Analys av. Damallsvenska klubbarnas. ekonomi 2010

Transkript

1 Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Damallsvenska klubbarnas resultat... 5 Damallsvenska klubbarnas intäkter... 7 Damallsvenska klubbars kostnader... 9 Damallsvenska klubbarnas egna kapital och soliditet Elitlicensens regler i korthet Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition Sida 2 (14)

3 Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2010 Sammanfattning Under 2010 har de Damallsvenska klubbarna minskat sina kostnader med 8 %, även intäkterna har minskat med 3 %. Klubbarna i Damallsvenskan redovisade år 2010 sammantaget ett underskott uppgående till tkr (2009: tkr), vilket var en klar förbättring jämfört med året innan. Man kan konstatera att minskade kostnader samt en mindre intäktsminskning har lett till bättre ekonomiskt resultat. Hälften av klubbarna hade ett ekonomiskt överskott 2010 och hälften drogs med ett underskott. De Damallsvenska klubbarnas sammanlagda intäkter hamnade på tkr Man kan notera att intäkter från reklam och sponsring ökat under året, i övrigt sjönk övriga intäkter. Noterbart är att publikintäkterna sjönk med 46 % trots en publikminskning om bara 20 % på matcherna. Detta kan dock bero på att klubbarna kan ha tvingats se över sina prissättningsstrategier för att få publik att komma till match, vilket kan ha resulterat i totalt lägre intäkter på biljetterna. De Damallsvenska klubbarnas sammanlagda kostnader uppgick år 2010 till tkr, vilket var en minskning med 8 %. Därmed var kostnadsminskningen större än intäktsminskningen under året. Den största minskningen i faktiska tal stod personalkostnaderna för och även kostnaderna för match- och träningskostnader minskade något. Värt att notera är att finansiella kostnader utgör en stor post detta enskilda år, vilket bland annat har sin förklaring i nedskrivning av andelar i intresseföretag i Linköping FC. Den genomsnittliga spelarersättningen uppgick år 2010 till kr/månad per spelare vid 12 månaders anställning (2009: kr/månad). Spelarersättningarnas andel av driftskostnaderna stod 2010 för 33 % av de totala intäkterna, att jämföra med året innan då andelen låg på 30 %. Av klubbarna i Damallsvenskan redovisar tio stycken ett positivt eget kapital, och två stycken ett kapitalunderskott. Föregående år redovisade åtta klubbar ett positivt eget kapital och fyra klubbar ett kapitalunderskott. Allmänt sett är dock fortfarande de flesta klubbarna underkapitaliserade. Den ideella delen av arbetet bland spelare och ledare i en Damallsvensk klubb är i förhållande till motsvarande herrserie stort. Detta ideella arbete innebär kostnader som inte redovisas någonstans, vilket kan göra det svårt att jämföra vilka resurser som läggs ned i damklubbarna när jämförelse ska göras mellan kostnader och tabellposition för lagen i Damallsvenskan. En förklaring till att sambandet mellan kostnadsranking och tabellposition inte alltid är så tydligt kan, utöver graden av ideellt arbete, vara att klubbarna lyckats olika bra med att hushålla med resurserna, vilket ju per definition är hur man lyckats att vara framgångsrika inom ekonomiområdet. Sammanfattningsvis kan man ana att den förutspådda kostnadsrevideringen, för att få ekonomin i balans, har gjorts i många av klubbarna under I många fall har Sida 3 (14)

4 klubbarna lagt ned ett gediget arbete på att hålla nere kostnaderna, vilket också har gett resultat. Endast två av klubbarna har i bokslutet 2010 ett negativt eget kapital som de måste arbeta för att komma tillrätta med. Man kan dock notera att marginalerna är små och skillnad mellan en ekonomi i balans eller inte, ibland kan vara hårfin. Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm Sida 4 (14)

5 Inledning Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet i de Damallsvenska klubbarna för år Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av de allsvenska klubbarna samt deras årsredovisningar. Analysen omfattar de klubbar som spelade i Damallsvenskan år I avsnittet om eget kapital ges dock som tilläggsinformation uppgifter om de till säsongen 2011 nyuppflyttade klubbarnas egna kapital, så att arbetsläget beträffande uppfyllandet av elitlicenskrav bättre beskrivs för aktuella klubbar. Från och med år 2005, då med utgångspunkt från 2004 års bokslut, omfattar elitlicens även klubbarna i Damallsvenskan. Detta innebär bl. a. att de Damallsvenska klubbarna år 2010 ska redovisa noll eller positivt eget kapital i årsredovisningen 2010 för att inte riskera sin licens inför säsongen Se vidare Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier, vilken finns på Svenska Fotbollförbundets hemsida Obs! Samtliga belopp i tabeller nedan i tkr om ej annat anges. Damallsvenska klubbarnas resultat Klubbarna i Damallsvenskan redovisade år 2010 sammantaget ett underskott uppgående till tkr (2009: tkr). Alla åtta åren har svenska klubblag deltagit i UEFA Women s Champions League vilken arrangerades för första gången säsongen Driftresultatet, vilket exkluderar spelaromsättningsnettot, finansnettot samt extraordinära poster och bokslutsdispositioner uppgick 2010 till 547 tkr (2009: tkr), vilket är en resultatförbättring med tkr. De Damallsvenska klubbarna har under de senast två åren fått ett avsevärt bättre driftresultat, om det än är ett driftunderskott. AIK:s underskott, som finansieras av herrverksamheten, uppgår till tkr. Om man exkluderar AIK redovisade Damallsvenskan ett underskott 20 tkr. Det redovisade resultatet från spel i W.C. uppgick 2010 till tkr (2009: -800 tkr). Detta innebär att klubbarna i Damallsvenskan från verksamheten exklusive W.C. redovisade ett underskott tkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års motsvarande underskott om tkr. Resultatets beståndsdelar och resultatutveckling , tkr Driftresultat exklusive Women s Cup Driftresultat inklusive Women s Cup Finansnetto Resultat före extraord & bokslutsdisp Extraordinära poster & bokslutsdisp Redovisat resultat exkl Women s Cup Redovisat resultat inkl Womens Cup Spelaromsättningsnetto Tabell 1 Sida 5 (14)

6 Av de 12 klubbarna i Damallsvenskan som undersökts redovisade 6 klubbar ett resultatöverskott, och 6 klubbar underskott år Föregående år redovisade 5 klubbar överskott och 7 klubbar underskott. De senast åren har andelen klubbar som redovisat ett överskott ökat något. Såväl resultat som driftsresultat varierar kraftigt mellan klubbarna. Av tabell 2 framgår respektive resultat per klubb. I driftresultatet är räntenetto och extraordinära poster, Women s CL samt spelaromsättningens netto exkluderade. Det stora negativa finansnettot i bokslutet 2010 stod i största grad Linköping FC för, vilket avsåg nedskrivning av andelar i intresseföretag. Resultat per damallsvensk klubb 2010, tkr Redovisat resultat Driftresultat ex WC Women s Cup Spelaromsättn Finansnetto Extraordinärt Sunnanå SK 2) Tyresö FF Djurgården IF DFF Kopparbergs/Göteborg LdB Malmö Umeå IK 3) Hammarby IF DFF Jitex BK Linköpings FC Kristianstads DFF KIF Örebro DFF AIK 4) * Damallsvenskan totalt Tabell 2 De redovisade resultaten avser för flersektionsklubbar damfotbollsverksamheten, och för eventuella koncerner de delar av koncernerna som avser fotbollsverksamhet. Eventuella dotterbolag som ej bedriver fotbollsverksamhet ingår därför ej. Detta innebär att resultaten avser följande: 1) Sunnanå SK:s damfotbollsverksamhet (flersektionsförening) exklusive dotterbolaget Sunnanå Utvecklings AB (som ej bedriver fotbollsverksamhet) 2) Umeå IK:s damfotbollsverksamhet (flersektionsförening) 3) AIK Fotboll AB:s damfotbollsverksamhet Det största överskottet 2010 redovisade Sunnanå SK med tkr, följt av Tyresö FF med tkr och Djurgården IF DFF med ett överskott på +204 tkr. Det största underskottet redovisade AIK tkr, följt av KIF Örebro DFF med 466 tkr och Kristianstads DFF med 283 tkr. Se vidare nedan avsnitt om Eget kapital och soliditet i klubbarna. Sida 6 (14)

7 Damallsvenska klubbarnas intäkter De Damallsvenska klubbarnas intäkter uppgick 2010 till tkr (2009: tkr), vilket var en minskning med tkr, eller en minskning med 3 %. Det är första gången vi ser en intäktsminskning sedan mätningarna började. Damallsvenska klubbarnas totala intäkter åren , tkr Drift exkl spelarförsäljn Women s Cup Spelarförsäljning Finansiella intäkter Extraord o boksl.disp * Totalt * Genomsnitt/förening * Drift i % av totalt 91% 93% 99% 99% 98% 97% 99% 98% Tabell 3 Intäkterna från driften av verksamheten (exklusive Women s CL och spelarförsäljningar samt finansiella poster och extraordinära poster) minskade med tkr mellan 2009 och Damfotbollen förefaller dock under de senaste åren lyckats etablera en högre intäktsnivå än tidigare. Intäktsjämförelse mellan åren 2010 och 2009, tkr 2010 Andel 2009 Andel Förändring Förändr tkr Publik % % -46% Reklam & sponsring % % 4% Tips- & mediamedel % % -12% Lotterier 796 1% 884 1% -10% -88 Women s Cup 380 1% 447 1% -15% -67 Bidrag % % 4% 560 Övrigt % % -7% -838 * Summa drift exkl spelarförs % % -3% Spelarförsäljning 370 1% 400 1% -8% -30 Finansiella intäkter 1 0% 8 0% -88% -7 Extraordinärt & bokslutsdisp 301 0% 0 0% 0% 301 ** Totala intäkter % % -3% Tabell 4 Man kan konstatera att de Damallsvenska klubbarna har ökat sina intäkter något gällande intäkter på Reklam & sponsring med tkr under Det mest noterbara är minskningen av intäkterna på publiksidan, vilka sjönk med 46 %. Det har sin förklaring bland annat i en publikminskning på de Damallsvenska matcherna med 20 %, vilket dock inte förklarar hela minskningen. Förra årets vinnare i publikligan, Piteå IF, fanns inte representerat i Damallsvenskan 2010, vilket visar att representationen av klubbar i serien har betydelse. Klubbarna kan också ha tvingats se över sina prissättningsstrategier för att få publik att komma till match, vilket kan ha resulterat i totalt lägre intäkter på biljetterna. Sida 7 (14)

8 Tips- och mediemedel är tänkt att inkludera alla de ersättningar som klubbarna får via ElitFöreningen Damfotboll (EFD) från Svenska Spel, TV-rättigheter och gemensamma marknadsprojekt. Intäkter per klubb 2010 och 2009, tkr. År 2010 År 2009 Intäkter Intäkter Förändring % LdB FC Malmö % Linköpings FC % Umeå IK % Tyresö FF Div 1 Kopparb/Göteborg FC % KIF Örebro DFF % Sunnanå SK % Hammarby IF DFF % Kristianstads DFF % Jitex BK Div 1 Djurgårdens IF DFF % AIK % Piteå IF Div Stattena IF Div * Damallsvenskan totalt % Tabell 5 (Intäkter inklusive spelarförsäljningar) LdB FC Malmö hade högst intäkter under 2010, följt av Linköpings FC, Umeå IK och Tyresö FF. AIK och Sunnanå SK minskade sina intäkter under 2010 med 40 % respektive 30 % jämfört med Sida 8 (14)

9 Damallsvenska klubbars kostnader Damallsvenskans kostnader uppgick år 2010 till tkr (2009: tkr) vilket var en minskning med drygt 6 mkr, 8 %. Därmed har kostnadsökningen, som stått i sig från 2008, vänt, vilket är ett resultat av en ökad kostnadsmedvetenhet och ett hårt arbete ute i klubbarna. Detta kan jämföras med intäktsminskningen, som enligt avsnittet ovan var 3 %. Klubbarnas kostnader har minskat i större grad än intäkterna har minskat, vilket visar på ett ansvarsfullt arbete ute i klubbarna. Kostnadsjämförelse mellan 2010 och 2009, mkr 2010 Andel 2009 Andel Förändring % Förändring tkr Match- & träning % % -12% Personalkostnader % % -11% Administration % % -22% -397 Reklam & sponsring % % -10% -182 Lokaler % % -27% -394 Women s Cup 917 1% % -26% -329 Övrigt % % 70% * Summa drift kostnader Spelarförvärv inkl inhyrning 110 0% 323 0% -66% -213 Avskrivningar m/i & byggnader 158 0% 106 0% 49% 52 Finansiella kostnader m m % 716 1% 191% * Totalt % % -8% Tabell 6 Av kostnaderna svarade klubbarnas totala personalkostnader under 2010 för 64 % med tkr (2008: tkr) och sjönk därmed med 11 % i jämförelse med föregående år. I och med detta bryts trenden som hållit i sig några år med ständigt ökande personalkostnader. Mellan åren 2008 och 2009 ökade personalkostnaderna med 12%. Mellan åren 2007 och 2008 ökade personalkostnaderna med 38 % och mellan åren 2006 och 2007 ökade personalkostnaderna med 14 %. Personalkostnaderna är i särklass den största enskilda posten som minskat mest i faktiska pengar mellan åren 2009 och Personalkostnadernas har ökat väsentligt mer genom åren än inom Herrallsvenskan och inom yrkeslivet i övrigt, men 2010 har utvecklingen vänt. Förklaringen till ökningen tidigare år är givetvis att personalkostnaderna ökat från en låg kostnadsnivå i förhållande till nedlagt arbetet, och fortfarande inte alls motsvarar de ersättningar som kan betalas ut på den kommersiellt mycket starkare herrsidan, för vilken det är möjligt i Allsvenskan att skapa väsentligt högre intäkter. Inom herrfotbollen i Europa talar man ofta om personalkostnadernas andel av klubbens intäkter. På UEFA-nivå har man en riktlinje att de totala personalkostnaderna inte bör överstiga 70 % av klubbens intäkter. För man över resonemanget på Damallsvenskan kan man notera att de sammanlagda totala personalkostnaderna utgör ca 65 % av intäkterna, vilket innebär att man hamnar under den kritiska gränsen. Herrfotbollen har dock andra intäktsförutsättningar än damfotbollen, så kanske borde man använda ett annat jämförelsetal inom damfotbollen. Sida 9 (14)

10 Man kan vidare konstatera att de redovisade match- och tränings kostnader som klubbarna hade under 2010, minskat med 12 % sedan föregående år då det annars skett en stadig ökning från år till år. Förändringen av match- och träningskostnaderna kan dock delvis bero på bland annat förändrade resekostnader beroende på sammansättningen av lagen i serien samt en ökad ambitionsnivå. Spelarersättningarnas utveckling (exkl sociala avgifter) framgår av uppställningen nedan. Spelarersättningarna är i stort sett oförändrade sedan föregående år. Viss osäkerhet råder dock även här kring om klubbarna alla år rapporterat enligt samma principer, varför försiktighet måste råda angående slutsatser angående storleken av spelarersättningarna. Spelarersättningarnas utveckling, , tkr Spelarersättningar Driftskostnader exkl räntor o avskriv Förändring spelarersättningar 87% 172% 24% 65% 13% 48% 7% 0% Spelarersättningars andel av driftskostn 8% 16% 18% 25% 27% 31% 30% 33% Tabell 7 Den genomsnittliga spelarersättningen uppgick år 2010 till kr/månad per spelare vid 12 månaders anställning och antaget 22 spelare i spelartruppen (2009: kr/månad). Observera dock att detta bara är ett beräknat genomsnitt, spannet mellan ersättningarna till olika spelare är stort. För ett mycket begränsat antal spelare är det idag möjligt att försörja sig på att spela fotboll, vilket dock inte var möjligt alls ett antal år tillbaka. Spelarersättningarnas andel av driftskostnaderna ligger på runt 30 % sedan ett par år tillbaka. Av detta kan man dra slutsatsen att förbättrade spelarersättningar är en prioriterad fråga när detta möjliggörs vid ökade intäkter. Sida 10 (14)

11 Kostnader per klubb 2010 och 2009, tkr. Exklusive avskrivningar och finansiella kostnader År 2010 År 2009 Kostnader Kostnader LdB FC Malmö Umeå IK Tyresö FF Div 1 Linköpings FC Kopparb/Göteborgs FC KIF Örebro DFF Sunnanå SK Hammarby IF DFF AIK Kristianstads DFF Jitex BK Div 1 Djurgården IF DFF Piteå IF Div Stattena IF Div * Damallsvenskan totalt Tabell 8 Man kan konstatera att Djurgården IF DFF, Sunnanå SK och Umeå IK har gjort noterbara kostnadsminskningar mellan åren. I Sunnanå SK blev dock konsekvensen att man bara nådde en elfteplats i Damallsvenskan och därmed inte klarade att behålla sin plats i serien. Sida 11 (14)

12 Damallsvenska klubbarnas egna kapital och soliditet De Damallsvenska klubbarna redovisade den sista december 2010 ett samlat eget kapital uppgående till tkr (2009: tkr), vilket motsvarade en soliditet uppgående till 6 % (2009: 16 %). Det totala egna kapitalet har sjunkit från föregående år, vilket till stor del har sin förklaring i AIK:s minskade egna kapital som 2009 utgjorde nästan hela det totala egna kapitalet i Damallsvenskan. Enskilt har AIK fortfarande störst eget kapital på tkr. Förändringar av vilka klubbar som ingår i Damallsvenskan och att redovisning i enstaka fall kan förekomma direkt mot eget kapital och ej via resultaträkningen förklarar varför förändring av eget kapital ej är densamma som årets resultat i avsnittet ovan. Av de Damallsvenska klubbarna år 2010 redovisade 10 klubbar (2009: 8) ett positivt eget kapital och 2 klubbar (2009: 4) kapitalunderskott, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år. Både Umeå IK och Kristianstads DFF ska lämna in ett periodiserat bokslut till Licensnämnden under hösten Bokslutet ska visa att klubbarna har ett eget kapital på 0 kr eller positivt, för att kunna beviljas elitlicens för säsongen Se vidare avsnittet Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition. Eget kapital, tkr Totalt kapital, tkr Soliditet Elitlicenskonsekvens inför år 2012 AIK 1) % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Jitex BK % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Hammarby IF DFF % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 KIF Örebro DFF 2) % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Kopparb/Göteborg FC % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 LdB FC Malmö % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Linköpings FC % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Tyresö FF % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Djurgårdens IF DFF 2) % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Sunnanå SK % Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Kristianstads DFF Negativ Ska inlämna periodiserat bokslut hösten 2011 Umeå IK 3) Negativ Ska inlämna periodiserat bokslut hösten 2011 * Totalt ) Avser hela AIK Fotboll AB inklusive herrverksamheten 2) Inklusive villkorade kapitaltillskott 3) Avser hela föreningen Umeå IK (flersektionsförening) För de till år 2011 års Damallsvenska nyuppflyttade klubbarna var det egna kapitalet och elitlicensförutsättningarna följande. Eget kapital, tkr Elitlicenskonsekvens inför år 2012 Piteå IF Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Dalsjöfors GoIF 915 Klarar eget kapitalkriteriet för licens 2012 Sida 12 (14)

13 Elitlicensens regler i korthet På Förbundsmötet i mars 1999 beslutades att införa en svensk elitlicens för spel i Allsvenskan och Superettan. Denna licens trädde i kraft från och med år 2002, och baserades första gången på boksluten år 2001, varvid licenser för säsongen 2003 behandlades, och beviljades. Från och med år 2005, vid första tillfället med utgångspunkt från 2004 års bokslut, omfattar elitlicens även klubbar i Damallsvenskan. Detta innebär att dessa klubbar ska redovisa noll eller positivt eget kapital i föregående års bokslut för att inte riskera sin licens inför säsongen efter innevarande säsong. Se vidare Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier, vilken finns på Svenska Fotbollförbundets hemsida Boksluten 2010 ligger således till grund för licensbehandlingen under år 2011 inför säsongen För att få elitlicens får man inte ha negativt eget kapital. Om en klubb inte uppnår att ha noll eller positivt eget kapital ska i första hand en handlingsplan upprättas angående hur man under året ska uppnå minst noll i eget kapital. Om handlingsplanen är uppenbart orealistisk avkrävs klubben att senast den 1 oktober inlämna ett periodiserat bokslut per den 31 augusti. Om även den visar negativt eget kapital sker degradering nästföljande år. Formellt beslut angående detta fattas av Representantskapsmötet i november. Följer klubben en godkänd handlingsplan så att man uppnår minst noll i eget kapital vid närmast efterföljande årsbokslut erhålles elitlicens för nästkommande säsongen. Om man inte klarar att följa handlingsplanen och vid nästkommande årsbokslut fortfarande har negativt eget kapital åläggs klubben att upprätta ett periodiserat bokslut per den 31 augusti och inlämna denna senast den 1 oktober. Om detta periodiserade bokslut per 31 augusti visar negativt eget kapital och särskilda skäl inte finns för undantag så sker degradering en division inför nästkommande säsong. Beslut om detta fattas av Representantskapsmötet i november/december. Ett ytterligare ekonomikrav för elitlicens är att det per den 31 augusti ej får finnas några förfallna skulder avseende skatter och allmänna avgifter, skulder till SvFF, SDF eller annan medlemsförening som inte kan kvittas mot fordringar. Om skulder av angivet slag är förfallna detta datum ska licens för nästkommande år inte beviljas. Elitlicens erhålles för ett år i taget. Se vidare Anvisningar till Elitlicensens ekonomikriterier på Svenska Fotbollförbundets hemsida Sida 13 (14)

14 Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition Rangordning efter kostnader Tabellposition LdB FC Malmö 1 1 Umeå IK 2 7 Tyresö FF 3 4 Linköpings FC 4 3 Kopparb/Göteborgs FC 5 2 KIF Örebro DFF 6 5 Sunnanå SK 7 11 Hammarby IF DFF 8 10 AIK 9 12 Kristianstads DFF 10 9 Jitex BK 11 6 Djurgården IF DFF 12 8 Tabell 10 Slutsatsen av ovanstående är att det endast för tabellettan, LdB FC Malmö, råder ett klart samband mellan rangordning utifrån årets kostnader och årets tabellposition. Klubben har lyckats att vinna Damallsvenskan, vilket även inneburit högre kostnader för att komma dit. I viss mån kan man säga att det finns ett samband även gällande Tyresö FF, Linköpings FC, KIF Örebro DFF samt Kristianstads DFF. I övrigt är sambanden inte lika tydliga. Av det kan man trots allt dra slutsatsen att klubbar som har råd med högre kostnader också har en större chans att nå högre i tabellposition. En förklaring till att nedlagda kostnader inte alltid har ett samband med tabellpositionen kan vara att det ideella arbetet från såväl ledare som spelare är betydande inom damfotbollen. Kostnaderna för detta arbete syns givetvis inte i redovisningen. Sida 14 (14)