Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2017/2018

Transkript

1 Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

2 2 Hur mår svensk elithockey?

3 Innehåll 01 Förord Sammanfattning Analys av SHL Analys av SHL:s klubblag Växjö Lakers Skellefteå AIK Djurgårdens IF Malmö Redhawks Frölunda HC Färjestad BK Linköping HC Brynäs IF Luleå HF HV Rögle BK Örebro HK Mora IK Karlskrona HK Slutlig analys...58 Bilaga upplysningar...64 Hur mår svensk elithockey? 3

4 O1 Förord Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL bedriver delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker, samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Sanna Lindén, Emil Wik, Max Almgren, Erik Martinsson och Charlotte Pettersson som varit en viktig del i arbetet med årets SHL-rapport. EY har för tredje året i rad analyserat SHL-klubbarnas fem senaste årsredovisningar. Syftet med analysen är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt både på kort och lång sikt. Stockholm den 11 september 2018 Carlos Esterling Mikael Bergsten Ansvarig partner, EY Ansvarig partner, EY Sports Business Services Sports Business Services i Sverige i Sverige 4 Hur mår svensk elithockey?

5 O2 Sammanfattning Den totala nettoomsättningen i de 14 klubbar som spelade i Svenska Hockeyligan (SHL) under uppgår till miljoner kronor. Det är en ökning med 25 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent, jämfört med. Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter, vilka utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb uppgår för till 121 miljoner kronor och för till 120 miljoner kronor. Den största delen av nettoomsättningen är intäkter från reklam och sponsring. De står för 44 procent av den totala nettoomsättningen. Bland intäkterna från reklam och sponsring ingår även rättighetsersättningar från SHL på totalt 400 miljoner kronor¹ (396). Den näst största delen av nettoomsättningen är intäkter från entrébiljetter. Dessa står för 24 procent av den totala nettoomsättningen. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 22 miljoner kronor trots att publiksnittet på hemmaplan i grundserien ökade med 3 procent. Minskningen förklaras av att publiksnittet i slutspelet minskade med 8 procent. i samband med uppflyttningen från Hockeyallsvenskan och ökade rättighetsersättningar. Det nya avtalet mellan SHL och C More kommer att ge klubbarna² miljoner kronor mer i ersättning varje säsong. Det är en ökning med procent som ger klubbarna goda möjligheter att stärka sina finanser och möta de ökade kraven på eget kapital. Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 65 miljoner kronor och uppgår till totalt 323 miljoner kronor. 13 av 14 klubbar klarade licenskravet på 4 miljoner kronor i eget kapital under. Svenska Ishockeyförbundet har dock beslutat att successivt öka denna gräns under de kommande åren. År 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital, vilket endast hälften av klubbarna klarar i dagsläget. Det återstår att se om klubbarna i framtiden kan klara dessa ökade licenskrav genom årliga vinster. I och med det nya avtalet mellan C More och SHL ser dock förutsättningarna goda ut för klubbarna. Därtill har SHL i slutet av augusti 2018 även tecknat ett avtal med Betsson som blir ny huvudsponsor för ligan. Om vi ser till nettoomsättning i förhållande till placering finns det ett samband mellan ekonomiska förutsättningar och sportslig prestation. Klubbarna med hög nettoomsättning placerar sig ofta högt upp i tabellen. Det finns dock vissa undantag, till exempel HV71 och Brynäs IF. De omsätter mest av samtliga lag i SHL, men slutade på åttonde respektive tionde plats i grundserien. De totala kostnaderna för uppgår till miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 23 miljoner kronor eller 1 procent jämfört med föregående säsong. Kostnaderna överstiger de återkommande intäkterna, vilket innebär att SHL som helhet gör ett negativt rörelseresultat (exklusive engångsposter) på minus 30 miljoner kronor (minus 31 miljoner kronor). Personalkostnader utgör 62 procent (61) av den totala kostnadsmassan och är klubbarnas överlägset största kostnadspost. Vi har även i år noterat att klubbarna i SHL ofta väljer att investera sina rättighetsersättningar i spelartrupperna för att kunna konkurrera bättre. Ett exempel är årets nykomling Mora IK som valde att mer än fördubbla sina lönekostnader ¹ Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning ² Hur mår svensk elithockey? 5

6 6 Hur mår svensk elithockey?

7 Analys av SHL På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. 03 Hur mår svensk elithockey? 7

8 03 Total nettoomsättning Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den totala nettoomsättningen för klubbarna i SHL under uppgick till miljoner kronor (1 673 miljoner kronor). Det motsvarar en ökning på 25 miljoner kronor eller 1 procent. Nettoomsättning i snitt per lag uppgår till 121 miljoner kronor (120 miljoner kronor). HV71 är den klubb som omsätter mest med 157 miljoner kronor, medan Mora IK är den klubb som omsätter minst med 69 miljoner kronor. Det bör dock noteras att Mora IK under föregående säsong spelade i Hockeyallsvenskan där klubbarna inte har samma ekonomiska förutsättningar. Totalt sett har åtta klubbar ökat sin nettoomsättning, medan sex klubbar har minskat sin nettoomsättning. Totalt sett ökade nettoomsättningen om samtliga klubbars förändring i nettoomsättning slås samman. Det förklaras främst av att omsättningen ökade markant i föreningar som Mora IK, Rögle BK och Växjö Lakers. Brynäs IF, Frölunda HC och HV71 har tappat mest vad gäller omsättning. Deras omsättning minskade med ungefär 10 miljoner kronor per klubb. Klubbarnas totala nettoomsättning har ökat successivt under de senaste fem räkenskapsåren. År 2013/2014 uppgick Rörelseresultat (tkr) nettoomsättningen till miljoner. Det innebär att omsättningen har ökat med 278 miljoner kronor eller 20 procent under denna femårsperiod. Årets omsättningsökning på 1 procent är den lägsta Rörelseresultat ökningen under denna period. Tidigare år har omsättningen ökat (inklusive övriga med mellan 3 och 9 procent. rörelseintäkter) Total nettoomsättning och snitt per lag Det finns självklart många faktorer som påverkar nettoomsättningen i SHL. Några exempel är vilka lag som går långt, vilket lag som åker ur, vilket lag som går upp och hur stor ersättning för kommersiella rättigheter som ska delas mellan lagen. Rörelseresultat Totalt sett gör klubbarna i SHL ett positivt rörelseresultat på 8 miljoner kronor (48 miljoner kronor). Resultatet inkluderar engångsposter som klassificeras som övriga rörelseintäkter, till exempel realisationsvinster vid avyttring av tillgångar. Om vi exkluderar engångsposterna gör klubbarna i stället ett negativt rörelseresultat på totalt minus 30 miljoner kronor (minus 31 miljoner kronor). På klubbnivå gör 8 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat om vi exkluderar engångsposter. Motsvarande siffra föregående år var 9 av 14 klubbar. Över hälften av alla klubbar har alltså löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Om vi räknar med klubbarnas övriga intäkter och tittar på sista raden i årsredovisningen, det vill säga årets resultat, gör 10 av 14 klubbar ett positivt resultat. Motsvarande siffra föregående år var 8 av 14 klubbar. Rörelseresultat (exklusive övriga rörelseintäkter) Totala kostnader Total nettoomsättning Omsättning 2013/2014 Omsättning 2014/2015 Omsättning 2015/2016 Omsättning Omsättning Omsättning Snitt per lag 8 Hur mår svensk elithockey?

9 02 Intäktsfördelning Likt tidigare år står reklam och sponsring för den största delen av nettoomsättningen i SHL. Intäkterna från reklam och sponsring består främst av rättighetsersättningar från SHL (mediarättigheter och centrala sponsoravtal). Dessa rättighetsersättningar uppgår till cirka 400 miljoner kronor, det vill säga över hälften av de totala reklam- och sponsorintäkterna. Totalt sett uppgår reklamoch sponsorintäkter till 44 procent (42 procent) av den totala nettoomsättningen. Intäkterna för reklam- och sponsring har ökat med 40 miljoner kronor jämfört med föregående år. I topp vad gäller intäkter från reklam och sponsring ligger Rögle BK med 68 miljoner kronor. Det är betydligt mer än Linköping HC vars intäkter från reklam och sponsring uppgår till 27 miljoner kronor, vilket är lägst i SHL. Linköping HC är dock den enda klubben i SHL som inte redovisar rättighetsersättningen separat eller tillsammans med reklam och sponsring. Därför bör egentligen ytterligare drygt 29 miljoner kronor läggas till denna intäktskälla. Om vi tar hänsyn till detta är det Mora IK med 40 miljoner kronor som har lägst reklamoch sponsorintäkter. spelarövergångar, medlemsintäkter, bidrag och andra intäkter som exempelvis hyra. Totalt sett uppgår de övriga intäkterna till 22 procent (21 procent) av den totala nettoomsättningen. Andelen har ökat med en procent jämfört med föregående år. Detta motsvarar 30 miljoner kronor i monetära termer. Linköping HC har de största övriga intäkterna monetärt sett, eftersom de räknar in sina rättighetsersättningar här. Klubbens övriga intäkter uppgår till totalt 81 miljoner kronor och specificeras inte ytterligare i årsredovisningen. Malmö Redhawks har övriga intäkter som uppgår till 6 miljoner kronor, vilket är lägst i ligan. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer har minskat med 23 miljoner kronor och uppgår till 10 procent (12 procent) av nettoomsättningen. Här ligger Färjestad BK i topp med 36 miljoner kronor. Luleå HF och Växjö Lakers har minst av denna intäkt (0 kronor), men den redovisas troligtvis under någon annan rubrik i årsredovisningen. nettoomsättningen 4 Den näst största intäktskällan är entrébiljetter som står för 24 procent (25 procent) av den totala nettoomsättningen i SHL. Intäkterna från entrébiljetter har minskat med 22 miljoner kronor jämfört med föregående år. Frölunda HC har liksom tidigare år högst publiksnitt. De tjänade 56 miljoner kronor på entrébiljetter, vilket är mest av lagen i SHL, både monetärt och procentuellt. Mora IK är det lag som drar in minst pengar på biljetter. Deras entréintäkter uppgick till 13 miljoner kronor. Den tredje största intäktskällan är övriga intäkter. Hit räknas sådant som loge, konferens, ersättning från NHL i samband med 12% 21% 25% nettoomsättningen 22% 24% 3 42% Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 10% 44% Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt Hur mår svensk elithockey? 9

10 02 Kostnadsfördelning Personalkostnader är precis som tidigare år klubbarnas största kostnadspost. Det är rimligt, eftersom klubbarnas verksamhet bygger på spelare, ledare och övrig personal. Under stod personalkostnaderna för hela 62 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är en ökning jämfört med föregående år då personalkostnaderna uppgick till 61 procent. I övrigt ser kostnadsfördelningen ut som föregående år, bortsett från att andelen övriga kostnader har minskat med 1 procent. Totalt sett har kostnaderna ökat med 23 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 1 procent. Brynäs IF har de högsta personalkostnaderna monetärt sett. Klubbens personalkostnader uppgår till 98 miljoner kronor. Karlskrona HK har dock den högsta andelen personalkostnader i förhållande till avskrivningar och övriga kostnader. Deras personalkostnader uppgår till hela 74 procent. Lägst personalkostnader monetärt sett har Mora IK med 47 miljoner kronor, medan Linköping HC har lägst personalkostnader räknat i procent, 56 procent. Kostnader för avskrivningar är generellt sett högre i de klubbar som äger sina arenor inom koncernen, det vill säga Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Leksands IF, Luleå HF och Växjö Lakers. Varje år gör klubbarna stora avskrivningar på dessa arenor. Arenorna är bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning och bidrar därmed till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning. Totalt sett har avskrivningarna ökat marginellt med 478 tusen kronor jämfört med föregående år. Övriga kostnader har minskat med 10 miljoner kronor. Kostnader som klubbarna redovisar i denna post är bland annat kostnader för lokalhyror, leasing, resor och exempelvis arvode till konsulter, advokater eller revisorer. För ytterligare analys av klubbarnas personalkostnader, se analys för respektive lag längre fram i rapporten. kostnader 36% 3% 6 61% kostnader 5 Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader 35% 62% 3% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader 10 Hur mår svensk elithockey?

11 02 Publiksnitt I diagram 7 har vi sammanställt publiksnittet för hemmamatcher i SHL under grundserien. Under grundserien ökade publiksnittet med drygt 150 åskådare, motsvarande 3 procent, jämfört med året innan. Men under slutspelet minskade publiksnittet med 600 åskådare, vilket motsvarar 8 procent. Denna minskning kan dock förklaras av att det spelades 41 matcher under slutspelet jämfört med 47 matcher året innan. Under hade matcher i slutspelet drygt fler åskådare, än matcher i grundserien (motsvarar 26 procent). Att jämföra publiksnitt under slutspel är dock inte lika rättvisande som under grundspelet där alla lag spelar samma antal hemmamatcher. Sett över en femårsperiod har publiksnittet varit relativt oförändrat. Toppnoteringen gjordes 2015/2016 med drygt åskådare i snitt. Bottennoteringen är från 2013/2014 med ett snitt på drygt åskådare. Hur publiksnitten faller ut mellan olika år beror självklart på flera faktorer, till exempel vilka lag som spelar i SHL och hur deras arenakapacitet ser ut. Om publiksnittet fortsätter att öka kan förhoppningsvis toppnoteringen från 2015/2016 snart vara slagen. Vad gäller klubbarnas omsättning generellt är det av största vikt att grundserien drar publik, eftersom slutspelet är begränsat till de åtta lag som kommer dit. Våra analyser av respektive lag visar att det finns en koppling mellan antalet spelade matcher och klubbarnas omsättning, så givetvis är det lönsamt för klubbarna att nå slutspel. Publiksnitt per lag går att läsa om på s i denna rapport. Publiksnitt Det är något överraskande att publiksnittet ökade under grundserien, eftersom Leksands IF, som åkte ur SHL inför denna säsong, hade ett publiksnitt som låg över genomsnittet i SHL. Årets nykomling Mora IK har däremot ett publiksnitt som ligger under genomsnittet. Att publiksnittet ändå har ökat kan tyda på ett större allmänt intresse för matcherna i grundserien, även om publikstarka lag har åkt ur. Årets drygt 150 fler åskådare per match under 52 omgångar ger en relativt stor omsättningsökning / / /2014 Snitt per hemmamatch grundserie Hur mår svensk elithockey? 11

12 03 Ersättning för kommersiella rättigheter Klubbarna i SHL får varje år en ersättning från SHL. Under uppgick ersättningen till drygt 400 (396) miljoner kronor eller knappa 29 miljoner kronor per klubb, vilket är i nivå med föregående säsong. Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer och samarbetspartners som faktureras direkt av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde och avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och i slutändan för klubbarna. Ersättning från SHL har ökat med 23 procent under de senaste fem åren. SHL och C More har ingått ett nytt tv-avtal som gäller från säsong 2018/2019 till säsong 2023/2024. Avtalet väntas ge varje klubb cirka 45 miljoner kronor per säsong ¹. Det gamla tv-avtalet som tecknades inför 2014/2015 gav enligt uppgift varje klubb cirka 27 miljoner kronor per säsong ². Att ersättningen till respektive klubb minskade under 2015/2016 beror på att antalet lag utökades från 12 till 14. Med nya lukrativa tv-avtal förväntas ersättningen öka framöver. Precis som föregående år står ersättningen från SHL för närmare 24 procent av klubbarnas totala nettoomsättning. Hur stor andel av respektive klubbs nettoomsättning som ersättningen står för varierar dock, eftersom klubbarna omsätter olika mycket. HV71 hade högst nettoomsättning under och där stod ersättningen från SHL för drygt 18 procent av nettoomsättningen. I Mora IK som hade lägst nettoomsättning stod ersättningen från SHL för 42 procent av nettoomsättningen. Skillnaderna i ersättningsnivåer mellan SHL och Hockeyallsvenskan är mycket stora. Under gav spel i Hockeyallsvenskan endast drygt 2 miljoner kronor per klubb, medan spel i SHL gav 29 miljoner kronor per klubb. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll, eftersom ersättningen till klubben minskar. Klubbens sponsor- och publikintäkter förmodas också minska. Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kanske klubben chansar genom att värva in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Detta risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr) Säsong 2013/ / /2016 Totalt inkl. centrala avtal Snitt per klubb totalt inkl. centrala avtal ¹ 12 Hur mår svensk elithockey? ²

13 03 Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. SHL-klubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat omställningsbidrag eller en fallskärm från och med 2014/2015 för att fallet ned en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår 25 procent, eller max 6 miljoner kronor, av sin ersättning för kommande säsong. Summan tillfaller i stället den klubb som degraderats från SHL. Den klubben kan då i större utsträckning behålla befintlig organisation och spelartrupp under det första året efter degradering. Ett exempel på detta är Mora IK som fick 6 miljoner kronor mindre i rättighetsersättning än genomsnittet i SHL. Pengarna tillföll i stället Leksands IF som flyttades ned från SHL till Hockeyallsvenskan. Omställningsbidraget mildrar nedflyttningar något, men det är ändå förödande för klubbar att åka ur SHL och gå miste om nästan 23 miljoner kronor i intäkter. De måste många gånger kompensera intäktsbortfallet genom att minska sina personalkostnader och göra sig av med spelare och ledare alternativt sänka deras löner. För att illustrera skillnaden i nettoomsättning har vi hämtat in data för de klubbar som avancerat till eller degraderats från SHL under de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning från ett år till ett annat för de klubbar som flyttats upp eller ned i seriesystemet. I snitt har omsättningen mer än fördubblats och i absoluta tal ökat med 25 miljoner kronor under klubbens första säsong i SHL. Motsvarande minskning är 24 miljoner kronor första året efter att klubben ramlat ur högsta serien. Att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på exempelvis hur mycket publiksnittet påverkas, hur sponsoravtal är skrivna och antalet hemmamatcher. Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att klubbarnas omsättning är högre i SHL än i Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i övrigt är därmed väldigt tydligt. Förändring nettoomsättning vid degradering 1 0 Minskning (tkr) Procentuell förändring Modo Hockey % AIK Hockey 2014/ % Rögle BK 2013/ % Leksands IF 2015/ % Leksands IF % Snitt % 9 Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr) Procentuell förändring Djurgårdens IF 2014/ % Örebro HK 2013/ % Mora IK % Karlskrona HK 2015/ % Malmö Redhawks 2015/ % Leksands IF % Leksands IF 2013/ % Snitt % Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning för respektive år Hur mår svensk elithockey? 13

14 03 Nettoomsättning versus tabellplacering Tabellerna 11 och 12 illustrerar nettoomsättning och tabellplacering för samtliga undersökta klubbar. I likhet med föregående år har HV71 den högsta nettoomsättning under. I övrigt märks inga större förändringar vad gäller klubbarnas positioner avseende nettoomsättning. Undantaget är Färjestad BK som klättrat två placeringar. Nettoomsättningen för de undersökta klubbarna har ökat med 25 miljoner kronor och uppgår till totalt miljoner kronor. Vad gäller placering i nettoomsättningstabellen i relation till placering i den sportsliga tabellen (utifrån resultatet i grundserien) är det två lag som sticker ut: Växjö Lakers och Djurgårdens IF. Trots att de ligger på nionde respektive tionde plats vad gäller omsättning, slutade de på första respektive andra plats i SHL:s grundserie. Detta kan tolkas som en sportslig överprestation sett till klubbarnas ekonomiska förutsättningar. Om vi däremot tittar på det omvända förhållandet, det vill säga sportslig underprestation, är det HV71 och Brynäs IF som sticker ut. Dessa lag ligger på första och andra plats vad gäller nettoomsättning, men slutade på den undre tabellhalvan i SHL:s grundserie. Det tycks alltså finnas en viss korrelation vad gäller nettoomsättning och tabellplacering, men ibland slår motivation klass. Därför bör vi inte dra alltför stora växlar på sambandet mellan sportslig prestation och ekonomiska förutsättningar. Vi bör också beakta att klubbarna som gick längre i slutspelet också spelade fler matcher, vilket gav mer intäkter. Ett exempel är Skellefteå AIK som spelade 16 matcher i slutspelet när de tog sig till final vilket innebär mer intäkter för klubben jämfört med andra lag som inte tar sig vidare. 14 Hur mår svensk elithockey?

15 Position Position föregående år Klubb Tabellplacering grundserie Nettoomsättning (tkr) 1 1 HV Brynäs IF Färjestad BK Linköping HC Frölunda HC Luleå HF Skellefteå AIK Rögle BK Växjö Lakers Djurgårdens IF Örebro HK Malmö Redhawks Karlskrona HK Mora IK Position avs. nettoomsättning Klubb Tabellplacering grundserie Nettoomsättning (tkr) 1 HV Brynäs IF Linköping HC Frölunda HC Färjestad BK Luleå HF Skellefteå AIK Växjö Lakers Rögle BK Djurgårdens IF Örebro HK Malmö Redhawks Karlskrona HK Mora IK Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 15

16 03 Sponsorkrona per vunnen poäng För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter med antal vunna poäng under grundserien. På detta sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan även av allt från exponering av varumärket till ingångar i affärsnätverk. Detta mått ger ändå en intressant inblick i skillnaderna mellan klubbarna. I topp under hittar vi seriesegrarna och i slutändan de svenska mästarna Växjö Lakers tätt följt av Djurgårdens IF och Malmö Redhawks. Att ligga i topp i denna tabell innebär således att sponsorkrona per vunnen poäng är lägre än i klubbarna längre ner i tabellen. Sponsorintäkter per vunnen poäng Växjö Lakers HC Djurgården Hockey Malmö Redhawks Färjestad BK Skellefteå AIK Frölunda HC Linköping HC Luleå Hockey HV71 Mora IK Brynäs IF Karlskrona HK Örebro Hockey Rögle BK Längst ner hittar vi Rögle BK, Örebro HK och Karlskrona HK. De är med andra ord lagen där sponsorerna fått betala mest per vunnen poäng. Rögle BK har varit i botten av denna lista de två senaste åren, vilket förklaras av att de drog in mest pengar på reklam och sponsring och slutade i botten av den sportsliga tabellen. Rögle BK fick 68 miljoner kronor från reklam och sponsring under. Det är betydligt mer än genomsnittet i SHL som uppgår till 53 miljoner kronor. Sponsorintäkter per vunnen poäng Mora IK Karlskrona HK Växjö Lakers HC Linköping HC Malmö Redhawks Frölunda HC Skellefteå AIK Djurgården Hockey HV71 Färjestad BK Brynäs IF Luleå Hockey Örebro Hockey Rögle BK Hur mår svensk elithockey?

17 03 Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Tidigare i rapporten har vi konstaterat att personalkostnader (de totala kostnaderna för personal enligt resultaträkningen) står för mer än 60 procent av klubbarnas totala kostnader. Totalt uppgår personalkostnaderna för samtliga SHL-klubbar till miljoner kronor. Det är en ökning med cirka 33 miljoner kronor (3 procent) jämfört med föregående säsong. Under har personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna i SHL ökat med 1 procent. Under de två senaste säsongerna har Karlskrona HK haft högst andel personalkostnader i förhållande till totala kostnader. Deras andel uppgår till hela 74 procent, vilket är betydligt högre än årets genomsnitt på 62 procent. Mora IK står för den största ökningen mellan dessa två säsonger. De gick från 21 miljoner kronor i personalkostnader till 47 miljoner kronor, det vill säga mer än dubbelt så mycket. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökade från 56 procent till 68 procent. Förklaringen är att Mora IK spelade i Hockeyallsvenskan under och i SHL under. Även om vi exkluderar Mora IKs ökning av personalkostnader har de totala personalkostnaderna i SHL ökat med 7 miljoner kronor. Skellefteå AIK och Örebro HK är dock två exempel på att det går att skära ned på personalkostnaderna utan att försämra den sportsliga prestationen. Örebro HK minskade sina personalkostnader med 6 miljoner kronor (8 procent) och slutade likt föregående säsong på tolfte plats i tabellen. Skellefteå AIK minskade sina personalkostnader med 6 miljoner kronor (7 procent) och klättrade från sjätte till femte plats under den senaste säsongen. Linköping HC är laget med lägst andel personalkostnader i förhållande till övriga kostnader för andra året i rad. Det återstår att se om personalkostnaderna fortsätter att vara den största kostnadsposten och om kostnaderna i absoluta tal fortsätter att öka. 1 5 Brynäs IF 65% 64% Djurgårdens IF 57% 58% Frölunda HC 58% 54% Färjestad BK 63% 64% HV71 62% 60% Karlskrona HK 74% 74% Linköping HC 56% 52% Luleå HF 57% 56% Malmö Redhawks 64% 64% Mora IK 68% 56% Rögle BK 66% 66% Skellefteå AIK 59% 61% Växjö Lakers 60% 61% Örebro HK 67% 64% Totalt SHL 62% 61% Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong. Se föregående års rapport. Hur mår svensk elithockey? 17

18 03 Lönekostnad Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess avkastning i form av vunna poäng i grundserien. Detta har vi gjort genom att jämföra antal vunna poäng i grundserien med lönekostnaderna för koncernen. Lönekostnader avser i denna sammanställning kostnaden för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader. Lönekostnad per klubb Under har Brynäs IF likt föregående år ligans högsta lönekostnad med 95 miljoner kronor. Karlskrona HK med 44 miljoner kronor har ligans lägsta lönekostnad. Genomsnittet i SHL ligger på 73 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående år även om vi räknar bort Mora IK:s lönekostnad då de inte spelade i SHL. Genomsnittet exklusive Mora IK uppgick till 74 miljoner kronor under föregående säsong. I och med uppflyttningen från Hockeyallsvenskan till SHL står Mora IK för den största ökningen av lönekostnader. Som tidigare nämnts är de ekonomiska förutsättningarna i Hockeyallsvenskan inte lika bra som i SHL (se tidigare avsnitt kring personalkostnaderna). Lagnamn 1 7 Total lönekostnad Antal poäng grundserie Brynäs IF HV Färjestad BK Frölunda HC Skellefteå AIK Lagnamn 1 6 Total lönekostnad Antal poäng grundserie Brynäs IF Färjestad BK Frölunda HC HV Linköping HC Rögle BK Luleå HF Rögle BK Linköping HC Växjö Lakers Örebro HK Malmö Redhawks Djurgårdens IF Karlskrona HK Mora IK Skellefteå AIK Växjö Lakers Luleå HF Malmö Redhawks Örebro HK Djurgårdens IF Mora IK Karlskrona HK Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong. Se föregående års rapport. 18 Hur mår svensk elithockey?

19 03 Lönekostnad per vunnen poäng Lönekostnad per vunnen poäng är något som ofta återspeglar prestationerna mer än de faktiska lönekostnaderna. Bland klubbarna i SHL skiljer det 115 procent mellan botten och toppen vad gäller lönekostnad och 147 procent mellan botten och toppen vad gäller antalet vunna poäng. Växjö Lakers slutade på första plats i den sportsliga tabellen med 116 intjänade poäng. Detta, i kombination med deras lönekostnader om 73 miljoner kronor (i nivå med genomsnittet i SHL), ger Växjö Lakers den lägsta lönekostnaden per poäng. Högst lönekostnad per vunnen poäng har Brynäs IF som slutade på tionde plats i grundserien med 70 intjänade poäng. Mora IK står för den största ökningen av lönekostnad per poäng i och med uppflyttningen till SHL. Rögle BK är den klubb som lyckats minska sin lönekostnad per poäng mest jämfört med föregående säsong tack vare fler segrar och fler poäng. I genomsnitt uppgick SHL-klubbarnas lönekostnader till 963 tusen kronor per vunnen poäng under. Det kan jämföras med året innan då lönekostnaden per poäng uppgick till 959 tusen kronor (exklusive Mora IK som inte spelade i SHL denna säsong). I denna analys av lönekostnad per vunnen poäng bör det dock understrykas att klubbarna har olika stora pensionsavsättningar. Störst pensionskostnader har Växjö Lakers med cirka 18 miljoner kronor. Det kan jämföras med Karlskrona HK vars pensionskostnader uppgår till 3 miljoner kronor. Lönekostnad per poäng Mora IK Karlskrona HK Växjö Lakers Linköping HC Malmö Redhawks Frölunda HC Skellefteå AIK Djurgården IF HV Lönekostnad per poäng 1 8 Färjestad BK Växjö Lakers HC 633 Brynäs IF Luleå HF Djurgården Hockey 665 Örebro HK Malmö Redhawks Skellefteå AIK Frölunda HC Luleå Hockey Mora IK Karlskrona HK Linköping HC Färjestad BK HV71 Örebro Hockey Rögle BK Brynäs IF Rögle BK Siffrorna i denna analys avser inte klubbarnas totala personalkostnader och stämmer därför inte överens med angivna siffror för respektive lag på sida Hur mår svensk elithockey? 19

20 03 03 Lönekostnad versus placering (grundserien) Figur 20 visar lönekostnaderna i klubbarna som spelade i SHL i förhållande till genomsnittlig tabellplacering i grundserien under de två senaste åren. Lönekostnader avser i denna sammanställning genomsnittlig kostnad för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader. Vi kan se att det finns ett samband mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien. De klubbar som ligger på eller nära linjen i sammanställningen nedan presterar enligt förväntan med hänsyn till deras lönekostnader. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Växjö Lakers, Djurgårdens IF, Frölunda HC, Skellefteå AIK och Malmö Redhawks är klubbarna som fått ut mest av sina lag givet lönekostnader. Varken Karlskrona HK eller Mora IK har nått några högre sportsliga placeringar i grundserien, men har lägst lönekostnader i SHL sett över de två senaste säsongerna. Under föregående säsong spelade dock Mora IK i Hockeyallsvenskan med en betydligt lägre budget och sämre ekonomiska förutsättningar än övriga SHL-klubbar. I Hockeyallsvenskan kan klubbarna inte ha en lika hög spelaroch personalbudget som i SHL givet storleken på intäkterna för kommersiella rättigheter. Detta gör att Mora IK:s genomsnittliga tabellplacering inte påverkas i samma utsträckning som klubbens lönekostnader. Vår analys visar att Rögle BK, Brynäs IF, HV71 och Färjestad BK har underpresterat vad gäller lönekostnader i förhållande till slutplacering i grundserien. Örebro HK, Luleå HF och Linköping HC kan också sägas ha underpresterat enligt denna analys. Figur 20 visar att intervallet mellan klubbarnas lönekostnader är förhållandevis stort. Brynäs IF har de högsta lönekostnaderna med 95 miljoner kronor. Lägst lönekostnaderhar Mora IK med 34 miljoner kronor. Flertalet av klubbarna har en nivå på kostnaderna som är rättvisande i förhållande till deras tabellplacering i grundserien. Några lag har underpresterat, medan andra har överpresterat och balansgången däremellan är hårfin. Grafen visar dock ett samband mellan högre lön och slutlig tabellplacering. Klubbarna som betalar ut en något högre lön får generellt en bättre tabellplacering sett till de två senaste säsongerna. Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien Brynäs IF Färjestad BK HV Rögle BK Örebro HK Luleå HF Linköping HC Skellefteå AIK Frölunda HC Växjö Lakers Malmö Redhawks Djurgården IF Karlskrona HK Mora IK Hur mår svensk elithockey? Hur mår svensk elithockey? 21

21 03 Eget kapital För att beviljas elitlicens i Svenska Hockeyligan (SHL) bör en förening, enligt punkt 10 i Reglemente för Licensnämnd, ha en stabil ekonomi. Detta konkretiseras genom ett krav på att den förening eller det idrottsaktiebolag som söker licensen inte befinner sig på obestånd eller har ett eget kapital enligt reviderad årsredovisning på koncernnivå som understiger 4 miljoner kronor per den 30 april Om kravet på eget kapital inte uppfylls kallas detta för kapitalbrist. Förening eller idrottsaktiebolag som inte uppfyller kravet ska enligt reglementet flyttas ned om inte särskilda omständigheter föreligger. Svenska Ishockeyförbundet har även bestämt att denna gräns ska höjas successivt till och med 2022 (se figur 21). Från och med i år upprättar samtliga lag i SHL koncernredovisning. Tidigare kunde klubbarna kringgå reglerna om det egna kapitalet med hjälp av redovisningstekniska åtgärder framför allt genom att skriva upp varumärken. Bilden av dessa klubbars egna kapital blev då missvisande, eftersom de inte inkluderade de elimineringar som sker i koncernredovisningen. Eget kapital kan sägas utgöra en organisations egna medel. Det består främst av tillskjutna medel från intressenter, som exempelvis medlemmar, ägare och bidragsgivare samt tidigare års ackumulerade driftsöverskott (vinster) eller driftsunderskott (förluster). Färjestad BK har högst eget kapital med 108 miljoner kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som Skellefteå AIK, klubben med näst högst eget kapital. Det bör i detta sammanhang nämnas att Malmö Redhawks har fått 15 miljoner kronor i aktieägartillskott under året och att Djurgårdens IF och Örebro HK har genomfört nyemissioner. Nyemissionerna har gett 13 miljoner kronor respektive 14 miljoner kronor till respektive klubb. På så vis har dessa klubbar ökat det egna kapitalet med sammanlagt 42 miljoner kronor. Detta bör ställas i relation till föregående år då de totala tillskotten uppgick till totalt 18 miljoner kronor för alla 14 klubbar. I år har tillskotten alltså ökat med 133 procent. Samtliga klubbar i SHL klarar licenskravet på 4 miljoner kronor i eget kapital bortsett från Karlskrona HK som har ett eget kapital på minus 8 miljoner kronor. Under åkte Karlskrona HK ur SHL och till nästa säsong spelar klubben i Hockeyallsvenskan. I Hockeyallsvenskan ligger gränsen för det egna kapitalet på 1,5 miljoner kronor. Karlskrona HK har dock fått dispens av Svenska Ishockeyförbundet.³ Som tidigare nämnts kommer gränsen för det egna kapitalet att höjas successivt. Per den 30 april 2019 förväntas SHL-klubbarna ha ett eget kapital på 5 miljoner kronor. För att klara licenskravet måste Linköping HC och Rögle BK göra vinster på nästan 1 miljon kronor vardera, medan Malmö Redhawks och Mora IK inte får göra några större förluster. Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större i SHL. År 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital. Likt föregående år har endast 7 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital. Övriga klubbar bör börja tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser. Krav på eget kapital per den 30 april respektive år 2 1 SHL-förening Förening i Hockeyallsvenskan mkr 1,5 mkr mkr 2,0 mkr mkr 2,5 mkr mkr 3,0 mkr mkr 4,0 mkr 22 Hur mår svensk elithockey? ³ (

22 03 Eget kapital Växjö Lakers Djurgården IF Luleå HF Örebro HK Hur mår svensk elithockey? 23

23 03 Soliditet Soliditet definieras som andelen eget kapital av balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierade via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa skulder. I såväl ishockeyklubbar som andra idrottsklubbar utgörs en stor del av balansräkningen av avsättningar till framtida pensionsutfästelser. Pengarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. Det bör beaktas att klubbarna i SHL har spelat i den högsta serien olika länge, vilket har inneburit olika ekonomiska förutsättningar att göra stora pensionsavsättningar. Färjestad BK och Brynäs IF har spelat under samtliga 43 SHL-säsonger. Det syns på deras pensionsavsättningar som uppgår till 271 miljoner kronor respektive 172 miljoner kronor. Om vi tittar på pensionsavsättningarna i Karlskrona HK som endast har spelat tre säsonger och Mora IK som spelat fem säsonger är dessa betydligt lägre, 19 miljoner kronor respektive 18 miljoner kronor. Som en följd av detta har dessa klubbar också lägre balansomslutning än de lag som spelat längre i SHL. Totalt har de 14 lagen i SHL pensionsavsättningar på över 2 miljarder kronor. Vanliga bolag vill inte ha en allt för hög soliditet, då det finns ett avkastningskrav hos delägarna. I idrottsklubbar är det lite annorlunda, eftersom de är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare med externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget (resterande 51 procent måste ägas av föreningen). Dessa finansiärer kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. Som vi ser i tabellen har endast 4 av 14 klubbar en soliditet på över 10 procent: Färjestad BK, Skellefteå AIK, Mora IK och Djurgårdens IF. I föregående års rapport klarade 5 av 14 lag denna gräns. Året dessförinnan var det 6 av 14 lag. Karlskrona HK har lägst soliditet till följd av det negativa egna kapitalet som vi nämnt tidigare. En rekommendation för företag generellt brukar vara att ha en soliditet på runt 30 procent. Vi bedömer dock att detta är något högt för ishockeyklubbar. Ett mer rimligt mått med hänsyn till klubbarnas storlek på eget kapital, den totala balansomslutningen och de senaste årens resultat är snarare en soliditet på 10 procent. Det är dock svårt att ge en specifik rekommendation utan att även beakta andra faktorer. Soliditet % 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Djurgården IF Örebro HK Växjö Lakers Luleå HF -20% -25% 24 Hur mår svensk elithockey?

24 03 Hur mår svensk elithockey? 25

25 03 Publiksnitt per SHL-klubb På sid 11 i denna rapport redogjorde vi för det totala publiksnittet på hemmamatcher i grundserien i SHL under de senaste fem åren. I denna del har vi jämfört respektive lags publiksnitt på hemmamatcher i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenorna för respektive lag. Frölunda HC är fortsatt ohotad etta med det högsta publiksnittet på hemmamatcher i grundserien och vinner därmed publikligan. Årets största ökning står Mora IK för som tack vare sitt avancemang till SHL ökade sitt publiksnitt med drygt åskådare. Denna ökning är beundransvärd, men inte tillräcklig för att kunna ge topplagen en match. Efter Frölunda HC kommer Färjestad BK som ökade sitt publiksnitt med drygt 990 åskådare. Tätt efter Färjestad BK kommer Djurgårdens IF. Denna topptrio har ett publiksnitt på hemmamatcher som överstiger åskådare. Vi kan se en liten förändring i topptrion jämfört med föregående år. Färjestad BK är nykomling i denna trio och Malmö Redhawks trillar ned till en fjärde plats. Bottenlagen är oförändrade och utgörs av Mora IK, Karlskrona HK och Rögle BK. Mora IK hamnar alltså i botten, trots att klubben har ökat sitt publiksnitt med motsvarande 34 procent. Karlskrona HK har däremot haft ett tufft år publikmässigt. Publiksnittet minskade med 11 procent under, vilket är årets största minskning i SHL. Det återstår att se om hemmapubliken är Karlskrona HK trogna under kommande säsong i Hockeyallsvenskan eller om snittet fortsätter att minska. Rögle BK har vänt en negativ trend och ökat sitt publiksnitt. Ökningen är dock inte tillräcklig för att klubben ska bryta sig loss från bottentrion. Hälften av SHL:s 14 klubbar har minskat sitt publiksnitt på hemmamatcher under och hälften har ökat sitt publiksnitt. Den totala ökningen är dock större än den totala minskningen. Det innebär att det totala publiksnittet på hemmamatcher i grundserien ökade under jämfört med föregående säsong. Läs mer om denna analys på sida 11. Föga förvånande är det fortsatt tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar från Hockeyallsvenskan till SHL, något som Mora IK exemplifierar under denna säsong. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men i genomsnitt uppgick den till 79 procent under. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med föregående säsong. Variationen mellan lagen sträcker sig från Malmö Redhawks 51 procent till HV71:s 95 procent. Utöver HV71 har även Mora IK och Örebro HK en beläggningsgrad på över 90 procent. Mora IK:s beläggningsgrad speglar tydligt klubbens ökning av publiksnittet, liksom det faktum att det inte finns många fler platser att fylla i klubbens arena. Det är således kapaciteten på respektive klubbs arena, snarare än lagens publiksnitt som avgör beläggningsgraden. Malmö Redhawks fortsätter att ha den lägsta beläggningsgraden, trots att klubben har det fjärde högsta publiksnittet. Den låga beläggningsgraden förklaras av att deras arena har den största kapaciteten av alla klubbarna i SHL. Malmö Arena har en kapacitet på åskådare, vilket kan jämföras med exempelvis Örebro HK:s arena som rymmer åskådare. Det har inte skett någon ombyggnation av SHL-klubbarnas arenor under denna säsong som har påverkat deras kapacitet. Jämförbarheten mellan och får därför anses vara hög. Entréintäkter står för 24 procent av SHL-klubbarnas totala intäkter och med ytterligare 10 procent från servering, kiosk och souvenirer kan vi enkelt räkna ut att nära hälften av klubbarnas intäkter kommer från publiken. Två av lagen med högst publiksnitt, Frölunda HC och Malmö Redhawks, spelar på arenor som inte primärt är byggda för ishockey. En kapacitet som inte är anpassad för ishockey ger en lägre beläggningsgrad. Vi anser att procent är en optimal beläggningsgrad ur ett rent vinstmaximeringssyfte och detta stöds av nationalekonomiska principer. Klubbar med en lägre beläggning än så, kan definitivt öka sina publik- och matchdagsintäkter, främst genom att locka nya åskådare till arenan. Det kan exempelvis ske genom kampanjer eller genom att få en större del av publiken att gå på fler matcher eller köpa säsongskort Under 2017/218 har tre klubbar, HV71, Mora IK och Örebro HK, en optimal beläggningsgrad på procent. Det är en förbättring jämfört med föregående säsong, då endast HV71 nådde detta spann. Utmaningen för klubbarna är att med exempelvis kundundersökningar identifiera vad de kan göra för att locka fler åskådare till matcherna. Det kan handla om allt från möjligheten att ta sig till arenan, matcharrangemang och serveringsutbud till korta köer och bekvämligheter som wi-fi. Om en klubb skulle nå en beläggningsgrad på över 95 procent kan det tyda på att klubben inte har differentierat sin prissättning tillräckligt både avseende säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Klubben kan då öka sina intäkter genom att höja priserna till dess att beläggningsgraden sjunker något. Det kommer alltid att finnas supportar som går på matcherna nästan oavsett vad det kostar, medan andra supportrar är väldigt priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många kundsegment som möjligt och att hitta trösklarna i respektive segment. 26 Hur mår svensk elithockey?

26 03 Publiksnitt och beläggningsgrad 2 4 Publiksnitt och beläggningsgrad % 80% 60% 40% 20% 0% % 80% 60% 40% 20% 0% Brynäs IF Djurgården Hockey Frölunda HC Färjestad BK HV71 Karlskrona HK Linköping HC Luleå Hockey Malmö Redhawks Mora IK Rögle BK Skellefteå AIK Växjö Lakers HC Örebro Hockey Brynäs IF Djurgården Hockey Frölunda HC Färjestad BK HV71 Karlskrona HK Linköping HC Luleå Hockey Malmö Redhawks Mora IK Rögle BK Skellefteå AIK Växjö Lakers HC Örebro Hockey Publiksnitt Beläggningsgrad Publiksnitt Beläggningsgrad Hur mår svensk elithockey? 27

27 28 Hur mår svensk elithockey?

28 Analys av SHL:s klubblag På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 04 Hur mår svensk elithockey? 29

29 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Växjö Lakers Växjö Lakers var helt överlägsna och vann grundserien med hela 21 poäng före tvåan Djurgårdens IF. I slutspelet gick laget som tåget och förlorade endast en match. I finalserien mot Skellefteå AIK vann Växjö Lakers med 4-0 i matcher och därmed var SM-guldet åter tillbaka i Småland och Växjö. Publiksnittet minskade till (4 757) åskådare per match, trots att klubben tog hem SM-guldet. Beläggningsgraden minskade därför till 81 procent (83 procent). Om vi ser till Växjö Lakers omsättning gick klubben bättre än föregående säsong. Nettoomsättningen ökade till 124 (112) miljoner kronor. Den totala omsättningen uppgick till 139 (127) miljoner kronor. Verksamhetskostnaderna ökade också, men inte lika mycket som intäkterna. Personalkostnaderna ökade och uppgick till 78 (74) miljoner kronor. stopp i kvartsfinalen. Kostnadsmässigt är fördelningen näst intill oförändrad. Personalkostnadernas andel av den totala kostnadsbudgeten har dock minskat något. Det bör även nämnas att klubben inte specificerar hur stor del av intäkterna som kommer från servering, kiosk och souvenirer. Årets resultat uppgår till 5 (1) miljoner kronor. Växjö Lakers egna kapital uppgår till 25 (20) miljoner kronor, vilket ger klubben en soliditet på 6 procent. Det ska bli intressant att se hur mästarna från Växjö följer upp den här säsongen som gick så bra på alla plan. Inte nog med att de vann såväl grundserien som slutspelet. I laget fanns också talangen Elias Pettersson, en av SHL:s starkast lysande stjärnor. Elias Pettersson ser dock ut att gå till NHL, men med ett gott ekonomiskt resultat i ryggen kan Växjö Lakers ladda om inför kommande säsong. På intäktssidan fick Växjö Lakers ett ordentligt lyft från såväl entrébiljetter som reklam och sponsring. Intäkterna från entrébiljetter ökade till 39 (31) miljoner kronor, medan intäkterna från reklam och sponsring ökade till 61 (57) miljoner kronor. En förklaring till att entréintäkterna ökade trots ett lägre publiksnitt, skulle kunna vara att laget spelade fler matcher. I år gick Växjö Lakers hela vägen, till skillnad mot föregående år när det tog verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 33% 31% 19% 32% 21% 28% 60% 61% 0% 0% 7% 8% 49% 51% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 30 Hur mår svensk elithockey?

30 Växjö Lakers Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 1 1 Vunna poäng grundserien Slutplacering SM-guld Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 81% 83% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 31

31 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Skellefteå AIK slutade Skellefteå AIK på femte plats i grundserien, en placering bättre än fjolårets sjätte plats. I slutspelet tog sig Skellefteå AIK hela vägen till final, där laget ställdes mot Växjö Lakers. Motståndet blev dock för svårt och Skellefteå AIK fick nöja sig med en silverplats. För Skellefteå AIK:s del innebar denna säsong att laget var tillbaka i en finalserie efter en sex år lång finalsvit som bröts förra året. Till skillnad från ligan som helhet minskade Skellefteå AIK:s publiksnitt med 44 åskådare per match. Skellefteå Kraft Arenas beläggningsgrad gick från 81 procent till 80 procent. 36 miljoner. Som en följd av detta ökade intäkterna från servering, kiosker och souvenirer. Klubbens sponsorintäkter ökade också under säsongen. Sponsorintäkterna blev 3 miljoner kronor högre än förra säsongen, vilket motsvarar en ökning på 6 procent. Skellefteå AIK har det näst högsta egna kapitalet i SHL och en relativt låg lönekostnad per vunnen poäng. Trots minskade personalkostnader avancerade laget en plats i grundserien och tog sig hela vägen till final. Finansiellt gjorde Skellefteå AIK en bättre säsong än föregående år. Koncernens resultat efter skatt blev minus 4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med då resultatet efter skatt var minus 17 miljoner kronor. Att resultatet förbättrades med 13 miljoner kronor beror främst på att koncernens intäkter ökade med 6 miljoner kronor samtidigt som personalkostnaderna minskade med 6 miljoner kronor. Skellefteå AIK:s siffror visar precis som övriga klubbars siffror hur stor betydelse antalet matcher har för intäkterna. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 13 procent, från 32 miljoner till verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 12% 15% 38% 36% 28% 26% 59% 61% 16% 16% 3% 3% 44% 43% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 32 Hur mår svensk elithockey?

32 Skellefteå AIK Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 5 6 Vunna poäng grundserien Slutplacering Final Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 80% 81% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 33

33 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Djurgårdens IF Djurgårdens IF följde upp föregående års tionde plats med en andra plats i grundserien. Laget åkte sedan ut efter förlust i semifinal mot Skellefteå AIK med 2-4 i matcher. Den framgångsrika sportsliga säsongen innebar att publiksnittet ökade. Publiksnittet uppgick till åskådare per hemmamatch, en ökning med 180 personer. Klubbens beläggningsgrad uppgick till 89 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående års beläggningsgrad på 86 procent. Nettoomsättningen uppgick till 112 (110) miljoner kronor, vilket motsvarar en marginell ökning på 2 procent. Till följd av det ökade publiksnittet på hemmaplan, ökade försäljningen av entrébiljetter med 7 miljoner kronor. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade dock med 5 miljoner kronor. Minskningen är en effekt av att Djurgårdens IF gjorde vissa omstruktureringar under säsongen. De flyttade över souvenirverksamheten från ett helägt dotterbolag till ett handelsbolag som de äger tillsammans med Djurgården Fotboll. Reklam- och sponsorintäkterna ökade under året med 4 miljoner kronor. Övriga intäkter har dock minskat något jämfört med föregående år, vilket främst beror på att ersättningarna för spelare i NHL minskade med 5 miljoner kronor. Klubbens verksamhetskostnader ökade totalt sett med 4 miljoner kronor, vilket motsvarar 4 procent. Orsaken är dels att personalkostnaderna ökade med 2 miljoner kronor, dels att övriga kostnader ökade, främst kostnader kopplade till reklam och sponsring. Likt övriga klubbar i SHL är personalkostnaderna klubbens största kostnadspost. I år uppgick personalkostnaderna till 65 (63) procent av klubbens totala kostnader. Djurgårdens IF ökade under året sitt egna kapital från 8 miljoner kronor till 23 miljoner kronor. Klubben ville skapa betryggande marginaler för att uppfylla kraven för elitlicensen och gjorde därför en nyemission genom crowdfunding. Nyemissionen gav en nettoökning av eget kapital och likvida medel på 13 miljoner kronor. För att öka det egna kapitalet ytterligare omvandlades konvertibla förlagslån på 2 miljoner kronor till eget kapital. Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 781 tusen kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 14% 17% 43% 42% 34% 29% 2% 57% 58% 6% 0% 0% 50% 48% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 34 Hur mår svensk elithockey?

34 Djurgårdens IF Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 2 10 Vunna poäng grundserien Slutplacering Semifinal Play In Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 89% 86% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 35

35 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Malmö Redhawks Malmö Redhawks överträffade föregående säsongs insats i grundserien och avancerade från åttonde till sjätte plats. Även i år tog sig laget till semifinal, där de blivande svenska mästarna Växjö Lakers vann med 4-0 i matcher. Trots att laget avancerade i grundserien sjönk publiksnittet för andra året i rad. Malmö Redhawks har inte nått upp till det fina publiksnittet från 2015/2016 då laget spelade i SHL för första gången sedan 2006/2007. Nettoomsättningen minskade totalt sett med 4 miljoner kronor. Det lägre publiksnittet resulterade i att intäkterna från entrébiljetter minskade med 7 miljoner kronor. Dessutom spelade laget färre matcher, 62 matcher jämfört med 65 matcher föregående år, vilket också kan påverka entréintäkterna. Reklam- och sponsorintäkterna ökade dock med 3 miljoner kronor, vilket delvis väger upp de minskade intäkterna från entrébiljetter. Reklam- och sponsorintäkterna är likt föregående år klubbens viktigaste inkomstkälla och står för 56 procent av den totala nettoomsättningen. Föregående säsong utgjorde dessa intäkter 50 procent av den totala nettoomsättningen. Även i år har klubbens kostnader ökat. Personalkostnaderna ökade mest och står för drygt 2 miljoner kronor av den totala kostnadsökningen på 3 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgör 64 procent av klubbens totala kostnader, vilket är samma andel som föregående säsong. Koncernen redovisar ett positivt resultat på 13 miljoner kronor jämfört med föregående års negativa resultat på 6 miljoner kronor. Föregående räkenskapsår uppgick det egna kapitalet till minus 23 miljoner kronor. I år har koncernen ett eget kapital på 5 miljoner kronor. Under räkenskapsåret fick klubben ett aktieägartillskott på 15 miljoner kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 6% 6% 36% 36% 0% 38% 1% 43% 64% 64% 0% 0% 56% 50% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 36 Hur mår svensk elithockey?

36 Malmö Redhawks Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 6 8 Vunna poäng grundserien Slutplacering Semifinal Semifinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 51% 54% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 37

37 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Frölunda HC Frölunda HC följde upp förra säsongens tredje plats i grundserien med att återigen placera sig på plats tre. Laget tog totalt 94 poäng, vilket bara var 1 poäng efter tvåan Djurgårdens IF. I slutspelet blev det dock respass direkt i kvartsfinalen mot Malmö Redhawks som vann över Göteborgslaget med 4-2 i matcher. Frölunda HC var regerande mästare i Champions Hockey League, men lyckades inte följa upp med en tredje raka seger i turneringen. Trots att säsongen sportsligt sett inte var lika framgångsrik som tidigare säsonger fortsatte laget att locka mycket publik till sina matcher. Publiksnittet hamnade på åskådare, vilket var hela 638 åskådare mer per match jämfört med förra säsongen. 5 miljoner kronor, trots att personalkostnaderna ökade med 3 miljoner kronor. Minskningen av verksamhetskostnaderna utgörs främst av minskade övriga kostnader, till exempel 4 miljoner kronor i hyreskostnader för arena och träningslokaler samt 1 miljon kronor i rese- och träningskostnader. Årets resultat uppgår till 110 tusen kronor, vilket är en minskning med 3 miljoner kronor jämfört med föregående räkenskapsår. Likt föregående år har koncernen ett stabilt eget kapital på 26 (26) miljoner kronor. Nettoomsättningen minskade med 10 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Detta beror främst på att intäkterna från entrébiljetter minskade med 11 miljoner kronor. I och med att Frölunda HC drar många åskådare till sina matcher påverkas intäkterna när laget inte tar sig lika långt i slutspelet. Färre matcher ger även mindre intäkter från servering, kiosk och souvenirer. Dessa intäkter minskade med 220 tusen kronor. De övriga intäkterna ökade med 2 miljoner kronor. Frölunda HC minskade även sina verksamhetskostnader under säsongen. Totalt sett minskade kostnaderna med verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 14% 11% 42% 58% 45% 54% 1% 40% 1% 45% 0% 1% 45% 43% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 38 Hur mår svensk elithockey?

38 Frölunda HC Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 3 3 Vunna poäng grundserien Slutplacering Kvartsfinal Semifinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 80% 75% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 39

39 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Färjestad BK I grundserien avancerade Färjestad BK tre tabellplaceringar från förra säsongens sjunde plats till en fjärde plats denna säsong. Efter sex spelade matcher mot Skellefteå AIK åkte laget ut i kvartsfinalen efter förlust med 2-4 i matcher. För andra året i rad ökade klubben sitt publiksnitt på hemmamatcher i grundserien. Publiksnittet ökade med 992 åskådare, från till personer, vilket också resulterade i att beläggningsgraden ökade från 76 till 88 procent. Det ökade publiksnittet resulterade i att försäljningen av entrébiljetter ökade med 6 procent. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 9 procent. Sammanlagt ger det en ökning av dessa intäkter med 4 miljoner kronor. Även sponsorintäkterna ökade med 2 miljoner kronor. Räkenskapsårets nettoomsättning uppgår till 151 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 miljoner kronor. Färjestad BK gör i år ett resultat efter skatt på 200 tusen kronor, då klubbens verksamhetskostnader är nästan lika höga som klubbens intäkter. Förra säsongen sålde Färjestad BK en fastighet, vilket gav klubben intäkter på 43 miljoner kronor. Försäljningen blev en rejäl skjuts för det egna kapitalet. Även i år har Färjestad BK med sina 108 miljoner kronor ligans överlägset starkaste egna kapital. Fördelningen av klubbens verksamhetskostnader är näst intill oförändrad jämfört med föregående år. Totalt har verksamhetskostnaderna ökat med 3 miljoner kronor, främst på grund av att övriga kostnader har ökat. Personalkostnaderna ökade med 1 procent eller 845 tusen kronor och uppgick totalt till 96 miljoner kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 33% 32% 23% 17% 24% 17% 63% 64% 4% 4% 24% 36% 23% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 40 Hur mår svensk elithockey?

40 Färjestad BK Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 4 7 Vunna poäng grundserien Slutplacering Kvartsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 88% 76% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 41

41 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Linköping HC slutade Linköping HC på nionde plats i grundserien med 78 inspelade poäng. Detta kan jämföras med de 96 poäng som laget tog föregående säsong och som gav en fjärde plats. Linköping HC besegrade HV71 i Play In till slutspelet med 2-0 i matcher. Men i kvartsfinalen blev Djurgårdens IF för svåra och Linköping HC förlorade med 4-1 i matcher. Trots att säsongen sportsligt sett inte var lika framgångsrik som föregående år, påverkades inte publiksnittet i grundserien nämnvärt. Publiksnittet minskade endast med drygt 13 åskådare per match. Finansiellt gör Linköping HC ett negativt resultat efter skatt på 1 miljon kronor. Föregående säsong redovisade klubben ett positivt resultat på 4 miljoner kronor. Det lägre resultatet beror främst på att nettoomsättningen minskade med 7 miljoner kronor. Kostnaderna har också minskat, men inte i samma utsträckning som intäkterna. Jämfört med föregående säsong minskade koncernens kostnader med totalt 1 miljon kronor. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 200 tusen kronor, vilket hänger ihop med det något lägre publiksnittet. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade med 3 miljoner kronor. I denna siffra inkluderas även eventverksamheten. Resterande del utgörs av lägre reklam- och sponsorintäkter med 1 miljon kronor och lägre övriga intäkter med 2 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgör 56 procent av verksamhetens totala kostnader och ökade med 6 miljoner kronor jämfört med förra säsongen. Lönekostnaden per vunnen poäng landade på 1 miljon kronor, vilket kan jämföras med 770 tusen kronor föregående säsong. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 11% 11% 43% 56% 47% 52% 57% 19% 56% 19% 1% 1% 13% 14% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 42 Hur mår svensk elithockey?

42 Linköping HC Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 9 4 Vunna poäng grundserien Slutplacering Kvartsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 67% 67% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 43

43 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Brynäs IF Fjolårets silvermedaljörer Brynäs IF tog sig till kvartsfinal i SHL efter en tionde plats i grundserien. Trots en tuff start på säsongen med tränarbyte tog sig laget till slutspelet via Play In där laget besegrade Luleå HF med 2-1 i matcher. I kvartsfinalen förlorade dock laget mot de blivande svenska mästarna Växjö Lakers med 4-1 i matcher. Publiksnittet i grundserien minskade med 45 åskådare per match. Personalkostnaderna ökade med 2 miljoner kronor, medan övriga kostnader minskade med 1 miljon kronor. Lönekostnad per vunnen poäng blev 34 procent högre än föregående säsong. Till följd av det negativa resultatet minskade lagets egna kapital. Vid räkenskapsårets slut uppgick det egna kapitalet till 14 miljoner kronor. Förra årets sportsliga framgång ledde även till en finansiell framgång. Klubben kunde då redovisa ett positivt resultat efter skatt på 10 miljoner kronor. Årets resultat landade på minus 1 miljon kronor. Det negativa resultatet beror på att nettoomsättningen minskade med 10 miljoner kronor samtidigt som verksamhetskostnaderna ökade med 2 miljoner kronor. Minskningen av intäkterna kan förklaras av ett lägre publiksnitt och färre antal spelade matcher i förhållande till förra säsongen. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 11 miljoner kronor och intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade med 8 miljoner kronor. Övriga intäkter var dock något högre denna säsong, vilket främst beror på att utbildningsersättningarna ökade med 7 miljoner kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 29% 15% 23% 18% 30% 23% 6% 65% 6% 64% 23% 36% 26% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 44 Hur mår svensk elithockey?

44 Brynäs IF Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 10 5 Vunna poäng grundserien Slutplacering Kvartsfinal Final Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 68% 69% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 45

45 O Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Luleå HF Under säsongen avancerade Luleå HF två placeringar i grundserietabellen från nionde till sjunde plats. Tabellplaceringen innebar likt föregående säsong att klubben behövde spela Play In till slutspelet. Där väntade Brynäs IF som vann med 2-1 i matcher och därmed slutade Luleå HF:s säsong i Play In för andra året i rad. Den förbättrade tabellplaceringen i grundserien inverkade förmodligen positivt på publiksnittet som ökade med 51 åskådare per match. Trots detta minskade intäkterna från entrébiljetter med 1 miljon kronor. Totalt sett ligger ändå nettoomsättningen i nivå med föregående säsong, ökning om endast 78 tusen kronor. Detta är inte orimligt med tanke på att årets säsong liknar den föregående rent sportsligt. Den främsta förklaringen till detta är att klubben minskade sina personalkostnader med 3 miljoner kronor. Eftersom Luleå HF tog 11 poäng mer i grundserien och minskade sina lönekostnader med 3 miljoner kronor har även lönekostnaden per vunnen poäng minskat jämfört med föregående år. Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 1 miljon kronor. Det kan jämföras med förra räkenskapsårets negativa resultat på 5 miljoner kronor. Klubben har ett eget kapital på 9 miljoner kronor och passerar med god marginal licenskravet. Trots att klubbens prestationer ligger i nivå med föregående säsong både sportsligt och omsättningsmässigt har klubben lyckats minska sina kostnader. Totalt sett minskade verksamhetskostnaderna med 5 miljoner kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 41% 42% 38% 16% 31% 17% 57% 56% 2% 2% 0% 46% 5% 47% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 46 Hur mår svensk elithockey?

46 Luleå HF Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 7 9 Vunna poäng grundserien Slutplacering Play In Plat In Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 79% 78% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 47

47 Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 HV71 De regerande svenska mästarna HV71 hade i år en något tyngre sportslig säsong. Laget slutade på åttonde plats i grundserien, sex placeringar sämre än förra säsongens andra plats. Efter två förlorade matcher mot Linköping HC åkte de regerande mästarna ut redan i Play In till slutspelet. Trots att HV71 inte nådde hela vägen i år lockade laget fler åskådare. Publiksnittet ökade från till personer per hemmamatch i grundserien. Därmed ökade även beläggningsgraden från 93 till 95 procent. Klubbens nettoomsättning minskade dock med 10 miljoner kronor och årets omsättning uppgick till 157 miljoner kronor. Minskningen förklaras främst av den sämre tabellplaceringen och färre antal spelade matcher. Som en följd av detta minskade intäkterna från entrébiljetter med 15 miljoner kronor. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer minskade med 3 miljoner kronor. Klubbens övriga intäkter ökade dock med 7 miljoner kronor, vilket framförallt är kopplat till markant ökade utbildningsersättningar. HV71:s totala verksamhetskostnader minskade med 2 miljoner kronor. Fördelningen av verksamhetskostnaderna för klubben är i princip oförändrad från föregående säsong. Personalkostnader och avskrivningar ökade tillsammans med 800 tusen kronor, medan övriga kostnader minskade med 3 miljoner kronor. Minskningen av övriga kostnader kan förklaras med den minskade serveringsförsäljningen. HV71 gör ett resultat efter skatt på 7 miljoner kronor. Klubbens egna kapital uppgår till 48 miljoner kronor, vilket är ett av SHLligans starkaste. Tack vare klubbens relativa stabilitet mellan intäkter och kostnader råder det inga tvivel om att klubben klarar elitlicenskraven framöver. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 33% 20% 24% 30% 34% 27% 61% 60% 6% 6% 11% 39% 13% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 48 Hur mår svensk elithockey?

48 HV71 Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering 8 2 Vunna poäng grundserien Slutplacering Play In SM-guld Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 95% 93% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 49

49 Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Rögle BK Rögle BK hade en tuff inledning på sin tredje säsong i SHL med flera förluster och ett skadedrabbat lag. Under säsongen rekryterade klubben en ny sportchef, bytte tränare och gjorde en del nyförvärv. Det resulterade i en elfte plats i grundserien, två placeringar bättre än föregående säsong. Rögle BK tog sig därmed inte till något slutspel i år. Klubben lyckades dock öka sin beläggningsgrad i grundserien från 75 till 81 procent. Det beror främst på att publiksnittet ökade från till åskådare per match. Nettoomsättningen ökade med 11 procent och uppgick till 124 (112) miljoner kronor. Trots att publiksnittet ökade under säsongen, minskade försäljningen av entrébiljetter med 1 miljon kronor. Det som främst drivit upp Rögle BK:s omsättning är ökade reklam- och sponsorintäkter med 7 miljoner kronor och ökade intäkter från servering, kiosk och souvenirer med 2 miljoner kronor. Vad gäller övriga intäkter ökade offentliga bidrag till klubben med 3 miljoner kronor. Likt föregående säsong står reklam- och sponsorintäkter för den största delen av klubbens nettoomsättning. Reklamoch sponsorintäkter uppgår till 55 (55) procent av den totala nettoomsättningen. Verksamhetskostnaderna ökade med 10 procent jämfört med föregående år. Det är något lägre än ökningen av nettoomsättningen. Ökningen av verksamhetskostnaderna förklaras främst av att klubbens överlägset största kostnadspost, personalkostnaderna, ökade med 6 miljoner kronor. Personalkostnaderna uppgick till 81 miljoner kronor totalt sett. Övriga kostnader ökade också, från 37 miljoner kronor till 42 miljoner kronor. I övrigt ser fördelningen av verksamhetskostnader ut som föregående år. Rögle BK gör ett resultat på 263 tusen kronor. Det är en förbättring jämfört med förra säsongens minusresultat på 1 miljon kronor. Det egna kapitalet uppgår till över 4 miljoner kronor, vilket innebär att klubben klarar licenskravet med en marginal på 378 tusen kronor. Rögle BK bör sträva efter fortsatt positiva resultat, eftersom gränsen för licenskravet höjs successivt under de närmaste åren. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 34% 33% 15% 17% 13% 20% 66% 13% 67% 12% 0% 0% 55% 55% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 50 Hur mår svensk elithockey?

50 Rögle BK Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering Vunna poäng grundserien Slutplacering Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 81% 75% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 51

51 Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Örebro HK Örebro HK gjorde sin femte raka säsong i SHL och slutade likt förra säsongen på tolfte plats i grundserien. De senaste säsongerna har Örebro HK haft den högsta beläggningsgraden i SHL. I år minskade dock beläggningsgraden från 97 till 94 procent till följd av att publiksnittet sjönk från till personer. Det innebär att HV71 har gått om Örebro HK vad gäller beläggningsgrad. Nettoomsättningen minskade med 3 procent jämfört med och uppgick till 100 (103) miljoner kronor. Fördelningen av intäkterna skiljer sig något från föregående säsong. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 2 miljoner kronor, motsvarande 7 procent, och intäkterna från reklam och sponsring minskade med 2 miljoner kronor motsvarande 4 procent. Övriga intäkter har dock ökat med 3 miljoner kronor, 22 procent, vilket främst är kopplat till ökade hyresintäkter. Reklam- och sponsorintäkter fortsätter att vara klubbens största inkomstkälla och står för 54 procent av den totala nettoomsättningen. Klubbens personalkostnader har dock minskat med 6 miljoner kronor. Klubbens övriga kostnader har också minskat under räkenskapsåret. Det beror främst på lägre hyreskostnader, reklamoch sponsorkostnader samt kostnader kopplade till servering och kiosker. Klubbens övriga kostnader minskade med totalt 8 miljoner kronor. Tack vare de minskade kostnaderna förbättrade Örebro HK sitt resultat från föregående säsong med 9 miljoner kronor. Trots detta gör klubben en förlust på minus 4 (minus 13) miljoner kronor. Klubben upprättar för första gången en koncernredovisning och har ett negativt ingående eget kapital på minus 4 miljoner kronor. För att fortsätta uppfylla kraven för elitlicens och få ett intakt eget kapital har klubben gjort en nyemission på 14 miljoner kronor. Medräknat årets negativa resultat uppgår det egna kapitalet vid säsongens slut till 6 miljoner kronor. Det innebär alltså att Örebro HK klarar elitlicenskravet. Klubbens totala verksamhetskostnader minskade med totalt 14 miljoner kronor och uppgick till totalt 107 miljoner kronor. Klubbens överlägset största kostnadspost är personalkostnader, vilka utgör 67 (64) procent av klubbens totala verksamhetskostnader. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 16% 31% 23% 35% 13% 25% 7% 8% 67% 64% 2% 1% 54% 54% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 52 Hur mår svensk elithockey?

52 Örebro HK Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering Vunna poäng grundserien Slutplacering Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 94% 97% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 53

53 13 Ingen data har erhållits för Mora IK Publiksnitt och tabellplacering Ingen data har erhållits för Mora IK / / /2016 Mora IK var Mora IK tillbaka i SHL efter nio år utanför den högsta serien. Laget slutade på trettonde plats i grundserien, vilket innebar kvalspel för att få stanna kvar i SHL. I kvalspelet väntade Leksands IF som Mora IK besegrade i föregående års kvalspel. Även denna gång gick Mora IK segrande ur matchstriden efter vinst med 4-1. Mora IK säkrade därmed en plats i 2018/2019 års upplaga av SHL. Finansiellt sett hade Mora IK både högre omsättning och högre kostnader under. Klubben gjorde ett positivt resultat på 320 tusen kronor jämfört med 430 tusen kronor under föregående säsong. Steget upp i SHL ledde till att publiksnittet ökade med ungefär åskådare per match. Det ökade publiksnittet innebar att intäkterna från entrébiljetter ökade med 4 miljoner kronor, medan intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 1 miljon kronor. Den största ökningen jämfört med föregående säsong utgörs av rättighetsersättningen som ökade med 21 miljoner kronor. Att klubben är tillbaka i SHL syns på intäkterna från reklam och sponsring, klubbens största intäktspost, som har ökat från 15 miljoner kronor till 40 miljoner kronor. Verksamhetskostnaderna ökade kraftigt i och med återkomsten till SHL. Totalt sett ökade kostnaderna med 30 miljoner kronor (80 procent) jämfört med föregående säsong då klubben spelade i Hockeyallsvenskan. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten och utgör 69 procent av klubbens totala kostnader. I absoluta tal ökade personalkostnaderna från 21 miljoner kronor till 47 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 119 procent, vilket är mer än en fördubbling av personalkostnaderna. Mora IK:s koncern har ett eget kapital på 5 miljoner kronor som stärkts i och med årets positiva resultat om 320 tusen kronor. Klubben verkar därmed ha klarat omställningen till SHL förhållandevis bra ekonomiskt sett. Det är dock viktigt att Mora IK inte drar på sig några större förluster under nästa säsong i och med de ökade elitlicenskraven på det egna kapitalet. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 31% 18% 18% 30% 23% 44% 56% 5% 69% 0% 7% 0% 59% 40% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 54 Hur mår svensk elithockey?

54 Mora IK Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering Vunna poäng grundserien Slutplacering 13 Uppflyttning till SHL Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 91% 68% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 55

55 14 Publiksnitt och tabellplacering / / /2016 Karlskrona HK Sportsligt blev det en tuff tredje säsong i SHL för Karlskrona HK. Laget hamnade i botten av tabellen och fick möta Timrå IK i kvalspel till SHL. Efter fyra spelade matcher stod det klart att Timrå IK var det vinnande laget. För Karlskrona HK innebär det degradering och spel i Hockeyallsvenskan under nästa säsong. Klubbens publiksnitt minskade från personer till personer per match. Trots detta ökade intäkterna från entrébiljetter med 4 procent jämfört med föregående säsong. Det kan förklaras av att klubben spelade fler matcher då de medverkade i kvalspelet för att hålla sig kvar i SHL. Totalt sett ökade nettoomsättningen med 2 miljoner kronor till 75 (73) miljoner kronor. Förändringen beror främst på att intäkterna från loge och konferens samt reklam och sponsring ökade. Förra säsongen stod intäkterna från servering, kiosk och souvenirer för 17 procent av den totala nettoomsättningen. I år uppgick de till 13 procent. Det motsvarar en minskning på 2 miljoner kronor och kan kopplas till det minskade publiksnittet. 5 miljoner kronor. Detta förklaras främst av att klubbens personalkostnader minskade med 4 miljoner kronor och att de övriga kostnaderna minskade med 1 miljon kronor. Karlskrona HK är dock den klubb i SHL som har högst personalkostnader i förhållande till totala kostnader (74 procent). Denna säsong upprättade Karlskrona HK för första gången en koncernredovisning enligt elitlicenskraven. Den visade att klubben hade ett negativt ingående eget kapital på minus 9 miljoner kronor. Om vi inkluderar verksamhetsårets positiva resultat uppgår det egna kapitalet till minus 8 miljoner kronor. Hade Karlskrona HK varit klar för ytterligare en säsong i SHL hade de varit tvungna att öka sitt egna kapital med 12 miljoner kronor för att få behålla sin elitlicens. För spel i Hockeyallsvenskan krävs ett eget kapital på 1,5 miljoner kronor. Karlskrona HK klarar inte heller denna gräns och har därför fått dispens av Svenska Ishockeyförbundet. Klubben gör ett positivt resultat efter skatt på 1 miljon kronor. Det är en förbättring med 6 miljoner kronor mot föregående säsong då klubben gjorde ett negativt resultat på minus 5 miljoner kronor. Klubbens totala verksamhetskostnader minskade med verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 8% 25% 25% 11% 20% 20% 13% 17% 1% 74% 1% 74% 56% 55% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 56 Hur mår svensk elithockey?

56 Karlskrona HK Nettoomsättning (tkr) Totala verksamhetskostnader (tkr) Årets resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Tabellplacering Vunna poäng grundserien Slutplacering Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 70% 79% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 57

57 58 Hur mår svensk elithockey? Slutlig analys

58 05Hur mår svensk elithockey? 59

59 05 Organisationsstruktur i elitidrottsklubbar För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha en stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det aktiebolag som söker licens måste ha minst fyra miljoner kronor i eget kapital. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. Det är en stor utmaning att leda en elitidrottsklubb. Det gäller att kunna kombinera och balansera kommersiell logik med ideell logik. De sportsliga målen är ofta kortsiktiga samtidigt som det finns krav på att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar. Konsekvensen av att misslyckas sportsligt är extremt stor och förutsättningar kan bokstavligen förändras över en natt. från reklam och sponsring eller med blandade övriga intäkter. Även andra typer av intäkter som NHL-ersättningar och serveringsintäkter liksom vissa kostnadsposter specificeras av vissa klubbar, men inte av andra. Detta är nödvändigtvis inte fel, men det blir svårare att jämföra klubbarnas ekonomi och mindre transparent för den externa läsaren. Svensk Elitishockey har tagit fram en redovisningshandbok med anvisningar för att förbättra jämförbarhet och transparens. Syftet har också varit att skapa enhetliga redovisningsprinciper för att få fram ett rättvisande eget kapital. Handboken fastställdes i mars 2018 och precis som Svenska Ishockeyförbundet rekommenderar vi den till alla klubbar. Att leda och styra en organisation som bygger på frivillighet och starkt engagemang i en miljö med klassiska kommersiella krav kräver ett speciellt synsätt. Det måste råda balans mellan eldsjälar och kostymer. Framgången ligger med andra ord i mixen mellan sport- och affärskompetens. Vi anser att många SHL-klubbar har kommit långt i sin strävan att skapa moderna Sports Business Offices med en blandning av sport- och affärskompetens. Vi menar också att klubbarna måste fortsätta arbetet med att utveckla sina styr- och ledningsmodeller, så att de anpassas till de förutsättningar som råder i elitidrottsklubbar. Jämförbar redovisning Nytt för i år är att samtliga klubbar upprättar koncernredovisning. Det anses ge en mer rättvisande bild av det egna kapitalet då bland annat koncerninterna transaktioner elimineras. Koncernredovisningar förbättrar även jämförbarheten mellan klubbarna. Som vi tidigare nämnt bedriver klubbarna sina hockeyverksamheter i olika organisationsformer. Åtta lag har sin elitlicens och därmed hockeyverksamheten i föreningsform. Resterande sex lag bedriver verksamheten i aktiebolagsform. Redan där blir jämförbarheten något svår. Jämförbarheten försvåras ytterligare av att lagen redovisar intäkter och kostnader på olika sätt. Endast fem av fjorton lag redovisar till exempel rättighetsersättningar separat. Övriga lag redovisar dessa ersättningar tillsammans med intäkter (1) Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet 60 Hur mår svensk elithockey?

60 05 Samband mellan ekonomisk förutsättning och sportslig prestation Denna rapport innehåller flera analyser som visar att klubbarnas ekonomiska förutsättningar har en viss påverkan på den sportsliga prestationen. Det framgår till exempel på sida 20-21, och i figur 26, att det finns ett samband mellan lönekostnad och slutplacering i grundserien. De klubbar som har råd att rekrytera de bästa spelarna (som också kostar mest i lön) får ofta utdelning i form av bra tabellplaceringar. Vi kan också se ett samband mellan nettoomsättning och sportslig prestation (se diagram 27) Klubbar med hög nettoomsättning har ofta råd att lägga mycket pengar på lönekostnader genomsnittlig slutplacering i grundserien Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien - Rögle BK Örebro HK Mora IK 13 genomsnittlig slutplacering i grundserien Mora IK 13 Karlskrona HK 12 Karlskrona HK Genomsnittlig nettoomsättning vs genomsnittlig slutplacering i grundserien - Rögle BK Örebro HK Brynäs IF Färjestad BK HV71 Linköping HC Luleå HF Brynäs IF Linköping HC HV71 Färjestad BK Luleå HF Frölunda HC Skellefteå AIK Djurgårdens IF Malmö Redhawks Växjö Lakers Skellefteå AIK Malmö Redhawks Djurgårdens IF 6 5 Det finns dock undantag som visar att även klubbar med förhållandevis låga lönekostnader också kan sluta högt i tabellen. Exempelvis Växjö Lakers och Djurgårdens IF slutade på första respektive andra plats i årets grundserie trots att de endast har åttonde respektive tolfte högst löner i ligan den gångna säsongen. Därutöver befinner sig dessa lag på nionde respektive tionde plats i tabellen över högst nettoomsättning. 5 4 Frölunda HC 4 3 Växjö Lakers Hur mår svensk elithockey? 61

61 05 Hur mår SHL? Nettoomsättningen för de undersökta klubbarna i SHL uppgår till totalt (1 673) miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 25 miljoner kronor eller 1 procent. 44 (42) procent av nettoomsättningen utgörs av intäkter från reklam och sponsring. Där ingår bland annat rättighetsersättningar på totalt cirka 400 (396) miljoner kronor. De totala kostnaderna uppgår till sammanlagt (1 705) miljoner kronor. Det är en ökning med 23 miljoner kronor eller 1 procent, det vill säga något mindre än ökningen av klubbarnas nettoomsättning. Personalkostnaderna står för 62 (61) procent av de totala kostnaderna. Under ökade lönekostnaderna med 32 miljoner kronor. Om vi ser till det totala rörelseresultatet (exklusive övriga rörelseintäkter) gjorde SHL:s 14 lag en sammanlagd förlust på 30 miljoner kronor. Motsvarande siffra föregående år var en förlust om 31 miljoner kronor. På individuell nivå gör 8 av 14 klubbar negativa rörelseresultat. Det innebär att över hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Eget kapital Det egna kapitalet i klubbarna uppgår till totalt 323 (259) miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 64 miljoner kronor mot föregående år. Ökningen utgörs av 20 (27) miljoner kronor från årets resultat, det vill säga vinster i klubbarna, och 42 (18) miljoner kronor från nyemissioner och aktieägartillskott. Resterande 2 miljoner kronor avser bland annat förskjutningsposter och uppskrivningsfonder. Soliditeten uppgår till totalt 10 (8) procent. Framtida utmaningar för SHL Fortsatta krav på eget kapital Per den 30 april 2018 uppgick licensnämndens krav på eget kapital till 4 miljoner kronor. Samtliga klubbar, bortsett från Karlskrona HK som åkte ur SHL, klarar denna gräns. Licenskraven kommer dock att höjas successivt fram till 2022 då gränsen är 10 miljoner kronor i eget kapital (se figur 21). I nuläget klarar hälften av klubbarna denna gräns enligt senast fastställda årsredovisning (se figur nedan). Det återstår att se om de nya licenskraven kommer att resultera i större vinster hos klubbarna eller större aktieägartillskott för att ha tillräckligt med eget kapital. Ökad rättighetsersättning från SHL Det nya tv-avtalet mellan SHL och C More som träder i kraft 2018/2019 innebär att ersättningen till varje SHL-klubb ökar från 29 miljoner kronor till cirka miljoner kronor varje säsong ¹. Ersättningens storlek beror på hur väl klubbarna uppfyller vissa kriterier i ett nytt incitamentsprogram. För att få de sista 5 miljoner kronorna måste klubbarna uppfylla krav på exempelvis samhällsansvar i form av CSR-projekt samt viss kvalitet vad gäller kameraplattformar och möjligheter till bra tv-sändning. Förhoppningsvis kan detta leda till att klubbarna får ännu bättre anseende i sina hemstäder och att intresset för SHL som liga ökar. Därtill har SHL i slutet av augusti 2018 även tecknat ett avtal med Betsson som blir ny huvudsponsor för ligan. Vi tror att de ökade ersättningsnivåerna och kravet på eget kapital och samhällsansvar är positivt för svensk ishockey. Klubbarna får möjlighet att stärka sina finanser och incitament att lägga pengar på rätt saker. Vår förhoppning är att det kommer skapa långsiktigt, hållbara elitidrottsklubbar. Antal lag i SHL som klarar kravet på eget kapital (årtal inom parentes) mkr (2018) 5 mkr (2019) 6 mkr (2020) 8 mkr (2021) 10 mkr (2022) ¹ 62 Hur mår svensk elithockey?

62 05 Hur mår svensk elithockey? 63

63 Bilaga upplysningar Vi har baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att kunna visa klubbens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna transaktioner inkluderas åt något håll. I många fall finns det också flera bolag kopplade till en klubb, utöver den juridiska enhet som innehar elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att på ett eller annat sätt stödja elitverksamheten och på sikt generera intäkter och vinster till denna. Om Sports Business Services Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetade från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och rådgivning. Våra medarbetade har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. Nyckeltalsdefinitioner Verksamhetskostnader: Avser samtliga kostnader från koncernens verksamhet som inte direkt hör till en speciell vara. Vanliga kostnader är till exempel löner och andra personalkostnader, lokalhyra, marknadsföringskostnader och avskrivningar. Lönekostnader: Lönekostnaderna i analyserna av lönekostnad per poäng och lönekostnad per placering avser en sammanställning av samtliga anställda inklusive styrelse och ledande befattningshavare, pensionskostnader samt sociala avgifter för koncernen som helhet. Total omsättning: Inkluderar samtliga intäkter för koncernen. Kan exempelvis inkludera avyttringar av tillgångar. Nettoomsättning: Inkluderar intäkter direkt hänförliga till kärnverksamheten. Publiksnitt: Avser genomsnittligt antal åskådare på hemmamatcher. Tal inom parantes (): Avser jämförelsetal från föregående år. Avrundningsfel: Rapportens analyser är gjorda i tusental kronor om inte annat anges. I förekommande fall kan det därför inträffa avrundningsfel. Dessa anses vara av oväsentlig karaktär och påverkar inte jämförbarheten eller analyserna i hög grad. Personalkostnader: Avser samtliga personalkostnader för hela koncernen. 64 Hur mår svensk elithockey?

64 Siffrorna i rapporten har hämtats från nedanstående källor, vilket måste tas i beaktning när jämförelser görs. Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF Ishockeyförening Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening HV71: Koncernredovisning HV71 Ideell förening Karlskrona HK: Koncernredovisning Karlskrona Hockey Klubb Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening Malmö Redhawks: Koncernredovisning IF Malmö Redhawks Ishockey AB Mora IK: Koncernredovisning Mora IK Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH Örebro HK: Koncernredovisning Örebro Hockey Klubb Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Ishockey AB (publ) I vår granskning har vi jämfört åren på totalnivå och utgått från de klubbar som spelade i SHL under säsongen. Vi har därmed inte tagit hänsyn till Leksands IF som spelade i SHL under säsongen annat än i analysen kring uppflyttning och nedflyttning. Hur mår svensk elithockey? 65

65 Anteckningar

66

67 EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.