Ekonomisk analys av allsvenskan och Superettan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk analys av allsvenskan och Superettan"

Transkript

1 Ekonomisk analys av allsvenskan och Superettan Vilka ekonomiska förutsättningar har de lag som flyttas upp respektive ned mellan de två divisionerna Författare: Torbjörn Nilsson 730G07 Ekonomisk analys av sport, 7,5 HP Höstterminen 2007 Linköpings universitet Handledare: Jan Lindvall

2 Sammanfattning Fotboll är en av världens största sporter. Allsvensk fotboll är också stort för många svenskar och alla lag vill nå dit, till det allra finaste inom svensk fotboll. Denna studie handlar om lagens ekonomiska förutsättningar som nykomlingar i allsvenskan och hur situationen ser ut för de lag som tvingats lämna allsvenskan för spel i Superettan. Uppsatsen är en empiristudie där publik, intäkter, resultat och kostnader står i fokus. Studien visar att nykomlingarna i allsvenskan generellt når en bättre ekonomisk situation i allsvenskan än vad de hade året innan i Superettan. Att resultatet ökar beror på att intäkterna ökar markant. Detta gäller även för de lag som når ett svagt resultat och direkt åker ur. Studien visar också att de lag som åker ur allsvenskan försämrar sina resultat i Superettan. Omsättningen är dock större för de lag som för ett år sedan spelade i allsvenskan än för de lag som just är på väg upp. Detta beror på att intäktsbortfallet är mindre för de lag som åker ur allsvenskan än vad intäktsökningen är för dem som går upp.

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMOMRÅDE SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR MÅLGRUPP FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METOD GENOMFÖRANDE GENERALISERINGSGRAD OCH ORIGINALITET METODKRITIK KÄLLKRITIK EMPIRI NYKOMLINGARNA I ALLSVENSKAN Publik Intäkter Generell intäktsfördelning Generell kostnadsfördelning Resultat UR ALLSVENSKAN Publik Totala intäkter Resultat FÖRDJUPAD ANALYS OCH DISKUSSION PUBLIK, GEOGRAFISK LOKALISERING OCH PLACERING Publikintäkter JÄMFÖRELSE PUBLIK OCH TOTALA INTÄKTER Intäktsfördelning RESULTAT KOSTNADER SLUTSATSER HUR SER DEN EKONOMISKA SITUATIONEN UT FÖR DE LAG SOM ÄR NYKOMLINGAR I ALLSVENSKAN? HUR SER DEN EKONOMISKA SITUATIONEN UT FÖR DE LAG SOM HAR ÅKT UR ALLSVENSKAN?41 6 AVSLUTANDE REFLEKTIONER...42 REFERENSER...

4 Tabeller Tabell 1 Förkortningar över nykomlingarna i allsvenskan... 3 Tabell 2 Publiksnitt för nykomlingarna i allsvenskan... 4 Tabell 3 Generellt publiksnitt i allsvenskan och Superettan... 6 Tabell 4 Superettans generella andel av allsvenskans publik... 7 Tabell 5 Generella publikintäkter (miljoner SEK)... 7 Tabell 6 Superettans generella andel av allsvenskans publikintäkter... 8 Tabell 7 Generell publikandel av de totala intäkterna... 8 Tabell 8 Generella intäkter totalt (miljoner SEK)... 9 Tabell 9 Superettans generella andel av allsvenskans totala intäkter... 9 Tabell 10 Intäkter för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Tabell 11 Generella intäkter för spelarförsäljningar (miljoner SEK) Tabell 12 Superettans generella andel av allsvenskans spelarförsäljningar Tabell 13 Generella intäkter för spelarförsäljningar av de totala intäkterna Tabell 14 Generella intäkter för sponsring (miljoner SEK) Tabell 15 Superettans generella andel av allsvenskans sponsorintäkter Tabell 16 Generella intäkter för sponsring av de totala intäkterna Tabell 17 Generella intäkter för bidrag, tips och media (miljoner SEK) Tabell 18 Superettans generella andel av allsvenskans intäkter för bidrag, tips och media Tabell 19 Generell andel för bidrag, tips och media av de totala intäkterna Tabell 20 Generell andel för samtliga löner (inklusive sociala avgifter) av de totala kostnaderna Tabell 21 Generella månadslöner för spelarna (SEK) Tabell 22 Generella kostnader för spelarlöner, exklusive sociala avgifter (miljoner SEK) Tabell 23 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarlöner Tabell 24 Generell andel för spelarlöner av de totala kostnaderna Tabell 25 Generella kostnader för match (miljoner SEK) Tabell 26 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för match Tabell 27 Generell andel för kostnad för match av de totala kostnaderna Tabell 28 Generella kostnader för spelarköp (miljoner SEK) Tabell 29 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarköp Tabell 30 Generell andel för spelarköp av de totala kostnaderna Tabell 31 Resultat för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Tabell 32 Generellt resultat (miljoner SEK) Tabell 33 Förkortningar för de ur allsvenskan degraderade lagen Tabell 34 Publiksnitt för de ur allsvenskan degraderade lagen Tabell 35 Intäkter för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Tabell 36 Resultat för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Tabell 37 Publikintäkt per åskådare (SEK) Figurer Figur 1 Placeringar för nykomlingarna i allsvenskan Figur 2 Publiksnitt för nykomlingarna i allsvenskan... 4 Figur 3 Publikförändring för nykomlingarna i allsvenskan... 5 Figur 4 Generellt publiksnitt i allsvenskan och Superettan... 6

5 Figur 5 Superettans generella andel av allsvenskans publik... 7 Figur 6 Generella publikintäkter (miljoner SEK)... 7 Figur 7 Superettans generella andel av allsvenskans publikintäkter... 8 Figur 8 Generell publikandel av de totala intäkterna... 8 Figur 9 Generella intäkter totalt (miljoner SEK)... 9 Figur 10 Superettans generella andel av allsvenskans totala intäkter... 9 Figur 11 Intäkter för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Figur 12 Intäktsförändring för nykomlingarna i allsvenskan Figur 13 Generella intäkter för spelarförsäljningar (miljoner SEK) Figur 14 Superettans generella andel av allsvenskans spelarförsäljningar Figur 15 Generella intäkter för spelarförsäljningar av de totala intäkterna Figur 16 Generella intäkter för sponsring (miljoner SEK) Figur 17 Superettans generella andel av allsvenskans sponsorintäkter Figur 18 Generella intäkter för sponsring av de totala intäkterna Figur 19 Generella intäkter för bidrag, tips och media (miljoner SEK) Figur 20 Superettans generella andel av allsvenskans intäkter för bidrag, tips och media Figur 21 Generell andel för bidrag, tips och media av de totala intäkterna Figur 22 Generell andel för samtliga löner (inklusive sociala avgifter) av de totala kostnaderna Figur 23 Generella månadslöner för spelarna (SEK) Figur 24 Generella kostnader för spelarlöner, exklusive sociala avgifter (miljoner SEK) Figur 25 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarlöner Figur 26 Generell andel för spelarlöner av de totala kostnaderna Figur 27 Generella kostnader för match (miljoner SEK) Figur 28 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för match Figur 29 Generell andel för kostnad för match av de totala kostnaderna Figur 30 Generella kostnader för spelarköp (miljoner SEK) Figur 31 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarköp Figur 32 Generell andel för spelarköp av de totala kostnaderna Figur 33 Resultat för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Figur 34 Resultatförändring för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Figur 35 Resultat för nykomlingarna i allsvenskan, utan uteliggarna (miljoner SEK). 24 Figur 36 Resultatförändring för nykomlingarna i allsvenskan, utan uteliggarna (miljoner SEK) Figur 37 Generellt resultat (miljoner SEK) Figur 38 Placeringar för de ur allsvenskan degraderade lagen Figur 39 Publiksnitt för de ur allsvenskan degraderade lagen Figur 40 Publikförändring för de ur allsvenskan degraderade lagen Figur 41 Intäkter för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Figur 42 Intäktsförändring för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK). 31 Figur 43 Resultat för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Figur 44 Resultatförändring för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) 33 Figur 45 Publikintäkt per åskådare (SEK) Figur 46 Vad en allsvensk åskådare är värd mer än en från Superettan Figur 47 Jämförelse av nykomlingarnas totala intäktsförändring och publikförändring Figur 48 Jämförelse av de degraderade lagens totala intäktsförändring och publikförändring... 37

6 1 Inledning Under detta inledande kapitel går jag igenom rapportens upplägg och förutsättningar. Under de kommande underrubrikerna kommer bakgrund och problemområde, syfte, frågeställningar, avgränsningar och målgrupp att behandlas. 1.1 Bakgrund och problemområde Fotboll är en av världens största sporter, den största enligt ett flertal, och är därför en viktig del av många människors vardag. Eftersom jag själv har detta intresse faller sig denna studie, som behandlar just denna sport, naturlig att utföra. Jag har valt att fokusera studien på de två högsta serierna i Sverige, allsvenskan (As) och Superettan (SE), och berör relationen mellan de lag som flyttas mellan serierna. Att mitt intresse har väckts för just detta beror helt enkelt på att mitt eget lag, Åtvidabergs FF, ligger på gränsen att ta steget upp i allsvenskan från Superettan. Grunden för att lyckas att avancera från Superettan till allsvenskan är naturligtvis att på sportsliga grunder spela till sig en plats, men vad väntar om det lyckas? Det är en fråga som jag ska försöka bena ut. Den enda egentliga faktorn som med en viss säkerhet går att generalisera är den ekonomiska aspekten, varför denna studie kommer att behandla just de finansiella förutsättningarna för de lag som avancerar till allsvenskan respektive de som åker ur allsvenskan. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera vilka ekonomiska förutsättningar lag från Superettan har som tar steget upp i allsvenskan samt även redovisa det motsatta fallet, alltså att studera de ekonomiska förutsättningarna för de lag som åker ur allsvenskan. 1.3 Frågeställningar De frågeställningar som jag ska försöka besvara i denna studie lyder som följer: Hur ser den ekonomiska situationen ut för nykomlingarna i allsvenskan? Hur ser den ekonomiska situationen ut för de lag som har åkt ur allsvenskan? 1.4 Avgränsningar Jag håller mig till de ekonomiska och publika fakta som finns från Svenska Fotbollförbundet ( vilka är begränsade för lagen som flyttas upp och ner mellan allsvenskan och Superettan. Till följd av detta är jag tvungen att använda mig av data som är generella för serierna allsvenskan och Superettan som helhet. 1.5 Målgrupp Målgruppen är dem som är intresserade av idrott och ekonomi, vilket bland andra innefattar studenter. Även andra sportintresserade, och kanske främst fotbollsanhängare till lagen som ligger i gränstrakten mellan Superettan och allsvenskan, kan dra nytta av denna studie. 1

7 2. Förhållningssätt och metod I detta kapitel kommer jag att redogöra för vilket förhållningssätt och metod som jag har valt för att utföra denna uppsats. 2.1 Genomförande I och med att jag inte har funnit några teorier inom detta område är studien genomförd utan teori och kommer istället helt att baseras på empiri. Jag ser inte heller detta som något större problem eftersom empirimaterialet i sig utgör en rik källa för studien. Det statistiska materialet i fråga bearbetas för studiens ändamål, men aktsamheten är stor på att inte förvränga siffrorna, utan analysera dem grundligt. För att effektivisera rapporten kommer analyserandet att påbörjas redan i empiridelen och fördjupas sedan i Fördjupad analys och diskussion. Utifrån detta kommer sedan frågeställningarna att besvaras under Slutsatser. 2.2 Generaliseringsgrad och originalitet Jag har inte sett någon sådan studie tidigare och därmed är originalitetsgraden god. Förhoppningsvis kan studien generaliseras med liknande studier och användas i andra sammanhang. Till exempel för andra idrotter, mellan olika divisioner och i andra länder. 2.3 Metodkritik Jag har en lång erfarenhet av svensk elitfotboll och ekonomi, vilket jag ser både som en fördel och en nackdel. Fördelen är naturligtvis att jag är insatt i ämnet och kan se på olika uppkomna situationer ur ett längre perspektiv. Nackdelen är att jag är insnöad inom ämnet och kan ha svårt att se utanför ramarna. Jag har dock utfört akademiska studier under flera år och är därmed medveten om mitt förhållningssätt till data och ska förhoppningsvis kunna hålla en hög objektivitetsgrad. 2.4 Källkritik Materialet är visserligen officiellt men ensidigt från Svenska Fotbollförbundet. Det är föreningarna själva som har rapporterat data till förbundet och därmed finns en viss risk att vissa siffror inte riktigt stämmer. I och med den elitlicens som funnits några år tillbaka finns dock inte mycket spelrum för klubbarna att korrigera siffror efter behag, därvidlag upplevs ändå dessa data som trovärdiga. 2

8 3 Empiri I detta kapitel kommer jag att redovisa publika och ekonomiska data från allsvenskan och Superettan. Först kommer nykomlingarna i allsvenskan att presenteras, utifrån placering, publik, totala intäkter och resultat. Tillsammans med detta presenteras generella data för allsvenskan och Superettan, angående publiksiffror, intäkter, kostnader och resultat. Under 3.2 Ur allsvenskan redovisas sedan på samma sätt data för de lag som degraderats ur allsvenskan. Sedan 1993 har det varit 14 lag i allsvenskan, men från och med 2008 blir det 16 lag. I Superettan som bildades 2000 har det hela tiden varit 16 lag. Innan Superettan fanns var det istället två division I-serier, skillnaden i och med denna förändring var stor och därför börjar min studie just år Data finns i skrivande stund till och med 2006, varför studien pågår till detta år. Alla data presenteras per lag. 3.1 Nykomlingarna i allsvenskan För att få en bild över hur nykomlingarna har klarat sig första året i allsvenskan börjar vi med att se vilka placeringar de 14 lagen fick. Figur 1 Placeringar för nykomlingarna i allsvenskan Det har varit tufft för nykomlingarna rent sportsligt och 6 av 14 lag (43 %) har fått en direkt returbiljett till Superettan. Djurgården och AIK däremot har klarat sig mycket bra redan första året med andraplaceringar. Två lag har varit nykomlingar två gånger under perioden; Kalmar FF och Öster. Snittplaceringen för nykomlingarna är tia. Förkortningar: DIF Djurgårdens IF TFF Trelleborgs FF MFF Malmö FF BKH BK Häcken LBoIS Landskrona BoIS GIF Gefle IF KFF Kalmar FF AF Assyriska Föreningen ÖIF Östers IF AIK AIK ESK Enköpings SK GAIS GAIS Tabell 1 Förkortningar över nykomlingarna i allsvenskan 3

9 3.1.1 Publik Vi börjar med att titta på publiksiffrorna för lagen som tagit steget upp till allsvenskan, detta på grund av två orsaker. Den främsta är att det är den inkomstparameter som är enklast att mäta för ett enskilt lag och den andra är att publikintäkter är en av de tre största intäktsposterna. Höga publiksiffror genererar även till ett större intresse för sponsorer. Publiksnitt SE Alls differens Ökn % SE 2000 MFF % As 2001 DIF % SE 2001 LBoIS % As 2002 KFF % SE 2002 ÖIF % As 2003 ESK % SE 2003 KFF % As 2004 TFF % SE 2004 BKH % As 2005 AF % GIF % SE 2005 AIK % As 2006 GAIS % ÖIF % Snitt % Snitt utan uteliggare 94% Tabell 2 Publiksnitt för nykomlingarna i allsvenskan Publiksnittet för de lag som tagit steget upp i allsvenskan. De röda staplarna var året då de avancerade från Superettan och de blå året som nykomling i allsvenskan. Figur 2 Publiksnitt för nykomlingarna i allsvenskan Diagrammet visar tydligt att lagen som tagit steget upp i allsvenskan ökar sina publiksiffror markant och att AIK utmärker sig som ett mycket starkt publiklag i jämförelse med de andra. 4

10 Figur 3 Publikförändring för nykomlingarna i allsvenskan Figur 3 åskådliggör ännu tydligare hur lagen har ökat sin publik markant och faktum är att de 14 lagen i genomsnitt har ökat sin publik med mer än det dubbla. Häcken är värst med en ökning från till 4 198, vilket ger en ökning på hela 258 %. Anledningen till en så pass stor ökning torde vara att laget utgick från en väldigt låg publiksiffra (den klart lägsta av de avancerande lagen) vilket innebar att många marginalåskådare lockades när det vankades allsvensk fotboll. Men även bortasupportrar strömmade till i en större utsträckning inte minst från granklubbarna IFK Göteborg och Örgryte. Dock inte GAIS som var kvar i Superettan. Rent statistiskt sett är Häckens avvikelse för stor gentemot övriga värden och bör därför ses som en uteliggare. Räknas Häckens värde bort blir den genomsnittliga publikökningen 94 %, vilken ändå visar på en mycket kraftig ökning. Den klubb som ökade sin publik klart mest var AIK från till alltså en ökning på hela åskådare, men i figur 3 är inte laget utmärkande eftersom ökningen i procent (81) är i paritet med flera av de andra. Det som kanske är mest förvånande är att även de lag som blev bottenlag i allsvenskan och sedermera åkte ur ändå alla har ökat sin publik. Kalmar FF 2002 är det lag som ökat sin publik med den minsta andelen från till 6 709, vilket innebär en ökning på 45 %. Ökningen på åskådare/match är ändå en betydande ökning. Kalmars publiksiffra i SE var också en av de bättre, bara storlagen Malmö, Djurgården och AIK hade mer publik som avancerande Superettanlag. Den förening som har ökat minst sett till antal åskådare/match är Trelleborg från till vilket innebar en ökning på åskådare/match eller 64%. Tillsammans med de två ovan nämnda lagen har även Öster åkt ur (två gånger), Enköping och Assyriska. I Enköpings fall är det anmärkningsvärt att de under dessa premisser ökade sin publik från till 4 451, vilket innebär en ökning på åskådare/match eller 130 %. Med det är laget trea av samtliga 14 lag när det gäller den procentuella ökningen. Anledningen torde liksom i Häckens fall vara törsten på att få se allsvensk fotboll. I Enköpings fall var det dessutom första gången de fick chansen. En stor anledning torde också vara den geografiska närheten till de stora publiklagen, AIK, Djurgården och Hammarby. En intressant tanke är att samma samband gäller för Assyriska, men trots att Södertälje ligger 5

11 närmare de tre stora lagen var inte Assyriskas ökning lika kraftig. AF var också i allsvenskan för första gången. En anledning kan vara att AF inte fick spela alla sina matcher på hemmaplan, medan Enköping hade en stor nybyggd läktare. Landskronas kraftiga ökning (tvåa) kan också till viss del förklaras av derbymatcher mot Malmö FF och Helsingborg. Något som talar emot att den geografiska betydelsen är den viktigaste, är att Öster 2003 ökade sin publik med hela 123 %, trots att de åkte ur och inte hade något motståndarlag i närheten. Det samma gäller för Kalmar FF 2004 ökning 104%, men den svaga ökningen 2002 kan kanske förklaras av att inget annat lag fanns i närheten Generellt publiksnitt Det är av intresse att se hur publiksnitten för allsvenskan och Superettan ser ut generellt över perioden och detta åskådliggörs nedan. As SE Tabell 3 Generellt publiksnitt i allsvenskan och Superettan Figur 4 Generellt publiksnitt i allsvenskan och Superettan Att ta i beaktning är att publiken generellt har ökat för den gällande perioden men ökningen är inte speciellt stor. Publiksiffrorna har inte en självklar linjär stigning men ökningen i As ligger i genomsnitt på 2 4 % per år och för SE 3 5 %. I det stora hela är därmed inte den totala publikökningen stor i förhållande till nykomlingarnas. Att nämna i övrigt är att AIK:s spel i SE 2005 påverkar publiksnitten både i As (negativt) och SE (positivt), vilket även Malmö och Djurgården gjorde

12 Av snittet/match 30% 21% 14% 16% 19% 36% 22% Av total publik 34% 24% 16% 19% 22% 41% 26% Tabell 4 Superettans generella andel av allsvenskans publik Figur 5 Superettans generella andel av allsvenskans publik Det är intressant att SE-publiken ökar i förhållande till As, men sett till antal åskådare drar allsvenskan ifrån enligt figur 4. Tack vara att Superettanlagen har haft 15 matcher gentemot 13 för de allsvenska, ligger andelen av den totala publiken 2 5 procentenheter över den för snittet per match. Även här är AIK:s påverkan tydlig då laget spelade i SE 2005, samt Malmös och Djurgårdens för Generella publikintäkter För att se vilken ekonomisk betydelse publiken egentligen har måste vi titta närmare på hur publikintäkterna ser ut generellt för allsvenskan och Superettan. As/lag 6,4 9,6 12,8 14,0 14,7 14,0 16,1 SE/lag 1,9 1,2 0,7 1,1 1,6 3,4 2,3 Tabell 5 Generella publikintäkter (miljoner SEK) Figur 6 Generella publikintäkter (miljoner SEK) 7

13 Intressant är att intäkterna har ökat för varje år i allsvenskan trots att publiken minskade efter 2003 (undantag 2005 AIK i SE). Dyrare biljetter torde vara den naturliga orsaken. Detta genomspeglas även i jämförelse med SE. Trots att lagen i SE har haft två hemmamatcher fler (15 mot 13 i allsvenskan) når publikintäkterna, trots kraftig ökning sedan 2002, knappt upp i 14 % av As 2006 (se figur 7), men 22 % när de gäller den faktiska publiken (jämför figur 5). 30% 13% 5% 8% 11% 24% 14% Tabell 6 Superettans generella andel av allsvenskans publikintäkter Figur 7 Superettans generella andel av allsvenskans publikintäkter Trots att Superettan-andelen ökar gentemot den Allsvenska drar Allsvenskan ifrån enligt figur 6. As 16,9% 20,2% 31,1% 31,8% 31,2% 26,3% 24,4% SE 14,2% 12,5% 5,6% 7,5% 10,8% 22,5% 14,6% Tabell 7 Generell publikandel av de totala intäkterna Figur 8 Generell publikandel av de totala intäkterna Publikens andel av de totala intäkterna är allt viktigare för SE genom dess ökning. För As har dock betydelsen minskat delvis på grund av större bidrag för tips och media (se figur 19). 8

14 3.1.2 Intäkter Intäkter är en förutsättning för att skapa en god grund för fotbollslagens verksamhet och först tittar vi på hur det generellt ser ut för lagen i allsvenskan och Superettan. As/lag 37,8 47,6 41,1 44,0 47,1 53,3 66,1 SE/lag 13,4 9,6 12,4 14,6 14,8 15,1 15,8 Tabell 8 Generella intäkter totalt (miljoner SEK) Figur 9 Generella intäkter totalt (miljoner SEK) Allsvenskan har ökat sina intäkter kraftigt på senare år medan Superettan inte har ökat speciellt mycket sedan 2003 bara 1,2 miljoner eller 8 %. As har under samma period ökat med 22,1 miljoner eller 50 %. Den kraftiga ökningen för 2006 förklaras till stor del av ökade bidrag för tips och media (se figur 19) 35% 20% 30% 33% 31% 28% 24% Tabell 9 Superettans generella andel av allsvenskans totala intäkter Figur 10 Superettans generella andel av allsvenskans totala intäkter I och med de allsvenska lagens kraftiga höjning halkar Superettanlagen efter allt mer och hade 2006 mindre än 25 % av de allsvenska lagens intäkter. I rena pengar handlade det om en 9

15 skillnad på hela 50,3 miljoner kronor för ett genomsnittligt allsvenskt lag gentemot ett Superettanlag Intäkter för nykomlingarna i Allsvenskan Nu när vi har en bild av den generella skillnaden mellan intäkterna i allsvenskan och Superettan kan vi ge oss i kast med hur det ser ut för nykomlingarna i allsvenskan. SE As SE As tot intäkt tot intäkt differens Ökn % int utan spelarförsälj. int utan spelarförsälj. differens Ökn % SE 2000 DIF 23,6 43,5 19,9 84% 14,0 30,8 16,8 120% As 2001 MFF 43,8 117,6 73,8 168% 40,0 41,2 1,2 3% SE 2001 LBoIS 15,1 25,1 10,0 66% 14,0 25,0 11,0 79% As 2002 KFF 14,5 24,0 9,5 66% 13,9 23,5 9,6 69% SE 2002 ÖIF 11,4 21,1 9,7 85% 10,6 21,0 10,4 98% As 2003 ESK 7,3 17,2 9,9 136% 7,3 17,1 9,8 134% SE 2003 KFF 15,5 26,0 10,5 68% 15,2 25,5 10,3 68% As 2004 TFF 15,4 20,1 4,7 31% 14,1 16,9 2,8 20% SE 2004 BKH 59,7 77,0 17,3 29% 59,1 76,6 17,5 30% As 2005 GIF 9,5 16,2 6,7 71% 9,1 16,1 7,0 77% AF 8,0 19,5 11,5 144% 7,9 16,5 8,6 109% SE 2005 AIK 45,6 91,7 46,1 101% 44,5 83,8 39,3 88% As 2006 GAIS 19,0 34,3 15,3 81% 18,8 30,3 11,5 61% ÖIF 16,9 32,2 15,3 91% 16,4 30,1 13,7 84% Snitt 21,8 40,4 18,6 87% 20,4 32,5 12,1 74% Snitt utan utelig. 85% 84% Tabell 10 Intäkter för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Figur 11 Intäkter för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) 10

16 Figur 12 Intäktsförändring för nykomlingarna i allsvenskan Utmärkande för figur 11 och 12 är Malmös mycket stora intäkter första året i allsvenskan. Detta beror på försäljning av Zlatan Ibrahimovic för över 75 miljoner kronor. Malmös värde blir därmed ett extremvärde rent statistiskt som bör räknas bort. Anmärkningsvärt är att MFF:s intäkter för driften bara ökade med 3 %. Detta värde ses som en uteliggare och bör också räknas bort. Enköping är den klubb som ökat sina driftintäkter mest av de uppflyttade lagen, 9,8 miljoner eller 134 %. Visserligen utgick klubben från den lägsta intäkten av alla, på 7,3 miljoner, men det är ändå en anmärkningsvärd ökning. Assyriska utgick också från en låg intäkt 7,9 miljoner (exklusive spelarförsäljningar) och ökade precis som ESK mycket till 16,5 miljoner, vilket innebär en ökning på 109 %. Att dessa två klubbar har ökat sina intäkter så pass är beaktansvärt då de åkte ur. Häcken ökade inte sina intäkter speciellt mycket men det beror till mycket stor del på Gothia cup som klubben arrangerar. Faktum är att utan Gothia cup var Häckens driftintäkter i Superettan lägst av alla de 14 lagen (7,1 miljoner) istället för högst när Gothia cup räknades in. Exklusive Gothia cup ökade Häcken sina totala intäkter med 190 % och driftintäkterna med 208 %, vilket i båda fallen är mest av alla. Häcken är alltså ett extremfall och bör räknas bort. Räknas Malmö och Häcken bort blir snittökningen 85 % för de totala intäkterna och 84 % för driftintäkterna. Trelleborg har en anmärkningsvärt liten intäktsökning, men en enkel orsak till detta har jag inte funnit. Publikökningen var visserligen lägre än för flertalet (64 %), men inte så låg som intäktsökningen (31 % totalt och 20 % för driften). Figur 12 visar också att det ger en mer rättvis bild att titta på intäkterna utan spelarförsäljningar, eftersom de kan variera väldigt kraftigt och ger på så sätt ingen generell bild. Malmö FF:s fall är extremt, men även Djurgården, Assyriska, Trelleborg, AIK, GAIS och Öster (2006) stod för betydande spelarförsäljningar, märk väl alla dessa i allsvenskan. När det gäller Superettan utgör spelarförsäljningar en mycket liten del och det är Djurgården som står för nästan hela ökningen som finns med spelarförsäljningar på nära 10 miljoner. 11

17 3.1.3 Generell intäktsfördelning För att få en bild av vad intäkterna består av förutom publikintäkter går vi här vidare in för att se på de i övrigt mest betydande intäktsposterna: spelarförsäljningar, sponsring och bidrag för tips och media Spelarförsäljningar As/lag 6,8 11,9 4,1 4,7 4,6 9,6 10,1 SE/lag 2,1 0,6 1,1 1,6 0,6 0,7 1,1 Tabell 11 Generella intäkter för spelarförsäljningar (miljoner SEK) Figur 13 Generella intäkter för spelarförsäljningar (miljoner SEK) Som synes varierar intäkter för spelarförsäljningar mycket och enstaka försäljningar av dyra spelare påverkar genomsnittet mycket. Det finns alltså stor variation mellan de olika lagen i samma serie. Superettanlagen har betydligt lägre intäkter för spelarförsäljningar än de allsvenska, vilket med tydlighet visas i figur 14 nedan. 31% 5% 27% 34% 13% 7% 11% Tabell 12 Superettans generella andel av allsvenskans spelarförsäljningar Figur 14 Superettans generella andel av allsvenskans spelarförsäljningar 12

18 Stor variation förekommer men fyra av sju år visar på mindre än 15 % av de allsvenska lagens intäkter. As 18,0% 25,0% 10,0% 10,7% 9,8% 18,0% 15,3% SE 15,7% 6,3% 8,9% 11,0% 4,1% 4,6% 7,0% Tabell 13 Generella intäkter för spelarförsäljningar av de totala intäkterna Figur 15 Generella intäkter för spelarförsäljningar av de totala intäkterna Generellt har spelarförsäljningar större betydelse av helheten för de allsvenska lagen, SE under 10 % under fem av sju år. Snittet för SE ligger på 8,2 % medan snittet för As ligger på nästan det dubbla, 15,2 % Sponsring As/lag 8,7 11,4 12,4 13,9 14,5 13,7 18,6 SE/lag 3,6 2,5 2,9 4,0 3,6 4,3 5,0 Tabell 14 Generella intäkter för sponsring (miljoner SEK) Figur 16 Generella intäkter för sponsring (miljoner SEK) Sponsorintäkterna har ökat markant för lagen i allsvenskan. De för Superettan har också ökat men inte lika kraftigt. Allsvenskan drar alltså ifrån skilde det hela 13,6 miljoner i 13

19 sponsorintäkter för ett genomsnittligt allsvenskt lag gentemot ett Superettanlag. AIK:s spel i SE 2005 påverkade även här As negativt och SE positivt, samt Djurgården och Malmö % 22% 23% 29% 25% 31% 27% Tabell 15 Superettans generella andel av allsvenskans sponsorintäkter Figur 17 Superettans generella andel av allsvenskans sponsorintäkter Även om SE tappar mot As ökar inte takten på tappet, utan procentuellt kommer SE-lagen närmare. As 23,0% 23,9% 30,2% 31,6% 30,8% 25,7% 28,1% SE 26,9% 26,0% 23,4% 27,4% 24,3% 28,5% 31,6% Tabell 16 Generella intäkter för sponsring av de totala intäkterna Figur 18 Generella intäkter för sponsring av de totala intäkterna Att sponsring är en viktig intäktspost för de båda serierna visas tydligt i figur 18. Generellt har de varit viktigare för SE-lagen de två senaste åren. 14

20 Bidrag för tips och media Eftersom det är osäkert hur klubbarna har redovisat sina intäkter för tips och media har jag tagit med både tips/media (tm) och bidrag. As/lag totalt 4,9 6,7 6,2 6,3 7,5 7,6 13,4 As/lag tm 4,4 5,0 5,5 5,4 6,4 6,6 12,5 SE/lag totalt 2,6 3,2 3,2 3,2 3,7 3,7 5,3 SE/lag tm 1,8 2,3 2,4 2,5 2,7 2,5 3,9 Tabell 17 Generella intäkter för bidrag, tips och media (miljoner SEK) Figur 19 Generella intäkter för bidrag, tips och media (miljoner SEK) Oavsett osäkerheten bland siffrorna avspeglas det nya TV-avtalet tydligt genom att de allsvenska lagen har fått betydligt mer än tidigare för ,8 miljoner om man räknar bidrag plus tips och media och +5,9 miljoner om man bara räknar med tips och media. För Superettan är respektive ökning bara 1,6 respektive 1,4 miljoner. Totalt 53% 48% 52% 51% 49% 49% 40% Tips/media 41% 46% 44% 46% 42% 38% 31% Tabell 18 Superettans generella andel av allsvenskans intäkter för bidrag, tips och media 60% 50% 40% 30% 20% totalt tips/media 10% 0% Figur 20 Superettans generella andel av allsvenskans intäkter för bidrag, tips och media 15

21 Figur 20 visar än tydligare hur SE-andelen av bidragspengar för tips och media minskar gentemot de allsvenska lagen. As/lag 13,0% 14,1% 15,1% 14,3% 15,9% 14,3% 20,3% As/lag tm 11,6% 10,5% 13,4% 12,3% 13,6% 12,4% 18,9% SE/lag 19,4% 33,3% 25,8% 21,9% 25,0% 24,5% 33,5% SE/lag tm 13,4% 24,0% 19,4% 17,1% 18,2% 16,6% 24,7% Tabell 19 Generell andel för bidrag, tips och media av de totala intäkterna Figur 21 Generell andel för bidrag, tips och media av de totala intäkterna Trots att andelen för Superettanlagen minskar gentemot de allsvenska är mediapengarna viktigare för SE-lagen och betydelsen av dem ökade kraftigt i och med det nya TV-avtalet Övriga intäkter är av betydligt mindre art och därför går jag inte in på dem närmare här. När det gäller utgifterna för nykomlingarna i allsvenskan så presenterar jag inte dem heller, de får man ju fram naturligt genom resultatet som kommer senare, men först tittar vi närmare på hur den allmänna kostnadsfördelningen ser ut mellan allsvenskan och Superettan Generell kostnadsfördelning Eftersom föreningarna i både allsvenskan och Superettan måste leva efter de intäkter som de kan få in ligger kostnaderna i paritet med intäkterna. Fördelningen av vad som kostar är dock olika och de största kostnaderna ska vi titta närmare på nu: löner, kostnad för match och spelarköp (i och för sig inte stor, men intressant) Totala löner inklusive sociala avgifter Löner utgör en mycket stor del av föreningarnas kostnader både i allsvenskan och i Superettan, vilket vi nu tittar närmare på. 16

22 As 51% 50% 53% 53% 52% 50% 50% SE 53% 57% 49% 49% 46% 57% 59% Tabell 20 Generell andel för samtliga löner (inklusive sociala avgifter) av de totala kostnaderna Figur 22 Generell andel för samtliga löner (inklusive sociala avgifter) av de totala kostnaderna Totala lönekostnaderna för de allsvenska lagen har legat ganska stadigt under perioden på runt 50 %, medan den varierar mer för SE-lagen och har ökat de två senare åren uppemot 60 % av de totala kostnaderna Månadslöner för spelarna De löner som är mest intressanta att studera är spelarlönerna och nedan presenteras utvecklingen av dem. As SE Tabell 21 Generella månadslöner för spelarna (SEK) Figur 23 Generella månadslöner för spelarna (SEK) Månadslönerna har stigigt kraftigt i allsvenskan sedan 2002 och i ännu högre takt från Drygt tjänade en genomsnittlig allsvensk spelare Superettanspelarna har också 17

23 ökat sina löner betydligt, speciellt de två senaste åren, men ligger ändå långt ifrån de allsvenska. Drygt hade en genomsnittlig SE-spelare Kostnader för spelarlöner exklusive sociala avgifter As/lag 10,3 10,5 10,9 11,1 11,2 13,3 14,6 SE/lag 2,8 2,5 2,5 3,0 2,8 4,1 4,3 Tabell 22 Generella kostnader för spelarlöner, exklusive sociala avgifter (miljoner SEK) Figur 24 Generella kostnader för spelarlöner, exklusive sociala avgifter (miljoner SEK) Lönekostnaderna per lag följer naturligtvis samma mönster som för spelarnas månadslöner (jämför med figur 23) 27% 24% 23% 27% 25% 31% 29% Tabell 23 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarlöner Figur 25 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarlöner Även om spelarna i Superettan får mindre och mindre gentemot de allsvenska får SE-spelarna en större procentuell andel av As-spelarnas lön under senare år. 18

24 As 25,9% 22,5% 23,8% 24,1% 23,3% 25,3% 24,5% SE 22,4% 24,8% 19,5% 20,4% 18,8% 25,6% 26,7% Tabell 24 Generell andel för spelarlöner av de totala kostnaderna Figur 26 Generell andel för spelarlöner av de totala kostnaderna Andelen spelarlöner av de totala kostnaderna följer samma mönster som för de totala lönekostnaderna inklusive sociala avgifter (jämför med figur 22). Spelarlöner exklusive sociala avgifter står för ungefär hälften av de totala lönekostnaderna inklusive sociala avgifter Kostnader för match As/lag 5,2 6,5 7,5 7,3 7,7 7,8 8,1 SE/lag 2,4 1,8 2,2 2,6 2,5 2,5 2,8 Tabell 25 Generella kostnader för match (miljoner SEK) Figur 27 Generella kostnader för match (miljoner SEK) Kostnader för match har ökat genom åren, men inte i samma takt som andra kostnader under de senare åren. 19

25 46% 28% 29% 36% 32% 32% 35% Tabell 26 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för match Figur 28 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för match Superettans kostnader för match ökar i förhållande till de allsvenska lagen. Resorna till bortamatcher har under perioden varit minst lika långa i SE som i As, möjligen väljer SElagen allt dyrare (och bättre) resealternativ? As 13,1% 13,9% 16,4% 15,8% 16,0% 14,8% 13,6% SE 19,2% 17,8% 17,2% 17,7% 16,8% 15,6% 17,4% Tabell 27 Generell andel för kostnad för match av de totala kostnaderna Figur 29 Generell andel för kostnad för match av de totala kostnaderna Figur 29 visar att kostnaden för match utgör en något större kostnad av de totala kostnaderna för Superettanlagen än för de allsvenska. 20

26 Spelarköp As/lag 1,2 1,6 0,5 1,1 1,2 2,2 2,3 SE/lag 0,7 0,5 0,3 0,3 0,3 0,2 0,5 Tabell 28 Generella kostnader för spelarköp (miljoner SEK) Figur 30 Generella kostnader för spelarköp (miljoner SEK) Föreningarna i allsvenskan och Superettan lägger inga stora pengar på spelarköp men en växande tendens synes för de allsvenska lagen. Däremot synes ingen tydlig tendens på ökning för SE, även om 2006 visade på en ökning gentemot de fyra närmaste åren. 58% 31% 60% 27% 25% 9% 22% Tabell 29 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarköp Figur 31 Superettans generella andel av allsvenskans kostnader för spelarköp Främst på grund av allsvenskans ökning har SE en allt mindre del av As spelarköp. 21

27 As 3,0% 3,4% 1,1% 2,4% 2,5% 4,2% 3,9% SE 5,6% 5,0% 2,3% 2,0% 2,0% 1,3% 3,1% Tabell 30 Generell andel för spelarköp av de totala kostnaderna Figur 32 Generell andel för spelarköp av de totala kostnaderna De låga kostnaderna för inköpta spelare avspeglas allt tydligare i figur 32. Bara några enstaka procent av de totala kostnaderna går till spelarköp Resultat Så till det mest intressanta med studien själva resultatet alltså intäkter minus kostnader. Först tittar vi på närmare på hur det ser ut för nykomlingarna i allsvenskan. SE As SE As resultat resultat differens driftresultat driftresultat differens SE 2000 DIF 0,8 5,4 4,6-5,4 2,4 7,8 As 2001 MFF -2,0 54,5 56,5-1,6-16,6-15,0 SE 2001 LBoIS 0,5 2,6 2,1 0,5 3,4 2,9 As 2002 KFF -1,2 4,1 5,3 0,0 5,5 5,5 SE 2002 ÖIF -3,2 0,4 3,6-3,1 2,2 5,3 As 2003 ESK 4,0-0,3-4,3 0,2 0,5 0,3 SE 2003 KFF -4,7 1,0 5,7-4,2 2,8 7,0 As 2004 TFF -1,8 0,1 1,9-1,1-1,9-0,8 SE 2004 BKH 0,5 0,4-0,1 2,4-0,3-2,7 As 2005 GIF 0,0 0,4 0,4 0,1 0,6 0,5 AF 0,0 2,1 2,1 0,2-0,5-0,7 SE 2005 AIK -14,1 16,2 30,3-7,0 12,9 19,9 As 2006 GAIS 2,0 4,0 2,0 2,5 4,7 2,2 ÖIF 0,4 3,0 2,6 0,5 3,1 2,6 Snitt -1,3 6,7 8,1-1,1 1,3 2,5 Snitt utan utelig. -0,6 2,1 2,7-0,6 1,9 2,5 Tabell 31 Resultat för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) 22

28 Figur 33 Resultat för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Antalet positiva staplar visar att resultaten slutat på plus i de allra flesta fall. Malmös påverkas starkt av de intäkter som vi tidigare har gått igenom (se figur 11 och 12). Läs även vidare nedan. Figur 34 Resultatförändring för nykomlingarna i allsvenskan (miljoner SEK) Malmös försäljning av Zlatan Ibrahimovic påverkade resultatet mycket starkt (+56,5 miljoner). AIK noterade också en stor resultatförändring (+30,3 miljoner). Dessa tillsammans med Enköpings minskning på 4,3 miljoner hamnar som uteliggare och bör alltså räknas bort. I AIK:s fall beror den stora resultatförbättringen på att laget levde över sina tillgångar i Superettan och därmed noterade ett svagt resultat på 14,1 miljoner samt att laget gjorde en mycket fin comeback med en andraplats och den positiva effekt som följde av det med bland 23

29 annat en stor publikökning. Enköpings försämring beror till stor del på spelarförsäljningar i Superettan. När det gäller driftresultatet noterar Malmö en negativ förändring på 15 miljoner vilket kan tyckas anmärkningsvärt, men efter försäljningen av Zlatan hade föreningen givetvis råd att gå back på driften. AIK noterar en positiv förändring på nära 20 miljoner på grund av samma premisser som angivits för det totala resultatet. Båda dessas lag bör statistiskt ses som uteliggare och för en bättre överskådlighet presenteras nedan figur 35 och 36 utan dessa uteliggare. Den fortsatta genomgången av resultatet följer därefter. Figur 35 Resultat för nykomlingarna i allsvenskan, utan uteliggarna (miljoner SEK) 24

30 Figur 36 Resultatförändring för nykomlingarna i allsvenskan, utan uteliggarna (miljoner SEK) Nu när uteliggarna har tagits bort är det enklare att se hur resultaten ser ut för de övriga nykomlingarna i allsvenskan. Som synes är förändringen positiv för alla utom Häcken, Trelleborg och Assyriska. I de två sistnämndas fall endast för driftresultatet, och Häckens totala resultatförsämring i allsvenskan var bara 0,1 miljoner. I genomsnitt har resultatförbättringen i allsvenskan varit 2,7 miljoner exklusive uteliggarna. Detta beror till viss del av att många föreningar noterar ett negativt resultat det året de avancerar från Superettan. Till största delen beror ändå förbättringen på det positiva resultatet i Allsvenskan (se figur 35) Trots att driftsresultaten visar på motsatt förhållande för några lag når detta resultat nästan samma förbättring som det totala resultatet, +2,5 miljoner (uteliggarna borträknade). Angående tidigare resonemang om varför vissa lag noterar bättre resultat än andra kan sägas att Djurgården nådde stor framgång som nykomling och slutade tvåa. Kalmar 2004 gjorde också en fin säsong och slutade femma. Kalmar 2002 åkte dock ur men förbättrade ändå sitt resultat betydligt gentemot säsongen de avancerade från Superettan. Densamma gäller för Öster Trelleborg och Assyriska, som också åkte ur, noterar dock negativa driftresultat 25

31 Generellt resultat snitt As/lag -1,0 2,1-3,6-2,0-0,3 1,0 6,8 3,0 SE/lag 0,8-0,5 0,0 0,1 0,4-0,9-0,2-0,3 Tabell 32 Generellt resultat (miljoner SEK) Figur 37 Generellt resultat (miljoner SEK) Figur 37 visar att det i genomsnitt är bättre resultat (totala inte bara driftresultat) för allsvenska lag och en tydlig förbättring från 2002 till 2006 kan skönjas. För Superettan däremot är förändringarna klart mindre och de två senaste åren visar de på negativa resultat precis som för de uppflyttade lagens resultat i Superettan. Den generella bilden överensstämmer väl med situationen för de lag som avancerar till allsvenskan. 26

32 3.2 Ur allsvenskan Under perioden för undersökningen har 17 lag degraderats från Superettan. Eftersom Superettan började år 2000 har jag här även tagit med de tre lag som åkte ur allsvenskan 1999; Djurgården, Malmö och Kalmar FF. Precis som för de uppflyttade lagen börjar vi med att se hur det rent placeringsmässigt gick för de degraderade lagen. Figur 38 Placeringar för de ur allsvenskan degraderade lagen Som synes har det varit svårt för lagen att direkt ta sig tillbaka till allsvenskan. Bara fyra har lyckats; Djurgården, Malmö, Kalmar och AIK. Tre lag fallit rakt igenom Superettan; GAIS, Enköping och Assyriska. Två lag har degraderats från allsvenskan två gånger under perioden; Kalmar FF och Trelleborg. Snittplaceringen för lagen som har degraderats är sjua. Förkortningar: DIF Djurgårdens IF ÖIF Östers IF MFF Malmö FF ESK Enköpings SK KFF Kalmar FF AIK AIK VF Västra Frölunda IF ÖSK Örebro SK GAIS GAIS LBoIS Landskrona BoIS BKH BK Häcken GIFS GIF Sundsvall TFF Trelleborgs FF AF Assyriska Föreningen IFKN IFK Norrköping Tabell 33 Förkortningar för de ur allsvenskan degraderade lagen När det gäller denna del kan det fortsättningsvis vara lite förvirrande eftersom jag inte har räknat ut procentandelar av hur mycket publik, intäkter med mera har minskat, utan istället anger hur mycket högre värdet var i allsvenskan (om det nu var det) gentemot Superettan. Att jag har valt detta upplägg beror på att det ska vara enklare att jämföra siffrorna från de lag som gått upp. 27

33 3.2.1 Publik As 1999 SE 2000 Publiksnitt Alls SE differens Ökn % DIF % MFF % KFF % VF % As 2000 SE 2001 GAIS % As 2001 BKH % SE 2002 TFF % As 2002 KFF % SE 2003 IFKN % As 2003 ÖIF % SE 2004 ESK % As 2004 AIK % SE 2005 ÖSK % TFF % As 2005 LBoIS % SE 2006 GIFS % AF % Snitt % Snitt utan uteliggare 92% Tabell 34 Publiksnitt för de ur allsvenskan degraderade lagen Figur 39 Publiksnitt för de ur allsvenskan degraderade lagen Med tydlighet visar figur 39 att publiksiffrorna har minskat kraftigt för de lag som har degraderats ur allsvenskan. 28

34 Figur 40 Publikförändring för de ur allsvenskan degraderade lagen Det stora publikbortfallet åskådliggörs ännu tydligare i figur 40 och samtliga lag har tappat publik. Mest har Norrköping tappat, från till 4 786, vilket innebär en minskning med personer/match eller 129 % fler i As än i SE. Till skillnad mot de uppflyttade lagen ser man ett tydligt mönster efter tabellplacering. Norrköping kom bara nia. Två av de tre lag som tappat mest publik åkte ur SE Enköping och GAIS. Angående det tredje laget, Häcken, se under figur 3. Assyriska som också åkte ur SE kom på femte plats över dem som har tappat mest publik. Malmö och AIK tappade minst publik och de gick upp direkt. Det lag som tappat fjärde minst, Djurgården, gick också upp direkt. Kalmar tog även de steget upp direkt 2003 men tappade trots det publik i paritet med genomsnittet för de som åkte ur. Örebro tappade mindre publik än både Kalmar och Djurgården, trots att laget aldrig var med i toppstriden. Rent statistiskt sett bör värdena för Häcken och Enköping ses som uteliggare och med dessa borträknade blir snittet 92 % mer publik i allsvenskan än i Superettan. När det gäller geografisk lokalisering tycks det vara svårare att se ett samband än för de lag som avancerade till allsvenskan (jämför under figur 3). Mest anmärkningsvärt är att AIK bara tappade 17 % av sin publik trots att derbyna mot Djurgården och Hammarby försvann. Häcken, Enköping och GAIS stora bortfall kan delvis förklaras av att närheten till publiklag försvann, men att de två sistnämnda åkte ur Superettan är naturligtvis också en stor anledning. Det samma gällde för Assyriska, men trots närheten till de stora stockholmslagen tappade laget mindre än Öster som inte har något annat lag i närområdet. 29

35 3.2.2 Totala intäkter As SE As SE tot intäkt tot intäkt differens Ökn % intäkt utan spelarförsälj. intäkt utan spelarförsälj. differens Ökn % As 1999 DIF 30,7 23,6 7,1 30% 21,2 14,0 7,2 51% SE 2000 MFF 26,6 43,8-17,2-39% 24,4 40,0-15,6-39% KFF 16,7 14,8 1,9 13% 16,5 11,5 5,0 43% As 2000 VF 18,0 7,7 10,3 134% 9,7 6,7 3,0 45% SE 2001 GAIS 16,8 10,8 6,0 56% 14,2 10,2 4,0 39% As 2001 BKH 54,8 51,6 3,2 6% 49,7 45,0 4,7 10% SE 2002 TFF 16,9 16,8 0,1 1% 16,8 15,7 1,1 7% As 2002 KFF 24,0 15,5 8,5 55% 23,5 15,2 8,3 55% SE 2003 IFKN 38,3 35,0 3,3 9% 38,1 29,0 9,1 31% As 2003 ÖIF 21,1 22,5-1,4-6% 21,0 18,6 2,4 13% SE 2004 ESK 17,2 7,9 9,3 118% 17,1 7,9 9,2 116% As 2004 AIK 62,6 45,6 17,0 37% 54,1 44,5 9,6 22% SE 2005 ÖSK 45,1 23,6 21,5 91% 44,7 22,8 21,9 96% TFF 20,1 15,4 4,7 31% 16,9 12,0 4,9 41% As 2005 LBoIS 37,6 27,0 10,6 39% 27,0 21,9 5,1 23% SE 2006 GIFS 36,4 25,3 11,1 44% 29,1 24,0 5,1 21% AF 19,5 13,3 6,2 47% 16,5 12,2 4,3 35% Snitt 29,6 23,5 6,0 39% 25,9 20,7 5,3 36% Snitt utan utelig. 33% 31% Tabell 35 Intäkter för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Figur 41 Intäkter för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) 30

36 Figur 42 Intäktsförändring för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Anmärkningsvärt är att Malmö hade större intäkter i Superettan än vad de hade i allsvenskan året innan. Detta gäller för så väl totala intäkter som för driftintäkter. Också Öster hade något högre intäkter inklusive spelarförsäljningar i Superettan än i allsvenskan. När det gäller Malmös driftsintäkter hamnar de som uteliggare tillsammans med Enköping och Örebro, som istället noterade betydligt högre intäkter i allsvenskan än i Superettan (116 % respektive 96 %). Trelleborg och Häcken tappade inte speciellt mycket när de åkte ur allsvenskan. Det var även liten avvikelse när Trelleborg tog steget upp (jämför under figur 12). Även Häcken och Gothia cup gick vi igenom när de avancerade till allsvenskan, men när de åkte ur allsvenskan var inte Gothia cups påverkan på intäkterna lika påfallande. Gothia cup borträknat hade Häcken 29 % högre totala intäkter i allsvenskan och driftintäkterna var 55 % högre, vilket inte är föremål för en diskussion om uteliggare. Västra Frölunda däremot hamnar i den diskussionen efter att spelarförsäljningar i allsvenskan stått för nästan halva intäkterna, därav 134 % högre intäkter i As än i SE och därför bör värdet räknas bort. Efter att samtliga uteliggare räknats bort uppgår det totala snittet till 33 % högre intäkter i AS än i SE och driftresultatet är 31 % större i As än i SE. Skillnaden av intäkter för upp respektive nedflyttning redogörs vidare i 4 Fördjupad analys. 31

37 3.2.3 Resultat As SE As SE resultat resultat differens driftresultat driftresultat differens As 1999 DIF 1,7 0,8 0,9 1,7-5,4 7,1 SE 2000 MFF -13,8-2,0-11,8-13,8-1,6-12,2 KFF 3,1 1,3 1,8 3,1 1,0 2,1 As 2000 VF 0,7-1,2 1,9 0,7-1,2 1,9 SE 2001 GAIS -0,9-0,9 0,0-0,9 0,0-0,9 As 2001 BKH 0,2 0,2 0,0-0,9-3,0 2,1 SE 2002 TFF -4,2-0,6-3,6-1,6-0,7-0,9 As 2002 KFF 4,1-4,7 8,8 5,5-4,2 9,7 SE 2003 IFKN 0,4-2,2 2,6 3,9-8,0 11,9 As 2003 ÖIF 0,4 1,7-1,3 2,2-0,7 2,9 SE 2004 ESK -0,3 3,7-4,0 0,5-1,4 1,9 As 2004 AIK -12,1-14,1 2,0-14,7-7,0-7,7 SE 2005 ÖSK 1,6 0,1 1,5 4,5 1,5 3,0 TFF 0,1-0,3 0,4-1,9-2,8 0,9 As 2005 LBoIS 2,0-3,8 5,8-6,7-6,5-0,2 SE 2006 GIFS 1,0 0,4 0,6-1,8 1,7-3,5 AF 2,1-1,8 3,9-0,5-1,5 1,0 Snitt -0,8-1,4 0,6-1,2-2,3 1,1 Snitt utan utelig -0,1-1,3 1,2-0,1-1,4 1,3 Tabell 36 Resultat för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) resultat Figur 43 Resultat för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) 32

38 Figur 44 Resultatförändring för de ur allsvenskan degraderade lagen (miljoner SEK) Spridningen för resultaten för de lag som har åkt ur allsvenskan är stor. Kalmar (2003) och Landskrona noterar så pass högre resultat i allsvenskan än i Superettan att de statistiskt bör ses som uteliggare. Det samma gäller för Malmö, Enköping och Trelleborg (2002) som hade bättre resultat i Superettan än i allsvenskan. Det hade också Öster men det värdet hamnar inte som uteliggare. Totalt är ändå fem uteliggare mycket. Uteliggarna borträknade noterar lagen i genomsnitt ett bättre resultat i allsvenskan på 1,2 miljoner. Varför blev då dessa fem uteliggare? Kalmar tog steget upp igen direkt och därför är det anmärkningsvärt. Publikminskningen förklarar en del men inte allt. Landskronas förklaring ligger i en betydligt fördelaktigare spelaromsättning i As än i SE. Malmös klart bättre resultat i SE än i As är verkligen anmärkningsvärd. Det verkar som att laget efter degraderingen fick ett bättre stöd för sin verksamhet (jämför med intäkterna figur 41). Enköpings och Trelleborgs resultat beror på bättre spelaromsättningen i SE än i As. Precis som för de totala resultaten är det även stor spridning bland driftresultaten. Norrköping och Kalmar (2003) noterade betydligt bättre resultat i allsvenskan än i Superettan. Malmö och AIK hade dock ett klart bättre resultat i Superettan än i allsvenskan. Dessa fyra värden bör statistiskt ses som uteliggare. Uteliggarna borträknade noterar lagen i genomsnitt ett bättre driftresultat i allsvenskan på 1,3 miljoner. Varför blev då dessa fyra uteliggare? Kalmar och Malmö har vi redan gått igenom ovan. Norrköping tappade mycket publik när de ramlade ur och levde över sina tillgångar. AIK tappade inte mycket publik men levde som jag tidigare har nämnt över sina tillgångar (se under figur 34). Angående tidigare resonemang om varför vissa lag noterar bättre resultat än andra kan sägas att Djurgården trots att de gick upp igen efter bara en säsong i Superettan hade ett klart sämre driftresultat i SE än i As ( 7,1 miljoner). I detta fall kan möjligen det geografiska läget ha stor betydelse då DIF tappade derbymatcher mot AIK och Hammarby (se figur 39). Det totala resultatet försämrades dock inte speciellt mycket för DIF:s del ( 0,9 miljoner). I övrigt är det svårt att se ett självklart samband mellan så väl geografisk lokalisering som placering när det gäller resultaten. GAIS som åkte ur SE noterade trots det ett bättre driftresultat i SE än i As. Enköping och Assyriska som gjorde samma resa hade dock bättre driftresultat i As. 33

39 4 Fördjupad analys och diskussion I detta kapitel fördjupas det resonemang som har påbörjats i det tidigare empiriavsnittet. Publik, intäkter, resultat och kostnader är huvudteman och de upp- respektive nedflyttade lagen analyseras båda under dessa teman. Genomgående har jag här utelämnat uteliggarna. 4.1 Publik, geografisk lokalisering och placering Nykomlingarna har ökat sin publik med i genomsnitt 94 % i och med avancemanget till allsvenskan. Att försöka kategorisera lagen efter placering i allsvenskan och geografisk lokalisering är inte helt enkelt. Naturligtvis finns i grunden ett större publikintresse ju bättre det går för laget och detta gäller även för derbymatcher, med större följe av bortafans och allmän upphaussning av media. När det gäller dessa två aspekters påverkan för att kategorisera lagen i studien finns dock inget självklart samband för nykomlingarna i allsvenskan, inte bara vad gäller publiken utan överhuvudtaget. Kalmar FF och Öster, som inte har några andra lag i närområdet har exempelvis ökat publik, intäkter och resultat. Bland dem som har åkt ur direkt kan nämnas Enköping och Assyriska, som ökade publik och intäkter väldigt mycket i allsvenskan. För de lag som åker ur allsvenskan synes dock ett tydligare samband mellan placering och publikbortfall, men för geografiska lokalisering är sambandet otydligt i samtliga fall. Lagen har haft 92 % högre publik året då de åkte ur As än vad de hade i SE året efter, alltså i stort sett samma förändring som för de lag som tog steget upp. Att ta i beaktande är dock att det finns en generell ökning både i As och SE och därför framstår publikbortfallet på väg ned som några procentenheter större än de lag som gått upp. Med hänsyn till placeringarna blir dock läget ett annat då nykomlingarna i allsvenskan har klarat sig bättre i förhållande till de som åkt ner i Superettan. För GAIS, Enköping och Assyriska gick det så illa att de även åkte ur SE. Den generella skillnaden mellan allsvenskan och Superettan stärker min tes då publiksnittet för SE genom perioden, frånsett några år med starka publiklag, varit mindre än 25 % av allsvenskans snitt. Genom svårigheten att kategorisera efter placering och geografisk lokalisering verkar allsvenskan i sig vara den största faktorn till ökning av publik och därigenom intäkter. Betydligt större massmedial uppmärksamhet förefaller vara det som behövs för att locka marginalåskådare. Sådana som bara kommer för att se fotboll i högsta serien, som kanske inte självklart håller på hemmalaget utan det är just fotboll av allsvensk klass som drar, även om vissa lag drar i synnerhet Publikintäkter Vi kan alltså konstatera att det är stor skillnad på vilken dragningskraft allsvensk fotboll har kontra den i SE. Men för att se vad föreningarna verkligen får tillgodo rent ekonomisk måste vi fördjupa oss i vad publiken ger för intäkter. Jag har därför, utifrån tidigare presenterat publikmaterial, sammanställt vad varje åskådare inbringar en generell förening i As och SE. 34

40 SE As % mer i As än SE 15% 90% 188% 140% 99% 68% 81% Tabell 37 Publikintäkt per åskådare (SEK) Figur 45 Publikintäkt per åskådare (SEK) Priset per åskådare har ökat i jämn takt för de allsvenska lagen, medan det för Superettanlagen gick tillbaka till 2002 för att sedan vända uppåt igen. Anledningen till att Superettanlagen får ut betydligt mindre per åskådare är ett lägre biljettpris samt att de förmodligen har större andel fribiljetter i och med de klart lägre publiksiffrorna. SE-resultatet 2005 beror givetvis på AIK:s medverkan, samt samma orsak för Djurgården och Malmö Figur 46 Vad en allsvensk åskådare är värd mer än en från Superettan Som synes är skillnaden anmärkningsvärd och för 2006 fick en allsvensk förening 80 % mer betalt per åskådare, vilket då generellt kan multipliceras med den ökade publiken. Den slutgiltiga intäktsökningen för de lag som tar steget upp blir därmed avsevärt högre än att bara publiksnittet ökar. Hittills har det varit två matcher fler i Superettan än i allsvenskan men från och med 2008 blir det lika många matcher i de bägge serierna och därför blir publiktillskottet än större. En generell kvot för att räkna ut vad en förening skulle få ut som nykomling i allsvenskan skulle alltså bli (utifrån 2006): 1,94 x 1,8 = 3,5. Nu kan man naturligtvis inte använda denna kvot rakt av i alla lägen, men den kan vara en tumregel att ta till för att sedan väga den mot den reella situationen. 35

41 4.2 Jämförelse publik och totala intäkter Hur pass kan man se publiksnittet som en generell faktor till de totala intäkterna? För att ta reda på det har jag sammanfogat diagrammen för den totala intäktsförändringen och publikförändringen. Figur 47 Jämförelse av nykomlingarnas totala intäktsförändring och publikförändring Figur 47 visar en jämförelse av nykomlingarnas totala intäktsförändring, med och utan spelarförsäljningar, samt publikförändring. Diagrammet är sammanställt av figur 3 och 12. Som synes råder inget självklart samband. Tas uteliggarna Malmö och Häcken bort är avvikelserna i varje fall mindre bland de övriga, men Landskrona fick ut för lite intäkter i förhållande till sin stora publikökning. Det samma gäller för Trelleborg, Kalmar (2004) och Öster (2003) i fallande ordning. Är detta månne ett tecken på att de har tagit ut ett för lågt biljettpris? Eller är det andra intäktsposter som inte varit i paritet med publikutvecklingen? Ja dessa frågor går inte att få svar på utan att studera dessa klubbar närmare, vilket jag tyvärr inte har möjlighet till. Intressant är i varje fall att det omvända fallet gäller för Kalmar (2002) och Öster (2006). 36

42 Figur 48 Jämförelse av de degraderade lagens totala intäktsförändring och publikförändring Figur 48 visar en jämförelse av de degraderade lagens totala intäktsförändring, med och utan spelarförsäljningar, samt publikförändring. Diagrammet är sammanställt av figur 40 och 42. I detta fall hjälper det inte om uteliggarna Malmö, Frölunda, Häcken, Enköping och Örebro tas bort. Skillnaden mellan publikbortfallet och intäktsbortfallet är ändå mycket stort. En viktig avvikelse är dock att det finns ett tydligt mönster. De lag som har åkt ur har i nästan alla fall haft ett betydligt större publikbortfall än vad de har förlorat intäkter. Detta säkerställer att de flesta föreningarna, trots stort publiktapp ändå lyckas bromsa upp intäktsfallet ordentligt. En direkt jämförelse med de allsvenska nykomlingarnas intäktsökning och de som degraderats ur As visar på samma resultat. Nykomlingarna noterar en ökning på 85 % totalt och 84 % utan spelarförsäljningar. De degraderade lagen hade i genomsnitt högre intäkter i As än i SE med 33 % totalt och 31 % utan spelarförsäljningar. Skillnaden är alltså markant. Vad kan nu detta bero på eftersom publikminskningen i stort sker i samma takt? Tydligen är det så att effekten som allsvenskt spel genererar kvarstår även efter en degradering. Bland annat fortsätter sponsorer, som knutits till föreningen genom allsvenskt spel, att stötta föreningen, generellt i mindre omfattning, men på en klart högre nivå än vad som var fallet innan laget gick upp i As. Kanske tar också lagen ut ett högre biljettpris innan de avancerade till allsvenskan? Även om man tittar närmare på endast de lagen som har varit uppe och vänt i allsvenskan efter en säsong finner man detta samband. Frånsett uteliggaren Enköping, skiljer sig inte heller de lagens procentsatser speciellt mycket gentemot de andra. Dessa lag har noterat en uppgång med 92 % i totala intäkter och 86 % utan spelarintäkter, samt på vägen ner högre intäkter i allsvenskan med 32 % av de totala intäkterna och 40 % utan spelförsäljningar. Att ta i beaktande är dock att intäkterna ökar generellt både i As och SE, men kraftigare i As. Även om man räknar högt blir intäktsökningen ändå betydande med uppemot 30 procentenheter från året innan allsvenskan till året efter. 37

Rekordartad publikutveckling! av Jimmy Lindahl

Rekordartad publikutveckling! av Jimmy Lindahl Rekordartad publikutveckling! av Jimmy Lindahl Det har den senaste tiden skrivits mycket om den fina publikutveckling som allsvenskan för tillfället visar upp, och det med all rätt. Jämfört med de mörka

Läs mer

Analys av Allsvenskans. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden

Analys av Allsvenskans. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden Analys av Allsvenskans ekonomi 2000 Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden Analys av Allsvenskans ekonomi 2000 Revisionsnämnden inom Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i de

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2010

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2010 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (18) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Analys av Superettans. ekonomi 2000

Analys av Superettans. ekonomi 2000 Analys av Superettans ekonomi 2000 Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden Sida 1 (11) Analys av ekonomin i Superettan 2000 Revisionsnämnden inom Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska

Läs mer

Omgång 1 1-4 april Omgång 2 8-10 april Omgång 3 14-17 april Omgång 4 22-24 april Omgång 5 26-27 april

Omgång 1 1-4 april Omgång 2 8-10 april Omgång 3 14-17 april Omgång 4 22-24 april Omgång 5 26-27 april ALLSVENSKAN 2006 Preliminärt spelprogram där dagar och avsparkstider för de enskilda matcherna bestäms i samråd med föreningarna när TV-avtalet för 2006 är klart. De datum som anges vid omgångarna är den

Läs mer

Förslag Allsvenskan 2009. Kommentarer

Förslag Allsvenskan 2009. Kommentarer Förslag Allsvenskan 2009 Omgång 1 (5 april) Helsingborgs IF- IFK Göteborg IF Elfsborg- Hammarby Djurgården - Örebro BK Häcken - Malmö FF Trelleborgs FF- IF Brommapojkarna AIK Halmstads BK Gefle IF FF Kalmar

Läs mer

Analys av. allsvenska föreningarnas. ekonomi 2001

Analys av. allsvenska föreningarnas. ekonomi 2001 Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2001 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2001 Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i

Läs mer

6YHQVNDÃ)RWEROOI UEXQGHW 5HYLVLRQVQlPQGHQ

6YHQVNDÃ)RWEROOI UEXQGHW 5HYLVLRQVQlPQGHQ 6YHQVNDÃ)RWEROOI UEXQGHW 5HYLVLRQVQlPQGHQ Revisionsnämnden inom Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i de allsvenska föreningarna för år 1999. Kartläggningen bygger på uppgifter

Läs mer

Analys av. superettanföreningarnas. ekonomi 2001

Analys av. superettanföreningarnas. ekonomi 2001 Analys av superettanföreningarnas ekonomi 2001 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Sida 1 (15) Innehåll Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 7 Föreningarnas spelartransfers

Läs mer

Analys av. superettanklubbarnas. ekonomi 2006

Analys av. superettanklubbarnas. ekonomi 2006 Analys av superettanklubbarnas ekonomi 2006 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Sida 1 (15) Innehåll Klubbarnas resultat 3 Klubbarnas intäkter 5 Klubbarnas kostnader 7 Sida Klubbarnas spelartransfers

Läs mer

A l l s v e n s k a n 2 0 0 9 OBS! att speldagar kan komma att ändras!

A l l s v e n s k a n 2 0 0 9 OBS! att speldagar kan komma att ändras! A l l s v e n s k a n 2 0 0 9 OBS! att speldagar kan komma att ändras! Kommentarer Omgång 1 lö 4 april kl. 16.00 BK Häcken - Malmö FF lö 4 april kl. 16.00 IF Elfsborg- Hammarby TV4 sö 5 april kl. 15.00

Läs mer

Analys av. superettanföreningarnas. ekonomi 2003

Analys av. superettanföreningarnas. ekonomi 2003 Analys av superettanföreningarnas ekonomi 2003 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Sida 1 (15) Innehåll Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 7 Sida Föreningarnas

Läs mer

Analys av. superettanföreningarnas. ekonomi 2002

Analys av. superettanföreningarnas. ekonomi 2002 Analys av superettanföreningarnas ekonomi 2002 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Sida 1 (15) Innehåll Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 7 Sida Föreningarnas

Läs mer

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson Division 1-Herrföreningarnas ekonomi 2015 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Division 1-föreningarnas resultat... 4 Division 1-föreningarnas intäkter...

Läs mer

Suède Allsvenskan

Suède Allsvenskan Suède 2003 Allsvenskan Journée n 1 5 avril 0,13210 0,52014 01 Sue Landskrona IFK Göteborg 02:01 6 avril 214541 01 Sue AIK Enköping 03:00 141541 324503 01 Sue Örgryte IS Helsingborg lf 01:04 7 avril 454342

Läs mer

Elitettans. ekonomi 2013

Elitettans. ekonomi 2013 Elitettans ekonomi 2013 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas Eget kapital 7 Jämförelse

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2010

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2010 Division 1-föreningarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (10) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

allsvenska klubbarnas

allsvenska klubbarnas Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2006 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Klubbarnas resultat 3 Sida Klubbarnas intäkter 5 Klubbarnas kostnader 10 Klubbarnas spelartransfer 14 Eget

Läs mer

allsvenska föreningarnas

allsvenska föreningarnas Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2004 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Föreningarnas resultat 3 Sida Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 9 Föreningarnas spelartransfer

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2009

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2009 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2009 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm Sida 1 (16) Innehåll Sida Sammanfattning 3 Inledning 5 Klubbarnas resultat 5 Klubbarnas intäkter 7 Klubbarnas kostnader

Läs mer

Vid spelordningsmöte den 10 december 2009 kommer dagar att fastställas. Nedan endast huvudspeldag i respektive omgång.

Vid spelordningsmöte den 10 december 2009 kommer dagar att fastställas. Nedan endast huvudspeldag i respektive omgång. Förslag ALLVENSKAN 2010 Vid spelordningsmöte den 10 december 2009 kommer dagar att fastställas. Nedan endast huvudspeldag i respektive omgång. Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Omgång 4 Omgång 5 (14 mars) Helsingborgs

Läs mer

A l l s v e n s k a n 2 0 0 9 OBS! att speldagar kan komma att ändras!

A l l s v e n s k a n 2 0 0 9 OBS! att speldagar kan komma att ändras! A l l s v e n s k a n 2 0 0 9 OBS! att speldagar kan komma att ändras! Kommentarer Omgång 1 lö 4 april kl. 16.00 BK Häcken - Malmö FF lö 4 april kl. 16.00 IF Elfsborg- Hammarby TV4 sö 5 april kl. 15.00

Läs mer

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2018

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2018 Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2018 Innehåll 01 Förord... 3 02 Sammanfattning... 4 03 Allsvenskans bidrag till den svenska statskassan... 5 04 Analys

Läs mer

allsvenska föreningarnas

allsvenska föreningarnas Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2002 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2002 Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i

Läs mer

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2 Hur mår svensk elitfotboll? Innehåll 01 Förord... 4 02 Sammanfattning... 5 03 Analys av Allsvenskan... 6 04 Analys av

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2009

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2009 Division 1-föreningarnas ekonomi 2009 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (10) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2013

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2013 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2013 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (21) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007 Division 1-föreningarnas ekonomi 2007 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (1) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

allsvenska föreningarnas

allsvenska föreningarnas Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2003 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2003 Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2006

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2006 Division 1-föreningarnas ekonomi 2006 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström & Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas

Läs mer

Analys av. superettanklubbarnas. ekonomi 2008

Analys av. superettanklubbarnas. ekonomi 2008 Analys av superettanklubbarnas ekonomi 2008 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm Sida 1 (15) Innehåll Klubbarnas resultat 3 Klubbarnas intäkter 5 Klubbarnas kostnader 7 Sida Klubbarnas spelartransfers

Läs mer

ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos

ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Eiitettans ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos l Innehåll Sida Sammanfattning 3 Föreningens resultat 5 Föreningens intäkter 6 Föreningens kostnader 7 Föreningens egna kapital 8 Jämförelse

Läs mer

Suède Retard 26 avril Sue Örebro SK Örgryte IS 01:01

Suède Retard 26 avril Sue Örebro SK Örgryte IS 01:01 Suède 2001 Journée n 1 7 avril 505410 0,52143 01 Sue Hammarby IF Gif Sundsvall 01:00 8 avril 123412 0,51445 01 Sue BK Häcken Halmstads BK 02:01 412152 303414 01 Sue IFK Norrköping IF Elfsborg 00:03 9 avril

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2011

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2011 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2011 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (18) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Förslag SUPERETTAN 2011

Förslag SUPERETTAN 2011 1 Förslag SUPERETTAN 2011 Omgång 1 /1a (10 april) Inga matcher 12-14 april (UEFA Örgryte Degerfors IF Västerås SK FK Åtvidabergs FF IF Brommapojkarna Jönköpings Södra IF Ljungskile SK Falkenbergs FF Landskrona

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2012

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2012 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2012 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (19) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Fotboll. Slump eller systematik???

Fotboll. Slump eller systematik??? Fotboll Slump eller systematik??? eller Hur rund är bollen? Välkomna till gamla Ullevi Gamla Ullevi Nygamla Ullevi Gôrnya Ullevi, Lilla Ullevi Svarte Filip, Gunnar Gren, trion Grenoli, Glenn Hysén, Torbjörn

Läs mer

allsvenska klubbarnas

allsvenska klubbarnas Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2008 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Klubbarnas resultat 3 Sida Klubbarnas intäkter 7 Klubbarnas kostnader 12 Klubbarnas spelartransfer 16 Eget

Läs mer

ALLSVENSKAN 2012. Omgång 2. Omgång 3. Omgång 4. Kommentar. Omgång 1

ALLSVENSKAN 2012. Omgång 2. Omgång 3. Omgång 4. Kommentar. Omgång 1 1 ALLSVENSKAN 2012 Omgång 1 Kommentar lö 31 mars kl. 16.00 IF Elfsborg Djurgården lö 31 mars kl. 16.00 GIF Sundsvall Kalmar FF lö 31 mars kl. 16.00 GAIS BK Häcken sö 1 april kl. 15.00 AIK Mjällby AIF sö

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2008

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2008 Division 1-föreningarnas ekonomi Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (10) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade värden

Läs mer

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2017

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2017 Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan 2017 2 Hur mår svensk elitfotboll? Innehåll 01 Förord... 4 02 Sammanfattning... 5 03 Fotbollens bidrag till samhället...

Läs mer

allsvenska föreningarnas

allsvenska föreningarnas Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2005 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Föreningarnas resultat 3 Sida Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 9 Föreningarnas spelartransfer

Läs mer

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson Division 1-Herrföreningarnas ekonomi 2016 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Division 1-föreningarnas resultat... 4 Division 1-föreningarnas intäkter...

Läs mer

Allsvenskan Original 2017 omg Omg Lag Lag Dag Datum Tid

Allsvenskan Original 2017 omg Omg Lag Lag Dag Datum Tid Allsvenskan Original 2017 omg. 1-21 Omg Lag - Lag Dag Datum Tid 1 Halmstad - Östersunds FK Lör 01-apr 16:00 GIF Sundsvall - Athletic FC Eskilstuna Sön 02-apr 15:00 1 IFK Norrköping FK - Hammarby Sön 02-apr

Läs mer

Assyriska FF Målsnitt Plac Serie P Nivå GM DELTOG EJ ,59 1,48

Assyriska FF Målsnitt Plac Serie P Nivå GM DELTOG EJ ,59 1,48 Målsnitt År Plac Serie M V O F GM IM P Nivå GM IM 1975 11 Div 7 Östra 20 0 0 20 11-101 0 7 0,55 5,05 Assyriska Föreningen 1976 DELTOG EJ 1977 5 Div 7 Östra 18 9 4 5 49-35 22 7 2,72 1,94 1978 4 Div 7 Östra

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2014

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2014 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (20) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Elitettans. ekonomi 2018

Elitettans. ekonomi 2018 Elitettans ekonomi 2018 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Elitettan resultat... 4 Elitettan intäkter... 6 Elitettan kostnader... 7 Elitettan eget kapital... 8 2 Sammanfattning

Läs mer

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi 2013

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi 2013 Division 1-Herrföreningarnas ekonomi 2013 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (10) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

År Publik- Antal Spelform TV-sändningar Publiksnitt lag och Arena-TV bonus för

År Publik- Antal Spelform TV-sändningar Publiksnitt lag och Arena-TV bonus för ENKEL ALLSVENSK ANALYS - UTAN STÄLLNINGSTAGANDEN År Publik- Antal Spelform TV-sändningar Publiksnitt lag och bonus för 1980 6.285 14 lag Raka Allsvenskan 1981 6.296 14 lag Raka Allsvenskan 1982 5.364 12

Läs mer

Elitettans. ekonomi 2016

Elitettans. ekonomi 2016 Elitettans ekonomi 2016 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Elitettan resultat... 4 Elitettan intäkter... 5 Elitettan kostnader... 6 Elitettan eget kapital... 6 2 Sammanfattning

Läs mer

Analys av. allsvenska klubbarnas

Analys av. allsvenska klubbarnas Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2012 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Sida Sammanfattning 3 Inledning 5 Klubbarnas resultat 5 Klubbarnas intäkter 8 Klubbarnas kostnader 12 Klubbarnas

Läs mer

1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos

1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Division 1-Herrföreningarnas ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos 1 Innehåll Sida Sammanfattning 3 Föreningarnas resultat 4 Föreningarnas intäkter 6 Föreningarnas kostnader 7 Föreningarnas

Läs mer

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Måldokument Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Vision Bli hela Falkenbergs förening. Vara alla falkenbergares stolthet. Ge Falkenberg såväl elitfotboll på nationell toppnivå som en

Läs mer

Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan

Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan Sports Business Group 2015 1 Allsvenskan slår omsättningsrekord igen, 1,3 miljarder SEK exklusive spelarförsäljningar 2 Innehåll Förord... 4 Allsvenskans

Läs mer

Analys av. allsvenska klubbarnas

Analys av. allsvenska klubbarnas Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Sida Sammanfattning 3 Inledning 5 Klubbarnas resultat 5 Klubbarnas intäkter 8 Klubbarnas kostnader 13 Klubbarnas

Läs mer

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2007

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2007 Division 1-Damföreningarnas ekonomi 2007 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (1) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas Eget kapital

Läs mer

Division 2-föreningarnas. ekonomi 2007

Division 2-föreningarnas. ekonomi 2007 Division 2-föreningarnas ekonomi Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (1) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 6 Föreningarnas kostnader 9 Föreningarnas balanserade värden

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2015

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2015 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2015 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 (19) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2010

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2010 Division 1-Damföreningarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas Eget kapital

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2017

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2017 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2017 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Superettanklubbarnas resultat... 4 Superettanklubbarnas intäkter... 7 Superettanklubbarnas

Läs mer

Proposition 2 Damserier

Proposition 2 Damserier Proposition 2 Damserier Ärende: Proposition till Tävlingskongressen 2014 om att införa en ny spelform och ett nytt spelupplägg för damernas SSL och division 1 (Allsvenskan). Beskrivning av ärendet och

Läs mer

Elitettans. ekonomi 2017

Elitettans. ekonomi 2017 Elitettans ekonomi 2017 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Elitettan resultat... 4 Elitettan intäkter... 6 Elitettan kostnader... 7 Elitettan eget kapital... 8 2 Sammanfattning

Läs mer

FOTBOLLSSUPPORTRAR I SKÅNE

FOTBOLLSSUPPORTRAR I SKÅNE Fotbollssupportrar i Skåne FOTBOLLSSUPPORTRAR I SKÅNE Anders Widfeldt och Lennart Nilsson Den svenska elitfotbollen genomgår något av en publikboom. Allsvenskan har under 2000-talet haft femsiffriga publiksnitt

Läs mer

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2009

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2009 Division 1-Damföreningarnas ekonomi 2009 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas Eget kapital

Läs mer

Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2016/2017

Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2016/2017 Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2 Hur mår svensk elithockey? Innehåll Förord... 4 01 Sammanfattning... 5 02 Analys av SHL... 6 03 Analys av SHL:s klubblag...27

Läs mer

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson Division 1-Herrföreningarnas ekonomi 2017 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Division 1-föreningarnas resultat... 4 Division 1-föreningarnas intäkter...

Läs mer

Spelprogram - Allsvenskan, herrar

Spelprogram - Allsvenskan, herrar 1 von 10 07.11.2014 14:09 Spelprogram - Allsvenskan, herrar Spelprogram Tabell och resultat Skytteliga SvFF Sortera spelprogram på: Datum Omgång Omgång 1 2014-03-30 15:00 IF Brommapojkarna - Kalmar FF

Läs mer

damallsvenska föreningarnas

damallsvenska föreningarnas Analys av damallsvenska föreningarnas ekonomi 2003 Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden/Kjell Sahlström Innehåll Inledning 3 Damallsvenska föreningarnas resultat 3 Damallsvenska föreningarnas intäkter

Läs mer

Elitettans. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

Elitettans. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson Elitettans ekonomi 2015 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 1 Innehåll Sammanfattning 3 Sida Föreningens resultat 4 Föreningens intäkter 5 Föreningens kostnader 6 Föreningens egna kapital 7 Jämförelse

Läs mer

Omgång 1 /1a. Omgång 2 /1b. Omgång 3 /2a. Omgång 4 /2b

Omgång 1 /1a. Omgång 2 /1b. Omgång 3 /2a. Omgång 4 /2b 1 Förslag ALLSVENSKAN 2011 Omgång 1 /1a (3 april) sö 3 april kl. 14.00 IFK Norrköping FK GAIS sö 3 april kl. 16.30 Trelleborgs FF Malmö FF må 4 april kl. 20.00 Djurgården AIK 1 match lördag kl. 14.00,

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 13 november 2004, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 13 november 2004, kl. 09.00-13.00 Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för statistik Tentamen i Statistik, STA A Deltentamen, 4p november 004, kl. 09.00-.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formel- och

Läs mer

Analys av. allsvenska klubbarnas

Analys av. allsvenska klubbarnas Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2011 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Sida Sammanfattning 3 Inledning 5 Klubbarnas resultat 5 Klubbarnas intäkter 8 Klubbarnas kostnader 13 Klubbarnas

Läs mer

Vecka 27, Söndag 8 Juli 2018, 15:00. Vecka 28, Onsdag 11 Juli 2018, 18:30. Vecka 28, Lördag 14 Juli 2018, 20:00 https://gotevent.

Vecka 27, Söndag 8 Juli 2018, 15:00. Vecka 28, Onsdag 11 Juli 2018, 18:30. Vecka 28, Lördag 14 Juli 2018, 20:00 https://gotevent. Kopparbergs FC - Växjö DFF Vecka 26, Lördag 30 Juni 2018, 15:00 https://gotevent.se/p/5270 GAIS - Norrby IF Vecka 26, Lördag 30 Juni 2018, 16:00 https://gotevent.se/p/5446 Partille Cup - The Opening Ceremony

Läs mer

Resultat, C Mores spelarenkät, Allsvenskan 2015

Resultat, C Mores spelarenkät, Allsvenskan 2015 Resultat, C Mores spelarenkät, Allsvenskan 2015 I enkäten, som genomfördes 23-27 mars 2015, har tre spelare i varje Allsvensk klubb anonymt fått svara på 20 frågor. Spelarna har inte fått svara sig själv,

Läs mer

Penningligan En inblick i den svenska elitfotbollens ekonomi

Penningligan En inblick i den svenska elitfotbollens ekonomi Penningligan En inblick i den svenska elitfotbollens ekonomi Sports Business Group Säsongen 215 Förord Tredje upplagan av Penningligan en årlig genomgång av ekonomin i Allsvenskan från Deloitte Sports

Läs mer

Analys av. Damallsvenska klubbarnas. ekonomi 2010

Analys av. Damallsvenska klubbarnas. ekonomi 2010 Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Damallsvenska klubbarnas resultat... 5 Damallsvenska klubbarnas intäkter...

Läs mer

Digitalt arenaengagemang

Digitalt arenaengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:08 Digitalt arenaengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:09 Arenabesökare och Allsvenskan i sociala medier Digitalt arenaengagemang Allsvenska arenor och arenabesökare i sociala medier

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Division 2-föreningarnas. ekonomi 2004

Division 2-föreningarnas. ekonomi 2004 Division 2-föreningarnas ekonomi 2004 Svenska Fotbollförbundet Revisionsnämnden Kjell Sahlström Sida 1 (13) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 6 Föreningarnas kostnader 8 Föreningarnas

Läs mer

Evenemang. Frölunda Indians - Luleå HF. Frölunda Indians - HV 71. GAIS - Landskrona BoIS. BK Häcken - Östersunds FK. Redbergslids IK - Ystads IF HF

Evenemang. Frölunda Indians - Luleå HF. Frölunda Indians - HV 71. GAIS - Landskrona BoIS. BK Häcken - Östersunds FK. Redbergslids IK - Ystads IF HF Frölunda Indians - Luleå HF Vecka 42, Torsdag 18 Oktober 2018, 19:00 https://gotevent.se/p/5630 Frölunda Indians - HV 71 Vecka 42, Lördag 20 Oktober 2018, 15:15 https://gotevent.se/p/5631 GAIS - Landskrona

Läs mer

Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan)

Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Förbundsstyrelsens uppdrag är att ta beslut som är så bra som möjligt för helheten inom Svensk Innebandy. Det inkluderar även beslut

Läs mer

Bakgrund till projektet

Bakgrund till projektet Vad är det som gör vissa idro0sklubbar uthålligt framgångsrika? Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde Margareta Oudhuis, Högskolan i Borås Bakgrund till projektet Forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans

Läs mer

Division 2-föreningarnas. ekonomi 2006

Division 2-föreningarnas. ekonomi 2006 Division 2-föreningarnas ekonomi Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström & Birgitta Roos Sida 1 (15) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 6 Föreningarnas kostnader 9 Föreningarnas

Läs mer

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2006

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2006 Division 1-Damföreningarnas ekonomi Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström & Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för föreningarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet,

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för klubbarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet, dels

Läs mer

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT SAMMANSTÄLLNING Svårt att få in underlag från klubbarna Presentation av säsongen14/15 sker i samband med elitkonferensen 6/2 En första överblick ger att inga förbättringar har skett sedan 13/14 4 av 14

Läs mer

Analys av. allsvenska klubbarnas

Analys av. allsvenska klubbarnas Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2013 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström Innehåll Sida Sammanfattning 3 Inledning 5 Klubbarnas resultat 5 Klubbarnas intäkter 8 Klubbarnas kostnader 12 Klubbarnas

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2016

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2016 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2016 Svenska Fotbollförbundet Gabriel Altun 1 (20) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Tippade rader 2016 Namn Anders Wallin Anton Kastrup Anton Wulfsberg Bengt Halse 1 Bengt Halse 2 Superetta Supertvåa Dametta

Tippade rader 2016 Namn Anders Wallin Anton Kastrup Anton Wulfsberg Bengt Halse 1 Bengt Halse 2 Superetta Supertvåa Dametta Namn Anders Wallin Anton Kastrup Anton Wulfsberg Bengt Halse 1 Bengt Halse 2 1 Malmö FF Malmö FF IFK Göteborg Malmö FF AIK 2 Djurgårdens IF IFK Norrköping Malmö FF IFK Göteborg Malmö FF 3 AIK Jönköpings

Läs mer

Suède 1991 ère journée ème journée ème journée ème journée ème journée ème journée ème journée

Suède 1991 ère journée ème journée ème journée ème journée ème journée ème journée ème journée Suède 1991 1ère journée 6-7 avril 215034 144554 01 Sue Djurgårdens IF IFK Norrköping 0:3 320523 455441 01 Sue Malmö FF IFK Göteborg 1:1 430412 100103 01 Sue Halmstads BK AIK 0:1 435025 0,35523 01 Sue Östers

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan

Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan Sports Business Group 2015 1 Allsvenskan slår omsättningsrekord igen, 1,3 miljarder SEK exklusive spelarförsäljningar 2 Innehåll Förord... 4 Allsvenskans

Läs mer

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp Borås s Arena Bakgrund IF Elfsborg är r ett klassiskt fotbollslag i Sverige. Nummer 5 i Allsvenska Maratontabellen. (Göteborg, Malmö AIK och Norrköping ligger före) f Senaste 10 åren har Elfsborg placerat

Läs mer

Tippade rader 2015 Namn Anders Jakobsson Anders Wallin Anton Wulfsberg Bengt Halse 1 Bengt Halse 2 Superetta Supertvåa Dametta

Tippade rader 2015 Namn Anders Jakobsson Anders Wallin Anton Wulfsberg Bengt Halse 1 Bengt Halse 2 Superetta Supertvåa Dametta Namn Anders Jakobsson Anders Wallin Anton Wulfsberg Bengt Halse 1 Bengt Halse 2 1 AIK Malmö FF IFK Göteborg Malmö FF Malmö FF 2 IF Elfsborg IF Elfsborg Malmö FF IFK Göteborg AIK 3 Malmö FF AIK IF Elfsborg

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för klubbarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet, dels

Läs mer

Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2 Hur mår svensk elithockey? Innehåll 01 Förord... 4 02 Sammanfattning... 5 03 Analys av SHL... 6 04 Analys av SHL:s klubblag...24

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

AFC PRISLISTA Sponsring 2019

AFC PRISLISTA Sponsring 2019 AFC Eskilstuna PRISLISTA Sponsring 2019 Svensk Fotboll Svensk Fotboll har under de senaste åren växt och blivit allt mer konkurrenskraftig i förhållande till övriga fotbollsligor i Europa. Malmö FF och

Läs mer