Proposition 2 Damserier

Transkript

1 Proposition 2 Damserier Ärende: Proposition till Tävlingskongressen 2014 om att införa en ny spelform och ett nytt spelupplägg för damernas SSL och division 1 (Allsvenskan). Beskrivning av ärendet och bakgrund Under flera år har Svensk Innebandy brottats med division 1-klubbar som först anmält sig till seriespel och sedan hoppat av och de vakanserna har varit svåra att fylla. Inför säsongen 2013/14 hoppade tre klubbar av och av de tillfrågade var det bara Hammarby IF IBF som ville ta steget upp. Det innebar att division /14 bestod av 34 istället för 36 klubbar. Inför säsongen 14/15 hoppade ytterligare tre klubbar av. Älvsjö AIK fick en vakansplats och resterande vakanser sattes inte till. Det innebär att division /15 återigen består av 34 klubbar istället för 36. Anledningarna till att klubbarna hoppat av har varit såväl av ekonomiska skäl som att det inte går att få ihop tillräckligt med spelare. Diskussionen att förändra och därmed förbättra damserierna har funnits länge. Tävlingskongressen i november 2012 gav Förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda frågan då division 1-föreningarna kände att deras serier hade en mängd problem som på sikt skulle påverka daminnebandyn negativt. Förbundsstyrelsen ansåg under vintern 2013/14 att frågan var så pass viktig att det beslutades om en förändring, i enlighet med detta förslag, i Förbundsstyrelsen att genomföras med säsongen 14/15 som kvalificerande. Detta beslut togs sedermera tillbaka för att hänvisa det till Tävlingskongressen En förlängning av den diskussion som fördes under vintern 2013/14 har resulterat i ett förslag att göra en begränsning/avvikelse vad avser föreningarna i norra Sverige. Det handlar om att göra en s.k. geografisk låsning av den nordligaste serien så att endast föreningar från Hälsingland, Jämtland/Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten kan delta i, flyttas ner till eller flyttas upp till denna serie. Det innebär i sin tur att det blir lite annorlunda förutsättningar för dessa föreningar vad avser upp- och nedflyttning, förutsättningar som kan vara både bättre och sämre beroende på hur många lag från denna region som flyttas ner.

2 Förslaget i korthet + Börjar gälla säsongen 2016/17 + Näst högsta serien byter namn till Allsvenskan och blir två serier istället för tre + Näst högsta serien innehåller 32 lag istället för nuvarande 36 lag + SSL utökas från 14 till 16 lag + Allsvenskan delas upp i två serier där var och en sorteras in i två åttalagskonferenser + SSL-lagen sorteras in i två åttalagskonferenser Gemensamt för både Allsvenskan och SSL är att: + I sin egen konferens möter man alla lag två gånger (en hemma och en borta) + I den motsatta konferensen möter man alla lag en gång + Grundserien består av 22 omgångar + Roadtrips införs, varje lag åker på roadtrip (spelar två matcher) en gång på hösten och en på våren I Allsvenskan gäller: + Ettorna i konferenserna i norra Allsvenskan ställs mot varandra i ett direktkval om en (1) SSL-plats + Tvåorna i konferenserna i norra Allsvenskan ställs mot varandra i play off 1 + Vinnaren i play off 1 möter i play off 2 det sjundeplacerade laget i den norra konferensen i SSL + Vinnaren i play off 2 möter i play off 3 förloraren i direktkvalet om en plats i SSL. Vinnaren i play off 3 spelar SSL. (motsvarande gäller den södra Allsvenskan) I SSL gäller: + Lag 1-3 i varje konferens går direkt till slutspel + Lag 4-5 i de båda konferenserna spelar förkval till slutspelet + I slutspelet möts ettan i Norra mot vinnaren av förkvalet mellan 4:an i Södra mot 5:an i Norra (motsvarande gäller ettan i Södra osv.) + Två lag åker ur SSL ett från Norra och ett från Södra + Två lag ett från Norra och ett från Södra får kvala mot motståndare från näst högsta serien Som bilaga till denna proposition ligger det underlag som Förbundsstyrelsen hade när frågan var uppe under vintern 2013/14.

3 Förbundsstyrelsen yrkar att Tävlingskongressen beslutar i enlighet med förslaget. Förslaget ska ses som en helhet vilket innebär att det är Förbundsstyrelsen åsikt att hela förslaget är det som är långsiktigt det bästa för utvecklingen av daminnebandyn. Förslaget delas ändå upp i tre steg så att varje del av förslaget kan tas var för sig utan att vara beroende av de andra. Förbundsstyrelsen föreslår följande beslutsprocess: 1. Att förslaget i sin helhet beslutas Om nej på ovan föreslås följande beslutsprocess: 2 a) Att division 1 damer byter namn till Allsvenskan och delas upp i två serier där var och en sorteras in i två åttalagskonferenser 2 b) Att en s.k. geografisk låsning införs i den norra åttalagskonferensen så att endast lag från Hälsingland, Jämtland/Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten kan delta i, flyttas ned till och flyttas upp till. 2 c) Att SSL utökas till 16 lag och sorteras in i två åttalagskonferenser

4 BILAGA: Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Förbundsstyrelsens uppdrag är att ta beslut som är så bra som möjligt för helheten inom Svensk Innebandy. Det inkluderar även beslut som inte alla tycker om. Nu har styrelsen sett till helheten och de långsiktiga effekterna för daminnebandyn och tagit ett beslut som ska gynna svensk daminnebandys fortsatta utveckling. Bakgrund Under flera år har Svensk Innebandy brottats med division 1-klubbar som först anmält sig till seriespel och sedan hoppat av och de vakanserna har varit svåra att fylla. Inför säsongen 2013/14 hoppade tre klubbar av och av de tillfrågade var det bara Hammarby som ville ta steget upp. Det har inneburit att division /14 består av 34 istället för 36 klubbar. Anledningarna till att klubbarna hoppat av har varit såväl av ekonomiska skäl som att det inte går att få ihop tillräckligt med spelare. Diskussionen att förändra och därmed förbättra damserierna har funnits länge. Det var läge att fatta beslut om en förändring till två serier (som herrarna) under SSL redan 2008 men i slutändan blev det den kompromiss som vi har idag med en SSL och tre division 1-serier. Just då var det här det bästa alternativet som gick att få igenom hos distrikten och föreningarna. Dock visade det sig inte vara någon bra lösning. Problemen har fortsatt. Rent formellt så kom en ny fråga om förändring upp på Tävlingskongressen i november 2012 där styrelsen fick i uppdrag att utreda frågan då division 1-föreningarna kände att deras serier hade en mängd problem som på sikt skulle påverka daminnebandyn mycket negativt. Genom Svensk Innebandys Utvecklingsmodell vill vi få spelare att spela så länge som möjligt. Idag finns det en trend att vi tappar spelare från 13 år och uppåt. Genom förändringen skapas möjligheter att behålla spelarna. Stommen i lagen är ofta under och runt 20 år och idag måste de offra mycket för att kunna spela på förbundsnivå då antalet uppbokade helger är många och reseavstånden i vissa fall är långa. Något som kan innebära att en 17- till 18-åring får åka buss 140 mil för att sedan ha en effektiv speltid på 20 minuter under en helg i division 1 norra. Detta medför att Svensk Innebandy tappar talanger som helt enkelt inte orkar spela på förbundsnivå. Beslutsprocessen i sin helhet finns i bilaga, sist i detta dokument.

5 Nulägesanalys Åldersstruktur Diagrammet nedan visar antalet matcher som spelas för respektive ålder i damernas division 1 (2013/14). T ex att matcher spelas av 19-åringar och mindre än hälften, matcher, spelas av 23-åringar. Publiksnitt Publiksnittet i SSL de senaste tio säsongerna. Publiksnitt

6 Ekonomi Nedan diagram visar att omsättningen i SSL stiger något de tre senaste åren. Omsättning kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2010/ / /13 Säsongen 2012/13 är det sju föreningar som redovisar förlust (snitt kr) och sju föreningar som redovisar vinst (snitt kr). Snittet på eget kapital ligger på kr. Här skiljer sig ytterligheterna mycket; från ett positivt eget kapital på kr till ett negativt eget kapital på kr. Det är totalt tio föreningar som har ett positivt eget kapital. Tendensen ökad omsättning och (fortfarande) negativt eget kapital är ingen bra kombination. Fokus bör ligga på att minska kostnader eller att öka intäkter, helst både och.

7 Förslaget i korthet + Börjar gälla från säsong 2015/16 + Näst högsta serien byter namn till allsvenskan och blir två serier istället för tre + Näst högsta serien innehåller 32 lag istället för denna säsongs 36 lag + SSL utökas från 14 till 16 lag + Allsvenskan delas upp i en två serier där var och en sorteras in i två åttalagskonferenser + SSL-lagen sorteras in i två åttalagskonferenser Se också skiss SSL & allsvenskan i slutet på detta dokument. Gemensamt för både allsvenskan och SSL är att: + I sin egen konferens möter man alla lag två gånger (en hemma och en borta) + I den motsatta konferensen möter man alla lag en gång + Grundserien består av 22 omgångar I allsvenskan gäller: + Ettorna i konferenserna i norra allsvenskan ställs mot varandra i ett direktkval om en SSL-plats + Tvåorna i konferenserna i norra allsvenskan ställs mot varandra i play off 1 + Vinnaren i play off 1 möter i play off 2 det sjundeplacerade laget i den norra konferensen i SSL + Vinnaren i play off 2 möter i play off 3 förloraren i direktkvalet om en plats i SSL. Vinnaren i play off 3 spelar SSL. (Motsvarande gäller den södra allsvenskan) I SSL gäller: + Lag 1-3 i varje konferens går direkt till slutspel + Lag 4-5 i de båda konferenserna spelar förkval till slutspelet + I slutspelet möts ettan i Norra mot vinnaren av förkvalet mellan 4:an i Södra mot 5:an i Norra + Två lag åker ur SSL ett från Norra och ett från Södra + Två lag ett från Norra och ett från Södra får kvala mot motståndare från näst högsta serien + Roadtrips införs, varje lag åker på en roadtrip på hösten och en på våren Analys Färre lag ska dra sig ur seriespel Vi har under en längre tid haft problem med klubbar som dragit sig ur division 1. Det är också därför förändringen initialt började diskuteras. Förändringen är större än en SSL-fråga. Division 1-klubbarnas problem att få tillräckligt stora trupper och deras ekonomi har gjort att det bara inför årets säsong drog sig ur tre klubbar. Till slut spelades en av våra serier med tio istället för tolv lag. Medelåldern i SSL och allsvenskan ska höjas De unga spelarna måste ges möjlighet att kunna kombinera innebandy med ett vanligt liv med skolgång, familj, jobb med mera. Med färre och kortare resor ges de en bättre möjlighet at vilja fortsätta med innebandyn. Svensk Innebandys prioriterade målsättning är att spelarna ska hålla på med innebandy så länge som möjligt, inte sluta vid årsåldern. Det är ingen hemlighet att damerna slutar tidigt och det här är ett steg att skapa tävlingsformer som gör att de blir kvar. Färre resmil bättre ekonomi Att resandet minskar när klubbarna delas in konferenser är givet. Vi har räknat på förslaget i skissen och där minskar resandet i SSL med totalt mil. Då bör också förutsättningar för föreningarnas ekonomi förbättras. Och förutsättningar förbättras. Man kan satsa respengar på att jobba med allt

8 ifrån bättre förutsättningar för spelarna till föreningsfrågor och varumärkesbyggande. Det nya upplägget är ett sett att ta ansvar och kontroll över detta och innebär färre och kortare resor vilket i sin tur innebär mindre kostnader. Färre resmil mer skonsamt för spelarna Om spelare blir mindre belastade borde det ge en förlängd karriär hos våra spelare. Problemet vi har är att alldeles för få spelare orkar hålla på så länge på grund av de tuffa förutsättningar som finns kring att få ihop livspusslet och det skulle vara fantastiskt att ha en snittålder Fler streck i SSL-tabellen Lag 1-3 i varje SSL-konferens går till slutspel. Lag 4-5 i de båda konferenserna spelar förkval till slutspelet. Lag som placerar sig på åttonde och sista plats i varje konferens åker ur SSL. Det sjundeplacerade laget får kvala mot motståndare från allsvenskan. Det har diskuterats om det skulle innebära sportslig orättvisa vilka som når slutspelet eftersom att man delar upp det i två konferenser. Bedömningen är att eftersom fem lag från en konferens ändå kan nå kvartsfinal så är detta inget problem. Är den södra konferensen mycket bättre än den norra så kan fortfarande fyra lag från den södra spela semifinaler eftersom att man möter lag från den andra konferensen i kvartsfinal. Ett större slutspel Slutspelet påbörjas med ett förkval (detta namn kan också ses över och kanske döpas till något som är mer säljande) vilket innebär att tio klubbar är involverade istället för åtta. Här finns alltså intäktsmöjligheter för fler klubbar och utvecklingsmöjligheter (erfarenhet av slutspel etc) för fler spelare. Mediala och publika - insäljningspunkter Roadtrips införs, varje lag åker på en roadtrip på hösten och en på våren vilket kan jämföras med NHL och på det sättet göra det extra intressant. Här finns goda möjligheter att sälja in det på media. Klubbens media på orten kan (men de behöver informeras) åka med på dessa bortamatcher då det även för dem innebär färre/smidigare resor än om matcherna spelas separat. Strecken i allsvenskan Att vinna sin allsvenska konferens innebär direktkval till SSL. Att komma tvåa innebär play off-spel till SSL. Sjunde- och åttondeplacerade lagen i respektive konferens åker ur allsvenskan. Rafflande kvalspel Ettorna i konferenserna i norra allsvenskan ställs mot varandra i ett direktkval om en SSL-plats. Tvåorna i konferenserna i norra allsvenskan ställs mot varandra i play off 1. Vinnaren i play off 1 möter i play off 2 det sjundeplacerade laget i den norra konferensen i SSL. Sedan möter vinnaren i play off 2 förloraren i direktkvalet i play off 3, här står en plats i SSL på spel. (Motsvarande gäller den södra allsvenskan) Möjligheter att bygga ut SM-finalen Kvalmatcherna skulle kunna ingå i SM-finalkonceptet och spelas i samma arena tex dagen innan finalen. Inga påtvingade vardagsmatcher Med färre matcher i grundserien och införandet av roadtrips finns det tillräckligt med helger i Tävlingsplanen så klubbarna slipper tvingas spela vardagsmatcher. Det ska gynna spelarna (de slipper ägna arbetstid på dagarna och nätterna åt bussresor) och klubbarna (kostnaderna minskar). Med det nya förslaget så behövs inga vardagsmatcher alls, däremot kan klubbar som kommer överens flytta

9 tex derbyn till vardagstider. Kvalitetshöjning Om vi får spelare att fortsätta spela så får vi ett större urval av spelare som gör att klubbarna blir bättre. Nivån i SSL höjs och det lär smitta av sig på allsvenskan. Något som i sin tur resulterar i att gapet mellan de bästa i SSL och de sämsta kommer att minska betydligt. Mer intressanta matcher Det ska skapa fler och mer intressanta matcher. Vi har sett på herrsidan vilken skillnad det blivit att fyra lag från vardera allsvenska kvalar uppåt. Helt plötsligt lever serierna in i det sista och många klubbar har sent in haft möjlighet att gå till kval. I vissa serier är det till och med så att man vid vinst ligger på kvalplats och vid förlust hamnar på nedflyttningsplats. Något som skapat massor med fördelar för innebandyn. Självklart kommer det vara så att någon seriesegrare inte går upp för att kvalet inte gick som de tänkt sig och de kommer då att vara missnöjda. Men sett till helheten så är förändringen en succé. Den positiva förändringen vill vi åt även för damerna Vi tror på mer publik Säsongen 2011/12 hade damernas SSL ett publiksnitt på 309 åskådare det är ett säsongsrekord som står sig och är klart över säsongerna både före och innan. Snittet har de två senaste åren sjunkit och i dag är det i skrivande stund sex åskådare fler per match den härsäsongen jämfört med sista året med elit norra och elit södra. Det har, undantaget en enskild säsong, inte hänt speciellt mycket publikmässigt och analysen är att en förändring knappast påverkar publiken varken positivt eller negativt. Förutsättningarna är goda att publiksnittet snarare ska öka med en serie med fler streck och därmed matcher som gäller någonting under hela året. Möjligheter för mer ekonomi och bättre varumärke Konferensernas namn kan säljas till sponsorer. Tanken är inte att de ska heta norra och södra serien utan snarare Stadium och McDonalds. Förutsättningarna för intäkter förändras, inte försämras Det blir 11 istället för 13 hemmamatcher för klubbarna vilket gör antal tillfällen till intäkter färre. Samtidigt finns det ingen klubb idag som är i närheten av att fylla sina hemmamatcher omgång efter omgång. Med det nya upplägget kan klubbarna nu koncentrera sig på att göra mer av de 11 hemmamatcher de har i grundserien. Självklart kan vissa bortalag ha en bättre dragningskraft för publik än andra men skillnaderna är inte så stora att det skulle innebära stora ekonomiska bortfall.

10 Frågor & svar Varför damer och inte herrar? En missuppfattning kan vara att göra det här för att vi inte bryr oss om damlagen. Det är precis tvärtom. Vi måste lära oss att anpassa oss och se på serier utifrån vilka utmaningar som måste hanteras. Vi ser inte detta som ett steg bakåt utan ett steg framåt för att särskilja damerna. Målet är mer publik, mer uppmärksamhet och media. Det finns inget som pekar på att intresset skulle bli mindre. Har vi haft det här upplägget tidigare? Stirra inte er blinda på att vi nu, som 2005/06, initialt har namngett dem till norra och södra. Det finns flera skillnader: + Det ska fortfarande ses som SSL men två olika konferenser tidigare var det helt klart två serier där man bara spelade individuellt + Nu möter man alla lag i SSL + Då delades serierna efter jul upp i en superelit och en allsvenska. Det gör det inte nu. + Förutsättningarna att jobba fram en bättre produkt, än den vi har idag, finns där de olika divisionsnamnen kan säljas och där man med hjälp av ett NHL-liknande tänk kan göra det mer spännande både när det gäller streck (som gör serierna mer intressanta längre in på säsongen) och så kallade roadtrips. Är det nya upplägget sportsligt orättvist? Styrelsen menar att alla klubbar har olika förutsättningar redan från start. Vissa lag finns på en ort där exempelvis ett universitet finns med naturlig rekryteringsbas. Vissa har skyhöga kostnader för träning och match, vissa bor på platser där kommunikationerna alltid blir tidskrävande och kostsamma, vissa bor där konkurrensen att få spelare blir kostsam. Så hur man än vänder och vrider på det så finns ingen absolut rättvisa.