Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL"

Transkript

1 Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

2 2 Hur mår svensk elithockey?

3 Innehåll 01 Förord Sammanfattning Analys av SHL Analys av SHL:s klubblag Luleå HF Linköping HC Frölunda HC Brynäs IF Färjestad BK HV Modo Hockey Skellefteå AIK Växjö Lakers Djurgårdens IF Rögle BK Örebro HK Malmö Redhawks Karlskrona HK Slutlig analys...54 Appendix...60 Hur mår svensk elithockey? 3

4 Förord Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL driver delar av sina verksamheter via ett eller fler aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Kim Wright och Joacim Eklund, revisorer på EY, som varit en viktig del i framtagandet av årets SHL-rapport. Stockholm den 21 december 2016 EY har analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Under arbetets gång blev det tydligt att SHL-klubbarna står inför ett antal utmaningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt både på kort och lång sikt. Carlos Esterling Ansvarig partner Sport Business Services Sverige Mikael Bergsten Ansvarig partner Sport Business Services Sverige Om Sport Business Services Sport Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. O1 4 Hur mår svensk elithockey?

5 O2 Sammanfattning 2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94 miljoner kronor, vilket är 6 procent högre än säsongen innan. Ligans totala nettoomsättning uppgick till miljoner kronor. Inför säsongen utökades ligan med två lag och snittomsättningen per lag minskade med cirka 12 miljoner kronor. Minskningen berodde dels på att ersättningen från SHL fördelades mellan 14 klubbar i stället för 12, dels på att klubbarna spelade färre hemmamatcher då antalet omgångar i grundserien var färre trots fler lag. På totalnivå framgår det att klubbarna med högst omsättning åtta stycken är ligans mest etablerade, det vill säga de har spelat längst i SHL, utan att ramla ner i Hockeyallsvenskan. Den största intäktsposten för klubbarna i SHL är reklam och sponsring som utgör nästan hälften av omsättningen. I den posten ingår den ersättning för kommersiella rättigheter som alla klubbar får från SHL. Ersättningen för kommersiella rättigheter står i snitt för 21 procent av klubbarnas nettoomsättning. 2015/2016 uppgick ersättningen till drygt 25 miljoner kronor per klubb. Då tv-avtalen har blivit allt mer lukrativa har ersättningen ökat med 25 procent under de senaste fem åren. Ersättningen är därmed livsviktig för SHL-klubbarnas överlevnad. Det är också här vi ser den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan. I Hockeyallsvenskan får klubbarna endast ett par miljoner per säsong. Som en följd av detta tenderar klubbar i SHL att agera kortsiktigt under dåliga säsonger. De vill inte riskera att ramla ur ligan och över en natt tappa en femtedel av sin omsättning. Kostnaderna har precis som intäkterna ökat under 2015/2016. Den totala kostnadsökningen uppgick till 151 miljoner kronor (10 procent). Ligans totala kostnader hamnade på miljoner kronor. Rörelsekostnaderna är alltså högre än rörelseintäkterna och på totalnivå visar SHL-klubbarna ett negativt rörelseresultat när engångsintäkter inte räknas in. Drygt 60 procent av dessa kostnader är personalkostnader. Personalkostnader är därmed klubbarnas överlägset största kostnadspost. Det är också den kostnadspost som är svårast för klubbarna att påverka då spelarlöner inte är offentliga. Brist på transparens och samarbete mellan klubbarna gör det mycket svårt att jämföra spelarlönerna. Spelarna har ett övertag, eftersom de utgör en väldigt begränsad och icke-utbytbar arbetskraft. Barriärerna för att byta klubb inom ligan är inte heller speciellt höga. Tendensen i SHL är att lönekostnaderna utgör en allt större del av klubbarnas totala kostnader. Vi kan också konstatera att lönekostnaderna historiskt sett har ökat i samma utsträckning som SHL:s ersättning för mediarättigheter. Klubbarna skulle kunna få en mer stabil finansiell position om de fonderade en del av SHL-bidraget varje år. Dessa pengar skulle då användas till annat än spelarlöner. Vi anser att konsekvenserna av allt högre lönekostnader, både relativt och i absoluta tal, samt möjligheterna att vända denna utveckling måste få en plats i diskussioner om svensk ishockeys framtid. Ett problem för SHL-klubbarna kopplat till den relativa kostnadsökningen är licensnämndens allt hårdare krav. För att beviljas elitlicens får det egna kapitalet i bolaget eller föreningen inte vara lägre än fyra miljoner kronor under två år i följd. Det blir allt vanligare att elitlicensen överlåts från en förening till ett aktiebolag. Att bedriva elitverksamhet i ett aktiebolag jämfört med i en förening skiljer sig dock åt. Aktiebolagsrättsliga lagar och regler är inte skrivna med hänsyn till idrottsklubbarnas syfte och verksamhet. Värderingen av elitlicenser vid överlåtelser är komplicerad och baseras till stor del på den garantiintäkt som klubbarna får från SHL. Men vad är elitlicensen värd om en klubb ramlar ur SHL och hamnar i Hockeyallsvenskan? Om en koncernintern försäljning ger en stor reavinst är det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget för att täcka förluster kortsiktigt. Ett alternativ för att komma runt värderingsproblematiken är att klubbarna köper en aktiepost i SHL till ett fast pris. Vid en eventuell degradering säljs aktieposten för samma pris till den uppflyttade klubben. Även detta är frågor som enligt vår mening måste diskuteras. I slutändan handlar det om att klubbarna ska kunna bära sina egna kostnader och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt. Hur mår svensk elithockey? 5

6 6 Hur mår svensk elithockey?

7 Analys av SHL På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. 03 Hur mår svensk elithockey? 7

8 03 Total nettoomsättning Den totala nettoomsättningen i SHL säsongen 2015/2016 uppgick till nästan 1,7 miljarder kronor. Som graf 1 visar har den totala omsättningen för klubbarna ökat under de fyra senaste åren. Ökningen mellan säsong 2014/2015 och 2015/2016 är dock marginell och om vi beaktar att SHL utökades till 14 lag inför 2015/2016 är utvecklingen negativ. Detsamma visar snittet per klubb som minskade från tusen kronor säsong 2014/2015 till tusen kronor säsong 2015/2016. Den främsta anledningen till att klubbarnas omsättning minskade var dels att SHL:s ersättning för kommersiella rättigheter delades mellan 14 lag i stället för 12, dels att intäkterna från SHL:s centrala avtal var något lägre. Läs mer på sidan 12 i rapporten. Trots fler lag i ligan var antalet omgångar i grundserien tre färre. Det resulterade i färre hemmamatcher per lag och ytterligare intäktsbortfall Total nettoomsättning (tkr) Den totala omsättningen för klubbarna i SHL påverkas även av vilka lag som spelar i serien respektive säsong. Ett exempel är Leksands IF som åkte ur SHL säsongen 2014/2015. Klubben hade då en total nettoomsättning på tusen kronor. I stället lyckades Karlskrona avancera till SHL. De redovisade en nettoomsättning om tusen kronor för säsong 2015/2016, vilket bidrog till att sänka den totala omsättningen. 0 Omsättning 2011/2012 Omsättning 2012/2013 Omsättning Omsättning 2013/2014 Omsättning 2014/2015 Snitt per lag Omsättning 2015/2016 Rörelseresultat Totalt sett har klubbarna i SHL gjort ett positivt rörelseresultat de två senaste åren. Om inte engångsposter, till exempel realisationsvinster vid avyttring av tillgångar, räknas in är dock rörelseresultatet negativt för 2015/2016. Ersättningar för spelare redovisas vanligtvis som en del av nettoomsättningen och är inte en engångspost i det här sammanhanget. Total nettoomsättning Rörelseresultat (tkr) 2 Som vi tidigare nämnt har lagen gått miste om viss omsättning på grund av lägre ersättning från SHL. Klubbarna kände till att ersättningen för mediarättigheter skulle minska och kunde därför budgetera för det. Däremot budgeterade klubbarna inte för en minskad ersättning kopplad till de centrala avtalen. Det kan vara en förklaring till att klubbarna inte lyckades minska sina kostnader i motsvarande mån. Ersättningen från de centrala avtalen minskade med totalt cirka 30 miljoner kronor. Det motsvarar nästan hela underskottet för året. På totalnivå kan vi konstatera att det finns en ganska bra balans mellan klubbarnas kostnader och intäkter. Totalen dras dock upp av att några klubbar gör ett högt resultat. På klubbnivå ser det annorlunda ut. 2015/2016 hade hela tio klubbar ett negativt rörelseresultat om övriga rörelseintäkter räknas bort. 2014/2015 var motsvarande siffra sex klubbar. Över hälften av SHL-klubbarna har alltså löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Det är inte en hållbar situation på sikt. Totala kostnader Rörelseresultat (ink. övriga rörelsekostnader) Rörelseresultat (ex. övriga rörelsekostnader) 2015/ / Hur mår svensk elithockey?

9 03 Intäktsfördelning Nästan hälften av omsättningen i SHL är intäkter från reklam och sponsring. Under 2015/2016 utgjorde dessa intäkter 42 procent (37 procent) av ligans totala nettoomsättning. Intäkter från reklam och sponsring är därmed klubbarnas viktigaste inkomstkälla. En stor del av dessa intäkter utgörs av SHL:s ersättning för mediarättigheter och centrala sponsoravtal. Intäkter för entrébiljetter är den näst största intäktsposten. 2015/2016 uppgick den till 29 procent (27 procent) av ligans totala intäkter. Intäkterna för försäljning av mat och souvenirer stod för 11 procent (15 procent) av de totala intäkterna. Övriga intäkter allt från hyresintäkter till eventverksamhet uppgick till 18 procent (21 procent). Kostnadsfördelning Som diagram 5 visar är personalkostnader klubbarnas största kostnadspost. 2015/2016 stod personalkostnader för hela 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med 2014/2015. Snittet per klubb minskade däremot något 2015/2016 från 77,4 miljoner kronor till 75,1 miljoner kronor. Anledningen till att snittet per klubb minskade i kronor räknat, men ökade i procent av ligans totala kostnader, är de nya lag som kom in i SHL. De nya lagen hade inte samma lönebudget som de redan etablerade SHL-klubbarna. Det handlar alltså inte om någon allmän löneminskning, utan om effekten av att antalet lag utökades. Läs mer om personalkostnader i förhållande till totala kostnader på sidan 17. Intäktsfördelning 15/16 (tkr) 11% 18% 3 29% Avskrivningar står för cirka 3 procent (4 procent) av klubbarnas totala kostnader. Det ska dock tilläggas att de klubbar som äger sina egna arenor, Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö, står för nästan hela denna post. Övriga klubbar har inga nämnvärt stora tillgångar i sina balansräkningar som skrivs av, utan kostnadsmassan utgörs nästan uteslutande av löpande kostnader. Övriga kostnader, allt från arenahyror till resor, står 2015/2016 för 36 procent (37 procent) av klubbarnas totala kostnader. 42% Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt Kostnadsfördelning 15/16 (tkr) 36% 5 61% Intäktsfördelning 14/15 (tkr) 15% 21% 4 27% 37% 3% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Kostnadsfördelning 14/15 (tkr) 59% 37% 6 Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt 4% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Hur mår svensk elithockey? 9

10 03 Publiksnitt Publiksnittet i SHL har varit relativt oförändrat de senaste fyra åren. SHL-arenorna besöks av ungefär lika många personer under såväl grundserie som slutspel. 2011/2012 sticker ut som ett väldigt bra år publikmässigt. Jämfört med 2015/2016 kom ungefär 550 fler personer till varje grundseriematch. Omsättningsmässigt blir det mycket pengar räknat på 52 omgångar i grundserien. Det lägre publiksnittet 2015/2016 kan till viss del förklaras av att ligan har utökats och att både Rögle och Karlskrona ligger en bit under snittet. Den tredje nykomlingen, Malmö, ligger å andra sidan en bra bit över snittet. Om vi endast inkluderar de elva klubbar som spelat i SHL under de två senaste säsongerna noterar vi i stället en liten ökning. Publiksnittet i grundserien uppgår då till personer per match (6 018 personer). För publiksnitt per lag se sidan 22. Graf 7 visar att publiksnittet ökar under slutspelet. De senaste fem säsongerna har publiksnittet ökat med 15 procent. Det handlar alltså om mycket pengar för de lag som kämpar om SHL-bucklan. Publiksnitt / / / / /2016 Snitt per match grundserie Snitt per match slutspel 10 Hur mår svensk elithockey?

11 03 Hur mår svensk elithockey? 11

12 03 Ersättning för kommersiella rättigheter SHL-klubbarna får varje år en ersättning från SHL. Säsongen 2015/2016 uppgick ersättningen till totalt 360 miljoner kronor eller drygt 25 miljoner kronor per klubb (1). Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer och samarbetspartner. Dessa faktureras direkt av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde, vilket innebär att avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och klubbarna. SHL:s totala ersättning har ökat stadigt de senaste fem åren. 2015/2016 fick klubbarna totalt 25 procent mer jämfört med 2011/2012. Det senaste tv-avtalet med C More tecknades inför säsongen 2014/2015. Avtalet var enligt uppgift värt drygt 325 miljoner kronor per säsong (2). Graf 8 visar att klubbarnas intäkter från SHL ökade när det nya avtalet trädde i kraft. Den senaste säsongen minskade däremot snittet per klubb. Det finns två förklaringar till detta. SHL utökades till 14 lag, vilket gjorde att utbetalningen per klubb blev lägre. Dessutom misslyckades SHL med att sälja mittcirkeln på isen som tidigare sponsrats av Svenska Spel. Ersättningen från de centrala avtalen per klubb blev därmed drygt 2,5 miljoner kronor lägre än säsongen innan något som klubbarna inte budgeterat för och som påverkade ekonomin negativt. Ersättningen från SHL står i snitt för 21 procent av klubbarnas totala nettoomsättning. Spannet under 2015/2016 sträckte sig från 18 procent (Luleå) till 36 procent (Karlskrona). Klubbarna är helt beroende av denna ersättning för att kunna bedriva sin verksamhet i samma omfattning som tidigare när det gäller kostnader för spelartrupp och personal. Skillnaden i ersättningsnivå mellan SHL och Hockeyallsvenskan är enorm. Vid spel i SHL får varje klubb drygt 25 miljoner kronor per säsong jämfört med endast 2 3 miljoner kronor per säsong i Hockeyallsvenskan. Dessutom blir förmodligen sponsor- och publikintäkterna lägre i Hockeyallsvenskan. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll. Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kan det leda till att klubben värvar in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnad än budgeterat. Detta kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr) Säsong 2011/ / / / /2016 Totalt ink. centrala avtal Snitt per klubb totalt ink. centrala avtal (1) Svenska Hockeyligan ABs senaste årsredovisning 12 Hur mår svensk elithockey? (2)

13 03 För att illustrera skillnaden har vi hämtat data från de klubbar som flyttat upp eller ned i seriesystemet de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning från ett år till ett annat. I snitt har omsättningen ökat med 30,1 miljoner kronor under den första säsongen i SHL. Motsvarande minskning är 34,4 miljoner kronor under det första året i Hockeyallsvenskan. Att klubbarna ökar eller minskar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på hur publiksnittet påverkas och hur sponsoravtalen är skrivna. Ersättningen från SHL är dock den viktigaste förklaringen till att klubbarna tjänar mer pengar i SHL jämfört med Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör spelartruppens kvalitet och verksamhetens omfattning är väldigt tydligt. Alla klubbar får inte lika hög ersättning från SHL. SHLklubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat omställningsbidrag eller en fallskärm. Omställningsbidraget gäller från och med 2014/2015 och syftet är att fallet ned en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår cirka sex miljoner kronor av sin ersättning för kommande säsong. Pengarna tillfaller i stället den klubb som degraderas från SHL. Bidraget ökar klubbens möjligheter att behålla befintlig organisation och spelartrupp första året efter degradering. Första gången detta tillämpades var när AIK degraderades efter säsongen 2013/2014. Då avstod Djurgården som uppflyttat lag en del av sin ersättning. Inför säsongen 2015/2016 degraderades Leksand, medan Karlskrona, Malmö och Rögle tog klivet upp i SHL. I samband med uppflyttningen avstod samtliga tre lag cirka sex miljoner vardera samtidigt som Leksand fick sex miljoner kronor från SHL. Den totala utbetalningen på 360 miljoner kronor inkluderar även Leksands sex miljoner. Det innebär att ersättningen från SHL uppgick till 26,5 miljoner kronor per klubb, utom för de tre uppflyttade klubbarna som fick 20,5 miljoner var. Av SHL-klubbarnas senaste årsredovisningar framgår att ersättningen från SHL 2016/2017 kommer att uppgå till 28,5 miljoner kronor per klubb. 9 År Total utbetalning från SHL AB avseende kommersiella rättigheter (tkr) Snitt per klubb Centrala avtal per klubb Totalt ink. Centrala avtal Snitt per klubb 2015/ / / / / källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr) Djurgårdens IF 2014/ Örebro HK 2013/ Rögle BK 2012/ Karlskrona HK 2015/ Malmö Redhawks 2015/ Förändring nettoomsättning vid degradering Minskning (tkr) Djurgårdens IF 2012/ AIK Hockey 2014/ Rögle BK 2013/ Leksands IF 2015/ Snitt Rögle BK 2015/ Leksands IF 2013/ Snitt Källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/2014 Hur mår svensk elithockey? 13

14 03 Intäktsöversikt 2015/2016 var Luleå den största klubben omsättningsmässigt med en total nettoomsättning i koncernen på tusen kronor. Klubben tog ett rejält kliv upp på omsättningslistan och avancerade från plats sju säsongen 2014/2015. Linköping var trots ett stort intäktsbortfall tvåa på listan med en omsättning på tusen kronor. På tredje plats kom SM-vinnarna Frölunda som avancerade från åttonde plats. Mellan de åtta första lagen skiljer endast 14 miljoner kronor i omsättning. Att Skellefteås omsättning endast är 10 procent lägre än Luleås får i det här sammanhanget anses som en väldigt liten variation. En förklaring är att de åtta högst placerade lagen spelar i SHL sedan lång tid tillbaka. De har därmed haft tid att bygga upp verksamheter som är anpassade till SHL med sponsorer och stabil publikbas. Dessa åtta lag har spelat i SHL sedan säsongen 2005/2006. (1) Position 1 2 Position föregående år Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2015/2016 (tkr) 1 7 Luleå HF Linköping HC Frölunda HC Brynäs IF Färjestad BK HV Modo Hockey Skellefteå AIK Växjö Lakers Djurgårdens IF * Rögle BK Örebro HK 1) * Malmö Redhawks 1) * Karlskrona HK 2) ) Avser nettoomsättning för aktiebolaget, ej koncern 2) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening * Spelade i Hockeyallsvenskan säsongen 2014/ Hur mår svensk elithockey? (1) Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö är de fem klubbar i SHL som äger sina egna arenor. Dessa klubbar får intäkter kopplat till ägandeskapet, exempelvis driftsbidrag från kommunen, som ingår i nettoomsättningen. Detta måste beaktas i jämförelsen.

15 03 På platserna 1-9 finns samma lag som 2014/2015. De tre nykomlingarna Rögle, Malmö och Karlskrona hamnar längre ned på listan tillsammans med Djurgården och Örebro. Karlskrona hade lägst nettoomsättning, endast 55 miljoner kronor. Det är en smärre bedrift att klubben har lyckats behålla sin plats i SHL givet förutsättningarna. De största förlorarna placeringsmässigt jämfört med 2014/2015 är Skellefteå och Växjö. De passerades av fem lag vardera och rasade från tredje respektive fjärde plats. I Skellefteås fall berodde minskningen av omsättningen på att 2014/2015 var ett rekordår för spelarintäkter från SHL och KHL (Kontinental Hockey League). För Växjös del var den lägre omsättningen ett resultat av att klubben sålde bolaget som skötte all servering på arenan. Det innebar 26 miljoner kronor i uteblivna intäkter, men också lägre kostnader. Flera klubbar minskade sin omsättning jämfört med 2014/2015. En förklaring är att SHL utökades till 14 lag inför säsongen 2015/2016. I och med det fick varje klubb spela färre hemmamatcher, eftersom antalet omgångar i grundserien minskade från 55 till 52. Ersättningen från SHL delades dessutom mellan fler lag. På sidorna går vi igenom respektive lags utveckling under 2014/2015 och 2015/2016 vad gäller intäkter, kostnader och andra parametrar. 1 3 Position Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2014/2015 (tkr) 1 Linköping HC HV Skellefteå AIK Växjö Lakers Brynäs IF Färjestad BK Luleå HF Frölunda HC Modo Hockey Leksands IF 3) Djurgårdens IF Örebro HK 4) ) Avser nettoomsättning för aktiebolaget med dess dotterbolag 4) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening Hur mår svensk elithockey? 15

16 03 Sponsorkrona per vunnen poäng Sponsorkrona per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 4 För att se vilken utväxling sponsorerna får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra klubbarnas sponsorintäkter med antal vunna poäng under säsongen. På så sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan att bakgrunden till sponsringen kan vara allt från exponering av varumärket till möjlighet att utnyttja affärsnätverk. Måttet ger ändå en intressant inblick i skillnader mellan klubbarna (1). Graferna som presenterar klubbarna i fallande ordning speglar deras placering i ligan relativt bra. Frölunda toppar sammanställningen både 2015/2016 och 2014/2015. Deras sponsorer betalade 392 tusen kronor (367 tusen kronor) för varje vunnen poäng. För Skellefteås sponsorer var det något dyrare. De betalade 473 tusen kronor (478 tusen kronor) för varje vunnen poäng. På sista plats i sammanställningen finns Karlskrona med tusen kronor per vunnen poäng. Klubben hade lägst sponsorintäkter i ligan och knapp poängskörd under 2015/2016. Högst sponsorintäkter hade Örebro med tusen kronor. Det speglar dock inte klubbens sportsliga prestation. Örebro slutade på åttonde plats i ligan med 77 poäng och hamnar därför långt ner i denna sammanställning. Även Modo ligger långt ner i sammanställningen då deras sponsorer betalade 911 tusen kronor (905 tusen kronor) för varje vunnen poäng. Det var näst högst i SHL under 2015/2016, men en placering bättre än 2014/2015. Frölunda HC Skellefteå AIK Färjestad BK Djurgårdens IF Växjö Lakers Luleå HF Malmö Redhawks Brynäs IF HV71 Rögle BK Örebro HK Modo Hockey Karlskrona HK Vi har inte fått någon intäktsuppdelning för Linköping HC säsongen 2015/2016. Dessa siffror är därför inte med i tabellen. Sponsorkrona per vunnen poäng 2014/2015 (tkr) 1 5 Frölunda HC 367 Skellefteå AIK 478 Växjö Lakers Färjestad BK HV71 Djurgårdens IF Luleå HF Brynäs IF 797 Modo Hockey 905 För säsongen 2014/2015 saknar vi intäktsuppdelning för Linköping HC, Örebro HK och Leksands IF. Dessa siffror är därför inte med i tabellen. 16 Hur mår svensk elithockey? (1) I denna analys har vi utgått från intäktsfördelningarna i klubbarnas årsredovisningar och från information som klubbarna har givit oss. I dessa belopp ingår även ersättning från SHL som 2015/2016 uppgick till drygt 25 miljoner kronor per klubb.

17 03 Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Tidigare i rapporten presenterades en kostnadsuppdelning för hela SHL. Av den framgick att personalkostnaderna uppgick till 61 procent (59 procent) av klubbarnas totala kostnader 2015/2016. I tabell 16 ser vi personalkostnader i förhållande till totala kostnader för varje SHL-klubb under 2014/2015 och 2015/2016. De klubbar som sticker ut i tabellen är framförallt nykomlingarna Rögle, Karlskrona och Malmö. Mellan säsongerna har deras personalkostnader ökat med 10 procent eller mer i relation till de totala kostnaderna. Personalkostnader tycks alltså utgöra en större andel av klubbarnas totala kostnader vid spel i SHL jämfört med spel i Hockeyallsvenskan. Detta styrks av Leksand som minskade sin procentuella andel av personalkostnader i förhållande till totala kostnader med 6 procent under 2015/2016 när de spelade i Hockeyallsvenskan. Högst personalkostnader 2015/2016 i förhållande till totala kostnader hade Karlskrona med 79 procent följt av Rögle med 72 procent. En förklaring till detta skulle kunna vara att Karlskrona och Rögle är mindre etablerade klubbar. De hade lägre administrativa och fasta kostnader jämfört med övriga klubbar, men behövde spetsa till sina spelartrupper rejält när de tog klivet upp i SHL / /2015 Karlskrona HK 79% 69% Rögle BK 72% 58% Färjestad BK 65% 62% Örebro HK 64% 67% HV71 63% 63% Växjö Lakers 61% 59% Brynäs IF 61% 61% Malmö Redhawks 61% 51% Modo Hockey 59% 59% Djurgårdens IF 59% 57% Skellefteå AIK 57% 61% Frölunda HC 57% 55% Luleå HF 56% 55% Leksands IF 54% 60% Linköping HC 54% 53% Totalt SHL 61% 59% Ej inräknat i summeringen Totalt SHL utan finns med i tabell för jämförelse mellan åren. Hur mår svensk elithockey? 17

18 03 Lönekostnad och lönekostnad per vunnen poäng Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess avkastning i form av poäng i ligan. Detta har vi gjort genom att jämföra antal poäng med lönekostnader i det elitlicenssökande bolaget eller föreningen. Lönekostnader avser samtliga anställda exklusive styrelse och ledande befattningshavare samt sociala avgifter. Därmed isolerar vi kostnaderna så mycket det går till att främst omfatta ersättning till spelare och ledare. (1) Lönekostnad per klubb Under 2015/2016 hade Luleå högst lönekostnader i ligan med tusen kronor, en ökning med nästan 7 miljoner från 2014/2015. I och med detta tog klubben ett rejält kliv upp i tabellen över lönekostnader. Luleå följs av Frölunda med en lönekostnad på tusen kronor och därefter är det ett glapp till HV71 med tusen kronor på tredjeplats. HV71 backade därmed två placeringar i tabellen då de hade högst lönekostnader i SHL säsongen 2014/2015. Lägst lönekostnader hade nykomlingen Karlskrona med tusen kronor. Även Linköping och en annan nykomling i SHL, Malmö, hamnade långt ner i tabellen. Värt att notera är att det endast skiljer 4,5 miljoner kronor mellan de sju lägst placerade lagen. Det innebär att Rögles lönekostnad endast var 15 procent högre än Karlskronas under 2015/2016. Lönekostnad per vunnen poäng Linköping hade lägst lönekostnad per vunnen poäng både 2014/2015 och 2015/2016. Det förklaras av att klubben trots en liten lönebudget placerade sig högt upp i SHL-tabellen. Under 2015/2016 var Karlskrona den enda klubben med en lägre lönekostnad än Linköping. Linköping lyckades ändå spela sig till en tredjeplats i grundserien. Även säsongen innan placerade sig Linköping högt i sluttabellen på fjärde plats trots att klubben hade de näst lägsta lönekostnaderna i SHL. Strax efter Linköping hittar vi de senaste årens dominant Skellefteå. Skellefteå hade näst lägst lönekostnad per vunnen poäng. Under 2015/2016 betalade klubben 376 tusen kronor per vunnen poäng, vilket var något lägre än 2014/2015 då lönekostnaden per vunnen poäng låg på 411 tusen kronor. Även Färjestad och Djurgården presterade väl under 2015/2016 sett till kostnad för spelartrupp och övriga anställda. 15/ Lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie Luleå HF Frölunda HC HV Brynäs IF Skellefteå AIK Växjö Lakers Örebro HK Rögle BK Färjestad BK Djurgårdens IF Modo Hockey Malmö Redhawks / Lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie HV Skellefteå AIK Frölunda HC Växjö Lakers Brynäs IF Färjestad BK Luleå HF Modo Hockey Örebro HK Leksands IF Linköping HC Djurgårdens IF Linköping HC Karlskrona HK Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning. Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning. 18 Hur mår svensk elithockey? (1) I mars 2016 presenterade C More en genomgång av SHL-lagens spelarbudgetar för 2015/2016. Enligt denna hade Rögle (9 miljoner kronor), Frölunda (5 miljoner kronor) och Karlskrona (4 miljoner kronor) lägre spelarbudget än vad som presenterades i årsredovisningen. Färjestad (7 miljoner kronor) och Djurgården (4 miljoner kronor) hade högre spelarbudget. För övriga klubbar är skillnaden 2 miljoner kronor eller mindre.

19 03 Luleå som hade högst lönekostnader i SHL 2015/2016 spelade sig till en femteplats i ligan. Resultatet blev en lönekostnad per vunnen poäng på 523 tusen kronor. Det är exakt lika mycket som säsongen innan då Luleå hade lägre lönekostnader, men också färre antal poäng (13 poäng). SM-vinnarna Frölunda lyckades trots ligans näst högsta lönekostnad leva upp till förväntningarna poängmässigt och placerar sig på femteplats i sammanställningen. I botten hittar vi två lag som även kom sist och näst sist i grundserien både 2015/2016 och 2014/2015. Karlskrona hamnade i botten 2015/2016. De spelade endast ihop 31 poäng, vilket är exceptionellt lite. Deras lönekostnad blev därför tusen kronor per vunnen poäng. Modo har också underpresterat de senaste säsongerna sett till lönebudget. De hamnade näst sist i sammanställningen av lönekostnad per poäng för 2015/2016 och sist säsongen 2014/2015. Lönekostnad per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 9 Linköping HC Skellefteå AIK Färjestad BK Djurgårdens IF Frölunda HC Växjö Lakers Örebro HK Luleå HF Malmö Redhawks Brynäs IF HV71 Rögle BK Modo Hockey Karlskrona HK Lönekostnad per vunnen poäng 2014/2015 (tkr) 2 0 Linköping HC Skellefteå AIK Örebro HK Växjö Lakers Frölunda HC Djurgårdens IF HV71 Färjestad BK Luleå HF Brynäs IF Leksands IF Modo Hockey Hur mår svensk elithockey? 19

20 03 Lönekostnad versus placering (grundserien) Graf 21 visar lönekostnader i klubbarna som spelade i SHL 2015/2016 i förhållande till deras genomsnittliga tabellplacering de senaste tre åren. Lönekostnaderna avser samtliga anställda i den elitlicenserade föreningen eller bolaget exklusive styrelse och ledning samt sociala kostnader. I grafen kan vi se en koppling mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien. Klubbar som ligger på eller nära linjen presterar enligt förväntan sett till deras lönekostnad. Tre lag hamnar i princip mitt på linjen Örebro, Växjö och Frölunda. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Här är Linköping den klubb som fått ut mest av sitt lag sett till lönekostnader, men även Karlskrona, Malmö, Djurgården och Skellefteå har presterat över förväntan de senaste åren. Det ska dock tilläggas att Karlskrona och Malmö har spelat och placerat sig högt i Hockeyallsvenskan under något eller några av åren. Där kan lagen inte ha lika stora spelar- och personalbudgetar, eftersom intäkterna för kommersiella rättigheter är lägre. Detta har vi skrivit om på sidan 12 i rapporten. Skillnaden i lönekostnad mellan en sistaplats i SHL och en topplacering i Hockeyallsvenskan är betydligt större än mellan exempelvis en fjärde och en åttonde plats i SHL. Det innebär att snittplaceringen inte dras ned lika mycket som förändringen i lönekostnad mellan ligorna. Det är då till viss del naturligt att en klubb hamnar under trendlinjen. HV71 och Brynäs är klubbarna som underpresterat mest de senaste åren. Det kan till viss del förklaras av att de är väletablerade SHL-klubbar med mer administrativ personal, vilket belastar lönekostnaderna. Sett över en längre period än tre år skulle dessa klubbar sannolikt ha en högre snittplacering i tabellen. Eget kapital Graf 22 är en sammanställning av SHL-klubbarnas egna kapital per 30 april Eget kapital speglar klubbarnas finansiella ställning då det visar totala tillgångar minus totala skulder. Det egna kapitalet består av tidigare års upparbetade vinster och förluster, externa kapitaltillskott och uppskrivningar av tillgångar (vanligtvis arenor). Sveriges rikaste klubb är Skellefteå med ett eget kapital på 71 miljoner kronor tätt följt av Färjestad. Sedan är det ett hopp ned till Växjö på tredje plats. En SHL-klubb har i snitt (median) ett eget kapital på tusen kronor. Modo är den enda klubben med ett negativt eget kapital, men Linköping ligger också nära nollgränsen. För att bevilja elitlicens kräver licensnämnden att det egna kapitalet i den licenssökande föreningen eller aktiebolaget inte får vara lägre än fyra miljoner kronor två år i följd. Tabellen visar dock finansiell nettoställning i koncernen. Alla klubbar utom Linköping och Modo har ett eget kapital som är högre än fyra miljoner kronor även på koncernnivå. Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering (tkr) HV71 Luleå HF Frölunda HC Brynäs IF Modo Hockey Färjestad BK Växjö Lakers Örebro HK Skellefteå AIK Linköping HC Karlskrona HK Rögle BK Malmö Redhawks Djurgårdens IF Hur mår svensk elithockey? För Karlskrona och Rögle är siffrorna endast baserade på de två senaste åren

21 03 Eget kapital (tkr) 2015/ Skellefteå AIK Färjestad BK Soliditet 2 2 Växjö Lakers HV71 Frölunda HC Luleå HF Karlskrona HK 1) Malmö Redhawks 2) Djurgårdens IF Brynäs IF Örebro HK 3) Rögle BK Linköping HC Modo Hockey Soliditet definieras som eget kapital delat med balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som finansieras via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna finansieras därmed via korta eller långa skulder. I både ishockeyklubbar och andra idrottsklubbar utgör dock avsättningar för framtida pensionsutfästelser en stor del av balansräkningen. Avsättningarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. En sund rekommendation för företag generellt är att ha en soliditet runt 30 procent. Men eftersom det finns grundläggande skillnader mellan idrottsklubbar och vinstdrivande bolag är detta inte tillämpligt på klubbarna i SHL. Många andra faktorer måste beaktas innan det går att säga om en klubb har för hög eller låg soliditet. Soliditeten visar ett bolags långsiktiga förmåga att klara av förluster enskilda år, utan att förmågan att återbetala externa lån och skulder påverkas. Det huvudsakliga syftet med verksamheten i aktiebolag är vanligtvis att generera avkastning till ägarna. Därför bör soliditeten inte vara allt för hög. Ägarnas avkastningskrav kan ofta vara högre procentuellt sätt jämfört med vad exempelvis ett banklån kostar i ränta per år. I idrottsklubbar är det lite annorlunda. Idrottsklubbar är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare att SHL-klubbar överlåter elitlicensen från föreningen till ett aktiebolag. Det gör det möjligt för klubben att ta in externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget. Resterande 51 procent måste innehas av föreningen. De externa finansiärerna kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. Två klubbar sticker ut i sammanhanget Skellefteå och Karlskrona med en soliditet på 51 respektive 40 procent. I Skellefteås fall har positiva resultat många år i följd byggt upp det egna kapitalet. I Karlskronas fall beror siffran enbart på att klubben gjorde ett positivt resultat 2015/2016 tack vare överlåtelsen av elitlicensen till ett aktiebolag. Karlskrona upprättar ingen koncernredovisning, vilket innebär att realisationsvinsten från denna transaktion påverkar föreningens egna kapital som innan dess var nästintill noll. Dessutom har Karlskrona den lägsta balansomslutningen i hela SHL, dels för att klubben har en mindre organisation, dels för att klubben inte behövde göra avsättningar för pensioner förrän säsongen 2015/2016 när de avancerade till SHL. Två av klubbarna i grafens (23) vänstra del är nykomlingarna Malmö och Rögle. Precis som Karlskrona har de en låg balansomslutning, vilket gör att soliditeten blir hög trots ett relativt lågt eget kapital. Soliditet 2015/2016 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Skellefteå AIK Karlskrona HK 1) 2 3 Färjestad BK Växjö Lakers Malmö Redhawks 2) Rögle BK Örebro HK 3) Frölunda HC Luleå HF HV71 Djurgårdens IF Brynäs IF Linköping HC Modo Hockey 1) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i den licenssökande föreningen. Överlåtelse av elitverksamheten till ett aktiebolag per balansdagen påverkade det egna kapitalet positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. 2) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor från moderföreningen under räkenskapsåret. 3) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 3,5 miljoner kronor från moderföreningen under räkenskapsåret. Hur mår svensk elithockey? 21

22 03 Publiksnitt per SHL-klubb På sidan 10 redogjorde vi för det totala publiksnittet i SHL de senaste fem åren. I denna del har vi jämfört publiksnittet per lag i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenan för respektive lag. Frölunda hade det högsta publiksnittet och vann publikligan 2015/2016 följt av Malmö och Djurgården. Frölunda hade även det bästa publiksnittet 2014/2015 följt av Djurgården och HV71. Malmö hade det fjärde högsta publiksnittet 2015/2016. Värt att notera är att Malmö hade samma publiksnitt även under sitt sista år i Hockeyallsvenskan. Rögle och Karlskrona hade lägst publiksnitt under såväl 2015/2016 som 2014/2015. Båda lagen spelade i Hockeyallsvenskan 2014/2015. Under första året med spel i SHL ökade lagens publiksnitt. Procentuellt sett ökade Rögle sitt publiksnitt mest publiksnittet 2015/2016 var hela 43 procent högre än föregående säsong. Näst störst ökning procentuellt sett och störst ökning i absoluta tal hade Malmö. De lockade fler personer per match första året efter sin återkomst till SHL. Modo och Djurgården är de lag som tappat mest, både i antal och procentuellt sett, jämfört med säsongen 2014/2015. Entréintäkter står för nästan 1/3 av SHL-klubbarnas totala intäkter. Om vi lägger till servering som står för ungefär 10 procent av intäkterna blir det tydligt att detta är en mycket viktig inkomstkälla för klubbarna. Klubbar med lägre beläggningsgrad kan med olika medel öka sina publiksnitt och matchdagsintäkter. Det kan till exempel ske genom att locka nya åskådare till arenan med hjälp av kampanjer eller genom att få fler i publiken att köpa säsongskort. Det kan också handla om mer triviala saker som korta köer och gratis wifi eller att se över matcharrangemang, serveringsutbud och besökarnas möjligheter att ta sig till och från arenan. Klubbar med en beläggningsgrad på nära 100 procent skulle kunna öka sina intäkter genom att differentiera sin prissättning både när det gäller säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Vissa supportrar går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan andra är mer priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många olika kundsegment som möjligt och hitta trösklarna i respektive segment. Det är tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar till SHL. En bra säsong tenderar också att locka fler personer till arenan och vice versa. Ett exempel är Luleå som kom på fjärde plats 2015/2016 jämfört med åttonde plats säsongen innan och som ökade sitt publiksnitt med 7 procent. Andra exempel är Färjestad och Linköping. Det finns även exempel på det omvända förhållandet, det vill säga klubbar som ökat sitt publiksnitt trots samma eller sämre tabellplacering jämfört med året innan. Under 2015/2016 gällde detta för bland annat Örebro och Brynäs. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men uppgick i snitt till 79 procent 2015/2016. Det främsta skälet till den stora variationen är lagens arenakapacitet. Malmö hade seriens näst bästa publiksnitt 2015/2016 med personer per match. Samtidigt uppgick beläggningsgraden till 61 procent, vilket var seriens lägsta. För Karlskrona gällde det omvända. Deras beläggningsgrad var 90 procent samtidigt som de hade seriens lägsta publiksnitt med personer per match. Malmö spelar sina hemmamatcher i Malmö Arena som har en kapacitet på åskådare, medan Karlskrona spelar sina hemmamatcher i ABB Arena som har en kapacitet på åskådare. Anmärkningsvärt är att Örebro för andra säsongen i rad hade en beläggningsgrad på 99 procent. Det var bäst i ligan följt av HV71 med 93 procent och Djurgården med 91 procent. Lagen med högst publiksnitt, Frölunda och Malmö, spelar inte på arenor som är byggda primärt för ishockey. Arenornas kapacitet är alltså inte anpassad endast för detta ändamål. 22 Hur mår svensk elithockey?

23 03 Publiksnitt och beläggningsgrad 15/ Publiksnitt och beläggningsgrad 14/ % % % 60% % 80% 60% % % Frölunda HC Malmö Redhawks Djurgårdens IF Beläggningsgrad Publiksnitt HV71 Linköping HC Färjestad BK Brynäs IF Örebro HK Luleå HF Skellefteå AIK Växjö Lakers Modo Hockey Rögle BK Karlskrona HK 20% Frölunda HC Djurgårdens IF HV71 Malmö Redhawks Beläggningsgrad Publiksnitt Färjestad BK Linköping HC Modo Hockey Örebro HK Skellefteå AIK Luleå HF Brynäs IF Växjö Lakers Rögle BK Karlskrona HK 20% 0% Hur mår svensk elithockey? 23

24 24 Hur mår svensk elithockey?

25 Analys av SHL:s klubblag På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 04 Hur mår svensk elithockey? 25

26 O Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Luleå HF Grundseriefyran Luleå slutade som ett av Sveriges fyra bästa lag även i slutspelet. Efter att ha åkt ut i kvartsfinalen säsongen 2014/2015 tog sig laget återigen till kvartsfinal 2015/2016. Luleå slog ut Färjestad med 4-1 i matcher. Men i semifinalen tog det stopp då Luleå förlorade mot Frölunda. Publikmässigt var det ett bra år för Luleå. Publiksnittet låg på personer (5 021 personer), vilket är en ökning av beläggningsgraden med 5 procent. Framgångarna sportsligt och på läktaren syns även ekonomiskt. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 2,8 miljoner kronor motsvarande 10 procent. Intäkterna från servering, kiosker och souvenirer ökade procentuellt lika mycket, i absoluta tal med 2,3 miljoner kronor. Luleå ökade även sina övriga intäktsflöden. Den totala nettoomsättningen ökade med 7 procent säsongen 2015/2016. Klubben ådrog sig även högre kostnader. Framför allt var det personalkostnaderna som ökade cirka 9 miljoner kronor jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna var 9 procent högre än 2014/2015. Klubben hade likt föregående år ett stort underskott i driften, -6,8 miljoner kronor (-4,1 miljoner kronor). För andra året i rad sålde klubben bostadsrätter med vinst, 4,3 miljoner kronor (6 miljoner kronor), vilket gjorde att resultatet förbättrades. 2015/2016 uppgick resultat efter skatt till tusen kronor (2 029 tusen kronor). Försämringen jämfört med året innan förklaras främst av stora kostnadsökningar för personalen och lägre vinst vid försäljning av bostadsrätter. Det egna kapitalet var fortfarande stabilt och uppgick till tusen kronor ( tusen kronor). kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 56% 44% 55% 24% 17% 20% 23% 16% 20% 2% 2% 39% 41% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 26 Hur mår svensk elithockey?

27 Luleå HF 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 4 8 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 85% 80% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 27

28 O Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Linköping HC Linköping tog ett steg uppåt i tabellen och placerade sig på tredjeplats i grundserien. 2014/2015 nådde klubben semifinal, men 2015/2016 tog det stopp redan i kvartsfinalen då laget förlorade med 4-2 i matcher mot Växjö. Linköping ökade sitt publiksnitt i grundserien med nästan 300 personer och beläggningsgraden i Saab Arena ökade till 72 procent (69 procent). Finansiellt gjorde klubben ett bättre resultat 2015/2016 jämfört med året innan, men redovisade ändå ett resultat efter skatt om tusen kronor ( tusen kronor). Mycket hände både på intäktssidan och kostnadssidan. Intäkterna minskade med hela 11 procent eller 18 miljoner kronor. Trots det var Linköping fortfarande klubben med näst störst nettoomsättning i SHL. Kostnaderna minskade med 12 procent tack vare stora kostnadsbesparingar gällande både personal och övriga externa kostnader. De uteblivna intäkterna berodde till viss del på lägre intäkter än budgeterat från samarbetspartner. På grund av ett negativt resultat och en återbetalning av aktieägartillskott på en miljon kronor uppgick koncernens egna kapital per den 30 april 2016 till 605 tusen kronor (2 685 tusen kronor). Samma datum överläts elitverksamheten till ett idrottsaktiebolag, Linköping Hockey Club AB. Detta bolag innehar elitlicensen från och med innevarande säsong, 2016/2017. Överlåtelsen påverkade dock inte koncernsiffrorna för 2015/2016, utan endast moderföreningen som gjorde en stor reavinst. Vi inte fått någon intäktsfördelning från klubben och kan därför inte analysera förändringen ytterligare. På kostnadssidan kan besparingarna främst förklaras av att klubben förhandlade fram ett nytt avtal med Linköping Kommun. Avtalet gav flera miljoner i besparing och de årliga hyreskostnaderna minskade med nästan 50 procent. Det är dock inte osannolikt att det nya avtalet även innebär något lägre årliga intäkter från kommunen eller bolag som ägs av kommunen. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/ % 54% 46% 53% 1% 1% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader 28 Hur mår svensk elithockey?

29 Vi har ej erhållit någon intäktsfördelning från Linköping HC för varken året eller jämförelseåret. Linköping HC 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 3 4 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Semifinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 72% 69% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) * * Hur mår svensk elithockey? 29

30 O Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Frölunda HC 2015/2016 lyckades Frölunda vinna SM-guld. För tredje året i rad slutade klubben på en andraplats i grundserien, men i finalen vann de över Skellefteå med 4-1 i matcher. Frölunda har under flera år haft SHL:s högsta publiksnitt och 2015/2016 höjdes snittet ytterligare till personer (9 087 personer). Beläggningsgraden på arenan ökade till 77 procent (75 procent). Till skillnad från många andra klubbar gjorde Frölunda ett positivt resultat både 2014/2015 och 2015/2016. Resultat efter skatt uppgick till 895 tusen kronor (1 309 tusen kronor). Eget kapital var stabilt och uppgick till tusen kronor ( tusen kronor). Omsättningen ökade med 10 miljoner kronor eller 8 procent och uppgick till 146 miljoner kronor. Ökningen utgjordes i första hand av högre intäkter från försäljning av entrébiljetter, 3,5 miljoner kronor, samt reklam och sponsring, drygt 5 miljoner kronor. Kostnaderna ökade dock i samma utsträckning, det vill säga med 10 miljoner kronor. Det berodde framförallt på personalkostnaderna som var drygt 10 procent eller 8 miljoner kronor högre jämfört med 2014/2015. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 57% 44% 55% 26% 1% 44% 28% 1% 45% 0% 0% 28% 26% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 30 Hur mår svensk elithockey?

31 Frölunda HC 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 2 2 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) SM-guld Semifinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 77% 75% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 31

32 O Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Brynäs IF Brynäs slutade på tionde plats säsongen 2015/2016 och fick spela play-in mot Djurgården. Djurgården vann med 2-1 i matcher och därmed var säsongen slut för Brynäs. Positivt var dock att laget ökade sitt publiksnitt i grundserien med hela 11 procent från personer till personer. Detta ökade beläggningsgraden i Läkerol Arena från 63 procent 2014/2015 till 71 procent 2015/2016. Trots att publiken strömmade till förbättrades inte klubbens finansiella ställning. Brynäs redovisade ett resultat efter skatt på tusen kronor ( tusen kronor). Klubbens dåliga resultat, framförallt under de senaste tre räkenskapsåren, har minskat det egna kapitalet från tusen kronor 2012/2013 till tusen kronor 2015/2016. Säsongen 2016/2017 är en viktig säsong för Brynäs ekonomiskt, då det egna kapitalet blir negativt även i den licenssökande moderföreningen om verksamheten visar motsvarande underskott som de senaste åren. Intäkterna låg i nivå med föregående år, men vi noterar att intäkterna för servering, kiosker och souvenirer ökade med nästan 3 miljoner jämfört med 2014/2015. Övriga intäktsströmmar minskade dock ungefär lika mycket. Även kostnaderna låg i stort sett på samma nivå som tidigare år. Personalkostnaderna utgjorde 61 procent (61 procent) av de totala kostnaderna, vilket var något under snittet i SHL. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 61% 33% 61% 17% 18% 27% 38% 18% 18% 25% 6% 6% 38% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 32 Hur mår svensk elithockey?

33 Brynäs IF 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Play in Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 71% 63% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 33

34 O Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Färjestad BK 2015/2016 placerade sig Färjestad på femte plats i grundserien och mötte Luleå i kvartsfinalen. Där tog det stopp då Luleå vann med 4-1 i matcher. Publikmässigt var det en något bättre säsong än 2014/2015. Färjestad hade ett publiksnitt på personer (5 992 personer) och en beläggningsgrad på 74 procent (73 procent). Klubbens totala kostnader låg i linje med 2014/2015 personalkostnaderna var något högre samtidigt som det övriga kostnaderna var något lägre. Färjestad höjde sina intäkter, främst genom att öka försäljningen i arenans restauranger och butiker. Tack vare intäktsökningen lyckades Färjestad vända den negativa trend som klubben haft resultatmässigt under de senaste åren. Färjestad redovisade ett resultat efter skatt om 59 tusen kronor ( tusen kronor). Färjestad hade, tillsammans med Skellefteå, det överlägset högsta egna kapitalet på koncernnivå. 2015/2016 uppgick det egna kapitalet till tusen kronor ( tusen kronor). kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 65% 33% 62% 26% 16% 23% 35% 26% 16% 22% 5% 5% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 34 Hur mår svensk elithockey?

35 Färjestad BK 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 5 7 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 74% 73% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 35

36 O Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 HV71 För HV71 slutade säsongen 2015/2016 med uttåg i kvartsfinalen efter förlust i fyra raka matcher mot grundseriesegrarna Skellefteå. Publikmässigt var året relativt likt tidigare säsong. Publiksnittet i grundserien slutade på personer (6 784 personer). Beläggningsgraden var därför fortsatt hög och uppgick till 93 procent (97 procent). Det var näst bäst i hela SHL. Minskningen av kostnader bidrog till att säsongen 2015/2016 resultatmässigt blev ett bättre år än tidigare. Klubben redovisade ett resultat efter skatt på -607 tusen kronor ( tusen kronor). HV71 är en av klubbarna i SHL med högst eget kapital på koncernnivå tusen kronor ( tusen kronor). Det gör att klubben klarar negativa siffror enstaka år. HV71 är sedan länge ett stabilt SHL-lag och fördelningen av intäkter och kostnader var i paritet med tidigare år. Intäkterna minskade med 7 procent eller tusen kronor jämfört med 2014/2015. Det förklaras dels av lägre intäkter från entrébiljetter (-3,7 miljoner kronor), dels lägre sponsorintäkter (-3,9 miljoner kronor). Minskningen av sponsorintäkter berodde främst på lägre SHL-ersättning. Klubben parerade intäktstappet genom att minska det totala kostnaderna med 9 procent. Det var främst personalkostnaderna som minskade. De minskade med nästan 10 miljoner kronor till tusen kronor ( tusen kronor). Personalkostnaderna utgjorde 63 procent (63 procent) av de totala kostnaderna, vilket var nära medelvärdet för SHL. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 63% 31% 63% 17% 32% 11% 17% 32% 11% 6% 6% 40% 40% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 36 Hur mår svensk elithockey?

37 HV / /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 9 7 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 93% 97% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 37

38 O / Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Modo Hockey Modo hade ett tungt år i SHL och slutade på plats 13 efter grundserien. Modo tvingades därför kvala mot Leksand om fortsatt spel i SHL. Matchserien utvecklades till en riktig rysare och slutade med att Leksand vann den sjunde och avgörande matchen. Modo degraderades från spel i den högsta serien för första gången sedan Modo redovisade ett resultat efter skatt på tusen kronor (2 288 tusen kronor). Det negativa resultatet medförde att koncernens egna kapital förbrukades. Det egna kapitalet uppgick till tusen kronor (2 351 tusen kronor). Utöver det sportsliga nederlaget var säsongen inte någon ekonomisk succé för Modo. Publiksnittet minskade med nästan 11 procent jämfört med 2014/2015, från personer till personer. Beläggningsgraden minskade till 64 procent (71 procent). En jämförelse av intäkter från entrébiljetter 2015/2016 och 2014/2015 visar att publiktappet kostade Modo cirka 2 miljoner kronor. Totalt sett låg dock intäkterna i nivå med 2014/2015. Klubben mötte intäktsförlusten på biljettsidan genom att öka intäkterna från servering, kiosker och souvenirer. Övriga intäkter ökade också. Samtidigt ökade de totala kostnaderna, främst till följd av att personalkostnaderna ökade med nästan 3 miljoner kronor eller 5 procent. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 59% 37% 59% 30% 16% 29% 17% 21% 18% 4% 4% 33% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 38 Hur mår svensk elithockey?

39 Degraderade från SHL efter kval Modo Hockey 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvalserie Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 64% 71% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 39

40 O / Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Skellefteå AIK Skellefteå vann grundserien i SHL för fjärde året i rad och spelade SM-final för sjätte året i rad. I finalen mötte klubben Frölunda som till slut segrade med 4-1 i matcher. Skellefteå har historiskt sett en bra beläggningskapacitet och det gällde även 2015/ procent jämfört med 84 procent föregående år. Publiksnittet i grundserien landade på personer (5 030 personer). Höjningen av beläggningsgraden förklaras av att arenakapaciteten minskade något. Skellefteå, även om klubben inte hamnade i närheten av det fantastiska resultatet från 2014/ /2016 redovisade klubben ett resultat på tusen kronor ( tusen kronor). Skellefteå hade högst eget kapital i SHL. 2015/2016 uppgick kapitlet till tusen kronor ( tusen kronor). Omsättningsmässigt var Skellefteå åttonde klubb i SHL med en nettoomsättning på tusen kronor ( tusen kronor). Anledningen till att nettoomsättningen minskade med 10 procent var att de övriga intäkterna minskade med 13 miljoner kronor. Under 2014/2015 fick klubben stora utbildningsersättningar för spelare som gick till NHL och KHL. I övrigt var intäkterna i nivå med 2014/2015. Tack vare sin sportsliga dominans under de senaste åren och en relativt låg personalkostnad hade Skellefteå lägst lönekostnad per poäng i ligan. Lönekostnaden per poäng uppgick till 342 tusen kronor (379 tusen kronor). Även på koncernnivå minskade personalkostnaderna något jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna ökade dock med 4 procent på grund av högre övriga kostnader. Resultatmässigt var 2015/2016 en bra säsong för kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 57% 41% 61% 16% 13% 32% 21% 28% 15% 2% 2% 40% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 40 Hur mår svensk elithockey?

41 Skellefteå AIK 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 1 1 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Final SM-guld Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 87% 84% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 41

42 O / Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Växjö Lakers De regerande mästarna Växjö lyckades inte upprepa bedriften från säsongen 2014/ /2016 slutade deras resa i semifinalen där de mötte Skellefteå och förlorade. Växjö lyckades hålla beläggningsgraden på en lika hög nivå, 86 procent (87 procent), och publiksnittet i grundserien uppgick till personer (4 980 personer). Vinsten stärkte klubbens egna kapital avsevärt. Eget kapital uppgick till tusen kronor ( tusen kronor), vilket var den tredje högsta siffran i hela SHL. Vad gäller omsättning var säsongen inte lika framgångsrik som guldåret 2014/2015. Detta förklaras av att Växjö sålde bolaget som bedriver restaurang- och cateringverksamhet på arenan. Försäljningen ledde till att klubbens intäkter minskade med 26 miljoner kronor, vilket motsvarade nästan hela förändringen av klubbens nettoomsättning på 32,2 miljoner kronor. Försäljningen påverkade även kostnadssidan i form av lägre personal- och inköpskostnader, totalt cirka 16 miljoner kronor. I övrigt var kostnaderna i stort sett oförändrade. Det som utmärkte Växjö 2015/2016 var klubbens resultat efter skatt. Verksamheten har visserligen gått med vinst tidigare, men denna säsong var vinsten exceptionellt hög 28,9 miljoner kronor (10,3 miljoner kronor). Förklaringen är den reavinst som uppstod vid försäljningen av restaurang- och cateringverksamheten och som påverkade resultatet med cirka 29 miljoner kronor. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 57% 34% 59% 19% 0% 35% 18% 13% 32% 2% 7% 46% 38% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 42 Hur mår svensk elithockey?

43 Växjö Lakers 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 6 3 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Final Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 86% 87% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 43

44 Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Djurgårdens IF Djurgårdens säsong slutade med en sjundeplats i grundserien. Det resulterade i play in till slutspelet där laget segrade mot Brynäs. I kvartsfinalen tog dock säsongen slut då Djurgården förlorade mot Frölunda. Trots förlusten var 2015/2016 ett framsteg jämfört med förgående år. Djurgården placerade sig bättre i grundserien och avancerade ett steg i slutspelet. Tack vare fler poäng sänkte klubben både lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng. Detta skedde trots att lönekostnaderna (se sidan 18) och sponsorintäkterna ökade. Klubben lyckades däremot inte fylla Hovet lika framgångsrikt som under 2014/2015. Publiksnittet slutade på personer (7 924 personer) och beläggningsgraden på 91 procent (98 procent). nedskrivningar var klubbens resultat inte lika bra som året innan. Klubben hade dock ett fortsatt positivt resultat om 816 tusen kronor (6 878 tusen kronor). De två senaste årens goda resultat har stärkt klubbens egna kapital som 2015/2016 uppgick till tusen kronor (4 783 tusen kronor). Ekonomiskt var 2015/2016 ett relativt bra år för Djurgården. De ökade sin nettoomsättning med nästan 8 procent, vilket främst förklaras av att klubben fick full ersättning från SHL. 2014/2015 var Djurgården nykomlingar i ligan. De avstod då en del av sin ersättning till den så kallade fallskärmen som beskrivs på sidan 13. Under 2015/2016 ökade intäkterna, men också kostnaderna för souvenirer jämfört med föregående år. På kostnadssidan i övrigt ökade framför allt personalkostnader med drygt 17 procent. Personalkostnaderna stod för 59 procent (57 procent) av de totala kostnaderna. Djurgården låg därmed fortfarande under snittet för SHL. På grund av ökade kostnader och engångsposter i form av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 59% 41% 57% 12% 7% 34% 14% 3% 35% 3% 2% 47% 48% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 44 Hur mår svensk elithockey?

45 Djurgårdens IF 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 7 9 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 91% 98% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 45

46 Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Rögle BK Rögles första säsong som återvändare till SHL slutade med en elfte plats. Säsongen tog alltså slut redan efter grundserien. Uppflyttningen till SHL 2015/2016 resulterade i en markant ökning av klubbens nettoomsättning. Nettoomsättningen slutade på tusen kronor ( tusen kronor), det vill säga 31 procent högre än föregående säsong. Den ökade omsättningen förklaras främst av högre reklam- och sponsorintäkter. De ökade med 85 procent och stod säsongen 2015/2016 för 47 procent (33 procent) av klubbens nettoomsättning. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL som är mycket högre än ersättningen i Hockeyallsvenskan. Som nykomlingar fick dock Rögle mindre ersättning än övriga SHL-klubbar på grund av fallskärmen, se sidan 13. Publiksnittet fick sig en ordentlig skjuts tack vare uppflyttningen. Klubbens publiksnitt låg på personer (3 008 personer) och beläggningsgraden i grundserien uppgick till 85 procent (60 procent). Under sin första SHL-säsong förbättrade Rögle resultatet jämfört med föregående år. Resultatet efter skatt uppgick till tusen kronor (-460 tusen kronor). Som en följd av det positiva resultatet förbättrades det egna kapitalet och uppgick till tusen kronor (1 590 tusen kronor). Som en konsekvens av uppflyttningen ökade Rögles personalkostnader. Det är naturligt då spelartruppen förbättrades för att klara av nivån i SHL. Totalt ökade klubbens kostnader med 32 procent och personalkostnaderna stod i princip för hela ökningen. Detta syntes tydligt när vi jämförde klubbens fördelning av kostnader 2014/2015 med 2015/ /2016 stod personalkostnaderna för 72 procent av klubbens totala kostnader jämfört med 58 procent året innan. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 72% 41% 58% 14% 39% 27% 40% 1% 1% 47% 33% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 46 Hur mår svensk elithockey?

47 Ej kvalificerade för slutspel Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong Rögle BK 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 11 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) * Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 85% 60% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 595 * Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 758 * Hur mår svensk elithockey? 47

48 Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Örebro HK 2015/2016 gjorde Örebro sin tredje raka säsong i SHL och slutade som nia i grundserien. Örebro spelade play in till slutspelet mot HV71, vilket slutade med förlust i två raka matcher. För andra säsongen i rad hade Örebro seriens bästa beläggningsgrad med 99 procent (99 procent) Publiksnittet låg på personer (5 148 personer). Ökningen möjliggjordes av att arenan byggdes om och fick ytterligare 300 platser. Örebro upprättar inte någon koncernredovisning. Det innebär att siffrorna som analyserats för Örebros räkning är något lägre än de koncernsiffror som analyserats för övriga klubbar. Örebro har ett managementbolag för all försäljning på arenan och lite övrig verksamhet. Det bolaget omsatte cirka 10 miljoner kronor. Inför säsongen 2015/2016 flyttades elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag. Därför analyserade vi aktiebolaget 2015/2016 och föreningen 2014/2015. Kostnadssidan ökade dock mer än intäkterna, på totalnivå med 16 miljoner kronor eller 18 procent. Personalkostnaderna ökade med 8 miljoner kronor och avskrivningarna med 5 miljoner kronor. Avskrivningarna gjordes främst på den goodwill som uppkom i samband med att aktiebolaget tog över elitlicensen. Örebro visade en förlust efter skatt på tusen kronor. Aktiebolagets egna kapital uppgick till tusen kronor, det vill säga strax över de fyra miljoner kronor som licensnämnden kräver av licenssökande bolag. Omsättningen ökade med 10 procent och uppgick 2015/2016 till knappt 100 miljoner kronor. Vi fick ingen intäktsfördelning för säsongen 2014/2015 och kunde därför inte se vad ökningen berodde på. En förklaring kan vara att högre publiksiffror inneburit högre biljettintäkter. Örebro spelade sin tredje säsong i SHL och mer etablerade klubbar har i allmänhet lättare att attrahera sponsorer. kostnader 2015/ % 64% kostnader 2014/ % 67% intäkter 2015/2016 7% 23% 5% 0% 70% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 48 Hur mår svensk elithockey?

49 Ej erhållit uppdelning av intäkterna för säsongen 2014/2015 Örebro HK 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 8 6 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Ut i Play in Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 99% 99% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 902 * Hur mår svensk elithockey? 49

50 Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Malmö Redhawks 2015/2016 var Malmö tillbaka i svensk hockeys finrum för första gången sedan uttåget säsongen 2004/2005. Klubben slutade på en tolfte plats och höll sig kvar i SHL utan kval. Ekonomiskt innebar uppflyttningen att omsättningen ökade med hela 44 procent. Den totala nettoomsättningen uppgick till tusen kronor ( tusen kronor). Den största ökningen kom från reklam- och sponsorintäkterna som ökade med hela 17 miljoner kronor eller 71 procent. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL. Avancemanget till SHL lockade malmöiterna till hockeyrinken och publiksnittet ökade från personer 2014/2015 till personer 2015/2016. Därigenom ökade beläggningsgraden till 61 procent (50 procent). Intäkterna från entrébiljetter ökade med tusen kronor eller 26 procent jämfört med 2014/2015. Den stora ökningen av personalkostnader och det faktum att klubben fick lägre ersättning från SHL under sitt första år i ligan innebar ett underskott i driften. Klubben redovisade ett resultat efter skatt på tusen kronor (133 tusen kronor). Det egna kapitalet i klubben uppgick till tusen kronor (4 608 tusen kronor). Trots en stor förlust var det egna kapitalet högre jämfört med 2014/2015. Förklaringen är ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor. Notera att siffrorna ovan avser aktiebolaget som har elitlicensen, då föreningen inte har upprättat någon koncernredovisning. De totala kostnaderna ökade med 55 procent jämfört med 2014/2015. Den största förändringen noterades för personalkostnader som ökade med hela 83 procent jämfört med förgående säsong i Hockeyallsvenskan. Även klubbens övriga kostnader ökade under året med totalt cirka 26 procent. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 1% 2% 30% 64% 48% 51% 47% 53% 44% 5% 1% 52% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 50 Hur mår svensk elithockey?

51 Ej kvalificerade för slutspel Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong Malmö Redhawks 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 12 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) * Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 61% 50% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 571 * Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 689 * Hur mår svensk elithockey? 51

52 Publiksnitt och tabellplacering / / / / /2016 Div.1 Karlskrona HK Genom att slå Västerås i direktkvalet 2014/2015 lyckades Karlskrona avancera till SHL för första gången i klubbens historia. Lagets första säsong i Sveriges högsta hockeyliga var ingen framgång poängmässigt. Klubben spelade bara ihop 31 poäng, vilket gav en sista plats i ligan. Karlskrona fick kvalspela för att stanna kvar i SHL och i ett playoff-möte mot AIK vann Karlskrona med 4-1 i matcher. På grund av den dåliga poängskörden blev klubbens lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng väldigt höga 2015/2016. Karlskrona behöver inte upprätta någon koncernredovisning och siffrorna nedan avser därför endast moderföreningen som hade elitlicensen 2015/2016. Det finns ett dotterbolag (KHK Försäljning AB) med en omsättning till extern part på 8 miljoner kronor som inte inkluderats nedan. Omsättningsmässigt var 2015/2016 ett stort lyft för klubben som ökade nettoomsättningen med hela 87 procent. Liksom för övriga nykomlingar förklaras ökningen främst av den högre SHL-ersättningen. Intäkterna för reklam och sponsring ökade med 233 procent och stod 2015/2016 för 57 procent (32 procent) av klubbens totala nettoomsättning. Kostnadsmässigt sköt Karlskronas lönekostnader i höjden och ökade med totalt 128 procent. En förklaring är att det krävs andra spelarlöner och spelarmaterial för att kunna stanna kvar i SHL. Personalkostnaderna stod för en väldigt hög procentuell del av klubbens totala kostnader och uppgick till 79 procent (69 procent). Det var högst i hela SHL relativt sett. Publiksnittet ökade bara med 11 procent trots uppflyttningen till SHL. Publiksnittet låg på personer (2 820 personer) och beläggningsgraden på 87 procent (81 procent). Den blygsamma ökningen kan förklaras av att beläggningsgraden var hög redan i Hockeyallsvenskan året innan. För säsongen 2015/2016 redovisade Karlskrona en vinst om tusen kronor (41 tusen kronor). Den 30 april 2016 överläts elitverksamheten till ett aktiebolag. Det påverkade klubbens resultat positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. Om överlåtelsen räknas bort var 2015/2016 ett tungt år med ett resultat på -4,5 miljoner kronor. Flytten av elitverksamheten till ett aktiebolag gjorde att föreningens egna kapital ökade kraftigt. Per balansdagen uppgick kapitalet till tusen kronor. Om överlåtelsen inte hade skett skulle föreningens egna kapital ha varit förbrukat. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/ % 1% 79% 30% 69% 1% 13% 29% 12% 20% 35% 1% 57% 32% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 52 Hur mår svensk elithockey?

53 Fortsatt spel i SHL via kval Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong Karlskrona HK 2015/ /2015 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 14 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) * Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 90% 81% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) * Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) * Hur mår svensk elithockey? 53

54 54 Hur mår svensk elithockey? Slutlig analys

55 05Hur mår svensk elithockey? 55

56 05 Vikten av bolagsstruktur För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att det egna kapitalet i den förening eller det aktiebolag som söker licens inte får understiga fyra miljoner kronor under två år i följd. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. (1) 14 klubbar spelade i SHL säsongen 2015/2016. Under 2016/2017 kommer sju klubbar att bedriva sin elitverksamhet i aktiebolag som är dotterbolag till huvudföreningen. Fyra av dessa har överlåtit elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag under räkenskapsåret 2015/2016. Övriga sju klubbar har fortfarande sin elitverksamhet registrerad i huvudföreningen. Skillnaden mellan aktiebolag och förening Den största skillnaden mellan att driva en verksamhet i aktiebolag jämfört med i en förening är möjligheten att sprida ägandet och ta in externt kapital. Föreningen måste dock äga minst 51 procent av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt möjliggör detta att kapital tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den ekonomiska effekten mer osäker, då externa investerare kan kräva avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan påverka bolagets egna kapital negativt. Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten i ett bolag jämfört med i en förening aktiebolaget blir momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får klubben dra av ingående moms på inköp. En stor del av bolagets kostnader utgörs av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Det innebär en övervikt på utgående moms. När utgående moms ska betalas på försäljning blir effekten något av följande: Om motparten är en privatperson får denne stå för momsdelen, vilket innebär ett högre pris för kunden. Om motparten är ett företag (exempelvis sponsring och reklam) har företaget i fråga avdragsrätt för momsen. Det gör att effekten blir noll i slutändan trots ett högre försäljningspris. Som tidigare nämnts är den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan att SHL-klubbarna får över 20 miljoner kronor mer per säsong. Dessa intäkter är det mest handfasta att beakta när en elitlicens ska värderas. Det överenskomna värdet är vanligtvis väsentligt högre än vad tillgången är värderad till i föreningens balansräkning. Föreningen får en stor realisationsvinst i resultaträkningen det år som elitlicensen överlåts och det egna kapitalet ökar till följd av ett positivt resultat. Detta gör att föreningen kan skicka aktieägartillskott till aktiebolaget under kommande år för att täcka eventuella förluster. Om förlusten i aktiebolaget är större än avskrivningen av goodwill (2) går det alltså att täcka förlusten med aktieägartillskott. Första året görs ingen avskrivning på den goodwill som uppkommit i aktiebolagets balansräkning under förutsättning att överlåtelsen skedde på räkenskapsårets sista dag. Föreningen kan dock skicka ett aktieägartillskott till dotterbolaget redan samma år, vilket gör att föreningens egna kapital minskar och dotterbolagets egna kapital ökar. Det innebär att det hela tiden kommer att vara ett års förskjutning. Det år som föreningen inte har något eget kapital kvar, det vill säga när möjligheten till aktieägartillskott saknas, behöver aktiebolaget ändå göra en avskrivning på goodwillposten. Med andra ord detta specifika år går det inte att täcka en förlust i aktiebolaget med ett aktieägartillskott. Om det går att visa att elitlicensens marknadsvärde överstiger noll när den är fullt avskriven finns det möjlighet till omvärdering/ uppskrivning. I annat fall förutsätter överlåtelsen att aktiebolaget Klubben får stå för denna del, vilket innebär lägre marginal på sålda produkter och tjänster. Komplicerat att värdera elitlicenser Vid själva överlåtelsen av elitlicensen får flytten av elitverksamheten också en bokföringsmässig konsekvens. Elitlicensen överlåts från föreningen till aktiebolaget till ett överenskommet värde. För klubbarna som senast överlät sina licenser har värdet motsvarat ungefär ett års intäkter för mediarättigheter plus exempelvis balanserade spelarutgifter. Ersättningen från SHL är garanterad så länge klubben spelar i ligan. 56 Hur mår svensk elithockey? (1) Källa: Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet (2) Det övervärde som uppstår vid förvärvet av elitverksamheten. Det pris som aktiebolaget betalar överstiger värdet på de materiella tillgångarna kopplade till elitverksamheten, exempelvis balanserade spelarutgifter, och mellanskillnaden behandlas som goodwill.

57 05 kan bära sina egna kostnader för att över tid, bibehålla ett eget kapital om fyra miljoner kronor. Kortsiktigt går det alltså att flytta eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget, men i slutändan är det ett nollsummespel. En frågeställning som uppstår när elitlicensen överlåts till ett fastställt marknadsvärde är följande: Om klubben ramlar ur SHL går det då att visa att elitlicensen fortfarande är värd så mycket som den var när klubben spelade i SHL? Detta är något som klubben och aktiebolagets revisor måste ta ställning till. Kommer man fram till att elitlicensen är övervärderad när klubben ramlat ur SHL kan det bli aktuellt med en omvärdering/nedskrivning. Det påverkar i så fall resultatet negativt. Det egna kapitalet skulle också minska i motsvarande mån och sannolikt vara förbrukat. Resonemanget ovan visar på skillnaderna mellan att bedriva elitverksamheten i ett aktiebolag jämfört med i en förening. Att driva verksamheten i aktiebolag möjliggör extern finansiering samtidigt som aktiebolaget blir momspliktigt. Extern finansiering kan vara av godo på lång sikt, men det beror till stor del på motpartens syfte med investeringen. Att värdera elitlicenser vid överlåtelser är komplicerat framförallt om klubben skulle ramla ur SHL. Då kan det bli aktuellt med en nedskrivning som kan eliminera det egna kapitalet helt. En koncernintern försäljning med stor reavinst som följd gör det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan förening och aktiebolaget. Oavsett vilken väg man väljer att gå handlar det om att klubben ska kunna bära sina egna kostnader på lång sikt och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt. Hur undvika värderingsproblematik? Det finns exempel från andra högstaligor, bland annat den finska, där klubbarna köper en aktiepost i ligan till ett fast pris. När en ny klubb avancerar till ligan köper denna klubb den degraderade klubbens aktier till ett värde som redan är förutbestämt. På så sätt uppstår ingen värderingsproblematik när spelrättigheten överlåts från en förening till ett dotterbolag inom samma klubb. Vi anser att värderingen av elitlicenser, konsekvenserna av överlåtelser och effekterna av att driva elitverksamhet i aktiebolag respektive förening är områden som måste belysas i diskussioner om svensk hockeys utveckling. Det finns grundläggande skillnader vad gäller syftet med verksamheten i en idrottsklubb kontra ett vinstdrivande bolag. Det kan vara problematiskt att lagar och regler för aktiebolag inte är anpassade till den verksamhet som elitidrottslag bedriver. Trots detta driver allt fler klubbar sina elitverksamheter i aktiebolag. Kanske är framtiden en ny associationsform som är anpassad till idrottsklubbarnas paradox sportslig framgång kontra finansiell stabilitet och lönsamhet. Hur mår svensk elithockey? 57

58 05 Ökad SHL-ersättning ökade personalkostnader Den främsta anledningen till att klubbarna i SHL kämpar ekonomiskt är de höga personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för 62 procent av de totala kostnaderna i SHL. Då rörelseresultatet i princip är plus/minus noll för ligan som helhet (se sidan 8) uppgår personalkostnaderna till mer än hälften av SHL:s totala nettoomsättning. En trend under de senaste säsongerna har varit att lönekostnaderna ökar i relation till de totala kostnaderna. Lönenivån har ökat i ungefär samma takt som SHL:s ersättning till klubbarna. Tv-avtalet som tecknades inför säsongen 2010/2011 gav klubbarna 70 procent mer i ersättning jämfört med säsongen innan. Under de följande två säsongerna ökade personalkostnaderna med i snitt 8,5 miljoner kronor (12 procent) per klubb (1). Under samma period ökade intäkterna lika mycket, det vill säga med 12 procent. I absoluta tal ökade intäkterna med 14 miljoner kronor, varav intäkter kopplade till kommersiella rättigheter stod för 10 miljoner kronor. Även om ökningen av SHLbidraget inte har varit lika stor som 2010/2011 fortsätter bidraget att öka. Trenden att lönekostnaderna ökar i ungefär samma takt som SHL-bidraget har också hållit i sig. för sändningsrättigheterna. Vi tror att denna utveckling kommer fortsätta under kommande år och att personalkostnaderna kommer att följa efter. För att följa upp problemet med ökade personalkostnader har vi varit i kontakt med representanter från de olika SHL-klubbarna och personer med stor insyn i svensk elitishockey. Vi har då noterat att det inte finns något samarbete mellan klubbarna i SHL vad gäller spelartransfers. Det finns inte heller någon transparens avseende lönenivåer som i NHL där spelarlönerna är offentliga. Spelarfacket ville bli av med problemet att varken spelare eller klubbar visste vilken lönenivå som var marknadsmässig, då det inte fanns något att jämföra med. Samma problem ser vi i svensk hockey. Offentliga löner är dock inte ett alternativ för SHL på grund av den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige och fackets starka ställning. Samma hinder finns för ett eventuellt lönetak. Därmed blir det också svårt för klubbarna att öka transparensen och föra en dialog om spelarlöner vid potentiella transfers. Högre lönekostnader ökar inte ligans kvalitet Vår slutsats är att när klubbarnas intäkter ökar på grund av högre ersättning från SHL ökar klubbarnas lönekostnader i motsvarande mån. Alla klubbar får lika hög ersättning, vilket innebär att klubbarnas köpkraft ökar lika mycket. Konsekvensen av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader i ligan. Det är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort sikt då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat. Snarare är det så att de som redan spelar i ligan får högre lön antingen av sitt nuvarande lag eller av ett nytt lag som i och med ökad ersättning kan betala högre lön. Om ett lag väljer att lägga dessa pengar på något annat riskerar de en sämre spelartrupp än sina konkurrenter. Den högre ersättningsnivån är dock inte bara av ondo den kan bidra till att spelare stannar längre i SHL än de annars skulle ha gjort. Den högre ersättningsnivån innebär även att utländska spelare kan värvas till ligan. Ersättningen kommer dock aldrig vara så stor att SHL kan konkurrera med KHL eller NHL. Därför anser vi att en ökad lönebudget på några miljoner inte kommer att ge någon märkbar kvalitetshöjning på ligan som helhet. Om enskilda klubbar skulle öka sina intäkter genom bättre sponsoravtal eller högre publiksiffror skulle de kunna välja att använda pengarna till annat än högre löner. Men när alla klubbar får en lika stor del av kakan blir det ett nollsummespel. Detta gynnar främst spelare och agenter i stället för att stärka klubbarnas finansiella ställning. Under de senaste fem säsongerna har ersättningen från SHL ökat med cirka 25 procent. Ersättningen fortsätter att öka när ligans marknadsvärde ökar och varumärket SHL stärks tv-bolagen är därmed beredda att betala allt mer 58 Hur mår svensk elithockey?

59 05 Det finns dock undantag och det är rookiekontrakten som SHL har förhandlat fram för alla spelare i SHL mellan år. Rookiekontrakten innebär att det finns en minimilön som baseras på rookiespelarens ålder och fastställda bonusar som baseras på olika prestationer. Rookielönerna ligger på cirka i månaden. Klubbarna i SHL använder sig uteslutande av rookiekontrakt när de kontrakterar spelare mellan år, även fast det skulle vara möjligt att teckna andra avtal. Dessa avtal ger SHL-klubbarna möjligheten att ha flera talangfulla rookiespelare i truppen till en relativt låg lönenivå. Avtalen ger även ytterligare incitament för att satsa på unga spelare. Även om dessa kontrakt är ett steg åt rätt håll behövs ytterligare åtgärder för att SHL-klubbarna ska kunna förändra trenden avseende spelarlönerna. Fondera del av SHL-ersättningen Ett alternativ för svensk ishockey mot bakgrund av rådande lagar och regler är att fondera en del av SHL-ersättningen. Som vi förklarat ovan finns det ett samband mellan ökad ersättning från SHL och ökade löner i ligan. Ersättningen för mediarättigheter kommer troligen också att öka framöver. Vi menar att klubbarna skulle kunna ta ansvar för utvecklingen av svensk hockey genom att tillsammans komma överens om att fondera en bestämd procentsats av ersättningen. Säsongen 2016/2017 kommer ersättningen till varje SHL-klubb inklusive centrala avtal att uppgå till tusen kronor. Det är en ökning på cirka 11 procent jämfört med förgående säsong. Vårt förslag skulle innebära att 11 procent av ersättningen fonderas med en öronmärkning. Exakt vad pengarna ska öronmärkas för får klubbarna diskutera, men pengarna får inte användas för att värva nya spelare eller öka lönerna för befintliga spelare. På kort sikt kan förslaget leda till att enstaka spelare lämnar SHL eller att potentiella värvningar förloras. Vi tror dock inte att ligans kvalitet skulle påverkas nämnvärt då arbetsmarknaden är begränsad både gällande utbud och efterfrågan. På lång sikt kan förslaget leda till en bättre och stabilare ekonomi för klubbarna i SHL, vilket i förlängningen bidrar till att utveckla svensk ishockey i rätt riktning. (1) Siffran avser de fem klubbar som spelade i ligan alla tre säsonger och där vi haft tillgång till tillförlitlig data. Hur mår svensk elithockey? 59

60 Appendix upplysningar Vi har valt att i så hög utsträckning som möjligt basera vår analys på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att visa lagens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att inkludera koncerninterna transaktioner. I de flesta fall finns också flera bolag kopplade till en klubb utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att stödja elitverksamheten och generera intäkter och vinster. Flera klubbar bedriver elitverksamheten i ett aktiebolag, medan exempelvis juniorverksamhet drivs i föreningen. Föreningens huvudsakliga syfte är att slussa in talanger till elitverksamheten och generera framtida intäkter alternativt hålla lönekostnaderna på lägre nivå jämfört med externa spelarrekryteringar. 60 Hur mår svensk elithockey?

61 Siffrorna i rapporten har hämtats från följande källor vilket måste beaktas när jämförelser görs. Siffrorna återkommer på flera ställen i rapporten. Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF 2015/2016 respektive 2014/2015. Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF Ishockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015. Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club 2015/2016 respektive 2014/2015. Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening 2015/2016 respektive 2014/2015. HV71: Koncernredovisning HV71 (ideell förening) 2015/2016 respektive 2014/2015. Karlskrona HK: Årsredovisning Karlskrona Hockeyklubb 2015/2016 respektive 2014/2015. Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Ishockey AB (publ) 2015/2016 respektive 2014/2015. Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening 2015/2016 respektive 2014/2015. Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015. Malmö Redhawks: Årsredovisning Malmö Redhawks Ishockey AB 2015/2016 respektive 2014/2015. Modo Hockey: Koncernredovisning Modo Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015. Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK 2015/2016 respektive 2014/2015. Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015. Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH 2015/2016 respektive 2014/2015. Örebro HK: Årsredovisning Örebro Elithockey AB 2015/2016 och Årsredovisning Örebro Hockey Klubb 2014/2015. Karlskrona och Malmö behöver inte upprätta någon koncernredovisning givet sin storlek. Örebro har inte heller behövt upprätta någon koncernredovisning. I Örebros fall gäller också att de legala enheterna skiljer sig åt mellan åren då elitlicensen överläts till ett aktiebolag inför säsongen 2015/2016. Vad gäller Leksand har vi inte haft tillgång till föreningens koncernredovisning. Detta borde dock inte påverka siffrorna nämnvärt i de avsnitt av rapporten där klubben inkluderas. I granskningen har vi jämfört de senaste säsongerna på totalnivå och då utgått från de klubbar som spelade i SHL respektive säsong. Vid jämförelser på klubbnivå har vi däremot utgått från de lag som spelade i SHL säsongen 2015/2016. Föregående års siffror redovisas inom parantes. Hur mår svensk elithockey? 61

62 Anteckningar

63

64 EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.

Lag som gått till SHL (Elitserien 1975/ /2013)

Lag som gått till SHL (Elitserien 1975/ /2013) Lag som gått till SHL (Elitserien 1975/1976-2012/2013) 1975 Djurgårdens IF Från Div. 1 via Norra Kvalserien Södertälje SK Från Div. 1 via Södra Kvalserien NORRA KVALSERIEN TILL ELITSERIEN 1975/1976 1 Djurgårdens

Läs mer

Svenska Ishockeyförbundet Spelschema SHL SHL [90001]

Svenska Ishockeyförbundet Spelschema SHL SHL [90001] Svenska Ishockeyförbundet Spelschema SHL - 2016-17 SHL [90001] Omg Matchnr Veckodag Datum Tid Hemma Borta Arena 1 90001001 Lördag 2016-09-17 16:00 Färjestad BK Örebro HK Löfbergs Arena 1 90001002 Onsdag

Läs mer

Allsvenskans, SuperAllsvenskans och HockeyAllsvenskans tabeller år för år

Allsvenskans, SuperAllsvenskans och HockeyAllsvenskans tabeller år för år Allsvenskans, SuperAllsvenskans och HockeyAllsvenskans tabeller år för år 1983-2016 Allsvenskan, SuperAllsvenskan och HockeyAllsvenskan Historik Allsvenskan startade 1983 och är en spetsning av Division

Läs mer

Svenska Hockeyligan. Elitserien 2011/2012. Dag Datum Tid Arena Hemmalag Bortalag 6 Tisdag Scandinavium Frölunda HC - Växjö Lakers HC

Svenska Hockeyligan. Elitserien 2011/2012. Dag Datum Tid Arena Hemmalag Bortalag 6 Tisdag Scandinavium Frölunda HC - Växjö Lakers HC Svenska Hockeyligan Elitserien 2011/2012 Dag Datum Tid Arena Hemmalag Bortalag 6 Tisdag 2011-09-13 19.00 Scandinavium Frölunda HC - Växjö Lakers HC 1 Torsdag 2011-09-15 19.00 COOP Arena Luleå HF - Växjö

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2010

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2010 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (18) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport: 1 maj jan 2010 (9 mån)

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport: 1 maj jan 2010 (9 mån) 1 PRESSMEDDELANDE 10 mars 2010 : Delårsrapport: 1 maj 2009 31 jan 2010 (9 mån), Omsättning uppgick till 5,7 mkr, en ökning med ca 1 mkr jämfört med föregående år. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick

Läs mer

Evenemang. Cats. Cats. Cats. Cats. Cats. Cats. Gabriel Iglesias. Chris Rock. Frölunda Indians - Luleå HF. Frölunda Indians - HV 71

Evenemang. Cats. Cats. Cats. Cats. Cats. Cats. Gabriel Iglesias. Chris Rock. Frölunda Indians - Luleå HF. Frölunda Indians - HV 71 Vecka 39, Torsdag 28 September 2017, 19:30 https://gotevent.se/p/3224 Vecka 39, Fredag 29 September 2017, 19:30 https://gotevent.se/p/3225 Vecka 39, Lördag 30 September 2017, 15:00 https://gotevent.se/p/3226

Läs mer

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT SAMMANSTÄLLNING Svårt att få in underlag från klubbarna Presentation av säsongen14/15 sker i samband med elitkonferensen 6/2 En första överblick ger att inga förbättringar har skett sedan 13/14 4 av 14

Läs mer

Manual för räknesnurran

Manual för räknesnurran Manual för räknesnurran Innehåll Manual för räknesnurran... 1 Omsättning och resultat... 2 Totala rörelseintäkter aktuellt räkenskapsår... 2 Rörelseresultat aktuellt räkenskapsår... 2 Beräkning av rörelsetillgångar...

Läs mer

Elitettans. ekonomi 2013

Elitettans. ekonomi 2013 Elitettans ekonomi 2013 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas Eget kapital 7 Jämförelse

Läs mer

SPELORDNING ELITSERIEN 2002/2003

SPELORDNING ELITSERIEN 2002/2003 SPELORDNING ELITSERIEN 2002/2003 OMG DATUM TID ARENA LAG A LAG B 1 Må 2002-09-23 19.00 Leksands Isstadion Leksands IF Brynäs IF Ti 2002-09-24 19.00 Stångebro Ishall Linköpings HC Djurgården Ti 2002-09-24

Läs mer

Hammarby Bandy AB: Halvårsrapport: maj okt 2008

Hammarby Bandy AB: Halvårsrapport: maj okt 2008 1 PRESSMEDDELANDE 10 december 2008 : Halvårsrapport: maj okt 2008 Omsättning uppgick till 2 050 tkr Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 1 055 tkr. Resultat per aktie för perioden uppgick till

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Eolus Vind AB (publ)

Eolus Vind AB (publ) Sida 1 av 5 DELÅRSRAPPORT För perioden 2005-09-01 2006-02-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Fastställt 2002-05-17 Spelordning Elitserien 2002/2003 Svenska Ishockeyförbundet Omg Date Kl Arena Lag A Lag B

Fastställt 2002-05-17 Spelordning Elitserien 2002/2003 Svenska Ishockeyförbundet Omg Date Kl Arena Lag A Lag B Sida 1 1 Ti 2002-09-24 19.00 Stångebro Ishall Linköpings HC - Djurgårdens IF 1 Ti 2002-09-24 19.00 Leksands Isstadion Leksands IF - Brynäs IF 1 Ti 2002-09-24 19.00 Malmö Isstadion MIF Redhawks - Västra

Läs mer

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS)

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS) (SPCS) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 1998 Nettoomsättningen ökade med 25 procent och uppgick till 158,8 (127,3) Mkr. Resultat efter finansiella poster på 14,0 (24,2) Mkr. Resultat i fjärde kvartalet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB ÅRSREDOVISNING 2010 för Effnet AB Årsredovisning omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 5 Effnet AB Årsredovisning 2010 Sida 2 / 7 Styrelsen och

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Årsredovisning för Hammarby IF Ishockeyförening Räkenskapsåret

Årsredovisning för Hammarby IF Ishockeyförening Räkenskapsåret Årsredovisning för Hammarby IF Ishockeyförening Räkenskapsåret 2016-05-01-2017-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 1 Balansräkning 2-3 Tilläggsupplysningar 4 Upplysningar

Läs mer

Proposition 2 Damserier

Proposition 2 Damserier Proposition 2 Damserier Ärende: Proposition till Tävlingskongressen 2014 om att införa en ny spelform och ett nytt spelupplägg för damernas SSL och division 1 (Allsvenskan). Beskrivning av ärendet och

Läs mer

HockeyAllsvenskan Slutligt spelschema för fastställande

HockeyAllsvenskan Slutligt spelschema för fastställande HockeyAllsvenskan 2010-2011 Slutligt spelschema för fastställande. 2010-06-09 Omgång Match nr Dag Datum Hemmalag Mot Bortalag Kl År 1 3 Tis 14-sep Rögle BK - Borås HC 19.00 2010 1 5 Tis 14-sep Malmö Redhawks

Läs mer

Lundbergs. Delårsrapport januari mars L E Lundbergföretagen AB (publ)

Lundbergs. Delårsrapport januari mars L E Lundbergföretagen AB (publ) Lundbergs Delårsrapport januari mars 2000 Resultatet efter full skatt uppgick till 364,2 Mkr (1 270,1 Mkr), vilket motsvarar 4:80 kronor (16:74) per aktie. Substansvärdet har per den 31 mars 2000 beräknats

Läs mer

Bokslutskommuniké januari december 2012

Bokslutskommuniké januari december 2012 Q4 Bokslutskommuniké januari december 2012 Januari - December 2012 1 Rörelsens intäkter för perioden i bolaget uppgick till 4,7 (17,7) tkr Rörelseresultatet uppgick till - 1 008,0 (- 1 886,2) tkr Årets

Läs mer

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport Q2: maj okt 2010

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport Q2: maj okt 2010 1 PRESSMEDDELANDE 20 december 2010 : Delårsrapport Q2: maj okt 2010 Omsättning uppgick till 2 978 tkr (2 494 tkr) Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 1 573 tkr ( 418 tkr). Rörelseresultat före

Läs mer

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport Q3: november 2011- januari 2012

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport Q3: november 2011- januari 2012 1 PRESSMEDDELANDE 16 mars 2012 : Delårsrapport Q3: november 2011- januari 2012 Omsättning uppgick till 7 377 tkr (7 360 tkr) Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 524 tkr ( - 333 tkr). Rörelseresultat

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008.

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008. SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars. Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. apr mar Nettoomsättning

Läs mer

HockeyAllsvenska Finalen

HockeyAllsvenska Finalen HockeyAllsvenska Finalen I finalspelet deltar lag 1 och 2 från HockeyAllsvenskan 2015/2016. Segraren i HockeyAllsvenskan har fördelen av hemmamatch vid eventuell 5:e avgörande match. Finalerna spelas i

Läs mer

Spelprogram Elitserien 2003/2004 Fastställt 20 maj 2003

Spelprogram Elitserien 2003/2004 Fastställt 20 maj 2003 Spelprogram Elitserien 2003/2004 Fastställt 20 maj 2003 Onsdag den 24 september 1 19.00 Stockholm Globe Arena Djurgårdens IF - Linköpings HC Torsdag den 25 september 2003 1 19.00 Malmö Isstadion MIF Redhawks

Läs mer

Hammarby Bandy AB (publ) Årsredovisning och koncernredovisning Innehållsförteckning: Sida Hammarby Bandy AB (publ) Förvaltningsberättelse

Hammarby Bandy AB (publ) Årsredovisning och koncernredovisning Innehållsförteckning: Sida Hammarby Bandy AB (publ) Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Hammarby Bandy AB (publ) Org nr får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Rekordartad publikutveckling! av Jimmy Lindahl

Rekordartad publikutveckling! av Jimmy Lindahl Rekordartad publikutveckling! av Jimmy Lindahl Det har den senaste tiden skrivits mycket om den fina publikutveckling som allsvenskan för tillfället visar upp, och det med all rätt. Jämfört med de mörka

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan

Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan Årlig genomgång av svensk fotbollsekonomi Penningligan Sports Business Group 2015 1 Allsvenskan slår omsättningsrekord igen, 1,3 miljarder SEK exklusive spelarförsäljningar 2 Innehåll Förord... 4 Allsvenskans

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012/2013

ÅRSREDOVISNING 2012/2013 ÅRSREDOVISNING 2012/2013 Styrelsen för Lions Forskningsfond mot Folksjukdomar får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-07-01--2013-06-30. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Halvårsrapport 2009 01 01 2009 06 30 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Den totala omsättningen minskade med 11 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 74 986 tkr

Läs mer

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr)

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan 39b SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9

Läs mer

ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos

ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Eiitettans ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos l Innehåll Sida Sammanfattning 3 Föreningens resultat 5 Föreningens intäkter 6 Föreningens kostnader 7 Föreningens egna kapital 8 Jämförelse

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport: 1 maj jan 2009 (9 mån)

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport: 1 maj jan 2009 (9 mån) 1 PRESSMEDDELANDE 10 mars 2009 : Delårsrapport: 1 maj 2008 31 jan 2009 (9 mån), Omsättning uppgick till 4 796 tkr. Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 911 tkr. Resultat efter skatt uppgick

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Var gör man målen i power play i svensk elithockey?

Var gör man målen i power play i svensk elithockey? Svenska ishockeyförbundet Elittränarutbildning 2007-02-05 Var gör man målen i power play i svensk elithockey? Fredrik Andersson Handledare: Harald Lückner Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli december 2014

St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli december 2014 St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli 2013 31 december 2014 Räkenskapsåret är förlängt och omfattar perioden 2013-07-01 2014-12-31 Sammanfattning av bokslutskommuniké Räkenskapsåret

Läs mer

Göteborg Hockey Club Spelar i Svenska Dam Hockey Ligan (SDHL) säsongen 2017/2018

Göteborg Hockey Club Spelar i Svenska Dam Hockey Ligan (SDHL) säsongen 2017/2018 Sponsorfolder Göteborg Hockey Club Spelar i Svenska Dam Hockey Ligan (SDHL) säsongen 2017/2018 Bli en del av en för Sverige helt unik satsning på ishockey: Göteborgs Hockey Clubs flick- och damsatsning

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2008-09-01 2008-11-30 (3 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning lämnas med 0,75 SEK per aktie under 2016.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning lämnas med 0,75 SEK per aktie under 2016. Sammanfattning St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2015 Jämförelseåret var förlängt och omfattade perioden 2013-07-01 2014-12-31 Räkenskapsåret 1 januari 31 december

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Delårsrapport januari september

Delårsrapport januari september Delårsrapport januari september 2000 2 LUNDBERGS DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000 Resultatet efter full skatt uppgick till 764,6 Mkr (1 535,7), vilket motsvarar 10:50 kronor (20:24) per aktie. Substansvärdet

Läs mer

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Bokslutskommuniké 2015-06-01 2016-05-31 Sleepo AB (publ) 556857-0146 (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Sleepo AB är ett e-handelsbolag som säljer möbler och heminredning på nätet med ett uttalat

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden Sida 1 av 9 Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2009-01-01 2009-03-31 Rapportperioden 2009-01-01 2009-03-31 Koncernens nettoomsättning i första kvartalet uppgick till 819 (1 068) tkr.

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Ett samarbetsavtal med världens största Internetresebyrå, Expedia, undertecknades.

Ett samarbetsavtal med världens största Internetresebyrå, Expedia, undertecknades. KVARTALSRAPPORT JULI SEPTEMBER 2007 VERKSAMHETSÅRET 2007/2008 SCANWORLD TRAVELPARTNER AB (publ) Första kvartalet Q1 -- 2007 (juli -- september) Stark försäljningstillväxt under kvartalet. I koncernen uppgick

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007 Division 1-föreningarnas ekonomi 2007 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (1) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013/2014

ÅRSREDOVISNING 2013/2014 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Styrelsen för Lions Forskningsfond mot Folksjukdomar får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-07-01--2014-06-30. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Bakgrund till projektet

Bakgrund till projektet Vad är det som gör vissa idro0sklubbar uthålligt framgångsrika? Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde Margareta Oudhuis, Högskolan i Borås Bakgrund till projektet Forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Ekonomisk analys av allsvenskan och Superettan

Ekonomisk analys av allsvenskan och Superettan Ekonomisk analys av allsvenskan och Superettan Vilka ekonomiska förutsättningar har de lag som flyttas upp respektive ned mellan de två divisionerna Författare: Torbjörn Nilsson 730G07 Ekonomisk analys

Läs mer

EV Karlstad Ejendom Holding AB (Org.nr )

EV Karlstad Ejendom Holding AB (Org.nr ) ÅRSREDOVISNING EV Karlstad Ejendom Holding AB (Org.nr. ) Räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31 ÅRSREDOVISNING Styrelsen får härmed avge följande redovisning för räkenskapsåret 2011-01-01 -- 2011-12-31.

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ)

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) -01-01 -09-30 Koncernens nettoomsättning uppgick till 577,8 (506,1) Mkr, en ökning med 14%. Koncernens rörelseresultat uppgick till 78,4 (63,7) Mkr, en ökning

Läs mer

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013

Måldokument. Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Måldokument Falkenbergs FF Antaget av styrelsen den 3 december 2013 Vision Bli hela Falkenbergs förening. Vara alla falkenbergares stolthet. Ge Falkenberg såväl elitfotboll på nationell toppnivå som en

Läs mer

Tryckindustri Halvårsrapport 1 september 1997 28 februari 1998

Tryckindustri Halvårsrapport 1 september 1997 28 februari 1998 Tryckindustri Halvårsrapport 1 september 1997 28 februari 1998 9 9 7 8 Starkt första halvår resultatet efter finansnetto ökade med 65 procent till 10 Mkr Försäljningen ökade med 13 procent Resultatprognos

Läs mer

Qualisys. KONCERNRESULTAT (förra årets siffror inom parantes) Omsättning: 21,1 Mkr (30,0) Resultat efter skatt: 2,1 Mkr (-27,8)

Qualisys. KONCERNRESULTAT (förra årets siffror inom parantes) Omsättning: 21,1 Mkr (30,0) Resultat efter skatt: 2,1 Mkr (-27,8) Qualisys Bokslutsrapport från Qualisys AB för verksamhetsåret 2000. Omsättningen blev 21 Mkr Resultatet efter skatt blev 2 Mkr Rörelseresultatet blev -39 Mkr, varav 25 Mkr är kostnader för satsningar i

Läs mer

SERIEBESTÄMMELSER och VERKSAMHETSPLAN

SERIEBESTÄMMELSER och VERKSAMHETSPLAN SERIEBESTÄMMELSER och VERKSAMHETSPLAN Säsongen 2015/2016 för SHL HockeyAllsvenskan HockeyEttan J20 SuperElit J18-Allsvenskan Riksserien U16-SM TV-pucken Distriktslagsturnering för flickor Regionslagsturnering

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för SchoolSoft Svenska AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 -- 2010-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016

COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016 COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016 Bokslutskommuniké januari - december 2016 Oktober - December 2016 Nettoomsättning 403 tkr (500 tkr) Resultat efter finansiella

Läs mer

St Petersburg Property Company AB Delårsrapport 1 januari- 30 juni 2015

St Petersburg Property Company AB Delårsrapport 1 januari- 30 juni 2015 St Petersburg Property Company AB Delårsrapport 1 januari- 30 juni 2015 Jämförelseåret var förlängt och omfattade perioden 2013-07-01 2014-12-31. Sammanfattning av delårsrapport Halvåret 1 januari 30 juni

Läs mer

Tryckindustri Niomånadersrapport 1 september1997 31 maj 1998

Tryckindustri Niomånadersrapport 1 september1997 31 maj 1998 Tryckindustri Niomånadersrapport 1 september1997 31 maj 1998 9 9 7 8 Resultatet efter nio månader ökade med 54 procent till 29 Mkr Försäljningen ökade med 16 procent till 170 Mkr (146) Vinsten per aktie

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Första kvartalet 2012 Nettoomsättningen uppgick till 859 (372) tkr Rörelseresultatet uppgick till -4 418 (-455) tkr Kassaflödet från

Läs mer

Kvartalsrapport Dentware 1 april 30 juni 2016

Kvartalsrapport Dentware 1 april 30 juni 2016 Delårsrapport koncernen 1 1 januari 30 juni Nettoomsättningen uppgick till 9,5MSEK Rörelseresultatet blev -7,8 MSEK Rörelsemarginalen blev -82% Periodens resultat efter skatt uppgick till -7,8 MSEK Resultat

Läs mer

Sport Sponsor i Kristianstad AB (publ)

Sport Sponsor i Kristianstad AB (publ) 1 (8) Sport Sponsor i Kristianstad AB (publ) Delårsrapport för perioden -01-01-- -09-30 Kort om delårsperioden, jan sept Bolaget har inte haft några intäkter under perioden. Verksamheten startade under

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2006

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2006 Division 1-föreningarnas ekonomi 2006 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström & Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

experter inom Vi är fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före.

experter inom Vi är fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före. Vi är experter inom fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före. 2014 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ Bokslutskommuniké 2014 Modity Energy Trading AB VD

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för föreningarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet,

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport Q1: maj juli 2008

Hammarby Bandy AB: Delårsrapport Q1: maj juli 2008 1 PRESSMEDDELANDE 27 augusti 2008 : Delårsrapport Q1: maj juli 2008 Omsättning uppgick till 844 tkr (f.å. 874 tkr*) Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 348 tkr (f.å. 241 tkr*). Resultat per

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget Melitho AB (publ) med dotterbolag

Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget Melitho AB (publ) med dotterbolag Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget med dotterbolag Bokslutskommuniké för 2014 Omsättningen för januari-december 2014 uppgick till 11 082 KSEK Rörelseresultatet före engångshändelser och omvärderingar

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Tryckindustri. Kvartalsrapport 1 september 30 november 1997

Tryckindustri. Kvartalsrapport 1 september 30 november 1997 Tryckindustri Kvartalsrapport 1 september 30 november 1997 9 9 7 8 Starkt första kvartal vinsten ökade med 63 procent Resultat efter finansnetto, 11 Mkr (7) Försäljningen ökade till 56 Mkr (47) Nyckeltal

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Svenska Skidskytteförbundet

ÅRSREDOVISNING Svenska Skidskytteförbundet ÅRSREDOVISNING 2007 Styrelsen för Svenska Skidskytteförbundet får härmed avge årsredovisning för förbundets verksamhetsår omfattande perioden 2006.07.01-2007.06.30. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förbundet har

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 14 november 2014 Delårsrapport Q3 2014 20140101 20140930 Nettoomsättning 168 432 tkr (168 257) Rörelseresultat 24 896 tkr (13 751) Resultat efter skatt 17 909 tkr

Läs mer

Årsredovisning. AFF Service AB

Årsredovisning. AFF Service AB Årsredovisning för AFF Service AB 556774-4874 Räkenskapsåret 2012 1 (9) Styrelsen och verkställande direktören för AFF Service AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari december 2014

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari december 2014 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2014 - Oktober December 2014 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -1,3 (1,7) MSEK. Resultat

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer