Utbildningsinspektion i Kannebäcksskolan, grundskola F 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Kannebäcksskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Kannebäcksskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 50 Förskoleklass 32 Grundskola 130 Särskola 8 Kannebäckskolan startade år 1994 som en samlad kommunal grundskola och grundsärskola för döva och hörselskadade barn och ungdomar. Skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9 i grundskolan samt årskurserna 1 10 i särskolan. Skolan är belägen i stadsdelen Tynnered, men ansvarig för skolan är stadsdelsnämnden Högsbo. Skolan har även ansvar att ta emot elever från Göteborgsregionens kommuner. Eleverna åker kommunalt alternativt taxi till skolan. I anslutning till skolan ligger Snäckans förskola och daghem med tre avdelningar och plats för 32 barn. Två avdelningar är för barn med döv/hörselskada som antingen har teckenspråk eller svenska som första språk och en avdelning för barn från 1 till och med 3 år som ännu inte har valt språk. På skolan finns fritidshem för elever mellan 6 och 12 år och för de äldre eleverna finns en fritidsklubb. Det övergripande målet för skolan är att ge eleverna bra utgångspunkt för sitt framtida liv och stärka deras identitet. Som ett led i detta har skolan en stark estetisk profil med tonvikt på bild, teater och dans. Verksamheten arbetar i olika spår. Dessa spår är hörselskada, grav hörselskada/dövhet, språkstörning samt utvecklingsstörning. För alla elever ingår talundervisning i svenska och alla lär sig teckenspråk för gemensam kommunikation. Svenska lärs in som ett andra språk med tonvikt på läsning och skrivning. Eleverna i hörselklasserna får undervisning på svenska med tekniskt stöd och i klasserna för döva elever sker undervisningen på teckenspråk. I anslutning till skolan ligger en annan kommunal grundskola för elever i förskoleklass och årskurserna 1 5 som också kallas Kannebäcksskolan. Ansvarig för den verksamheten är stadsdelsnämnden Tynnered. Genomförandet av inspektionen i Kannebäcksskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kannebäcksskolan har bestått av experterna Sonja Henriksson och Astrid Halling. Besök i Kannebäcksskolan ägde rum den 11, 16 och 25 november samt avslutades den 30 november

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Kannebäcksskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Vid Kannebäcksskolan genomfördes intervjuer med skolledning, elevråd, elever, lärare och skolkurator. Lektioner besöktes och observationer gjordes i skolmiljön. Inspektörerna deltog i arbetslagsmöte och elevrådsmöte. Inspektionen avslutades med ett återkopplande samtal med skolledningen. Den 28 oktober 2004 deltog verksamhetschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte inför inspektionen i stadsdelen. Vid ett separat möte träffade inspektörerna föräldrarådet. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsarbete med balanserad kvalitetsredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattning om verksamheten. Vid besöket har inspektörerna haft tillgång till tolkar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Kannebäcksskolan präglas verksamheten av en demokratisk grundsyn där eleverna görs medvetna om människors lika värde och det pågår en ständig dialog mellan lärare och elever om demokratins principer. 3

4 SKOLVERKET Eleverna uttrycker sina egna uppfattningar och argumenterar för dem, men på grund av egna och kamraternas funktionsnedsättningar uppstår ofta missförstånd som kan leda till konflikter. Skolan har tydliga regler som är framtagna tillsammans i klasserna och som respekteras av de flesta. Vid samtal med föräldrarådets representanter framkommer dock motstridiga uppgifter gällande normer, värden och förhållningssätt vid skolan. Enligt den bedömning som elever och föräldrar gjort av skolans värdegrundsarbete år 2003, i den så kallade Balansen, visar dock Kannebäcksskolan inom samtliga områden ett högt resultat jämfört med övriga skolor inom stadsdelen Högsbo, också ett högt värde i jämförelse med Göteborgs kommun. Ansvarstagandet för den egna miljön märks i skolans olika lokaler. Klassrummen är trevligt och funktionellt inredda samt dekorerade med elevarbeten. Inspektörerna ser i stort sett inget klotter. Eleverna tar i de flesta fall ansvar för sina studier, är hjälpsamma och trevliga samt visar respekt och tolerans för varandras olikheter. Enligt de flesta intervjuade och enligt observationer i klassrum och skolmiljön, både inne och ute, är miljön lugn och inriktad på lärande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det är svårt att med bestämdhet uttala sig om resultatet av skolans värdegrundsarbete, men genom personalens förhållningssätt gentemot eleverna och det arbete som utförs bedömer inspektörerna dock att skolan når de resultat som är möjliga utifrån elevernas förutsättningar. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Vid Kannebäcksskolan är elevernas kännedom om kunskapsmålen begränsade. De äldre eleverna har i vissa ämnen kännedom om mål och betygskriterier och har kunskap om vad som krävs för fortsatta studier. De flesta elever har individuella utvecklings/studieplaner. Genom dokumentation i portfolio och reflektion mellan elev och lärare följs lärprocessen kontinuerligt upp i syfte att ge eleverna tillit till sin egen förmåga och insikt i sitt eget sätt att lära. Alla skolans grundskoleelever arbetar inte utifrån grundskolans kursplaner. Vissa av de döva eleverna följer specialskolans kursplaner och deltar inte i de nationella ämnesproven för grundskolan. Av de uppgifter inspektörerna erhållit från skolan avseende resultaten på nationella ämnesprov i matematik, engelska och svenska för år 2004 går inte att utläsa hur stor andel av det totala antalet elever i årskurs 5 respektive 9 som har fått 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun godkänt på proven. Av de resultat som rapporterats in till Skolverket via SCB framgår att mycket få elever vid skolan deltog i de nationella proven. 43 procent av eleverna i årskurserna 9 var år 2003 behöriga till nationella program på gymnasiet. Jämförande siffror för Göteborgs kommun var 87 procent och för riket 90 procent. Uppgifterna för år 2004 saknas eftersom elevtalet i årskurs 9 understeg 10. Elever mottagna i särskolan deltar inte i nationella prov eftersom det inte finns sådana prov för denna skolform. Enligt Balansen år 2004 visar elevernas bedömning av den pedagogiska processen på siffran 79 i nöjd elevindex och föräldrarnas bedömning på siffran 77. Detta skall jämföras med 70 respektive 67 för Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att underlag saknas för att göra en sammantagen bedömning av resultatet av det pedagogiska arbetet, dock utvecklar eleverna en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och intresse att lära. De grundskoleelever som är döva och följer specialskolans kursplaner istället för grundskolans ges inte möjlighet att nå de nationella målen för grundskolan. Se vidare avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkansformer på skolan sker via klassråd, elevråd och föräldraråd. Förskoleklasserna har samlingar. Några av de föräldrar, som representerade föräldrarådet vid samtal med inspektörerna, känner sig missnöjda med information från skolledningen och tycker att skolan har en hård atmosfär, medan däremot andra i denna grupp inte känner igen sig i denna beskrivning. Vissa föräldrar känner sig dock missnöjda med att skolan inte informerar i tid när elever far illa eller har brutit mot skolans regler. Kannebäcksskolan har en tydligt skriven handlingsplan mot kränkande särbehandling/mobbning och våld enligt värdegrunden i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), skollagen och arbetsmiljölagen. Enligt rektorn, eleverna och föräldrarna är handlingsplanen känd. Enligt skolledningen förekommer mobbning, men skolan har nolltolerans och hanterar fallen enligt handlingsplanen. Vid intervjuer med vissa elever känner de inte till några mobbningstendenser, medan andra elever är medvetna och upprörda över att mobbning förekommer. Då inspektörerna samtalade med repre- 5

6 SKOLVERKET sentanter för föräldrarådet framkommer att skolan inte alltid kontaktar föräldrar vid mobbning eller kränkande behandling. Klassrummen är ljust och trevligt inredda, vilket ger en bra arbetsmiljö för både elever och personal. Eleverna erbjuds skolhälsovård och skolan ger förutsättningar för eleverna att regelbundet få fysiska aktiviteter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan arbetar för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Skolan skall dock ha rutiner för att skyndsamt kontakta föräldrar i händelse av mobbning och kränkande behandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Enligt rektorn följer de hörselskadade eleverna i grundskolan grundskolans kursplaner medan vissa av de döva grundskoleeleverna följer specialskolans kursplaner. Detta motiverar rektorn med: Att om en elev i teckenspråklig undervisning skall få en rättvis och likvärdig betygsättning tillämpas specialskolans kursplaner. Lokala mål och planeringar ligger i linje med de nationella målen dels för grundskolan, dels för specialskolan. Målen i den lokala arbetsplanen har skapats utifrån diskussioner i arbetslagen och kunskapssynen och synen på lärandet speglar vad som uttrycks i Lpo 94. Den pedagogiska verksamheten präglas av att organisationen är flexibel och att lärare och elevassistenter är engagerade och känner stort ansvar. Arbetssätten varierar för att tillgodose elevernas behov och förutsättningar. Skolans lärare och elevassistenter samarbetar i arbetslag som organiseras utifrån språk, diagnos och åldersgrupper. Vissa elever har behov som inte tillfredställs helt i vare sig döv- eller hörselklass. Detta gäller främst CI-opererade elever (Cochlea Implantat). Dessa elever är beroende av teckenspråk för sin kunskapsinhämtning och behöver samtidigt ljud- och talstimulans. De ges då möjlighet att växla mellan döv- och hörselklass i olika ämnen och benämns som vandrare. De flesta elever arbetar utifrån sin individuella utvecklingsplan/studieplan. Från och med nästa läsår kommer skolan att ha en gemensam form av individuell utvecklingsplan (IUP). 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Inspektörerna noterar att eleverna arbetar mest enskilt. De äldre eleverna uppger att de erbjuds olika sätt att arbeta, men att de helst vill arbeta enskilt då deras funktionsnedsättningar innebär ytterligare svårigheter att arbeta tillsammans. Modersmålsundervisning erbjuds, men har detta läsår inte valts av någon elev. Enligt rektorn har eleverna med invandrarbakgrund sällan något eget modersmål, eftersom de, innan de kom till Sverige oftast inte kunde kommunicera. Elever och föräldrar väljer då i första hand hellre teckenspråk och svenska. Att lära sig svenska för en döv eller hörselskadad elev är, enligt rektorn, att lära sig ett andra språk och att lära sig engelska blir då ett tredje språk. För elev som är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Rektorn uppger, att cirka procent av eleverna vid skolan behöver särskilt stöd av något slag. För dessa elever hålls elevvårdskonferens och åtgärdsprogram upprättas. I dessa finns rubrikerna: nuläge, mål, metod och uppföljning samt utvärdering. Föräldrar deltar vid upprättande av åtgärdsprogram. Enligt uppgift från rektorn och kuratorn finns elever som har anpassad studiegång. Elevens kunskapsutveckling utvärderas på olika sätt beroende på ålder och förutsättningar. Lärarna i slöjd dokumenterar t.ex. elevernas arbetsresultat med hjälp av digitalkamera, från skiss till färdigt resultat. Lärarna diskuterar betygssättning med varandra och tillsammans med skolledningen. Vid den betygskonferens som inspektörerna deltog i fanns en viss osäkerhet om hur betygssättningen skall hanteras med anledning av att skolan är en grundskola och att vissa elever följer specialskolans kursplaner. De elever som följer specialskolans kursplaner skall enligt rektorns beslut få betyg utifrån dessa tills andra direktiv ges. Rektorn har tidigare varit i kontakt med Skolverket i denna fråga då han anser att de nationella proven i grundskolan inte är anpassade till döva elevers förutsättningar. Skolan samverkar med föräldrarna i form av föräldraråd, föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldrarna får under läsåret dessutom skriftlig information av skolledningen. Veckobrev skrivs av elever och lärare och för några elever ges information till hemmen via kontaktböcker. Elever och lärare säger att man gör många olika studiebesök och utflykter. Skolan samverkar med specialskolor, habilitering och andra berörda myndigheter utifrån elevernas behov. Kannebäcksskolan ingår i kommunens gemensamma Vägledningscentrum och köper 40 procent studievägledartjänst för årskurserna 7 9. Skolan försöker att erbjuda en god och omväxlande PRAO- verksamhet. Skolans yrkesvalslärare informerar i ett tidigt skede om lämplig gymnasieutbildning och året innan en elev slutar på skolan görs besök på riksgymnasiet i Örebro i syfte att förbereda övergången till gymnasieskolan. Eleverna har möjlighet att göra en praktikvecka i Örebro som också innebär boende i internat. Praktik görs också på Katrinelundsgymnasiets hörselklass i Göteborg. Slottsbergsgymnasiet i Göteborg, som är en gymnasiesärskola, har på Individuella programmet en teckenspråklig utbildning som erbjuder eleverna praktikveckor. 7

8 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kannebäcksskolan har ett individuellt perspektiv på elevernas skolgång och att det finns fungerande rutiner kring elever i behov av särskilt stöd. För de elever som går i skolformen grundskola vid Kannebäcksskolan skall grundskolans kursplaner och betygskriterier tillämpas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan, som ligger i stadsdelen Tynnered, organiseras under stadsdelsnämnden Högsbo. Skolans ledningrupp består av rektor och två biträdande rektorer. Rektorn har lång erfarenhet och är väl förtrogen med att arbeta för elever med döv- och hörselnedsättningar. Det finns planer och mål för verksamheten samt tidsplan för utvärdering. Skolan har dock inte upprättat ett dokument med namnet kvalitetsredovisning. Rektorn menar dock att skolans verksamhetsplan och utvärderingsplan tillsammans utgör en kvalitetsredovisning. Skolan bedriver flera intressanta utvecklingsarbeten. Exempel på detta är bl.a. att varje vecka jobbar lärarna i olika dialogprojekt kring målgruppens utveckling. Kannebäcksskolan leder också ett nationellt skolutvecklingsprojekt för landets hörselskolor och samverkar med kulturinstutioner inom Västra Götaland för att utveckla kulturpedagogik i länets skolor. Enligt rektorn och utifrån de dokument som inspektörerna tagit del av erbjuds eleverna den garanterade undervisningstiden. Vid Kannebäcksskolan tas elever med medelsvåra och grava hörselnedsättningar emot och inskrivning sker på begäran av föräldrar eller hemkommunen. Rektorn uppger att alla elever med teckenspråk som första språk tas emot. Underlag för beslut är logoped- och psykologutredning, föräldrars uppgifter och barnets audiogram (hörselkurva). Skolan har, oftast långt innan barnets skolplikt inträder, kontinuerlig kontakt med aktuella hörselvårdskonsulenter vid olika habiliteringar. För mottagning av elever till särskolan har verksamhetschefen vid Högsbo särskoleenhet ett övergripande ansvar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning av skolan är god, men att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas. Skolan skall ha en kvalitetsredovisning av vilken skall framgå, i vilken mån de nationella målen för 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun utbildningen har uppnåtts, samt redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Grundskolan, som är anpassad för att ta emot elever med fysiska funktionshinder, omfattar nio årskurser och fullföljs, enligt rektorn, av flertalet elever. För elever som är döva erbjuder skolan ett extra år i enlighet med skollagens bestämmelser om skolformen specialskola. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att eleverna fullgör sin skolgång i skolformen grundskola, vilket innebär att de bestämmelser som gäller för grundskolan skall tillämpas. Grundskolan har nio årskurser. Grundsärskolans elever som har rätt till en tioårig utbildning enligt skollagens bestämmelser om obligatoriska särskolan, har tillgång till detta. Eleverna ges goda valmöjligheter gällande skolans val, elevens val och språkval. Skolan erbjuder bl.a. modersmålsundervisning inom elevens val. Som språkval erbjuds teckenspråk, svenska, engelska och spanska. På raster och som fritidsverksamhet erbjuds, under fritidsledarens ledning, ett stort utbud av aktiviteter. Kannebäcksskolan har sammanställt en informativ folder om sin utbildning och informerar också på skolans webbplats. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till och informationen om utbildning och verksamhet är god. Vidare vill inspektörerna återigen erinra om att grundskolan har nio årskurser. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 9

10 SKOLVERKET Vid Kannebäcksskolan är lärartätheten hög, men vad inspektörerna kan bedöma, är den i rimlig omfattning utifrån elevernas behov och förutsättningar. Skolans lärare och elevassistenter har god pedagogisk utbildning. Ett flertal lärare är döva eller hörselskadade och har teckenspråk som sitt första språk. För närvarande har skolan två obehöriga lärare. Kompetensutveckling sker i olika former, såsom gemensam kompetensutveckling i form av skolutvecklingsdialoger, i större projekt samt i möten med personal vid specialskolor. Enskild kompetensutveckling ges vid behov. För elevassistenterna pågår en anpassad specialpedagogisk utbildning. Skolans lokaler är i gott skick och anpassas för att svara mot pedagogiska krav och ge förutsättningar för elevernas trygghet och intresse av skolarbete. Eleverna har god tillgång till läromedel och material, och skolan är välutrustad med specialpedagogiskt material samt tekniska hjälpmedel. Skolan har ett välutrustat och bemannat bibliotek i anslutning till det centrala uppehållsrummet, och eleverna serveras en kostnadsfri lunch i en vacker och lugn miljö. Skolans finansiering bygger på dels ett kommunanslag med statlig tilldelning genom Särskilda insatser på skolområdet (SISUS), dels regionalt sålda platser. Resursfördelningen per arbetsenhet följer ett grundantagande angående bemanning som diskuteras inför varje nytt läsår samt beslut om extra resurs utifrån specifika elevbehov. Beräknad kostnad för en elevplats är kr per läsår. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan finns goda förutsättningar för att de nationella målen skall uppnås. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Kannebäcksskolan övergripande håller god kvalitet. Skolans personal arbetar på ett medvetet och pedagogiskt sätt för att stödja eleverna i sin kunskapsutveckling och för att stärka elevernas identitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - rutiner i samband med arbetet mot kränkande behandling. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kannebäcksskolan använder specialskolans kursplaner och betygskriterier i undervisningen och vid betygssättningen för vissa grundskoleelever (3 kap. 3 skollagen och 2 kap. 6 samt 7 kap. 8 grundskoleförordningen). 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun - Skolan saknar kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort Göteborg Sonja Henriksson Astrid Halling 11