Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL 2016/2017

Transkript

1 Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

2 2 Hur mår svensk elithockey?

3 Innehåll Förord Sammanfattning Analys av SHL Analys av SHL:s klubblag Växjö Lakers HV Frölunda HC Linköping HC Brynäs IF Skellefteå AIK Färjestad BK Malmö Redhawks Luleå HF Djurgårdens IF Karlskrona HK Örebro HK Rögle BK Leksands Mora IK Slutlig analys...58 Bilaga upplysningar...64 Hur mår svensk elithockey? 3

4 Förord Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL bedriver delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. EY har analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt både på kort och lång sikt. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Sanna Lindén, Emil Wik, Max Almgren, Robin Gerbino och Charlotte Pettersson som varit en viktig del i framtagandet av årets SHL-rapport. Stockholm den 16 september 2017 Carlos Esterling Ansvarig partner, EY Sports Business Services Sverige Mikael Bergsten Ansvarig partner, EY Sports Business Services Sverige Om Sports Business Services Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som idrottare från klubboch landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. Nyckeltalsdefinitioner Personalkostnader: Avser samtliga personalkostnader för hela koncernen. Total omsättning: Inkluderar samtliga intäkter som koncernen har, alternativt bolaget/föreningen i de fall det inte upprättas en koncernredovisning. Kan exempelvis inkludera avyttringar av tillgångar. Nettoomsättning: Inkluderar intäkter direkt hänförliga till kärnverksamheten i koncernen alternativt bolaget/föreningen. Publiksnitt: Avser genomsnittligt antal åskådare på hemmamatcher. Tal inom parentes ( ) : Avser jämförelsetal från föregående år. Avrundningsfel: Rapportens analyser är gjorda i tusental kronor om inte annat anges. Det kan i vissa fall leda till avrundningsfel. Dessa anses vara av oväsentlig karaktär och påverkar inte jämförbarheten eller analyserna. Lönekostnader: Lönekostnaderna i analysen lönekostnad är en sammanställning av samtliga anställda, exklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter i det bolag eller den förening som har elitlicensen för spel i SHL. I och med detta isolerar vi kostnaderna i så stor utsträckning som möjligt, så att de endast inkluderar lönekostnader till spelare och ledare. 4 Hur mår svensk elithockey?

5 O1 Sammanfattning Den totala omsättningen för de 14 klubbar som spelade i Svenska Hockeyligan (SHL) under uppgår till miljoner kronor. Omsättningen har därmed ökat med 49 miljoner kronor, motsvarande 3 procent, jämfört med 2015/2016. Den totala nettoomsättningen för uppgår till miljoner kronor. Nettoomsättningen utgör därmed 95 procent av den totala omsättningen och har ökat med drygt 4 procent jämfört med 2015/2016. Den genomsnittliga nettoomsättningen per lag uppgår för till 121 miljoner kronor och för 2015/2016 till 117 miljoner kronor. Den totala nettoomsättningen ökar med drygt 4 procent, trots att publiksnittet under grundserien har minskat. Ökningen av nettoomsättningen är en följd av ökade intäkter från SHL som avser tv-rättigheter och centrala sponsoravtal. Intäkterna från SHL ökade med 36 miljoner kronor* under De två största intäktsposterna under såväl som 2015/2016 är intäkter från reklam och sponsring (där intäkter från SHL ingår) samt intäkter från entrébiljetter. Den största posten är intäkter från reklam och sponsring som utgör 43 procent av den totala nettoomsättningen under. Motsvarande andel under 2015/2016 var 42 procent. Den näst största intäktsposten är intäkter från entrébiljetter som uppgår till 30 procent av nettoomsättningen under såväl som 2015/2016. Om vi ser till nettoomsättning i förhållande till placering finns det en tydlig korrelation mellan sportsliga framgångar och hög nettoomsättning. Detta syns hos SM-finalisterna HV71 och Brynäs IF som har SHL-ligans högsta nettoomsättningar. Motsvarande korrelation finns mellan placering och rörelseresultat. De båda SM-finalisterna ligger i topp även avseende rörelseresultat bland SHL-klubbarna. Det finns en risk att lönenivåerna fortsätter att stiga, eftersom klubbarna kommer att få en högre ersättning från SHL framöver. Under uppgår de totala kostnaderna i SHL till miljoner kronor. Det innebär att rörelseintäkterna överstiger rörelsekostnaderna och på totalnivå redovisar SHLklubbarna ett positivt rörelseresultat om 52 miljoner kronor. 2015/2016 uppgick motsvarande rörelseresultat till 77 miljoner kronor. De totala rörelseintäkterna innefattar engångsposter som exempelvis realisationsvinster vid avyttring av tillgångar. Om vi exkluderar engångsposterna redovisar SHL-klubbarna ett negativt rörelseresultat om 31 miljoner kronor under. Motsvarande rörelseresultat under 2015/2016 uppgick till minus 25 miljoner kronor. Trots en ökad omsättning går SHL-klubbarna totalt sett sämre resultatmässigt. Den totala nettoomsättningen i SHL ökade med drygt 4 procent samtidigt som rörelseresultatet minskade med 24 procent. Närmare hälften av klubbarna, 43 procent, som spelade i SHL under säsong redovisar ett negativt rörelseresultat. Under 2015/2016 var motsvarande siffra 36 procent. Det egna kapitalet i SHL ökade med knappt 26 miljoner kronor och uppgår till 334 miljoner kronor. Om vi bortser från engångsposter som exempelvis fastighetsförsäljningar har dock klubbarnas egna kapital minskat. Kraven på klubbarnas egna kapital kommer att skärpas framöver. Licensnämndens krav ökar successivt från 4 miljoner kronor 2017/2018 till 10 miljoner kronor 2021/2022. Frågan är om SHL-klubbar med negativa rörelseresultat och minskat eget kapital, engångsposter undantagna, kommer att klara de nya licenskraven? En annan fråga är om klubbarna i Hockeyallsvenskan får så svårt att uppnå de ökade kraven på eget kapital att SHL riskerar att bli en stängd liga? Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 61 procent. Personalkostnader är därmed klubbarnas överlägset största kostnadspost. Lönekostnaderna ökade med 37 miljoner kronor under och precis som föregående år ökar lönekostnaderna i år i takt med intäkterna från SHL. * Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning Hur mår svensk elithockey? 5

6 6 Hur mår svensk elithockey?

7 Analys av SHL På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. 02 Hur mår svensk elithockey? 7

8 02 Total nettoomsättning Total nettoomsättning SHL (tkr) 1 Den totala nettoomsättningen i SHL fortsätter att öka i likhet med de senaste åren. För säsong uppgick nettoomsättningen till över 1,7 miljarder kronor. Det bör dock beaktas att ökningen mellan 2014/2015 och 2015/2016 främst förklaras av att SHL utökades från 12 till nuvarande 14 lag. Årets ökning på cirka 68 miljoner kronor förklaras av att 10 klubbar lyckades öka sin nettoomsättning jämfört med föregående år. Den genomsnittlig nettoomsättning per klubb var högre under, men ingen toppnotering då nettoomsättningen per klubb var högre såväl 2014/2015 som 2012/ Det finns självklart många faktorer som påverkar nettoomsättningen i SHL, bland annat vilka lag som går långt, vilket lag som åker ur, vilket lag som går upp samt hur stor ersättning för kommersiella rättigheter som ska delas mellan lagen. Om till exempel Modo Hockey, med 134 miljoner kronor i nettoomsättning, skulle räknas in 2015/2016 i stället för Leksands IF, som omsätter 79 miljoner kronor, skulle förändringen vara betydligt mindre. Den totala nettoomsättningen skulle dock fortfarande uppvisa en liten ökning för Omsättning 2012/ Omsättning 2013/ Omsättning 2014/ Omsättning 2015/ Omsättning Omsättning Snitt per lag Rörelseresultat Rörelseresultat (tkr) 2 Totalt sett gör klubbarna i SHL ett positivt rörelseresultat på 51,9 (77,3) miljoner kronor. Detta resultat omfattar engångsposter som inte är återkommande och som klassificeras som övriga rörelseintäkter, exempelvis realisationsvinster vid avyttring av tillgångar. Om dessa engångsposter inte räknas in gör klubbarna ett negativt rörelseresultat på minus 31,3 miljoner kronor. Motsvarande siffra föregående år uppgick till minus 25,3 miljoner kronor. Total nettoomsättning Totala kostnader 6 av 14 klubbar gör ett negativt rörelseresultat under. Motsvarande siffra föregående säsong var 5 av 14 klubbar. Detta tillsammans med det faktum att rörelseresultatet sett till nettoomsättning är sämre i år, tycks visa på en negativ trend. Det är oroväckande att nästan hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Rörelseresultat (inkl. övriga rörelsekostnader) Rörelseresultat (ex. övriga rörelsekostnader) / Hur mår svensk elithockey?

9 02 Intäktsfördelning I likhet med tidigare år utgör intäkter för reklam och sponsring nästan hälften av nettoomsättningen i SHL. Dessa intäkter uppgår för till 665 miljoner kronor, en ökning med 45 miljoner kronor från föregående säsong. Procentuellt utgör intäkter för reklam och sponsring 43 procent av den totala nettoomsättningen under och 42 procent under 2015/2016. Majoriteten av dessa intäkter är ersättning från SHL avseende mediarättigheter och centrala sponsoravtal. I övrigt ser vi inga större förändringar vad gäller fördelningen av intäkter. Intäkter för entrébiljetter uppgår i likhet med föregående säsong till 30 procent, medan de övriga intäkterna uppgår till 18 procent, en minskning med 1 procentenhet. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer är också oförändrade och står för 9 procent av den totala nettoomsättningen. Fördelning av nettoomsättning 16/17 (tkr) 9 % 18% 3 30% Kostnadsfördelning Den största kostnadsposten för klubbarna är precis som tidigare år personalkostnader, se diagram 5 och 6. Under utgjorde personalkostnader hela 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Fördelningen av kostnader ser ut som föregående år på samtliga områden. SHL-klubbarnas totala kostnader ökade endast marginellt under jämfört med 2015/2016. Totalt sett ökade kostnaderna med 10 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 1 procent eller 700 tusen kronor per lag. Då personalkostnader står för 61 procent av klubbarnas totala kostnader finns relativt lite utrymme kvar för övriga externa kostnader och avskrivningar. Ytterligare analys av klubbarnas personalkostnader finns på sida 17. Vad gäller avskrivningar är dessa kostnader som förväntat högst för de klubbar som äger sina arenor inom koncernen (Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Leksands IF och Växjö Lakers). Stora avskrivningar görs årligen på dessa arenor, som är bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning. De bidrar därmed till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning. Övriga kostnader har minskat marginellt. Kostnader som klubbarna redovisar i denna post är bland annat kostnader för lokalhyror, leasing och resekostnader samt exempelvis arvode till konsulter, advokater eller revisorer. 43% Entrébiljetter Fördelning av totala kostnader 16/17 (tkr) 36% 5 61% Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Fördelning av nettoomsättning 15/16 (tkr) 9% 19% 4 30% 3% Fördelning av totala kostnader 15/16 (tkr) 6 36% 61% Personalkostnader 42% Entrébiljetter Reklam och sponsring 3% Avskrivningar Övriga kostnader Servering, kiosker och souvenirer Övrigt Hur mår svensk elithockey? 9

10 02 Publiksnitt I graf 7 har vi sammanställt publiksnittet för hemmamatcher i SHL under grundserien och slutspelet. SHL tappade publik under grundserien. Under slutspelet var dock publiksnittet det högsta som noterats på fem år. Exkluderat årets ökning av publik under slutspelet har publiksnittet varit relativt oförändrat under de senaste fem åren. Det är ungefär lika många personer som besöker SHL-arenorna, men med en viss variation mellan grundserie och slutspel. För noteras ungefär 140 färre åskådare per match under grundserien och ungefär 340 fler åskådare per match under slutspelet. 140 färre åskådare per match under 52 omgångar i grundserien är omsättningsmässigt ett relativt stort tapp och ökningen av åskådare som sker under slutspelet är begränsad till de 10 lag som kommer dit. I våra analyser av respektive lag i SHL kan vi se en koppling mellan antalet spelade matcher och klubbarnas omsättning. Omsättningsmässigt är det givetvis lönsamt för klubbarna att nå slutspelet. Vi ser en nedåtgående trend vad gäller antal åskådare under de två senaste säsongerna. En förklaring är att två av föregående säsongs nykomlingar, Rögle BK och Karlskrona HK, har ett publiksnitt som ligger en bit under det totala genomsnittet. Rögle BK har även minskat sin publik från säsongen innan. Året nykomling, Leksands IF, har däremot ett publiksnitt som är högre än det genomsnittliga för SHL. Publiksnitt per lag går att läsa om på sid 24 i denna rapport. En fortsatt god trend är att publiksnittet ökar i slutspelet. Under de fem senaste åren har publiksnittet ökat med i genomsnitt 17 procent. För de lag som kommer till slutspel och kämpar om SM-bucklan är varje spelad match ett klirr i kassan. Publiksnitt / / / /2013 Snitt per match grundserie Snitt per match slutspel 10 Hur mår svensk elithockey?

11 02 Hur mår svensk elithockey? 11

12 02 Ersättning för kommersiella rättigheter Klubbarna i SHL får årligen ersättning från SHL. Säsong uppgår ersättningen till 396 miljoner kronor eller 28 miljoner kronor per klubb. Det kan jämföras med säsong 2015/2016 då ersättningen från SHL uppgick till totalt 360 miljoner kronor eller 26 miljoner kronor per klubb. Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL, för klubbarnas räkning, centrala avtal med sponsorer och samarbetspartner vilka faktureras direkt av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde och avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och i slutändan för klubbarna. Ersättningen från SHL har ökat med totalt 22 procent under de senaste fem åren. Bara under det senaste året uppgår ökningen av ersättningen till knappt 10 procent. SHL och C More har ingått ett nytt tv-avtal som gäller från 2018/2019 till och med 2023/2024. Det tidigare tv-avtalet som tecknades inför 2014/2015 var enligt uppgift värt drygt 325 miljoner kronor per säsong för SHL (1), något som illustreras i graf 8. Att ersättningen till respektive klubb minskade under 2015/2016 beror på att antalet lag utökades från 12 till 14. Det senaste året ökade ersättningen per klubb med knappt 10 procent och med nya lukrativa tv-avtal förväntas ersättningen öka ytterligare. Ersättningen från SHL står för närmare 23 procent av klubbarnas totala nettoomsättning, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med tidigare år. Då omsättningen mellan klubbarna varierar blir den procentuella påverkan på nettoomsättningen olika beroende på klubb. HV71 hade högst nettoomsättning. Ersättningen från SHL stod för drygt 17 procent av lagets nettoomsättning. I Karlskrona HK, som hade lägst nettoomsättning, stod SHL:s ersättning för knappt 50 procent av nettoomsättningen. Klubbarna är beroende av ersättningen från SHL för att kunna bedriva sin verksamhet i samma omfattning som tidigare när det gäller kostnader för spelartrupp och personal. Skillnaderna i ersättningsnivåer mellan SHL och Hockeyallsvenskan är enorm. Säsong uppgick ersättningen till 28 miljoner kronor per klubb vid spel i SHL jämfört med drygt 2 miljoner kronor per klubb vid spel i Hockeyallsvenskan. Utöver att sponsor- och publikintäkter antas minska är det alltså en stor ekonomisk smäll för en klubb att åka ur SHL. Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr) Säsong 2012/ / / /2016 Totalt inkl. centrala avtal Snitt per klubb totalt inkl. centrala avtal (1) 12 Hur mår svensk elithockey?

13 02 Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan under säsongen försöker klubben kanske värva in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Detta risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. Säsong 2014/2015 beslutade SHL-klubbarna gemensamt att införa ett omställningsbidrag eller en fallskärm för att fallet ned en division skulle bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår 25 procent, eller max 6 miljoner kronor, av sin ersättning för kommande säsong. Dessa pengar tillfaller i stället den klubb som degraderas från SHL. Med omställningsbidraget kan klubben bibehålla befintlig organisation och spelartrupp i större utsträckning än vad som annars skulle vara möjligt första året efter degradering. I år fick därför Leksands IF 6 miljoner kronor mindre i ersättning från SHL. Pengarna tillföll i stället Modo Hockey som fallskärm. Om Karlskrona HK hade degraderats i stället för Modo hockey hade klubben tappat 23 miljoner kronor, motsvarande 40 procent av nettoomsättningen. Det kan ställas i relation till klubbens lönekostnad som uppgick till drygt 32 miljoner kronor under. Utöver att en degradering troligen leder till minskade intäkter för exempelvis biljettförsäljning skulle en minskad ersättning från SHL innebära att Karlskrona HK måste sänka sina lönekostnader med drygt 70 procent för att täcka den förlorade ersättningen. För att illustrera skillnaden i nettoomsättning har vi hämtat in data för de klubbar som avancerat till eller degraderats från SHL de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning från ett år till ett annat för de klubbar som flyttats upp eller ned i seriesystemet. Omsättningen har ökat med i snitt 28 miljoner kronor första säsongen i SHL, och minskat med 34 miljoner kronor första året i Hockeyallsvenskan. Att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror bland annat på hur mycket publiksnittet påverkas, hur sponsoravtal är skrivna och hur många hemmamatcher som spelas. Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att omsättningen är högre i SHL jämfört med i Hockeyallsvenskan med en påverkan på mellan 20 och 25 miljoner kronor. Att serietillhörigheten i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i övrigt är därmed väldigt tydligt. Förändring nettoomsättning vid degradering 1 0 Minskning (tkr) Procentuell förändring Djurgårdens IF 2012/ % Modo Hockey % AIK Hockey 2014/ % Rögle BK 2013/ % Leksands IF 2015/ % Snitt % Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/ Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr) Procentuell förändring Djurgårdens IF 2014/ % Örebro HK 2013/ % Rögle BK 2012/ % Karlskrona HK 2015/ % Malmö Redhawks 2015/ % Rögle BK 2015/ % Leksands IF % Leksands IF 2013/ % Snitt % Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/2014 Svenska Hockeyligan AB:s årsredovisning för respektive år Hur mår svensk elithockey? 13

14 02 Intäktsöversikt Tabellerna 11 och 12 visar tabellplacering och nettoomsättning för samtliga undersökta klubbar. Under hade HV71 den högsta nettoomsättningen. HV71 är dessutom den klubb som klättrat flest placeringar i tabellen jämfört med föregående år, då de låg på sjätte plats vad gäller nettoomsättning. Den klubb som har gått motsatt väg och i stället tappat placeringar i tabellen över nettoomsättning är Luleå HF. Föregående säsong omsatte klubben mest, men ligger Luleå HF på sjätteplats. Vad gäller placering i nettoomsättningstabellen i relation till placering i den sportsliga tabellen (utifrån resultat i grundserien) sticker Växjö Lakers ut under. Trots att Växjö Lakers endast nådde en åttondeplats vad gäller omsättning, slutade de på förstaplats i SHL:s grundserie. Andra lag som på liknande sätt överpresterat under säsongen är Malmö Redhawks och Karlskrona HK. Om vi i stället tittar på vilka lag som placerade sig sämre i den sportsliga tabellen i förhållande till nettoomsättning är det främst Rögle BK som utmärker sig. Fler lag som underpresterat i detta avseende är Brynäs IF, Luleå HF och Leksands IF. Klubbarna Frölunda HC, Linköping HC och Djurgårdens IF visar dock att placeringen i nettoomsättningstabellen kan påverka placeringen i den sportsliga tabellen då dessa lag ligger på samma plats i båda tabellerna. Under 2015/2016 överpresterade två klubbar utifrån resonemanget ovan: Skellefteå AIK och Örebro HK. Klubbarna som underpresterade var Brynäs IF och Leksands IF. Även denna säsong slutade tre lag på samma plats i såväl nettoomsättningstabellen som den sportsliga tabellen: Färjestads BK, Malmö Redhawks och Karlskrona HK. Sammanfattningsvis kan vi se att det tycks finnas en viss korrelation vad gäller nettoomsättning och tabellplacering. Lag som Växjö Lakers under, Skellefteå AIK under 2015/2016 och Brynäs IF under 2015/2016 visar dock att motivation ibland slår klass. De undersökta lagen tycks även ha en god utveckling då 10 av 14 klubbar ökade sin nettoomsättning jämfört med föregående år. Det innebär att den totala nettoomsättningen för SHL ökade med 68 miljoner kronor (motsvarande 4,2 procent). 14 Hur mår svensk elithockey?

15 02 Position Position föregående år 1 1 Klubb Tabellplacering Nettoomsättning (tkr) 1 6 HV Brynäs IF Frölunda HC Linköping HC Färjestad BK Luleå HF Skellefteå AIK Växjö Lakers Rögle BK Djurgårdens IF Leksands IF Malmö Redhawks Örebro HK Karlskrona HK Totalt Position 1 2 Klubb Tabellplacering 2015/2016 Nettoomsättning 2015/2016 (tkr) 1 Luleå HF Linköping HC Frölunda HC Brynäs IF Färjestad BK HV Skellefteå AIK Växjö Lakers Djurgårdens IF Rögle BK Örebro HK Malmö Redhawks Leksands IF Karlskrona HK Totalt Spelade i Hockeyallsvenskan säsongen 2015/2016 Hur mår svensk elithockey? 15

16 02 Sponsorkrona per vunnen poäng För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter med antal vunna poäng under grundserien. På detta sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan även av exempelvis exponering av varumärke och tillgång till affärsnätverk. Vi anser dock att måttet ändå ger en intressant inblick i skillnaderna mellan klubbarna. I topp under de tre senaste säsongerna hittar vi Frölunda HC. Deras sponsorer betalar 458 (392) tusen kronor för varje poäng som laget vinner. Att toppa denna tabell innebär således att antalet sponsorkronor per vunnen poäng är lägre än för de andra klubbarna. Skellefteå AIK, vars segersvit bröts i SHL:s grundserie, har halkat ner två placeringar jämfört med föregående säsong. På andra plats hittar vi i stället Växjö Lakers. Karlskrona HK ligger på tredje plats, vilket är anmärkningsvärt då klubbens sponsorer betalade mest för varje vunnen poäng under föregående säsong. Avancemanget har skett trots att klubben ökade sina sponsorintäkter med 19 procent jämfört med föregående år. Förklaringen är att klubben mer än fördubblade sin poängskörd från 31 poäng under 2015/2016 till 68 poäng under. Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Linköping HC Frölunda HC Växjö Lakers Karlskrona HK Skellefteå AIK Färjestads BK HV71 Malmö Redhawks Brynäs IF Djurgårdens IF Luleå HF Leksands IF Rögle BK Örebro HK I likhet med föregående säsong har Örebro HK högst sponsorintäkter i SHL, hela 61,4 miljoner kronor. Klubbens sponsorintäkter minskade med 11,6 procent jämfört med 2015/2016 samtidigt som poängskörden blev 53 poäng. Det innebär att Örebro HK ökade sin sponsorkrona per vunnen poäng, från 902 tusen kronor till knappt 1,2 miljoner kronor per poäng. Det ska dock tilläggas att Leksands IF fick mindre ersättning från SHL jämfört med övriga lag då laget var nykomlingar. Enligt SHL får nykomlingar 25 procent mindre i ersättning (max 6 miljoner kronor) som i stället tillfaller det lag som åker ur SHL. Om Leksands IF hade fått lika hög ersättning från SHL skulle klubbens sponsorer betalat närmare 1 miljon kronor per vunnen poäng. Sponsorkrona per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) Linköping HC Leksands IF Frölunda HC Skellefteå AIK Färjestads BK Växjö Lakers Djurgårdens IF Luleå HF Malmö Redhawks Brynäs IF HV71 Rögle BK Örebro HK Karlskrona HK Hur mår svensk elithockey?

17 02 Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Vi har tidigare konstaterat att personalkostnader utgör mer än 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är ett genomsnitt i nivå med föregående år. Under uppgick personalkostnaderna för de 14 SHL-klubbarna till mer än en miljard kronor, en ökning med 51 miljoner kronor från föregående säsong. Som redovisas i tabell 15 har Karlskrona HK även i år den största andelen personalkostnader i förhållande till de totala kostnaderna. Karlskrona HK var ohotad etta i denna tabell och totalt uppgår klubbens personalkostnader till hissnande 80 procent av de totala kostnaderna. Precis som föregående år ligger även Rögle BK, Örebro HK och Färjestad BK högt upp i denna tabell. Längre ner i tabellen hittar vi lag som Luleå HF, Frölunda HC och Linköping HC. Alla är lag som placerade sig långt ner i denna tabell även under förra säsongen. Med andra ord verkar det vara svårt att bryta trenden. Klubbar som har stora lönekostnader i förhållande till sina totala kostnader fortsätter med detta. Det sker inte heller några dramatiska förändringar bland klubbarna som ligger längre ner i samma tabell. I föregående års SHL-rapport drog vi slutsatsen att personalkostnaderna ökar och därmed utgör en större del av de totala kostnaderna vid flytt från Hockeyallsvenskan till SHL. För vissa klubbar som avancerat under de senaste åren stämmer detta. Karlskrona HK, Rögle BK och Malmö Redhawks är några exempel. Detta gäller dock inte för Leksands IF, vars personalkostnader endast ökade med 1 procentenhet i förhållande till klubbens totala kostnader. Leksands IF:s personalkostnader ökade visserligen med mer än 16 miljoner kronor jämfört med föregående år, men klubbens övriga kostnader ökade också markant. Vi ser här en likhet mellan Leksands IF, som avancerade till SHL, och Mora IK som har avancerat till SHL inför kommande säsong. Mora IK har precis som Leksands IF haft lägre personalkostnader i Hockeyallsvenskan som nu förväntas öka i samband med klubbens avancemang till SHL. Det återstår att se hur stor ökningen blir för Mora IK:s del och om personalkostnaderna i SHL som helhet kommer att utgöra 61 procent av de totala kostnaderna även under 2017/ /2016 Karlskrona HK 80% 79% Rögle BK 66% 63% Färjestads BK 64% 65% Örebro HK 66% 64% Växjö Lakers 61% 61% Brynäs IF 64% 61% Malmö Redhawks 63% 61% HV71 60% 63% Leksands IF 55% 54% Djurgårdens IF 58% 59% Skellefteå AIK 61% 57% Luleå HF 56% 56% Frölunda HC 54% 57% Linköping HC 52% 54% Totalt SHL 61% 62% Ej inräknat i summeringen Totalt SHL utan finns med i tabell för jämförelse mellan åren. Hur mår svensk elithockey? 17

18 02 Lönekostnad Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och ställt den i relation till antal vunna poäng i grundserien. Detta har vi gjort genom att jämföra antal vunna poäng i grundserien med lönekostnaderna i det bolag eller den förening som har elitlicensen för spel i SHL. Lönekostnader avser i denna sammanställning samtliga anställda, exklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter. I och med detta isolerar vi kostnaderna i så stor utsträckning som möjligt, så att de endast inkluderar lönekostnader till spelare och ledare. (1) Lönekostnad per klubb I likhet med föregående säsong har Luleå HF de högsta lönekostnaderna i SHL med 45,7 miljoner kronor. Detta trots att klubben minskade sina lönekostnader med 2,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Frölunda HC har de näst högsta lönekostnaderna och betalar 26 tusen kronor mindre än Luleå HF. Den största ökningen vad gäller lönekostnader står Linköping HC för. Föregående år hade klubben de näst lägsta lönerna i hela SHL. I år har de i stället den tredje högsta lönekostnaden. Det innebär en ökning av lönekostnader med 12,2 miljoner kronor. Det ska dock noteras att koncernredovisningen för Linköping HC visar att de totala personalkostnaderna har minskat med 6 miljoner kronor. Det kan tyda på att det skett en strukturförändring i organisationen i stället för en markant ökning av spelarlöner. 1 6 Lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie Rögle BK Leksands IF Örebro HK Luleå HF Djurgårdens IF Karlskrona HK Brynäs IF Skellefteå AIK Nykomlingen Leksands IF är laget med lägst lönekostnader. Lönekostnaderna uppgår till 32,1 miljoner kronor, vilket är 4,4 miljoner kronor mindre än Malmö Redhawks som har de näst lägsta lönekostnaderna. Om vi jämför Leksands IF med Luleå HF som har de högsta lönekostnaderna, ser vi att det skiljer 13,6 miljoner kronor. I relation till Leksands IF:s lönekostnader är spelarlönerna i Luleå HF 42 procent högre. Karlskrona HK, som var nykomling i SHL 2015/2016, hade under sin första säsong spelarlöner i nivå med Leksands IF:s spelarlöner. Vi kan härmed se att de två senaste säsongernas nykomlingar i SHL har spelarlöner som ligger i nivå med varandra. 2015/ Lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie Karlskrona HK Leksands IF Rögle BK HV Brynäs IF Malmö Redhawks Luleå HF Örebro HK Växjö Lakers Frölunda HC Djurgårdens IF Färjestad BK Linköping HC Skellefteå AIK Leksands IF spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Färjestad BK Linköping HC Frölunda HC Malmö Redhawks HV Växjö Lakers Hur mår svensk elithockey? (1) Siffrorna i denna analys avser inte klubbarnas totala personalkostnader. Siffrorna stämmer därför inte överens med siffrorna för respektive lag på sida

19 02 Lönekostnad per vunnen poäng Lönekostnad per vunnen poäng återspeglar ofta prestationen bättre än den faktiska lönekostnaden. Detta då det skiljer 42 procent mellan botten och toppen (i grundserien) avseende löner och 130 procent mellan botten och toppen vad gäller antalet vunna poäng. Seriesegrarna Växjö Lakers ligger i topp och har betalat minst i lön per poäng under. Detta kan jämföras med 2015/2016 då Skellefteå AIK slutade som seriesegrare och även hade lägst lönekostnad per vunnen poäng. HV71 tog det största klivet i tabellen över lönekostnad per vunnen poäng. Laget minskade sina lönekostnader från 2015/2016 och tog dessutom ytterligare 23 poäng. HV71 hamnar därför på andra plats efter Växjö Lakers avseende vilket lag som har lägst lönekostnad per vunnen poäng. Bland de lag som betalat minst per vunnen poäng finns även Malmö Redhawks. De betalade 450 tusen kronor per vunnen poäng jämfört med föregående säsong då laget låg över genomsnittet med 514 tusen kronor i lönekostnad per vunnen poäng. I botten av tabellen ligger Rögle BK som skrapade ihop 47 poäng och betalade 913 tusen kronor per vunnen poäng under. Även säsongen innan hamnade Rögle BK långt ner i tabellen då lagets lönekostnad per vunnen poäng var den näst högsta. Under betalade Rögle BK hela 318 tusen kronor mer per vunnen poäng jämfört med 2015/2016. Leksands IF, som samlade ihop minst poäng, betalade näst mest per vunnen poäng tätt följd av Örebro HK. I genomsnitt betalade klubbarna i SHL 560 tusen kronor per vunnen poäng under. Det är en ökning med 46 tusen kronor per poäng. Åtta klubbar betalade mindre än genomsnittet och sex klubbar betalade mer, vilket kan jämföras med 2015/2016 då förhållandet var det motsatta. Förklaringen är att var en jämnare säsong poängmässigt jämfört med 2015/2016. Personalkostnaderna i Växjö Lakers, Frölunda HC, Färjestad BK, Linköping HC och Skellefteå AIK har legat under snittet två år i följd. I Rögle BK, Örebro HK, Karlskrona HK och Luleå HF har personalkostnaderna legat över snittet två år i följd. Lönekostnad per poäng (tkr) 1 8 Växjö Lakers HV71 Malmö Redhawks Frölunda HC Linköping HC Färjestad BK Skellefteå AIK Brynäs IF Karlskrona HK Djurgårdens IF Luleå HF Örebro HK Leksands IF Rögle BK Lönekostnad per poäng 2015/2016 (tkr) 1 9 Leksands IF* Skellefteå AIK Linköping HC Färjestad BK Djurgårdens IF Frölunda HC Växjö Lakers Örebro HK Luleå HF Malmö Redhawks Brynäs IF HV71 Rögle BK Karlskrona HK Hur mår svensk elithockey? 19

20 02 Lönekostnad versus placering (grundserien) Graf 20 visar lönekostnader i förhållande till tabellplacering för klubbarna som spelade i SHL. Tabellplaceringen baseras på ett genomsnitt av de senaste tre årens tabellplacering i grundserien. Lönekostnaderna avser samtliga anställda, exklusive styrelse och ledning, i den förening eller det bolag som har elitlicens, samt sociala avgifter. Vi kan se att det finns ett samband mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien. De klubbar som ligger på eller nära linjen i graf 20 presterar enligt förväntan sett till deras lönekostnader. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Skellefteå AIK och Växjö Lakers är klubbarna som fått ut mest av sina lag givet lönekostnader. Färjestad BK, Örebro HK, Djurgårdens IF, Malmö Redhawks och Leksands IF har också presterat över förväntan de senaste åren sett till lönekostnader. Det ska dock tilläggas att Malmö Redhawks och Leksands IF har spelat och placerat sig högt i Hockeyallsvenskan minst ett av de senaste tre åren. I Hockeyallsvenskan kan lagen inte ha en lika hög spelar- och personalbudget som i SHL, eftersom intäkterna för kommersiella rättigheter är lägre. Detta gör att den genomsnittliga tabellplaceringen påverkas mindre än förändringen i lönekostnad mellan åren. Rögle BK, Brynäs IF och Luleå HF har underpresterat mest i förhållande till slutplacering i grundserien under de senaste tre åren. Rögle BK har dock endast spelat i SHL under de senaste två säsongerna, vilket vi har justerat för i vår beräkning av den genomsnittliga tabellplaceringen. Graf 20 visar att intervallet mellan klubbarnas lönekostnader, som i vår sammanställning avser spelarlöner, inte är så stort. Laget med de högsta spelarlönerna är Luleå HF med 45,7 miljoner kronor och laget med de lägsta spelarlönerna är Leksands IF med 32,1 miljoner kronor. Skillnaden mellan dessa klubbar är 13,6 miljoner kronor. Som tidigare nämnts ligger flertalet av klubbarnas löner på en nivå som är rättvisande i förhållande till deras tabellplacering i grundserien. Några lag har underpresterat, medan andra har överpresterat och balansgången där emellan är hårfin. Grafen visar dock ett samband mellan högre lön och slutlig tabellplacering. De klubbar som betalar något högre löner har generellt sett slutat på en bättre tabellplacering, trots att vi endast har jämfört ett tidsintervall på tre år. Eget kapital För att beviljas elitlicens för SHL bör en förening, enligt punkt 10 i Reglemente för Licensnämnd, ha en stabil ekonomi. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det idrottsaktiebolag som söker licens inte befinner sig på obestånd eller har ett eget kapital som enligt reviderad årsredovisning är lägre än fyra miljoner kronor. Om klubbarna inte uppfyller kravet på eget kapital kallas detta för kapitalbrist. En förening eller ett idrottsaktiebolag med kapitalbrist ska enligt reglementet flyttas ned till Hockeyallsvenskan om inte särskilda omständigheter föreligger. I graf 21 kan det verka som att Linköping HC inte uppfyller kravet på eget kapital. Det stämmer dock inte, eftersom siffrorna i grafen avser koncernsiffror (förutom för Örebro HK, Karlskrona HK och Malmö Redhawks som inte upprättar koncernredovisning). Jämförelse mellan lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering (tkr) Luleå HF Frölunda HC Rögle BK Brynäs IF Örebro HK Färjestad BK HV71 Linköping HC Skellefteå AIK Växjö Lakers Karlskrona HK Malmö Redhawks Djurgårdens IF Leksands IF Hur mår svensk elithockey? För Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Rögle BK är siffrorna endast baserade på de två senaste åren För Leksands IF är siffran endast baserad på spel i SHL under

21 02 Anledningen till att vi redogör för klubbarnas egna kapital på koncernnivå är för att samtliga klubbar måste upprätta koncernredovisning från och med nästa år. Reglementet för kapitalbrist kommer då att tillämpas på koncernnivå. Som tidigare nämnts upprättar Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK inte koncernredovisningar i nuläget. Alla tre uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet, men detta kan vara missvisande då det handlar om klubbarnas och inte koncernens egna kapital. Enligt Örebro Elithockey AB:s årsredovisning står klubben inför tuffa prövningar framöver och de behöver ett kapitaltillskott för att klara kravet på eget kapital. Med hjälp av redovisningstekniska åtgärder har klubbar som inte upprättar koncernredovisning lyckats kringgå reglerna om det egna kapitalet, framför allt genom att skriva upp varumärken. Att enbart titta på det egna kapitalet i den föreningen eller det idrottsaktiebolag som söker elitlicens ger inte en rättvis bild, eftersom det inte inkluderar de elimineringar som sker i koncernredovisningen. Svenska Hockeyförbundet har dessutom beslutat att höja kravet på klubbarnas egna kapital under en femårsperiod med start från och med 2017/2018. Det kommer att krävas fem miljoner kronor i eget kapital 2018/2019, sex miljoner kronor 2019/2020, åtta miljoner kronor 2020/2021 och tio miljoner kronor 2021/2022. I dagsläget har hälften av SHL-klubbarna ett eget kapital på tio miljoner kronor. Skärpningen av kravet på eget kapital torde bli en väckarklocka för många klubbar. Att vara måna om sin ekonomi är en förutsättning för att klubbarna ska kunna behålla sina elitlicenser. Eget kapital (tkr) En granskning av de siffror som vi har tillgång till per i dag visar att Färjestad BK toppar vår sammanställning över det egna kapitalet. En fastighetsförsäljning under det senaste räkenskapsåret har gett Färjestad BK ett eget kapital som är nästan dubbelt så stort som tvåan Skellefteå AIK:s. Med reservation för Leksands IF visar graf 21 att toppen utgörs av klubbar med starka sportsliga resultat som går till slutspel på rutin. I botten av denna tabell hittar vi Rögle BK och Linköping HC. Framöver kommer det att ställas tuffare krav på klubbarnas ekonomi i allmänhet och det egna kapitalet i synnerhet. Som tidigare nämnts måste samtliga klubbar upprätta en koncernredovisning från och med nästa år. Detta innebär stora förändringar för Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK. Klubbarna måste visa goda ekonomiska resultat genom hela koncernen för att klara kraven för elitlicens kommande säsong. Samma sak gäller för de lag som ligger längre ned i tabellen över eget kapital. Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större än vad den kommer vara under nästa säsong Färjestads BK Skellefteå AIK HV71 Leksands IF Frölunda HC Växjö Lakers Brynäs IF Djurgårdens IF Luleå HF Örebro HK Karlskrona HK Malmö Redhawks Rögle BK Linköping HC Källa: Svenska ishockeyförbundet Hur mår svensk elithockey? 21

22 02 Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i procent av balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierade via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa skulder. I både ishockeyklubbar och andra idrottsklubbar är en stor del av balansräkningen avsättningar för framtida pensionsutfästelser. Dessa ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. En rekommendation till företag generellt brukar vara att ha en soliditet runt 30 procent. Med hänsyn till ovan bedöms 30 procent som något högt för ishockeyklubbar. Det är dock svårt att ge en specifik rekommendation, utan att ta hänsyn till andra faktorer. Eftersom vi analyserar koncernbalansräkningar, om sådana upprättas, kan Karlskrona HK:s resultat ses som aningen missvisande. Våra möjligheter till en rättvisare jämförelse förbättras till kommande år när alla klubbar måste upprätta koncernredovisning. Soliditet 22,1% 21,2% 16,7% 15,4% 2 2 I vanliga bolag är det önskvärt att soliditeten inte är alltför hög, då det finns ett avkastningskrav hos delägarna. I idrottsklubbar är det lite annorlunda, eftersom de är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare med externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget (resterande 51 procent måste ägas av föreningen). Dessa finansiärer kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. Det är två klubbar som sticker ut i detta sammanhang Färjestad BK och Skellefteå AIK som har en soliditet på över 20 procent, vilket beror på klubbarnas stora egna kapital. Skellefteå AIK:s egna kapital har minskat ordentligt under året, något som påverkat soliditeten negativt. I Färjestad BK är händelseförloppet det motsatta. För två år sedan gjorde Karlskrona HK ett positivt resultat genom att överlåta elitlicensen till ett aktiebolag. Då ingen koncernredovisning upprättas påverkar realisationsvinsten från denna transaktion föreningens egna kapital, som innan dess var nästintill noll. 9,9% 8,7% Färjestads BK Skellefteå AIK Karlskrona HK Leksands IF Örebro HK Malmö Redhawks Rögle BK HV71 Frölunda HC Växjö Lakers 8,2% 7,6% 7,3% 6,2% 4,8% Djurgårdens IF Brynäs IF 4,1% 3,9% 1,8% Luleå HF Linköping HC 22 Hur mår svensk elithockey? Ingen koncernredovisning upprättas för Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK.

23 03 Hur mår svensk elithockey? 23

24 02 Publiksnitt per SHL-klubb På sid 10 i denna rapport redogjorde vi för det totala publiksnittet i SHL under de senaste fem åren. I denna del jämför vi publiksnittet per lag i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenan för respektive lag. Frölunda HC har för tredje året i rad det högsta publiksnittet på hemmamatcher i SHL och vinner publikligan följt av Djurgårdens IF och Malmö Redhawks. Detta är samma trio som toppade publikligan föregående år. Säsong 2014/2015 knep HV71 tredjeplatsen, följt av Malmö Redhawks. Även bottenlagen i denna tabell är oförändrade. Rögle BK och Karlskrona HK har SHL:s lägsta publiksnitt för tredje året i rad. Båda dessa lag spelade i Hockeyallsvenskan under 2014/2015. Rögle BK har minskat sitt publiksnitt med 515 åskådare, eller 12 procent, medan Karlskrona HK har ökat sitt publiksnitt med 877 åskådare, motsvarande 28 procent. Nykomlingen Leksands IF står för årets största ökning av antalet åskådare med 880 åskådare per match. Karlskrona HK kommer på en hedrande andraplats med 877 åskådare per match. Färjestad BK har också ökat sitt publiksnitt med 119 åskådare per match. För resterande elva lag är statistiken sämre. Samtliga minskade sina publiksnitt Malmö Redhawks med så mycket som 873 åskådare per match. Rögle BK tappade 515 åskådare per match och kommer på en andraplats. Procentuellt sett ökade Karlskrona HK:s publiksnitt mest, medan Rögle BK:s minskade mest. Det är tydligt att publiksnittet ökar när klubbar avancerar från Hockeyallsvenskan till SHL, vilket Leksands IF exemplifierar denna säsong. Det finns även ett samband mellan bättre sportsliga resultat och fler åskådare per match. Ett exempel på detta är Karlskrona HK:s publiksnitt som ökade mest i SHL procentuellt sett, samtidigt som laget avancerade från fjortondeplats till årets elfteplats. Totalt 11 av SHL:s 14 lag minskade sina publiksnitt under denna säsong. Därför är det svårt att dra några slutsatser annat än de som nämns ovan avseende Leksands IF och Karlskrona HK. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men i genomsnitt uppgår den till 76 procent under. Det är en minskning med tre procentenheter från föregående säsong. Variationen mellan lagen sträcker sig från Malmö Redhawks 54 procent till Örebro HK:s 97 procent. Den främsta orsaken till denna variation är respektive lags arenakapacitet och inte lagens publiksnitt. Malmö Redhawks hade lägst beläggningsgrad även under föregående säsong, men har samtidigt det tredje högsta publiksnittet. Örebro HK har den högsta beläggningsgraden för andra året i rad, trots att publiksnittet är lägre än det genomsnittliga publiksnittet i SHL. Förklaringen är att Malmö Redhawks spelar sina hemmamatcher i Malmö Arena som har en kapacitet på åskådare, medan Örebro HK spelar sina hemmamatcher på Behrn Arena som har en kapacitet på åskådare. Under säsongen har endast Karlskrona HK gjort en ombyggnation för att utöka sin arenakapacitet. Arenan rymmer nu ytterligare åskådare per match. Ombyggnationen förklarar varför Karlskrona HK:s beläggningsgrad minskade med 11 procentenheter, samtidigt som publiksnittet ökade med 877 åskådare per match. Entréintäkter står även denna säsong för 30 procent av SHLklubbarnas totala intäkter. Intäkter från servering, kiosk och souvenirer står för ytterligare cirka 10 procent, vilket innebär att nästan hälften av klubbarnas intäkter kommer från publiken. Två av lagen med högst publiksnitt, Frölunda HC och Malmö Redhawks, spelar på arenor som inte primärt är byggda för ishockey. Med en kapacitet som inte är anpassad för ishockey blir beläggningsgraden lägre. En optimal beläggningsgrad ur ett rent vinstmaximeringssyfte anser vi vara runt procent och detta stöds av nationalekonomiska principer. Klubbar med lägre beläggningsgrad kan definitivt öka sina publik- och matchdagsintäkter. De kan locka nya åskådare till arenan, till exempel genom kampanjer eller genom att få en större del av publiken att gå på fler matcher eller köpa säsongskort. Under har endast HV71 en optimal beläggningsgrad. Det gäller för klubbarna att identifiera vilka åtgärder som krävs för att locka fler åskådare till matcherna, förslagsvis genom kundundersökningar. Det kan handla om allt från möjligheten att ta sig till arenan, matcharrangemang och serveringsutbud till kortare köer eller bekvämligheter som wifi. Om klubbens beläggningsgrad ligger över 95 procent, vilket var fallet för Örebro HK under 2015/2016 och, kan det tyda på att klubben inte har differentierat sin prissättning tillräckligt både avseende säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Klubben kan då öka sina intäkter genom att höja priserna tills beläggningsgraden sjunker något. Det finns alltid supportrar som går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan andra är väldigt priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många kundsegment som möjligt och att hitta trösklarna i respektive segment. 24 Hur mår svensk elithockey?

25 02 Publiksnitt och beläggningsgrad 2 3 Publiksnitt och beläggningsgrad 2015/ % % % 60% % 80% 60% % % Frölunda HC Malmö Redhawks Djurgårdens IF Beläggningsgrad Publiksnitt HV71 Linköping HC Färjestad BK Brynäs IF Örebro HK Luleå HF Skellefteå AIK Växjö Lakers Leksands IF Rögle BK Karlskrona HK 20% 0% Frölunda HC Malmö Redhawks Djurgårdens IF Beläggningsgrad Publiksnitt HV71 Linköping HC Färjestad BK Brynäs IF Örebro HK Luleå HF Skellefteå AIK Växjö Lakers Leksands IF Rögle BK Karlskrona HK 20% 0% Hur mår svensk elithockey? 25

26 26 Hur mår svensk elithockey?

27 Analys av SHL:s klubblag På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 03 Hur mår svensk elithockey? 27

28 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Växjö Lakers Växjö Lakers gjorde en mycket bra säsong under grundserien. Klubben placerade sig på första plats i tabellen med hela 99 poäng. Publiksnittet sjönk dock och landade till slut på (4 947) åskådare. Detta gav en beläggningsgrad på 83 (86) procent för året. Trots den starka grundserien nådde laget bara kvartsfinal i slutspelet. De förlorade kvartsfinalen mot Malmö Redhawks med 4-2 i matcher, vilket måste ses som ett misslyckande för grundseriens bästa lag. I slutet av räkenskapsåret uppgick koncernens egna kapital till 20,4 miljoner kronor vilket är en minskning med 25,5 miljoner kronor. Minskningen är en följd av en utdelning på drygt 26,3 miljoner kronor till minoritetsintressen. Det minskade egna kapitalet påverkar koncernens soliditet som nu ligger på 6,2 (13,0) procent. Växjö Lakers omsättning ser ungefär ut som tidigare. Nettoomsättningen minskade med 1,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Även kostnaderna minskade en aning under räkenskapsåret. Koncernens löner minskade med 2,9 miljoner kronor, men precis som i många andra klubbar ökade arbetsgivaravgifterna till följd av högre arbetsgivaravgifter för unga (knappt halva Växjö Lakers trupp är under 26 år). Koncernens resultat blev därför snarlikt föregående år, om vi bortser från försäljningen av restaurang- och cateringverksamheten som skedde under 2015/2016. Koncernen sålde då bolaget som bedrev restaurang- och cateringverksamheten, vilket gav en vinst på 29 miljoner kronor. Koncernens resultat för ser därför ut att vara mycket sämre än föregående år, vilket det alltså inte är om vi enbart ser till verksamhetens resultat. Växjö Lakers resultat landade till slut på 864 tusen kronor. Ungefär 1,5 miljoner kronor är hänförligt till moderföretaget och 600 tusen kronor till minoritetsintressen. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 31% 61% 22% 0% 34% 19% 0% 35% 8% 61% 8% 44% 46% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 28 Hur mår svensk elithockey? Intäktsfördelningen mellan reklam, sponsring och entrébiljetter har fördelats utifrån föregående års fördelningsprocent.

29 Växjö Lakers 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 1 6 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Semifinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 83% 86% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 29

30 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 HV71 Säsong gick mycket bra rent sportsligt för HV71. Efter en andraplats i seriespelet gick laget hela vägen till final där de slog Brynäs IF med 4-3 i matcher. Trots det framgångsrika seriespelet backade Jönköpingslagets publiksnitt till (6 537) åskådare. Detta publiksnitt, som för övrigt var det fjärde bästa i SHL, innebar en beläggningsgrad på 93 (93) procent. Under slutspelet ökade publikintresset och laget spelade inför slutsålda läktare under sju av slutspelets nio matcher. Publiksnittet landade på hela 6 959, vilket gav en beläggning på 99,4 procent. I HV71:s fall tycks sportsliga framgångar föda ekonomiska framgångar. Föreningen gör ett mycket bättre resultat under än under 2015/2016. Årets resultat uppgick till 15,2 miljoner kronor för mästarklubben, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med föregående års förlust på 607 tusen kronor. Årets resultat förbättrar klubbens egna kapital, som ökar till 40,5 (25,3) miljoner kronor. Klubben fortsätter därmed att bygga sitt egna kapital, som är bland de starkaste i SHL. Detta ger en soliditet på 7,6 procent. HV71 är sedan länge ett stabilt SHL-lag och fördelningen av både intäkter och kostnader är i paritet med tidigare år. Tack vare lagets framgångsrika slutspel ökade intäkterna från entrébiljetter. Sett över hela räkenskapsåret ökade lagets intäkter med 26,3 miljoner kronor, en ökning med hela 19 procent. Kostnaderna ökade med 11,1 miljoner kronor, en ökning med 7 procent. Ökningen av samtliga kostnader kan förklaras av den längre säsongen. Kostnader för varor till restaurang och kiosker ökade, liksom matchoch materialkostnader. Även personalkostnaderna ökade under året, vilket till viss del beror på den höjda arbetsgivaravgiften för unga. Mer än hälften av lagets trupp har varit under 26 år de två senaste säsongerna. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 60% 31% 63% 18% 12% 35% 11% 17% 32% 6% 6% 35% 40% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 30 Hur mår svensk elithockey?

31 HV /2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 2 9 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) SM-guld Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 93% 93% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 31

32 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Frölunda HC Frölunda HC lyckades inte upprepa SM-guldet från 2015/2016. Göteborgslaget gjorde ändå en bra säsong och slutade på tredje plats i grundserien. Frölunda HC gick vidare till slutspel där de slog ut Skellefteå AIK i kvartsfinal för att sedan förlora en semifinalserie mot Brynäs IF. Klubben skördade inte bara framgångar i SHL, utan även i Champions Hockey League. Frölunda HC slog Sparta Prag från Tjeckien i finalen och kunde därmed titulera sig CHL-mästare för andra året i rad. Frölunda HC var även i år seriens starkaste lag på läktarna med ett publiksnitt på hela åskådare. Det är i genomsnitt drygt två tusen fler åskådare per match än det näst bästa laget Djurgårdens IF. Trots att klubbens publiksnitt är bäst i SHL minskade antalet åskådare med 283 personer per match under. Under året ökade Frölunda HC sin totala omsättning med 7,9 miljoner kronor. Klubben ökade sin omsättning inom samtliga områden, men intäkterna från sponsring och reklam ökade mest. Denna ökning är rimlig med tanke på klubbens framgångar i både SHL och CHL. Trots en nedåtgående trend för publiksnittet ökade klubbens biljettintäkter. En förklaring till ökningen är troligen att laget nådde semifinalspel i SHL. Det innebar fler spelade matcher, vilket genererade mycket intäkter. På kostnadssidan sänkte Frölunda HC sina personalkostnader med knappt 2,5 miljoner kronor, medan övriga externa kostnader ökade med 5,9 miljoner kronor. Det måste ses som ett styrkebesked att Frölunda HC sänker sina personalkostnader, samtidigt som de kämpar om ligatitlar in i det sista. Precis som många andra lag påverkades Frölunda HC negativt av de höjda arbetsgivaravgifterna för unga då klubben har många spelare under 26 år. Årets resultat uppgår till 3,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,2 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Frölunda HC ökade koncernens resultat, trots att de misslyckades med att ta sitt andra raka SM-guld. Det positiva resultatet betyder att koncernen bygger upp sitt egna kapital som vid utgången av räkenskapsåret uppgick det till 25,9 (22,8) miljoner kronor. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 54% 43% 57% 27% 0% 44% 26% 1% 45% 1% 0% 29% 28% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 32 Hur mår svensk elithockey?

33 Frölunda HC 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 3 2 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal SM-guld Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 75% 77% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 33

34 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Linköping HC För tredje säsongen i rad nådde Linköping HC en plats bland topp fyra i grundserien. Laget lyckades ta 96 poäng, vilket är 2 poäng mer jämfört med 2015/2016. Trots fler inspelade poäng slutade alltså Linköping HC på fjärde plats, vilket var ett steg nedåt i tabellen. I slutspelet tog det i likhet med föregående säsong stopp redan i kvartsfinalen. I år ställdes laget mot silvermedaljörerna Brynäs IF, en matchserie som Linköping HC förlorade med 4-2. Publiksnittet minskade med ungefär 400 åskådare per match i grundserien. Det är Linköping HC:s lägsta publiksnitt på fem år, vilket resulterade i en beläggningsgrad på 67 (72) procent. Finansiellt gör koncernen ett positivt resultat efter skatt på tusen kronor för säsong. Det är en markant förbättring jämfört med 2015/2016 då de redovisade en förlust på tusen kronor. Det förbättrade resultatet är i Linköping HC:s fall inte kopplat till sportsliga framgångar då klubben sportsligt haft liknade utfall som tidigare säsonger. Resultatet förklaras istället av att klubben har minskat sina kostnader och har något högre intänkter. Det är en skillnad mot tidigare år då förändringen av intäkter och kostnader följde varandra. Minskningen av koncernens kostnader kommer från minskade personalkostnader. Personalkostnaderna minskade med 6 miljoner kronor, motsvarande 7,6 procent. Då vi varken i år eller föregående år har fått någon intäktsfördelning kan vi inte omvandla detta till kronor eller analysera förändringen ytterligare. Tack vare årets positiva resultat på tusen kronor uppgår koncernens egna kapital per den 30 april 2017 till (605) tusen kronor. Från och med 2017/2018 gäller kraven för elitlicens avseende eget kapital på koncernnivå. Det är en förändring mot tidigare då kraven gällde den verksamhet som innehade elitlicensen. Under kommande säsong måste Linköping HC göra ett positivt resultat på minst 238 tusen kronor för att uppfylla kraven för elitlicens, det vill säga ett eget kapital på lägst 4 miljoner kronor. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/ % 52% 45% 54% 1% 1% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader 34 Hur mår svensk elithockey? Vi har inte erhållit någon intäktsfördelning från Linköping HC

35 Linköping HC 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 4 3 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 67% 72% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) N/A N/A Hur mår svensk elithockey? 35

36 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Brynäs IF SHL-säsongen blev Brynäs IF silvermedaljörer. Efter en femteplats i grundserien slog Brynäs IF ut Linköping HC i kvartsfinalen med 4-2 i matcher och Frölunda HC i semifinalen med 4-3 i matcher. Trots en snöplig förlust mot HV71 i finalen, som avgjordes med förlängning i den sjunde och avgörande matchen, bör betraktas som en sportslig framgång. Under de två tidigare säsongerna slutade klubben på tiondeplats i grundserien. Säsong 2014/2015 slogs de ut i kvartsfinalen med 4-0 i matcher och 2015/2016 slogs de ut i åttondelsfinalen med 2-1 i matcher. Trots att Brynäs IF blev femma i grundserien minskade publiksnittet med nästan 200 åskådare per match. Under ökade matchintäkterna med 14,3 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Vad gäller kostnader ökade Brynäs IF:s personalkostnader med 6,9 miljoner kronor, samtidigt som övriga externa kostnader minskade med 4,2 miljoner kronor. Totalt sett ökade kostnaderna med 3,8 miljoner kronor. Årets starka resultat stärkte klubbens egna kapital som uppgår till knappt 15 miljoner kronor. Det innebär att Brynäs IF ligger över de nivåer som kommer att krävas när licenskraven skärps. De sportsliga framgångarna ledde till en markant förbättring av resultatet. Säsong 2015/2016 redovisade Brynäs IF en förlust efter skatt på 8,3 miljoner kronor för koncernen och redovisade klubben ett positivt resultat på 9,8 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet på 18,1 miljoner kronor motsvarar en positiv resultatutveckling på 11 procent sett till omsättningen. Intäkterna ökade med 22,6 miljoner kronor jämfört med föregående år, trots att publiksnittet i grundserien minskade med nästan 200 åskådare per match. Detta är ett exempel på korrelation mellan sportslig framgång, det vill säga antalet spelade matcher, och förändring av intäkter. Säsong 2015/2016 spelade Brynäs IF 55 matcher jämfört med 72 matcher. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 64% 33% 61% 15% 25% 24% 27% 17% 18% 6% 6% 36% 38% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 36 Hur mår svensk elithockey?

37 Brynäs IF 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 5 10 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Final Åttondelsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 69% 71% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 37

38 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Skellefteå AIK Skellefteå AIK fick nöja sig med en sjätteplats i grundserien efter att ha slutat som seriesegrare fyra säsonger i rad. I slutspelet åkte Skellefteå AIK ut i kvartsfinalen där laget ställdes mot Frölunda HC. För Skellefteå AIK innebar att en sex år lång finalsvit bröts. Skellefteå AIK:s publiksnitt sjönk med cirka 350 åskådare per match och beläggningsgraden i Skellefteå Kraft Arena minskade från 87 procent 2015/2016 till 81 procent under. För första gången på fem år hamnade klubbens publiksnitt i grundserien under åskådare. Finansiellt var inget glädjeår för Skellefteå AIK. Koncernens resultat efter skatt slutade på minus 17,2 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 2015/2016 då resultatet efter skatt var plus 4,2 miljoner kronor. Förklaringen till förändringen på 21,4 miljoner kronor är att koncernens intäkter minskade med 12,8 miljoner kronor, samtidigt som personalkostnaderna steg med 10 miljoner kronor. från 42,0 miljoner kronor till 31,6 miljoner kronor. Intäkterna från servering, kiosker och souvenirer minskade också. Enligt intäktsfördelningen stod sponsorintäkterna för en större del av de totala intäkterna under denna säsong, 43 procent jämfört med 39 procent föregående år. Förklaringen är inte ökade sponsorintäkter, utan minskade intäkter från övriga områden. Jämfört med övriga SHL-klubbar överpresterade Skellefteå AIK sett till lönekostnader per vunnen poäng. Klubben har även det näst högsta egna kapitalet. Det egna kapitalet för koncernen uppgår för till 56 miljoner kronor, jämfört med 71 miljoner kronor föregående år. Även fast Skellefteå AIK:s egna kapital är näst högst i SHL visar årets siffror hur snabbt den finansiella ställningen kan förändras. Klubben står nu inför utmaningen att vända årets resultatutveckling. Om klubben misslyckas kan det egna kapitalet vara förbrukat inom drygt tre år. Skellefteå AIK:s siffror för visar, i likhet med övriga klubbar, hur stor betydelse antalet matcher har för intäkterna. Intäkterna från entrébiljetter minskade med 25 procent, Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 13% 32% 36% 61% 41% 57% 16% 26% 16% 3% 2% 43% 39% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 38 Hur mår svensk elithockey?

39 Skellefteå AIK 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 6 1 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Final Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 81% 87% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 39

40 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Färjestad BK Färjestad BK slutade på sjunde plats i tabellen efter att laget åkte ut i kvartsfinalen mot HV71med 4-0 i matcher. Publiksnittet ökade med 2 procent, från åskådare per match till och således ökade även beläggningsgraden från 74 procent till 76 procent. Fördelningen av klubbens kostnader ser näst intill oförändrad ut jämfört med föregående år. Totalt ökade Färjestad BK:s kostnader med 8,7 miljoner kronor. Ökningen beror främst på personalkostnaderna som ökade med 4,3 miljoner kronor, motsvarande 5 procent. Klubbens nettoomsättning ökade med 3 miljoner kronor, motsvarande 2 procent. Den ökade nettoomsättningen förklaras främst av fler åskådare, vilket ökade försäljningen av entrébiljetter och försäljningen inom arenaområdet (souvenirer, servering och kiosker). Även sponsorintäkterna ökade, troligen till följd av lagets förbättrade tabellplacering under föregående säsong. Då Färjestad BK:s kostnader ökade mer än nettoomsättningen borde klubben redovisa ett negativt resultat, särskilt med tanke på föregående års resultat på 59 tusen kronor. Årets resultat räddas dock av att klubben sålt en fastighet för ungefär 43 miljoner kronor. Klubben gör därför ett starkt positivt resultat på 38,5 miljoner kronor. Till följd av detta redovisar Färjestad BK 108,3 miljoner kronor i eget kapital, vilket är det överlägset högsta på koncernnivå bland samtliga klubbar i SHL. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 64% 30% 65% 24% 17% 26% 16% 4% 5% 23% 36% 23% 35% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 40 Hur mår svensk elithockey?

41 Färjestad BK 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 7 5 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 76% 74% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 41

42 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Malmö Redhawks Malmö Redhawks slutade på en imponerande åttondeplats under årets säsong, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående års tolfte plats. Klubben tog sig dessutom vidare till semifinal där de mötte HV71 som sedan vann SM-guldet. Publiksnittet minskade dock från åskådare per match till åskådare per match. Säsong 2015/2016 var klubbens första säsong i SHL sedan uttåget 2004/2005. Intäkterna ökade med 14 miljoner kronor, motsvarande 18 procent. Intäkterna för entrébiljetter ökade med 5,6 miljoner kronor och intäkterna från reklam och sponsring med 8,4 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att klubben tog sig till såväl slutspel som semifinal. Det innebar 13 fler spelade matcher jämfört med föregående år, motsvarande 25 procent. Intäkter från reklam och sponsring är klubbens viktigaste inkomstkälla och uppgår till 53 (52) procent av klubbens nettoomsättning. Årets resultat är positivt och uppgår till 52 tusen kronor, vilket är en väsentlig skillnad mot förlusten på 7,9 miljoner kronor under föregående år. Eget kapital är i princip oförändrat och uppgår till 5,8 miljoner kronor. Notera att siffrorna ovan avser aktiebolaget, som innehar elitlicensen, då föreningen inte har upprättat någon koncernredovisning. Klubbens kostnader ökade med 12,3 miljoner kronor, motsvarande 14 procent. Detta förklaras främst av ökade personalkostnader på 9,5 miljoner kronor. Den totala kostnadsökningen är rimlig med tanke på att omsättningen ökade då klubbens säsong var längre än föregående år. Personalkostnaderna står för 63 (61) procent av klubbens totala kostnader och är därmed klubbens största kostnad. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 63% 38% 61% 1% 46% 1% 47% 1% 1% 53% 52% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 42 Hur mår svensk elithockey?

43 Malmö Redhawks 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 8 12 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal 12 Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 54% 61% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 43

44 O Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Luleå HF Inför årets säsong hade Luleå HF ambitionen att vinna serien efter föregående års fjärdeplats. Efter en mindre lyckad säsong lyckades laget knipa en slutspelsplats i sista omgången. Luleå HF spelade åttondelsfinal (play-in till slutspel) mot Malmö Redhawks, men förlorade två raka matcher och åkte ut. Den tunga säsongen syns inte minst på publiksnittet som minskade med 9 procent, vilket ledde till att klubben tappade omsättning. Intäkterna minskade totalt sett med 19,8 miljoner kronor, motsvarande 13 procent. Nästan hälften av minskningen förklaras av lägre publikintäkter. Färre åskådare per match påverkade även intäkterna från servering, kiosk och souvenirer som backade med 3 miljoner kronor. Det faktum att Luleå HF föregående år nådde semifinal och därmed spelade fler matcher är en bidragande orsak till minskningen av de totala intäkterna. Klubbens största inkomstkälla är fortfarande reklam och sponsring. Efter föregående års prestation ökade reklam- och sponsorintäkterna från 56,5 miljoner kronor till 59,3 miljoner kronor. Kostnadssidan har samma fördelning som föregående år. Den största posten är personalkostnader som uppgår till 56 procent. Däremot lyckades klubben minska sina totala kostnader med 20,2 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 13 procent. Procentuellt sett minskade alltså kostnader och intäkter lika mycket. Trots att kostnaderna minskade lika mycket som intäkterna är resultatet efter skatt negativt även i år och uppgår till 4,9 (1,6) miljoner kronor. Förklaringen till den stora skillnaden i resultat är föreningens försäljning av bostadsrätter under föregående år med en vinst på 4,3 miljoner kronor. Föreningen sålde bostadsrätter även under detta år, men inte med lika stor vinst. Eget kapital är dock fortsatt intakt och uppgår till 7,8 (13) miljoner kronor. Klubben har stramat åt budgeten med ungefär 6 miljoner kronor till nästa säsong som en direkt följd av årets negativa resultat. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 56% 42% 56% 31% 17% 35% 20% 2% 2% 5% 47% 7% 38% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 44 Hur mår svensk elithockey?

45 Luleå HF 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 9 4 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Åttondelsfinal Semifinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 78% 85% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 45

46 Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Djurgårdens IF Säsong slutade Djurgårdens IF på tionde plats jämfört med föregående års sjunde plats. Laget spelade åttondelsfinal och play-in (bäst av tre matcher) mot ärkerivalen Färjestad BK. Djurgårdens IF förlorade två av tre matcher, vilket innebar att säsongen var över. Den något tyngre sportsliga säsongen innebar att publiksnittet minskade med 346 åskådare per match. Det ska dock noteras att klubben, trots minskningen, har det näst högsta publiksnittet på hemmaplan efter Frölunda HC. Med ett sämre publiksnitt minskade publikintäkterna i samband med match (entré samt servering, kiosk och souvenirer) med totalt 4,7 miljoner kronor. Den totala nettoomsättningen ökade ändå med 1 miljon kronor, vilket motsvarar en marginell ökning på 1 procent. Denna ökning förklaras främst av att intäkterna för reklam ökade med 3,3 miljoner kronor och att ersättningen för spelare i NHL ökade med 4,7 miljoner kronor. Intäkter från reklam och sponsring uppgår till 49 (46) procent av den totala nettoomsättningen och är således klubbens viktigaste inkomstkälla. Klubbens kostnader ökade totalt sett med 4,7 miljoner kronor, motsvarande 4 procent. Detta beror på att personalkostnader och övriga kostnader ökade något. Personalkostnaderna uppgår till 58 (59) procent av klubbens totala kostnader. Resultatet efter skatt är positivt även i år och uppgår till 1,8 (0,8) miljoner kronor. Eget kapital är intakt och uppgår till 8,1 (5,3) miljoner kronor. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 58% 38% 59% 7% 15% 29% 7% 13% 34% 0% 3% 49% 46% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 46 Hur mår svensk elithockey?

47 Djurgårdens IF 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 10 7 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Åttondelsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 86% 91% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 47

48 Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Karlskrona HK Under sin andra säsong i SHL slutade Karlskrona HK på elfte plats i tabellen. Det är tre placeringar bättre än föregående säsong då laget slutade på sista plats i ligan. Laget fördubblade antalet inspelade poäng, samtidigt som lönekostnaderna ökade med endast 9 procent jämfört med föregående år. Som en följd av detta minskade lönekostnaden per vunnen poäng med 50 procent, medan sponsorkrona per vunnen poäng minskade med 46 procent. Moderföreningen Karlskrona Hockey Klubb upprättar inte någon koncernredovisning och i slutet av föregående räkenskapsår flyttades elitverksamheten till ett aktiebolag. Vi jämför därför moderföreningens årsredovisning från 2015/2016 och aktiebolagets årsredovisning från. Det finns verksamhet i moderföreningen, men i mycket mindre omfattning än tidigare. I år omsätter moderföreningen 6,3 miljoner kronor, jämfört med 55,2 miljoner kronor under föregående räkenskapsår. Om vi jämför de årsredovisningar där elitlicensen ligger ökade nettoomsättningen med 1,8 miljoner kronor och uppgår i år till 57,1 miljoner kronor. Säsong 2014/2015 spelade Karlskrona HK sin sista säsong i Hockeyallsvenskan. Avancemanget till SHL skapade ett uppsving för publiksnittet som ökade med åskådare per match jämfört med sista säsongen i Hockeyallsvenskan. Jämfört med första säsongen i SHL ökade publiksnittet med 887 åskådare per match, motsvarande 28 procent. Under har läktaren i Karlskrona HK:s arena byggts om. Arenan rymmer nu fler åskådare än tidigare år, vilket troligen är en förklaring till det ökade publiksnittet. Den ökade arenakapaciteten påverkar dock beläggningsgraden negativt. Under denna säsong sjönk beläggningsgraden från 90 till 79 procent. De totala kostnaderna ökade med 3,9 miljoner kronor, motsvarande 6 procent. Ökningen utgörs främst av fortsatt stigande personalkostnader, totalt 7 procent under detta räkenskapsår. Personalkostnader står för den största delen av de totala kostnaderna. Personalkostnaderna uppgår till 80 (79) procent och även i år har Karlskrona HK ligans högsta personalkostnader procentuellt sett. För säsong redovisar Karlskrona HK en förlust på 6,1 miljoner kronor och ett eget kapital på 5,9 miljoner kronor. Som tidigare nämnts flyttades elitverksamheten till ett aktiebolag i slutet av föregående år. Det innebar en ökning på tillgångssidan i form av varumärket. De nya kraven på elitlicens som börjar gälla nästa år ställer Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK inför större utmaningar. Då måste dessa klubbar också upprätta en konsoliderad koncernredovisning. Det ska bli intressant att se hur klubbarnas egna kapital står sig koncernmässigt och om klubbarna klarar av de nya licenskraven. Detta diskuteras vidare på sid 62. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 3% 80% 20% 1% 79% 5% 4% 25% 13% 29% 1% 66% 57% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 48 Hur mår svensk elithockey?

49 Karlskrona HK 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) 11 Kvar i SHL efter kvalserie Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 79% 90% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 49

50 Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Örebro HK Säsong gjorde Örebro HK sin fjärde raka säsong i SHL och slutade på tolfte plats i grundserien. Det var tre placeringar sämre än föregående säsong då laget slutade på en nionde plats efter play-in i slutspelet. De senaste åren har Örebro HK toppat beläggningsgraden bland SHL-klubbarna. I år minskade dock beläggningsgraden från 99 procent till 97 procent. Förklaringen är publiksnittet som sjönk från åskådare per match till åskådare per match i grundserien. Omsättningen minskade med 7 procent jämfört med 2015/2016 och uppgår till 92 (99) miljoner kronor. Fördelningen av intäkterna skiljer sig något från föregående säsong, främst vad gäller entrébiljetter samt reklam och sponsring. Klubbens sponsorintäkter minskade med 9,5 miljoner kronor och biljettintäkterna ökade med 2,6 miljoner kronor. Kostnaderna ökade dock mer än intäkterna, på totalnivå med 6 miljoner kronor eller 5,8 procent. Kostnadsfördelningen ligger i nivå med förra säsongen, men ökningen utgörs främst av ökade personalkostnader på 5,5 miljoner kronor. Örebro HK redovisar därför en förlust på 12,6 miljoner kronor efter skatt. Föregående år redovisade klubben en förlust på 3,5 miljoner kronor. Då uppgick klubbens egna kapital till strax över 4 miljoner kronor vilket är vad som krävs enligt licensreglerna. Efter denna säsong uppgår det egna kapitalet till strax över 7 miljoner kronor. För att stärka det egna kapitalet och fortsätta uppfylla licenskraven har Örebro HK fått ett ovillkorat aktieägartillskott på 15,6 miljoner kronor från moderföreningen. Örebro Elithockey AB tog över elitverksamheten från moderföreningen inför säsongen 2015/2016 genom en flytt av varumärket om 33,1 miljoner kronor. Detta blev då en tillgång hos aktiebolaget och ökade kapitalet i moderföreningen. Från och med juni 2017 gäller nya regler för elitlicens (se vidare kommentar om dessa på sidan 62) som ställer klubben inför stora utmaningar. Karlskrona HK och Malmö Redhawks står inför samma utmaningar, både vad gäller att upprätta konsoliderad koncernredovisning och att uppfylla kapitalkraven på koncernnivå för att bibehålla elitlicensen. Örebro HK skriver i sin årsredovisning att de behöver ett kapitaltillskott på 7 miljoner kronor under kommande säsong för att uppfylla licensnämndens krav. Då föreningen Örebro HK inte upprättar koncernredovisning avser siffrorna vi analyserat enbart aktiebolaget Örebro Elithockey AB där elitlicensen finns. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 31% 6% 0% 28% 7% 0% 23% 66% 64% 4% 5% 66% 70% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 50 Hur mår svensk elithockey?

51 Örebro HK 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering 12 8 Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) 12 Åttondelsfinal Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 97% 99% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 51

52 Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Rögle BK Under Rögle BK:s andra säsong sedan återkomsten till SHL backade laget två placeringar i tabellen och slutade på trettonde plats. Det innebar att säsongen var slut efter grundserien. Lagets beläggningsgrad minskade till 75 (85) procent, vilket främst beror på publiksnittet som minskade från åskådare per match till åskådare. Förra säsongens höga tryck på läktaren kan förklaras av att det var lagets första säsong i SHL sedan återkomsten till den högsta ligan. Som nämnts ovan var även lagets placering bättre under föregående säsong jämfört med denna. Nettoomsättningen ökade med 12 procent jämfört med föregående säsong och uppgår till 112 (100) miljoner kronor. Den främsta anledningen till den högre omsättningen är ökade reklam- och sponsorintäkter som ökade med 9 procent och utgör 46 procent av klubbens nettoomsättning. Övriga intäkter ökade i samma utsträckning, men utgör endast 16 procent av de totala intäkterna. Kostnaderna ökade dock mer än intäkterna denna säsong. Det gäller främst Rögle BK:s personalkostnader som uppgår till 75 (64) miljoner kronor, vilket är en ökning med 11 procent. Klubbens totala kostnader ökade med 17 procent och uppgår till 113 miljoner kronor. Klubben försämrade sitt resultat efter skatt. I år gör Rögle BK en förlust på 999 tusen kronor jämfört med föregående år då resultatet var positivt och uppgick till tusen kronor. Det egna kapitalet är i nivå med föregående år och uppgår till (4 114) tusen kronor. Tack vare föregående års positiva resultat och ett kapitaltillskott på 1 miljon kronor klarar klubben gränsen på 4 miljoner kronor i eget kapital. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 67% 36% 63% 0% 16% 38% 14% 0% 39% 0% 1% 46% 47% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 52 Hur mår svensk elithockey? Intäkter från servering, kiosker och souvenirer ingår i Entrébiljetter då de inte särredovisas i Rögle BK:s årsredovisning

53 Rögle BK 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvar i SHL efter kvalserie 11 Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 75% 85% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 53

54 14 Hockeyallsvenskan Publiksnitt och tabellplacering Hockeyallsvenskan Hockeyallsvenskan / / / /2016 Leksands IF Säsong blev en tuff återkomst till SHL för Leksands IF. Laget slutade sist i grundserien och förlorade daladerbyt mot Mora IK i play-off. En degradering till Hockeyallsvenskan var därmed ett faktum. Det råder inga tvivel om att spel i SHL lockar mer publik än spel i Hockeyallsvenskan oavsett klubbens resultat. Leksands IF:s publiksnitt ökade med åskådare per match jämfört med 2015/2016 då laget spelade i Hockeyallsvenskan. Tegera Arenas beläggningsgrad ökade därmed från 60 procent till 75 procent. Finansiellt gjorde Leksands IF ett positivt resultat på 45 tusen kronor. Det är en försämring jämfört med föregående år då koncernens resultat var 4,1 miljoner kronor. Leksands IF:s omsättning ökade med 21,6 miljoner kronor jämfört med tidigare säsong, främst på grund av ökade sponsor- och reklamintäkter. De ökade sponsor- och reklamintäkterna påverkar även fördelningen av intäkter. Föregående år stod sponsor- och reklamintäkter för 25 procent av nettoomsättningen, i år landade siffran på 37 procent. Övriga intäkter ökade med 16,9 miljoner kronor. Att antalet matcher påverkar nettoomsättningen är något som vi sett även hos andra klubbar, däribland Brynäs IF. Koncernens kostnader ökade med 28,1 miljoner kronor. Den största bidragande faktorn till ökningen är personalkostnaderna som steg med 16,3 miljoner kronor. Det motsvarar en löneökning med 41 procent på ett år. Leksands IF lyckades dock generera ett positivt resultat och har ett eget kapital inom koncernen på 25,8 miljoner kronor, det fjärde högsta egna kapitalet inom SHL. Klubben upprättar redan koncernredovisning och tillhör därför inte den skara klubbar som står inför stora utmaningar på grund av de nya elitlicenskraven. Det ska noteras att Leksands IF, trots tillströmningen av publik till hemmamatcherna, endast ökade sin biljettförsäljning med 3,6 miljoner kronor. Förklaringen är troligtvis att laget spelade 66 matcher under 2015/2016 för att ta sig upp i SHL, jämfört med 58 matcher under den senaste säsongen. Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 55% 38% 54% 13% 21% 29% 31% 33% 5% 8% 37% 11% 25% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 54 Hur mår svensk elithockey?

55 Leksands IF 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Nedflytt till Allsvenskan Uppflytt till Elitserien Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 75% 60% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 55

56 Publiksnitt och tabellplacering / / / /2016 Mora IK vägen till SHL Säsong var en sportslig framgång för Mora IK. Efter nio års väntan lyckades laget säkra spel i SHL genom att vinna daladerbyt mot Leksands IF. Efter att ha vunnit grundserien i Hockeyallsvenskan ställdes Mora IK mot serietvåan BIK Karlskoga. I bäst av fem matcher skulle det avgöras vilket lag som skulle få möta Leksands IF som slutade sist i SHL. Mora IK vann mötet mot BIK Karlskoga med 3-0 i matcher och säkrade sedan sin plats i SHL genom att vinna mot Leksands IF med 4-2 i matcher. Finansiellt sett slutade i nivå med 2015/2016. Koncernen visade upp ett positivt resultat om 433 tusen kronor, vilket var något mindre än föregående säsong då klubben hade ett positivt resultat om tusen kronor. Eftersom nettoomsättningen i stort sett var oförändrad mellan säsongerna, finns förklaringen bland klubbens kostnader. Klubbens personalkostnader ökade med 5 miljoner kronor och uppgick till 21,3 miljoner kronor under säsong. Samtidigt lyckades klubben minska övriga kostnader med nästan 3 miljoner kronor, vilket är en av anledningarna till att koncernen kunde gå med vinst. Mora IK hade motsvarande intäkter på 18,1 miljoner kronor. SHL-klubbarna hade i snitt 35,8 miljoner kronor i intäkter från biljettförsäljning, vilket kan jämföras med Mora IK:s 10 miljoner kronor. Även kostnaderna är betydligt högre i SHL än i Hockeyallsvenskan. I SHL uppgick klubbarnas personalkostnader till i snitt 75,4 miljoner kronor och i Mora IK till 21,3 miljoner kronor. Även icke finansiellt kan vi se att spel i SHL lockar en betydligt större publik. Säsong hade lagen i SHL ett publiksnitt på åskådare per match, jämfört med Mora IK:s publiksnitt på åskådare per match. Rögle BK hade säsongens lägsta publiksnitt i SHL, åskådare per match, vilket ändå är 728 fler åskådare per match jämfört med Mora IK. Mora IK:s koncern har dock ett eget kapital på 5 miljoner kronor, vilket är bättre än många av klubbarna i SHL. Det innebär att Mora IK uppfyller kraven för elitlicens kommande säsong. Om vi jämför Mora IK med SHL-klubbarna ser vi stor skillnad både finansiellt och icke finansiellt. SHL-klubbarnas sponsor- och reklamintäkter uppgick till i snitt 51,3 miljoner kronor, medan Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader 2015/2016 Fördelning av nettoomsättningen Fördelning av nettoomsättningen 2015/ % 54% 18% 28% 17% 33% 56% 46% 5% 5% 0% 0% 49% 45% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 56 Hur mår svensk elithockey?

57 Mora IK 2015/2016 Nettoomsättning (tkr) Tabellplacering Vunna poäng Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Uppflytt till Elitserien Hockeyallsvenskan Arenakapacitet Publiksnitt Beläggningsgrad 68% 65% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) Hur mår svensk elithockey? 57

58 58 Hur mår svensk elithockey? Slutlig analys

59 04Hur mår svensk elithockey? 59

60 05 Vikten av bolagsstruktur För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det aktiebolag som söker licens måste ha minst fyra miljoner kronor i eget kapital. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. (1) Under säsong spelade 14 klubbar i SHL. Sju av dessa bedriver sin elitverksamhet i aktiebolag som är dotterbolag till moderföreningen. De övriga sju klubbarna har fortfarande sin elitverksamhet registrerad i moderföreningen. Skillnad mellan aktiebolag och förening Den största skillnaden mellan att bedriva en verksamhet i aktiebolag jämfört med i en förening är möjligheten att sprida ägandet och ta in externt kapital. Föreningen måste dock fortsatt äga minst 51 procent av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt möjliggör detta att kapital tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den ekonomiska effekten mer osäker, då externa investerare kan kräva avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan påverka bolagets egna kapital negativt. Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten i ett bolag jämfört med i en förening aktiebolaget är momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får bolaget dra av ingående moms på inköp. En stor del av klubbens kostnader utgörs dock av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Ökad SHL-ersättning ökade personalkostnader Som vi belyste i föregående års rapport är de höga personalkostnaderna den främsta anledningen till att klubbarna i SHL kämpar med sin ekonomi. Personalkostnaderna står för 61 procent av de totala kostnaderna i SHL. Under ökade personalkostnaderna med 51 miljoner kronor, varav lönekostnaderna stod för 37 miljoner kronor av ökningen. Samtidigt ser vi att SHL gjorde en förlust på 31 miljoner kronor sett till det totala rörelseresultatet (exklusive övriga rörelseintäkter). Ökad omsättning eller ökad ersättning från SHL leder alltså inte till ett bättre resultat, utan snarare till ökade lönekostnader och ett sämre resultat. Högre lönekostnader ökar inte ligans kvalitet Även i år kan vi dra slutsatsen att när klubbarnas intäkter ökar till följd av högre ersättning från SHL, så ökar också klubbarnas lönekostnader. Alla klubbar får lika hög ersättning, förutom nykomlingar som får en något lägre ersättning. Detta innebär i stort sett att klubbarnas köpkraft ökar lika mycket. Konsekvensen av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader. Det är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort sikt då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat. Det är snarare så att de som redan spelar i SHL får högre lön antingen av sitt nuvarande lag eller av ett nytt lag som i och med ökad ersättning kan betala högre lön. Om ett lag väljer att lägga dessa pengar på något annat än spelarlöner riskerar de en sämre spelartrupp än sina konkurrenter. Komplicerat att värdera elitlicenser Tidigare har överlåtelser av elitlicenser mellan föreningar och aktiebolag fått en bokföringsmässig effekt. Elitlicensen har överlåtits från föreningen till aktiebolaget till ett överenskommet värde. I de klubbar som senast överlät sina licenser har värdet motsvarat ungefär ett års intäkter för tv-rättigheter plus exempelvis balanserade spelarutgifter. I samband med överlåtelsen har klubben skapat ett bokföringsmässigt värde som inte funnits tidigare. Att värdera elitlicenser är komplicerat och har utnyttjats för att stärka klubbarnas kapital. I och med kommande licenskrav, där samtliga klubbar ska upprätta koncernredovisning, får överlåtelser av elitlicenser inte samma bokföringsmässiga effekt och värderingsproblematiken blir därmed en mindre fråga. (1) Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet 60 Hur mår svensk elithockey?

61 05 Införande av lönetak? Årets och föregående års rapport visar att ökade intäkter inte leder till ökade vinster för klubbarna, utan snarare till ökade lönekostnader och ökade förluster. Det aktualiserar frågan om hur klubbarnas ekonomi ska förbättras? Kan ett lönetak vara det enda sättet att hålla löneutvecklingen på en sund och hållbar nivå? Fördelen med lönetak är att det bromsar löneutvecklingen vilket med stor sannolikhet skulle förbättra klubbarnas ekonomi. En mer stabil och hållbar ekonomi kan ger ett större överskott som kan användas till ungdomsverksamhet och utveckling av egna talanger. Överskottet kan även användas till att locka fler åskådare, genom att exempelvis sänka entrépriserna. Nackdelen med lönetak är att konkurrenskraften minskar i förhållande till utländska ligor med högre spelarlöner. På kort sikt kan detta leda till en sämre kvalitet i ligan. Oavsett vilket kan vi konstatera att utvecklingen av spelarlöner har en stor inverkan på klubbarnas välmående. Frågan om spelarlöner bör tas på allvar, inte minst mot bakgrund av att många klubbar står inför stora ekonomiska utmaningar. Det nya tv-avtalet som träder i kraft 2018/2019 innebär att ersättningen till SHL ökar med minst 45 procent jämfört med ersättningen för. I föregående års rapport föreslog vi att en del av klubbarnas SHL-ersättning skulle avsättas till en fond. Med hänsyn till årets ekonomiska utveckling i SHL tror vi ännu mer att detta är rätt väg att gå. På lång sikt kan det leda till en bättre och stabilare ekonomi för klubbarna, vilket i förlängningen bidrar till att utveckla svensk ishockey i rätt riktning. Det kan ses som att klubbarna sitter på dubbla stolar då de både äger SHL och kan styra hur intäkterna ska fördelas. Det torde dock finnas incitament för att så stor del av intäkterna som möjligt ska tillfalla klubbarna. Det gäller särskilt de klubbar vars ekonomi behöver ett större tillskott. Säsong redovisade närmare hälften av klubbarna, 43 procent, ett negativt rörelseresultat. Vi menar därför att flertalet av klubbarna behöver förbättra sina resultat. Fondera en del av SHL-ersättningen Med ökad ersättning från SHL, ökade lönekostnader, ökat negativt rörelseresultat för ligan och nya licenskrav är det viktigare än någonsin att varje klubb tar ansvar för sin ekonomi och utvecklingen av svensk ishockey. SHL tar redan i dag ansvar genom att avsätta en del av intäkterna till olika centrala satsningar. Hur mår svensk elithockey? 61

62 05 Nya krav på eget kapital Årets nykomling är Leksands IF och under föregående säsong avancerade Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Rögle BK till SHL i samband med att ligan utökades från 12 till 14 lag. Av dessa fyra klubbar har alla utom Leksands IF ett eget kapital som ligger på gränsen till licensnämndens krav på 4 miljoner kronor. Sett till ligan som helhet klarar 13 av 14 klubbar kravet på 4 miljoner. Vi har i denna sammanställning inte tagit hänsyn till att tre klubbar inte upprättar koncernredovisning, utan utgått från den finansiella information som finns tillgänglig för. Krav på eget kapital Nykomlingarna Karlskrona HK och Malmö Redhawks har inte upprättat koncernredovisning, något som krävs av licensnämnden till kommande säsong. När koncernredovisning saknas är det svårt att få en rättvisande bild av det egna kapitalet i jämförelse med övriga klubbar som upprättar koncernredovisning. Vi välkomnar licensnämndens krav på koncernredovisning, då det underlättar jämförelser av klubbarnas finansiella information. Det ger även en mer rättvisande bild av respektive klubbs resultat och ställning, då bland annat interna försäljningar inom koncernen elimineras. Vi önskar också en standardiserad uppställning av intäkter och kostnader som SHL-klubbarna måste följa i sin externa redovisning. En sådan uppställning skulle öka jämförbarheten samt göra specifika intäkts- och kostnadsposter mer transparenta för den externa läsaren. 2017/ / / / / Licensnämndens nya krav avseende eget kapital på koncernnivå kommer att implementeras stegvis under en femårsperiod. Det första steget är ett krav på 4 miljoner kronor, därefter ökar kravet årligen till 5, 6 och 8 miljoner kronor för att 2021/2022 uppgå till 10 miljoner kronor. Vi har sammanställt hur många av SHLklubbarna som, utifrån eget kapital per 30 april 2017, kommer att klara dessa krav. Som graf 24 visar kan vi se att antalet klubbar som klarar dessa krav med sitt nuvarande egna kapital minskar från år till år. Säsong 2021/2022, då kravet är 10 miljoner kronor, uppfyller endast sju SHL-klubbar licensnämndens krav. Krav i mkr Antal klubbar som klarar kravet 62 Hur mår svensk elithockey?

63 05 Stängd liga med nya kapitalkrav på klubbar i SHL? Utifrån tidigare resonemang samt vetskapen om att nykomlingar generellt sett har det tuffast att hålla sig kvar i SHL kan vi ställa oss frågan: Hur många klubbar från Hockeyallsvenskan har kapacitet och förutsättningar för att spela i den högsta ligan? Vad gäller den ersättning som klubbarna får i SHL respektive Hockeyallsvenskan ser vi en markant skillnad. I SHL fick klubbarna 28 miljoner kronor vardera, förutom nykomlingen Leksands IF som fick 22 miljoner kronor. För samma säsong fick klubbarna i Hockeyallsvenskan knappt 2 miljoner kronor. Detta innebär en väsentlig skillnad i intäkter och denna skillnad ser inte ut att minska när det nya avtalet mellan SHL och C More träder i kraft. Avtalet, som sträcker sig från 2018/2019 till 2023/2024, uppskattas ge minst 42 miljoner kronor till klubbarna i SHL under säsong 2018/2019. Det kan jämföras med de dryga 2 miljoner kronor som klubbarna i Hockeyallsvenskan får för samma säsong. Med dessa förutsättningar riskerar SHL att bli en stängd liga, utom för de lag som redan befinner sig där. att öka. Tillsammans med de nya kraven för elitlicens innebär detta utmaningar för de flesta av klubbarna. För att klara dessa utmaningar bör klubbarna se över sin hantering av intäkter från SHL. Klubbarna bör även se över hur de upprättar sina budgetar. Vi vet att publiksnittet på hemmamatcher i grundserien fortsätter att minska, även om publiksnittet under slutspelet är det högsta på fem år. Vi vet också att intäkterna från entrébiljetter minskade för ungefär 40 procent av klubbarna under. Vi menar att siffrorna talar sitt tydliga språk klubbarna kan inte budgetera med att komma till slutspel och finalspel. Klubbar som når slutspel ökar sina intäkter. Dessa intäkter bör dock ses som ett extra tillskott till kassan, inte som en budgetpost. Klubbarna bör med andra ord tillämpa försiktighetsprincipen vid sin budgetering. Några av klubbarna i SHL nämner detta i sina årsredovisningar. De skriver att klubben följer en försiktig princip vid budgetering av intäkter och att de inte inkluderar intäkter från ett eventuellt slutspel. Budgetera inte med slutspel! Vi har tidigare belyst problematiken med ökade lönekostnader och att SHL-klubbarnas totala kostnader överstiger totala rörelseintäkter. Det leder till ett negativt resultat som fortsätter Hur mår svensk elithockey? 63

64 Bilaga upplysningar Vi har i så stor utsträckning som möjligt baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att kunna visa klubbens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna transaktioner inkluderas åt något håll. I många fall finns det också flera bolag kopplade till en klubb, utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att på ett eller annat sätt utgöra ett stöd till elitverksamheten och på sikt generera intäkter och vinster till denna. Siffrorna i rapporten har hämtats från nedanstående källor, vilket måste tas i beaktning när jämförelser görs. Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening HV71: Koncernredovisning HV71 ideell förening Karlskrona HK: Årsredovisning Karlskrona Hockeyklubb Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Ishockey AB (publ) Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening Malmö Redhawks: Årsredovisning Malmö Redhawks Ishockey AB Mora IK: Koncernredovisning Mora IK Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH Örebro HK: Årsredovisning Örebro Elithockey AB Kursiverad stil anger vilka klubbar som inte upprättar koncernredovisning. För dessa klubbar, Karlskrona HK, Malmö Redhawks och Örebro HK, har vi använt årsredovisningen i den förening eller det bolag som innehar elitlicensen. I vår granskning har vi jämfört åren på totalnivå och utgått från de klubbar som spelade i SHL under. Vi har därmed inte tagit hänsyn till MoDo Hockey som spelade i SHL under 2015/ Hur mår svensk elithockey?

65 Hur mår svensk elithockey? 65

66 Anteckningar

67

68 EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.