VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING

Transkript

1 Bild Kulturhistoriska värden i Fors med omnejd 31 (105)

2 Bebyggelsen inom vägutredningens påverkansområde Området runt Fors samhälle har under lång tid präglats av både jordbruk och bergsbruk. Fors nämns första gången på 1400-talet. Kartongtillverkningen i Fors startade Delar av kartongfabriken har ritats av arkitekt Ralph Erskine. Stora delar av fabriksbyggnaden är numera inbyggd i den nyare industribyggnaden och bara en liten del av den gamla exteriören kan ses utifrån. Fornlämningar I fornlämningsinventeringen påträffades ett antal lämningar, varav några fasta fornlämningar som därmed har lagskydd. Övrig kulturhistorisk lämning har inget lagskydd. Både fornlämningarna och övriga kulturlämningar redovisas i bild Vanligast är lämningar efter tidigare odlingsverksamhet, såsom fossila åkrar, stenmurar och kvarnområden. Den förhistoriska bebyggelsen anas genom fynd av stenyxor och avslag. Spår från metallhanteringen syns i form av järnhyttor, hammare, gruvförsök och tre platser med förhistorisk järnframställning. Slutligen finns bebyggelselämningar, färdvägar, gränsmärken, tjärindustri samt ett dike. Lämningarnas ålder varierar från slutet av den äldre stenåldern, för omkring 6000 år sedan fram till början av 1900-talet. En sökschaktsgrävning genomfördes inom den föreslagna sträckningen för väg 735. Man hittade inga spår efter bosättningar eller järnframställning. Endast några få odlingsspår påträffades. 32 (105)

3 Bild Redovisning av påträffade lämningar. Ytor som saknar numrering avser övrig kulturhistorisk lämning som saknar lagskydd.. 33 (105)

4 5.8.5 Vatten Från norr kommer Garpenbergsån till sjöarna Åsgarn och Sävviken. Från Sävvikens utlopp löper Forsån först österut och sedan söderut genom Fors fabriksområde och ut i Forssjön. Dalälvens vattenvårdsförening har tagit fram en rapport avseende närsalter i Dalälven Av rapporten framgår att Forssjön har förhöjda halter av näringsämnena kväve och fosfor och mycket stor mängd växtplankton. Arealförlusterna, (mängden näringsämnen som försvinner med vattendraget), ligger på måttligt höga nivåer. Näringsämnena kommer framför allt från industri och avloppsreningsverk men även jordbruksmarken bidrar. Positivt är att halterna i både Forssjön och Forsån har en minskande trend. Stora Enso Fors AB har för att syresätta och rena vattnet låtit bygga en vattenledning från Dalälven till Forssjön Risk Länsstyrelserna i Sverige pekar ut ett rekommenderat vägnät för farligt gods. Rekommendationerna anger ett primärt nät där farliga transporter huvudsakligen ska färdas samt ett sekundärt nät där transporterna får köra igenom på väg till en målpunkt i närheten. På övrigt vägnät ska trafiken endast färdas i undantagsfall. Väg 68 är en primär transportled för farligt gods och därmed finns i princip inga restriktioner för vilka ämnen som får transporteras. Räddningsverket har vid olika tidpunkter kartlagt vad som transporteras på de svenska vägarna. Den senaste var fjärde kvartalet Resultatet för väg 68 genom Fors redovisas i tabell nedan. Enligt räddningsverkets karta har väg 68 ett totalt flöde av ton per år förbi Fors. Detta är den näst lägsta kategorin och bedöms som ett relativt lågt flöde totalt sett. Tabell 4.8.1: Farligt gods mängder på väg 68 sträckan förbi Fors. Typ av ämne klass Mängd (ton per år) Flödesstorlek (litet flöde, medelstort flöde, stort flöde och mycket stort flöde) explosiva ämnen medelstort flöde Gaser mycket stort flöde brandfarliga vätskor litet flöde självantändande litet flöde ämnen oxiderande ämnen litet flöde organiska peroxider litet flöde giftiga ämnen litet flöde Frätande ämnen litet flöde 34 (105)

5 Transporterna av explosiva ämnen och föremål (klass 1) beror på att det förekommer genomfartstrafik mot Gävle och vidare norrut. Gastransporterna avser till den absolut största delen syrgastransporter mellan en syrgasfabrik i Avesta och Ovako i Hofors. Omkring fem lastbilar per dag passerar Fors. Syrgas är inte farligt i sig själv. Den kan dock underlätta antändning och påskynda brand i brännbara material. Flytande eller kall syrgas kan ge svåra köldskador. I dag ligger drygt 40 bostadshus inom 100 meter från befintlig väg 68. Fyra hus finns i Lilla Dicka. Sex stycken i centrala Fors. Övriga ligger längs vägen norr om Fors Boendemiljö och hälsa Det fysiska intrånget av en ny väg kan påverka boendemiljön genom att mark tas i anspråk och speciella värden för boende försvinner. Intrånget kan ge barriärer mellan bebyggelse och rekreationsområden och göra områden mer svårtillgängliga. Vibrationsproblem från vägar är generellt sällsynt. Det finns heller inga indikationer på att vibrationer orsakar komfortstörningar i området idag. Olägenhet för människors hälsa är ett centralt grundläggande begrepp i miljöbalken. Det innebär en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människors hälsa negativt och som inte är liten eller helt tillfällig. Störningen kan vara skadlig antingen i fysiskt eller psykiskt hänseende. Hänsyn ska tas till människor som är något känsligare än normalt. Faktorer som kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa är exempelvis luftföroreningar, bullerstörningar eller obehaglig lukt. Halterna av kvävedioxid har mätts vid Fors skola i två dagar vid tre tillfällen i februari Detta redovisas i Avesta kommuns rapport avseende kartläggning av luftkvaliteten inom kommunen. Halterna uppmättes till under 10 μg/m 3 vid alla tre tillfällena. Slutsatsen i kommunens rapport är att halterna förefaller ligga långt under miljökvalitetsnormen (dygnsmedelvärde 50 μg/m 3 ). En spridningsberäkning för kvävedioxid visar också på mycket låga nivåer i tätorten. Även mätningar av bensenhalter visar på låga nivåer. Kartongfabrikens haltbidrag till bakgrundshalten för kvävedioxid har beräknats till 3 % i Stora Enso:s koncessionsansökan för ton. Negativa hälsokonsekvenser orsakade av intrång i rekreationsområden såsom ökad stress och minskad möjlighet till motion, tas inte upp i detta kapitel. Det saknas bedömningsgrunder att relatera till. Luft Luftkvaliteten runt Fors är god enligt de undersökningar som finns (se kapitel 7.1.3). Det finns inget som tyder på att luftföroreningar skulle vara något problem ur hälsosynpunkt för boende i Fors. Buller Se kapitel Vibrationer Det finns inga indikationer på att det i dagsläget finns bostäder utmed väg 68 som är störda av markvibrationer från vägtrafiken. Till största delen beror detta på att bostäderna ligger på tillräckligt stort avstånd från vägen. 35 (105)

6 5.8.8 Hushållning med naturresurser I Avesta kommun finns idag omkring hektar brukad jord varav omkring hektar åkermark. Den brukade jorden utgör omkring 15 % av kommunens markyta, vilket kan jämföras med länsgenomsnittet på drygt 3 %. Jordbruksmarken är främst koncentrerad till de större vattendragen och sjösystemen, bland annat utmed Dalälven och Garpenbergsåns-Forsåns vattensystem. Den öppna jordbruksmarken är av stor betydelse för kommunens karaktär och attraktivitet. Det varierade landskapet med odlad mark, ängs- och hagmark, ängslador, skogsdungar, sammanhängande skogsmark, sjöar och vattendrag har stora värden för både boende och turister. Förändringar i jordbruket med exempelvis skogsplantering på åkermark kan förändra landskapsbilden radikalt. Runt Fors samhälle finns en hel del jordbruksmarker. I bild redovisas de så kallade EU-blocken som ger en tämligen god bild av vilken mark som i dag används för jordbruk. EU-block är sammanhängande jordbruksmark som ägaren kan söka EU-stöd för. Marken kan vara åkermark eller betesmark. I bilden redovisas även värdet på marken ur odlingssynpunkt, enligt klassificeringen som skedde Bedömningen grundade sig då på vilken ekonomisk avkastning marken kunde ge för en brukare. Dagens jordbrukspolitiska mål gör att det öppna landskapet och bevarandevärda kulturmiljöer, flora och fauna får större betydelse vid en värdering av marken. Öster om Forssjön finns även skogsmark där skogsbruk bedrivs. Vattenförsörjningen till Fors samhälle och även till övriga delar av kommunen bygger till största delen på vattenuttag ur Badelundaåsen och Möklintaåsen. Badelundaåsen går i nordvästlig-sydostlig sträckning förbi Avesta och Möklintaåsen ligger vid Horndal. Ingen av dessa berörs i det här projektet. Brunnarna som finns registrerade i SGU:s brunnsdatabas finns redovisade i kartan på nästa sida. En brunn finns inom korridoren för Öst om sjön. Brunnen ligger på fastigheten Östanfors 10:7. Byggnadsgeotekniska förutsättningar och markföroreningar redovisas i kapitel (105)

7 Bild Jordbruksmarker och brunnar runt Fors (105)

8 6 Studerade vägalternativ I kap 5.1 redovisas de i förstudien studerade korridoralternativen för en ny sträckning av väg 68. I kap 5.2 ges en sammanfattande beskrivning av varför respektive alternativ valts att studeras vidare eller inte. Tre alternativ har valts ut, då dessa anses bäst uppfylla uppställda mål. I kapitel ges en närmare presentation av de tre alternativen. Dessutom presenteras ett jämförelsealternativ ingen utbyggnad av väg 68- mot vilket utbyggnadsalternativen jämförs. 6.1 FÖRSTUDIEN Alternativ A - Västanfors Väg 68 lokaliseras väster om Fors samhälle. Vägen korsar järnvägen planskilt i den norra och södra delen av den nya sträckningen. Alternativet valdes bort redan under förstudiearbetet. Alternativ B - Genom Fors 1 Söder om bruket korsar vägen under järnvägen. Norr om passagen med järnväg kommer vägen upp via ramp, för att nå markplanet i höjd med nuvarande plankorsning med väg 736 vid kartongbrukets huvudentré. Vägen förläggs till nuvarande växlingsspår, när dessa flyttas över till östra sidan av järnvägen. Alternativ C - Genom Fors 2 Järnvägen parallellförflyttas i passagen mellan samhället och bruket och förläggs till nuvarande växlingsspår. Norrut förläggs sedan järnvägen i nytt västligt läge. Söderifrån följer väg 68 järnvägen. Strax söder om bruket passerar vägen under de planerade industrispåren mot utlastningen, för att sedan nå markplanet i höjd med nuvarande plankorsning med väg 736. Vägen följer sedan järnvägens nya sträckning. Alternativ D - Väg 68 i kulvert Väg 68 förläggs på bank i Forssjön. Söder om och fram till väg 736 (vid Östanfors) förläggs vägen i betongtunnel under markplanet, varefter den ansluter till sin nuvarande sträckning. Vägen lokaliseras så att den ger plats för ny kartongmaskin. Genom kulverteringen kan mark för brukets behov tas i anspråk österut. Alternativ E - Östanfors Vägen går delvis på bro delvis på bank genom Forssjön och öster om Östanfors och Stora Halsjön. Alternativ F - Öst om sjön Vägen placeras öster om Forssjön och öster om Stora Halsjön. 38 (105)

9 Bild Alternativa korridorer i förstudien. 39 (105)

10 6.2 VAL AV TRE ALTERNATIVA VÄGSTRÄCKNINGAR FÖR VÄG 68 Alternativ A - Västanfors Alternativet valdes bort redan i förstudien då det visade sig innebära alltför negativa miljökonsekvenser, höga kostnader, dåliga grundförhållanden och dålig nyttoeffekt jämfört med övriga alternativ. Alternativ B - Genom Fors 1 Alternativet kan ses som en variant på alternativet C. nedan. Det har i princip samma funktion och ligger inom samma korridor. En fördel är att lokaliseringen av vägen väster om järnvägen innebär bättre kontakt mellan järnvägen och den planerade norra bangården. Nackdelar med alternativet är att två snedbroar med järnväg måste byggas samt att god trafiksäkerhet inte kan uppnås. Biltrafiken kommer närmare samhället och kan trots åtgärder upplevas störande för många. Genom att såväl väg som järnväg ska passera mellan samhället och bruket får inte ett industrispår plats, (utan att man river hus). Därför får planerat spår mellan norra bangården och utlastningen lokaliseras till befintligt spår och befintlig bro över Forsån strax innanför grinden vid huvudentrén. Detta medför att all korsande trafik, speciellt gångtrafiken är omfattande, ska korsa industrispåret i plan. Dessa nackdelar har lett till att man inte valt att studera detta alternativ ytterligare. Alternativ C - Genom Fors 2 Alternativet anses uppfylla projektmålen och har valts att studeras vidare. Alternativet ger minimalt intrång i tidigare oexploaterad mark om man beaktar att järnvägen förläggs strax väster om vägen. En väg relativt nära Fors samhälle kan upplevas mindre störande om den ligger förlagd under järnvägen i höjd med utlastningen, att bulleråtgärder anordnas förbi brukets huvudentré och att den kan förläggas bakom järnvägsbanken i höjd med bruksresturangen och norrut. Även i detta alternativ får planerat spår mellan norra bangården och utlastningen lokaliseras till befintligt spår och befintlig bro över Forsån strax innanför grinden vid huvudentrén. Alternativet kallas fortsättningsvis Alternativ C Genom Fors Alternativ D - Väg 68 i kulvert Alternativet uppfyller i princip målsättningarna och har valts att studeras vidare i dess södra del med en bro i Forssjön. Det innebär att vägen ansluts till befintlig sträckning söder om Östanfors. (I höjd med brukets reningsanläggning) Den norra delen med kulvert har valts bort med anledning av de stora ingrepp som krävs och de kostnader som åtgärden innebär. Alternativet kallas fortsättningsvis Alternativ D Bro i Forssjön 40 (105)

11 Alternativ E - Östanfors Alternativet har inte bedömts lika gångbart som alternativen C, D och F, främst p.g.a. höga byggkostnader, negativ miljöpåverkan på Forssjön och på kulturmiljön vid Östanfors samt dess påverkan på landskapsbilden. Därför kommer inte denna korridor att studeras ytterligare. Alternativ F - Öst om sjön Alternativet anses uppfylla målsättningarna och har valts att studeras vidare. Alternativet medför att trafiken flyttas från såväl bebyggelse som kartongbruk. Korridoren har kortats av något och anslutning i söder har modifierats från visade alternativ i förstudien. I nuläget är det inte aktuellt att förlänga något av alternativen söderut för att kunna åtgärda korsningarna med vägarna 700 och 730 vid Stora Dicka, något som föreslogs i förstudien. 41 (105)

12 6.3 JÄMFÖRELSEALTERNATIVET Konsekvenserna av vägombyggnaden ska jämföras med ett alternativ där ombyggnaden inte genomförs. Syftet med ett jämförelsealternativ är att det ska utgöra alternativ mot vilket nybyggnadsalternativen jämförs. T ex med avseende på hur tillgodoses brukets markbehov, hur förändras trafiksäkerheten, hur trafikförsörjs byarna, hur trafikförsörjs bruket, hur omfördelas genomfartstrafiken och vilka miljökonsekvenser uppstår? Ombyggnaden runt Fors kartongfabrik består av flera olika delprojekt. Exakt vid vilken tidpunkt de olika delprojekten är genomförda är dock inte klart. Vi vet dock att flytten av väg 735 samt utökning av det norra industriområdet är den första förändringen som planeras genomföras. När vi beskriver konsekvenserna i detta alternativ har förutsatts att ny sträckning av väg 735 norr om Fors samhälle samt att ny gång- och cykelförbindelse mellan Fors och Östanfors har anlagts. (Ny väg 735 planeras med byggstart våren 2007). Området norr om industrin och väster om järnvägen är inte utbyggt. Detta gör det tydligare vilka miljökonsekvenser som orsakas specifikt av flytten av väg 68. Jämförelsealternativet framgår av bild nedan. Trafikprognosen är genomförd med förutsättning att väg 735 är flyttad. Prognosen används som underlag, bl a för bullerberäkningar av vägalternativen. Se bild nedan. Prognossiffrorna nedan innehåller en omfördelning av trafiken sådan situationen var innan utbyggnad av väg 735, samt en uppräkning av genomfartstrafiken med ca 1 % per år till år Den genomgående trafiken på väg 68 förbi Fors uppskattas ligga på 1900 fordon/dygn år Trafik mellan Garpenberg och väg 68 söderut/söderifrån, färdas huvudsakligen den nya vägen 735. Trafik från Avesta mot Fors samhälle och mot brukets huvudentré (samt även i andra riktningen) använder huvudsakligen den södra tillfarten. I jämförelsealternativet ingår även en sänkning av hastigheten till 70 km/tim i den nya korsningen där väg 735 ansluter till väg 68. Väg 735 slutar idag i centrala Fors. Den nya vägen 735 ersätter väg 736, Bruksvägen på den del som går från väg 68 till centrala Fors samhälle. Busstrafiken Horndal - Avesta trafikerar den nya vägen 735. Övriga åtgärder där planläggning pågår, har valts att inte tas med i jämförelsealternativet. Miljökonsekvenserna av övriga utbyggnader redovisas huvudsakligen i kapitlet sekundära och kumulativa konsekvenser 7.12 där också en illustration av tillkommande utbyggnader finns. Jämförelsealternativet studeras även ur den aspekten att vara ett möjligt framtidsalternativ, om man väljer att inte utföra något av nybyggnadsalternativen. 42 (105)

13 Bild Jämförelsealternativet 43 (105)

14 6.4 ALTERNATIV C GENOM FORS Väg 68 lokaliseras mellan samhället och industriområdet parallellt med och strax öster om planerad ny järnvägssträckning. Väg och järnväg byggs samtidigt i detta alternativ. Mellan södra infarten till Fors samhälle och i höjd brukets huvudentré regleras hastigheten till 70 km/tim. Norr om Forsån regleras hastigheten till 90 km/tim. Väg 68 följer befintlig sträckning söderifrån fram till korsningen med väg 736, södra tillfarten till Fors samhälle. Vägen fortsätter därefter parallellt med järnvägen. Den passerar sedan under industrispåren mot utlastningen. Vägen når markplanet i höjd med nuvarande plankorsning vid huvudentrén. Norrut förläggs vägen parallellt med och öster om planerad ny järnväg för att i höjd med Stora Halsjön återgå till befintlig sträckning. Att behålla väg 735 i det läge som redovisas i jämförelsealternativet, innebär en fyrvägskorsning med låg trafiksäkerhetsstandard eller två trevägskorsningar med många vänstersvängsrörelser. Därför föreslås, i samband med utbyggnad av väg och järnväg, att väg 735 flyttas till ett mer nordligt läge, där man kan åstadkomma en planskild korsning, se bild Bild Planskild korsning med väg 735. Vägen flyttas norrut. Vid passagen förbi huvudentrén har valts att förlägga vägen till nuvarande spår för godsstråket och nya spåret mot samhället. Planerat industrispår mellan norra bruket och utlastningen hade kunnat läggas på befintligt spår, men innebär i så fall att godsstråket hamnar meter närmare samhället och de Erskinska husen, med väg 68 mellan de två järnvägsspåren. En sådan lösning Bild Korridor för Genom Fors medför större ingrepp i stadsbilden, långa och ur konstruktionssynpunkt komplicerade tunnlar för gående och cyklister under spår och väg, att fordonstrafik mellan bruket och samhället inte kan medges utan stora kostnader, samt flytt av brandstationen som idag ligger intill Forsån, på brukssidan av järnvägen. Istället nyttjas i detta alternativ nuvarande industrispår innanför grinden vid huvudentrén för tågrörelser mellan norra området och utlastningen. 44 (105)

15 6.5 ALTERNATIV D BRO I FORSSJÖN Väg 68 följer befintlig sträckning söderifrån fram till korsningen med väg 736, södra tillfarten till Fors samhälle. Därefter ges vägen en mer östlig stäckning för att genom Forssjön förläggas på bro. Vägen lokaliseras lämpligen ut mot Stora Ensos fastighetsgräns i Forssjön, för att inte ligga i konflikt med brukets framtidsplaner. I höjd med reningsverket återgår vägen till befintlig sträckning. På grund av stort avstånd till fast botten är det av tekniska, ekonomiska och miljömässiga skäl bro som föreslås istället för att anlägga vägbank. Bild Korridor för Bro i Forssjön 45 (105)

16 6.6 ALTERNATIV F ÖST OM SJÖN Söderifrån, från Lilla Dicka viker vägen av österut och korsar Forsån. Vägen förläggs till öster om Forssjön och Stora Halsjön. Norr om Stora Halsjön återgår vägen till sin nuvarande sträckning. Östanforsborna kan nå den nya vägen via befintlig väg 708. Bild Korridor för Öst om sjön 46 (105)

17 7 Konsekvenser av alternativa förslag 7.1 JÄMFÖRELSEALTERNATIVET Väghållning Ingen förändring sker beträffande väghållaransvaret för väg Konsekvenser för brukets utveckling Flyttningen av väg 735, tillsammans med planändringar och markförvärv, ger förutsättningar att utveckla området norrut mellan väg 68 och järnvägen och att börja nyttja marken väster om järnvägen. Vedhanteringen kan utökas och effektiviseras, massalagret kan byggas ut och massaproduktionen kan utökas. Att förbättra förutsättningarna på inlastningssidan har dock begränsad betydelse för brukets produktion av kartong, om inte utlastningen samtidigt kan hantera ökade volymer. För att åstadkomma fler industrispår mot utlastningen, vilket är nödvändigt, behöver lastbilsutlastning och färdiglager lokaliseras till fel sida av väg 68. Färdig kartong får då gå via kulvert över vägen. Väg 68 ligger kvar som ett hinder för en god funktion på färdigvarulager och utlastning. Det blir alltså i detta alternativ ett färdiglager med särskild utlastningsverksamhet för järnväg och ett för lastbil. Utan flyttning av väg 68 klarar man utlastningsbehovet kortsiktigt, men på längre sikt får bruket svårigheter att expandera. Jämförelsealternativet innebär att en ny kartongmaskin inte kan byggas parallellt med nuvarande maskiner och i produktionslinjen. Om inte bruket får möjlighet att utvecklas optimalt, riskerar man att hamna i en situation utan att investeringar sker, något som på sikt innebär att konkurrenter kan utveckla bättre kartong till lägre pris Vägnätets funktion Väg 68 regleras till högst 70 km/tim i korsningen med väg 735. Även förbi södra infarten till Fors samhälle regleras hastigheten till högst 70 km/tim. Väg 68 är klassat som regionalt stråk. Målstandarden är 90 km/tim. Av trafiksäkerhetsskäl bl a många korsningar och anslutningar med svängande och korsande trafik - kan inte målstandarden uppnås Trafik och trafikanter Bruket kan upplevas som en barriär i och med att gående och cyklister får lov att färdas en relativt lång väg. Bussresenärer från Östanfors kan nå busshållplats utan att korsa väg 68 i plan. För busstrafikanter från bl a Lycka innebär jämförelsealternativet god tillgänglighet. Den reglerade hastigheten 70 km/tim vid nya korsningen norr om bruket innebär mindre god framkomlighet för trafikanter på väg (105)

18 Bild Jämförelsealternativet, trafikprognos (105)

19 7.1.5 Markanvändning Markanvändningen enligt jämförelsealternativet kvarstår huvudsakligen. Möjligen kan smärre förändringar av industriområdet göras Miljökonsekvenser Miljösituationen kvarstår huvudsakligen opåverkad. Vissa bostäder har höga bullernivåer men det sker inget intrång i oexploaterad skog och mark med naturvärden. 49 (105)

20 7.2 ALTERNATIV C GENOM FORS Alternativet är kostnadsbedömt till Mkr exklusive arkeologiska kostnader. Större delen av kostnaden ligger i två broar över Forsån och sankmarkerna norr om ån. Den totala brolängden är omkring 800 meter. Brolösningen föreslås istället för utfyllnad eftersom det är mycket djupt till fast botten och det skulle bli dyrare att fylla ut Väghållning För nya väg 68 blir vägverket väghållare. Den gamla vägen dras ur allmänt underhåll och marken förutsätts återgå till markägaren. Generellt bör eftersträvas att göra Fors samhälle till ett område där kommunen är väghållare för allmänna vägar Konsekvenser för brukets utveckling Vägen och järnvägen byggs lämpligen i ett och samma skede då konstruktionslösningarna, bl a förbi utlastningen och huvudentrén är gemensamma för väg och järnväg. Vid brukets huvudentré blir kopplingen mellan bruket och samhället relativt komplicerat, med portar under väg och järnväg. Industrispåret mellan den planerade norra bangården och utlastningen förläggs till befintligt spår och bro över Forsån, strax innanför grinden vid huvudentrén. Spåret ligger i plan med och korsar det centrala gångstråket genom bruket. Gångtrafiken är här omfattande och erbjuder kontakt mellan bruket på ena sidan och huvudentrén till bruket, parkeringarna, samhället och bruksrestaurangen på andra sidan. Det finns risk att omfattande växlingsrörelser från den planerade norra bangården och tågrörelser till och från utlastningen kommer att ske över gångstråket. Periodvis kan vagnarna bli stillastående över gångstråket. Brukets huvudentré kommer att omdanas. Genom att stora biltrafikflöden kommer att passera entrén kan detta upplevas som en kvalitativ försämring. Att ha vägen och järnvägen parallella norrut från brukets huvudentré, innebär att formen på nya norra industriområdet blir smalare, eftersom vägen tar mark som annars skulle kunna utnyttjas som industrimark. Hur det påverkar transporter och varuflöden för inkommande gods är i dagsläget inte studerat. Ett långsmalt industriområde kan innebära sämre effektivitet än ett bredare område ifall vedhantering, massahantering och massaproduktion behöver koncentreras till ett delområde nära nuvarande massaproduktion. Utlastningen kan ges en god logistisk funktion. En kartongmaskin 4 kan förläggas parallellt med nuvarande maskiner Vägnätets funktion Vägen parallellförflyttas. Vägens funktion som genomfart mellan byar och bruk förändras utan att vägen kan betraktas som förbifart. En indirekt konsekvens av vägflytten är ju att järnvägen måste byggas samtidigt. Vägens och (järnvägens) barriäreffekt minskar genom att trafikflöden planskiljs. Detta gäller såväl gång- och cykeltrafik som motorfordonstrafik vid huvudentrén Trafik och trafikanter Den omfördelning av trafik från samhället till ny väg 735 som jämförelsealternativet medför, antas kvarstå när väg 68 flyttas. Se prognosbild för 2015, (bild nedan). Siffrorna innehåller en omfördelning av trafik samt en uppräkning av genomfartstrafiken med ca 1 % per år. Den genomgående trafiken på väg 68 förbi Fors uppskattas ligga på 1900 fordon/dygn år Alternativet innebär att trafiken ökar kraftigt i anslutning till den centrala och norra delen av Fors samhälle. Samtidigt minskar trafiken motsvarande förbi Östanfors. 50 (105)

21 Framkomlighet, restid Vägsträckan blir kortare och medelreshastigheten något högre jämfört med jämförelsealternativet. Restiden på sträckan minskar med ca 0,2 minuter per fordon. Tids- och godskostnaderna på sträckan bedöms minska. Trafiksäkerhet Den totala olyckskostnaden minskar genom minskning av antalet korsningar och utfarter, bättre vägstandard och bättre korsningsutformning. Trafikantupplevelser/trafikantservice Den utblick mot Forssjön som jämförelsealternativet erbjuder försvinner. Tunneln under stickspåren kan för många upplevas spännande. (Förväntningar uppstår; vad dyker upp på andra sidan) Fordonskostnader För trafikanter på väg 68 blir fordonskostnaderna ungefär desamma som för jämförelsealternativet. Kollektivtrafik Kollektivtrafikresenärerna erbjuds i princip samma standard som i jämförelsealternativet. Gång- och cykeltrafik Gående och cyklister som färdas mellan Östanfors och Fors får en vägförlängning på knappt 1 km p.g.a. behovet att flytta väg 735 till ett mer nordligt läge, jämfört med jämförelsealternativet. 51 (105)

22 Bild Alt Genom Fors C, trafikflöden (105)

23 7.2.5 Markanvändning Den södra delen av sträckan påverkar i första hand redan exploaterad mark såsom järnvägsspår och industrimark. Från brukets huvudentré och norrut förändras oexploaterade naturområden till vägområden (vägyta och slänter) Miljö Nedan redovisas en sammanfattning av miljökonsekvenserna. Fullständig beskrivning finns i kapitel 7. Alternativet ger ökat buller inom tätorten Fors. Trafiken flyttar närmare samhället genom att vägen hamnar på samhällssidan om bruket och ger därmed ökat buller närmast vägen. Norr om samhället ökar bullerspridningen västerut mot Bäckafors och Lycka. Östanfors får lägre bullervärden jämfört med jämförelsealternativet. Inne i Fors ger detta alternativ tillsammans med den flyttade järnvägen större industriytor framför bruket, vilket ger stor påverkan på stadsbilden. Norr om Fors gör alternativet intrång i våtmarker som bedöms ha höga naturvärden. Våtmarkerna ligger dock i den östra änden av området runt Åsgarn-Sävviken som sträcker sig långt åt nordväst. Den negativa konsekvensen för naturvärdet som helhet bedöms därför som liten. Intrång sker också i en sumpskog. Det är svårt att bedöma konsekvensen för sumpskogen av enskilda ingrepp. När industriområdet är fullt utbyggt kommer ändå halva sumpskogen att försvinna. Risknivån för olycka med farligt god är låg, eftersom det främst förekommer syrgastransporter på vägen. Dock flyttar vägen närmare bebyggelsen i detta alternativ vilket innebär en något högre risknivå efter ombyggnad. Vissa fornlämningar påverkas av den nya vägen, men den negativa konsekvensen bedöms som liten. Korridoren går också i ena änden av den länsintressanta kulturmiljön runt Lycka men den negativa konsekvensen bedöms som liten. Föroreningarna i dagvattnet bedöms vara små vid normal drift. Trafikmängden är så låg att Vägverkets riktlinjer inte ställer krav på något speciellt omhändertagande av dagvatten. I händelse av olycka kan dock utsläpp av miljöfarliga ämnen förekomma. Norr om Fors finns därmed risk att våtmarkerna förorenas. Genom Fors beror det på utifall omhändertagande sker i diken eller i ledningar och hur snabbt föroreningar sprids. Risken att Forssjön förorenas minskar med detta alternativ. Inga negativa konsekvenser bör därmed uppkomma. För friluftslivet ger alternativet små negativa konsekvenser då det huvudsakligen går in i redan exploaterade områden. Viss jordbruksmark kommer att beröras av vägen. De kvarstående ytorna kommer dock att vara så stora att de fortfarande går att bruka efteråt. Påverkan under byggtiden är inte studerad i detalj men då alternativet går nära bebyggelse kan det inte uteslutas att det uppstår störningar (buller, damning) under vissa perioder av byggtiden. En sekundär effekt av det här alternativet är att väg 735 i jämförelsealternativet eventuellt måste flyttas till ett läge norr om Bäckafors. Det ger ytterligare intrång i oexploaterad mark samt i en nyckelbiotop. 53 (105)

24 7.3 ALTERNATIV D BRO I FORSSJÖN Alternativet är kostnadsbedömt till Mkr exklusive arkeologiska kostnader och exklusive saneringskostnader för sjön. Huvuddelen av kostnaden ligger i den bro som behöver anläggas i Forssjön Väghållning För nya väg 68 blir vägverket väghållare. Den gamla vägen dras ur allmänt underhåll och marken förutsätts återgå till markägaren. Generellt bör eftersträvas att göra Fors samhälle till ett område där kommunen är väghållare för allmänna vägar Konsekvenser för brukets utveckling Genom att förlägga väg 68 på bro ges bruket möjlighet att utvecklas österut. Om bron lokaliseras ut mot brukets fastighetsgräns ges möjlighet att i en framtid även bygga en kartongmaskin 5 på utsidan av planerad kartongmaskin 4. Utlastningen kan ges en god logistisk funktion Vägnätets funktion Vägen parallellförflyttas och behåller i princip sin nuvarande funktion. Av trafiksäkerhetsskäl sänks hastigheten till 70 km/tim lokalt förbi den södra tillfarten till Fors samhälle Trafik och trafikanter Omfördelning av trafik från Fors samhälle till jämförelsealternativets lokalisering av ny väg 735 kvarstår när väg 68 flyttas. Se prognosbild för Siffrorna innehåller en omfördelning av befintlig trafik samt en uppräkning av genomfartstrafiken med ca 1 % per år. Den genomgående trafiken på väg 68 förbi Fors uppskattas ligga på 1900 fordon/dygn år Framkomlighet, restid Vägsträckan blir marginellt längre och medelreshastigheten sjunker något jämfört med jämförelsealternativet. Restiden på sträckan ökar med ca 0,1 minut per fordon i snitt. Tids- och godskostnaderna på sträckan minskar. Trafiksäkerhet Den totala olyckskostnaden påverkas inte nämnvärt. Det förväntade antalet döda och svårt skadade uppskattas vara i stort sett oförändrat. Trafikantupplevelser/trafikantservice Trafikanterna på den nya väg 68 kan uppleva det positivt att åka på bro över Forssjön. Fordonskostnader Fordonskostnaderna blir ungefär desamma i detta alternativ, som i jämförelsealternativet. Kollektivtrafik Det sker ingen förändring för kollektivtrafikanterna. Gång- och cykeltrafik Det sker ingen förändring för gång- och cykeltrafiken. 54 (105)

25 Bild Alt Bro i Forssjön D, trafikflöden (105)

26 7.3.5 Markanvändning Alternativet innebär huvudsakligen att en del av ett vattenområde tas i anspråk för att bli väg. I norr och söder förändras inte väglinjen men visst intrång kan ske i oexploaterad natur där den nya vägsträckningen ansluter till befintlig väg Miljö Nedan redovisas en sammanfattning av miljökonsekvenserna av alternativet. Fullständig beskrivning finns i kapitel 7. Alternativet innebär framförallt konsekvenser för Forssjön och Forsån söder om sjön. När vägen läggs om, kan den komma att beröra naturvärdena i Forsån. Den negativa konsekvensen blir troligen liten, då endast ena kanten av naturvärdet berörs. Forssjöns värde för friluftslivet bedöms minska då sjöns yta minskar. Därutöver kommer bullerspridningen att öka över sjön. Om detta alternativ väljs behöver troligen en större del av sjön utredas och eventuellt saneras med avseende på metallförorenade sediment. Kulturmiljöintressen berörs i liten omfattning då sträckningen söder om Fors ligger nära den befintliga sträckningen på vägen. Bullerspridningen ökar något över sjön i detta alternativ. Bullernivåerna på befintlig väg 68 söder och norr om Forssjön (Lilla Dicka och Östanfors) minskar något eftersom alternativet innebär en hastighetssänkning från 90 km/h till 70 km/h. Konsekvensen bedöms som måttligt negativ. Antalet boende som ligger inom 100 meter från vägen kommer att kvarstå tämligen oförändrat efter ombyggnaden. Föroreningarna i dagvattnet bedöms vara små vid normal drift. Trafikmängden är låg och Vägverkets riktlinjer ställer därmed inte krav på något speciellt omhändertagande av dagvattnet. I händelse av olycka kan dock utsläpp av miljöfarliga ämnen förekomma. Risken att Forssjön förorenas vid en olycka är stor redan idag men bedöms öka än mer med detta alternativ. Alternativet ger inget intrång i jordbruksmark eller skogsmark. Under byggtiden kan bullerstörningar uppkomma tidvis. Troligen kommer pålning att ske i sjön vilket ger höga ljudnivåer. 56 (105)

27 7.4 ALTERNATIV F ÖST OM SJÖN Utbyggnaden av vägalternativet är kostnadsbedömt till Mkr exklusive arkeologiska kostnader Väghållning För nya väg 68 blir vägverket väghållare. Den gamla vägen dras ur allmänt underhåll och marken förutsätts återgå till markägaren. Generellt bör eftersträvas att göra Fors samhälle till ett område där kommunen är väghållare för allmänna vägar Konsekvenser för brukets utveckling Genom att helt flytta väg 68 får bruket större möjligheter att disponera mark utan att vägen på något sätt kan utgöra en begränsning. T ex kan brukets mark söder om utlastningen, komma till användning. Utlastningen kan ges en god logistisk funktion. En kartongmaskin 4 kan förläggas parallellt med nuvarande maskiner Vägnätets funktion Väg 68 får mer funktionen av förbifart. Bruket och de två byarna slipper konflikten med den långväga vägtrafiken. Dess negativa konsekvenser minskar genom minskad bullerspridning, minskad barriäreffekt och otrygghet. Hastigheten föreslås reglerad till 70 km/tim vid den södra infarten till Fors samhälle. I övrigt föreslås 90 km/tim. Vägen byggs troligtvis som mötesfri landsväg med mitträcke Trafik och trafikanter Se prognosbild för Siffrorna innehåller en omfördelning av befintlig trafik samt en uppräkning av genomfartstrafiken med ca 1 % per år. Den omfördelning av trafik från väg 68 mot Fors och Garpenberg som sker vid utbyggnad av jämförelsealternativet kommer troligen inte att fullt ut kvarstå när väg 68 flyttas, eftersom vägen förlängs för trafik söderut. ( I flödesanalysen har dock denna trafik antagits ligga kvar, då en eventuell omfördelning är svår att bedöma.) 700 fordon per dygn passerar ett snitt strax norr om Fors samhälle (vid Lycka) Ungefär hälften av dessa trafikanter bedöms ha Fors bruk och Fors samhälle som mål. Åtgärder har genomförts för att dämpa hastigheten och därmed minska risken för allvarliga olyckor i samhället. Det finns risk att antalet tunga transporter ökar markant på väg 708. Åtgärder, som att upprusta väg 708 väster om ny väg 68 och/eller att minska den negativa effekten av att ha tung trafik förbi Östanfors kan i så fall övervägas. Trafik till Fors använder den södra respektive norra tillfarten. Den centrala tillfarten via 708:an förväntas användas av boende i Östanfors vid färd mot Avesta, trafikanter som redan idag färdas här, anställda till bruket samt en viss del Garpenbergstrafik. Framkomlighet, restid Vägsträckan blir något längre samtidigt som medelreshastigheten ökar jämfört med jämförelsealternativet. Restiden på sträckan blir ungefär densamma som i jämförelsealternativet. Tids- och godskostnaderna på sträckan minskar. Fors samhälle och brukets huvudentré hamnar längre från väg 68, speciellt för trafikanter norrifrån. Genom att den långväga trafiken förläggs utanför byarna, begränsas trafikens negativa påverkan på boendemiljön. 57 (105)

28 Trafiksäkerhet Trots den ökade medelhastigheten förväntas trafiksäkerheten öka genom bättre vägstandard, färre korsningar och bättre korsningsutformning. Det förväntade antalet döda och svårt skadade bedöms minska. Om man inom korridoren väljer att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra trafiksäkerheten, såsom mötesfri landsväg (s k 2+1-väg med mitträcke), planskilda korsningar, flacka slänter etc kan trafiksäkerhetseffekten förbättras ytterligare. Trafikantupplevelser/trafikantservice Kontakten med Forssjön och Stora Halsjön kommer att minska medan utblickarna över landskapet kan bli en tillgång. Fordonskostnader För trafikanter på väg 68 blir fordonskostnaderna ungefär desamma som för jämförelsealternativet. Kollektivtrafik För busstrafikanterna sker ingen större förändring. Gång- och cykeltrafik Gående och cyklister får samma förutsättningar som i jämförelsealternativet. Att få bort 2000 fordon/dygn mellan Fors och Östanfors kan av många upplevas som ökad trygghet och säkerhet Markanvändning Alternativet innebär huvudsakligen intrång i oexploaterad mark. Den sydligaste delen berör våtmarker runt Forsån och en del åkermark. Längre norrut berörs huvudsakligen skogsmark Miljö Detta alternativ är det som ger störst intrång i oexploaterad mark. Söder om Forssjön finns utpekade naturvärden som kan påverkas negativt av vägen. Därutöver kan det finnas naturvärden även i skogsmarken. Då området är rikt på vilt riskerar vägen att bli en barriär för djuren. Trafikmängden är dock så pass låg att älg och rådjur bedöms kunna passera även efter utbyggnaden. Detta förutsätter att inte Vägverket sätter upp viltstängsel, något som inte är beslutat idag. För viltet är det viktigast att kunna passera till den södra änden av Forssjön samt mellan Stora och Lilla Halsjön. Vägen passerar även flera vattendrag och där är det viktigt att bygga passagerna så att djuren som passerar längs med vattendragen inte hindras. Föroreningarna i dagvattnet bedöms vara små vid normal drift. Trafikmängden är låg och Vägverkets riktlinjer ställer därmed inte krav på något speciellt omhändertagande av dagvattnet. I händelse av olycka kan dock utsläpp av miljöfarliga ämnen förekomma och ge negativa konsekvenser för omgivningen. Speciellt där vägen passerar vattendrag kan föroreningar spridas snabbt. Vad gäller kulturvärden så passerar alternativet flera områden där registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar förekommer. Dessa måste grävas ut i enlighet med riktlinjer från länsstyrelsen. 58 (105)

29 Bild Alt Öst om sjön F, trafikflöden (105)

30 Intrånget i skogsmarken kan ge stora negativa konsekvenser lokalt för friluftslivet. Känslan av orördhet och vildmark kommer att förändras och förskjutas österut. Vad gäller buller kommer bullerspridningen att flyttas från tätbebyggda områden till skog där det förekommer få bostäder. Kullhyddan kommer sannolikt drabbas av ökade bullernivåer då vägen kan komma mycket nära gården. Östanfors kommer att få betydligt lägre ljudnivåer än i jämförelsealternativet. Ur risksynpunkt är alternativet positivt då vägen kommer längre ifrån bostäder. Alternativet berör värdefull jordbruksmark söder om Forssjön. Ytorna är så pass stora att det sannolikt kommer att innebära små negativa konsekvenser från naturresurssynpunkt. Övriga jordbruksytor berörs sannolikt i liten utsträckning. Byggtiden innebär troligen liten risk för störningar rent generellt. Kullhyddan ligger dock så nära att speciell hänsyn krävs. 7.5 JÄMSTÄLLDHET Ett jämställt transportsystem är ett övergripande transportpolitiskt mål för Sveriges fyra transportmyndigheter. Målet är formulerat enligt följande: Målet skall vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Jämställdheten avser alltså både den process som leder fram till ett förslag i transportsystemet och det egentliga förslaget. Generellt visar resvaneundersökningar att kvinnor i högre grad än män använder kollektivtrafik. Hur det är i Fors är inte utrett. Trygghet och säkerhet är också en viktig aspekt ur jämställdhetssynpunkt då kvinnor oftare känner sig otrygga i vissa utemiljöer. En god utformning av de föreslagna trafikanläggningarna är en åtgärd för att undvika dessa problem. Det finns inga uppgifter om att det skulle finnas utemiljöer i Fors som anses otrygga av kvinnor Processen Samråd som skett sedan förstudien påbörjades, har varit både muntliga och skriftliga (se kapitel samråd). Detta har varit ett sätt att låta så många som möjligt föra fram sina synpunkter på förslagen. De allmänna mötena har hållits i Fors och en handfull kvinnor har varit närvarande och ett fyrtiotal män. Fler äldre än yngre deltog. Annons till mötena fanns i lokalpressen och utformades för att locka så många från allmänheten i Fors som möjligt. Under samrådstiden har vid flera tillfällen underlagsmaterial funnits att tillgå både via Internet och i Fors. De skriftliga svaren från privatpersoner har främst inkommit från grupper. I grupperna har både män och kvinnor deltagit. Inom projektgruppen hos konsulten finns både kvinnor och män. De kvinnor som finns i projektgruppen har arbetat en stor del av sin tid i projektet. På samråden har Åke Dufström och Åsa Norman från konsultgruppen varit föredragande och svarat på frågor Förslaget Behovet av ombyggnad runt Fors är påkallat utifrån näringslivets behov. Skulle inte Stora Enso få sitt behov tillgodosett kommer kartongfabriken i framtiden att stagnera i utveckling och i förlängningen eventuellt läggas ner. Fler män än kvinnor arbetar vid Stora Ensos kartongfabrik men vi bedömer att arbetstillfällena runt Fors ändå är lika viktiga för både kvinnor och män i Fors med omnejd. 60 (105)

31 Busstrafiken påverkas i liten utsträckning i alla alternativ. Ombyggnaderna i Fors medför att tågperrongen behöver flyttas men placeringen kommer att kvarstå i centrala Fors och det blir därmed ingen försämring för dem som utnyttjar kollektivtrafiken. Inom alla vägalternativ eftersträvas en god gestaltning enligt Vägverkets riktlinjer. När järnvägen så småningom flyttas kommer en port att byggas framför fabrikens huvudentré (påverkas ej av val av vägalternativ). Porten under järnvägen blir längre om alternativ C genom Fors väljs eftersom man då även ska passera under en väg. Även om porten ges en så öppen och ljus gestaltning som möjligt kan den eventuellt kännas mer otrygg. I alla alternativ ingår också trafiksäkerhetshöjande åtgärder med flera planskilda korsningar vilket är positivt för både kvinnor och män. 61 (105)

32 8 Miljökonsekvenser I detta kapitel redovisas bedömningsgrunder och konsekvenser för varje miljöaspekt så detaljerat som det är möjligt i det här skedet. En sammanfattande tabell av de väsentligaste konsekvenserna finns i kapitel MKB-ARBETETS SYFTE OCH INRIKTNING Planeringsprocessen och krav på miljökonsekvensbeskrivningar Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en process som i slutskedet redovisas i ett dokument. Syftet med MKB är att det ska bidra till ett bra och allsidigt beslutsunderlag, och att säkra miljöhänsyn och miljöanpassning i planeringen. Flera formella MKB kommer att tas fram innan ombyggnaden av infrastrukturen runt Fors bruk är färdig. En MKB för arbetsplan väg 735 har tagits fram och godkänts av länsstyrelsen. MKB kommer även att tas fram för järnvägsplan, tillstånd för vattenverksamhet, samt för flera detaljplaner. För ombyggnaden av väg 68 och järnvägen har länsstyrelsen beslutat att projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Samråd i utökad krets har därmed hållits i arbetet med vägutredningen samt med järnvägsplanen. MKB för vägutredning och järnvägsplan ska uppfylla kraven i miljöbalken och MKB-dokumentet godkännas av länsstyrelsen Avgränsningar och osäkerheter MKB:n i detta dokument behandlar miljökonsekvenserna för en flytt av väg 68 till någon av tre utredningskorridorer. Geografiskt avgränsas MKB:n av påverkansområdet från alternativen i de olika korridorerna. Miljökonsekvenserna beskrivs på den nivå som är möjlig i det här skedet. Väglinjen i de olika korridorerna är inte fastlagd och analysen av miljökonsekvenser blir därmed ganska bred. Miljökonsekvenserna som beskrivs i denna MKB avser tiden för den nya väg 68s öppnande (prognosår 2015). Endast konsekvenser orsakade av en ny väg 68 beskrivs. Det innebär exempelvis att området väster om befintlig järnväg fram till den nya gång- och cykelvägen anses oexploaterat i beskrivningen. En grov beskrivning av konsekvenserna av alla utvecklingsplanerna för bruket finns i kapitlet om sekundära och kumulativa miljökonsekvenser. Väsentliga miljöaspekter att utreda har bedömts till: Påverkan på naturvärden i oexploaterade områden. Utredningskorridorerna passerar flera områden där länsstyrelsen pekat ut naturvärden. Bullerutbredningen i Fors och i omgivningen. Buller är en av de mest påtagliga effekterna av vägtrafik. Miljöförhållandena skiljer sig markant mellan de olika alternativen. Barriäreffekter för människor och djur av en ny väg i landskapet - Detta gäller i första hand alternativet Öst om sjön. Kulturmiljö och påverkan på landskapsbilden De olika alternativen ger olika typer av påverkan. Vatten Eventuell påverkan på Forssjön är främst aktuellt för alternativ Bro i Forssjön. Genom Fors och Öst om sjön påverkar främst Forsån. 62 (105)

33 8.1.3 Aspekter som inte behandlas vidare Luftkvalitet Luftkvaliteten i området kommer att bli i stort sett oförändrad. Vägombyggnaden leder inte till några ökade trafikmängder. Flytten av vägen leder till vissa lokala förändringar i luftföroreningshalter. Dessa skillnader bedöms som små och obetydliga. Ljusstörningar från trafiken till och från bruket I jämförelsealternativet passerar ny väg 735 under järnvägen, godsstråket genom Bergslagen. Vid den nya korsningen sänks väg 68 med drygt 4 meter jämfört med i dag. Jämförelsealternativet innebär minskade ljusstörningar från fordon för boende i Östanfors, eftersom befintlig korsning med väg 736, Bruksvägen tas bort. På sikt när nytt industriområde anläggs, diskuteras att flytta infarten för virkes- och massatransporter. Det går dock idag inte att säga hur det påverkar omgivningen. De tre utbyggnadsalternativen för väg 68 bedöms inte innebära några direkta skillnader i ljusstörningar från trafik. Det är dock viktigt att problemet beaktas vid fortsatt planläggning. 8.2 STADS- OCH LANDSKAPSKARAKTÄR Förutsättningarna för stads- och landskapskaraktären redovisas i kapitel Bedömningsgrunder Bedömningen av konsekvenser för stads- och landskapskaraktär handlar om en samlad bedömning av upplevelsen av landskapet både visuellt och hur landskapet används. Bedömningen görs i relation till människor som befinner sig vid sidan av vägen. I öppna landskap påverkas ett större område av en förändring. I skogsterräng eller landskap som på grund av terrängformer inte är överblickbara på längre avstånd blir påverkan mer lokal. Den visuella förändringen i landskapet upptäcks först när man befinner sig nära. Aspekterna natur- och kulturvärden och rekreation ingår i bedömningen av konsekvenserna för stads- och landskapskaraktären, men bedöms även separat. I nedanstående text bedöms vägen i relation till jämförelsealternativet som innebär att det norra industriområdet inte är utbyggt. Av illustrationen framgår var fabriken planerar att bygga ut. Konsekvenserna då utbyggnaden är slutförd beskrivs i kapitel 7.12 sekundära och sammantagna miljökonsekvenser Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors Utanför Fors är landskapet öppet och ljust. Öster om Forssjön dominerar mörkare barrskog. Alternativ genom Fors går i södra delen i befintlig infrastrukturkorridor (väg 68 och järnväg). Där bedöms konsekvenserna av vägalternativet bli små. Inne i Fors går vägen i skärning nära fabriksområdet. Mitt i tätorten viker vägen av för att ge utrymme åt Fors bruks framtida industrimark. Det är svårt att bedöma konsekvenserna enbart i relation till jämförelsealternativet eftersom alternativet även måste ta hänsyn till en framtida flytt av järnvägen. Bedömningen är dock att jämfört med jämförelsealternativet ger alternativet måttliga till stora negativa konsekvenser för stadsbilden. Se även kapitel 7.12 där sekundära och sammantagna konsekvenser beskrivs. Norra delen av alternativet går genom obruten terräng. Ett område med höga naturvärden, sumpskogar och våtmark med visst värde berörs. Se vidare under Naturvärden. I öppna partier blir vägen mer synlig. Korridoren går tvärs riktningarna på de öppna rummen, vilket kan göra det svårare att hitta en väglinje som följer 63 (105)

34 landskapets former på ett bra sätt. Ytterligare en väg tillkommer i landskapet. Konsekvenserna för landskapskaraktären bedöms sammantaget som måttliga : Konsekvenser för stadsbilden Alternativ D - Bro i Forssjön Alternativ bro i Forssjön är i den södra delen gemensam med alternativ genom Fors. En bro i Forssjön blir ett påtagligt nytt inslag i landskapet. Skalmässigt balanseras bron av den storskaliga fabriken. Upplevelsemässigt ligger bron i ett något märkligt läge nära ena sidan av sjön. Vi är vana att broar ska gå tydligt över ett vattendrag eller dalgång. Marken på båda sidor av Forssjön är flack så bra naturliga landfästen för en bro saknas. En låg bro, som har möjlighet att upplevas som en del av fabriksområdet är därför att föredra. Konsekvenserna för stads- och landskapskaraktären bedöms då som små på denna sträcka. Vid Lilla Dicka är landskapet känsligt men vägen löper nära befintlig väg och konsekvensen för landskapsbilden bedöms som måttlig. Dock är det viktigt att vägen anpassas till landskapet. Alternativ F - Öst om sjön Alternativ öster om Forssjön går till största delen genom skogsmark och blir därför mindre synlig i landskapet. Där vägen passerar öppna delar, vid Lilla Dicka och söder om Östanfors syns den mer. Kring Lilla Dicka är odlingslandskapet bevarandevärt och känsligt för förändring. Här är det särskilt viktigt att hitta en väglinje som inte stör odlingslandskapet. Stora möjligheter finns att inom korridoren hitta en bra väglinje som tar stöd i moränkullar och följer landskapets former. I skogområdena berörs skogsvägar och stigar. I nästa skede måste viktiga stigar och vägar kartläggas så att möjlighet att korsa vägen kan ordnas. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små, men vid Lilla Dicka kan de negativa konsekvenserna bli stora om inte en bra väglinje kan hittas. 64 (105)

35 8.3 NATURMILJÖ Bedömningsgrunder När det gäller att bevara den biologiska mångfalden använder man vanligtvis nivåerna, landskap, biotoper och arter. Landskapsnivå: Stora sammanhängande områden ger goda spridningsmöjligheter för olika arter. Spridningen försvåras då områden fragmenteras vilket innebär att de splittras och blir mindre. Nya barriärer försvårar djurens vandringsmöjligheter. Biotopnivå: Ingrepp kan beröra olika typer av miljöer, exempelvis öppet vatten, myr skog eller åkermark. Intrång i olika miljöer bedöms i relation till hur många ovanliga arter den kan hysa och hur ovanlig den är i trakten Artnivå: Ingrepp kan påverka enskilda arter. Detta bedöms allvarligare om det gäller sällsynta eller hotade arter. Vilt Påverkan på viltet som individ kan delas in i fem kategorier: Förlust av livsmiljöer, barriäreffekter, trafikdödlighet, nya livsmiljöer och korridorer, samt föroreningar och störningar. Förlust av livsmiljö kan mätas i areal. Den negativa konsekvensen bedöms utifrån hur stor del av en livsmiljö som tas i anspråk av väg och övriga anläggningar. Barriäreffekten gör att det blir svårare för djuren att transportera sig dit de vill när de måste passera en väg. Barriäreffekten ökar om man sätter upp viltstängsel. Den negativa effekten ökar av ökad trafikmängd. Mindre än 1000 fordon per dygn gör att de flesta vilda arter fortfarande kan passera. Mellan fordon per dygn är en barriär för exempelvis utter men kan fortfarande passeras av större djur. Mellan fordon per dygn ger en större barriär. Många arter försöker fortfarande passera vägen men blir påkörda. Över fordon per dygn betraktas som en stor barriär. Trafikdödligheten påverkar i de flesta fallen inte djurbestånden på nationell nivå. Andelen trafikdödade älgar och rådjur motsvarar omkring 10 % av den årliga avskjutningen vid jakt. Lokalt kan dock trafikdödligheten vara av betydelse. Älgar beter sig olika beroende på deras erfarenhet av vägar. Ovana älgar kan bli påkörda i större utsträckning än de älgar som befunnit sig intill vägar under en längre tid. I vissa fall kan en ny väg även ge nya möjligheter för djurarter att sprida sig via exempelvis vägkanter Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors Korridoren går i söder och genom Fors i redan exploaterade områden vilket inte ger några negativa konsekvenser för naturvärdena. Norr om Forsån finns däremot naturmark. Där påverkas ett våtmarksområde och en sumpskog med höga naturvärden. När vägen byggs kommer vägområdet att fyllas ut och naturvärdena försvinna inom och i närheten av vägområdet. Den allra nordligaste delen berör jordbruks- och skogsmark där det inte redovisats några naturvärden. Naturvärden kan dock ändå finnas speciellt i gränslandet mellan odlingsmark och skog. Ser man enbart till vägen kommer en del av naturvärdet Åsgarn-Sävviken att splittras ytterligare jämfört med jämförelsealternativet. Speciellt påverkar detta sumpskogen. Sumpskogen är splittrad redan i jämförelsealternativet av en gång- och cykelväg. Splittringen blir än större med alternativ genom Fors. Den kvarvarande skogen mellan väg 68 och kartongfabriken förlorar kontakten med resten av våtmarksområdet västerut. Konsekvensen bedöms som stor för sumpskogen men liten för naturvärdet Åsgarn-Sävviken eftersom de viktigaste områdena ligger västerut. Denna bedömning 65 (105)

36 görs även för fågellivet. Totalt sett blir konsekvensen liten men för de fåglar som finns i sumpskogen bli konsekvensen stor. Se även kapitel 7.12, sekundära och kumulativa miljökonsekvenser där konsekvensen av hela industriutbyggnaden beskrivs. Bild 7.3.1: Konsekvenser för naturvärden Byggandet i våtmarken kan kräva samråd om naturmiljön enligt balkens 12:e kapitel. Bron över Forsån bedöms ge små konsekvenser på smådjurs passagemöjligheter längs med Forsån. Det beror på att industriområdet nedströms är en total barriär. Alternativ D - Bro i Forssjön Alternativet berör en liten del av området med naturvärdena i Forsån söder om Forssjön. Konsekvenserna för naturvärdena bedöms bli små eftersom större delen av området blir kvar och ligger söder om vägalternativet. Det finns inga utpekade naturvärden i sjön som påverkas negativt av detta vägalternativ. Däremot behöver troligen en större del av sjön utredas och eventuellt saneras med avseende på metallförorenade sediment Alternativet ansluter befintlig väg norr om Fors och påverkar därmed inga naturvärden. Påverkan på vilt bedöms bli marginell. Alternativ F - Öst om sjön Alternativet påverkar till allra största delen oexploaterade områden. Alternativet berör utpekade naturvärden nära Forsån söder om Forssjön. Korridoren ligger i en smal del av naturvärdet vilket gör det extra viktigt att bron över ån förses med strandremsor där de biologiska spridningsmöjligheterna för landlevande djur finns kvar. Då bedöms konsekvenserna bli små för naturvärdet. Med en bro utan strandremsor kan 66 (105)

37 konsekvensen bli måttligt negativ för dessa djur. Konsekvenserna för fågellivet söder om Forssjön bedöms bli liten eftersom vägen inte delar våtmarksområdena utan berör i ena änden. Det gör att våtmarksområdena söder om Forssjön blir kvar intakta. I övrigt passerar alternativet tre vattendrag. Två som leder till Forssjön och ett till Stora Halsjön. Här krävs anpassning av passagerna (broar eller trummor) för att smådjurens passagemöjligheter inte ska försämras. Korridoren ligger drygt 300 meter ifrån det föreslagna naturreservatet. Naturvärdena i naturreservatet bedöms inte påverkas av detta alternativ. Vad gäller viltet så bedöms markförlusten totalt sett som liten. Kvarvarande yta väster om sjön är så stor att mindre djur kan fortsätta leva i området. För mindre däggdjur bedöms konsekvensen av en ny väg bli måttlig då den kan upplevas skrämmande av dessa djur och de därför undviker att passera. Trafikmängden är tillräckligt låg för att älg och rådjur fortfarande ska kan passera vägen ut och in i området. Öster om vägkorridoren finns stora oexploaterade skogsområden kvar där större vilt kan finnas kvar. Väg 68 som barriär bedöms som liten förutsatt att inte viltstängsel sätts upp. Viltstängsel är speciellt negativt i söder och i norr där älg och rådjur ofta passerar till Forssjön respektive Stora Halsjön. Konsekvensen av att viltstängsel sätts upp är svårbedömd men om djuren inte längre har möjlighet att ta sig till de båda sjöarna finns det en risk att de flyttar österut till andra områden närmare sjöar. Ännu finns inget beslut om viltstängsel ska sättas upp eller inte. 8.4 REKREATION Bedömningsgrunder Enligt det nationella miljömålet God bebyggd miljö ska friluftslivet beaktas. Bland annat ska natur- och grönområdet med närhet till bebyggelse och god tillgänglighet värnas. I de transportpolitiska målen sägs bland annat att transportsystemets utformning inte skall påverka människors möjligheter till rörligt friluftsliv. Uppsplittring av bebyggelse och rekreationsområden ska begränsas. I miljöbalkens 3:e kapitel finns grundläggande bestämmelser avseende hushållning med mark och vatten. I 6 framgår att mark som har värde för friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors Inget intrång görs i något utpekat värdefullt friluftsområde. Alternativet innebär att väg 68 hamnar längre västerut och ger ökat buller i Bruksparken och de närmaste delarna av Forsån. Detta bedöms som en måttligt negativ konsekvens då den redan ligger i tätbebyggd miljö med ljud från fabriken. Området runt Sävviken ligger tillräckligt långt ifrån för att inte påverkas av ökade bullernivåer. Gång- och cykelvägen som ligger intill vägen kommer att bli bullerutsatt och bli mindre trevlig att använda. Detta bedöms som en liten negativ konsekvens från rekreationssynpunkt då vägen inte i första hand är värdefull ur rekreationssynpunkt. Konsekvenserna för fågelintressena bedöms bli små då de största värdena finns runt Sävviken som inte kommer att påverkas av ökade buullernivåer. 67 (105)

38 Alternativ D - Bro i Forssjön Alternativet berör i första hand rekreationsvärde i form av sportfiske. Den ökade bullerstörningen över Forssjön kan göra det mindre attraktivt att fiska i Forssjön. Stora delar av Forssjön är bullerstörda redan idag och den negativa konsekvensen bedöms som liten. Alternativ F - Öst om sjön Alternativet ger konsekvenser orsakade av intrång och buller i ett relativt tyst område. Idag är området öster om Forssjön helt oexploaterat och endast bakgrundsbuller från bruket hörs. Möjligheterna till närrekreation kan försämras, speciellt för Kullhyddan och troligen Högsveden. Boende i Östanfors, som troligen i första hand utnyttjar skogens till rekreation, kan förlora känslan av att bo intill en helt orörd skog även om vägen passerar minst 500 meter öster om byn. Det är inte känt hur frekvent skogen används för rekreation av övriga boende i Fors. Detta gör det svårt att bedöma hur stor negativ konsekvens vägalternativet innebär. För Östanforsborna bedöms alternativet innebära måttliga eller eventuellt stora konsekvenser för rekreationen. För boende i hela fors, små till måttliga konsekvenser. Enligt lokala jaktvårdkretsar finns gott om vilt i området. Efter vägbygget kan jakten försvåras i området väster om vägen. Den negativa konsekvensen bedöms som måttlig till stor lokalt men liten regionalt. Bedömningen för regional påverkan görs med hänsyn till att det fortfarande finns stora oexploaterade marker öster om vägkorridoren. Lokal påverkan är mer osäker då vi inte har kännedom om hur jakträttigheterna fördelar sig. 8.5 BULLER Bedömningsgrunder Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller för bostadsbebyggelse som bör tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Banverket och Naturvårdsverket har därefter utarbetat riktlinjer för buller från tågtrafik, och Vägverket har antagit allmänna råd för det statliga vägnätet. Riktvärdena sammanfattas i nedanstående tabell. Med bostadsbebyggelse menas permanent- och fritidshus samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. Tabell Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Ekvivalent ljudnivå avser medelljudnivå under ett dygn, maximal ljudnivå är högsta förekommande ljudnivå under en fordonspassage. Ekvivalent ljudnivå [db(a)] Maximal ljudnivå [db(a)] Inomhus (nattetid) Utomhus (frifältsvärde 1.) ) - vid fasad 55 / 60 2.) - på uteplats 55 2.) 70 - bostadsområdet i övrigt 60 2.) 1.) Med frifältsvärde menas ljudnivå utan inverkan av fasadreflexer 2.) Avser endast buller från järnväg. 68 (105)

39 För övriga typer av lokaler och områden har Naturvårdsverket gett förslag till riktvärden för buller från vägtrafik (BRÅD, Buller från vägtrafik. Allmänna råd, remissutgåva, 1991). Riktvärdena redovisas i ett kort sammandrag nedan. Tabell Riktvärden för vägtrafikbuller utomhus vid övriga lokaler och områden. Lokal eller områdestyp Vård-, undervisningslokaler samt rekreationsytor i tätbebyggelse Vid arbetslokaler, ej bullrande verksamhet Friluftsområde (med låg bakgrundsnivå), avsatt i kommunal översiktsplanering Bostadsområden med låg bakgrundsnivå Ekvivalent ljudnivå utomhus [db(a)] 55 1) 65 1) 40 1) ) 1) Riktvärdena avser frifältsvärde utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden korrigerade värden. Vidare avser värdena även uteplatser, lekplatser och balkonger etc. invid permanentbostäder och undervisningslokaler. 69 (105)

40 8.5.2 Konsekvenser Beräkningsförutsättningar För att bedöma bullerspridningen i de olika alternativa vägkorridorerna har grova väglinjer inom korridorerna använts vid bullerberäkningarna. Dessa linjer är inte fastlagda och den slutliga vägsträckningen kan hamna på annan plats inom den korridor som väljs för arbetsplanen. Vägens längdprofil (höjd jämfört med befintlig terräng) är heller inte detaljprojekterad så vid beräkningen har vägen lagts mer eller mindre direkt på befintlig terräng, utan exempelvis skärningar (som kan skärma av bullret) eller vägbankar. Nedan redovisade bullerlinjer ska därför betraktas som mycket preliminära och de används främst för att identifiera punkter där olika åtgärder kan behöva vidtas för de olika alternativen och belysa de alternativskiljande egenskaperna när det gäller buller. För alternativet Öst om sjön har bullerberäkningen utförts med hastigheten 90 km/tim. För alternativen Bro över Forssjön samt genom Fors har 70 km/tim använts vid beräkningarna, med början söder om södra infarten till Fors till strax norr om anslutningen av den nya länsvägen vid Östanfors. Jämfört med jämförelsealternativet föreslås alltså den skyltade hastigheten sänkas från 90 km/tim både söder och norr om Fors. En hastighetsförändring från 90 till 70 km/tim motsvarar cirka 3 db(a) lägre ekvivalentnivå. Alternativ C - Genom Fors Resultatet av bullerberäkningar visas i bild Alternativet innebär att den nya väg 68 dras mellan kartongfabriksområdet och Fors samhälle. Inne i Fors skulle vägalternativet placeras i tråg, cirka 6 meter under passerande järnvägsspår mot bruket. Vägalternativet skulle förmodligen också passera på bro cirka 6 meter över den nya väg 735, vilket också innebär en bank och bro över våtmarken norr om samhället. För bullerberäkningen har en 3-5 meter hög bank antagits där. I övrigt har vägalternativet placerats direkt på befintlig terräng eftersom profil inte tas fram förrän i arbetsplaneskedet. Alternativets placering medför att trafikbullret från väg 68 flyttas in mot Fors jämfört med jämförelsealternativet, även om inga bostadshus beräknas få ekvivalenta ljudnivåer över 55 db(a). I Östanfors minskar ekvivalenta ljudnivån betydligt, några enstaka hus får ekvivalentnivå över 50 db(a), men ingen får över 55 db(a). Se bild I beräkningen har inte hänsyn tagits till den nya järnvägssträckan som planeras och som skulle hamna väster om vägalternativet. Anledningen är att såväl sträckning som höjd inte har bestämts än. Förmodligen hamnar järnvägen högt över befintlig terräng över våtmarken norr om Fors, antingen på bank eller på bro. Med en hög bank skulle trafikbullret från detta vägalternativ skärmas av mot väster. 70 (105)

41 Bild Ekvivalent ljudnivå längs Alternativ C - genom Fors, samt längs kvarvarande delar av dagens väg (105)

42 Alternativ D - Bro i Forssjön Resultatet av bullerberäkningar visas i bild Alternativet har samma sträckning som jämförelsealternativet i södra och norra delen. Mittendelen går dock på en låg bro i Forssjön. Jämfört med jämförelsealternativet får inga ytterligare bostäder ekvivalenta bullernivåer över 55 db(a), men ljudet sprider sig längre österut över sjön jämfört med jämförelsealternativiet. Hastighetssänkningen söder och norr om Fors, som förutsätts för alternativet, innebär att ljudnivån sjunker något där, men i stort sett kommer de bostäder som i jämförelsealternativet har bullernivåer över 55 db(a) att ha det även fortsättningsvis i det här alternativet. Alternativ F - Öst om sjön För bullerberäkningarna öster om sjön har två alternativa vägsträckningar studerats på mellandelen av vägkorridoren. Resultatet av bullerberäkningar visas i bild och I södra delen går vägen genom ett ganska flackt landskap och avståndet från vägen till ekvivalentnivån 55 db(a) är omkring 50 meter. Därefter blir terrängen mer varierad och kuperad. I denna del är avståndet till 55 db(a) som mest cirka 75 meter. I dalgångar där vägen kommer att ligga på bro eller bank över befintlig terräng blir avståndet till 55 db(a) större än vid höjdpartier där vägen ofta dras genom bergsskärningar. Längs de båda östliga väglinjerna finns två byggnader som riskerar att få ekvivalenta bullernivåer över riktvärdet 55 db(a). Husen är dock inte bostadshus. Totalt hus kan få över 45 db(a), vilket är ett riktvärde som eftersträvas för bostadsområden med låg bakgrundsnivå. Flest hus blir berörda vid en västlig väglinje inom korridoren öst om sjön. Dessutom berörs skogen öster om Fors. Skogen har idag endast bakgrundsbuller från Fors bruk. I det här alternativet kommer ljudnivåerna att öka betydligt vilket bedöms som en stor negativ konsekvens för de som nyttjar skogen i rekreationssyfte. Längs de delar av nuvarande väg 68 som blir kvar vid Fors och Östanfors minskar ekvivalenta ljudnivån betydligt, bara något enstaka hus får ljudnivåer över 55 db(a). Maximalnivån förändras däremot inte eftersom dessa vägavsnitt kommer att trafikeras av tung trafik. 72 (105)

43 Bild Ekvivalent ljudnivå längs Alternativ D - Bro i Forssjön. 73 (105)

44 Bild Ekvivalent ljudnivå längs en möjlig väglinje i Alternativ F - Öst om sjön, samt längs kvarvarande delar av dagens väg (105)

45 Bild Ekvivalent ljudnivå längs en annan möjlig väglinje i Alternativ F - Öst om sjön, samt längs kvarvarande delar av dagens väg (105)

46 8.6 KULTURMILJÖ Bedömningsgrunder Projektet berör både länsintressanta och kommunintressanta kulturmiljöer. Dessutom finns det flera lämningar, både lagskyddade fornlämningar och icke lagskyddade övriga kulturlämningar. Konsekvensbedömningen görs enligt nedanstående tabell: Intrång Konsekvensbedömning Motiv Intrång i fast fornlämning Intrång i övrig kulturlämning Intrång i lämning med oklar status Intrång i centrala delar av kulturhistoriskt intresse Intrång i perifera delar av kulturhistoriskt intresse Måttligt negativ Liten negativ Liten till måttligt negativ Mycket negativ Måttligt negativ Fornlämningar bör generellt bli kvar orörda. Ingen anmärkningsvärd fornlämning har påträffats. Övrig kulturlämning bedöms ha ett lägre värde än en fast fornlämning Kan inte bedömas i detalj innan statusen klarläggs Hanteringen av kulturmiljöintressen hanteras i enlighet med länsstyrelsens riktlinjer. De rekommendationer avseende förundersökningar som redovisas följer dalarnas museums utredning Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors Sammanfattningsvis kan sägas att vägalternativet inte går genom några utpekade områden med kulturhistoriska intressen men genom områden där det kan finnas fornlämningar. Dalarnas museum som gjort den arkeologiska utredningen föreslår ett antal förundersökningar i senare skede. Vägalternativet löper främst genom äldre ängsmark som inte är lika värdefull ur kulturmiljösynpunkt som delarna närmare gårdarna. En stor del av vägkorridoren går genom mark som tidigare är skogsmark och ängsmark. Konsekvensen av skärningen i de strukturerna bedöms som små. I de delar vägen kan skära av åkerytor påverkar det även kulturmiljövärdet något negativt eftersom dagens åkerytor är gamla. Inne i Fors är marken redan exploaterad och de tidigare strukturerna redan borta. Konsekvensen av intrånget i fornlämningar bedöms som måttlig. Konsekvensen av intrång i kulturhistoriska miljöer i övrigt bedöms som litet då enbart odlingsmark utan högre värde berörs. Fornlämningar Vägkorridoren berör längst i norr en kolbotten med kolarkojgrund, tjärdal samt möjligen en tillhörande husgrund. Tjärdalen samt husgrunden bör arkeologiskt undersökas om en exploatering blir aktuell. Lite längre söderut, norr och väster om Stora Halsjön, finns delar av Östanfors odlingsmarker. Det berörda odlingsområdet bedöms inte ha något högt antikvariskt värde, då det dels uppvisar sentida former samt delvis har exploaterats av befintlig väg 68 och bebyggelse. 76 (105)

47 Strax sydöst om Bäckafors i Lycka löper vägkorridoren över ett flackt åkergärde. Sökschaktsgrävning har genomförts utan att äldre lämningar framkom. Hytt- och kvarnområdet berörs inte av vägkorridoren. Strax innan vägkorridoren når fram till Forsån löper den över en åkerplatå. På platån har ett fynd av kvartsavslag gjorts (raä 211) och den har ett bra läge för tidiga bosättningar och andra verksamheter. Den bör undersökas genom direkta markundersökningar. Sydväst om Forsån berörs östra kanten av Västanfors bytomt (raä 348) och eventuellt Fors hytt- och hammarområde (raä 101). Här bör en arkeologisk förundersökning utföras på de mindre ytor som inte har bebyggts i modern tid. Konsekvensen av intrånget i fornlämningar bedöms som måttlig. Alternativ D - Bro i Forssjön Korridoren berör främst Forssjön vars värde ur kulturmiljösynpunkt är begränsat. Alternativet följer dagens sträckning på väg 68 och påverkar i liten grad de gamla strukturer jordbruksstrukturerna. Konsekvensen bedöms som liten för kulturmiljön. Fornlämningar Korridorens nordliga ände berör ett av 1700-talets åkergärden mellan sjön och Östanfors bytomt (raä 349). Platån bör utredas genom direkta markundersökningar. Södra änden av vägkorridoren tangerar både Lilla Dickas bytomt (raä 333) och Mälbys bytomt samt en del av byarnas äldre åkergärden. Konsekvensen av intrånget bedöms som måttligt för bytomten Alternativ F - Öst om sjön Vägkorridoren berör i norr mark som varit skogsmark under lång tid och inte har några kulturhistoriska värden. I höjd med Kullhyddan och Högsveden berörs marker som tidigare varit ängsmark. Här skär vägen tvärs igenom äldre kulturmiljöhistoriska strukturer. Sambanden kan sannolikt ses även efter vägbyggnaden även om de inte blir lika tydliga. Konsekvensen bedöms som svagt negativ. Även söder om Forssjön berörs tidigare ängsmark och odlingsmark. Här går vägen parallellt med strukturen. Området ligger i den nordligaste delen av ett bevarandevärt odlingslandskap och konsekvensen bedöms som måttligt negativ. En väl utarbetad väglinje är viktig för att minska den negativa påverkan. Konsekvensen för kulturmiljön bedöm som måttlig både för att fornlämningar kan behöva grävas ut och på grund av negativ på verkan på odlingslandskapet. Fornlämningar Öster om Stora Halsjön skär vägkorridoren igenom östra delarna av de odlingsmarker som omger sjön. Det berörda odlingsområdet bedöms inte ha något högt antikvariskt värde, då det dels uppvisar sentida former samt delvis har exploaterats av befintlig väg 68 och bebyggelse. Längre söderut berörs ett mindre odlingsområde benämnt Pellas Kolning (raä 289). Runt området finns spår som innebär att odlingen kan ha en hög ålder. Här föreslås en arkeologisk förundersökning. Söder om Stora Halsjön närheten finns ett litet gruvområde (raä 292) av okänd ålder. Om en exploatering blir aktuell bör gruvområdet undersökas för att ge svar på vilket brytvärt mineral som eftersöktes och gruvans ålder. Vid Kullhyddan finns åkerplatåer på båda sidorna om dalgången, som löper upp från Forssjön i sydväst. Här har också fynd gjorts av kvartsavslag och en stenyxa (raä 212) 77 (105)

48 Även bäcken i dalgångens botten är intressant, då vegetation av sedimentavlagringar kan gömma kvarnar och/eller hytta. Här förslås att platåerna samt bäckravinen utreds genom direkta markundersökningar. I detta område finns dessutom yngre odlingslämningar strax öster och söder om nuvarande åkermarker. Dessa bedöms inte ha något högt kulturhistoriskt värde och kan inte klassas som fast fornlämning. Vid Nyänget, strax söder om Högsveden, finns områden med fossil åker i den nuvarande skogsmarken. Dessa områden har troligen odlats upp under 1800-talets lopp: De bedöms därför inte ha ett högt antikvariskt värde. Södra änden av vägkorridoren tangerar både Lilla Dickas bytomt (raä 333) och Mälbys bytomt samt en del av byarnas äldre åkergärden. I sluttningen mellan nuvarande väg 68 och ner mot Forsån och Dickasjön finns flera lämningar. De delar av området som kan beröras av exploateringen måste förundersökas. 8.7 VATTEN Bedömningsgrunder I samband med vägprojekt kan konsekvenser uppstå för vatten genom förändringar av grundvattennivå och/eller av vattenkvalitet. Förändringar i vattenkvalitet kan uppkomma ur två typer av föroreningskällor. Det ena är föroreningar under vägens normala förhållanden från avrinnande vägdagvatten. Det andra är oljespill vid en eventuell olycka. Konsekvenserna av utsläpp vid en eventuell olycka redovisas i kapitel Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors Trafikmängden är under fordon per dygn och inga särskilda åtgärder krävs normalt. Öppna diken är dock att föredra istället för ledningar. Det finns känslig miljö i söder där den nya vägen ansluter befintlig väg. Området med höga naturvärden ligger alldeles intill vägområdet. Vägdagvattnet bedöms inte ge några negativa konsekvenser för miljön. Alternativ D - Bro i Forssjön Trafikmängden är så liten att det normalt inte krävs några speciella åtgärder för omhändertagande av vägdagvatten. I söder går väglinjen i kanten av naturvärdena söder om Forssjön. Vägdagvattnet bedöms inte ge några negativa konsekvenser för omgivningen. På bron i Forssjön kommer vattnet troligen att avledas direkt till sjön. Det ger viss ökad föroreningsbelastning på Forssjön. Detta bedöms inte ha några märkbara negativa effekter på sjön eftersom trafikmängden är så liten. Alternativ F - Öst om sjön Trafikmängden är så liten att det normalt inte krävs några speciella åtgärder för omhändertagande. Förutsättningarna för långa öppna diken är dessutom goda i detta alternativ vilket minimerar föroreningsbelastningen. Vägdagvattnet bedöms inte ge några märkbara negativa konsekvenser. En brunn ligger inom vägkorridoren och det går idag inte att säga hur nära vägen den kommer att hamna. Om brunnen försvinner måste vattenförsörjningen till fastigheten ersättas. Konsekvensen bedöms som liten. 78 (105)

49 8.8 RISK Bedömningsgrunder Som ett grovt mått på risknivån har vi i vägutredningen tagit fram antalet boende inom 100 meter från befintlig väg 68 samt respektive vägkorridor. Det finns inga nationella rekommendationer när det gäller säkerhetsavstånd från en primär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholm har däremot tagit fram rekommendationer att risksituationen ska bedömas 100 meter från en sådan väg. Antalet bostäder som ligger nära vägalternativen kan i slutändan minska betydligt beroende på om väglinjen läggs längst ifrån bebyggelsen. I det här skedet ger analysen endast en indikation på hur väsentlig aspekten blir i senare skeden. Risken för skador på miljön i händelse av farligt gods-olycka har bedömts i relation till om avståndet till naturvärden ökar eller minskar Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors I alternativ Genom Fors ligger 66 hus inom 100 meter från korridoren. De flesta hus ligger inne i Fors. Fyra hus ligger norr om Fors där genom Fors ansluter befintlig väg. Två hus finns i Lilla Dicka söder om Fors. Med detta alternativ riskerar antalet människor som bor närmare en 100 meter från vägen att öka vilket ger en sämre situation ur risksynpunkt. Vid en farligt gods-olycka finns det risk att naturvärden skadas norr om Forsån där vägen passerar genom våtmarken. Risken för förorening är dock totalt sett liten då mängden miljöfarligt gods som transporteras på sträckan är tämligen liten och sannolikheten för olycka likaså. Risken ökar dock jämfört med idag eftersom vägen passerar närmare naturvärden. Om detta alternativ blir aktuellt måste en riskanalys genomföras där behovet av säkerhetshöjande åtgärder för boende bedöms. Alternativ D - Bro i Forssjön Fem bostadshus ligger inom 100 meter från korridoren i detta alternativ. Fyra vid anslutningen till befintlig väg i söder och ett bostadshus vid anslutningen i norr. De hus norr om Fors som idag ligger nära vägen kommer även fortsättningsvis att ligga nära. Totalt sett blir risksituationen likartad med jämförelsealternativet i det här alternativet. Vid en olycka med oljeutsläpp nära Forssjön blir sjön och en del strandkanter med stor sannolikhet förorenade. Risken för förorening är dock totalt sett liten då mängden miljöfarligt gods som transporteras på sträckan är tämligen liten och sannolikheten för olycka likaså. Alternativ F - Öst om sjön I detta alternativ finns 10 hus inom 100 meter från vägkorridoren. Nio hus ligger i söder där den nya vägen ansluter till befintlig väg. Ett hus finns vid Kullhyddan. Detta hus ligger i vägkorridoren. Risksituationen jämfört med idag förbättras eftersom färre människor kommer att bo närmare än 100 meter från vägen. Vid en farligt gods-olycka finns det risk att naturvärden skadas söder om Forssjön. Risken för förorening är dock totalt sett liten då mängden miljöfarligt gods som transporteras på sträckan är tämligen liten och sannolikheten för olycka likaså. Risken ökar dock något, jämfört med idag, eftersom vägen går närmare naturvärden. 79 (105)

50 8.9 BOENDEMILJÖ OCH HÄLSA Bedömningsgrunder För de flesta boendemiljöaspekter finns inga bedömningsgrunder att relatera till och därför förs endast ett resonemang kring frågan. Förändringar i bullernivåer och dess konsekvenser redovisas i kapitel 7.5. För vibrationer finns förslag till skyddsavstånd framtagna av Vägverket. Se tabell nedan: Tabell Förslag till minimiavstånd mellan byggnad och väg för att undvika vibrationsproblem Jordart Fordonshastighet 70 km/h lös lera sand morän 5 6 Fordonshastighet 90 km/h Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors Alternativet ger ökade bullernivåer inne i Fors och risken är stor att människor blir mer störda av vägen. Vägens intrång i naturmarken norr om Fors bedöms som en liten negativ konsekvens för boendemiljön då området inte används i så stor utsträckning. Dessutom påverkas redan samma område av utökningen av industriområdet och därför blir intrånget av vägen endast ett litet ytterligare intrång. Bebyggelsen ligger som närmast omkring 50 meter från korridoren. Då jordarten är lera av fastare typ bedöms avståndet som tillräckligt stort för att komfortstörningar från markvibrationer inte ska uppstå. Alternativ D - Bro i Forssjön Alternativet ger små negativa konsekvenser för boendemiljön då den nya delen går långt från bostäder. Viss bullerspridning kan dock ske till sommarstugeområdet öster om Forssjön. Även i detta alternativ ligger bebyggelsen omkring 50 meter från vägen. Bebyggelsen ligger som närmast omkring 50 meter från korridoren. Då jordarten är lera av fastare typ bedöms avståndet som tillräckligt stort för att inga störande vibrationer ska uppstå. Alternativ F - Öst om sjön Alternativet går huvudsakligen långt ifrån bostäder och de mest tätbebyggda delarna av Fors och bedöms generellt ge små negativa konsekvenser. Passagen förbi Kullhyddan kommer dock att ge avsevärt högre bullernivåer för huset. Bullernivåerna beräknas ligga strax under riktvärdet. Vid Lilla Dicka finns ett antal gårdar inom lerområdet som ligger närmare väglinjen än 100 m, och därigenom kan löpa viss risk att få problem med markvibrationer. Passagen av Forsån och sankmarkerna måste dock ske på bro och för passagen av det uppodlade lerområdet måste leran förstärkas med kalkcementpelare. Dessa åtgärder kommer att eliminera eventuella problem med markvibrationer. Den norra delen av sträckan passerar stigsystemet som leder till utflyktsmålet Skidtjärn. Detta ger negativa konsekvenser för friluftsvärdet både avseende buller och 80 (105)

51 eventuellt som barriär. Vildmarkskänslan öster om Östanfors kommer att förskjutas österut HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Bedömningsgrunder Enligt miljöbalkens 3:e kapitel 4 får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Även skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. För att bedöma påverkan på jordbruksmarken har ytorna som får EU-bidrag studerats och mätts upp. Vid bedömningen av om kvarvarande ytor kan brukas har vi tittat på om det finns åkrar med motsvarande storlek som får EU-bidrag. I så fall har vi antagit att de kan brukas med lönsamhet och att den negativa konsekvensen därmed blir liten. En grov bedömning av massbalansen har gjorts i vägutredningen. Om material till vägen huvudsakligen kan tas från väglinjen bedöms konsekvensen ur naturresurssynpunkt som liten. Om stora mängder byggmaterial behövs men de kan tas från närområdet och därmed minska transportbehovet bedöms konsekvenserna som måttliga likaså om materialbehovet inte är så omfattande. Om materialet tas långväga ifrån bedöms konsekvensen som stor Konsekvenser Det är tillståndsmyndigheterna som bedömer om utbyggnaden av kartongfabriken är ett så väsentligt samhällsintresse att jordbruksmarken får tas i anspråk för en ny väg. Därmed görs ingen analys av samhällsintresset i detta dokument. Alternativ C - Genom Fors Detta alternativ skär genom tre jordbruksytor i den nordligaste delen av korridoren på en sträcka av totalt omkring 350 meter. Ytorna bör kunna användas för jordbruk även efter vägbygget förutsatt att väglinjen ges en god anpassning. Konsekvensen ur naturresurssynpunkt bedöms som liten. Väglinjen angränsar också jordbruksmark alldeles intill norra gränsen av industriområdet. Dessa områden försvinner troligen helt när industriområdet utökas norrut. Troligen kan inte enbart material från väglinjen användas i projektet utan en del behöver transporteras till platsen. Konsekvensen bedöms som måttlig speciellt om massor kan tas från den planerade bergtäkten i Mälby Alternativ D - Bro i Forssjön Alternativet berör jordbruksmark i liten utsträckning. Vid anslutningen i norr till befintlig väg 68 kan jordbruksmarken naggas i kanten något i norr. Vid anslutningen i söder ligger en yta på knappt 4 hektar. Beroende på var väglinjen slutgiltigt placeras kan den ytan delas i två mindre ytor som fortfarande kan brukas. Konsekvensen bedöms då som måttlig. Väglinjen kan också skära av ena änden av jordbruksytan, vilket gör att en större yta blir kvar som en enhet. Konsekvensen bedöms då bli liten. I alternativet går stora mängder byggmaterial åt, exempelvis berg och betong. Om massorna kan tas från den planerade bergtäkten i Mälby (vilket är troligt) bedöms konsekvenserna som måttliga. Måste de transporteras långa avstånd bedöms konsekvensen som stor. 81 (105)

52 Alternativ F - Öst om sjön Den värdefullaste marken ur jordbrukssynpunkt finns söder om Forssjön (se 4.8.8). Omkring 900 meter av vägen går genom den jordbruksmarken. I norr berörs något mindre värdefull jordbruksmark. Mitt på sträckan, strax norr om Forssjön i höjd med Kullhyddan berörs jordbruksmark på en sträcka av omkring 400 meter. I den nordligaste delen passeras ytterligare tre områden. Två av dem kommer troligen inte att beröras alls medan den tredje möjligen kan skäras av något i kanten. Vissa ytor kan bli mer svårbrukade med detta alternativ. Den negativa konsekvensen beror av vilken väglinje som slutligen väljs. Konsekvensen bedöms idag som måttlig. I alternativet råder massbalans vilket innebär att massor från väglinjen huvudsakligen kan användas STÖRNINGAR UNDER BYGGTIDEN Bedömningsgrunder I byggskedet är främst följande aspekter aktuella i det här projektet: buller och vibrationer utsläpp till mark och vatten förorenade områden I vägutredningen identifieras främst vilka skillnader i störningar som finns mellan olika alternativ under byggtiden Konsekvenser Alternativ C - Genom Fors I detta alternativ är risken stor för bullerstörningar under byggtiden eftersom vägen går genom tätorten. För att i möjligaste mån undvika olägenheter är en god arbetsplanering av stor vikt. Idag finns inga kända vibrationsproblem men då området till stor del består av lera är det inte helt otänkbart att det kan uppkomma komfortstörningar tidvis. Vissa delar av vägen går nära känslig naturmiljö som kan ta skada i händelse av oljeutsläpp. En god beredskap för olyckor kommer därför att vara viktig. De förorenade massorna frånbangårdsområdet måste tas om hand i speciell ordning. Ytterligare markprovtagningar kan behövas i arbetsplaneskedet men också en beredskap för omhändertagande av förorenat avfall i byggskedet. Troligen måste en hel del massor föras till byggplatsen och en god planering av detta behövs för att minimera störningarna. Transporterna kan behöva gå nära bostäder Omhändertagande av vatten från bygget behöver också planeras så att inte Forsån och våtmarkerna påverkas negativt. Alternativ D - Bro i Forssjön Den södra delen av alternativet går omkring 100 meter från bostäder i den sydligaste och den nordligaste delen. Sannolikt blir det inga stora problem med buller- eller vibrationsstörningar. Sommarstugeområdet vid sjöns östra strandkant kommer förmodligen att påverkas av bygget eftersom ljudet från exempelvis spontslagning och pålning sprids över sjön. Eftersom korridoren går genom ett vattenområde kan oljeutsläpp spridas långt relativt snabbt. En god beredskap för olyckor kommer därför att vara viktig. I den vattendom 82 (105)

53 som krävs kommer skyddsåtgärder för att förhindra grumling och spridning att vara en viktig aspekt i tillståndsansökan. Det finns inga kända förekomster av markföroreningar och det är inte särskilt troligt att man påträffar några okända under byggtiden då marken huvudsakligen är oexploaterad. Stora mängder massor behövs i det här alternativet. Transporterna bör dock kunna genomföras på det allmänna vägnätet. En god planering krävs ändå för att minska störningarna till omgivningen. Omfattande skyddsåtgärder för att undvika negativ påverkan på Forssjön av förorenade sediment och grumling kommer att krävas. Alternativ F - Öst om sjön Vägalternativet går i första hand genom obebodda områden. Buller- och vibrationsstörningar kan möjligen uppstå vid Lilla Dicka och Kullhyddan. En god arbetsplanering behövs för att minimera olägenheterna. Söder om Forssjön finns naturmiljöer där oljeutsläpp kan skada värdena. En god beredskap för olyckor kommer därför att vara viktig. Det finns inga kända förekomster av markföroreningar och det är inte särskilt troligt att man påträffar några okända under byggtiden då marken till största delen är helt oexploaterad. Omhändertagande av vatten från bygget behöver också planeras så att inte Forsån och övriga vattendrag som passeras påverkas negativt SEKUNDÄRA OCH SAMMANTAGNA MILJÖKONSEKVENSER Flytt av väg 68 är enbart en del av hela projektet med utbyggnad av Fors bruk. I bild redovisas även de planerade nya industriytorna som diskuteras för närvarande. I relation till det förslaget får i vissa fall väg 68 liten betydelse för miljön och i andra fall större. Detta beskrivs översiktligt nedan. Flytten av väg 735 och utökningen av industriområdet norr om dagens industriområde ska redan vara genomförda när väg 68 byggs om. Sannolikt är även järnvägen flyttad men detta kan också ske samtidigt som bygget av väg 68. När väg 68 är flyttad kan kartongfabriken bygga sin fjärde kartongmaskin och de planerade investeringarna i dagens utvecklingsplan är därmed genomförda. Längre fram i tiden kan fabriken bygga en femte kartongmaskin intill den fjärde. Att kartongfabriken byggs ut innebär inte omedelbart att några planer på ytterligare exploatering genomförs i Fors. Utbyggnaden ger dock orten större möjlighet att leva vidare vilket på längre sikt kan leda till ytterligare utbyggnad av verksamheter. De sammantagna miljökonsekvenserna när industrin är helt utbyggd kommer främst att orsakas av det direkta intrånget i naturmiljöerna som utbyggnaden medför. Industrins ökning av produktionen ger ökade utsläpp av luftföroreningar men inte i sådan omfattning att det ger problem för luftkvaliteten i stort. Ökad produktion ger också ökad trafikmängd till och från fabriken vilket beskrivs i kommande MKB:er. 83 (105)

54 Bild Redovisning av helt utbyggt fabriksområde. Konsekvensen för stads- och landskapsbilden blir inte så stor norr om Fors av alternativ C Genom Fors om man förutsätter att det också finns en järnväg och ett industriområde öster om vägen. Inne i Fors kommer stadsbilden att vara kraftigt förändrad då järnvägen kommer att gå på bro och tillsammans med en väg blir de exploaterade ytorna betydligt större än idag. Ytterligare påverkan från vägen på andra miljöintressen såsom naturmiljö, eller kulturmiljö blir också liten om man beaktar att det norra industriområdet finns. Konsekvensen för landskapsbilden av alternativ D Bro i Forssjön blir liten om man förutsätter att det finns sett industriområde i sjön väster om vägen. Vägalternativet riskerar att bidra till föroreningsspridningen i sjön men det gör också utbyggnaden av fabriksområdet. Med detta alternativ blir också en större vattenyta ianspråktagen för exploaterad mark. Konsekvenserna av Alternativ F Öst om sjön blir samma även när industriområdet är utbyggt. Det beror på att det är en traditionell förbifart som går långt ifrån exploaterade områden. Flytten av järnvägen, bygget av gång- och cykelvägen samt utökningen av industriområdet norrut innebär sammantaget att nästan hälften av sumpskogen intill Forsån försvinner oavsett vilket vägalternativ som byggs. Den nya järnvägsdragningen kommer att ge en hög bank nära gården Bäckafors och miljön runt gården kommer att förändras radikalt. Järnvägens dragning ligger i den östra kanten av den redovisade länsintressanta kulturmiljön. 84 (105)