Veberöds avloppsreningsverk

Transkript

1 BILAGA 1 Veberöds avloppsreningsverk Miljörapport 2013

2 2 VA SYD MILJÖRAPPORT - VEBERÖDS AVLOPPSRENINGSVERK 2013

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Veberöds avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Veberöds avloppsreningsverk Postnummer: Ort: LUND Besöksadress för anl.: Entitan 1 Fastighetsbeteckningar: VEBERÖD 16:94 Kommun: Lund Huvudbransch och kod: Rening av avloppsvatten (90.10) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :44:49 Version:1 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Veberöds avloppsreningsverk( ) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Monica Efternamn: Erlandsson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: monica.erlandsson@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö Inlämnad: :44:49 Version:1 2 / 2

5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad ISO ISO och ISO Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD Ny central krishanteringsorganisation Periodisk undersökning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Kontroll av utloppsledningar Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET ÖVRIGA BESLUT UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR ÖVRIGA KOMMENTARER BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP. MILJÖBALKEN Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Lokaliseringsprincipen RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET

6 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET UTSLÄPPSVÄRDEN UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN HANTERING AV AVVATTNAT SLAM LUKT ENERGI FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER HANTERING AV AVFALL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET UNDERHÅLLSARBETE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER UPPSTRÖMSARBETE BILAGA FÖRBÄTTRINGAR PÅ LUNDS AVLOPPSLEDNINGSNÄT

7 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Veberöds avloppsreningsverk avseende Veberöds avloppsreningsverk ligger i Veberöd och är ett av sex kommunala avloppsreningsverk i Lunds kommun. 7

8 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. 8

9 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljönämnden i Lunds kommun. Verksamhetsområde Veberöds avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten från Veberöds tätort samt en mindre mängd från Sjöbo kommun. Figur 1. Verksamhetsområde för Veberöds avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem. Det finns inga bräddpunkter på ledningsnätet. Det finns sex stycken pumpstationer inom verksamhetsområdet. De är sammanställda i tabell 1. 9

10 Tabell 1. Sammanställning över pumpstationer inom verksamhetsområdet. Plats Namn Larm pump Larm reservpump Larm Hög Nivå Nöd-avlopp Recipient för nödavlopp Videvägen VIV Ja Ja Ja Ja Dagv.led. öppet dike Klingavälsån Friluftsbadet Vildrosvägen FRV Ja Ja Ja Ja Dagv.led Veberödsbäcken Villavägen VVV Nej** Nej Nej Ja Inf.brunn * Idala IDV Ja Ja Ja Ja Dagv.led. Veberödsbäcken Kärleksgatan KGV Ja Ja Ja Ja Dagv.led. Veberödsbäcken Lökadal LÖV Ja Ja Ja Ja Dagv.led, Lavelundsb, Veberödsb. **Villavägen saknar larm men har röd varningslampa placerad på elskåpet *Klarar inte brunnen av flödet rinner det över en slänt ner i marken Anläggningsbeskrivning LOKALISERING Reningsverket ligger i norra utkanten av Veberöd på fastigheten Entitan 1. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är ca 300 meter. RENINGSPROCESSEN Veberöds avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den biologiska reningen sker genom aktivslambehandling. Den kemiska reningen sker som för- och efterfällning med järnklorid som fällningskemikalie. Efter efterfällningen filtreras vattnet genom ett två-mediafilter (antracit/sand) innan det leds vidare till recipienten. Slammet stabiliseras anaerobt i rötkammare och avvattnas genom centrifugering. Centrifugen används även som mekanisk förtjockare före rötkammare. Det avvattnade slammet mellanlagras i ett slamlager på fastigheten innan det transporteras bort av Ragn-Sells och används som jordförbättringsmedel. Ett förenklat processchema finns i figur 2. 10

11 Figur 2. Förenklat processchema över Veberöds avloppsreningsverk BRÄDDNINGSMÖJLIGHETER Bräddavlopp finns före inloppspumpstationen. KEMIKALIEHANTERING Järnklorid fylls på i en invallad kemikalietank som maximalt kan innehålla 7 m 3. MOTTAGNING EXTERNSLAM Externslam tas inte emot på anläggningen. TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING Avloppsreningsverket är dimensionerat för 5000 p.e. ENERGI OCH GASANVÄNDNING Energibehovet vid Veberöds avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. På anläggningen används en mindre värmepump som utvinner värme ur avloppsvattnet, motsvarande storleksordningen 10 m 3 eldningsolja per år. Även olja används för uppvärmning. Producerad biogas förbränns i en fackla. Energiinnehållet utnyttjas således inte. 11

12 Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD har under 2013 certifierat verksamheten enligt SS-EN Lagar har inventerats och följts upp, rutiner gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter prioriteras och kommer i förlängningen att mynna ut i en rad åtgärder, miljömål och handlingsplaner för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av råvaror och slam kan också förekomma och dessa bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa eller miljö. Recipient för det renade vattnet är Veberödsbäcken, som via Klingavälsån avbördas till Kävlingeån. Verksamhetsförändringar under året Inga förändringar av betydelse har genomförts i verksamheten under året Egenkontroll BESKRIVNING AV VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEMETS UPPBYGGNAD Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt i Tratten (share point) och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande dokument, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, kommunikation samt diarie & arkiv. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. 12

13 Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. ISO Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD. ISO OCH ISO miljöcertifierades VA SYD enligt ISO 14001: Vi kommer framöver att arbeta med förbättringar av det vi startat med miljöcertifieringen. Kvalitetsarbetet pågår för att certifiera verksamheten enligt ISO 9001 och beräknas vara klart senast december Processkartläggningar är så gott som klara och verksamheten är i full gång med att identifiera de rutiner som behövs för att säkerställa kvaliteten i våra processer. Detta för att få än bättre kontroll och styrning av verksamheten. Verksamhetens rutiner finns digitalt. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter ska följas upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HOS VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. NY CENTRAL KRISHANTERINGSORGANISATION VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har två större krisövningar genomförts samt tre kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till 13

14 respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version kommer att antas i början av PERIODISK UNDERSÖKNING Den senaste periodiska besiktningen av oberoende besiktningsman gjordes Miljöförvaltningen hade senast inspektion på anläggningen i november UTSLÄPPSKONTROLL OCH DRIFTKONTROLL För verkets driftskontroll har VA SYDs laboratorium vid Källby och Ellinge använts. Laboratoriet är ackrediterat för dessa analyser. Under 2013 har kurs i provtagning hållits för driftpersonalen. Sammanställning av analyser på inkommande vatten samt totala årsutsläpp och övriga resultat av utsläppskontrollen sammanfattas under rubriken Resultat av mätningar och undersökningar. FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR Utloppsledningarna har inte kontrollerats under DRIFT- OCH UNDERHÅLLSYSTEM För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. RISKVÄRDERING Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En mall har tagits fram för att utföra riskanalyser. Mallen har under arbetets gång från 2011 utvecklats och förbättrats för att i framtiden kunna utföra riskanalyser på avloppsreningsverken inom VA SYD på ett strukturerat sätt. Analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) i kombination med att händelsernas sannolikhet och konsekvenser har vägts mot varandra. Vid bedömningen av arbetsmiljöriskerna uteslöts dock HazOpmetoden eftersom denna analysmetod inte är lämpad för detta ändamål. Istället identifierades riskerna och majoriteten sammanställdes i en grovanalys. De risker vilka inte ansågs väsentliga sållades bort redan i grovanalysen. Samtliga riskers relevans och aktualitet har värderats och resultatet har sammanställts i så kallade riskmatriser. De risker vilka efter utvärderingen har visat sig vara mest allvarliga har slutligen utvärderats och 14

15 sammanställts för att kunna utgöra en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten som sedan följs upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes

16 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Statens Naturvårdsverk Utsläpp av avloppsvatten från Veberöds samhälle (dispens enligt 10 2 stycket miljöskyddslagen) Länsstyrelsen Lagring av avloppsslam på Veberöds reningsverk (anmälan enligt 10 1 stycket miljöskyddslagen) Länsstyrelsen Föreläggande om installation för förbränning av metangas från rötkammaren. Länsstyrelsen meddelat nytt tillstånd för Källby avloppsreningsverk ( ). Det innefattar även att Veberöds avloppsreningsverk läggs ner och vattnet härifrån överförs till Källby via Dalby. Tills detta är genomfört gäller de tidigare villkoren för Veberöds avloppsreningsverk. Åtgärdsplan/saneringsplan Under 2009 påbörjades arbetet med en åtgärdsplan för sanering av avloppsnätet i Lunds kommun, med en genomgång av tidigare utredningar. Åtgärdsplanen färdigställdes i januari Under 2013 har inga förbättringsåtgärder genomforts. Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut 12/ Anmälan om överskridna riktvärden för BOD7 i Veberöd ARV och Björnstorp ARV samt överskridna värden för BOD7 och totalfosfor i Genarp ARV, Veberöd ARV 13/ / Miljörapport enligt miljöbalken för 2012 Fellista till miljörapport inkom Anmälan om ändrad slamhantering på Veberöd ARV MF har inget att erinra men ställer frågor Svar på MF frågor skickades 13/ Anmälan om överskridna värden för Torna Hällestad ARV och Veberöd ARV under mars / Anmälan om inkommande rengöringsmedel till Veberöd ARV MF inväntar resultatet av den förändrade slamhanteringen MF har kontaktat tre fordontvättar samt har kollat igenom alla kända verksamheter som är registrerade i Veberöd och hittade inga andra misstänka. 16

17 13/ Anmälan om ny skumning samt dosering av polymer på Veberöd ARV 13/ Anmälan om förhöjd BOD7 halt på Veberöd ARV under april / / Anmälan om underhållsarbete vid Veberöd ARV. VA SYD skickar en uppföljning: Rötkammaren planeras att tas i drift under vecka 25. Anmälan om driftstörning i biosedimentering på Veberöd ARV VA SYD skickar uppföljning: Skrapan i biosedimenteringen är lagad, och bassängen är åter i drift. 13/ Anmälan om överskridet värde för BOD7 i Veberöd under maj / Som VA SYD genom Tobias Hey meddelat i telefonsamtal tisdagen 9 juli så har reningsverket i Veberöd tömts på slam och ersatts med slam från Källby. 13/ Anmälan om överskridet BOD7 på Veberöd ARV under juni 13/ / Anmälan om driftstörning i Veberöd Uppföljning av spolbassängen på Veberöd ARV skickat till MF 13/ Månadsrapport Lund och yttre verk september / Anmälan om dosering av polyaluminiumklorid för bekämpning av filamentbildande bakterier på Veberöd ARV VA SYD svarar på frågor MF har mottagit anmälan och har inget att erinra mot planerad åtgärd sam begär om svar på en fråga och uppdateringar om provresultaten. 11/ Tillsynbesök Tillsynprotokoll Övriga beslut För denna anläggning har inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen fattats av tillsynsmyndigheten under året. Uppfyllande av gällande villkor VILLKOR 1 Avloppsvattnet skall undergå behandling i ett reningsverk, vilken - med de undantag vartill nedan upptagna villkor kan föranleda skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet slutligen redovisat förslag. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får normalt i vart fall inte överstiga 10mg BOD7 och 0,5 mg fosfor per liter vatten (motsvarande en lägsta reningseffekt av ca 95 % avseende såväl BOD7 som fosfor). 17

18 Kommentar: Samtliga månadsmedelvärden för totalfosfor under 2013 understeg 0,5 mg/l. Som medelvärde för året har halten i utgående vatten varit 0,3 mg/l. Villkoret har därmed uppfyllts för totalfosfor. Reningsgraden för BOD7 uppgick under året till 95 % som årsmedelvärde. Eftersom den inkommande koncentrationen av BOD7 har varit väsentligt högre än vad som angivits i tillståndet innebär det att årsmedelvärdet för utgående koncentration var 17 mg/l vilket är högre än de 10 mg/l som angivits i villkoret. Det förhöjda årsmedelvärdet beror på driftproblem i början av sommaren, vilket har anmälts till Miljöförvaltningen. VILLKOR 2 Utrustning och anordningar för effektiv klorering skall finnas för desinfektion vid behov av det behandlade avloppsvattnet. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mobil anläggning kan hyras om det uppstår behov av desinficering. VILLKOR 3 Det angivna reningsverket skall tas i drift snarast och senast den 1 april Kommentar: Villkoret är inte längre aktuellt. VILLKOR 4 Industriellt avloppsvatten får ej mottas i reningsverket i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att dess funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten. Skall inrättning som anges i 2 miljöskyddskungörelsen utföras eller ändras så att avloppsvattnet från inrättningen leds till reningsverket får kommunen enligt 4 samma kungörelse ej utan tillstånd eller medgivande enligt 10 andra stycket miljöskyddslagen utsläppa avloppsvattnet därifrån. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Industribelastningen i Veberöd är obetydlig. VILLKOR 5 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av dag-, grund- och dräneringsvatten till reningsverket. Kommentar: Se bilaga 1. VILLKOR 6 Bräddavlopp och nödavlopp skall förses med galler eller motsvarande avskiljningsanordningar Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bräddavlopp och nödavlopp vid verket är gallerförsedda. VILLKOR 7 Kontinuerlig kontroll av avloppsverkets funktion och av tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av kontrollresultaten skall ske med beaktande av naturvårdsverkets anvisningar rörande 18

19 utsläppskontroll vid kommunala avloppsanläggningar. Program för denna verksamhet ska upprättas av kommunen och senast 3 månader före idrifttagandet av den här angivna anläggningen underställas länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men till stor del är det inte längre aktuellt. Kontrollprogrammet upphävdes i beslut Se vidare under rubrikerna Egenkontroll respektive Resultat av mätningar och undersökningar. VILLKOR 8 Vid driftstörning i reningsverket eller i avloppsanläggningen eller om del av verket eller anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att minsta möjliga nedsättning av reningseffekten skall uppstå och på annat sätt söka begränsa olägenheter i recipienten. Underrättelse skall vid sådant tillfälle genast ske till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Se Anmälningsärenden under året. Miljöförvaltningen har tillsynsansvar för anläggningen. VILLKOR 9 Om olägenheter skulle uppkomma i samband med utsläpp av avloppsvatten från reningsverket i recipienten skall kommunen vidta lämpliga motåtgärder. Kommentar: Inga olägenheter har noterats. VILLKOR 10 Slammet från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. I fråga om deponering av slammet erninras kommunen om miljöskyddslagens och miljöskyddskungörelsens bestämmelser. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Närmare beskrivning av årets slamhantering finns under rubriken Hantering av avvattnat slam. VILLKOR 11 När belastningen på reningsverket närmar sig den storlek för vilken det är dimensionerat eller om det dessförinnan kan befaras att ovan nämnda villkor rörande reningen normalt ej kan uppfyllas skall kommunen efter prövning i vederbörlig ordning bygga ut eller komplettera verket. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. VILLKOR 12 Den närmare utformningen av utbyggnaden av reningsverket skall ske i samråd med länsstyrelsen efter hörande av naturvårdsverket. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. 19

20 Övriga kommentarer Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5 samt SNFS 1994:2 med senaste ändringsföreskrift NFS 2001:5): För VA SYDs och Veberöds ARVs del bedöms att det framför allt är nedanstående föreskrifter som är aktuella att kommentera enligt denna punkt: Kontroll av utsläpp sker enligt SNF 1990:14 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 1998:5. Det finns rutiner i verksamheten som säkrar att föreskriften följs. Analyserna av avloppsvatten och slam utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. Information om hur va- verksamheten uppfyller föreskriften beskrivs framför allt under olika rubriker i miljörapporten men framför allt under Egenkontroll respektive Utsläppsvärden. När det gäller 1994:2 med senaste tilläggsbestämmelser från SNFS 2001:5 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av slam respektive i emissionsdeklarationen. Kommentar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9 med senaste ändringföreskrift från NFS 2012:11): Genom utsläppskontroll och uppföljning av driften har VA SYD följt reningsresultaten i förhållande till gällande föreskrifter. Driftstörningar och åtgärder har kommunicerats med miljöförvaltningen. Påverkan på miljön är därmed inte större än vad som accepterats av miljövårdande myndigheter. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken KUNSKAPSKRAVET Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap MB, 2). Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare ska tillsammans med sin chef ta fram en kompetensutvecklingsplan vid det årliga målsamtalet. Ett mål i VA SYD är att varje medarbetare skall delta i någon utbildning under minst 5 dagar/år. Genomförda utbildningar dokumenteras i en kunskapsdatabas. Härutöver håller sig medarbetarna informerade genom branschtidningar och den informationsbevakning som finns på VA SYDs intranät. Interna möten är ett återkommande forum för information och kunskapsöverföring i det dagliga arbetet. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Omvärldsbevakning sker genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. 20

21 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap MB, 3). VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem. Detta medför att kontrollen över processen är mycket god vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är delvis bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. På dagtid finns personal alltid tillgänglig. Under beredskapen skickas larm till jourhavandes mobiltelefon som via dator kan kontrollera var problemet har uppstått. Den on-linemätning av syre, slamhalt samt flöde som sker ger goda möjligheter till processoptimering. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och tillsyn och förebyggande underhåll sköts i ett informationssystem för drift och underhåll. Genom egenkontroll och genom att utöva regelbunden tillsyn och besiktning av anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar placerade i byggnader där invallningarna rymmer minst den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status har skett fortlöpande under åren. Eventuella åtgärder planeras och styrs på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och den kan även anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. PRODUKTVALSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (2 kap MB, 4). Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter sker i enlighet med kraven i miljölagstiftningen (inkluderande förordningen om egenkontroll) samt i arbetsmiljölagen. Rutinerna ska också säkerställa att de kemiska produkter som köps har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras. För registreringen av kemiska produkter på VA SYD används ett webbaserat verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad, EcoOnline. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda i EcoOnline och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. EcoOnline kan nås 21

22 via VA SYDs intranät och är uppdelad efter arbetsplatsställe. Enklare riskbedömningar kan läggas in under respektive kemikalie och kemikalielistor kan tas ut. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Fällningskemikalien järnklorid har används för att fälla fosfor. Denna kemikalie har setts vara den bästa kemikalien ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas (2 kap MB, 5). Från var elkraften som köptes in till Eslöv och Lund el enligt Bra Miljöval. Från årsskiftet 2013/2014 gäller detta även Burlöv och Malmö. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Det ingår i VA SYDs affärsplan att minska energiförbrukningen med 10 % till För VA SYDs avloppsreningsverks verksamhet medför detta bl a att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn till åtgärder för minskad energiförbrukning. Vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs därtill alltid utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Översyn och åtgärder planeras även under året för att minska energiförbrukningen. För uppvärmning av avloppsreningsverket används eldningsolja och restvärme i avloppsvattnet tas tillvara genom värmepumpar vid utloppet. Ett av våra miljömål är att VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 2011 till 80 % år Förbrukningen av fällningskemikalier optimeras med hjälp av processtyrningen. Slam som bildas i de mekaniska, biologiska och kemiska reningsprocesserna rötas, vilket ger biogas med hög metanhalt. Biogasen facklas. Avskilt gallerrens lämnas som hushållsavfall vilket förbränns. Avfall i form av matavfall, wellpapp, papper, glas, plast, metall, skrot, trä och kontorspapper källsorteras och omhändertas för återvinning. LOKALISERINGSPRINCIPEN För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap MB, 6). Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det togs i bruk på Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 22

23 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har sex st. regnmätare i Lunds kommun som mäter kontinuerligt. I tabell 1 nedan redovisas månads och årsvärden för mätaren i Veberöd. Tabell 1. Uppmätt nederbörd i Veberöd och Lund Lund, SMHI (mm) Lund (mm) Veberöd JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Summa Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. 23

24 Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen I tabell 2 redovisas resultat från analys av inkommande vatten. Utifrån resultaten har en beräkning av ingående mängder genomförts. Tabell 2. Uppmätt inkommande halt samt beräknad mängd Inkommande flöde: m 3 avloppsvatten/år, medelvärde 940 m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medel- värde BOD 7 59 dp P-tot 57 dp 7,7 2,6 N-tot 58 dp TOC 56 dp En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 3. Under 2013 var det 5 % ovidkommande vatten i Veberöd. Tabell 3. Vattenbalans för Veberöds Avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Dagvatten 0 Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvattenmängden antas motsvara vattenförbrukningen Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Verket är dimensionerat för 5000 personekvivalenter. Antal anslutna personer uppgick till 4757 personer. Baserat på 70 g BOD 7 /pe*d uppgår belastningen till motsvarande 3946 personer. En del av flödet kommer från Sjöbo kommun. Under 2013 pumpades m 3 till Veberöds avloppsreningsverk och ca 150 hushåll är anslutna. 24

25 Bräddning och förbiledning på verket Ingen bräddning har registrerats under året. Utsläppsvärden Uppmätta halter i utgående vatten redovisas i tabell 4. Utgående mängder har beräknats med utgångspunkt från halter och flöden. Eftersom provtagningsfrekvensen ökades i juni ändrades beräkningssättet för medelvärden, vilket redovisades i anmälan till Miljöförvaltningen Dnr 13/ (se Anmälningsärenden under året). Tabell 4. Uppmätta halter och beräknade mängder i utgående vatten. Parameter Antal prov och provtyp Utgående halter, prov-ut (mg/l) Utgående mängder (ton/år) Medelvärde Totalt Flöde m3/d m3/år BOD 7 62 dp 17 5,8 TOC 58 dp 21 7,1 COD Beräknat värde, korrelation mot TOC 66 22,4 P-tot 61 dp 0,29 0,1 N-tot 60 dp 46 15,7 NH 4-N 60 dp 33 11,4 För Veberöd gäller riktvärden om 95 % reningsgrad beräknat till 10 mg/l för BOD 7 enligt tillståndet från Figur 2 visar månads- och årsmedelvärden för BOD 7. Höga utsläppsvärden i juni orsakat av drift- och processproblem gav ett årsmedelvärde på 17 mg/l. Under 2013 anmäldes förhöjda BOD 7 - värden till Miljöförvaltningen vid 5 tillfällen (se Anmälningsärenden under året). Sedan juli har utsläppsvärdena hållits på en genomgående låg nivå under 10 mg/l. Årsmedelvärdet för reningsgraden av BOD 7 uppgick emellertid till 95 % (figur 4). Anledningen till att 95 % reningsgrad inte innebär att BOD 7 understiger 10 mg/l som årsmedelvärde är att belastningen av BOD 7 är högre än vad som beräknades i tillståndet. De senaste 10 åren har den ökat med ca 50 % och uppgår till ca 300 mg/l (figur 5). Den beräknade belastningen i tillståndet är endast 175 mg/l. Korrelationsfaktorn mellan COD/TOC har uppmätts under (149 mätvärden), och visar på en faktor 3,15 med standardavvikelsen 0,56. Denna faktor har använts för beräkning av årsmedelvärdet 66 mg COD/l i utgående vatten, vilket understiger kravet på 70 mg COD/l enligt 1994:7. 25

26 Figur 3. Månads- och årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten. Figur 4. Månads- och årsmedelvärden för reningsgrad av BOD 7 i utgående vatten. 26

27 Figur 5. Inkommande koncentration samt reningsgrad för BOD 7 på Veberöd ARV Årsmedelvärdet för totalfosfor var 0,3 mg/l (figur 6), och månadsmedelvärdena understeg 0,5 mg/l med undantag för juni. Reningsgraden uppgick till 97 % som årsmedelvärde. 27

28 Figur 6. Månads- och årsmedelvärden för Tot-P i utgående vatten. Undersökning av recipientförhållanden En samordnad recipientkontroll sker inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning sker i 13 punkter, dock ingen i anslutning till reningsverket. Vattnet undersöks på gängse fysikalisk/kemiska parametrar samt undersökningar av bottenfaunan. Under 2013 har Alcontrol ansvarat för kontrollen. VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. VA SYD har under året gått in som fristående medlem i nybildade Kävlingeåns vattenråd samt förstärkt sin representation i Höjeå vattenråd och har i dessa organisationer egen representation i styrelse och arbetsgrupper, med både tjänstemän och politiker. Vi är också aktiva i Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Slamproduktionen uppgick under 2013 till 1846 ton. Under 2013 har 765 ton rötat slam och 1081 ton orötat slam tömts från Veberöd. Slammets kvalitet har analyseras med utgångspunkt från stickprov. Två stickprov har tagits ut under året. Dessa kan inte anses representera halvårsprover. Resultaten från stickprovstagningen redovisas i tabell 5. 28

29 Tabell 5. Slamkvalitet Parameter mg/kg TS mg/kg TS Bly 5,5 2 Kadmium 0,48 0,14 Kvicksilver 0,2 0,22 Krom 9,8 6,4 Nickel 7,6 160 Koppar Zink Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under Energi Elförbrukningen uppgick till kwh under året (angavs till kwh för 2012, skulle varit kwh). Oljeförbrukningen uppgick till 5 m 3. Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt kg. Polymerförbrukningen uppgick till 745 kg. Det finns ett aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg köldmedia vid verket. Den totala mängden HCFC i detta aggregat är 3,5 kg HCFC. Inget läckage har skett under året. Hantering av avfall Lunds renhållningsverk har hämtat kg tvätt rens under året samt 1880 kg blandat avfall. Åtgärder som har genomförts under året 29

30 Underhållsarbete En ny flödesmätare har installerats. Centrifugen har renoverats, delvis ny rotor och skruvtransportören har hårdmetall belagts därefter slipats samt lagerbyte. Slampumpens växellåda har renoverats. Nyrenoverad polymerdosering. Inkommande, ny pump installerad Nya luftventiler zon 0. 2 nya ventiler rötkammare. Nytt rör inkl. vibrationsdämpare till cirkulationspump rötkammare. Åtgärder med anledning av avvikelser Slamskrapa i mellansedimenteringen havererade och reparerades. Har satt in nya pumpar och renoverat dem. Rötning I mars 2013 hade hög belastning och låg temperatur i rötkammaren orsakat processtörning i rötkammaren med höga halter av flyktiga organiska syror. Eftersom den ofullständiga rötningen gav en ökad intern belastning av BOD 7 till verket beslöts att driften i rötkammaren skulle avbrytas under en period för att utvärdera påverkan reningsprocessen och för att utföra underhåll av gassystem och rötkammare. Eftersom utvärderingen visade att rötningen inte haft betydande negativ effekt på vattenreningen, och att alternativa sätt för slambehandling inte var ekonomiskt försvarbara beslöts att rötningen skulle återupptas. Provtagningen i slambehandlingen har ökats, och driftkontrollen har utökats. Mindre ombyggnad av returslamflödet Tidigare har returslamflödet gått in i aktivslambehandlingens stora bassäng, men i syfte att öka volymen för aktivslambehandling och att möjliggöra kväverening under sommaren har returslamflödet flyttats till fickan där vattnet från försedimenteringen kommer in. Där finns även möjlighet till luftning för att säkra BODreningen. Flytslamränna i biosedimenteringen Flytsamrännan i biosedimenteringen ha tidigare varit ur funktion, men genom en rördragning från rännan till rejektvattengropen kan denna användas igen. Möjlighet till flytslamavdrag innebär en minskad risk för BOD-belastning i form av flytslam till kemsteget och därmed till recipienten. 30

31 Tätning av spricka i spolbassängen till sandfiltren En läcka i spolvattenbassängen i mitten av september (anmält till Miljöförvaltningen) innebar att denna fick tömmas, och att grävning fick göras utvändigt för att kunna komma åt sprickan och täta denna. Sandfiltrena kunde tas i drift igen i mitten av oktober. Dosering av polyaluminiumklorid i aktivslam Skumning i aktivslambassängen och ökade slamvolymindex gav anledning till dosering av polyaluminiumklorid i aktivslambassängen för att bekämpa filamentbildande bakterier. Doseringen påbörjades i slutet av oktober och pågick året ut. Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD aktivt deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under 2013 har VA SYD besökt sammanlagt 38 företag, varav 2 har skett vid samråd inför tillståndsprövning. (2 A-, 20 B-, 13C - och 3 U-verksamheter). Sammanlagt 40 remissvar har avgetts när det gäller tillstånds- och anmälningsärenden. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Nya Tilläggsbestämmelser till ABVA började gälla , vilka beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter. Bestämmelserna är dessutom till stöd då det även ingår i REVAQ-arbetet att ha kontroll på kemikalier och PRIO-ämnen som används på industrier inom upptagningsområdet. Under 2012 köptes ett digitalt verktyg, EnvoMap, in för att hålla ordning på verksamheter och de olika ämnen som kommer in till reningsverken runt om i VA SYDs upptagningsområde. Under 2012 fick alla A- och B-verksamheter med utsläpp av olika former av processvatten brev med krav om att lägga in sina kemikalier i VA SYDs kemikaliesystem. Alla A- verksamheter lade in sina listor under 2012 och B-verksamheterna lade in under Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga kommer de att få ett brev med krav på utfasning från det kommunala avloppet. Under 2013 fylldes EnvoMap på med information om C- och relevanta U-verksamheter inom VA SYDs område och verksamheterna i Eslövs kommun fick brev med krav på att lägga in verksamheten. Alla pågående verksamheter för tandläkare samt nedlagda kliniker finns inlagda. Under februari 2014 skickades brev ut till ca 600 prioriterade C- och U-verksamheter. De verksamheter som prioriterades i denna omgång är verkstäder, avfallsanläggningar, tvättanläggningar och laboratorier. Information till allmänheten eller särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Som ett led i detta arbete togs en kommunikationsplan för uppströmsarbete fram under 2012 och reviderades Ett nytt VA blad, HÅLLBART VATTEN, med första numret i dec 2012 har delats ut 3 gånger under Ett nytt VA-blad För miljön, nära dig kom med tre nummer under

32 En broschyr om konstnärsfärger har tagits fram och används i olika sammanhang. Hemsidan har arbetats om gällande uppströmsarbetet Studiebesök för skolor på våra olika reningsverk Aktivt varit på plats under Malmöfestivalen, Havets Dag i Malmö, Näringslivsdag i Eslöv, Höstmarknad på Kirseberg i Malmö, Borgeby Fältdagar i Borgeby. Direktutskick av information om avlopp sker via fakturor En rad föredrag om kemikalier har hållits av VA SYDs medarbetare. Bland annat för frisörer i Lund, för allmänheten i Eslöv, Höör och Hörby samt för ett antal företag i Skåne. Nya riktlinjer för fordonstvättar och spolplattor, framtagna genom samarbete mellan Miljöförvaltningarna i Lund, Burlöv, Malmö och Eslöv samt VA SYD, har börjat gälla och användas under Samarbetet med miljö- och va-avdelningarna ökar. VA SYD har kallat till möte med alla miljöavdelningar och vaverksamheter i de kommuner som är anslutna till reningsverken i VA SYDs område. Under 2014 kommer olika grupper att arbeta för att ta fram gemensamma riktlinjer för några områden. Arbetsområdena blir oljeavskiljare, avfallshantering, tvätterier, klotter- och fasadsanering, tandläkare och laboratorier. Malmö 26 verksamheter som leder avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk har besökts under året (1 A-, 15 B-, 7 C- och 3 U-verksamheter). Av dessa ligger flera av verksamheterna i Burlövs kommun (1A-, 2 B-, 2 C- och 2 U-anläggningar). 1 A- anläggning inom Klagshamns upptagningsområde har fått besök under Av remissvar som har avgetts under år 2013 har 26 berört verksamheter i Malmö kommun (5 B-, 21 C- verksamheter), 1 B-verksamhet i Burlövs kommun och 1 C-verksamhet i Lomma kommun. Kartläggning av källor till kadmium i Sjölundas upptagningsområde har under sommaren 2013 intensifierats. VA SYD hade en praktikant som utförde provtagning och analys av en rad olika metaller. Provtagningen utökades under sommaren med ytterligare ett antal punkter för att täcka upp hela Sjölundas upptagningsområde. En pumpstation hade en förhöjd halt av kadmium i mitten av sommaren. Detta syntes tyvärr inte i inkommande prov på Sjölunda och inte heller i slamanalyserna. Trekammarbrunnslammet styrdes om till Klagshamn under sommaren för att utesluta en eventuell källa. Bortkoppling av lakvatten från avfallsdeponin på Spillepengen skulle varit genomförd senast vid utgången av 2012 men det har skjutits upp till Ett avtal har tecknats som reglerar detta. VA SYD har ökat provtagningsfrekvensen för externslam och fettavskiljarslam på Sjölunda och Klagshamn. Detta som ett led i kartläggningen av källor till tungmetaller i slammet. Lund Under året har 9 verksamheter fått besök (3 B- och 6 C-verksamheter), samtliga leder avloppsvatten till Källby avloppreningsverk. 12 remissvar har avgetts under 2013 (1 A, 3 B-, 7 C- och 1 U-verksamhet). Av dessa ligger, eller kommer att ligga, alla verksamheter inom Källbys verksamhetsområde utom 1 verksamhet som ligger i Dalby. Avloppsvatten från Dalby avleds numera till Källby avloppsreningsverk. Det gör även avloppsvatten från samhällena Björnstorp och Genarp sedan april Provtagning på inkommande och utgående vatten samt avvattnat slam i Södra Sandby har fortsatt en gång i månaden. 32

33 Provtagningsrutiner för slam från yttre verk till Källby har implementerats och personalen tar ut prov från varje leverans till Källby ARV. VA SYD har även ökat provtagningsfrekvensen för externslam på Källby ARV. Efter att Astra Zeneca lade ner sin verksamhet i Lund har ett stort antal verksamheter flyttat in på området. Fastighetsägaren, Medicon Village, skriver i avtal med verksamheterna, att utsläpp till avlopp inte är tillåtet. Samråd ska ske med VA SYD innan utsläpp tillåts. Burlöv Under året har 7 verksamheter fått besök (1 A-, 2 B- 2 C- och 2 U-verksamheter), samtliga leder avloppsvatten till Sjölunda avloppreningsverk. 1 remissvar har avgetts under 2013 (1 B-verksamhet). En stor verksamhet har från kopplat bort sitt processvatten helt och transporterar numera detta till Sysav för omhändertagande. Många oönskade ämnen har på det sättet minskat i avloppsvattnet till Sjölunda. Detta har blivit verklighet på grund av ett aktivt och framgångsrikt uppströmsarbete under flera år. Eslöv Under året har 1 B-verksamhet fått besök i Eslöv med anledning av tillståndsprövning. Provtagningen av vatten från verksamheter med oljeavskiljare i Eslövs kommun fortsätter enligt schema. VA SYDs framtagna Riktlinjer för Fordonstvättar och spolplattor håller på att implementeras hos verksamheterna. Avtal med kvalitetskrav tecknades mellan Merab och Eslövs kommun VA SYD har tagit över detta avtal. Uppföljningsmöte har hållits tillsammans med Höörs och Hörbys kommuner i september VA SYD samarbetar med Eslövs kommuns miljöavdelning kring verksamheter som har haft utsläpp till Abullahagen. VA SYDs miljöberedskap byter oljelänsar med jämna mellanrum och tyvärr fylls dessa för snabbt. Verksamheterna har inventerats och läggs efterhand in i VA SYDs digitala uppströmsvertyg, Envomap. Verksamheterna kommer att besökas och följas upp under Tandläkarna kommer att följas upp under Miljöavdelningen har inte varit tillräckligt bemannade för att hinna utföra detta under Frisörerna har följts upp. Kopparhalten har minskat i slammet och detta beror på att en kopparkälla har identifierats och kopplats bort. Flyinge har fått en ny vattentäkt och det medför minskade kopparhalter i slammet från Ellinge. Lomma VA SYD har nekat en verksamhet anslutning till Sjölunda avloppsreningsverk under

34 BILAGA 1 Bilaga Förbättringar på Lunds avloppsledningsnät Lägesrapport 2013 Inledning Föreliggande lägesrapport har till syfte att redovisa de förbättringsåtgärder som utförts på Lunds avloppsledningsnät under Ett omfattande förbättringsarbete med att centralisera avloppsvattenhanteringen i Lunds kommun pågår. Det långsiktiga målet är att minimera antalet avloppsreningsverk för att skapa de bästa förutsättningar för avloppsreningsprocessen. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att utreda förbättringsåtgärder på ledningsnätet utifrån de krav som tillsynsmyndigheten ställer på kommunens reningsverk. Genomförda saneringsåtgärder 2013 Stångby Arbetet med att åtgärda problemen med tillskottsvatten i Stångby har fortsatt under Under 2013 har nya VA-ledningar byggts i det rödmarkerade området i figuren nedan. Åtgärder i Stångby

35 BILAGA 1 Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Överföringsprojektet är indelat i tre etapper. Etapp I och II färdigställt. Pumpstationerna i Björnstorp och Genarp togs i drift i början av Etapp III, som går från Veberöd till Björnstorp, är färdig projekterad och byggnation beräknas påbörjasunder Etapp I Etapp II Pågående överföringsprojekt Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Effekter av genomförda förbättringsåtgärder Effekten av att kunna överföra spillvatten över kommungränserna är att färre meter ledning behöver byggas och färre pumpstationer behöver drifthållas. Spillvattnet kommer dessutom att kunna renas på ett effektivare sätt i större och modernare reningsverk. De nya spill- och dagvattenledningarna tillsammans med de nya brunnarna i fastighetsgräns i Stångby är en förutsättning för att komma tillrätta med tillskottsvattenproblematiken. Nästa steg är att anmoda fastighetsägarna att separera på sina tomter. Att fortsätta att förbättra ledningsnätet i Stångby är en förutsättning för de planerade exploateringarna. Förbättringarna bidrar även till att minska riskerna för översvämningar som utgjort ett problem de senaste tio åren. 35