Svanenmärkning av Dagligvarubutiker

Transkript

1 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker Version juni mars 2015 Nordisk Miljömärkning

2 Innehåll Vad är en Svanenmärkt dagligvarubutik? 3 Varför välja Svanenmärkning? 3 Vilka kan bli Svanenmärkta? 3 Hur ansöker man? 4 Vad krävs för att bli Svanenmärkt? 4 1 Miljökrav Beskrivning av butiken Sortiment Energi och klimatåverkan Kyl- och frysanläggningar Avfall Transorter Förbrukningsartiklar Miljöledning 19 Miljömärkets utformning 22 Kriteriedokumentets giltighetstid 22 Kommande kriterier 22 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Förklaringar Beräkningsverktyg för bedömning av livsmedelsbutikers energianvändning och koldioxidutslä Intyg gällande laner för transorter Uföljning av Svanenlicens för butiker (exemel) Marknadsföring av Svanenmärkta Dagligvarubutiker Dagligvarubutiker 079, version 2.2, 8 februari 2013 Adresser Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig officiell miljömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen å udrag av resektive lands regering. För mer information se webblatserna: Danmark Miljømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Kollegievej 6 DK-2920 Charlottenlund Telefon Fax E-ost: info@ecolabel.dk Sverige Miljömärkning Sverige AB SE Stockholm Telefon Fax E-ost: svanen@svanen.se Finland Miljömärkning Finland Box 489 FIN Helsingfors Telefon Fax E-ost: joutsen@motiva.fi Norge Miljømerking Tordenskiolds gate 6 B NO-0160 Oslo Telefon Fax E-ost: info@svanemerket.no Island Norræn Umhverfismerking á Íslandi Umhverfisstofnun Suðurlandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Telefon Fax E-ost: svanurinn@ust.is Detta dokument får koieras endast i sin helhet och utan någon form av ändring. Citat får göras om uhovsmannen Nordisk Miljömärkning omnämns.

3 Vad är en Svanenmärkt dagligvarubutik? Att Svanenmärka en dagligvarubutik innebär att man tar ett helhetsgre å miljöarbetet för att minska miljöbelastningen. Butiken ska ufylla miljökrav inom flera områden t.ex. sortiment, energianvändning, avfallshantering, transorter och förbrukningsartiklar. Varför välja Svanenmärkning? l l l l l Svanenmärkning av butik kommunicerar låg miljöåverkan med avseende å sortiment, energi och avfall. Butiken får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att kommunicera miljöarbete och miljöengagemang till kunder och leverantörer. En miljöanassad verksamhet ger möjligheter till minskade kostnader t.ex. genom att sänka förbrukningen av energi och minska mängden avfall. En miljöanassad drift förbereder butiken å framtida miljökrav. l Miljöfrågor är komlexa och de kan ta lång tid att sätta sig in i. Svanenmärkning är en guide i detta arbete. Kontroll å lats I samband med ansökan kontrollerar Nordisk Miljömärkning å lats att kraven ufylls. Vid kontrollen ska underlag för beräkningar, original till inskickade intyg, mätrotokoll, inkösstatistik och liknande, som styrker att kraven ufylls, kunna uvisas. Frågor Vid frågor, kontakta Nordisk Miljömärkning, se adresser å sidan 2. Vilka kan bli Svanenmärkta? Dagligvarubutiker där mer än 50 % av omsättningen, taget som ett årsgenomsnitt, är dagligvaror kan ansöka om Svanenmärkning. Exemel å dagligvarubutiker är vanliga butiker, internetbutiker, grossister samt stora kiosker. Har butiken restaurang kan restaurangen inte marknadsföras som Svanenmärkt om den inte har licens enligt Svanens kriterier för restauranger. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

4 Hur ansöker man? Ansökan görs enklast genom att använda den elektroniska ansökningshjälen, Svanenguiden för butiker. Man kan också använda kriteriedokumentet som checklista förutom redovisning av målvärde och faktiskt värde i kraven å Energi i kaitel 1.3. Ansökan består av en ifylld ansökningsblankett och ifylld checklista, d.v.s. kriteriedokumentet eller den elektroniska ansökningshjälen med tillhörande dokumentation. Ansökan skickas till Nordisk Miljömärkning i det land där butiken finns (se adresser å sidan 2). Vad krävs för att bli Svanenmärkt? För att bli Svanenmärkt ska butiken ufylla olika krav. Varje krav i dokumentet anges med ett O eller ett P och därefter ett nummer. O betyder att kravet är obligatoriskt och P betyder att det är oänggivande. I avsnitt 1.2 räknas oäng för ekologiska och miljömärkta varor. Dessa oäng ska inte räknas med i den totala oängberäkningen. För att få en Svanenlicens krävs att: l l l Alla obligatoriska krav är ufyllda. 52 %, eller 29 av maximalt 55,5 oäng, av de oänggivande kraven ska unås. Notera att avsnitt 1.2 har egen oängberäkning som inte ska räknas med i den totala oängsumman. Kontrollbesök från Nordisk Miljömärkning. För varje krav finns olika symboler som beskriver å vilket sätt kravet ska dokumenteras. Symbolerna är: ( Bifoga Observera att bifogas ofta kan ersättas med dokumentation i Svanenguiden. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

5 1 Miljökrav 1.1 Beskrivning av butiken Obligatoriska krav O1 Beskrivning av butiken Beskrivning av butiken, med: l Antal årsanställda. l Golvyta m 2 (säljyta, kontor, ersonalutrymmen, lager (inklusive kyl- och frysrum) och teknikutrymmen). l Butikens ålder. Eventuellt sista årtal för total ombyggnad/renovering av ventilation- kyl- och frysanläggning. l Läge. Ligger butiken i ett tätbebyggt område? Är butiken fristående eller är den en belägen i en fastighet med flera butiker eller verksamheter? Vem äger i så fall fastigheten? l Ty av butik, är butiken en mindre dagligvarubutik, en lågrisbutik, en stormarknad, ett köcenter eller något annat? l Har butiken en manuell kött- och charkavdelning, bageriavdelning, kiosk, fiskdisk, delikatessavdelning eller andra secialavdelningar? l Är den en del av en butikskedja eller koncern? (Om ja, vilken?) l Årsomsättning exklusive moms, samt försäljningen av dagligvaror i förhållande till den totala försäljningen, anges i %. l Antal varor ( Beskrivning av butiken enligt ovanstående unkter. Ufylls kraven? 1.2 Sortiment Poäng för miljömärkt och ekologiskt sortiment Använd Tabell 1 för att beräkna butikens oäng. Varje roduktkategori (Pk) ger max 5 oäng beroende å hur många ekologiska eller miljömärkta varor butiken har. Fler ekologiska och miljömärkta varor ger fler oäng. Inventera roduktkategorier och hur många miljömärkta varor det finns inom varje kategori. Det är tillåtet att löande ändra sortiment i butiken så länge det säkerställs att butiken ufyller gränsvärdena för oäng och sortiment i O2. Observera att oängsystemet för oäng i tabell 1-4 inte är en del av den totala oängberäkningen. Det är oängen som unås i P1 som räknas in i den totala oängsumman. En vara definieras efter varans handelsnamn och varunummer. Två olika varunummer är två olika varor. En vara kan endast räknas en gång. Endast ekologiska rodukter som är till för att ätas får räknas. Produkter med ekologisk råvara t.ex. schamo eller bomull ska inte räknas om de inte är miljömärkta. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

6 Tabell 1 Beräkning av oäng för olika roduktkategorier Produktkategori (Pk) Ekologiska livsmedel (Enligt EUs senaste förordning för ekologisk roduktion). Se Bilaga 1 Förklaringar. Färskvaror Poäng er antal olika varor Frukt & grönt inkl. färska kryddor Kött: färskt, Chark: köttbullar, falukorv, wienerkorv, Fisk (för fisk även MSC-märkt, viltfångad fisk): färsk, konserverad sill, färsk asta, färdigmat: ärtsoa, gröt, annkakor, äggost 3. Pålägg: Ost, tofu, sylta, leverastej, skinka, korv, kryddsmör, kaviar 4. Mejeri: mjölk, fil, yoghurt, gräddfil, matyoghurt, creme fraiche, smör, ägg och juice Bröd färskt, knäcke, kex, kakor, ströbröd Kolonial 6. Drycker: öl, läsk, saft, soja- ris- och havredryck Kaffe, te, kakao Konserver i glas, låt, a, kryddor, torrhalvfabrikat Barnmat inkl. gröt, välling, mellanmål och dryck Gryn, mjöl, ris, asta, quinoa, couscous, flingor, socker, florsocker, sira, honung. Bakingredienser: vanilj, nötter, mandel. Torkad frukt: russin, dadlar, fikon, m.m Godis, choklad, snacksnötter i ställ Djufryst 12. Fryst: grönsaker, fisk (även MSC-märkt), kött, färdigrätter Fryst: glass och bär Övriga ekologiska rodukter efter godkännande från miljömärkningen Miljömärkta varor (Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval och TCO Certified) Secial 15. Målarfärg, golv, vedkamin, avfettningsmedel, TV, PC, datorskärmar eller skrivare. 16. Kontorsaer, skrivblock, kuvert, målarblock, böcker, gratulationskort, resentaer, tidningar Ljuskällor, Batterier: engångs-, uladdningsbara Textil: kläder, handdukar, sänglinne, mikrofiberdukar och städmoar 19. Frö, blommor, trädgårdsmöbler, jord, växtnäring m.m. som är godkänt för ekologisk odling enligt EUs tillämningsförordning 889\2008 Kolonial 20. Mjukaer: hushålls- och toalettaer, näsdukar, servetter, levande ljus 21. Kemisk teknisk: rengöring, hushållskemi, städtvätt- diskmedel 22. Hygienrodukter: Schamo, tvål, duschtvål, kosmetik, tamonger, trosskydd, blöjor, bomull, bomullsinnar 23. Övrigt miljömärkt: Bakaer, bullformar, kaffefilter m.m. (Se även Bilaga 1 Förklaringar för mer information om ekologiskt och miljömärkt) Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

7 Obligatoriska krav Ufylls kraven? O2 Antal oäng Tabell 2 Antal oäng för sortiment som butiken minst ska unå, Danmark och Sverige Antal roduktkategorier i butiken 0-9 SEK 0-7 DKK >9-28 SEK >7-22 DKK >28-64 SEK >22-52 DKK > SEK >52-89 DKK > SEK > DKK > SEK > DKK > SEK > DKK Över 460 SEK Över 370 DKK Tabell 3 Antal oäng för sortiment som butiken minst ska unå, Finland och Island Antal roduktkategorier i butiken ISK >1-3 > ISK >3-7 > ISK >7-12 > ISK >12-20 > ISK >20-35 > ISK >35-50 > ISK Över 50 Över 4930 ISK Tabell 4 Antal oäng för sortiment som butiken minst ska unå, Norge Antal roduktkategorier i butiken 0-8 NOK >8-24 NOK >24-57 NOK >57-97 NOK > NOK > NOK > NOK Över 405 NOK Kravet baseras å butikens omsättning och å antalet roduktkategorier som butiken har. Det innebär att en liten butik med få roduktkategorier behöver färre oäng än en stor butik med hög omsättning och många roduktkategorier. Minst 9 av roduktkategorierna Pk 1-13 och ska ingå i butikens sortiment. Minst 5 av roduktkategorierna ska vara livsmedel. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

8 Minst 80 % av de roduktkategorier som butiken säljer ska innehålla minst en ekologisk eller miljömärkt vara. Variationer får förekomma, men oängantalet ska urätthållas alla veckor under året. T.ex. behöver inte alla ekologiska färskvaror finnas alla dagar i veckan, men de ska finnas någon gång under veckan. Säsongsvaror som ger oäng vid ansökan måste ersättas av andra oängvaror under andra delar av året. ( Översikt över ekologiska och miljömärkta varor i butiken, se även krav O18 angående uföljning. O3 Tydlig märkning av miljömärkta och ekologiska varor Kunden ska tydligt kunna se att en vara är ekologisk eller miljömärkt. Detta kan antigen göras tydligt å hyllkant för varje rodukt eller tydlig skyltning för en hel varugru som bara består av ekologiska eller miljömärkta varor. Undantag: Den vara, där det inte är raktiskt möjligt med märkning å hyllkant kan undantas om varan är tydligt märkt å framsidan så att kunden lätt kan se märket. Varor som omfattas av undantaget får max utgöra 10 % räknat i antal av de ekologiska/ miljömärkta rodukterna. Tidningar och tidskrifter kan också undantas från kravet. ( Beskrivning av butikens rutin för att säkerställa att en tydlig skyltning bibehålls under licensens giltighetstid, samt en beräkning hur stor del som inte är märkt å hyllkant eller skyltning. Rutinen ska ange att butiken själv kontrollerar att skyltningen urätthålls minst två gånger er år. Poäng krav Unådd oäng: P1 Poäng bra sortiment i Danmark och Sverige I tabellerna 5 och 6 nedan anges hur många oäng butiken erhåller efter hur mycket butikens totala oäng överstiger gränsvärdet i krav O2. Tabell 5 Poängtabell för sortiment i Danmark och Sverige Antal roduktkategorier i butiken Poäng bra sortiment i Finland, Norge och Island Tabell 6 Poängtabell för sortiment i Finland, Norge och Island Antal roduktkategorier i butiken ( Samma som för krav O2 Poängkrav för varor inom roduktkategorier enligt tabell 2, 3 eller 4. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

9 P2 Mätning av försäljningsandel ekologiskt/miljömärkt Har butiken årlig udaterad försäljningsstatistik över hur stor del av den totala försäljningen som är ekologisk mat: 0,5 Har butiken årlig udaterad försäljningsstatistik över hur stor del av den totala försäljningen som är rodukter som är miljömärkta: 0,5 ( Exemel å försäljningsstatistik för ekologisk mat och rodukter som är miljömärkta. Andra varor För att få oäng i avsnittet Andra varor så ska de finnas med i butikens skriftliga och imlementerade rutiner som dokumenteras i sin helhet i krav O18 samt O22. P3 Aktivt klor Butiken säljer inte rodukter med mer än 0,5 % aktivt klor (till exemel tvättmedel och rengöringsmedel): 1 ( Intyg från butiken. P4 Bekämningsmedel Butiken säljer inte bekämningsmedel mot ogräs: 0,5 Undantaget är medel som endast är mot mossa (ej kombinationsrodukter) eller är godkända för ekologisk odling. ( Intyg från butiken. P5 PVC Butiken säljer inte följande rodukter innehållande PVC; regnkläder, gummistövlar, strandartiklar/strandleksaker, leksaker, liggunderlag, utemöbler, artytält och arasoll: 1 ( Intyg från butiken. P6 Fisk Butiken säljer inte fisk och skaldjur som har rött ljus i senaste ublicerade Fiskguide från WWF. Kravet gäller för färsk, frusen, och konserverad fisk/ skaldjur. Kravet gäller inte fisk-/skaldjursrodukter som består av andra råvaror tillsammans med fisk (t.ex. kattmat eller fiskbullar). Se WWFs hemsida i resektive nordisk land: 1 Skulle någon fisk eller skaldjur ha rött ljus å aktuell fiskguide från WWF men är roducerad enligt EUs/Rådets förordning (EG) nr 834/2007 undantas den från kravet. I samband med att WWF udaterar Fiskguiden finns en övergångseriod för rodukter som fått rött ljus enligt följande: Frysta och konserverade rodukter: 6 månader, Färska rodukter: 2 månader. Övergångserioden börjar gälla från och med att WWF beslutar om ny fiskguide. ( Intyg från butiken. Maximal oängsumma för sortiment: 13,5 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

10 1.3 Energi och klimatåverkan Obligatoriska krav Ufylls kraven? O4 Energieffektivitet samt redovisning av butikens energianvändning och koldioxidutslä Butiken ska redovisa sin energianvändning samt sina koldioxidutslä som butikens energianvändning, köldmedieläckage och köldmedieåtervinning ger uhov till i förhållande till ett målvärde. Målvärdet beräknas i beräkningsverktyg efter ett flertal arametrar (t.ex. golvyta, antal av olika kyldiskar, storleken å bakugnar. Kontakta Nordisk Miljömärkning för mer information samt se bilaga 2. Butikens energianvändning ska maximalt vara 1,9 till 1,6 gånger målvärdet (som beräknas av ett beräkningsverktyg enligt tabell 7 nedan). Tabell 7 Butikens maximala indexvärde för energianvändning 21 juni mars aril mars aril mars aril mars ,9 1,8 1,7 1,6 Nordisk Miljömärkning tillhandahåller ett beräkningsverktyg för att göra denna bedömning å htt://energytool.svanen.se. Se bilaga 2 för beskrivning av beräkningsverktyget. ( Redovisning av butikens målvärde och uskattat värde. Underlaget för beräkningarna ska dokumenteras enligt bilaga 2. O5 Belysning Butikens belysning ska vara minimerad när butiken är stängd. ( Uge och motivera för vilken belysning som är tänd då butiken är stängd. Poängkrav Unådd oäng: P7 Bedömning av butikens energianvändning Butiken får oäng baserat å avvikelse från målvärdet Uskattat värde för energianvändning: mindre än 1,06 9 1,06-1,15 8 1,16-1,25 7 1,26-1,35 6 1,36-1,45 5 1,46-1,55 4 1,56-1,59 3 ( Redovisning av butikens målvärde och uskattat värde P8 Bedömning av butikens koldioxidutslä Butiken får oäng baserat å avvikelse från målvärdet Uskattad värde för koldioxidutslä: mindre än 1,25 4 1,25-1,50 3 1,51-1,75 2 1,76-2,00 1 ( Redovisning av butikens målvärde och uskattat värde. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

11 P9 Kontroll av energianvändning (max 4) Butiken mäter och bokför en tydlig avgränsad del av butikens energianvändning (t.ex. komressorenergi till kyl- och frysanläggning, uvärmning och ventilation) som omfattar en väsentlig del av energibehovet. För varje mätare tilldelas 0,5 (Max 2). Har butiken ett energiuföljningssystem för de umätta delarna. Uföljning ska ske minimum månadsvis: 0,5 (Max 2) Poäng tilldelas ej för huvudmätare för el och värme. Har en kometent tredje art/kometent energirådgivare genomfört en energianalys av butiken de senaste 3 åren, eller om butiken är under 3 år gammal och kan redovisa en beräknad energianvändning i samband med rojektering av butiken: % av butikens el kommer från förnybara energikällor: 2. ( Redovisning av avgränsad mätning, energiuföljningssystem och/eller energianalys med lista över åtgärder. ( Beskrivning av inköt el från elleverantör samt ursrungsgarantier, gröna certifikat eller faktura/intyg från elhandelsföretag som genomgått revision av sin elhandel. 1.4 Kyl- och frysanläggningar Obligatoriska krav O6 Övertäckning av kyl- och frysdiskar Kyl- och frysdiskar som är kolade till en central kylanläggning ska vara övertäckta eller stängda när butiken är stängd för kunder och ersonal om konstruktionen ger möjlighet till det. Luftridå till kylrum räknas som övertäckning. Om butikens andel kylar och frysar med egen komressor överstiger 10 % räknat i meter ska minst 80 % av dessa vara övertäckta när butiken är stängd om konstruktionen ger möjlighet till det. ( Redovisning av kylmöbler i meter och beskrivning av övertäckning. Eventuell redovisning av roblem med övertäckning. Poängkrav P10 Köldmedium (Max 1,5) Har mer än 75 viktrocent av köldmedlen i kyl- och frysanläggning en GWP-faktor å högst 1: 1,5 Mer än 50 viktrocent av köldmedlen i den centrala kyl- och frysanläggningen har en GWP-faktor å högst 1: 1 Har mer än 50 % av butikens kyl/frysmöbler (mätt i antal) med egen komressor köldmedium med en GWP-faktor å högst 1: 0,5 ( Centralt kylsystem. Redovisning av ty och mängd av köldmedier. ( Kyl- och frysmöbler med egen komressor: Lista över kyl- och frysmöbler och ty av köldmedium. Ufylls kraven? Unådd oäng: Maximal oängsumma för energi: 18,5 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

12 1.5 Avfall Obligatoriska krav O7 Osorterat avfall (som går till deoni eller förbränning) Det osorterade avfallet är mindre än: l Danmark: 1010 kg er omsatt miljon danska kronor (exklusive moms). l Finland: 8500 kg er omsatt miljon euro (exklusive moms). l Sverige: 920 kg er omsatt miljon svenska kronor (exklusive moms). l Norge: 830 kg er omsatt miljon norska kronor (exklusive moms). l Island: 70 kg er omsatt miljon isländska kronor (exklusive moms). Avfall från butikens beredning av mat eller från offentlig restaurang får räknas bort om butiken kan redovisa mängden. Om butiken bara har information om osorterat avfall i volym, inte i vikt, kan volymen räknas om till en vikt. ( Sammanställning från butiken alt. avfallsentrerenör över mängden osorterat avfall och avfall som går till deoni. Ufylls kraven? O8 Butikens källsortering Butiken skyltar tydligt de avfallsfraktioner som butiken sorterar. Butiken sorterar avfallet i minst två av följande fraktioner: l wella l mjuklast l organiskt material, ( Redovisning av skyltning av obligatorisk sortering i butik. O9 Källsortering för kunder Genom anslag eller broschyrer får kunden information om var förackningar (glas, aer last, metall etc.), batterier och farligt avfall kan lämnas för återvinning, t.ex. var närmsta återvinningsstation finns. Om sortering av de olika förackningarna sker å olika latser ska fraktioner och latser secificeras å anslaget eller i broschyren. ( Beskrivning/koia av information. Poäng krav Unådd oäng: P11 Osorterat avfall (som går till deoni eller förbränning) Det osorterade avfallet är: Danmark: mindre än 310 kg/omsättning i danska kronor: kg/omsättning i danska kronor: kg/omsättning i danska kronor: kg/omsättning i danska kronor: kg/omsättning i danska kronor: 1 Finland: mindre än kg/omsättning i euro: kg/omsättning i euro: kg/omsättning i euro: kg/omsättning i euro: kg/omsättning i euro: 1 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

13 Sverige: mindre än 280 kg/omsättning i svenska kronor: kg/omsättning i svenska kronor: kg/omsättning i svenska kronor: kg/omsättning i svenska kronor: kg/omsättning i svenska kronor: 1 Norge: mindre än 260 kg/omsättning i norska kronor: kg/omsättning i norska kronor: kg/omsättning i norska kronor: kg/omsättning i norska kronor: kg/omsättning i norska kronor: 1 Island: mindre än 20 kg/omsättning i isländska kronor: kg/omsättning i isländska kronor: kg/omsättning i isländska kronor: kg/omsättning i isländska kronor: kg/omsättning i isländska kronor: 1 ( Samma som för krav O7 Osorterat avfall (som går till deoni eller förbränning). P12 Källsortering (max 2) Avfallet sorteras i mer än 2 fraktioner: 0,5 er fraktion utöver de 2 obligatoriska fraktionerna som anges i krav O8. Fraktioner som myndigheter föreskriver räknas inte. Fraktionerna är: färgad mjuklast, ofärgad mjuklast, hårdlast, aer, wella, kartong, metall, färgat glas, ofärgat glas, frigolit (exanderad olystyren, flamingo å dansk), trä, icke-brännbart avfall, batterier och ljuskällor och fett till materialåtervinning. Poäng utdelas inte om fraktionen är lagstadgad i det aktuella landet t ex. farligt avfall. Poäng utdelas inte om fraktionen är med i O8. t.ex. ges bara 0,5 oäng om både färgad mjuklast och klar mjuklast sorteras när mjuklast räknas som en av fraktionerna i O8. Butiken skyltar tydligt de avfallsfraktioner som butiken sorterar. ( Redovisning av sortering i butik. P13 Källsortering för kunder (max 1) Kunder erbjuds tydligt skyltad möjlighet att i, eller i direkt anslutning till, butiken lämna avfall för återvinning i 2 eller flera fraktioner: 1 Kunderna erbjuds möjlighet lämna avfall för återvinning i en fraktion: 0,5 Fraktionerna är: last, aer, a, kartong, metall, färgat glas, ofärgat glas eller annat avfall t.ex. batterier, ljuskällor och elektronikskrot. Poäng utdelas inte om fraktionen är lagstadgad i det aktuella landet. Det är tillräckligt att källsorteringen är i anslutning till butiken, t.ex. å arkering eller å gångavstånd från butiken. ( Redovisning av sortering i butik. P14 Organiskt avfall Butiken sorterar ut organiskt avfall. Det organiska avfallet går till biologisk behandling/återvinning som t.ex. komost eller används till biobränsleroduktion eller tillverkning av roteinrodukter: 1 Butiken sorterar ut organiskt avfall som går till djurfoder: 0,5 ( Redovisning av sortering i butik. Maximal oängsumma för avfall: 9,5 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

14 1.6 Transorter Obligatoriska krav O10 Transorter För butikens egna fordon som används till varutransorter och bilar märkta med butikens namn som ägs av butiken ska följande laner/olicy finnas: l Hur chaufförer ska minska bränsleförbrukningen (t.ex. Ecodriving eller i motsvarande nivå). l Regelbunden service av fordonen. l Inkö av fordon och dess tillbehör inkl. biltvätt. I olicyn ska fordon med låg bränsleförbrukning, däck med lågt rullmotstånd (om möjligt Svanenmärkta) och möjligheten att använda Svanenmärkt bränsle föredras. l Hur körningen ska ske så effektivt som möjligt med tanke å avstånd och kaacitetsutnyttjande. Kravet gäller butiker där mer än 5 % av försäljningen levereras med varutransorter till kund och bilar märkta med butikens namn som ägs av butiken. ( Beskrivning av ovanstående, använd gärna Svanens bilaga 3 för transorter. Om annan kurs än Ecodriving används måste motsvarande nivå dokumenteras. Poäng krav P15 Transortörer (max 2) De 3 största transortörerna eller mer än 70 % av alla varutransorterna ufyller O10 Transorter : 2 2 av de 3 största transortörerna eller mer än 50 % av alla varutransorterna ufyller O10 Transorter : 1 Transorterna gäller varor från lager till butik inklusive en butikskedjas egna fordon. Storleken å transortören mätt i volym eller vikt. ( Beskrivning av ovanstående, använd gärna Svanens bilaga 3 för transorter. Transortörernas certifikat för ISO och EMAS kan användas som dokumentation, om ovanstående laner omfattas/genomförs i miljöstyrningssystemet. Ufylls kraven? Unådd oäng: P16 Transortörer - lastbilar (max 2) Butikens 3 största transortörer eller de transortörer som täcker mer än 70 % av butikens varutransorter har mer än 15 % lastbilar med Euro Norm 5: 2 Butikens 2 största transortörer eller de transortörer som täcker mer än 30 % av butikens varutransorter har mer än 5 % lastbilar med Euro Norm 5: 1 En av butikens tre största transortörer har mer än 15 % av varutransortbilar med Euro Norm 5: 0,5 Butikens 3 största transortörer eller de transortörer som täcker mer än 70 % av varutransortbilarna har mer än 50 % lastbilar som ufyller Euro Norm 4 eller 5: 2 Butikens 2 största transortörer eller de transortörer som täcker mer än 30 % av butikens varutransorter har mer än 30 % lastbilar som ufyller Euro Norm 4 eller 5: 1 Butiken kan bara få oäng för ett av alternativen ovan. Transorterna gäller varor från lager till butik inklusive en butikskedjas egna fordon, mätt i volym eller vikt. ( Intyg från transortörer. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

15 P17 Drivmedel till fordon (transortörer och butikens egna bilar) (max 1) Kör en av butikens tre största transortörer å minst 30 % Svanenmärkt drivmedel i de fordon som transorterar varor till denna butik: 1 Körs minst ett av butikens egna fordon å Svanenmärkt bränsle: 1 Är butikens alla egna fordon elbilar: 1 Butiken äger, hyr eller leasar ingen bil: 1 ( Sammanställning av fordon och ty av bränsle. ( Intyg från transortörer P18 Köldmedium i frys- och kyllastbilarna En av butikens tre största transortörer av kyl- eller frysvaror har minst 95 % köldmedium med Global warming otential (GWP) < 5 och Ozone deletion otential (ODP) = 0: 0,5 ( Intyg om aktuellt köldmedium från transortör av frys- och kylvaror. P19 Laddstation för elbilar Butiken erbjuder sina kunder att ladda elfordon i anslutning till butiken: 0,5 ( Beskrivning av var laddlatsen finns. Maximal oängsumma för transorter: 5 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

16 1.7 Förbrukningsartiklar Obligatoriska krav O11 Miljömärkta rodukter Butiken ska använda miljömärkta rodukter för: l golvrengöring l sanitetsrengöring l allrengöring l maskindiskmedel (både hushålls- och roffsmaskin) l handtvål l toalettaer l torkaer l koieringsaer Kravet gäller inte om det inte finns något utbud av de nämnda rodukterna eller om det inte finns något maskindiskmedel som assar till roffsdiskmaskin. Secialrengöring ingår inte t.ex. rolösare, fettlösare, grillrent, ugnsrent, och desinfektionsmedel. Undantag kan ges om myndigheterna har särskilda krav å rengöring. ( Intyg från butiken med lista å miljömärkta rodukter som används (med licensnummer om det finns). Ufylls kraven? O12 Plastfilm och engångshandskar av last Den last som används för emballering av butikskedjans egna varumärken som emballeras centralt ska inte vara av PVC eller PVDC. PVC eller PVDC film som används till emballering i butik eller engångshandskar får användas under förutsättning att den inte innehåller ftalater. ( Intyg från butikskedja att laster som används för emballering av butikskedjans egna varumärken inte innehåller PVC eller PVDC. ( Intyg från lastfilm- och engångshandskleverantör som visar att lasten och engångshandskar är fri från ftalater. För engångshandskar av latex eller nitril behövs inget intyg, endast roduktnamn. O13 ( Intyg. Rengöringsmedel Reaktiva klorföreningar får inte användas. Undantag kan ges om myndigheterna har särskilda krav å rengöring. Poänggivande krav förbrukningsartiklar P20 Engångshandskar av last Engångshandskar av last som används i butiken är inte av PVC eller PVDC: 1 ( Intyg från butiken. För engångshandskar av latex eller nitril behövs inget intyg, endast roduktnamn. Unådd oäng: P21 Plastfilm All last som används för emballering i butiken är inte av PVC eller PVDC: 1 ( Intyg från butiken. P22 Städning utan kemikalier Daglig städning av ersonalrum och kontorsutrymmen utförs utan kemikalier t.ex. med mikrofiberdukar (vatten får användas): 1 Undantaget: Kemikalier får användas i toaletter, kök/lunchrum etc. där det inte går att städa utan kemikalier eller där det av hygieniska skäl behövs kemikalier. ( Koia av skriftlig renhållningsslan. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

17 P23 Inventarier, förbrukningsartiklar och tjänster (max 4) I tabell 8 anges vilken andel som krävs, samt vilken oäng som ges för miljömärkta förbrukningsartiklar och tjänster. Produkter som remieras i andra krav i kriterierna kan inte få oäng här. Med miljömärkt menas, om inte annat secificerats, rodukt märkt med Svanen, EU Ecolabel eller Bra Miljöval. För ekologiska rodukter se förklaringar. Tabell 8 Miljömärkta artiklar och tjänster Förbrukningsartiklar 90 % av inkösvolym Poäng Tonerkassetter (Blå Ängeln ger också oäng) 1 Arbetskläder 1 Batterier 0,5 Mikrofiberdukar och -moar 0,5 Golvvårdsmedel 0,5 Tvättmedel 0,5 Handdiskmedel 0,5 Blötläggningsmedel 0,5 Schamo 0,5 Ekologiskt kaffe, te 0,5 Kaffefilter 0,5 Bakaer (fettäta) 0,5 Trycksaker t.ex. block, häften, kuvert (omfattar inte reklamtrycksaker) 0,5 Övriga rodukter efter godkännande från Nordisk Miljömärkning 0,5 Tjänster 90 % av inkösvolym Max 4 Poäng Tvätteri 1 Städtjänster 1 Biltvätt 1 Hotellövernattning 1 Tryckeri 1 Övriga tjänster efter godkännande från Nordisk Miljömärkning 1 Inventarier 50 % av enheterna Max 1 Poäng Kontorsmaskiner (även TCO 99 eller senare, Energy Star) 1 Möbler 1 Tv-aarater 1 Övriga inventarier efter godkännande från Nordisk Miljömärkning 1 Max 2 ( Förbrukningsartiklar och tjänster: Sammanställning med roduktnamn och licensnummer över de miljömärkta rodukter och tjänster som utgör minst 90 % av förbrukningen\användningen. ( Inventarier: Sammanställning av butikens alla inventarier i resektive kategori med namn där det framgår vilka som är miljömärkta. Ange licensnummer för de miljömärkta. Bilaga nr Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

18 P24 Reklamtrycksaker (max 2) Oadresserad direktreklam som skickas ut av butiken eller av den kedja butiken tillhör är Svanenmärkt trycksak: 1 Butiken eller tillhörande kedja skickar inte ut någon direktreklamtrycksaker: 1 Adresserad reklam, kundinformation t.ex. kundtidning är Svanenmärkt trycksak: 1 Butiken eller tillhörande kedja skickar inte ut någon adresserad reklamtrycksak: 1 Butikens övriga reklamtrycksaker är Svanenmärkta trycksaker: 1 Butiken har inga övriga reklamtrycksaker: 1 Reklam som är en del av innehållet i en tidning inkluderas inte. Tryckt reklam som bifogas med dagstidning räknas som oadresserad direktreklam. ( Lista över butikens reklamtrycksaker och vilka tryckerier som används samt tryckeriernas licensnummer. Maximal oängsumma för förbrukningsartiklar: 9 Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

19 1.8 Miljöledning Obligatoriska krav Ufylls kraven? För att säkerställa att Svanens krav ufylls måste butiken ha ett skriftligt miljöledningssystem där följande rutiner är dokumenterade. O14 Miljöolicy En olicy för miljö och inkö (varor och tjänster för butikens drift). Om butiken är ansluten till en butikskedja kan kedjans olicys användas om den omfattar butikens drift. ( Policy för miljö och inkö. O15 Miljömål och handlingslan Butiken ska ha miljömål med handlingslan där tid och ansvar framgår. Målen och lanen följs u och udateras minst var 18:e månad inom: l Avfall: Hur mängden osorterat (förbränning eller deoni) avfall ska minskas l Energi: Hur butikens energieffektivitet ska höjas l Försäljning: Hur butiken ska öka försäljningen av ekologiska och miljömärkta rodukter. l Inkö av miljömärkta förbrukningsartiklar: Vilka rodukter och tjänster som ska bytas till miljömärkta. ( Miljömål med handlingslan. O16 Organisation och ansvar Butiken ska ha utsett: l Miljöansvarig som är ansvarig för det dagliga miljöarbetet och arbetet med miljömål samt utbildning. l Licensansvarig som är ansvarig för att kriterierna följs. Licensansvarig är även ansvarig för att kontakta Svanen om något krav inte följs. l Kvalitetsansvariga som är ansvarig för kvalitet, arbetsmiljö, brandsäkerhet, hygien och reklamationer. ( Redogörelse av ovanstående. Titel kan anges om ansvaret framgår av arbetsbeskrivningen. O17 Myndighetskrav Butiken ska ha säkerställt att gällande lagstiftning följs, däribland arbetsmiljö, yttre miljö, ekonomi, hygien och hälsa. Om kravet inte ufylls kan Nordisk Miljömärkning säga u licensen. ( Undertecknad ansökningsblankett. O18 Uföljning Butiken ska ha ett dokumenterat system, för att löande (minst årligen) följa u att kriterierna efterlevs. ( Skriftliga rutiner för uföljning av kriterierna bifogas, använd gärna Svanens bilaga 4 för uföljning. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

20 O19 Underhåll Butiken eller avtalad artner ska minst årligen utföra ett förebyggande arbete för att förhindra läckage av köldmedium. Butiken eller avtalad artner ska minst årligen underhålla ventilations- och kylsystemet så att det säkerställs att systemen är inställda för att minimera butikens totala energianvändning. Undantag görs för ventilationssystem om butiken inte äger ventilationssystemet. ( Serviceraort eller liknande dokumentation. Köldmedium: Serviceraort eller liknande dokumentation. System för ventilation och kyla: Intyg från butiken eller avtalad artner. O20 Information till ersonalen om butikens miljöstatus. All fast anställd ersonal ska få information om: l Butikens miljömål (se O15). l Hur stor uskattad andel av försäljning som är ekologisk/miljömärkt. l Hur butiken arbetar med att skylta ekologiska och miljömärkta varor. l De två vanligaste miljömärkena och de två vanligaste ekologiska märkena. l Försäljningsinriktning. ( Beskrivning av hur information ska kommuniceras. O21 Kommunikation till kunder Butiken ska kommunicera att den är Svanenmärkt, detta ska ske genom tydlig information i butik, t.ex. med flagga, klistermärke eller skylt. Endast kommunikation via hemsida eller flygblad är inte tillräckligt. ( Beskrivning av hur butiken avser att skylta Svanenmärkt butik. O22 Försäljningsinriktning Butiken ska redogöra för hur de arbetar för att minska miljöåverkan genom val, lacering och rissättning av rodukter inom följande områden: l fisk och skaldjur l bekämningsmedel l icke miljömärkta kemitekniska rodukter l rodukter av vc som nämns i P5. Även om butiken har ansökt om oäng i P3-P6 ska redogörelsen omfatta detta. Denna redogörelse skrivs i syfte att butiken aktivt ska ta ställning till vilka rodukter som säljs. ( Skriftlig redogörelse. O23 Marknadsföring Marknadsföring av Svanenmärkta Dagligvarubutiker ska ske enligt Regler för nordisk miljömärkning av rodukter 22 juni 2011 eller senare versioner. ( Ifylld bilaga 5. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

21 Sammanställning av oäng Lägg märke till att krav å oäng inte i sig själv avseglar hur stor vikt man lägger vid varje enskild miljöarameter. Det finns också obligatoriska krav som ska tas med i den samlade bilden. Butikens oäng Max oäng Sortiment (för över oängen från P1-P6) 13,5 Energi och klimatåverkan (för över oängen från P7-P10) 18,5 Avfallshantering (för över oängen från P11-P14) 9,5 Transorter (för över oängen från P15-P19) 5 Förbrukningsartiklar (för över oängen från P20-P24) 9 Sammanlagd oängsumma: 55,5 Butiken ska unå minst 52 % av den möjliga oängen (d.v.s. minst 29 av 55,5 möjliga oäng). Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

22 Miljömärkets utformning Svanenmärket har följande utformning: XXX XXX Dagligvarubutik Varje licens får ett unikt sexsiffrigt licensnummer som ska användas tillsammans med märket. Mer om märkets utformning finns att läsa i Regler för nordisk miljömärkning av rodukter. Kriteriedokumentets giltighetstid Nordisk Miljömärkning fastställde version 2.0 av kriterierna för Daglig varubutiker den 21 juni 2010 och de gäller till och med den 31 mars Den 10 maj 2012 beslutade Sekretariatsledarmötet om flera förtydligande av krav. Den nya versionen heter 2.1 och är giltig till 31 mars Den 8 februari 2013 beslutade Sekretariatsledarmötet om nya sortimentskrav för norska butiker. Den nya versionen heter 2.2 och är giltig till 31 mars Miljömärkningslicensen gäller så länge kraven ufylls och tills dessa kriterier slutar gälla. Kriterierna kan förlängas eller justeras, i sådana fall förlängs licensen automatiskt och licensinnehavaren meddelas. Senast ett år innan kriterierna slutar gälla meddelas vilka kriterier som ska gälla efter kriteriernas sista giltighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjlighet att förnya licensen. Kommande kriterier l Kraven å ekologiskt och miljömärkt sortiment ska skäras. l Kraven å energianvändning och klimatåverkan ska skäras. l Kraven å avfall ska skäras. l Möjligheterna att ställa absoluta krav för klimatåverkan/koldioxidemissioner kommer att utredas. l Krav å ugifter om andel ekologisk/miljömärkt försäljning av butikens totala försäljning l Krav som utesluter förackningsfilm och engångshandskar av PVC. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker (22)

23 Bilaga 1 Förklaringar Ord Dagligvaror Egna fordon Egna varumärken Ekologisk och viltfångad fisk EUS - Energiuföljningsystem Förnybart bränsle Förnybara energikällor Grossist, Partihandel Kemitekniska rodukter Förklaring eller definition Varor som till skillnad från kaitalvaror är avsedda att konsumeras eller användas under en begränsad tid. Till dagligvaror räknas bland annat livsmedel, hygienartiklar, hushållsaer och blommor. Med egna fordon (danska: køretøjer) menas de fordon som används för driften av butiken, t.ex. transort av varor till kunder. Även leasade bilar räknas som egna fordon. Varor som roducerats av eller för en dagligvarubutik/kedja och säljs med butikens/kedjans eget namn/eget varumärke i butiken/ kedjans egna butiker. Med ekologiskt menas mat och/eller dryck märkt enligt Rådets Förordning (EG) nr 834/2007 eller nyare. T.ex. KRAV, finska Solmärket (Luomu) kontrollerad ekoroduktion, Debio, Statskontrolleret økologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt. Poänggivande viltfångad fisk kan vara MSC- KRAV- eller Debio märkt fisk. Om det i licenserioden dyker u andra alternativ til dessa tre kan det ges oäng efter godkännande från miljömärkningen. Energiuföljningsystem är systematiska och återkommande kontroll av energiförbrukningen anassas till utomhustemeraturen, roduktionsnivåer, luftkvalitet och andra kostnadsdrivande faktorer för byggnaden. Registrering bör göras minst en gång er månad för att vara effektiva. Programmet tillåter användaren att få en överblick över energianvändningen i sin egen byggnad och kan minska energikostnader med u till 10%. Energiuföljningsystem bör vara anassade behov och ansvar för otimal kontroll. EUS varnar när energianvändningen ökar jämfört med den arameter som användningen jämförs med och kan dokumentera resultaten av effektiv energianvändning. Programmet ger användaren överblick över energianvändningen i form av grafer och raorter. Bränslen som framställs av biomassa. Biomassa definieras som den biologiskt nedbrytbara delen av rodukter, avfall och restrodukter från jordbruk (bland annat material av vegetabiliskt och animaliskt ursrung), skogsbruk och därmed förkniad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Energi från förnybara, icke-fossila källor: vindenergi, solenergi, geotermisk energi, aerotermisk energi (luftvärme), hydrotermisk energi (vattenvärme) och havsenergi, tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deonigas, gas från avlosreningsverk samt biogas. Handel med stora volymer av dagligvaror. Grossister säljer inte direkt till enskilda konsumenter. Sortimentet ska bestå av flera olika varugruer. Kemiska rodukter för rengöring, städ och tvätt. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker 2.2

24 Köldmedium Miljömärkt Omsättning Organiskt avfall Osorterat avfall PVC Restaurang Fiskguide från WWF Trycksak Återanvändning Återvinning Ett köldmedium används i kylmaskiner som arbetsmedium. Köldmediet kan förångas och kondenseras vid lämliga tryck och temeraturer vilket genererar temeraturskillnader. I dagligvarubutiker är det i första hand kyla som eftersträvas. Köldmedium ska ej förväxlas med kylmedium som i dessa system betecknar det medium som kyler kondensorn. Köldmedium ska heller inte förväxlas med köldbärare som i indirekta kylsystem används för att transortera kylan dit den ska användas. Exemel å köldmedium: l Hydrofluorkarboner (HFC), Gaserna har ingen ozonnedbrytande otential, men bidrar till drivhuseffekten. l Hydroklorfluorkarboner (HCFC), gaser som ofta använts som köldmedium i kyl- och frysanläggningar. Gaserna har en relativt hög ozonnedbrytande otential. l Klorfluorkarboner (CFC), gaser som kan användas som köldmedium i kyl- och frysanläggningar. Gaserna har en mycket hög ozonnedbrytande otential och drivhuseffekt. l Kolväten (HC), gaser som ersätter köldmedierna ovan har införts som köldmedium i kyl- och frysanläggningar. Gaserna har ingen ozonnedbrytande otential, och har en relativt liten betydelse för drivhuseffekten. l Naturliga köldmedium. Till exemel kolväten eller ammoniak, som varken bryter ned ozonskiktet eller åverkar klimatet. Med miljömärkt menas rodukt märkt med Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval, TCO Certified om inte annat secificeras. Eller andra miljömärken enligt Ty 1/ISO Ökotex och GOTS ger inte oäng för textilier. FSC är ett råvarumärke för trä och ger inte oäng. Under P23 ges även oäng för Blå Ängeln för tonerkassetter och TCO 99 eller senare för kontorsmaskiner. Med omsättning menas intäkterna från butikens försäljning Omsättningen anges i euro (om inte annat anges), exklusive moms. Med organiskt avfall avses avfall som bryts ned biologiskt genom rötning, komostering eller annan biologisk behandling. Med osorterat avfall menas den fraktion som inte sorteras av butiken och går till förbränning eller deoni. Även avfall som sorterats med avsikt att avfallet ska förbrännas eller deoneras räknas som osorterat. Polyvinylklorid (PVC), används å många ställen inom industrin som lastmaterial och har egenskaer som gör att det kan användas för många ändamål. Miljöroblemen beträffande PVC diskuteras (se bakgrundsdokument). Här menas att restaurangen har tillagningskök till skillnad från ett uvärmningskök. Fisk och skaldjur som hotas av utrotning eller att fångstmetoder/ odling har negativ miljöåverkan och därmed bör undvikas. Dessa arter finner man å en lista som WWF har gjort för Norden. Listan baseras å den internationella listan å Med trycksaker menas till exemel reklam, broschyrer, block och brevaer med logo. Kravet omfattar också de trycksaker som butikskedjan beställer centralt. Produkten används i sin helhet flera gånger. För t.ex. returglas gäller att de diskas och fylls med dryck igen. Produktens material används å nytt. Materialåtervinning, energiutvinning eller biologisk behandling. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker 2.2

25 Bilaga 2 Beräkningsverktyg för bedömning av livsmedelsbutikers energianvändning och koldioxidutslä Syftet med beräkningsverktyget är att bedöma butiker efter deras faktiska energiförbrukning, utan att lägga någon vikt å den teknik som används. Detta sätt att bedöma det faktiska resultatet, snarare än vägen dit, ger handlarna frihet men ställer samtidigt krav å att installationerna fungerar energieffektivt. Mallen för energiberäkningen baseras å ett antal nyckeltal som tagits fram genom simuleringar och observationer. Den är tänkt att ge en rättvis bedömning och tar hänsyn ett antal förutsättningar som kan variera mellan butiker. Energianvändning Beräkningsverktyget beräknar butikens ideala energianvändning för uvärmning, belysning, livsmedelskyla och ventilation. Beräkningsverktyget räknar med s.k. rimärenergi. Primärenergi är den energi som åtgår för roduktion av el eller värme. Verkningsgraden för elroduktionen genomsnittligt sett i Euroa är ca 40 %. Det innebär att 1 kwh el multiliceras med inversen, d.v.s. 2,5, för att erhålla åtgången av rimärenergi. Det är den faktor som används i beräkningsverktyget. För rimärenergiberäkning för värmeroduktion i fjärrvärmenät används ugifter för genomsnittlig verkningsgrad för fjärrvärme som roduceras i Norden. Butikernas möjligheter att välja fjärrvärme från olika roduktionssätt är ej befintlig idag. Om butiken har ett fjärrvärmenät i anslutning till butikens fastighet kan butiken ersätta annan uvärmning med fjärrvärme. Om det anges att uvärmningsenergi eller el för ventilation inte ingår i redovisad energiförbrukning läggs motsvarande rimärenergi till å samma sätt som för TEWI-beräkningar och med samma schablonfaktorer. Koldioxidutslä, TEWI TEWI, Total Equivalent Warming Imact, tar hänsyn till utslä av växthusgaser som kan kolas till anläggningen under hela dess livstid. Utsläen delas in i tre kategorier; köldmedieläckage, köldmedieåtervinning (d.v.s. hur stor del av köldmediet som inte tas om hand då anläggningens livstid löt ut) och energianvändning (direkta och indirekta utslä från kraft- och värmeroduktion). Dessa faktorer summeras iho i form av årligt koldioxidutslä. För beräkning av växthuseffekten för värmeroduktion i fjärrvärmenät används genomsnittsvärden för koldioxidemissioner från fjärrvärme i Norden. För mer information se bakgrundsdokumentet för Svanenmärkning av Dagligvarubutiker. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker 2.2

26 Underlag för beräkning av målvärde och uskattat värde av butikens energianvändning och koldioxidutslä - Golvyta: Hyresavtal eller liknande information som visar ytor inomhus: säljyta, kontor, ersonalutrymmen, lager (inklusive kyl- och frysrum) och teknikutrymmen. Lager/omlastningsyta som inte tillförs värme eller kyla ska inte räknas med. - Öettider: Redovisning av butikens normala öettider under en vecka - Eget tak: Beskrivning av fastigheten - Årsmedeltemeratur: Lagade ortioner: Redovisning från butiken - Kylanläggningen äldre än 1 år: Redovisning från butiken - Parkeringslatser (om de ingår i den redovisade elförbrukningen): Redovisning från butiken - Ytan å dörren till ugnen mätt från ytterkanten: Redovisning från butiken - Ytan å dörren till grillen mätt från ytterkanten: Redovisning från butiken - Inköt el: Årsraort eller liknande ugifter från elleverantören om den faktiska förbrukningen ej den beräknade. Är butiken nyönad eller en större ombyggnad är nyligen genomförd kan en beräknad årsförbrukning acceteras. - Inkö fjärrvärme: Årsraort eller liknande ugifter från leverantören om den faktiska förbrukningen, ej den beräknade. Alt. Om mätare saknas för butikens lokaler acceteras en beräkning å förbrukningen från fastighetsägaren. Är butiken nyönad eller en större ombyggnad är nyligen genomförd kan en beräknad årsförbrukning acceteras. - Inköt fjärrkyla: Årsraort eller liknande ugifter från leverantören om den faktiska förbrukningen, ej den beräknade. Alt. Om mätare saknas för butikens lokaler acceteras en beräkning å förbrukningen från fastighetsägaren. Är butiken nyönad eller en större ombyggnad är nyligen genomförd kan en beräknad årsförbrukning acceteras. - Inköt övrig värme (olja, ellets, gas): Fakturor eller liknande som visar inköt mängd i genomsnitt. Är butiken nyönad eller en större ombyggnad är nyligen genomförd kan en beräknad årsförbrukning acceteras. - Dislaylängd å olika kyl- frysdiskar. Disklängden ska mätas från diskens ytterkant. Ytan och antalet kyl- och frysrum. Rummens innermått ska räknas. Kylda utrymmen som används för att bereda mat ska räknas som kylrum: Redovisning från butiken - Ty av köldmedium: Kontrollraort, Årsraort eller liknande. - Mängd av köldmedium: Kontrollraort, Årsraort eller liknande. - Läckage av köldmedium: Kontrollraort, årsraort eller liknande. Vid läckage av naturliga köldmedium som ej ingår i raortering till myndigheter: Redovisning från butiken - Vidarebefordrad värme: Redovisning från butiken faktisk data. Är butiken nyönad eller en större ombyggnad är nyligen genomförd kan en beräknad årsförbrukning acceteras. Svanenmärkning av Dagligvarubutiker 2.2