driftproblem med provtagaren för utgående vatten ett minskat antal godkända prover jämfört med övriga månader. KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR Kontroll av utloppsledningar har inte skett under DRIFT- OCH UNDERHÅLLSYSTEM För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. RISKVÄRDERING Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En mall har tagits fram för att utföra riskanalyser. Mallen har under arbetets gång från 2011 utvecklats och förbättrats för att i framtiden kunna utföra riskanalyser på avloppsreningsverken inom VA SYD på ett strukturerat sätt. Analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) i kombination med att händelsernas sannolikhet och konsekvenser har vägts mot varandra. Vid bedömningen av arbetsmiljöriskerna uteslöts dock HazOpmetoden eftersom denna analysmetod inte är lämpad för detta ändamål. Istället identifierades riskerna 17

18 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 och majoriteten sammanställdes i en grovanalys. De risker vilka inte ansågs väsentliga sållades bort redan i grovanalysen. Samtliga riskers relevans och aktualitet har värderats och resultatet har sammanställts i så kallade riskmatriser. De risker vilka efter utvärderingen har visat sig vara mest allvarliga har slutligen utvärderats och sammanställts för att kunna utgöra en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten som sedan följs upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes

19 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Gällande beslut Tillståndsbeslut enligt miljöbalken Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid Källby arv. Omfattar även modifierad verksamhet vid Dalby arv samt tillhörande pumpstationer och ledningsnät Åtgärdsplan/saneringsplan Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Beslut om förnyad saneringsplan i Lund Kontrollprogram Enligt beslut från Länsstyrelsen sker kontroll av verksamheten tills vidare genom system för egenkontroll. Uppfyllande av gällande villkor Nedan kommenteras samtliga villkor i Länsstyrelsens beslut VILLKOR 1 Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad VA SYD angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Under året har åtgärder i verksamheten anmälts, t.ex. ombyggnad av slambehandlingen, men Länsstyrelsens bedömning har varit att förändringarna inte har utgjort ändring som kräver tillstånd eller innebär olägenhet. VILLKOR 2 Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med rimliga tekniska och ekonomiska insatser. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. VA SYD strävar efter att minska användning av kemikalier och energi och samtidigt erhålla en hög reningsgrad. 19

20 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 VILLKOR 3 Resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå till högst 0,3 mg P t /l respektive 10 mg BOD 7 /l räknat som månadsmedelvärde och riktvärde samt årsmedelvärde och gränsvärde. Resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten får uppgå till högst 3 mg NH 4 /l räknat som månadsmedelvärde och riktvärde för perioden juni-oktober samt till högst 4 mg NH 4 /l räknat som årsmedelvärde och riktvärde. Föroreningar som sker genom bräddning vid avloppsreningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommentar: Villkoret för månadsmedelvärde och riktvärde avseende totalfosfor överskreds april, maj, juli och augusti vilket tidigare anmälts (se Anmälningsärenden under året). Samtliga årsmedelvärden underskred givna gränsvärden och riktvärden. Totalkväve hanteras av föreskrift SNFS 1994:7 och har underskridit givna årsmedelvärden och riktvärden. En noggrann redogörelse för årets driftresultat finns under rubriken Utsläppsvärden. Allt utgående vatten ingår i provtagningen förutom bräddat vatten ut från dammarna till Höjeå. En utredning kring att förhindra bräddningar ut från dammarna samt förbättra provtagning och mätning pågår. VILLKOR 4 Syremättnadsgraden i utgående behandlat avloppsvatten får vid utsläpp till recipienten inte understiga 60 % som riktvärde. Kommentar: Det veckovisa medelvärdet för syremättnadsgraden har inte understigit 60 % under VILLKOR 5 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras avloppsreningsverket i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller olägenheter uppkommer för slammets kvalitet, recipienten eller för omgivningen i övrigt. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Under året har företag besökts och VA SYD har närvarat vid samråd för tillståndsansökningar i Källbys upptagningsområde. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. VILLKOR 6 Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att dess bidrag till den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiger nedan angivna värden: 50 db (A) vardagar dagtid (07-18) 40 db (A) samtliga dygn nattetid (22-07) 45 db (A) övrig tid 20

21 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Den momentana ljudnivån får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db (A). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db (A). Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bullermätningar utfördes under 2011 (tidigare 1997) och resultaten var att vid normaldrift på verket understeg alla 5 mätpunkter vid kringliggande bostäder 40 db (27-33 db i de olika mätpunkterna). Beräkningar av ekvivalenta ljudnivåer vid kringliggande bostäder har utförts med industribullermodellen (Environmental Noise from Industrial Plants. General Prediction Method, Danish Acoustical Laboratory, 1982). De olika mätpunkterna var Talmansgatan NNV om Källby, Koloniområde N om Maskinvägen, Sunnanväg SV del, Bondgård S om Källby, Bondgård VSV om Källby. VILLKOR 7 Avfall av olika slag skall uppsamlas och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Avfallet skall i största möjliga utsträckning upparbetas, återanvändas eller nyttiggöras på annat sätt. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Avfallet sorteras sedan flera år tillbaka i många olika fraktioner för att underlätta återvinning och annan vidare hantering. VILLKOR 8 Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och i övrigt hanteras på så sätt att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring skall ske på invallad, tät yta. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Kemiska produkter och farligt avfall hanteras enligt särskilda rutiner. VILLKOR 9 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande kontrolleras och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet av regn, grund- och dräneringsvatten till avloppsreningsverket dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Redovisning av de förbättringar av avloppledningsnätet som har utförts redovisas i bilaga 3. VILLKOR 10 Avloppsreningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som erfordras. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Rutin finns för detta. VILLKOR 11 En detaljredovisning inklusive ritningar skall i god tid, dock senast 2 månader innan byggnation av den del av överföringsledningen från Genarps avloppsreningsverk som dras genom strandskyddsområde sker, ges in till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är inaktuellt. Överföringsledning från Genarp till Björnstorp är driftsatt. 21

22 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 VILLKOR 12 I samband med att avloppsreningsverken i Genarp, Veberöd, Björnstorp och Dalby skall tas ur drift och/eller modifieras och kopplas till överföringsledningen skall en anmälan ske till tillsynsmyndigheten i god tid innan ändringen genomförs. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Anmälan om att Genarp och Björnstorps avloppsreningsverk byggs om till pumpstationer och att avloppsvattnet påkopplas till Källby ARV har lämnats in. Dalby pumpstation är i drift sedan ca två år tillbaka. Nedläggning av Veberöd planeras under Övriga kommentarer Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5 samt SNFS 1994:2 med senaste ändringsföreskrift NFS 2001:5): För VA SYDs och Källby ARVs del bedöms att det framför allt är nedanstående föreskrifter som är aktuella att kommentera enligt denna punkt: Kontroll av utsläpp sker enligt SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5. Det finns rutiner i verksamheten som säkrar att föreskriften följs. Analyserna av avloppsvatten och slam utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. Information om hur va- verksamheten uppfyller föreskriften beskrivs framför allt under olika rubriker i miljörapporten men framför allt under Egenkontroll respektive Utsläppsvärden. När det gäller 1994:2 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 2001:5 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9 med senaste ändringföreskrift från NFS 2012:11): Av emissionsdeklarationen framgår att vår utsläppskontroll och andra undersökningar under året visar att VA SYD uppfyller vad som föreskrivs i gällande tillstånd för Källby avloppsreningsverk. Inga gränsvärden har överskridits. Påverkan på miljön är därmed inte större än vad som accepterats av miljövårdande myndigheter. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut från myndighet 12/ Anmälan om dosering av PAX-XL350 från Kemira för bekämpning av Microthrix Parvicella på Källby ARV VA SYD skickar kompletteringar Lst begär om kompletteringar. Lst meddelar att uppföljning kommer att ske inom ramen för den löpande tillsynen 13/ Miljörapport enligt miljöbalken för Naturvårdsverket skickar en fellista till miljörapport. 13/ Anmälan om permanent mindre ändring på Källby ARV i form av hydrolys i 6 av 12 försedimenteringsbassänger 22

23 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK / Anmälan om bräddning från Valkärra pumpstation 22/4 13/ Anmälan om underhållsarbete som kommer att utföras på biolinje 1,2 och 3 på Källby ARV under våren och sommaren. 13/ VA SYD anmäler driftproblem i rötkamrarna på Källby ARV Lst begär om kompletteringar efter varje genomförd underhållsarbete på resp. biolinje att Miljönämnden skickar beslut. 13/ Tillsynbesök vid Källby ARV Tillsynprotokoll 13/ Anmälan om överskridet riktvärde för totalfosfor under april 2013 på Källby ARV VA SYD skickar komplettering. 13/ Månadsrapport Lund och yttre verk april / Anmälan om överskridet riktvärde för totalfosfor på Källby ARV under maj Lst begär kompletteringar. 13/ Anmälan om temporär lagring av orötat slam på Värpinge plattan under helger MF skickar beslut. 13/ VA SYD genom Tobias Hey meddelat i telefonsamtal den 9/7 så har Veberöds ARV tömts på slam och ersatts med slam från Källby. 13/ Anmälan om överskridet riktvärde för totalfosfor under juli 2013 på Källby ARV Lst meddelar att de tar hand om detta ärende efter semesterledighet. 12/ VA SYD informerar om underhåll av KAB (biolinje) 4 på Källby ARV. Plan för underhåll av biolinjerna har skickats till Länsstyrelsen / Anmälan om överskridet riktvärde för totalfosfor under augusti 2013 på Källby ARV 13/ Möte den 30/ om åtgärd för att minska algblomning i reningsverksdammarna på Källby ARV 13/ Anmälan om mindre ändring i slamhanteringen på Källby ARV 13/ Anmälan om vattenvårdsfiske i damm 3-6 på Källby ARV, som baseras på underlaget som skickades till Lst , och har justerats efter kommentarer från Lst och kommunekolog / Månadsrapport Lund och yttre verk september Minnesanteckningar Lst anser att den anmälda förändringen inte utgör ändring som kräver tillstånd eller att ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön Lst avslutar ärendet. 23

24 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK / Månadsrapport för Källby (enligt överenskommelse från den ). VA SYD skickar kompletteringar Lst begär kompletteringar. 13/ anmälan finns även under Värpinge Anmälan om angiven plats för tillfällig lagring av otvättad sand på Värpinge slamplatta från Reningsverket 12/ Uppföljning av analysresultat efter underhållsarbete i KAB 4 på Källby ARV (till anmälan från den ) Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken KUNSKAPSKRAVET Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap MB, 2). Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare ska tillsammans med sin chef ta fram en kompetensutvecklingsplan vid det årliga målsamtalet. Ett mål i VA SYD är att varje medarbetare skall delta i någon utbildning under minst 5 dagar/år. Genomförda utbildningar dokumenteras i en kunskapsdatabas. Härutöver håller sig medarbetarna informerade genom branschtidningar och den informationsbevakning som finns på VA SYDs intranät. Interna möten är ett återkommande forum för information och kunskapsöverföring i det dagliga arbetet. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Omvärldsbevakning sker genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap MB, 3). VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem. Detta medför att kontrollen över processen är mycket god vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. Under beredskapen skickas larm till jourhavandes mobiltelefon som via dator kan kontrollera var problemet har uppstått. Den on-linemätning av syre, temperatur, slamhalt samt ammoniumhalter som sker ger goda möjligheter till processoptimering genom avancerad styrning. 24

25 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och tillsyn och förebyggande underhåll sköts i ett informationssystem för drift och underhåll. Genom egenkontroll och genom att utöva regelbunden tillsyn och besiktning av anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar placerade i byggnader där invallningarna rymmer minst den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Vid lossning av järnklorid skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar. Dagvattensystemet är kopplat till våra dammar och leds inte ut i dagvattennätet utan pumpas tillbaka för rening vid bra förhållanden på reningsverket. Övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status har skett fortlöpande under åren. Eventuella åtgärder planeras och styrs på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och den kan även anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. PRODUKTVALSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (2 kap MB, 4). Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter sker i enlighet med kraven i miljölagstiftningen (inkluderande förordningen om egenkontroll) samt i arbetsmiljölagen. Rutinerna ska också säkerställa att de kemiska produkter som köps har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras. För registreringen av kemiska produkter på VA SYD används ett webbaserat verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad, EcoOnline. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda i EcoOnline och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. EcoOnline kan nås via VA SYDs intranät och är uppdelad efter arbetsplatsställe. Enklare riskbedömningar kan läggas in under respektive kemikalie och kemikalielistor kan tas ut. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Fällningskemikalien järnklorid, Plusjärn S 314, har använts för att fälla fosfor. Denna kemikalie har setts vara den bästa kemikalien ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. 25

26 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas (2 kap MB, 5). Från var elkraften som köptes in till Eslöv och Lund el enligt Bra Miljöval. Från årsskiftet 2013/2014 gäller detta även Burlöv och Malmö. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Det ingår i VA SYDs affärsplan att minska energiförbrukningen med 10 % till För VA SYDs avloppsreningsverks verksamhet medför detta bl a att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn till åtgärder för minskad energiförbrukning. Vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs därtill alltid utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Översyn och åtgärder planeras även under året för att minska energiförbrukningen. För uppvärmning av avloppsreningsverket används fjärrvärme, och restvärme i avloppsvattnet tas tillvara genom värmepumpar vid utloppet. Under året har värmepumpen producerat MWh ur spillvattnet. Ett av våra miljömål är att VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 2011 till 80 % år Förbrukningen av fällningskemikalier optimeras med hjälp av processtyrningen. Slam som bildas i de mekaniska, biologiska och kemiska reningsprocesserna rötas, vilket ger biogas med hög metanhalt. Biogasen uppgraderas av Kraftringen Energi AB och används i huvudsak som fordonsgas. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Sand tvättas i sandtvätt. Avskilt gallerrens tvättas och lämnas som hushållsavfall vilket förbränns. Avfall i form av matavfall, wellpapp, papper, glas, plast, metall, skrot, trä och kontorspapper källsorteras och omhändertas för återvinning. LOKALISERINGSPRINCIPEN För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap MB, 6). Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det byggdes på 1930-talet. Lokaliseringen prövades i samband med den prövning som resulterade i det nu gällande beslutet från Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 26

27 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har sex st. regnmätare i Lunds kommun som mäter kontinuerligt. Den uppmätta årsnederbörden 2013 vid SMHI:s station i Lund uppgick till 606 mm, 6 mm mer nederbörd jämfört med 2012 och 60mm mindre jämfört med ett normalregn under perioden Baserat på VA SYDs egna regndata har det i verksamhetsområdet inte inträffat några intensiva regntillfällen under 2013 som varit kraftigare än vad ledningsnäten är dimensionerade för. I tabell 2 visas uppmätt nederbörd i Lund 2013 vid SMHI:s mätstation samt referensvärden för Lund perioden Tabell 2. Uppmätt nederbörd i Lund Lund, SMHI (mm) Lund (mm) JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Summa Bräddningar på ledningsnätet På ledningsnätet i Lund finns 4 bräddpunkter varav tre är försedda med mätning av bräddning till Höjeå. Den totala mängden avloppsvatten som bräddat under 2013 har genom mätningen uppskattats till 642 m 3. 27

28 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Inom Källbyverkets upptagningsområde kan bräddning även ske till Dalbybäcken och till Höjeå. På ledningsnätet i Dalby, i Pumpvägen strax uppströms det gamla reningsverket, har det enligt genomförda mätningar bräddat m3 till Dalbybäcken under Befintlig mätutrustning har genomgått förbättring under året. Det bör dock påpekas att uppskattningen fortfarande ska anses som grov och att mätningen kommer att förfinas ytterligare under Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande flöde och belastning på verket avseende BOD 7, N-tot och P-tot visas i Tabell 3. Tabell 3. Inkommande avloppsvatten Inkommande totalflöde: m 3 / avloppsvatten per år, medelflöde m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medelvärde BOD 7 47 dp P-tot 340 dp 6,1 61 N-tot 311 dp Mängden slam från enskilda avlopp uppgick till sammanlagt m 3. Av detta kom m 3 från slutna tankar och m 3 från trekammarbrunnar. En sammanställning över mottaget externslam finns i bilaga 9. En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 4. Andelen tillskottsvatten är ca 26 % vilket är en ökning jämfört med Andelen tillskottsvatten är stark beroende av mängden nederbörd. Tabell 4. Vattenbalans för Källby Avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Dagvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Renvattenförbrukning 28

29 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Faktisk belastning i förhållande till prognosticerad belastning Inkommande belastning till Källby avloppsreningsverk och prognosticerad belastning år 2020 enligt senaste tillståndet från länsstyrelsen daterat avseende BOD 7, N-tot samt P-tot finns angivna i Tabell 5 nedan. Belastningen är beräknad med medelkoncentrationer och flöde från Tabell 3. Tabell 5. Prognosticerad belastning 2020 och faktisk belastning under 2013 BOD 7 N-tot P-tot Prognosticerad belastning 2020 (kg/d) Faktisk belastning 2013 (kg/d) 7 700* 1 580* 300* * Utan Dalby som förbehandlingssteg. Antal anslutna uppgick till personer (inklusive anslutna från Genarp och Björnstorp). Dessutom tillkommer ca 2000 studenter som inte är mantalsskrivna (uppskattat medeltal för ett helt år), samt ca 2400 pe vid lasarettet. Totalt uppskattas således att ca personer var anslutna under Faktisk belastning beräknad på 70 g BOD/p*d ger pe. Förhållandet mellan BOD och antalet anslutna till verket har under tidigare år uppgått till ca 60 mg BOD/person, år vilket ger ett beräknat värde på personer. Mätningen av BOD-belastning har en viss inneboende osäkerhet eftersom antalet provtagningstillfällen är begränsat, och BOD-belastningen varierar beroende på tidigare nederbörd samt flödet vid provtagningstillfället. Bräddning och förbiledning på verket Utjämningsbassänger finns till förfogande då inkommande flöde till verket överstiger 1100 l/s. Detta vatten behandlas vidare i reningsprocessen då flödet minskar och hamnar därmed inom gränserna för utsläppskontrollen. En utredning kring att förhindra bräddningar ut från dammarna samt förbättra provtagning och mätning påbörjades 2010 och pågår, se mer under Utvecklingsarbete. Utsläppsvärden Årsmedelvärden och totala årsutsläpp avseende BOD 7, COD-Cr, P-tot, N-tot och NH 4 -N visas i tabell 6. Samtliga årsmedelvärden understiger kraven enligt villkoren. BOD 7 låg under den egentliga detektionsgränsen på 3 mg/l under hela året, både som månadsmedelvärde och årsmedelvärde (figur 4). 29

30 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Utsläppsvärdena för totalfosfor under året (figur 5) visar att riktvärdet för månadsmedelvärde överskreds under april, maj, juli och augusti vilket anmäldes till Länsstyrelsen. Orsaken till de förhöjda värdena var algblomning i poleringsdammarna. Det innebär att de överskridna riktvärdena inte kunde förhindras genom ökad dosering av järnklorid inne på reningsverket. Ekosystemet i dammarna dominerades av fiskar och alger. Under november 2013 utfördes reduktionsfiske av karp, sutare och mört i damm 3-6 som en åtgärd för att skapa en bättre ekologisk balans i dammarna och förhindra algblomning och därmed minska halten av totalfosfor ut från dammarna under sommarhalvåret. Gränsvärdet för årsmedelvärdet kunde hållas trots de överskridna månadsmedelvärdena. Utgående halt av totalkväve som årsmedelvärde var 9 mg/l, och månadsmedelvärdena var relativt stabila över året (figur 6). Under sommaren genomfördes underhållsarbete i biolinje 3-4, vilket innebar en minskad kapacitet i kvävreningen, men utsläppsresultaten understeg likväl 10 mg/l under perioden. Reningsgraden, vilken uppgår till 80 % är betydligt högre än de 70 % som finns angivet i SNFS 1994:7 (tabell 6). Månadsmedelvärdena för syremättnadsgrad (och även veckomedelvärdena) under året var genomgående högre än 60 % (figur 8). Under en period på våren var syremätaren ur drift vilket ger samma månadsmedelvärde för mars och april, men det finns ingen anledning att förmoda att syremättnadsgraden var lägre under denna tid. För att BOD 7 och COD från utsläppspunkten ut från dammarna ska kunna mätas i filtrerat vatten får SS inte överskrida 150 mg/l enligt SNFS 1994:7. Detta villkor är uppfyllt vilket visas i figur 9. Tabell 6. Utgående medelvärden, mängder samt reningsgrad under Antal prov och provtyp Årsmedelvärde (mg/l) Villkor (mg/l) Typ av villkor Totalt utsläpp (ton) Reningsgrad (%) BOD 7 47 dp <3 10 Gränsvärde 45 >99 COD-Cr 21 vp <30 70* Riktvärde 303 >92 P-tot 333 dp 0,3 0,3 Gränsvärde 3,0 95 N-tot 329 dp 9 10 Riktvärde NH 4-N 337 dp 1 3 Riktvärde 9,2 - NH 4-N juni-okt 149 dp 1 4 Riktvärde 1,9 - * Enligt SNFS 1994:7 30

31 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Figur 4. Utgående halt månadsvis avseende BOD7. Röd linje markerar riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde. BOD analyseras på filtrerade prover i enlighet med SNFS 1994:7. Figur 5. Utgående halt månadsvis avseende P-tot. Röd linje markerar riktvärde 0,3 per månad och gränsvärde per år. Riktvärdet för månadsmedelvärde överskreds under april, maj, juli och augusti. 31

32 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Figur 6. Utgående halt månadsvis avseende N-tot. Röd linje markerar riktvärde som årsmedelvärde. Figur 7. Utgående halt månadsvis avseende NH 4 -N. Röd linje markerar riktvärdet per år och grön linje riktvärde som månadsmedelvärde under juni-oktober. 32

33 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK % Månadsmedelvärde syremättnadsgrad i utgående vatten 60 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Figur 8. Utgående månadsmedelvärde för syremättnadsgrad. Röd linje markerar riktvärdet 60 % Figur 9. Utgående dygnsvärden för suspenderade ämnen. Röd linje markerar 150 mg/l, vilket är gränsen för godtagbar halt i utgående från dammar enligt SNFS 1994:7. 33

34 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Undersökning av recipientförhållanden En samordnad recipientkontroll sker inom ramen för Höjeå vattenråd. Provtagning sker i 14 punkter. Vattnet undersöks på gängse fysikalisk/kemiska parametrar, samt i utvalda punkter även på metaller. Under 2013 har Ekologgruppen i Landskrona AB ansvarat för kontrollen. Bottenfaunaundersökningar utförs årligen bland annat strax uppströms och strax nedströms Källby reningsverk. Rapport för 2013 färdigställs under våren VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. VA SYD har under året gått in som fristående medlem i nybildade Kävlingeåns vattenråd samt förstärkt sin representation i Höjeå vattenråd och har i dessa organisationer egen representation i styrelse och arbetsgrupper, med både tjänstemän och politiker. Vi är också aktiva i Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades 6337 ton slam Källby avloppsreningsverk under 2013 med en genomsnittlig TS-halt av 22,1 %. Massbalans över hanterade mängder framgår av tabell ton slam har spridits på åkermark under året. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på Salmonella. Analyssvaret ska konstatera att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår- och höstsådd har slam som producerats både under 2012 och 2013 spridits under året. Som framgår av tabellen stämmer inte massbalansen. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen. Tabell 7. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam under 2013 Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager Värpinge Slamproduktion 6377 Spridning lantbruk (2012 års produktion) Spridning lantbruk (2013 års produktion) Jordtillverkning 0 Deponitäckning 2365 Utgående lager Värpinge

35 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i olika kommuner i Skåne, dock ej i Lunds kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 8 nedan, i bilaga 4, 7 och 8 samt i emissionsdeklarationen. Gränsvärdet för åkermarksanvändning överskreds inte vid något tillfälle under På grund av driftsstörningar under våren var större delen av majpartiet orötat. Den mängd rötat slam som uppkom saknar analys och finns därför inte med i medelvärdesberäkningarna och diagrammen i bilagorna. Slammet för majmånad kommer ej att spridas på åkermark. Tabell 8. Årsmedelvärde avvattnat slam 2013 och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde 2013 mg/kg TS Gränsvärde enligt SFS 1998:944 mg/kg TS Bly 19,6 100 Kadmium 0,774 2 Kvicksilver 0,738 2,5 Krom 17,5 100 Nickel 14,3 50 Koppar Zink Lukt Inga klagomål på lukt har inkommit under året. Buller Bullermätning utfördes 2011, se vidare under Gällande beslut, uppfyllande av gällande villkor. Energi Elförbrukningen uppgick under året till 3897 MWh, en minskning sedan 2012 med 461 kwh (bilaga 10). Ingen olja har köpts in under året. Fjärrvärme används normalt för uppvärmning av lokaler. All producerad biogas säljs i första hand vidare till Lunds energi för uppgradering till fordonsbränsle, i andra hand eldas den i egen gaspanna, och i tredje hand facklas gasen. 35

36 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kraftringen utvinner energi ur spillvattnet efter den kemiska reningen innan vattnet släpps till dammarna. Under året har värmepumpen producerat MWh. Det är en minskning med MWh jämfört med 2012 och beror på driftstörningar i Kraftringens värmeåtervinningsanläggning. Förbrukning av kemiska produkter Råvaror som ingår i verksamheten framgår av tabell i bilaga 5. För fosforfällning har 712 ton Plusjärn S 314 från Feralco använts. Halterna av oönskade metaller i den använda järnkloriden är låga. För avvattning av slam har 28 ton Superfloc C från Kemira använts som polymer. För att dämpa skumningen i rötkammaren har 2,2 m 3 skumdämpare Bevaloid 5000 från Kemira Kemi tillsats till rötkamrarna. 39 ton PAX (polymaluminiumklorid) har använts för bekämpning av filamentbildande bakterier i biostegen. För att förhindra svavelväteproduktion i ledningsnätet tillsattes 91 ton Nutriox till pumpstationer. FREON Det finns ett aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HFC i detta aggregat är 3,3 kg HFC. Hantering av avfall Sammanställning av avfallet finns i bilaga 6. Verksamheten i genererar årligen små mängder av spillolja, lysrör, batterier mm. Skrot med värde säljs. Mängderna av vissa avfallsslag är så små att transport till Sysav Kemi AB inte behöver ske varje år. Övrigt avfall (sand och rens mm) framgår också av bilaga 6. Hantering och sammansättning hos producerat slam framgår av bilaga 4. 36

37 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Åtgärder som har genomförts under året Underhållsarbete LEDNINGSNÄTET Åtgärder som genomförts på ledningsnätet sammanfattas i bilaga 3. AVLOPPSRENINGSVERKET Ett regelbundet förebyggande underhåll (FU) genomförs vid anläggningen för att drift- störningar och haverier skall undvikas. Planeringen av det FU grundar sig idag på drift- och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett modernt system (IDUS) som bygger på att all information rörande de olika utrustningarna och komponenterna lagras i en databas har implementerats. Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer mm länkas till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen. VA SYD har under våren anställt en driftsingenjör till Källby ARV som har ansvaret för att IDUS införs på reningsverken i Lunds kommun. Avdelningens Enhet för Planering & Uppdrag har anställt en projektingenjör som ska ha det övergripande ansvaret för att IDUS införs och implementeras fullt ut. Utöver det regelbundna underhållet utförs även större moderniseringsprojekt i de delar av anläggningen det bedöms önskvärt. Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att erforderliga avstängningar inte medför väsentligt försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. Under året har ett antal underhållsarbeten/moderniseringsprojekt genomförts. Dessa sammanfattas i tabell 9 nedan. VA SYD arbetar med att minska kemikalieanvändningen av järnklorid och polymer. 37

38 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Tabell 9. Underhållsarbete på Källby avloppsreningsverk under 2013 Anläggningsdel Aktivitet Datum Försedimentering och regnvädersbassänger Totalrenovering av samtliga ventiler April-maj Sandfång Byte av slitinlägg sandskruv Augusti Sandfång Nya sandpumpar September Källby Biolinje 3-4 Nya luftkompressorer och lufttork. Nya returslampumpar och frekvensomformare samt flödesmätare. Oktober Juni-Augusti Biolinje 3 3 Nya omrörare. September Biolinje 3 Översyn/renovering av skrapor Juli Biolinje 3 Utbyte av reglerventiler Juni Biolinje 3 Blåsmaskiner Biolinje 4 Kemisk rening Kemisk rening Nya stolpar/elvinschar till omrörarna Synkronisering/optimering av blåsmaskiner Membranbyte i zon 4-5 (130st) samt översyn/renovering av skrapor. Ny bräddningsplåt till VPC/Kraftringen. Besiktning av bassänger och skrapor. April September Juli Juni Augusti Slambehandling Utbyte PLC December Slambehandling Service/optimering av centrifug 1 och 2 Augusti KAE/Dammar 3-6 Översyn/motionering av ventiler och 8 nya luckor. November 38

39 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Åtgärder för att förhindra avvikelser LEDNINGSNÄT VA SYD, har en miljöberedskap för akuta utsläpp som kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten. Vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om 2:4 företag och riskanläggningar samt information om avlopps- och dagvattennätet. Under 2014 avser Rörnätsavdelningen fortsätta arbetet med de 2:4 företag som finns inom VA SYDs geografi. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tyckavlopp samt huvudledningar. Flöden i huvudledningar är givetvis mycket svårare att stoppa än flöden från serviser. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät- och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och absol av olika sorter som används för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. VA SYD har även egna sugbilar med hydraulpumpar och större mobila pumpar som kan användas vid utsläpp. Under 2013 har avdelning Rörnät utvecklat samarbetet med resp. hemkommuns miljöförvaltning och till viss del även vissa försäkringsbolag. Rörnät har förstärkt med länsar och absorberande material för de lokalt mest akuta insatserna. Materialet är placerat strategiskt ute i VA SYDs lokaler runt om i geografin. Förstärkningar har även genomförts av utrustningen i själva miljövagnen. Under 2013 har bl.a. en mindre gummibåt inhandlats för att säkrare kunna lägga ut länsar samt att en ny provtagningsutrustning har införskaffats. Vi har under året haft utryckningar till miljöincidenter i samtliga medlemskommuner och totalt har vi ryckt ut 62 gånger. Eslöv representerar med 12 incidenter, Burlöv med 14 incidenter, Lund med 6 incidenter och Malmö således med 30 incidenter. Efter att vi satt fokus på dessa miljöincidenter under 2010 är trenden tydligt ökande. Figur 10. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan. 39

40 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 AVLOPPSRENINGSVERKET För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll. Större underhållsåtgärder beskrivs under rubriken Underhållsarbete. Det finns ett förebyggande arbete och rutiner för nödlägen för Källby ARV. För att upprätthålla nödvändig kompetens genomgår personalen kontinuerligt erforderliga utbildningar. Åtgärder med anledning av avvikelser DOSERING AV SKUMDÄMPARE I RÖTKAMMAREN Under våren doserades skumdämpande medel för att förebygga problem med skumning i rötkamrarna. BORTFÖRSEL AV ORÖTAT SLAM UNDER SOMMAREN En stor slambelastning i kombination med begränsad kapacitet i slamförtjockningen innebar att orötat och rötat slam fick blandas och avvattnas i centrifug för att kunna minska mängden slam på verket. Under ca 2 månader användes detta driftsätt innan slammängderna var nere på normal nivå. Åtgärden var nödvändig för att undvika förhöjda utsläppsvärden. DOSERING AV PAX I BIOLINJE 3-4 Den filamentbildande bakterien Microthrix Parvicella orsakade slamsvällning med flytslam och försämrade sedimentationsegenskaper i bioslammet under våren och PAX doserades i maj efter tillstånd av Länsstyrelsen. Liksom 2012 genomfördes även dosering av PAX (polyaluminiumklorid) i slutet av sommaren. OMBYGGNAD FÖR SEPARAT FÖRTJOCKNING AV ÖVERSKOTTSSLAM Under hösten byggdes slambehandlingen om så att överskottsslammet förbileds försedimenteringen och förtjockas först i gravitationsförtjockare 2, sedan i centrifug. Primärslammet blandas med kemslammet i försedimenteringen, förtjockas i gravitationsförtjockare 1 samt i trumsilförtjockare. Slammen blandas sedan innan de förs in i rötkamrarna. Ombyggnaden har lett till minskad belastning i försedimenteringen, ökad kapacitet i förtjockningen och bättre kvalitet på bioslammet. VATTENVÅRDSFISKE I DAMM 3-6 Som beskrivet under Utsläppsvärden orsakade algblomning i dammarna förhöjda utsläppsvärden av totalfosfor. Orsaken till den kraftiga algblomningen var troligen en kombination av torrt, varmt och soligt väder samt ett ekosystem i dammarna som domineras av fisk på bekostnad av zooplankton. I övergödda sjöar med liknande problem har reduktionsfiske varit en effektiv åtgärd. Provfiske visade att det fanns karp i dammarna, en fiskart som är välkänd för att skapa problem med algtillväxt eftersom den äter upp bottenvegetationen och göder algerna genom att blanda upp sediment från botten. I samråd med kommunekologen i Lunds kommun och efter beslut från Länsstyrelsen genomfördes fiske i damm 3-6. Ca 400 karpar, över 1000 sutare samt flera ton mört fiskades upp. Reduktionsfiske i damm 1-2 planeras till våren

41 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Riskbedömning Koncept för riskbedömning finns med avseende på egenkontrollen. Riskbedömningar har utförts inför följande åtgärder: Utbyte returslampumpar Utbyte omrörare biolinje 3-4 Utbyte kompressorer Utvecklingsarbete UTVÄRDERING AV HYDROLYS FÖR PRODUKTION AV INTERN KOLKÄLLA Under tidig vår utökades provtagningen för att utvärdera av hydrolyspumparna som installerats i försedimenteringsbassängerna i KAM1. Resultatet visade att hydrolysen sannolikt haft en positiv påverkan på kvävereningen under perioden, men att det inte gick att kvantifiera hur stor denna hade varit. VA SYD fick tillstånd av Länsstyrelsen för hydrolyspumparna som en permanent installation på verket. UTREDNING BRÄDDNING KÄLLBY DAMMAR Utrustning för att mäta nivåerna i dammarna har köpts in och installation har påbörjats under 2013 för att tas i drift under Nivågivarna kommer att ge underlag för att bedöma bräddning ut till Höjeå och eventuellt planera en kontrollerad bräddpunkt. PILOTFÖRSÖK FÖR ATT UNDERSÖKA OLIKA DRIFTSÄTT I RÖTKAMRARNA PÅ KÄLLBY ARV Under hösten utförde två examensarbetare från Lunds Tekniska Högskola försök med rötning i pilotskala för att undersöka olika driftsätt i rötkamrarna. Syftet var att skapa underlag till en eventuell ombyggnad av rötkamrarna för att öka driftsäkerheten och kapaciteten i rötningssteget. I försöken användes 4 linjer med olika driftsätt bestående av 8 st 20-liters pilotrötkammare. Resultaten visade att skillnaden mellan linjerna var liten vid låg belastning, men att linjen med först termofil och sedan mesofil rötning hade störst stabilitet och högst utrötning vid en hög belastning jämfört med nuvarande driftsätt (mesofil rötning i serie). De två linjer där först primärslam/bioslam rötades i första rötkammaren och blandades med bioslam/primärslam i sista rötkammaren hade en lägre utrötningsgrad, och var intressant nog relativt lika kapacitet. Praktiska problem vid försöken minskade emellertid möjligheten att dra långtgående slutsatser i vissa frågor. FÖRBEREDELSE FÖR PROCESSUTVECKLING I BIOSTEGEN Under 2013 har VA SYD förberett för ett projekt som syftar till att säkra kvävereningen på Källby ARV genom förändringar i processen och eventuellt tillsats av kolkälla för ökad denitrifikation. 41

42 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD aktivt deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under 2013 har VA SYD besökt sammanlagt 38 företag, varav 2 har skett vid samråd inför tillståndsprövning. (2 A-, 20 B-, 13C - och 3 U-verksamheter). Sammanlagt 40 remissvar har avgetts när det gäller tillstånds- och anmälningsärenden. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Nya Tilläggsbestämmelser till ABVA började gälla , vilka beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter. Bestämmelserna är dessutom till stöd då det även ingår i REVAQ-arbetet att ha kontroll på kemikalier och PRIO-ämnen som används på industrier inom upptagningsområdet. Under 2012 köptes ett digitalt verktyg, EnvoMap, in för att hålla ordning på verksamheter och de olika ämnen som kommer in till reningsverken runt om i VA SYDs upptagningsområde. Under 2012 fick alla A- och B-verksamheter med utsläpp av olika former av processvatten brev med krav om att lägga in sina kemikalier i VA SYDs kemikaliesystem. Alla A- verksamheter lade in sina listor under 2012 och B-verksamheterna lade in under Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga kommer de att få ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under 2013 fylldes EnvoMap på med information om C- och relevanta U-verksamheter inom VA SYDs område och verksamheterna i Eslövs kommun fick brev med krav på att lägga in verksamheten. Alla pågående verksamheter för tandläkare samt nedlagda kliniker finns inlagda. Under februari 2014 skickades brev ut till ca 600 prioriterade C- och U-verksamheter. De verksamheter som prioriterades i denna omgång är verkstäder, avfallsanläggningar, tvättanläggningar och laboratorier. Information till allmänheten eller särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Som ett led i detta arbete togs en kommunikationsplan för uppströmsarbete fram under 2012 och reviderades Ett nytt VA blad, HÅLLBART VATTEN, med första numret i dec 2012 har delats ut 3 gånger under Ett nytt VA-blad För miljön, nära dig kom med tre nummer under En broschyr om konstnärsfärger har tagits fram och används i olika sammanhang. Hemsidan har arbetats om gällande uppströmsarbetet Studiebesök för skolor på våra olika reningsverk Aktivt varit på plats under Malmöfestivalen, Havets Dag i Malmö, Näringslivsdag i Eslöv, Höstmarknad på Kirseberg i Malmö, Borgeby Fältdagar i Borgeby. Direktutskick av information om avlopp sker via fakturor En rad föredrag om kemikalier har hållits av VA SYDs medarbetare. Bland annat för frisörer i Lund, för allmänheten i Eslöv, Höör och Hörby samt för ett antal företag i Skåne. Nya riktlinjer för fordonstvättar och spolplattor, framtagna genom samarbete mellan Miljöförvaltningarna i Lund, Burlöv, Malmö och Eslöv samt VA SYD, har börjat gälla och användas under Samarbetet med miljö- och va-avdelningarna ökar. VA SYD har kallat till möte med alla miljöavdelningar och va- 42

43 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 verksamheter i de kommuner som är anslutna till reningsverken i VA SYDs område. Under 2014 kommer olika grupper att arbeta för att ta fram gemensamma riktlinjer för några områden. Arbetsområdena blir oljeavskiljare, avfallshantering, tvätterier, klotter- och fasadsanering, tandläkare och laboratorier. Malmö 26 verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk har besökts under året (1 A-, 15 B-, 7 C- och 3 U-verksamheter). Av dessa ligger flera av verksamheterna i Burlövs kommun (1A-, 2 B-, 2 C- och 2 U-anläggningar). 1 A- anläggning inom Klagshamns upptagningsområde har fått besök under Av remissvar som har avgetts under år 2013 har 26 berört verksamheter i Malmö kommun (5 B-, 21 C- verksamheter), 1 B-verksamhet i Burlövs kommun och 1 C-verksamhet i Lomma kommun. Kartläggning av källor till kadmium i Sjölundas upptagningsområde har under sommaren 2013 intensifierats. VA SYD hade en praktikant som utförde provtagning och analys av en rad olika metaller. Provtagningen utökades under sommaren med ytterligare ett antal punkter för att täcka upp hela Sjölundas upptagningsområde. En pumpstation hade en förhöjd halt av kadmium i mitten av sommaren. Detta syntes tyvärr inte i inkommande prov på Sjölunda och inte heller i slamanalyserna. Trekammarbrunnslammet styrdes om till Klagshamn under sommaren för att utesluta en eventuell källa. Bortkoppling av lakvatten från avfallsdeponin på Spillepengen skulle varit genomförd senast vid utgången av 2012 men det har skjutits upp till Ett avtal har tecknats som reglerar detta. VA SYD har ökat provtagningsfrekvensen för externslam och fettavskiljarslam på Sjölunda och Klagshamn. Detta som ett led i kartläggningen av källor till tungmetaller i slammet. Lund Under året har 9 verksamheter fått besök (3 B- och 6 C-verksamheter), samtliga leder avloppsvatten till Källby avloppreningsverk. 12 remissvar har avgetts under 2013 (1 A, 3 B-, 7 C- och 1 U-verksamhet). Av dessa ligger, eller kommer att ligga, alla verksamheter inom Källbys verksamhetsområde utom 1 verksamhet som ligger i Dalby. Avloppsvatten från Dalby avleds numera till Källby avloppsreningsverk. Det gör även avloppsvatten från samhällena Björnstorp och Genarp sedan april Provtagning på inkommande och utgående vatten samt avvattnat slam i Södra Sandby har fortsatt en gång i månaden. Provtagningsrutiner för slam från yttre verk till Källby har implementerats och personalen tar ut prov från varje leverans till Källby ARV. VA SYD har även ökat provtagningsfrekvensen för externslam på Källby ARV. Efter att Astra Zeneca lade ner sin verksamhet i Lund har ett stort antal verksamheter flyttat in på området. Fastighetsägaren, Medicon Village, skriver i avtal med verksamheterna, att utsläpp till avlopp inte är tillåtet. Samråd ska ske med VA SYD innan utsläpp tillåts. Burlöv Under året har 7 verksamheter fått besök (1 A-, 2 B- 2 C- och 2 U-verksamheter), samtliga leder avloppsvatten till Sjölunda avloppreningsverk. 1 remissvar har avgetts under 2013 (1 B-verksamhet). En stor verksamhet har från kopplat bort sitt processvatten helt och transporterar numera detta till 43

44 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Sysav för omhändertagande. Många oönskade ämnen har på det sättet minskat i avloppsvattnet till Sjölunda. Detta har blivit verklighet på grund av ett aktivt och framgångsrikt uppströmsarbete under flera år. Eslöv Under året har 1 B-verksamhet fått besök i Eslöv med anledning av tillståndsprövning. Provtagningen av vatten från verksamheter med oljeavskiljare i Eslövs kommun fortsätter enligt schema. VA SYDs framtagna Riktlinjer för Fordonstvättar och spolplattor håller på att implementeras hos verksamheterna. Avtal med kvalitetskrav tecknades mellan Merab och Eslövs kommun VA SYD har tagit över detta avtal. Uppföljningsmöte har hållits tillsammans med Höörs och Hörbys kommuner i september VA SYD samarbetar med Eslövs kommuns miljöavdelning kring verksamheter som har haft utsläpp till Abullahagen. VA SYDs miljöberedskap byter oljelänsar med jämna mellanrum och tyvärr fylls dessa för snabbt. Verksamheterna har inventerats och läggs efterhand in i VA SYDs digitala uppströmsvertyg, Envomap. Verksamheterna kommer att besökas och följas upp under Tandläkarna kommer att följas upp under Miljöavdelningen har inte varit tillräckligt bemannade för att hinna utföra detta under Frisörerna har följts upp. Kopparhalten har minskat i slammet och detta beror på att en kopparkälla har identifierats och kopplats bort. Flyinge har fått en ny vattentäkt och det medför minskade kopparhalter i slammet från Ellinge. Lomma VA SYD har nekat en verksamhet anslutning till Sjölunda avloppsreningsverk under

45 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Kommentarer till emissionsdeklarationen Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Eftersom det är stora vattenvolymer som hanteras på Källby skulle värden som hamnar under detektionsgränsen i utgående vatten ändå kunna ligga över vissa av de tröskelvärden som anges i ovanstående bilaga. VA SYD har då följt Naturvårdsverkets rekommendation att sätta värde =0 om samtliga mätningar under året varit under detektionsgränsen. Om något värde för en viss parameter har varit över detektionsgränsen har övriga värden antagits till halva detektionsgränsen. Detta sätt att beräkna medelvärden anges även i EUkommissionens direktiv 2009/90/EG artikel 5, punkterna 1-3. När det gäller organiska ämnen har 2 prov analyserats under året under hösten/vintern Under 2013 uppmättes triklormetan (kloroform), tetrakloreten samt cyanider och 4-nonylfenoler. Triklormetan detekterades i utgående vatten och även i utgående luft. Tetrakloreten detekterades i luft men inte i utgående vatten. Även cyanider och 4-nonylfenol ligger över tröskelvärdet och rapporteras i emissionsdeklarationen. Detta gör även kadmium, koppar, zink, nickel och bly som också rapporteras i emissionsdeklarationen. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen. Inga mätningar av utsläpp till luft har gjorts under året. Under 2007 samlade branschföreningen Svenskt Vatten organisationer med avloppsreningsverk med en belastning på > pe för en diskussion om hur rapporte-ringen av framförallt ämnen till det europeiska registret E-PRTR i enlighet med NFS 2006:9 ska genomföras. Gruppen diskuterade bland annat med Naturvårdsverket och redovisade arbetsgången vid en länsstyrelsekonferens. I huvudsak har gruppen enats om att analyser av utsläpp till vatten ska ske på respektive verk och att utsläpp till luft i första hand ska ske på ett reningsverk insprängt i berg för att underlätta mätning. Det senare ska framförallt fungera som ett första steg för att identifiera var framtida analyser måste göras. VA SYD har studerat mätningar på utgående luft från bl.a. Käppalaförbundet på Lidingö och Henriksdals Avloppsreningsverk i Stockholm. Dessa mätningar har dock mest fungerat för kontroll av att en modell framtagen i Helsingfors kan användas. Modellen är framtagen på Viikinmäki Avloppsreningsverk i Helsingfors. På avloppsreningsverket har en stor mängd analyser på utgående luft och vatten genomförts. Man har utifrån dessa mätningar gjort en modell som är tänkt att kunna användas av andra avloppsreningsverk. Som exempel beräknas utsläpp av metan baserat på inkommande BOD7- belastning samt biogasproduktionen. Modellen har presenterats på flera internationella konferenser, bl. a. på IWA World Water Conference i Wien 2008 (E-PRTR reporting of air emissions at Urban Waste Water Treatment Plants Case Viikinmäki WWTP). Enligt denna modell överskrider dessutom trikloreten (tri) 5 kg/år (1) och tetrakloretylen (per) 2 kg/år (1) tröskelvärdet som återges inom parentes och ska rapporteras. 45

46 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Tekniska uppgifter Källby Avloppsreningsverk Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Lunds kommun Lägesrapport över genomförda åtgärder på ledningsnätet Sammanställning av vatten- och slamanalyser Förteckning av kemiska produkter använda i driften Förteckning över farligt samt övrigt avfall Bilaga 7. Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för 2013 Bilaga 8. Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för Bilaga 9. Bilaga 10. Bilaga 11. Uppgifter om externslam Energi- och bränsleförbrukning Emissionsdeklaration 46

47 BILAGA 1 Tekniska uppgifter Källby Avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgift Enhet Förbehandling Galler antal 2 med 6 mm spaltvidd st Renstvätt antal 1 st Sandfång antal 4 st volym 620 m 3 Försedimentering antal 12 st yta 1600 m 2 volym 3100 m 3 Bräddvattenbassänger antal 3 st yta 990 m 2 volym 1850 m 3 Biologisk behandling Luftningsbassänger antal 4 st linjer volym m 3 Biosedimentering antal 18 st yta 3420 m 2 volym 9040 m 3 Efterbehandling Flockning antal 6 st volym 1040 m 3 Kemsedimenteringsbassänger antal 12 st yta 2160 m 2 volym 4320 m 3

48 BILAGA 1 Biodammar antal 6 st yta m 2 volym m 3 Anläggningsdel Uppgift Enhet Slambehandling Förtjockare antal 3 st yta 234 m 2 volym 704 m 3 Mekaniska förtjockare antal 2 st kapacitet 350 kg TS/h 650 kg TS/h Rötkammare antal 2 st volym 3000 m 3 Centrifuger antal 2 st kapacitet 1 * 10 m 3 /h 1 * 20 m 3 /h Gasklocka antal 1 st volym 510 m 3 48

49 BILAGA 2 Pumpstationer och bräddvattenmagasin i Lund Lunds pumpstationer Pstn Adress Larm P1 Larm P2 Larm hög nivå Larm Nödavlopp Nödavlopp Reservkraft Tillsynsfrekvens VÄL Höjeåvägen X X X NEJ 1 g/mån VVL Badarevägen X X X Höjeå NEJ 1 g/mån KLL Badarevägen X X X Höjeå NEJ 1 g/mån GAL Skiffervägen X X X NEJ 1 g/mån SRL Stora Råby Byaväg X X X X DAMM NEJ 1 g/mån HAL Hasslanda Sydöstra vägen X X X NEJ 1 g/mån ANL Luntvägen efter 14 X X X X MOSSE NEJ 1 g/mån VALÖ Kävlingevägen X X X X DIKE NEJ 1 g/mån VALV STL Bakom kyrkan på Kävlingevägen Stångby, idrottsplatsen vid vändplats X X DIKE NEJ 1 g/mån X X X DAGVATTEN NEJ 1 g/mån SVL Stångby Väster X X X DAGVATTEN NEJ 1 g/mån SPL St. Larsparken Inte övertagen av VA SYD

50 BILAGA 2 Pstn Adress Larm P1 Larm P2 Larm hög nivå Larm Bräddning Bräddpunkt Reservkraft Tillsynsfrekvens SLL Värpinge slamplatta 1g/vecka DAA f.d. Dalby ARV X X X X Utj.bassäng DIKE JA 1g/vecka Dosering CaNO3 DAD Dalbackavägen, Dalby X X X X DIKE NEJ Källby from 2012 HOD Industrigatan vid Hosabjer, Dalby X X X X NEJ 1g/mån. THD Torna Hällestad X X X Larm nätbortfall NEJ 1g/mån SKG Skogsmannavägen Genarp X X X X RISEN 1g/mån Till Källby 2014 OMG Fd Genarp ARV X X X X Höje å JA 1g/vecka BJB Fd Björnstorps ARV X X X X Höje å JA 1g/vecka VIV Videvägen Veberöd X X X X Dagvatten, Klingarån NEJ 1g/mån Till Källby 2014 FRV Vildrosvägen Veberöd X X X X Dagvatten, Veberödsbäcken NEJ 1g/mån Till Källby

51 BILAGA 2 Pstn Adress Larm P1 Larm P2 Larm hög nivå Larm Bräddning Bräddpunkt Reservkraft Tillsynsfrekvens VVV Villavägen Veberöd X Ut på en slänt NEJ 1g/mån Till Källby 2014 NEJ 1g/mån Till Källby 2014 KGV Kärleksgatan Veberöd X X X X NEJ 1g/mån Till Källby 2014 LÖV Lökvägen, Veberöd X X X X NEJ 1g/mån Lunds dagvattenpumpstationer Till Källby 2014 Pstn Adress Larm P1 Tillhör Larm hög nivå Larm Bräddning Bräddpunkt Reservkraft Tillsynsfrekvens ÖTLd FJLd DHLd IDV Idalavägen Veberöd X X X X Dagvatten, Veberödsbäcken Spelmansv- Musikantv Fjelierondellen mot Nova Dag Hammarskjöldsvcykelbanan Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal 51

52 BILAGA 2 Pstn Adress Larm P1 Tillhör Larm hög nivå Larm Bräddning Bräddpunkt Reservkraft Tillsynsfrekvens TRLd STLd HALd GELd Trollebergsv vid konsum Vid stationen, cykelparkeringen Hardebergaspåret- Lundalänken Getingev-lilla rondellen, ridhuset Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal ANLd Skanskav-vid Netto Lund GK Lund 1 g/kvartal SMLd NÖLd GULd KALd Lundalänken under korsning med Tornav. Nöbbelövs byväg intill järnväg Gunnesbo station- Jaktmarksg Kaprifolv vid järnvägen Lund GK Lund 1 g/kvartal Larm finns Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal Lund GK Lund 1 g/kvartal NOLd Norra gränsvägen Lund GK Lund 1 g/kvartal RÅLd Råbyvägen Lund GK Lund 1 g/kvartal ERLd E22-Råby ungdomsvård-skola, GK Lund 1 g/kvartal 52

53 BILAGA 2 Lund Pstn Adress Larm P1 Tillhör Larm hög nivå Larm Bräddning Bräddpunkt Reservkraft Tillsynsfrekvens SÖLd Södravägen- MellanvångsvägeN,L und GK Lund 1 g/kvartal CNLd Plogfåran- Fjelievägen vid Max Nova Lund GK Lund 1 g/kvartal Lunds pumpstationer Bräddmagasin Pstn Adress Larm P1 Tillhör Larm hög nivå X Larm Bräddning Bräddpunkt Reservkraft Tillsynsfrekvens JÄL Södravägen vid Järnåkraskolan, Lund X tömningspump Dagvatten PLL Planetgatan, Lund X X X X Dagvatten TAL Tage Erlanders väg, Lund X X tömnpump Dagvatten LPS STÅNGBY KYRKBY 42 st BARKFILTER 53

54 BILAGA 2 STÅNGBY 54

55 BILAGA 3 Förbättringar på Lunds avloppsledningsnät Lägesrapport 2013 Inledning Föreliggande lägesrapport har till syfte att redovisa de förbättringsåtgärder som utförts på avloppsledningsnätet inom Källbys upptagningsområde under Ett omfattande förbättringsarbete med att centralisera avloppsvattenhanteringen i Lunds kommun pågår. Det långsiktiga målet är att minimera antalet avloppsreningsverk för att skapa de bästa förutsättningar för avloppsreningsprocessen. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att utreda förbättringsåtgärder på ledningsnätet utifrån de krav som tillsynsmyndigheten ställer på kommunens reningsverk. Genomförda saneringsåtgärder 2013 Stångby Arbetet med att åtgärda problemen med tillskottsvatten i Stångby har fortsatt under Under 2013 har nya VA-ledningar byggts i det rödmarkerade området i figuren nedan. Åtgärder i Stångby

56 BILAGA 3 Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Överföringsprojektet är indelat i tre etapper. Etapp I och II färdigställt. Pumpstationerna i Björnstorp och Genarp togs i drift i början av Etapp III, som går från Veberöd till Björnstorp, är färdig projekterad och byggnation beräknas påbörjasunder Etapp I Etapp II Pågående överföringsprojekt Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Effekter av genomförda förbättringsåtgärder Effekten av att kunna överföra spillvatten över kommungränserna är att färre meter ledning behöver byggas och färre pumpstationer behöver drifthållas. Spillvattnet kommer dessutom att kunna renas på ett effektivare sätt i större och modernare reningsverk. De nya spill- och dagvattenledningarna tillsammans med de nya brunnarna i fastighetsgräns i Stångby är en förutsättning för att komma tillrätta med tillskottsvattenproblematiken. Nästa steg är att anmoda fastighetsägarna att separera på sina tomter. Att fortsätta att förbättra ledningsnätet i Stångby är en förutsättning för de planerade exploateringarna. Förbättringarna bidrar även till att minska riskerna för översvämningar som utgjort ett problem de senaste tio åren. 56

57 BILAGA 4 Sammanställning av vatten- och slamanalyser Avloppsreningsverk/Kommun Anslutning: ca personer Källby avloppsreningsverk/lund Dimensionering: personer Vattenanalyser Vattenanalyser utförda på Källbylaboratoriet och metallanalyser på Bulltofta vattenlaboratorium Antal prov Ink.vatten Utg.vatten Utsläppta mängder 1 Antal Medel- prov Medel- per år och typ 2 värde (mg/l) och typ 2 värde (mg/l) enhet BOD 7 47 dp dp <3 <45 ton COD Cr 47 dp vp < ton Total-P 333 dp 6,2 352 dp 0,16 1,6 ton Total-N 311 dp dp 8,9 90 ton NH 4 -N 342 dp dp 0,9 9,2 ton Aluminium 1 g/m;v 0, kg Järn 1 g/m;v 1, kg Bly 1 g/m;v 0, ,3 kg Kadmium 1 g/m;v 0, ,5 kg Kobolt 1 g/m;v 0, ,1 kg Koppar 1 g/m;v 0, kg Krom 1 g/m;v 0, kg Kvicksilver 1 g/m;v e.d. 6 e.d. kg Nickel 1 g/m;v 0, kg Silver 1 g/m;v 0, ,3 kg Zink 1 g/m;v 0, kg Arsenik 1 g/m;v e.d. 8 e.d. kg Mangan 1 g/m;v 0, kg 1 Utsläppt mängd utgår från faktiskt uppmätta värden eller detektionsgränsen när värdet understiger denna. 2 dygns- (D), vecko- (V) och månadsprov (M) 3 10 av 12 värden lägre än detektionsgränsen 4 8 av 12 värden lägre än detektionsgränsen 5 1 av 12 värden lägre än detektionsgränsen 6 alla värden under detektionsgränsen 0,05 µg/l 7 6 av 12 värden lägre än detektionsgränsen 8 alla värden under detektionsgränsen 0,05 µg/l

58 BILAGA 4 Slamanalyser Slamanalyser utförda på Bulltofta vattenlaboratorium Parameter Enhet Antal prov Medel- Max- Antal värden Mängd och provtyp värde värde över gränsvärde kg/år ph 8,1 8,6 12 samlings- Torrsubstans vikts-% 22,1 23,8 prover ,8 73,4 Glödgn.förlust % av TS samtliga N-tot mg/kg TS parametrar P-tot mg/kg TS NH4-N mg/kg TS Kalcium mg/kg TS ,2 3,8 Silver mg/kg TS 3,1 Bly mg/kg TS 19,6 31,0 0 > Kadmium mg/kg TS 0,8 1,1 0 >2 1,1 Koppar mg/kg TS > ,5 23 Krom mg/kg TS 0 > Kvicksilver mg/kg TS 0,7 1,2 0 >2,5 1,0 Nickel mg/kg TS 14,3 20,0 0 >50 20 Zink mg/kg TS 506, > ,4 7,9 Arsenik mg/kg TS 6 12,3 21,0 Nonylfenol mg/kg TS 17 PAH mg/kg TS 1,1 1,6 1,5 PCB mg/kg TS 0,04 0,04 0,05 58

59 BILAGA 5 Förteckning av kemiska produkter använda i driften KEMIKALIETILLSATSER Användning/ Typ och fabrikat Mängd SDB bifogas Anmärkning Ändamål ton/år Ja Nej Fällning/ Järnklorid flockning Plusjärn S x Slam- Polymer behandling Superfloc C 492HMW) 28 x Ledningsnät Nutriox 66+25=91 x Dalby och Genarps pumpstationer Skumdämpning, rötkammare Skumdämpare 2,2 x Bevaloid 5000 Mikrotrixbekämpning PAX XL x

60 BILAGA 6 Förteckning över farligt samt övrigt avfall FARLIGT AVFALL Typ av farligt EWC-kod Mängd Transportör Behandlings.- Anmärkning avfall kg metod Spillolja SYSAV AB R13 Driften Aerosoler (sprayburkar) SYSAV AB R13 Driften ÖVRIGT AVFALL Typ av EWC-kod Mängd Transportör Behandlings- Anmärkning avfall kg metod rens LRV / Akka-FRAKT Förbränning Körs till Sysav i Malmö sand LRV blandat avfall LRV kartong LRV plast LRV returpapper LRV trä LRV skrot LRV brännbart industriavfall 1890 LRV batterier LRV matavfall LRV

61 BILAGA 7 Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för

62 62 BILAGA 7

63 BILAGA 7 63

64 64 BILAGA 7

65 BILAGA 7 65

66 66 BILAGA 7

67 Kvalitet (månadsvärden) i det avvattnade slammet för BILAGA 8

68 68 BILAGA 8

69 BILAGA 8 69

70 70 BILAGA 8

71 BILAGA 8 71

72 72 BILAGA 8

73 BILAGA 8 73

74 74 BILAGA 8

75 BILAGA 8 75