Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2016

Transkript

1 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2016 Svenska Fotbollförbundet Gabriel Altun 1 (20)

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter... 7 Superettanklubbarnas kostnader Spelartransfers Elitlicensens regler i korthet Superettanklubbarnas egna kapital, redovisade resultat och soliditet Superettanklubbarnas konsolideringsgrad Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition Superettans kostnader för inspelad poäng under (20)

3 Analys av ekonomin i Superettanklubbarna 2016 Sammanfattning Totala intäkter samtliga klubbar 250,0 mkr (2015: 308,5 mkr) Resultat sammantaget superettanklubbarna - 16,1 mkr (2015: +0,8 mkr) Varav spelaromsättningsnetto + 8,9 mkr (2015: +32,1 mkr) Eget kapital + 1,0 mkr (2015: +7,0 mkr) Negativt eget kapital i sju av sexton klubbar. Övriga klubbar redovisade positivt eget Kapital Under 2016 var det sammanlagda resultatet för samtliga superettanklubbar -16,1 mkr (2015:+0,8 mkr), det ekonomiska resultatet var därför sämre 2016 än Större satsningar som har resulterat i ökade kostnader i en del klubbar samtidigt som intäkter från spelarförsäljningar har minskat, förklarar den ekonomiskt negativa trenden. Likt föregående medverkade sexton klubbar i Superettan säsongen Att siffrorna skiljer sig så mycket mellan åren beror helt på vilka klubbar som är representerade i Superettan, vilket också får betydelse för underlaget som den ekonomiska analysen bygger på. Det totala driftresultatet för Superettan 2016 uppgick till 25,7 mkr (2015:- 37,7 mkr). Driftresultatet exkluderar spelaromsättningsnettot, finansnettot samt extraordinära poster, skatter och bokslutsdispositioner. Arbetet att öka intäkterna och minska kostnaderna är en ständig kamp för att få en ekonomi i balans och göra det möjligt att gå runt på sina egna intäkter, trots att driftresultatet för 2016 var bättre än 2015 så kvarstår en hel del jobb med att minska kostnaderna i förhållande till intäkterna Under 2016 redovisade sju klubbar ett överskott och 8 klubbar ett underskott, en klubb redovisade ett nollresultat. Att jämföra med föregående år där 8 klubbar redovisade ett överskott och lika många ett underskott. Det tyder på att fördelningen mellan åren är relativ snarlik. Superettanklubbarnas intäkter (inklusive ränte- och andra finansiella intäkter samt extraordinära intäkter) uppgick år 2016 till 250 mkr (2015: 308,5 mkr), vilket är en minskning med 19 procent jämfört med föregående år. Att intäkterna har sjunkit jämfört med föregående är också hänförligt till att klubbar som IF Brommapojkarna och Östersund FK inte spelade i Superettan 2016, dessa tillsammans omsatte ca 80 mkr varav IF Brommapojkarna omsatte nästintill dubbelt så mycket som Halmstad BK gjort under De totala kostnaderna för superettanklubbarna inklusive finansiella- och extraordinära kostnader och kostnadsförda spelarköp/inhyrning uppgick till 266,1 mkr år 2016 (2015: 360,9 mkr), en minskning med 13 procent jämfört med föregående år. Intäkterna har således minskat mer än kostnaderna vilket även bäddade för de försämrade resultatet för Detta är dock direkt hänförligt till föregående års lyckade spelarförsäljningar som inbringade en hel del intäkter. Skulle vi jämföra endast driftintäkter (- 11procent) vs Driftkostnader (-13 procent) så kan vi notera att de totala driftkostnaderna har sjunkit mer än driftsintäkterna och får därmed ses som en positiv utveckling, då posten spelarförsäljningar kan variera väldigt mycket från år till år. 3 (20)

4 Den genomsnittliga spelarlönen antaget 24 spelare per spelartrupp vid en 12 månaders anställning uppgick till kr/månad under 2016 (2015: kr/månad), vilket är en marginell ökning mot föregående år. Under 2016 redovisade Superettan totalt ett samlat eget kapital uppgående till + 1,0 mkr per den sista december 2016 (2015: 7,0 mkr). Det egna kapitalet har sjunkit jämfört med föregående år vilket delvis förklaras i att den klubben (IF Brommapojkarna) med störst eget kapital 2015 inte spelade i Superettan 2016, samt att klubbar som Assyriska FF, Ängelholms FF, Degerfors IF och Syrianska FC som spelade i Superettan både 2015 och 2016 redovisar ett sämre resultat vilket i sin tur påverkar det egna kapitalet. Vilka klubbar som spelar i serien aktuellt år har alltså en stor del i förändringen av de egna kapitalet samt resultatet. IK Sirius FK och Athletic FC Eskilstuna som hamnade på första respektive andra plats var väldigt lyckosamma under 2016, då respektive poäng kostade klubbarna endast 284 tkr respektive 208 tkr för deras 61 poäng. I Jämförelse kostade varje intjänad poäng för Assyriska FF 582 tkr, vilket visat sig vara väldigt kostsamma poäng då klubben åkte ur Superettan. Svenska Fotbollförbundet Gabriel Altun 4 (20)

5 Inledning Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet för klubbarna i Superettan år Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av klubbarna samt deras årsredovisningar, vilka är reviderade av auktoriserade eller godkända revisorer. I avsnittet om eget kapital ges som tilläggsinformation uppgifter om de egna kapitalet för samtliga klubbar, som medverkar i Superettan säsongen 2017, detta för att koppla ihop rapporten med elitlicenskraven för aktuella klubbar. Superettan, som etablerades år 2000, består av 16 klubbar. Obs! Samtliga belopp i tabeller nedan är redovisade i mkr om ej annat anges. Superettanklubbarnas resultat Resultatets beståndsdelar , mkr Driftresultat -25,8-37,7 2,8-16,9-27,3-22,8-40,0-11,0-34,5-16,6 Spelaromsättning 8,9 32,1 16,3 1,0 8,8 7,2 11,2 2,3 34,5 2,2 Ränten:o mm fin 0,8 4,2-7,0 13,6-5,6-2,3 5,7-1,4 1,0 7,2 Extraordinära poster/skatter 0,0 2,2-0,1 0,9 8,8 0,2 3,7-0,8 3,0-1,0 Redovisat resultat -16,1 0,8 12,0-1,4-15,3-17,7-19,4-10,9 4,0-8,2 Tabell 1 Det sammantagna driftresultatet för samtliga klubbar i Superettan uppgår till 25,8 mkr (2015: -37,7 mkr), vilket är positivt jämfört med föregående år. Föregående års negativa driftresultatet belastades av två klubbar som inte medverkade säsongen Det redovisade resultatet är däremot betydligt sämre än föregående år, i det redovisade resultatet ingår spelaromsättningsnettot (spelarförsäljningar minus såväl direkt kostnadsförda spelarförvärv som avskrivningar balanserade spelarförvärv samt netto av spelarinhyrning och uthyrning). Historiskt sätt var 2015 ett väldigt bra år för Superettan gällande spelarförsäljningar, vilket förbättrade resultatet markant. Noterbart är att de redovisat resultatet exklusive spelaromsättning för 2016 är bättre än 2015 års. Att de redovisade resultatet är negativt under året beror till största delen på en större satsning och ökade kostnader hos bland annat Dalkurd FF, som redovisar de klart största minusresultatet. Superettanklubbarna arbetar hårt år efter år för att öka intäkterna och minska kostnaderna, då man strävar efter en ekonomi i balans, men större målsättningar och visioner i klubbar kan leda till att uppnå ett plusresultat på sista raden är en ännu större utmaning. Att siffrorna skiljer sig mellan åren beror även på vilka klubbar som representerade under respektive säsong. 5 (20)

6 Resultat per klubb 2016, mkr Redovisat resultat Driftresultat Spelaromsättning Finansiellt IK Sirius FK 1,6 1,8-0,1-0,1 IK Frej Täby 1,5-2,4 4,0-0,1 Ljungskile SK 1,4-1,2 0,8 1,8 IFK Värnamo 1,0 0,1 0,9 0,1 Åtvidabergs FF 0,1-0,4 0,5-0,1 Örgryte IS FF 0,1 0,1 0,1-0,1 Varberg BoIS FC 0,1 0,3-0,1-0,1 GAIS 0,0 0,5-0,4-0,1 Athletic FC Eskilstuna -0,1-3,1 3,2-0,2 Syrianska FC -0,7-1,2 0,6-0,1 Ängelholms FF -0,9-0,9 0,1-0,1 Degerfors IF -1,5-1,4-0,1 0,0 Trelleborgs FF -2,5-2,6 0,0 0,0 Assyriska FF -3,0-2,6-0,2-0,2 Halmstad BK -3,5-3,2-0,3 0,1 Dalkurd FF -9,7-9,6-0,1 0,0 * Superettan totalt -16,1-25,8 8,9 0,8 Tabell 2 Under 2016 redovisade sju klubbar ett överskott och 8 klubbar ett underskott, en klubb redovisade ett noll resultat. Att jämföra med föregående år där 8 klubbar redovisade ett överskott och lika många ett underskott. Det tyder på att fördelningen mellan åren är relativ snarlik. IK Sirius FK redovisar de största överskottet för 2016 på 1,6 mkr, följt av IK Frej Täby på 1,5 mkr, IK Frej Täbys positiva resultat är hänförligt till spelaromsättningsnettot. Skulle endast driftresultatet beaktas så hamnar de längre ner i tabellen. Dalkurd FF redovisar ett negativt resultat med marginal jämfört med övriga klubbar under 2016, det i sin tur beror på att klubben gjorde en större sportslig satsning som innebar ökade personalkostnader. Fem klubbar redovisar ett positivt driftresultat, vilket är en förbättring mot föregående år då endast två klubbar hade ett positivt driftresultat. Likt de redovisade resultatet redovisar Dalkurd FF de största underskottet följt av Halmstad BK, som tidigare nämnt så är det bland annat höga personalkostnader i förhållande till intäkter samt allmänt höga kostnader som bidrar till de negativa resultatet. 6 (20)

7 Superettanklubbarnas intäkter Totala intäkter Superettan , mkr Ordinarie drift Spelarförsäljning * Totalt * Genomsnitt/fören. 15,5 18,8 23,1 22,8 23,8 21,4 20,6 16,5 20,9 21 * Ordin. Drift % tot 95% 88% 94% 96% 94% 95% 92% 94% 86% 94% Tabell 3 Superettanklubbarnas intäkter (exklusive ränte- och andra finansiella intäkter samt extraordinära intäkter) uppgick år 2016 till 248 mkr (2015: 300 mkr), vilket är en minskning med 17 procent jämfört med föregående år. Att intäkterna varierar mellan åren beror till största delen på vilka klubbar som spelar i serien respektive år, att intäkterna under varit betydligt högre än dagens siffror är direkt hänförligt till att Hammarby Fotboll AB spelade i Superettan under dessa säsonger, med sin stora publikmassa och förening så bidrog de till de ökade intäkterna. Att intäkterna sjunkit under 2016 jämfört med föregående är också hänförligt till att klubbar som IF Brommapojkarna och Östersund FK inte spelade i Superettan 2016, dessa tillsammans omsatte ca 80 mkr varav IF Brommapojkarna omsatte nästintill dubbelt så mycket som Halmstad BK gjort under Spelarförsäljningarna har under 2016 sjunkit med ca 65 procent, detta syns även i sista raden i tabellen ovan där 95 procent av intäkterna kommer från driften. En ökning med 7 procent jämfört med föregående år, vilket i sig är positivt då endast 5 procent av de totala intäkterna kommer från spelarförsäljningar. Siffran ligger även historiskt sätt på en normal nivå. 7 (20)

8 Fördelning intäkter 2016 Intäktsjämförelse mellan åren 2016 och 2015, mkr I denna jämförelse ingår även ränte- och andra finansiella intäkter samt extraordinära intäkter Andel 2015 Andel Förändr mkr Förändring % Publik & övr matchintäkter 41,6 17% 46,2 15% -4,6-10% Reklam & sponsring 89,0 36% 101,4 33% -12,4-12% Sändningsrättigheter 51,5 21% 45,0 15% 6,5 14% Bidrag 20,0 8% 25,5 8% -5,5-22% Övr int egna arrangemang 17,6 7% 22,8 7% -5,2-23% Övrigt 15,3 6% 22,5 7% -7,2-32% * Summa drift 235,0 263,4-11% Spelarrättighetsförsäljning 12,6 5% 36,4 12% -23,8-65% Finansiella intäkter 2,4 1% 6,5 2% -4,1-63% Extraord int bokslutsdisp o skatt 0,0 0% 2,2 1% -2,2-100% * Totalt 250,0 100% 308,5 100% -58,5-19% Tabell 4 De totala intäkterna för Superettan 2016, inklusive finansiella- och extraordinära intäkter, minskade med ca 19 procent mellan åren. Som tidigare nämnt kan faktiska förändringar dels bero på hur klubbarna har redovisat sina siffror samt vilka klubbar som finns representerade under respektive säsong. Årets förändring i intäkterna bör jämföras med förändringen i de totala kostnaderna som sjunkit med 13 procent, intäkterna har alltså under året sjunkit betydligt mer än kostnaderna vilket får ses som en negativ utveckling. Detta är dock direkt hänförligt till föregående års lyckade spelarförsäljningar som inbringade en hel del intäkter. Skulle vi endast jämföra driftintäkter (- 11procent) vs Driftkostnader (-13 procent), så kan vi notera att de totala driftkostnaderna har sjunkit mer än driftsintäkterna och får därmed ses som en positiv utveckling, då posten spelarförsäljningar kan variera väldigt mycket från år till år så bedöms ovan jämförelse vara ett bra mått. Publik- och övriga matchintäkter uppgår till 41,6 mkr år 2016 (2015: 46,2 mkr), vilket är en minskning med 10 procent mot föregående år, men står för en högre andel av de procentuella intäkterna under I dessa siffror ingår även medlemsintäkterna, posten står sig således väldigt bra trots att en stor förening som IF Brommapojkarna med mycket medlemsintäkter inte spelade i Superettan Östersund FK som gick väldigt starkt 2015 och lockade till sig mycket åskådare under matcherna är även de en bidragande orsak till att årets siffror har sjunkit, då klubben kom tvåa i Superettan 2015 och gick därmed upp till Allsvenskan. Intäkterna från Reklam- och sponsringsintäkterna har likt ovan minskat i faktiska tal men står för en högre andel av de procentuella intäkterna. Anledningen till minskade intäkter kan delvis förklaras i att Östersunds FK och Jönköping Södra IF som redovisade en hög andel reklam och sponsorintäkter år 2015 inte fanns med Det tillsammans med minskade reklam och sponsorintäkter hos Ängelholms FF och IK Frej Täby kan förklara de minskade intäkterna. Halmstad BK som åkte ur Allsvenskan 2015 redovisar under 2016 högst reklam och sponsorintäkter med 12,7 mkr följt av IK Sirius FK på 8,9 mkr, det kan jämföras med Östersund FK och Jönköping 8 (20)

9 Södra IFs 9,1 mkr vardera. Under 2015 fanns alltså fler klubbar med höga reklamintäkter än 2016 vilket bidrog till ökade intäkter under Den posten som ökat under 2016 jämfört med 2015 är intäkter från sändningsrättigheter, här kan en viss del bero på hur klubbarna redovisat sina intäkter från SEF, beträffande sändningsrättigheter och övriga centrala avtal mellan åren. Spelarförsäljningar har som tidigare nämnt minskat markant jämfört med 2015, det beror på att klubbar som IF Brommapojkarna, Östersund FK, Ljungskile SK och GAIS hade en lyckad verksamhet på transfermarknaden under När man tittar på intäkter från spelarförsäljningar bör man också beakta de kostnader som klubbarna haft för ersättningsspelare i form av spelarförvärvskostnader. Se vidare Kostnadsjämförelse mellan 2016 och 2015 samt Spelartransfers. Intäkter per klubb 2016 och 2015, mkr I dessa intäkter exkluderas ränte- och andra finansiella intäkter samt extraordinära intäkter År 2016 År 2016 År 2015 År 2015 Intäkter inkl Intäkter exkl Intäkter inkl Intäkter exkl spelarförs. spelarförs spelarförs. spelarförs Halmstad BK 23,8 23,7 Allsvenskan Allsvenskan GAIS 21,9 21,9 24,0 20,1 Åtvidabergs FF 21,1 19,6 Allsvenskan Allsvenskan IFK Värnamo 19,1 17,5 17,3 16,6 IK Sirius FK 19,0 19,0 20,2 18,4 Örgryte IS FF 18,9 18,8 Division ett Division ett Varberg BoIS FC 15,8 15,8 14,8 14,8 Trelleborgs FF 14,1 14,1 Division ett Division ett Assyriska FF 13,5 13,5 15,2 15,0 Degerfors IF 13,3 13,2 15,0 13,5 Athletic FC Eskilstuna 12,8 9,5 10,1 7,7 Ljungskile SK 12,4 11,6 14,1 10,2 Dalkurd FF 11,2 10,9 Division ett Division ett Syrianska FC 10,9 10,3 12,1 11,5 Ängelholms FF 10,0 9,8 15,8 15,5 IK Frej Täby 9,8 5,8 8,3 8,3 IF Brommapojkarna Division ett Division ett 44,1 35,1 Utsikten Division ett Division ett 8,1 8,1 Mjällby AIF Division ett Division ett 21,6 20,6 Östersunds FK Allsvenskan Allsvenskan 34,5 25,2 Jönköpings Södra IF Allsvenskan Allsvenskan 24,6 22,8 * Superettan totalt 247,6 235,0 299,8 263,4 Tabell 5 Den stora spridningen mellan klubbarnas intäkter är inte lika tydlig under 2016 som den var 2015, där gapet mellan IF Brommapojkarna och övriga lag var stor. Trots att gapet mellan Halmstad BK med högst intäkter på 23,8 mkr och IK Frej Täby på 9,8 mkr är stort, så är det en någorlunda jämnspridning mellan övriga klubbar i tabellen. Att intäkterna sjunkit förklaras i att intäktsstarka klubbar inte spelade i Superettan 2016, de fem klubbarna som lämnade Superettan omsatte tillsammans 132,9 mkr jämfört med 89,1 mkr för de fem klubbarna som tillkom Klubbar som GAIS, 9 (20)

10 IFK Värnamo och IK Sirius FK som spelade i Superettan både säsongen 2015 och 2016 har ökat sina intäkter exklusive spelarförsäljning. Superettanklubbarnas kostnader Kostnadsjämförelse mellan 2016 och 2015, mkr 2016 Andel 2015 Andel Förändring kkr Förändring % Match- & träningskostnader 46,0 17% 49,1 16% -3,1-6% Övriga egna arrangemang 3,4 1% 7,0 2% -3,6-51% Personalkostnader 171,1 64% 192,6 63% -21,5-11% Administration/lokalkostnad 19,5 7% 13,9 5% 5,6 40% Reklam & sponsring 7,6 3% 6,5 6% 1,1 17% Övrigt 12,2 5% 29,5 10% -17,3-59% * Summa driftkostnader 259,8 298,6 Spelarförvärv direkt kostnadsförda 3,1 1% 2,6 1% 0,5 19% Avskrivningar balans spelarförvärv 0,6 0% 1,6 1% -1,0-63% * S:a spelarförvärv & -avskr 3,7 4,2 Övriga avskrivningar 1,0 0% 2,5 1% -1,5-60% Finansiella kostnader 1,6 1% 2,3 1% -0,7-30% Extraordinära poster o skatt 0% 0% 0,0 0% ** Totalt 266,1 100% 307,6 100% -41,5-13% Tabell 6 De totala kostnaderna för superettanklubbarna inklusive finansiella- och extraordinära kostnader och kostnadsförda spelarköp/inhyrning uppgick till 266,1 mkr år 2016 (2015: 307,6 mkr), en minskning med 13 procent jämfört med föregående år. Intäkterna har således minskat mer än kostnaderna vilket även bäddade för de försämrade resultatet för 2016, vilket även nämnts under intäktsjämförelsen. Räknar man endast driftsintäkter jämfört med driftskostnader så har kostnaderna minskat i större utsträckning än intäkterna, vilket bedöms vara en viktigare jämförelse faktor än totalen, då totalen påverkas av spelarförsäljning och finansiella kostnader/intäkter. Match- och träningskostnader ligger i nivå med föregående år trots minskade kostnader och att klubbar med höga kostnader inte medverkade i Superettan (20)

11 Den posten som sticker ut mellan åren i faktiska tal är personalkostnader, detta är direkt hänförligt till tre klubbar som lämnade Superettan (IF Brommapojkarna, Östersund FK och Mjällby AIF), dessa tre klubbar utgjorde tillsammans 36 procent (68,7 mkr) av de totala personalkostnaderna föregående år. I jämförelse till detta utgör årets tre klubbar (Dalkurd FF, GAIS och Halmstad BK) med högst personalkostnader tillsammans 25 procent (42,3 mkr) av de totala personalkostnaderna. Andelen av de totala kostnaderna ligger dock i nivå med föregående år och är den klart största kostnadsposten. Då spelarlönerna har ökat marginellt med 1 procent, så är det övriga personalkostnader som minskat. Övriga kostnader skiljer sig både procentuellt och i faktiska tal jämfört med föregående år, denna minskning är direkt hänförlig till IF Brommapojkarna och Jönköping Södra IF som lämnade Superettan I övrigt har det inte varit några större rörelser i faktiska tal bland övriga kostnadsposter. Fördelning kostnader 2016 Spelarlönernas utveckling, , mkr Spelarlöner 109,5 108,0 107,8 94,7 101,8 91,5 92,5 77,3 78,2 76,9 Driftskostnader Driftskostnader exkl Gothia Cup Förändring spelarlöner 1% 0% 14% -7% 11% -1% 20% -1% 2% 12% Spel.löners andel av driftskostn 42% 36% 32% 26% 26% 26% 27% 30% 24% 23% Spel.lön. and. av driftk ex Got Cup 42% 36% 32% 26% 26% 26% 27% 30% 28% 26% Tabell 7 Observera ovan att, för att få jämförbara siffror mellan åren, har särredovisning gjorts med hänsyn till om BK Häcken (och därmed Gothia Cup) ingår i Superettans ekonomi eller inte, vilket BK Häcken inte gjort sedan år Notera att det i spelarlönerna kan ingå s.k. sign-on fees till spelare, vilka ibland utbetalas i samband med att spelare tecknar kontrakt. Spelarlöner är exklusive sociala avgifter. Spelarlöner exklusive sociala avgifter under 2016 ligger i nivå med föregående år, att jämföra med spelarlönernas ökning i Allsvenskan med 28,3 procent. Spelarlönerna ligger alltså i linje med tidigare år trots att totala personalkostnader och kostnader sjönk med 11 respektive 13 procent, vilket även beskrivs i det tidigare avsnittet. Spelarlöner i förhållande till driftkostnaderna ligger på en tio års högsta nivå med 42 procent. Det kan även förklaras i att klubbar har valt att chansa genom att storsatsa och hämta spelare som kräver högre löner för att kunna ta sig upp till Allsvenskan, detta trots att klubben egentligen inte har råd med denna satsning, utan finansieras med kapitaltilskott. Spelarförvärvskostnaderna ligger i nivå med föregående år vilket kan bero på att klubbarna har värvat spelare på free transfers som ofta även kräver högre löner eller sign on fees. 11 (20)

12 Den genomsnittliga lönekostnaden, exklusive sociala avgifter, för spelarna per klubb uppgick 2016 till 6,8 mkr (2015: 6,8 mkr). För en allsvensk klubb låg den genomsnittliga lönekostnaden för spelarna per klubb runt ca 26,8 mkr/år, exklusive sociala avgifter. Därutöver kan de förekomma att spelare får ersättningar från till exempel reklamkontrakt från extern part och inte från klubb. Den genomsnittligt beräknade spelarlönen Den genomsnittliga spelarlönen antaget 24 spelare per spelartrupp vid en 12 månaders anställning uppgick till kr/månad under 2016 (2015: kr/månad). Observera att eventuella s.k. sign-on fees till spelare ingår i denna beräkning Den grovt beräknade snittlönen för en spelare i Superettan utgör ca 26 procent (2015: 32%) av en likartat beräknad snittlön i Allsvenskan, vilket tyder på en markant ökning av snittlönen i Allsvenskan i jämförelse med Superettan. Det bör även noteras att intäktskällorna i Allsvenskan är betydligt större och högre vilket också är en förutsättning för att kunna ha högre personalkostnader. Personalkostnadernas andel av intäkterna i Superettanklubbarna Inom fotbollen i Europa har man länge talat om ett lönetak. På UEFA-nivå har man en riktlinje att de totala personalkostnaderna inte bör överstiga 70 procent av klubbens intäkter. UEFA anser att detta nyckeltal är en indikator på ekonomisk sårbarhet i en klubb. De klubbar som ansöker om UEFA-licens, med högre personalkostnader, kan komma att granskas mer noggrant av UEFA. Detta kan komma att bli intressant för de svenska Superettanklubbar som kan komma att kvala in till UEFA:s tävlingar via Svenska Cupen. Tabell 8 visar detta förhållande för superettanklubbarna. Personalkostnader i förhållande till intäkter Personalkostnader/Intäkter Dalkurd FF 119% Trelleborgs FF 82% Degerfors IF 77% Ljungskile SK 75% Athletic FC Eskilstuna 73% Assyriska FF 73% Ängelholms FF 69% Örgryte IS FF 68% Halmstad BK 66% Varberg BoIS FC 65% IK Frej Täby 62% IK Sirius FK 62% IFK Värnamo 62% GAIS 61% Åtvidabergs FF 60% Syrianska FC 55% Tabell 8 12 (20)

13 En väldigt anmärkningsvärd siffra är Dalkurd FFs på hela 119 procent, det innebär att klubben har haft mer personalkostnader än intäkter, vilket kan förklaras i en offensiv satsning som klubben valde att göra i samband med uppgången till Superettan. Detta är dock inte ekonomiskt hälsosamt i längden, om klubben inte ökar sina intäkter. Utöver Dalkurd FF ligger fem klubbar till över den rekommendera gränsen på 70 procent. Klubbarna är ofta bundna av lönekostnader i avtal, vilka inte går att påverka även om intäkterna sviker, dyra sommarvärvningar för att hålla sig kvar i Superettan eller göra ett sista försök att gå upp till Allsvenskan kan även de bidra till högre personalkostnader. Sammantaget utgjorde personalkostnaderna inklusive sociala avgifter mm ca 69 procent av de totala intäkterna (2015: 63%) för klubbarna i Superettan. Kostnaderna per klubb 2016 och 2015, mkr År 2016 År 2016 År 2015 År 2015 Kostn. inkl spelarförv. Kostn. exkl spelarförv. Kostn. inkl spelarförv. Kostn. exkl spelarförv. Halmstad BK 27,3 27,3 Allsvenskan Allsvenskan GAIS 21,8 21,4 23,4 23,2 Åtvidabergs FF 20,9 20,0 Allsvenskan Allsvenskan Dalkurd FF 20,8 20,5 Division 1 Division 1 Örgryte IS FF 18,7 18,7 Division 1 Division 1 IFK Värnamo 18,0 17,3 17,1 16,3 IK Sirius FK 17,3 17,3 18,5 18,4 Trelleborgs FF 16,7 16,7 Division 1 Division 1 Assyriska FF 16,3 16,1 13,4 13,2 Varbergs BoIS FC 15,7 15,7 14,9 14,8 Degerfors IF 14,8 14,7 15,2 15,2 Ljungskile SK 12,8 12,8 13,4 13,4 Athletic FC Eskilstuna 12,7 12,6 10,1 10,1 Syrianska FC 11,5 11,4 11,9 11,9 Ängelholms FF 10,9 10,7 15,5 15,5 IK Frej Täby 8,2 8,2 9,2 9,2 IF Brommapojkarna Division 1 Division 1 45,9 45,5 Utsikten Division 1 Division 1 8,6 8,3 Mjällby AIF Division 1 Division 1 25,1 24,8 Östersunds FK Allsvenskan Allsvenskan 36,2 35,7 Jönköpings Södra IF Allsvenskan Allsvenskan 22,9 21,6 * Superettan totalt 264,4 261,4 301,3 297,1 Tabell 9 I första respektive tredje kolumnen ingår respektive klubbs samtliga kostnader exklusive extraordinära poster, finansiella kostnader och skatter. I kolumn två respektive fyra har från dessa kostnader dragits av kostnader för spelarförvärv såväl direkt i sin helhet kostnadsförda vid förvärvsåret, som kostnader från 13 (20)

14 årliga avskrivningar avseende balanserade spelare. Likt föregående år har inga större pengar lagts på förvärv, ca 3 mkr för samtliga lag i serien. Likt intäkterna är inte spridningen mellan klubbarnas kostnader lika tydlig under 2016 som den var 2015, Halmstad BK och IK Frej Täby står för de högsta respektive lägsta kostnaderna. Rangordningen för kostnaderna bedöms vara relativ snarlik intäkterna. I det tidigare avsnittet intäkter per klubb gjorde vi en jämförelse på hur mycket intäkter klubbarna som lämnade respektive tillkom Superettan bidrog med under respektive säsong. I en liknande jämförelse kan vi notera att de klubbarna som lämnade Superettan hade kostnader uppgående till 138,1 mkr och de som tillkom 104,4 mkr. För de klubbarna som har spelat i Superettan båda åren har kostnaderna sjunkit med två procent att jämföra med intäkterna som sjunkit med fem procent för desamma. Dessa korrelerar med varandra trots att intäkterna sjunkit lite mer än kostnaderna för de klubbarna som spelat i Superettan båda åren. Kostnaderna har således sjunkit under 2016 då Klubbar med höga kostnader lämnade Superettan. Spelartransfers Spelarförsäljningar och spelarförvärv Superettan år , mkr Spelarförsäljningar 11,9 35,5 20,5 11,9 21,5 17,2 27,4 15, ,5 Spelarförvärv, dir 2,1 1,7 1,3 4,6 2,6 4,3 5,7 5,8 4,5 6,5 kostn.förda Spelarförvärv, balanserade 0,0 2,5 0,0 4,4 2,0 1,2 3,5 0,3 4,7 10,6 Tabell 10 Intäkter från spelarförsäljningar varierar från år till år, vilket är rimligt. Årets siffror är den lägsta noteringen på en 10 års period tillsammans med Att dra en direkt jämförelse mellan åren är svårt, då denna post baseras på hur enskild spelare har presterat under året och vilket intresse denne har dragit till sig. Samt att klubbarna eventuellt lyckas behålla sina nyckelspelare om de lyckas ta sig upp till Allsvenskan. Både 2014 och 2015 var bra försäljningsår för Superettan, vilket delvis kan förklaras i att Östersund FK varit väldigt bra på att exportera spelare både 2014 och 2015 tillsammans med IF Brommapojkarna under Kostnaden för spelarförvärv ligger i en relativ normalnivå historiskt sätt och samtidigt positivt att siffran inte överstiger spelarförsäljningar. Att siffran är så låg i förhållande till spelarförsäljningar kan delvis förklaras i att klubbarna värvar spelare på free transfer (bosman) samt att klubbarna tar upp spelare från de egna ledet och ger de chansen i a-laget, för att eventuellt kunna exportera talanger vidare till större klubbar eller ligor. Historiskt sätt har IF Brommapojkarna varit ett gott exempel, som under alla år exporterat en hel del spelare. 14 (20)

15 Balanserat värde externa spelarförvärv Superettan år , mkr Bokfört spelarkapital 0,2 2,5 1,3 4,8 3,6 6,8 11,4 1,2 6,4 6,4 Antal fören. som bal. utgift Tabell 11 Det balanserade värdet per 31 december 2016 uppgick till 0,2 mkr (2015: 2,5 mkr), föregående år var det endast Jönköping Södra IF som balanserade spelarförvärv, klubben åkte upp till Allsvenskan och spelade därmed inte i Superettan Två klubbar balanserade spelarvärden under 2016 (Halmstad BK och Varberg BoIS FC), dessa uppgår inte till några större summor och korrelerar med det tidigare avsnittet, att klubbarna oftast värvar spelare som Bosman och får därmed högre lön. Elitlicensens regler i korthet På Förbundsmötet i mars 1999 beslutades att införa en svensk elitlicens för spel i Allsvenskan och Superettan. Denna licens trädde i kraft från och med år 2002, och baserades första gången på boksluten år 2001, varvid licenser för säsongen 2003 behandlades, och beviljades. Från och med år 2005, vid första tillfället med utgångspunkt från 2004 års bokslut, omfattar elitlicens även klubbar i Damallsvenskan. Detta innebär att dessa klubbar ska redovisa noll eller positivt eget kapital i föregående års bokslut för att inte riskera sin licens inför säsongen efter innevarande säsong. Boksluten 2016 ligger således till grund för licensbehandlingen under år 2017 inför säsongen För att få elitlicens får man inte ha negativt eget kapital. Om en klubb inte uppnår att ha noll eller positivt eget kapital skall i första hand en handlingsplan upprättas angående hur man under året skall uppnå minst noll i eget kapital. Om Licensnämnden inte bedömer att handlingsplanen är orealistisk anses klubben ha uppfyllt kriteriet för det egna kapitalet. Om Licensnämnden bedömer att handlingsplanen är orealistisk avkrävs klubben att senast den 1/10 inlämna ett periodiserat bokslut per den 31/8 som visar att det egna kapitalet är noll eller positivt samt en likviditetsplan som visar att föreningen kan klara sina betalningar under resten av året. Om dessa krav inte uppfylls, och inte särskilda skäl finns för undantag, erhålles ingen elitlicens för nästa år, vilket innebär degradering en division nästkommande år. Formellt beslut angående detta fattas av Representantskapsmötet i november. Jämför nedan sammanställningen över klubbarnas egna kapital per den 31 december Följer klubben en av Licensnämnden godkänd handlingsplan så att man uppnår minst noll i eget kapital vid närmast efterföljande årsredovisning så har klubben uppfyllt kriteriet för det egna kapitalets storlek vid licensprövningen inför nästkommande säsong. 15 (20)

16 Om klubben inte klarar att följa handlingsplanen och vid nästkommande årsredovisning fortfarande har negativt eget kapital åläggs klubben att upprätta ett periodiserat bokslut per den 31 augusti som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll och inlämna denna senast den 1 oktober, samt en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året. Om dessa krav inte uppfylls och särskilda skäl inte finns för undantag så erhålles ingen elitlicens för nästa år, vilket innebär degradering en division inför nästkommande säsong. Beslut om detta fattas av vid Representantskapsmötet i november. Jämför ovan sammanställningen över klubbarnas egna kapital per den 31 december Om klubben återigen i årsredovisningen redovisar negativt eget kapital, efter att man under hösten innan, erhållit elitlicens utifrån periodiserat bokslut och inlämnad likviditetsplan, har klubben att senast den 1 oktober påföljande år visa ett periodiserat bokslut per den 31 augusti som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll, en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året samt en resultatprognos som visar att klubben kommer att redovisa ett eget kapital som är positivt eller noll per den 31 december det året. De två ytterligare ekonomiska krav för elitlicens som finns gäller dels betalningar, dels fortsatt drift. Per den 31 augusti det inte får finnas några förfallna skulder avseende skatter och allmänna avgifter, skulder till SvFF, SDF, annan medlemsklubb eller till utländsk klubb avseende spelarövergångar som inte kan kvittas mot fordringar, eller till professionella spelare, och i förekommande fall till klubbdirektör, ekonomichef, medieansvarig, läkare, fysioterapeut, säkerhetsansvarig, ansvarig för tillträde till arenan för funktionshindrade, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag samt ungdomsansvarig. Per den 1 oktober ska styrelsen skall intyga att klubben har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten hela nästkommande år. Om skulder av angivet slag är förfallna detta datum och/eller styrelsen inte kan intyga att klubben har förutsättningar för fortsatt drift hela nästkommande år ska elitlicens för nästkommande år inte beviljas. Därutöver finns för elitlicens krav på kompetens hos huvudtränare, säkerhetsansvarig, säkerhetsorganisation samt medicinsk undersökning av spelare. Licenssökande kan få negativt beslut i Licensnämnden prövat i Appellationsnämnden. Elitlicens erhålles för ett år i taget. Se vidare Reglemente för Elitlicensen med Anvisningar till Elitlicensens ekonomikriterier på Svenska Fotbollförbundets hemsida 16 (20)

17 Superettanklubbarnas egna kapital, redovisade resultat och soliditet 2016 Eget kapital, mkr Redovisat resultat Soliditet Elitlicenskonsekvens säsongen 2017 GAIS +2,4 0 25% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Ljungskile SK +2,4 +1,4 14% Spelar i division 1 säsongen 2017 Athl FC Eskilstuna 1) +2,1-0,1 31% Handlingsplan godkänd av Licensnämnden Åtvidabergs FF +1,9 +0,1 32% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Halmstad BK +0,8-3,5 2% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 IK Sirius FK +0,8 +1,6 11% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Örgryte IS FF +0,1 +0,1 2% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 IFK Värnamo % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Trelleborgs FF 0-2,5 1% Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 IK Frej Täby -0,2 +1,5 Neg Period. bokslut, likviditetsplan, prog. helårsbokslut 2017 Varberg BoIS FC -0,4 +0,1 Neg Period. bokslut, likviditetsplan, prog. helårsbokslut 2017 Syrianska FC -0,7-0,7 Neg Handlingsplan godkänd av Licensnämnden Dalkurd FF -1,1-9,7 Neg Handlingsplan godkänd av Licensnämnden Degerfors IF -1,3-1,5 Neg Handlingsplan godkänd av Licensnämnden Assyriska FF -2,9-3,0 Neg Spelar i division 1 säsongen 2017 Ängelholms FF -2,9-0,9 Neg Spelar i division 1 säsongen 2017 * Totalt 1) Handlingsplanen som klubben lämnade in avsåg Athletic Eskilstuna AB som hade ett negativt eget kapital, till vilken verksamheten överförts Tabell 12 1,0-16,1 Under 2016 redovisade Superettan totalt ett samlat eget kapital uppgående till + 1,0 mkr per den sista december 2016 (2015: 7,0 mkr). Det egna kapitalet har sjunkit jämfört med föregående år vilket delvis förklaras i att den klubben (IF Brommapojkarna) med störst eget kapital 2015 inte spelade i Superettan 2016, samt att klubbar som Assyriska FF, Ängelholms FF, Degerfors IF och Syrianska FC som spelade i superettan både 2015 och 2016 redovisar ett sämre resultat vilket i sin tur påverkar det egna kapitalet. Vilka klubbar som spelar i serien aktuellt år har alltså en stor del i förändringen av de egna kapitalet samt resultatet. Samtliga klubbar som ska medverka i Superettan 2017 har under våren fått ett delbeslut, beträffande elitlicens inför säsongen Under hösten går Licensnämnden igenom de inlämnade periodiserade boksluten samt övriga kriterier, rörande samtliga klubbar, som ska uppfyllas för att kunna ge slutlig licens inför nästkommande säsong Av sexton klubbar redovisar sju stycken ett negativt eget kapital, att jämföra med fem 2015, vilket är en klar försämring. De klubbarna som redovisar lägst eget kapital spelar även i division 1 säsongen 2017 och söker därmed inte elitlicens. Tre klubbar har lämnat in en handlingsplan för att visa att de egna kapitalet kan återställas till minst noll vid 2017 års utgång, dessa fick även handlingsplanen godkänd av licensnämnden senare. IK Frej Täby och Varberg BoIS FC var två klubbar som föregående år fick sin handlingsplan godkänd av licensnämnden då de redovisade ett negativt eget kapital Trots en förbättring lyckades inte klubbarna infria handlingsplanen under (20)

18 och återigen påvisa ett negativt eget kapital. De ska därför lämna in ett periodiserat bokslut per 31 augusti Därutöver ska de för att beviljas elitlicens säsongen 2018, upprätta en likviditetsplan för resterande del av 2017, som visar att de klarar sina betalningar för resterande del av 2017 samt upprätta en prognos för helårsbokslutet, som visar minst noll i eget kapital per 31 december För de till år 2017 års Superettan nyuppflyttade klubbar eller nedflyttade från Allsvenskan var det egna kapitalet och elitlicensförutsättningarna följande. Eget kapital, mkr Elitlicenskonsekvens inför år 2018 Norrby IF +0,1 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Gefle IF +3,6 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Östers IF -4,5 Handlingsplan godkänd av Licensnämnden Falkenbergs FF +5,6 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 IF Brommapojkarna +2,9 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Helsingborgs IF +0,8 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2018 Superettanklubbarnas konsolideringsgrad 2016 Genom att ställa klubbarnas eget kapital i förhållande till de totala personalkostnaderna kan klubbarnas konsolideringsgrad beräknas. Denna visar hur sårbar en klubb är om intäkterna minskar och kostnaderna för den viktigaste tillgången, personalen, tvingas finansieras av det egna kapitalet. En hög konsolideringsgrad innebär en låg sårbarhet vid intäktsbortfall och omvänt, en låg konsolideringsgrad innebär en hög sårbarhet vid intäktsbortfall. En tumregel, som t ex Riksidrottsförbundets specialförbund verkar efter, är att det egna kapitalet bör kunna täcka minst ett halvårs personalkostnader. Detta innebär i så fall att konsolideringsgraden bör vara runt 50 procent. Konsolideringsgrad Ljungskile SK 26% Athletic FC Eskilstuna 22% GAIS 18% Åtvidabergs FF 15% IK Sirius FK 7% Halmstad BK 5% Örgryte IS FF 1% IFK Värnamo 0% Trelleborgs FF 0% IK Frej Täby Negativ Varberg BoIS FC Negativ Dalkurd FF Negativ Syrianska FC Negativ Degerfors IF Negativ Assyriska FF Negativ Ängelholms FF Negativ Tabell (20)

19 Ingen av klubbarna i Superettan klarar kravet på en konsolideringsgrad på 50 procent, gapet mellan kravet och den klubb som redovisar högst konsolideringsgrad är stort och visar på stor sårbarhet vid intäktsbortfall. Klubbarna med negativ konsolideringsgrad är även de klubbarna som arbetar på att förbättra ekonomin för att elitlicensen inte ska vara i fara. Assyriska FF och Ängelholms FF söker dock inte elitlicens för Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition 2016 Rangordning efter kostnader Tabellposition Halmstad BK 1 3 GAIS 2 8 Åtvidabergs FF 3 6 Dalkurd FF 4 4 Örgryte IS FF 5 9 IFK Värnamo 6 11 IK Sirius FK 7 1 Trelleborgs FF 8 7 Assyriska FF 9 14 Varbergs BoIS FC 10 5 Degerfors IF Ljungskile SK Athletic FC Eskilstuna 13 2 Syrianska FC Ängelholms FF IK Frej Täby Tabell 14 Det har oftast funnits något samband mellan en klubbs tabellposition och dess kostnader, under 2016 kan vi dock konstatera att så inte är fallet. Då klubbar som Athletic FC Eskilstuna och IK Sirius FK lyckades nå sportsliga framgångar trots att de inte hade alltför höga kostnader i jämförelse med andra klubbar. Anledningen till detta kan vara flera orsaker, bland annat att scoutingverksamheten har funkat väldigt bra och därmed lyckats hitta bra spelare till en mindre kostnad, samt att man har andra metoder att arbeta efter som är bättre än övriga klubbar. Det är inte bara pengarna som styr tabellpositionen i Superettan utan många andra faktorer som kan spela en roll huruvida klubben lyckas nå sportsliga framgångar eller inte. Assyriska FF var den klubben som hade högst kostnader av de tre klubbarna som åkte ur, övriga klubbar Ljungskile SK och Ängelholms FF hamnade i bottenskiktet av rangordningen över kostnader. 19 (20)

20 Superettans kostnader för inspelad poäng under 2016 Det är väldigt svårt att spekulera i hur mycket pengar en klubb bör satsa för att vara lyckosam i Superettan. Det är alltid en kombination av olika aspekter som spelar in i fotbollen. Däremot kan det vara intressant att se hur mycket respektive poäng, som lagen tjänat ihop under säsongen, har kostat. I beräkningen nedan ingår respektive klubbs samtliga kostnader exklusive extraordinära poster, finansiella kostnader och skatter i förhållande till hur många poäng de tog under säsongen. Kostnad per inspelad poäng säsongen 2016 Kostn tkr/poäng Athletic FC Eskilstuna 208 IK Frej Täby 216 IK Sirius FK 284 Varbergs BoIS FC 327 Syrianska FC 359 Dalkurd FF 392 Trelleborgs FF 418 Degerfors IF 448 Åtvidabergs FF 475 Örgryte IS FF 479 Ljungskile SK 492 Halmstad BK 506 IFK Värnamo 514 Ängelholms FF 545 GAIS 559 Assyriska FF 582 Tabell 15 I tabellen ovan framgår de att IK Sirius FK och Athletic FC Eskilstuna som hamnade på första respektive andra plats var väldigt lyckosamma under 2016, då respektive poäng kostade klubbarna endast 284 tkr respektive 208 tkr för deras 61 poäng. I Jämförelse kostade varje intjänad poäng för Assyriska FF 582 tkr, vilket visat sig vara väldigt kostsamma poäng då klubben åkte ur Superettan. 20 (20)