Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn"

Transkript

1 Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ISBN

2 Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn 2009 Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Kommunala arbetsmarknadsverket 2009

3 Första upplagan Nätpublikation ISBN Helsingfors 2009 Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen Helsingfors tfn (09) 7711 fax (09)

4 Första upplagan Nätpublikation ISBN Helsingfors 2009 Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen Helsingfors tfn (09) 7711 fax (09)

5 Till läsaren Den här handboken behandlar anställningsfrågor för rektorer och lärare i grundskolor och gymnasier. Den har utarbetats som stöd och arbetsredskap för dem som arbetar med löne- och personaladministration i kommunerna. Handboken tar upp grundskole- och gymnasielärarnas rättsliga ställning, löner och arbetstid. Den ersätter den tidigare handboken om anställningsfrågor för grundskolans och gymnasiets undervisningspersonal, som utkom år Handboken har utarbetats vid Kommunala arbetsmarknadsverkets undervisnings- och bildningsenhet. I slutet av boken finns den lagstiftning som gäller anställningsvillkoren för grundskole- och gymnasielärare. KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 3

6 Innehåll Innehåll Till läsaren... 3 I LÄRARBEHÖRIGHET Allmänt Krav på språkkunskaper Allmänt Rektorer Lärare inom grundläggande utbildning och förskoleundervisning Gymnasielärare Hur språkkunskaper visas Examina Rektorer Klasslärare Pedagogie magister Pedagogie kandidat Ämneslärare Klasslärarexamen som avlagts i de nordiska länderna Folkskollärarexamen och klasslärare i grundskolan Lärare som ger förskoleundervisning Klasslärare och barnträdgårdslärare Socialpedagog, socialhandledare, socionom (YH) Ämneslärare Ämneslärare inom grundläggande utbildning Ämneslärare i gymnasiet Studier som motsvarar ämneslärarstudierna Specialfrågor för olika läroämnen Modersmål och litteratur, bildkonst Historia och samhällslära Hälsokunskap Handarbete, huslig ekonomi och vissa andra läroämnen Religionsundervisning Valbart ämne Elevhandledare i grundskolan och studiehandledare i gymnasiet Högre högskoleexamen Magisterexamen med ett pedagogiskt läroämne som huvudämne Lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier Specialundervisning Allmänt Specialundervisning på deltid Pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne Annan högre högskoleexamen Nordisk speciallärarutbildning Specialundervisning i klass och i förskolan Specialundervisning i klass Specialundervisning i klass för förskolelever Särskilda frågor Tidigare uppnådd behörighet

7 Innehåll 11 Utländsk utbildning Dispens II LÄRARNAS RÄTTSLIGA STÄLLNING Tjänste- eller arbetsavtalsförhållande Anställning Prövotid Tjänsteförhållande för viss tid Visstidsanställningens längd Grunden för visstidsanställning Upprepade visstidsanställningar Angivande av tidsbegränsning Ersättning för ogrundad visstidsanställning Uppsägning av tjänsteförhållande Uppsägningsgrunder som beror på tjänsteinnehavaren Uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker Uppsägningstider Hävning av tjänsteförhållande III LÄRARNAS TJÄNSTEUPPGIFTER Definition Arbetsgivaren bestämmer om uppgifterna Uppgifternas innehåll Uppgiftsbeskrivning IV LÄRARNAS LÖNER Allmänt Uppgiftsrelaterad lön Grundlön Tjänstebeteckning Examen Behörighet Uppgifternas svårighetsgrad och dess inverkan på lönen Individuellt tillägg Individuellt tillägg Årsbunden del av det individuella tillägget Övriga löner (tillägg som inte hör till den uppgiftsrelaterade lönen) U-områdestillägg Fjärrortstillägg Resultatbonus Individuellt lönetillägg Övergångstillägg Ordinarie lön Övertimarvode Ersättning för övertimmar Lön för deltidsanställda Hur tjänstledighet inverkar på lönen Tjänstledighet med lön Oavlönad tjänstledighet Oavlönad tjänstledighet för en del av dagen

8 Innehåll V ARBETSTID FÖR LÄRARE Indelning av arbetstiden Principen om effektiv användning av arbetstiden Grundskolan Elevarbetsdagar per år Tre lärararbetsdagar per år Extra dagar för utveckling av arbetsplatsen m.m Övriga arbetsdagar Arbetstid per vecka Daglig arbetstid Arbetstid som är förlagd till arbetsplatsen Arbetstid som är förlagd till hemmet Gymnasiet Vuxengymnasier Arbetstiden för elevhandledare i grundskolan läsåret Allmänt Bunden arbetstid Arbete under icke-bunden arbetstid VI KALKYLERAD SEMESTER, SEMESTERPENNING OCH SEMESTERDAGSERSÄTTNING SAMT SEMESTER FÖR REKTORER Kalkylerad semester Allmänt Grundbegrepp Tidpunkten för och längden på den kalkylerade semestern Semesterpenning Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare Allmänt De som anställts för arbetsåret De som anställts för kortare tid än arbetsåret Semester för rektorer VII AVBROTT I TJÄNSTEUTÖVNINGEN Allmänt Beviljande av tjänstledighet Beviljande av prövningsbaserade tjänstledigheter Tjänstledigheter enligt tjänstekollektivavtal Sjukledighet Rätt till sjukledighet Sjuklön Sjukdom som leder till pension eller rehabiliteringsstöd för viss tid Timlärare i bisyssla Moderskapsledighet Föräldraledighet Föräldraledighet för vård av adoptivbarn Partiell föräldraledighet Faderskapsledighet Vårdledighet Partiell vårdledighet Tillfällig vårdledighet Frånvaro på grund av tvingande familjeskäl

9 Innehåll 4.11 Offentligt uppdrag som tjänsteinnehavare inte har rätt att avsäga sig Repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning, försvarskurs Deltagande i huvudavtalsorganisationernas högsta beslutande organs möten Facklig utbildning Studieledighet Vissa tjänstledigheter VIII SÄRSKILDA FRÅGOR FÖR GRUNDSKOLOR, GYMNASIER OCH VUXENGYMNASIER Ambulerande lärare Minskning av undervisningsskyldigheten för ambulerande lärare Minskning baserad på förflyttningar Minskning enligt sträcka Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare Bostad i samma kommun som skolan och undervisning i två eller flera skolor under samma dag Bostad utanför kommunens gränser och undervisning i två eller flera skolor under samma dag Undervisning i samma skola hela dagen Reseersättningar för timlärare Vuxengymnasium och vuxenlinje vid ett gymnasium Lön Undervisningsskyldighet S.k. blandlektorer Vuxengymnasietillägg (= tillägg för årskurslöshet) Tillägg för handledning i och övervakning av modersmåls- och litteraturövningar Vuxengymnasietillägg och tillägg för övningar i modersmålet med hjälp av koefficient Exempel på uträkning av lön IX TIMLÄRARE Allmänt Undervisningstimmar som krävs för huvudsyssla Tjänsteförordnandets inverkan på anställningsvillkoren Anställningstid De största skillnaderna mellan huvudsyssla och bisyssla Lönen Arbetstiden Andra viktiga skillnader X SKÖTSEL AV EN TJÄNST PÅ DELTID Skötsel av en tjänst på deltid Deltidsanställningens inverkan på verksamheten och kostnaderna Anställningsvillkoren när en tjänst sköts på deltid Timlärare i huvudsyssla XI FORMLER FÖR LÖNEBERÄKNING Avrundningsregel Vägd undervisningsskyldighet

10 Innehåll 3 Beräkning av övertimarvoden Årsarvode för en veckoövertimme Engångstimarvode Uträkning av dagslönen För en hel dag För en del av dagen Minskning av övertimarvodet vid oavlönad tjänstledighet För hela dagar För en del av dagen Timmar för förberedelse av demonstrationer Minskning av undervisningsskyldigheten Minskad undervisningsskyldighet på grund av skolledaruppgifter Minskad undervisningsskyldighet för ambulerande lärare TABELLER LAGSTIFTNING FÖRKORTNINGAR UKTA Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal AKTA Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet KomTjL Lagen om kommunala tjänsteinnehavare ArbAvtL Arbetsavtalslagen uvs Undervisningsskyldighet HFD Högsta förvaltningsdomstolen KA Kommunala arbetsmarknadsverket OAJ Undervisningssektorns fackorganisation FPA Folkpensionsanstalten YH Yrkeshögskola 8

11 Lärarbehörighet I LÄRARBEHÖRIGHET I detta kapitel behandlas vissa centrala och ofta förekommande frågor om behörighet för rektorer och lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Den aktuella lagstiftningen finns i slutet av publikationen. 1 Allmänt Enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998, nedan behörighetsförordningen) ska en lärare ha behörighet för den undervisning läraren ger. Det är alltså inte fråga om behörighet för en tjänst. Behörigheten utreds i fråga om alla de uppgifter läraren sköter. Kommunerna beslutar om tjänstebeteckningarna för undervisningspersonalen eftersom det inte finns bestämmelser om dem i utbildningslagstiftningen. 2 Krav på språkkunskaper 2.1 Allmänt 2.2 Rektorer Behörighetsförordningen innehåller bestämmelser om grundskoleoch gymnasiepersonalens språkkunskaper. Bestämmelserna om rektorers och lärares språkkunskaper har ändrats genom en lagändring (1133/2003) som trädde i kraft Ändringen baserar sig på språklagen (423/2003) och lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Lagarna trädde i kraft i början av år Den senare lagen tillämpas på läroanstalter till de delar som gäller säkerställande av personalens språkkunskaper, kontroll av språkkunskaper i samband med anställning, utannonsering av krav på språkkunskaper och språkkunskaper som visats efter ansökningstidens utgång. I övrigt regleras språkkunskaperna för personalen vid läroanstalter i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. Enligt behörighetsförordningen ska en rektor ha utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift. Utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift krävs inte av rektorer som har visat att de behärskar läroanstaltens eller skolans undervisningsspråk fullständigt enligt de bestämmelser som gällde före

12 Lärarbehörighet 2.3 Lärare inom grundläggande utbildning och förskoleundervisning 2.4 Gymnasielärare Inom den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen ska lärarna ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift. Utmärkt förmåga i tal och skrift krävs ändå inte av de grundskollärare eller förskollärare som har visat att de behärskar skolans undervisningsspråk fullständigt enligt de bestämmelser som gällde före Om undervisningsspråket är något annat än skolans undervisningsspråk eller om det är fråga om undervisning enligt 10 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning som ordnas i en skola med främmande språk, kan undervisning också ges av en person som behärskar det språk som används i undervisningen. I dessa situationer bestämmer Utbildningsstyrelsen vid behov hur personen ska visa att han eller hon behärskar språket. En person som har utbildat sig till lärare i Sverige och som har utfört sin undervisningspraktik inom utbildningen enbart på svenska anses ha en utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift i en svenskspråkig skola. Inom gymnasieutbildningen ska lärarna behärska det språk som används i undervisningen. Utbildningsanordnaren bedömer om en lärare behärskar språket i tillräcklig grad. I gymnasiet ska lärare som undervisar i modersmål och litteratur ha en utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift. Utmärkt muntlig och skriftlig förmåga krävs ändå inte av de gymnasielärare i modersmål och litteratur som har visat att de behärskar språket fullständigt enligt de bestämmelser som gällde före eller vilkas behörighet baserar sig på behörighet att undervisa i modersmål och litteratur som uppnåtts före denna tidpunkt. 2.5 Hur språkkunskaper visas Språkkunskaperna i finska och svenska visas på det sätt som föreskrivs i förordningen om bedömning av kunskaper i finska och svenska i statsförvaltningen (481/2003, nedan språkkunskapsförordningen). Kunskaperna i undervisningsspråket kan således inte längre visas genom ett intyg som getts av ett universitet för detta ändamål. 10

13 Lärarbehörighet 3 Examina Enligt förordningen kan språkkunskaperna visas a) genom ett intyg av den språkexamensnämnd för finska språket eller den språkexamensnämnd för svenska språket som har tillsatts av Utbildningsstyrelsen b) genom allmänna språkexamina c) i samband med studier (15 i språkkunskapsförordningen). I 13 i språkkunskapsförordningen föreskrivs om jämställande av allmänna språkexamina med språkexamina för statsförvaltningen enligt lagen om allmänna språkexamina (668/1994). De som fått sin skolbildning och avlagt högskoleexamen i Finland visar i allmänhet att de har utmärkta kunskaper i modersmålet i samband med studierna. Språkexamensnämnden kan på ansökan, utan att verkställa språkexamen för statsförvaltningen, ge ett intyg över utmärkta kunskaper i finska eller svenska till en person som enligt en godtagbar utredning i sin tidigare verksamhet har visat prov på sådana språkkunskaper som krävs och besluta att jämställa språkstudier som slutförts utomlands med språkexamina för statsförvaltningen. De som har fått sin skolbildning utomlands är i allmänhet tvungna att visa att de har utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal eller skrift genom ett intyg av examensnämnden eller genom en sådan examen som avses i lagen om allmänna språkexamina. Detsamma gäller personer som har fått sin skolbildning och avlagt högskoleexamen på olika språk, om inte modersmålsprovet i studentexamen visar att de har en utmärkt förmåga att använda språket i tal och skrift. Också de som inte har avlagt högskoleexamen kan vara behöriga att ge förskoleundervisning. I så fall krävs inget intyg över kunskaper i finska eller svenska, om förskolläraren har fått sin skolbildning och slutfört de studier som ger behörighet på samma språk. Uppgifter om gällande och tidigare högskoleexamina och klassificeringen av dem finns i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998, ändrad genom förordningarna 806/1999, 1132/2003 och 426/2005). Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ska rektorer och lärare i regel ha högre högskoleexamen. Undantag 11

14 Lärarbehörighet 4 Rektorer förekommer främst i fråga om behörighet som uppnåtts enligt tidigare gällande lagstiftning. Bland annat betygen över kandidatexamen i humanistiska vetenskaper har gett upphov till tolkningssvårigheter. Universiteten har gett dessa betyg för prestationer på 100 studieveckor under tidigare år då de studerande inte kunde avlägga någon lägre högskoleexamen (s.k. mellanexamen). Studerande som fått ett sådant betyg har inte avlagt en examen utan de har fått en titel. Trots att de som fått denna titel inte har avlagt lägre högskoleexamen ur behörighetssynvinkel, jämställs titeln kandidat i humanistiska vetenskaper och titeln kandidat i naturvetenskaper lönemässigt med lägre högskoleexamen. Observera att inte heller den kandidatexamen i humanistiska vetenskaper som avläggs i dag räcker till för att ge lärarbehörighet eftersom det är en lägre högskoleexamen. Bestämmelser om pedagogiska studier finns i 22 1 mom. i behörighetsförordningen (986/1998). Behörig som rektor inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning är den som har högre högskoleexamen, lärarbehörighet för utbildningsformen i fråga tillräcklig erfarenhet av läraruppgifter och examen i undervisningsförvaltning enligt de grunder som godkänts av Utbildningsstyrelsen, minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckors studier i undervisningsförvaltning som ordnats av ett universitet eller på något annat sätt förvärvad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Lärare som före var behöriga att ge grundläggande utbildning eller elevhandledning behöver ändå inte ha högre högskoleexamen för att vara rektorer inom grundläggande utbildning. Däremot ska de givetvis uppfylla de övriga behörighetsvillkoren. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för gymnasierna. Gymnasierektorer ska alltså ha högre högskoleexamen. Detsamma gäller för en rektor som är gemensam för en grundskola och ett gymnasium, om rektorn inte har uppnått behörighet som gymnasierektor före år Den som är rektor för en skola med flera olika utbildningsformer eller gemensam rektor för flera skolor ska ha lärarbehörighet för någon av utbildningsformerna. 12

15 Lärarbehörighet 5 Klasslärare 5.1 Pedagogie magister 5.2 Pedagogie kandidat I behörighetsförordningen betraktas den grundläggande utbildningen som en utbildningsform och förskoleundervisningen som en annan. I fråga om en rektor för en skola med årskurserna 7 9 är alltså klasslärarbehörighet tillräckligt för att uppfylla lärarbehörigheten för utbildningsformen. När en rektor undervisar ska rektorn ändå ha samma behörighet som respektive lärare. Om en rektor till exempel undervisar i matematik i årskurs åtta ska rektorn uppfylla behörighetsvillkoren för ämneslärare i matematik inom den grundläggande utbildningen. Det finns inga anvisningar om vad som är tillräcklig arbetserfarenhet i läraruppgifter för en rektor och när en person har på något annat sätt förvärvad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Det är en fråga för utbildningsanordnaren att avgöra. I 4 i behörighetsförordningen finns bestämmelser om behörighet för klasslärare. Behörig att ge klassundervisning är den som har pedagogie magisterexamen, minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller inom den grundläggande utbildningen och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Behörig att ge klassundervisning är också den som har pedagogie kandidatexamen, minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller inom den grundläggande utbildningen (se nedan punkt 7 Ämneslärare) och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. De klasslärare som studerat i enlighet med förordningen om pedagogiska examina och studier (530/1978) har i allmänhet avlagt sin 13

16 Lärarbehörighet 5.3 Ämneslärare examen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare och då ingår givetvis alla de studier som krävs för behörighet. Behörig att ge klassundervisning är också den som har behörighet för ämneslärare inom den grundläggande utbildningen (se nedan punkt 7 Ämneslärare) och slutfört studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. Behöriga att ge klassundervisning är ändå inte de lärare som fått ämneslärarbehörighet enligt mom. i den grundskoleförordning som gällde före 1999 (718/1984, ändring genom förordning 1174/1992 och 294/1996), om inte behörigheten har uppnåtts eller bibehållits genom övergångsbestämmelser. Eftersom elevhandledning inte är ett undervisningsämne kan elevhandledare inte uppnå klasslärarbehörighet genom att slutföra studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. 5.4 Klasslärarexamen som avlagts i de nordiska länderna Behörig att ge klassundervisning är också den som i något annat nordiskt land har avlagt en klasslärarexamen som baserar sig på ett minst tre år långt utbildningsprogram. Om examen grundar sig på kortare studier än tre år är läraren behörig att undervisa i årskurs 1 4 och efter att ha slutfört de tilläggsstudier som Utbildningsstyrelsen bestämt också behörig att ge klassundervisning i alla årskurser (Utbildningsstyrelsens beslut 181/041/98/ ). Observera att också dessa lärare ska behärska skolans undervisningsspråk fullständigt, i likhet med andra lärare inom den grundläggande utbildningen. 5.5 Folkskollärarexamen och klasslärare i grundskolan Behörig att ge klassundervisning är fortfarande också den som har avlagt en folkskollärarexamen eller en klasslärarexamen för grundskolan. I stället för studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan kan en lärare i dessa fall ha minst 35 studieveckors grundstudier i de undervisningsämnen som ingår i utbildningsprogrammet för klasslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (539/1978). 14

17 Lärarbehörighet 6 Lärare som ger förskoleundervisning Bestämmelser om lärarbehörighet för förskoleundervisning finns i 7 i behörighetsförordningen. 6.1 Klasslärare och barnträdgårdslärare Behörig att ge förskoleundervisning är den som har klasslärarbehörighet. Behörig att ge förskoleundervisning för en separat förskolegrupp, i vilken inte ingår elever från den grundläggande utbildningen, är också den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen (tidigare utbildning för barnträdsgårdslärare på institutnivå) eller lämplig pedagogie kandidatexamen och inom den eller separat minst 60 studiepoäng eller 35 studieveckors studier som ger yrkesfärdighet för uppgifter inom förskolepedagogik och förskoleundervisning. 6.2 Socialpedagog, socialhandledare, socionom (YH) I behörighetsvillkoren för förskollärarna finns bestämmelser som tryggar möjligheterna för dem som tidigare arbetat med dessa uppgifter att också i fortsättningen ge förskoleundervisning i undervisningsgrupper där det inte ingår elever från den grundläggande utbildningen. De som omfattas av bestämmelserna ska ha av undervisningsministeriet godkända 15 eller 20 studieveckors studier inom förskoleundervisning som före år 2004 anordnats av ett universitet eller en utbildningsanordnare som samarbetar med universitetet. Dessa studier kan inte längre slutföras och motsvarande studier som slutförts efter 2003 ger inte behörighet för förskoleundervisning. Bestämmelserna gäller personer som uppfyller följande villkor: a) Socialpedagoger som avlagt examen på institutnivå och som eller sammanlagt minst ett år under tiden skötte uppgiften som föreståndare för ett daghem eller vård-, omsorgs-, fostrings-, undervisnings- eller rehabiliteringsuppgifter som förutsätter stor kännedom om dagvård. Från och med krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. b) Socialpedagoger som avlagt examen på institutnivå efter 1995, om examen omfattar sammanlagt minst 50 studieveck- 15

18 Lärarbehörighet 7 Ämneslärare ors studier i småbarnsfostran. Från och med krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. Om de däremot inte har den arbetserfarenhet som avses i punkt 1 och som förvärvats under den tid som anges i punkten, ska tilläggsstudierna omfatta 20 studieveckor. c) Socialhandledare som avlagt examen på institutnivå efter 1995, om examen omfattar sammanlagt minst 50 studieveckors studier i småbarnsfostran och socialpedagogik. Från och med krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. Om de däremot inte har den arbetserfarenhet som avses i punkt a) och som förvärvats under den tid som anges i punkten, ska tilläggsstudierna omfatta 20 studieveckor. d) De som avlagt socionomexamen (YH) efter 1995, om examen omfattar sammanlagt minst 50 studieveckors studier i småbarnsfostran och socialpedagogik. Från och med krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. De som avlagt socionomexamen ska ha antagits till yrkeshögskolan senast år Ämneslärare inom grundläggande utbildning Behörig att ge ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen är en lärare som har högre högskoleexamen, i respektive undervisningsämne minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier i de ämnen som hör till ämneslärarutbildningen som omfattar grund- och ämnesstudier i ett läroämne eller en därmed jämställbar helhet och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Lärare som blivit behöriga före ingången av 1999 ska i det tredje ämnet och i de övriga ämnena de undervisar i ha slutfört minst 15 studieveckors studier i varje ämne eller ha undervisat i det ämnet minst ett läsår utan avbrott under åren

19 Lärarbehörighet Behörig att ge ämnesundervisning är också den som fått behörighetsintyg av Utbildningsstyrelsen på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 7.2 Ämneslärare i gymnasiet Behörig att ge ämnesundervisning i gymnasiet är den som har högre högskoleexamen, i ett av de ämnen som undervisas har slutfört minst 120 studiepoängs eller 55 studieveckors universitetsstudier som hör till utbildningen för ämneslärare, dvs. grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för examen eller i en därmed jämställbar helhet i varje annat ämne som undervisas krävs minst 60 studiepoängs eller 35 studieveckors universitetsstudier, dvs. grund- och ämnesstudier eller en därmed jämställbar helhet, som hör till utbildningen för ämneslärare och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Lärare som blivit behöriga före ingången av 1999 ska i det tredje ämnet och i de övriga ämnena de undervisar i ha slutfört minst 15 studieveckors studier i varje ämne eller ha undervisat i det ämnet minst ett läsår utan avbrott under åren Behörig att ge ämnesundervisning är också den som av Utbildningsstyrelsen fått ett behörighetsintyg på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 7.3 Studier som motsvarar ämneslärarstudierna Enligt gällande bestämmelser ska de studier som ger ämneskompetens vara fullgjorda som sådana studier i undervisningsämnet som hör till ämneslärarutbildningen. Om studierna har fullgjorts på något annat sätt ska motsvarigheten påvisas genom ett intyg av ett universitet. Intyg över motsvarigheten i studier ska begäras av ett universitet som ordnar sådana studier i undervisningsämnet som ingår i ämneslärarutbildningen. Till exempel diplomingenjörsexamen är en högre högskoleexamen, och examen kan omfatta bland annat studier i matematik och fysik. Examen ger dock inte som sådan, tillsammans med pedagogiska studier, behörighet för undervisning i matematik och fysik inom den grundläggande utbildningen eller gymnasieutbildningen. Personen ska genom ett intyg av ett universitet kunna visa att studierna i ma- 17

20 Lärarbehörighet tematik och fysik motsvarar de studier i undervisningsämnet som ingår i ämneslärarutbildningen i föreskriven omfattning. På samma sätt ska man förfara när en person som studerat till översättare vill få behörighet som ämneslärare i främmande språk i grundskolan eller gymnasiet. I 22 6 mom. i behörighetsförordningen föreskrivs om ersättande av en studieprestation som ingår i behörighetsvillkoren med ett intyg av ett universitet. Enligt momentet kan en studieprestation inom lärarutbildningen ersättas med ett intyg av ett universitet Specialfrågor för olika läroämnen Modersmål och litteratur, bildkonst Namnen på vissa läroämnen har ändrats. Lärare som har behörighet att undervisa i ett ämne under dess tidigare namn är fortfarande behöriga att undervisa i ämnet. Modersmål och litteratur är ett läroämne. En person som var behörig att ge modersmålsundervisning enligt de bestämmelser som gällde i slutet av 1998 eller enligt behörighetsförordningen är behörig att undervisa i modersmål och litteratur, om de övriga behörighetsvillkoren för uppgiften uppfylls. På motsvarande sätt är en person som är behörig att undervisa i teckning behörig att ge undervisning i bildkonst Historia och samhällslära Historia och samhällslära är två olika läroämnen, även om de enligt läroplanen är sammankopplade. Undervisningsministeriet har tolkat frågan på följande sätt: En lärare hade slutfört klasslärarutbildning (högre högskoleexamen) med 36 studieveckors studier i samhällsvetenskap som biämne. Enligt undervisningsministeriets utlåtande (38/11/2000) är historia och samhällslära två olika läroämnen, trots att lärarna undervisar i och bedömer dem tillsammans. Läraren måste be det universitet som utbildar ämneslärare i samhällslära ge ett utlåtande om huruvida studierna i samhällsvetenskap motsvarar de 35 studieveckors studier i undervisningsämnet samhällslära som ingår i ämneslärarutbildningen. 18

21 Lärarbehörighet Hälsokunskap Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ska ämneslärare i hälsokunskap ha högre högskoleexamen, studier i det undervisningsämne som ingår i ämneslärarutbildningen och pedagogiska studier för lärare på samma sätt som ämneslärare i andra ämnen. När hälsokunskap blev ett separat läroämne infördes bestämmelser om specialarrangemang under en övergångsperiod. Specialarrangemangen gäller bara under övergångsperioden till slutet av juli 2012 i grundskolan och till slutet av juli 2011 i gymnasiet. Enligt dessa specialarrangemang är den som har varit behörig att ge undervisning i biologi, huslig ekonomi, gymnastik eller samhällslära i grundskolan eller psykologi i gymnasiet behörig att undervisa i hälsokunskap inom den grundläggande utbildningen ända till slutet av juli Också den som före har antagits till studier i något av läroämnena ovan som ingår i ämneslärarutbildningen är efter att utbildningen slutförts behörig att ge undervisning i hälsokunskap under övergångsperioden om de övriga behörighetsvillkoren för ämneslärare uppfylls. Behörig att undervisa i hälsokunskap i gymnasiet är ända till slutet av juli 2011 den som har varit behörig att undervisa i biologi, gymnastik eller psykologi och inom den grundläggande utbildningen i huslig ekonomi. Också den som före har antagits till studier i något av läroämnena ovan som ingår i ämneslärarutbildningen är efter att utbildningen slutförts behörig att ge undervisning i hälsokunskap under övergångsperioden om de övriga behörighetsvillkoren för ämneslärare uppfylls Handarbete, huslig ekonomi och vissa andra läroämnen Tidigare fick ämneslärare i teknisk slöjd och textilslöjd behörighet att ge undervisning i teknisk slöjd eller i textilslöjd. I 11 i den gällande lagen om grundläggande utbildning åtskiljs inte teknisk slöjd och textilslöjd. Därför föreskrivs i 22 i behörighetsförordningen att ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd är behöriga att ge ämnesundervisning i slöjd. Behörighetsförordningen, som trädde i kraft i början av år 1999, innehåller inte längre de särskilda tilläggsbestämmelser för grundskolan som gällde om behörighet för lärare i teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel och inte heller för lärare i merkantila ämnen. Eftersom behörigheterna har bibehållits med stöd av övergångsbestämmelserna i förordningen måste man ändå vid utredning av behörigheten för 19

22 Lärarbehörighet grundskollärare granska också de bestämmelser som gällde tidigare för dessa ämnen. Under tiden var den person behörig för en tjänst som lektor i merkantila ämnen, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, teknisk slöjd och textilslöjd som hade för tjänsten lämplig högskoleexamen eller lämplig examen på institutnivå och minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare. Den som tillsätter personen i tjänsten tolkar lämpligheten i examina, det finns inga lagbestämmelser om detta. Under tiden var också den person behörig för en tjänst som lektor i merkantila ämnen, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, teknisk slöjd och textilslöjd som hade den behörighet som krävs av lärare i motsvarande ämnen vid yrkesläroanstalter, folkhögskolor eller medborgarinstitut. Den som tillsätter personen i tjänsten tolkar motsvarigheten i ämnena, det finns inga lagbestämmelser om detta Religionsundervisning I 21 a i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet finns specialbestämmelser om ämneskompetens för lärare som ger religionsundervisning. Dessa iakttas utöver de allmänna bestämmelserna om klasslärar- och ämneslärarbehörighet. Av en klasslärare som undervisar i evangelisk-luthersk eller ortodox religion krävs att studier i religionen i fråga har ingått i de studier som läraren slutfört inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller i tidigare studier som gett klasslärarbehörighet eller att läraren har slutfört andra studier i religionen i fråga av minst motsvarande omfattning enligt universitetets examensfordringar. Av en ämneslärare som undervisar i evangelisk-luthersk eller ortodox religion krävs att de studier i undervisningsämnet som hör till utbildningen för ämneslärare har slutförts i religionen i fråga eller att läraren har ett intyg av ett universitet över att läraren har slutfört motsvarande studier i religionen. Den som undervisar i någon annan religion i grundskolan eller gymnasiet ska ha slutfört högskolestudier i religionen i fråga eller ska på något annat sätt ha förvärvat tillräckliga kunskaper och kännedom om religionen. 20

23 Lärarbehörighet Valbart ämne I grundskolans och gymnasiets lärokurser kan ingå undervisning också i andra undervisningsämnen än de som är gemensamma för alla, i enlighet med vad som bestäms i läroplanen (valbara ämnen). Om det valbara ämnet är ett ämne i enlighet med förordningen om riksomfattande mål för utbildningen och om timfördelning, är en ämneslärare i ämnet behörig att ge undervisning. Om det valbara läroämnet inte är en tillämpad eller fördjupad lärokurs i enlighet med förordningen, kan lärarens behörighet till de delar som gäller ämneskompetens basera sig på behörighetsförordningens bestämmelser om behörighet i vissa fall (5 a och 10 a ). Enligt dessa bestämmelser krävs för behörighet både inom den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen högre högskoleexamen, sammanlagt minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckors universitetsstudier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen; i gymnasiet krävs ändå 120 studiepoäng eller 55 studieveckors studier, om läroämnet är lärarens enda undervisningsämne i gymnasiet och Läraren behöver inte ha fullgjort en studiehelhet av denna omfattning, utan antalet studiepoäng eller studieveckor kan bestå av olika studiehelheter. Om studierna inte ingår i examen ska de påvisas genom ett separat intyg av ett universitet. minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Paragraferna 5 a och 10 a tillämpas när undervisning i enlighet med en godkänd läroplan ges i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordningar om riksomfattande mål för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen och om timfördelningen i respektive utbildning och som inte är en fördjupad eller tillämpad kurs i ett sådant läroämne. Paragraferna 5 a och 10 a tillämpas inte på språkundervisning, utan språk anses vara sådana ämnen som nämns i förordningarna om riksomfattande mål och om timfördelning. Även i fråga om valbara språk krävs ämneslärarbehörighet enligt 5 och Elevhandledare i grundskolan och studiehandledare i gymnasiet I 6 i behörighetsförordningen föreskrivs om behörighet för elevhandledare och i 11 och 15 1 mom. om behörighet för studiehandledare. 21

24 Lärarbehörighet 8.1 Högre högskoleexamen Behörig att ge elevhandledning i grundskolan och studiehandledning i gymnasiet är den som har högre högskoleexamen och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckors studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter i elevhandledning och studiehandledning. 8.2 Magisterexamen med ett pedagogiskt läroämne som huvudämne Behörig att ge elevhandledning i grundskolan och studiehandledning i gymnasiet är den som har magisterexamen med ett pedagogiskt läroämne som huvudämne, slutförda studier i studiehandledning: de studier som nämns i 8.1 som ger yrkesfärdigheter för uppgifter i elevhandledning och studiehandledning och pedagogiska studier för lärare som antingen ingår i huvudämnet eller som slutförs separat. 8.3 Lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier 9 Specialundervisning 9.1 Allmänt Behörig att ge elevhandledning i grundskolan och studiehandledning i gymnasiet är den som har behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckors studier i studiehandledning vid en yrkespedagogisk lärarhögskola eller ett universitet eller minst 60 studiepoäng som ger yrkesfärdigheter för uppgifter i elevhandledning eller studiehandledning. För specialundervisningen finns särskilda bestämmelser om behörighet för lärare som ger specialundervisning på deltid och specialundervisning i klass. Under de senaste decennierna har behörighetsvillkoren för specialundervisning ändrats och justerats flera gånger. Som en generell 22

25 Lärarbehörighet huvudregel kan man säga att en lärare som på deltid ger specialundervisning (speciallärare) ska ha antingen klasslärarbehörighet eller högre högskoleexamen och i båda fallen föreskrivna speciallärarstudier. En lärare som ger specialundervisning i klass (specialklasslärare) ska ha klasslärarbehörighet och föreskrivna speciallärarstudier. 9.2 Specialundervisning på deltid Pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne Behörig att ge specialundervisning på deltid enligt 17 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som har pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne, speciallärarstudier på 35 studieveckor eller av särskilda skäl 50 studieveckor som ger yrkesfärdigheter för specialläraruppgifter. Studierna kan vara inriktade på något delområde inom specialundervisningen och pedagogiska studier för lärare som antingen ingår i huvudämnet eller som slutförs separat Annan högre högskoleexamen Behörig att ge specialundervisning på deltid enligt 17 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som har avlagt högre högskoleexamen (någon annan än pedagogie magisterexamen i punkt 9.2.1) eller som har klasslärarbehörighet och som dessutom har avlagt någon av följande studiehelheter för speciallärare: a) speciallärarstudier på minst 60 studiepoäng som ger yrkesfärdigheter för specialläraruppgifter, b) speciallärarstudier på minst 35 studieveckor eller av särskilda skäl 50 studieveckor som ger yrkesfärdigheter för specialläraruppgifter (studierna kan vara inriktade på något delområde inom specialundervisningen) eller c) särskilda speciallärarstudier enligt 35 i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (530/1978). 23

26 Lärarbehörighet Nordisk speciallärarutbildning Specialundervisning på deltid kan också ges av en person som fått ett behörighetsintyg av Utbildningsstyrelsen på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 9.3 Specialundervisning i klass och i förskolan Specialundervisning i klass Behörig att undervisa elever som har intagits eller överförts till specialundervisning i klass enligt 17 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som har a) klasslärarbehörighet (se punkt 5 Klasslärare) och som dessutom har slutfört speciallärarstudier (se punkt studiehelhet för speciallärare), b) speciallärarbehörighet enligt punkt och som dessutom har slutfört studier i de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan, vilket innebär 35 studieveckors studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan, c) ämneslärarbehörighet (se punkt 7 Ämneslärare) och som dessutom har slutfört studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan och speciallärarstudier (se punkt studiehelhet för speciallärare), d) behörighet att ge undervisning i läroämnet i fråga inom den grundläggande utbildningen och som dessutom har slutfört speciallärarstudier (se punkt studiehelhet för speciallärare) eller e) beviljats ett behörighetsintyg av Utbildningsstyrelsen på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark Specialundervisning i klass för förskolelever Behörig att ge förskoleundervisning till elever som intagits eller överförts till specialundervisning i klass är den som har a) en lämplig högskoleexamen och slutfört speciallärarstudier (se punkt studiehelhet för speciallärare) eller b) behörighet för förskollärare (se punkt 6 Förskollärare) och som också har slutfört speciallärarstudier (se punkt studiehelhet för speciallärare). 24

27 Lärarbehörighet 9.4 Särskilda frågor Behörig att ge specialundervisning för utvecklingsstörda elever är den som har avlagt lämplig högskoleexamen och slutfört föreskrivna speciallärarstudier (se punkt studiehelhet för speciallärare). Behörig att ge specialundervisning i klass är också den som har behörighet enligt punkt Behörighetsvillkoren för lärare som ger träningsundervisning (tidigare EHA1 och EHA2) är inte längre specificerade, utan för dem gäller samma behörighetsvillkor som för övriga speciallärare. 10 Tidigare uppnådd behörighet 11 Utländsk utbildning I det föregående har redan till vissa delar behandlats hur tidigare uppnådd behörighet bibehålls. När man utreder behörighet som uppnåtts tidigare och som uppnåtts med stöd av gamla lagbestämmelser utgår man i första hand från 27, 28, 30 och 31 i behörighetsförordningen. Vid utredning av lärarbehörighet som uppnåtts för många år sedan kan man bli tvungen att gå tillbaka till mycket gamla bestämmelser, bland annat till grundskoleförordningen (718/1984), gymnasieförordningen (719/1984), förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/1948). Utbildning som fullgjorts utomlands ger inte ett utan särskilt myndighetsbeslut lärarbehörighet inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Ett undantag är klasslärarexamen som avlagts i de nordiska länderna. Ansökan om ett myndighetsbeslut lämnas in hos följande myndigheter som också ger närmare upplysningar: a) Utbildningsstyrelsen i de övriga nordiska länderna fullgjord ämneslärarutbildning och speciallärarutbildning, vissa specialfall erkännande av examina jämställande av högskolestudier som fullgjorts utomlands med högskolestudier som fullgörs i Finland 25

28 Lärarbehörighet 12 Dispens b) Undervisningsministeriet dispens Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren för rektorer och lärare i grundskolan och gymnasiet. Även andra personer än de som studerat utomlands kan anhålla om dispens. Nuförtiden beviljas dispens ytterst sällan. Sökande som har fullgjort sådana studier som eventuellt ersätter de studieprestationer som krävs för behörighet uppmanas att ansöka om ett motsvarighetsintyg. Övriga sökande uppmanas i allmänhet att komplettera sina studier och då kan universitetet enligt övervägande räkna tidigare studier till godo. Texten i detta kapitel har utarbetats utgående från handboken i anställningsfrågor för grundskolans och gymnasiets undervisningspersonal

29 Lärarnas rättsliga ställning II LÄRARNAS RÄTTSLIGA STÄLLNING 1 Tjänste- eller arbetsavtalsförhållande Enligt 37 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och 30 2 mom. i gymnasielagen (629/1998) ska utbildningsanordnaren med beaktande av i vilken form utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Dessutom kan utbildningsanordnaren ha timlärare. Enligt 44 1 mom. i kommunallagen (365/1995) anställs kommunens personal i antingen tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. Den kommun som anordnar utbildningen bestämmer anställningens form. Beslutet ska fattas utgående från lärarens uppgifter och sättet att ordna undervisningen. Med kommunalt tjänsteförhållande avses en offentligrättslig anställning där kommunen är arbetsgivare och tjänsteinnehavaren utför arbete. Vid läroanstalter utövas offentlig makt åtminstone i samband med elevantagning, disciplinära åtgärder, elevbedömning och godkännande av examina. Om ingen offentlig makt utövas i undervisningspersonalens arbete är anställningsformen arbetsavtalsförhållande. (Se www. kuntatyonantajat.fi/ Sopimukset/Opettajat/ Sopimusneuvonta/Virka- vai työsuhde.) Fullmäktige eller något annat kommunalt organ som anges i en instruktion/förvaltningsstadgan inrättar tjänsten. Organet ger tjänsten en beteckning när den inrättas. Eftersom lärarna används flexibelt är det bäst att inte specificera tjänstebeteckningarna alltför noggrant ( klasslärartjänst vid skola X ), utan snarare inrätta tjänster för kommunen (klasslärartjänst i kommun X), vilket gör det möjligt att flytta tjänsteinnehavaren från en skola till en annan beroende på undervisningsbehovet. Då undviks tunga och arbetsdryga administrativa processer där tjänster dras in, nya tjänster inrättas och tjänsteinnehavare flyttas från ett tjänsteförhållande till ett annat. Enligt 44 2 mom. i kommunallagen är huvudregeln att tjänster inrättas för uppgifter där offentlig makt utövas. Av grundad anledning kan en person ändå anställas i tjänsteförhållande också utan att någon tjänst inrättats för uppgiften. Ett sådant fall är när en timlärare anställs i tjänsteförhållande. På timlärare i tjänsteförhållande tilllämpas samma bestämmelser som på dem som har en lärartjänst. På lärare i tjänsteförhållande (både tjänsteinnehavare och timlärare) tillämpas lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003, nedan KomTjL) och kommunallagen. På lärare i arbetsavtalsförhållande tillämpas arbetsavtalslagen (55/2001, nedan ArbAvtL). 27

30 Lärarnas rättsliga ställning 2 Anställning 3 Prövotid Behörighetsvillkoren ska alltid beaktas vid rekryteringen av lärare. Behörighetsvillkoren för lärare ingår i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998, nedan behörighetsförordningen). De allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster är enligt grundlagen skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd (se Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer 2008; Behörighetsvillkor s ). HFD /1332 Meriter A och B, som var av olika kön, hade båda sökt en tjänst som grundskolelektor (elevhandledning). Båda uppfyllde behörighetsvillkoren. A uppfyllde behörighetsvillkoren enligt övergångsbestämmelser i behörighetslagstiftningen, medan B uppfyllde kravet på högskoleexamen enligt behörighetsförordningen och var därmed mer meriterad i fråga om utbildning. Båda hade lång lärarerfarenhet: 18 år och 8 månader för A och 25 år och 5 månader för B. A, som blev vald, hade ändå mer erfarenhet av elevhandledning (5 år, B hade 1 månads erfarenhet). När de sökandes meriter bedömdes som helhet kunde B inte anses vara mer meriterad för tjänsten på det sätt som avses i jämställdhetslagen. I lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns bestämmelser om det förfarande som ska iakttas innan en person anställs i tjänsteförhållande. Vid valet av tjänsteinnehavare ska också annan lagstiftning iakttas, för lärarnas del till exempel behörighetsförordningen och lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Anställningen gäller tills vidare eller för en viss tid. Tjänsteförhållande för viss tid används när det är fråga om en vakant tjänst eller ett vikariat. Vid anställning för viss tid ska grunden för tidsbegränsningen alltid anges i tjänsteförordnandet. Det gäller också timlärare. Att någon anställs som timlärare kan inte i sig utgöra en grund för tidsbegränsad anställning. Om det finns ett konstant behov av arbetskraft i timläraruppgifterna ska timläraren anställas tillsvidare. Vid anställning i tjänsteförhållande kan det enligt 8 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare bestämmas att en prövotid på högst sex månader börjar när tjänsteutövningen inleds. I tjänsteförhållanden för viss tid som understiger ett år kan prövotiden utgöra högst hälften av tjänsteförhållandets längd. 28

31 Lärarnas rättsliga ställning 4 Tjänsteförhållande för viss tid 4.1 Visstidsanställningens längd I 3 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare anges när en person kan anställas i ett tjänsteförhållande för viss tid. Anställningen kan vara tidsbegränsad för den tid det finns en grund för visstidsanställning eller för en kortare tid. Om till exempel grunden för visstidsanställningen är att en klasslärare i grundskolan har familjeledighet som varar hela läsåret, är arbetsgivaren inte skyldig att anställa en vikarie för hela den tiden, utan vikarien kan också anställas för en kortare tid, till exempel skolans arbetsperiod. 4.2 Grunden för visstidsanställning Grunden för visstidsanställning ska alltid anges i tjänsteförordnandet. Den bör anges så klart som möjligt, så att man inte behöver motivera tidsbegränsningen i efterhand, till exempel om tjänsteinnehavaren bestrider grunden. Enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan en tjänsteinnehavare anställas för viss tid på följande grunder: på tjänsteinnehavarens egen begäran om det i lag bestäms särskilt om anställning för viss tid om uppgiftens art, ett vikariat, skötseln av de uppgifter som hör till en vakant tjänst eller någon annan jämförbar omständighet som anknyter till kommunens verksamhet förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. (Se Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer 2008, 3.1 Tjänsteförhållandets längd och 3.2 Grunder för visstidsanställning s ). Uppgiftens karaktär En visstidsanställning är lätt att motivera med arbetets art om arbetsprestationen behövs endast för en viss period. Det kan till exempel vara fråga om ett projekt som ska genomföras eller någon annan uppgift som varar en bestämd tid. Det är alltså i allmänhet fråga om en kortvarig, eller varför inte vid behov också en långvarig arbetsuppgift, som arbetsgivaren låter utföra som en engångsföreteelse. Lärarens arbete är inte till sin natur sådant att det i sig skulle berättiga till tidsbegränsad anställning. En annan sak är att de enskilda lärarnas arbetsmängd kan variera betydligt från en period till en an- 29

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i

Läs mer

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79 1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar om hur ändringarna i behörighetsvillkoren för lärare inom yrkesutbildningen inverkar på anställningsvillkoren

Tillämpningsanvisningar om hur ändringarna i behörighetsvillkoren för lärare inom yrkesutbildningen inverkar på anställningsvillkoren Promemoria 1 (9) Piekkala 21.6.2011 Tillämpningsanvisningar om hur ändringarna i behörighetsvillkoren för lärare inom yrkesutbildningen inverkar på anställningsvillkoren Statsrådets förordning om ändring

Läs mer

Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor

Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor 1 DEL B, BILAGA 1 DEL B GRUNDSKOLAN II II/1 TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Uppgiftsrelaterad lön 2 Grundlön för lektorer (ämneslärare) 4 03 04 00 5 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7)

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE FÖR VISS TID 1 Tjänsteförhållandets längd 1.1 Grunder för tjänsteförhållande för viss tid En tjänsteinnehavare kan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 18 december 1998 Nr 986 990 INNEHÅLL Nr Sidan 986 Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet... 2641 987 Förordning

Läs mer

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer. 2 Grundlön för lärare som ger grundundervisning i musik

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer. 2 Grundlön för lärare som ger grundundervisning i musik 1 DEL F, BILAGA 10 DEL F MUSIKLÄROANSTALTER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer 4 08 01 00 2 Den uppgiftsrelaterade grundlönen

Läs mer

KT 8.4.2015 Bilaga till cirkulär 5/2015. Löner och arvoden från 1.7.2015 inom UKTA 2014 2016

KT 8.4.2015 Bilaga till cirkulär 5/2015. Löner och arvoden från 1.7.2015 inom UKTA 2014 2016 Löner och arvoden från 1.7.2015 inom UKTA 2014 2016 Genom en allmän höjning på 0,4 procent 1.7.2015 höjs grundlönerna och minimilönerna enligt lönepunkten och löneskalornas nedre och övre gränser timarvodena

Läs mer

TILLÄMPNINGSDIREKTIV FÖR DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL (UKTA)

TILLÄMPNINGSDIREKTIV FÖR DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL (UKTA) Cirkulär 3/2007 Bilaga 3 1(14) TILLÄMPNINGSDIREKTIV FÖR DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL (UKTA) ALLMÄN DEL Kapitel II 6 Lönegrunder Tillämpningsdirektivet till

Läs mer

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer 1 DEL F, BILAGA 11 DEL F A I MEDBORGARINSTITUT LÖN FÖR TJÄNSTE-/BEFATTNINGSINNEHAVARE VID MEDBORGARINSTITUT I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer 4

Läs mer

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2017-2018 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2017 2018 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående

Läs mer

ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS

ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS Guider och handböcker 2010:1 ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS Guider och handböcker 2010:1 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker

Läs mer

Pedagogiska fakulteten

Pedagogiska fakulteten 54 Pedagogiska fakulteten Examina Vid Pedagogiska fakulteten kan man avlägga pedagogie magisterexamen omfattande 160 sv samt pedagogie kandidatexamen omfattande 120 sv. Läsåret 2004-2005 antas studerande

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Christer Holmlund förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL Helsingfors

Kommunförbundet Skåne. Christer Holmlund förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL Helsingfors Kommunförbundet Skåne Christer Holmlund förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL Helsingfors 30.6.2016 Lärarnas arbetstid Bygger på tre korgar Undervisningsskyldighet (USK) (antal usk-timmar

Läs mer

Löner och arvoden i UKTA fr.o.m. 1.2.2010 UKTA 2010 2011

Löner och arvoden i UKTA fr.o.m. 1.2.2010 UKTA 2010 2011 KA 1 (13) Löner och arvoden i UKTA fr.o.m. 1.2.2010 UKTA 2010 2011 Del A Allmän del Arvoden Förhör av privatelev ( 25) 34,10 /gång Del B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Undervisnings- och kulturministeriets förordning

Undervisnings- och kulturministeriets förordning Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs

Läs mer

KT Cirkulär 10/2016 bilaga 3 1 (14) Freund. UKTA del A. 33 Semester och kalkylerad semester

KT Cirkulär 10/2016 bilaga 3 1 (14) Freund. UKTA del A. 33 Semester och kalkylerad semester KT Cirkulär 10/2016 bilaga 3 1 (14) UKTA del A 33 Semester och kalkylerad semester mom. 2 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som hör till undervisningspersonalen har rätt till semester, ingår en

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal 2017 (UKTA 2017)

Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal 2017 (UKTA 2017) KT Cirkulär 10/2016 bilaga 2 1 (12) Freund Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal 2017 (UKTA 2017) Avtalsändringar Avtalsändringarna

Läs mer

2 495,07 2 471,52 4 03 04 01 7 utbildning/gymnasieundervisning

2 495,07 2 471,52 4 03 04 01 7 utbildning/gymnasieundervisning KT Cirkulär 11/2015, bilaga 2 Löner och arvoden inom UKTA från 1.1.2016 DEL A Allmän del Förhör av privatelev ( 25) 36,05 DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN UKTA

KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN UKTA Cirkulär 5/2010 bilaga 2 Tillämpningsanvisningar för de avtalsändringar i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2010 2011) som träder i kraft 1.5.2010 I det

Läs mer

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA )

Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA ) BILAGA I Sida 1 av 9 Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2012 2013) År 2012 Allmän förhöjning Uppgiftsrelaterad

Läs mer

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Vad är dubbelbehörighetsprojektet? Dubbelbehörighet betyder att en ämneslärare har

Läs mer

2 a kap. Nationella krav

2 a kap. Nationella krav Dnr: 2013:1116 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:36) om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning; beslutade den xx xx 2014. Med stöd av

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad LÄRARSPECIFIK BLANKETT Lärare inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 2008 Lärarens uppgifter A. Lärarens efternamn B. Lärarens förnamn D. Anställningsförhållandets karaktär i den här läroanstalten

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen Utbildning som ordnas på arbetsplatsen från planering till praktik Uleåborg 14.11.2017 Tammerfors 16.11.2017 Mari Pastila-Eklund S:t Michel 29.11.2017

Läs mer

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Iakttas i gemensam ansökan fr.o.m. hösten 2013 De centrala ändringarna i förordningen En sökande som redan har en yrkesinriktad

Läs mer

DE VIKTIGASTE AVTALSÄNDRINGARNA SOM TRÄDER I KRAFT LÖN FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE

DE VIKTIGASTE AVTALSÄNDRINGARNA SOM TRÄDER I KRAFT LÖN FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE KA BILAGA 1 TILL CIRKULÄR 2/2003 1 (28) DE VIKTIGASTE AVTALSÄNDRINGARNA SOM TRÄDER I KRAFT 1.3.2003 DEL A ALLMÄN DEL KAPITEL II LÖN FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE 20 Övertimarvode Till

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2017 2018 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Examensstuderande vid Helsingfors universitet PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2017 2018 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Examensstuderande vid Helsingfors

Läs mer

Piekkala 9.12.2005 1 (17) ÄNDRINGAR I DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN (UKTA)

Piekkala 9.12.2005 1 (17) ÄNDRINGAR I DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN (UKTA) BILAGA 1 TILL CIRKULÄR 34/2005 Piekkala 9.12.2005 1 (17) ÄNDRINGAR I DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN (UKTA) GRUNDSKOLAN GRUNDLÖN FÖR KLASSLÄRARE I GRUNDSKOLAN

Läs mer

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING SKOLLAGSTIFTNING November 2011 Lag om grundläggande utbildning 1998/628 samt uppdatering av den Nedan följer lagparagrafer och förordningar som berör elevens rätt

Läs mer

Tjänsteförhållandet upphör

Tjänsteförhållandet upphör Ett tjänsteförhållande kan upphöra Utan uppsägning Med uppsägning Uppsägningsgrunder på beror på tjänsteinnehavaren Uppsägning på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker Uppsägningsrätt i

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Kommunalt tjänste- och kollektivavtal för undervisningspersonal. Bilaga 1 Grundskolan. Bilaga 2 Skolledaravtalet (ÅL)

Kommunalt tjänste- och kollektivavtal för undervisningspersonal. Bilaga 1 Grundskolan. Bilaga 2 Skolledaravtalet (ÅL) UKTA 2012 2013 Kommunalt tjänste- och kollektivavtal för undervisningspersonal Underteckningsprotokoll DEL A DEL B DEL C DEL D Lönebilaga Allmän del Bilaga 1 Grundskolan Medborgarinstitut Bilaga 2 Skolledaravtalet

Läs mer

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen. EXAMENSORDNING FO R HO GSKOL LAN PA A A LAND 1 kap. Allmänna föreskrifter 1 Högskolan på Åland och dess uppgift Högskolan på Åland och dess uppgift framgår av Landskapslag om o Högskolan på Åland (2002:81)

Läs mer

ÄRENDE. Angående offentligt lediganslaget tjänsteförhållande för viss tid ska ett beslut fattas KLAGOMÅLET

ÄRENDE. Angående offentligt lediganslaget tjänsteförhållande för viss tid ska ett beslut fattas KLAGOMÅLET ANONYMISERAD BESLUT 05.07.2016 Dnr OKV/1308/1/2015 1/5 ÄRENDE Angående offentligt lediganslaget tjänsteförhållande för viss tid ska ett beslut fattas KLAGOMÅLET Klaganden har i sitt klagomål 16.9.2015

Läs mer

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Studiehandledarna vid YA! Hösten 011 16.9.011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE?... 1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... ANVISNINGAR

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA Cirkulär 12-2014 Bilaga 5 1 (9) Vissa bestämmelser i semesterkapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1039/2013 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universitetsexamina Utfärdad i Helsingfors den 19 december

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Telefonnummer. Telefax. 4.1 Antal kurser sammanlagt inom ämnesstudierna som ingår i grunderna för bestämmandet av finansieringen

Telefonnummer. Telefax. 4.1 Antal kurser sammanlagt inom ämnesstudierna som ingår i grunderna för bestämmandet av finansieringen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare

Läs mer

1 Befattningar inom vård- och omsorgsväsendet

1 Befattningar inom vård- och omsorgsväsendet Kommunstyrelsen 386 30.11.2015 Befattningsändringar i budgeten för år 2016 Kommunstyrelsen 386 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde 16.11.2015 godkänt kommunens budget för år 2016. Befattningsändringarna

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,

Läs mer

UKTA. Allmänt kommunalt tjänsteoch arbetskollektivavtal för undervisningspersonal KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN

UKTA. Allmänt kommunalt tjänsteoch arbetskollektivavtal för undervisningspersonal KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN UKTA 2014 2016 Allmänt kommunalt tjänsteoch arbetskollektivavtal för undervisningspersonal KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN UKTA 2014 2016 Kommunalt tjänste- och kollektivavtal för undervisningspersonal Underteckningsprotokoll

Läs mer

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016)

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) KT Cirkulär 11/2015 bilaga 3 1 (5) Freund Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) Ändringar som inte ändrar tolkningen

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Tillämpningsanvisningar angående nya tjänstekollektivavtalet för lärare 7.2.2014

Tillämpningsanvisningar angående nya tjänstekollektivavtalet för lärare 7.2.2014 ar angående nya tjänstekollektivavtalet för lärare 7.2.2014 AVSNITT 1 5 Ansvarstillägg Ansvarstillägg kan komma i fråga för uppgifter som t.ex. (tillägg till tidigare) -när utbildningsledaren inte har

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal bilaga 13 a i landskapets tjänstekollektivavtal

Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal bilaga 13 a i landskapets tjänstekollektivavtal Dokumentnamn Nr Sidnr INFO 1 (1) Datum 25.6.2015 Dnr Ärende Utbytesblad Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal bilaga 13 a i landskapets tjänstekollektivavtal

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING. Basuppgiftsinsamlingen : IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) Basuppgifter

GYMNASIEUTBILDNING. Basuppgiftsinsamlingen : IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) Basuppgifter IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) Basuppgifter 20.1.2015 GYMNASIEUTBILDNING Förändringar i basuppgiftsinsamlingen fr.o.m. 20.9.2015: Regeringen har lämnat till riksdagen en proposition (RP 310/2014) med förslag

Läs mer

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-141-4 Grafisk

Läs mer

DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning REKTORER OCH ELEVHANDLEDARE 4 03 01 001 lönegrundsgrupper 8-11 3 769,96-4 021,38 12-23 3 898,81-4 173,73 24-30 4 021,38-4

Läs mer

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 (6) UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 Avtalets syfte Det kommunala arbetslivet genomgår ständiga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 5 april 2000 Nr 322 331 INNEHÅLL Nr Sidan 322 Lag om ändring av revisionslagen... 827 323 Republikens presidents förordning om ikraftträdande

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b

Läs mer

DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning REKTORER OCH ELEVHANDLEDARE 4 03 01 001 lönegrundsgrupper 8-11 3 785,04-4 037,47 12-23 3 914,40-4 190,42 24-30 4 037,47-4

Läs mer

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten HELSINGFORS UNIVERSITET Beteendevetenskapliga fakulteten Fakultetsrådets beslut 11.9.2012 PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA OCH STUDIER VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÄLLER FRÅN 11.9.2012 I fråga

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:12

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 gymnasielagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att gymnasielagens bestämmelser om studentexamens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:830 Utkom från trycket den 19 november 2013 utfärdad den

Läs mer

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter. ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT SIBELIUS- AKADEMIN KONSTUNI- VERSITETET URVALSGUIDE 2016 BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT Vill du byta huvudämne? ELLER Har du en lägre högskoleexamen från en annan högskola och vill byta från kandidatskedet

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

KT Cirkulär 27/2011, bilaga 1. Piekkala 1 (32)

KT Cirkulär 27/2011, bilaga 1. Piekkala 1 (32) KT Cirkulär 27/2011, bilaga 1 Piekkala 1 (32) Tillämpningsanvisningar för avtalsändringarna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2012 2013) Underteckningsprotokollet

Läs mer

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.

Läs mer

Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal

Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal UKTA 2010 2011 Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal Underteckningsprotokoll Del A Allmän del Del B Allmänbildande utbildning Bilaga 1 Grundskolan Bilaga 2 Gymnasier Bilaga

Läs mer

Kenth Häggblom, Statistikchef Utbildning 2006:1 Tel

Kenth Häggblom, Statistikchef Utbildning 2006:1 Tel Kenth Häggblom, Statistikchef Utbildning 2006:1 Tel. 018-25497 20.4.2006 Lärare 2005 Totalt arbetade 576 lärare inom det åländska skolsystemet vårterminen 2005. Två tredjedelar av dem, eller nästan 380

Läs mer

Språkstadga för Pedersöre kommun

Språkstadga för Pedersöre kommun PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA Språkstadga för Pedersöre kommun Godkänd av kommunfullmäktige 17.1.2011, 8 Träder i kraft 1.2.2011 1 För Pedersöre kommuns tjänsteinnehavare och befattningshavare är språkkunskapskraven

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM

FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM 10.3.2017 Dessa föreskrifter kompletteras senare i fråga om hur det digitala provet genomförs i detalj. Föreskrifterna för proven i realämnena i digital

Läs mer

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2013 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Lönefaktorer efter avtalsbransch AKTA

Lönefaktorer efter avtalsbransch AKTA Lönefaktorer efter avtalsbransch AKTA Allmänna tillägg Lön Kapitel II 00400 Prövningsbaserad del av personligt tillägg...... 6 01127 Motivationstillägg...... 8 01095 Språktillägg...... 9 01543 Mötesarvode......

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNING AV STUDERANDE Antagningen av studerande till det humanistiska och pedagogiska området sker i två steg. Alla behöriga sökande

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar

Läs mer

Kommunala tjänsteinnehavare. Anställningshandbok för chefer

Kommunala tjänsteinnehavare. Anställningshandbok för chefer Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer KT Kommunarbetsgivarna Helsingfors 2015 KT Kommunarbetsgivarna Fjärde reviderade upplagan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 28 augusti 1998 Nr 628 648 INNEHÅLL Nr Sidan 628 Lag om grundläggande utbildning... 1719 629 Gymnasielag... 1731 630 Lag om yrkesutbildning...

Läs mer

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning PARALLELLTEXTER Datum 200X-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag Validering i gymnasieskolor Landskapsregeringens lagförslag nr x/200x-200x INNEHÅLL L A N D S K A P S L A G om ändring

Läs mer

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM 6.9.2016 Dessa föreskrifter kompletteras senare i fråga om hur det elektroniska provet genomförs i detalj. Föreskrifterna för proven i realämnena

Läs mer

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET CIRKULÄR 23/2005 BILAGA 2 1 (5) ANVISNINGAR OM HUR FAMILJEDAGVÅRD I FAMILJEDAGVÅRDARENS HEM SKA ARRANGERAS 1 Ansökan om och beviljande av dagvårdsplats I 2 2 mom. i lagen

Läs mer