Lokal utvecklingsstrategi för Lokalt ledd utveckling på Gotland

Transkript

1 Remissversion strategiutkast för - Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Lokal utvecklingsstrategi för Lokalt ledd utveckling på Sammanfattning Anvisning: Skriv en sammanfattning av den lokala utvecklingsstrategin. Skriv också en mycket kort version av sammanfattningen på engelska (skrivs efter att strategin blivit godkänd). Sammanfattningen kan användas som kortpresentation av vad ni vill uppnå i området och hur ni vill göra det. Den engelska sammanfattningen gör att er strategi och ert arbete kan synliggöras i europeiskt sammanhang och öppnar upp för internationella samarbeten. (Text är under arbete)

2 (2) Innehållsförteckning Sammanfattning Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Strategins framtagning Utvecklingsområdet Områdesbeskrivning Behov och utvecklingsmöjligheter På vilket sätt är strategin innovativ? Vision Insatsområden, mål och urvalskriterier Övergripande mål för området Insatsområden Handlingsplan Urvalsprocess Mål och urvalskriterier Finansieringsplan Organisation Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Partnerskapet och föreningen LAG den lokala aktionsgruppen Samverkan mellan fonder och med andra aktörer Samverkan mellan fonder Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar Jämställdhet och icke-diskriminering Kommunikation Kommunikationsplan Uppföljning och revidering Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys Bilaga 2: Omvärldsanalys Bilaga 3: Motivering Bilaga 4: Excel-fil Bilaga 5: Eventuella övriga bilagor... 28

3 (3) 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagning Anvisning: Beskriv vilka aktörer som har medverkat i framtagandet av denna strategi och hur delaktiga de har varit, samt vilka forum som ni har använt. Beskriv också hur strategin är avstämd med regionala och kommunala planer och strategier. I februari 2014 hölls ett första offentligt uppstartsmöte. Det var god och bred uppslutning på mötet och det beslöts att gå vidare med en arbetsgrupp som fick i uppdrag att hålla ihop arbetet framöver. Gruppen har bestått av representanter för ideell, privat och offentlig sektor (LRF, s Hushållningssällskap, Länsbygderådet, Coompanion, Fiskeområde, Studieförbundet Vuxenskolan, Tillväxt, Region, föreningen Leader samt Länsstyrelsen på ). Arbetsgruppen har under vår och höst rapporterat till en referensgrupp bestående av mer än 20 organisationer. Förutom dialog via hemsidan och sociala medier har gruppen arrangerat fem stormöten, fyra på landsbygden och ett i Visby. Många kom till mötena för att lyssna, diskutera och väcka idéer om framtida behov av utveckling. Ett flertal fördjupningsmöten med olika fokusgrupper har varit andra viktiga inslag för att få underlag till strategin. Bland annat kan nämnas gruppen fiske och vattenbruk samt gruppen ungdomar. Sammantaget har flera hundra personer varit en del i processen. Ett särskilt erfarenhetsutbyte gjordes på ett möte då nuvarande Leader s LAG-grupp och nuvarande Fiskeområde s FOG bjöds in för att tillsammans med arbetsgruppen diskutera både historia och framtid. Strategin är avstämd med regionala och kommunala planer genom att Länsstyrelsens och Region genom sina företrädare har varit en del av, med särskilt ansvar för detta.

4 (4) 4. Utvecklingsområdet Anvisning: Beskriv kort den geografiska ytan, landskapet och demografin genom att fylla i tabellen nedan. Peka ut geografiska landmärken som älvar, berg, kust och liknande som har betydelse för områdets utveckling. Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > invånare. Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive tätorter > invånare. Områdets totalstorlek i km 2, inklusive tätorter > invånare. Områdets storlek i km 2 utanför tätorter > invånare. Antal invånare per km 2, inklusive tätorter. Antal invånare per km 2, exklusive tätorter. Kommuner som omfattas av strategin. Landskapstyper och landmärken ( ) invånare invånare SCB : Totalarea: km² Landarea: km² Insjöar: 31 km² Havsvatten: km² (ut till territorial vattengränsen) (ska kompletteras, inväntar uppgifter från RG) 18,2 invånare/km² (ska kompletteras, inväntar uppgifter från RG) I s län och det området som strategin omfattar finns endast en kommun. Den har regionstatus (Region ). För alla fonder utom jordbruksfonden räknas Visby domkyrkoförsamling med mer än invånare in. är en ö skapad av korallrev. Den kalkrika jorden påverkar landskapet som varierar i sin natur. Fårö i norr och Sundre i söder samt Östergarnslandet i öster har vissa likheter genom att jordarna i huvudsak är magra. Senvuxen låg skog, artrik alvarmark och områden med raukar präglar de här områdena. Utmed flera kuststräckor finns strandängar. Runt Visby och norrut finns klintar och steniga områden vid kusten. Inåt land är landskapet bördigare med utdikade myrar, och det finns mer inslag av lövängar än i kustnära områden. Mellersta och norra ön har mycket tallskog. De många fiskelägena runt öns kuster är utmärkande för kulturlandskapet. Ett tiotal av fiskelägena är klassade som riksintresse för kulturmiljö och 52 är utpekade som särskilt kulturhistoriskt intressanta. Det finns öar men det saknas skärgård. I norr finns Gotska Sandön som är nationalpark, och i väster Lilla och Stora Karlsö som är naturreservat och ingår i EU:s natura 2000-nätverk.

5 (5) Större tätorter och utvecklingscentra Befolkningsförändring för åren Flyttnetto Födelsenetto Arbetslöshet i procent Arbetslöshet bland unga (15 24 år) i procent * Andel invånare med utländsk bakgrund i procent * Antal företag med direkt anknytning till fiske och vattenbruk ** Antal företag per invånare *** Antal nystartade företag per invånare *** Andel av befolkningen i procent år år år 65- år Övrigt nämnvärt som har betydelse för områdets utveckling? har en större tätort, Visby, med invånare. Övriga tätorter med viss service med mellan 1400 ned till 200 invånare är i storleksordningen; Hemse, Slite, Klintehamn, Roma, Vibble, Fårösund, Lärbro, Burgsvik, Stånga, Havdhem, Katthammarsvik, Tingstäde, Ljugarn (se karta/bilaga x) 2007 saknas 31 december Folkmängd Födda Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto ,1 % är öppet arbetslösa eller i åtgärd med aktivitetsstöd (oktober 2014).19,2 % av de utlandsfödda är utan arbete. Antal långtidsarbetslösa i åldersgrupp år är 705 personer.(rutan ska kompletteras med uppgifter) Arbetslösa, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldersgruppen år ligger på 18,2 %. Under sommarsäsongerna brukar arbetslöshetssiffrorna vanligtvis gå ner 5-10 %. Av den registrerade arbetskraften (18-24 år) är det 7,9 % av kvinnorna som är arbetslösa och 8,4 % av männen Antalet utlandsfödda eller personer med utländska föräldrar är 6 % där de flesta har finskt, tyskt eller thailändskt ursprung. tar emot cirka 18 ensamkommande flyktingbarn per år. Totalt antal företag: 70 stycken, varav 38 med yrkesfiskelicens (2014). 164 företag per 1000 invånare. Drygt 12 företag per 1000 invånare : (15-24 år) 13 % (25-44 år) 21 % (45-64 år) 28 % (65- år) 23 % Statistiska uppgifter som inte ryms ovan ska läggas in här, bla för utifrån jämställdhet.

6 (6) 4.1 Områdesbeskrivning Anvisning: Beskriv de natur- och kulturresurser som finns i området och som är relevanta för strategin. Även struktur av relevant näringsliv, föreningsliv, service och infrastuktur är viktiga uppgifter och även deras förändring över de senaste åren. Beskriv områdets förutsättningar vad gäller livskvalitet, lokal anda och de sociala förutsättningar. Beskriv även gränser till eventuella grannområden eller överlappning med andra lokala utvecklingsområden som är relevanta för strategin. Detta ska vara en saklig beskrivning av området utan någon värdering eller tolkning Natur- och kulturresurser s natur präglas av månghundraårigt lantbruk. Det öppna odlingslandskapet är mycket variationsrikt, med områden där jordarna är särskilt lämpliga för spannmålsodling och grönsaksodling, och områden, speciellt i strandsocknarna, där animalieproduktionen ännu i stor utsträckning bidrar till skötsel av naturbetesmarker med höga natur- och kulturvärden. består till 43 procent av skog. Det mesta av skogen är bondeägd, skogsbolagen finns inte på ön. Största skogsägare är Egendomsnämnden i Visby stift. Det finns drygt 120 naturreservat och många områden utöver detta är skyddade enligt miljöbalken. Natur- och kulturresurserna på ön har stark dragningskraft på många människor. Den kalkrika jorden och kalkstenen och gotländskt kärnvirke från skogen är naturresurser. Runt kusten finns många grunda vikar och betade strandängar med ett rikt fågelliv. Visby innerstad, innanför muren, är ett världsarv och kulturhistorien är mycket närvarande överallt på ön. Det finns många kyrkor och historiska byggnader och en mycket rik kulturmiljö med många fornlämningar Näringslivet struktur är ett företagstätt län med drygt företag, varav är egenföretagare. Det finns ett stort mått av nyföretagande, inte minst bland kvinnor. Den industri som finns är i huvudsak kopplad till kalkbrytning. Lantbruket och livsmedelsförädlingen Lantbrukets strukturrationalisering följer det svenska mönstret där enheterna blir större och många mindre gårdar läggs ner. Animalieproduktionen är fortsatt betydelsefull när det gäller mjölk- och köttproduktion baserad på grovfoder, dvs får och nötkreatur. Hela 30 procent av öns sysselsättning baseras på lantbruk, varav 10 procent i primärledet. Många företag står inför ett generationsskifte. Jordbrukarkåren tillhör landets yngsta, men medelåldern stiger även här. Lantbruksföretagen har ofta flera ben att stå på i sin verksamhet, energi, entreprenad, turism, förädling eller gårdsförsäljning. Förädlingsgraden är lägre än i många andra län. Till övervägande del går gotländska livsmedelsprodukter till fastlandet. Livsmedelsindustrin står för ca 25 procent av allt gods som fraktas med färjorna. Jordbruket på ön omsätter ungefär 2,6 miljarder kronor/år och livsmedelsindustrin 1,5 miljarder kr/år.

7 (7) Fisket och vattenbruket Yrkesfisket har, liksom i övriga Sverige, minskat till följd av att företagarkåren har blivit äldre och det är svårigheter att nyrekrytera. Lönsamheten är svag och tillgången på kommersiella arter minskar. Antalet yrkesfiskelicenser har på 16 år minskat med 65 procent till idag endast 38 stycken. Landningsvärdet av fisk (i huvudsak strömming och skarpsill) är däremot relativt konstant. Förädlingen av fisk sker endast i liten omfattning, främst rökning av flundra under sommarsäsongen. Husbehovsfisket har en viktig roll som kulturbärare och för att öns typiska fiskelägen ska fortsätta att vara levande, men omfattningen minskar. Sportfisket ökar efter en nedgång på 1980-talet, främst är det den goda tillgången på havsöring som märks. är Sveriges största producent av flodkräfta, främst tack vare att kräftpesten inte finns här. Besöksnäringen Besöksnäringen är betydande för näringslivet. Det handlar om drygt gästnätter per år, merparten under sommarsäsongerna, ett faktum som präglar arbetsmarknaden på ön. En relativt liten andel är utländska gästnätter, endast 12 procent, jämfört med riksgenomsnittet på 25 procent. Regionfullmäktige tog under 2014 beslut om en byggnation av en kryssningskaj i Visby, vilket ökar möjligheterna att ta emot fler utländska besökare. Kulturella och kreativa näringarna Det finns ett stort antal utövare inom arkitektur, form och design, film och foto, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, måltid, spel och media upplevelsebaserat lärande. Näringslivet i övrigt Det finns också tillverkningsindustri i mindre företag. Många av hantverks- och serviceföretagens kunder finns i lantbruk och besöksnäring. Den stora mängden fritidsboende på ön har också stor betydelse i detta sammanhang. Privata tjänsteföretag inom städning och vård har etablerats på senare år Föreningslivet Det finns cirka 900 olika föreningar på varav en femtedel är idrottsföreningar. Hela 60 procent äger och driver egna anläggningar/ mötesplatser. I många socknar finns föräldraföreningar, hembygdsföreningar, bygdegårdsföreningar, lokala utvecklingsgrupper mm. Det kan också nämnas gotländska föreningar med inriktning på natur- och miljöfrågor. Sedan 2009 har lokala fiberföreningar bildats för att i de flesta fall äga och driva optiska fibernät. Föreningar av olika slag är ofta drivande i utvecklingsfrågorna som berör närområdet. På senare år har en ny form av lokal samverkan utvecklats, genom att utvecklingsbolag utan vinstdrivande intresse fått genomslag på ön. I dagsläget finns det åtta lokala utvecklingsbolag Service och infrastruktur Utanför Visby varierar tillgången till kommersiell service (dagligvaruhandel och tankställen) I Hemse och Slite finns flera aktörer. I Klintehamn och Roma finns tillgång till mer än en dagligvarubutik. I Fårösund, Burgsvik, Lärbro och Katthammarsvik finns endast en dagligvarutbutik och ett tankställe. Beräkningar

8 (8) visar att 30 procent av invånarna inte når någon av dessa orter inom 20 minuters restid med bil. Fiberutbyggnaden på ön följer den bredbandsstrategi som dåvarande kommunfullmäktige antog år Målsättningen ser, med ett halvt års förskjutning, ut att kunna uppnås, dvs alla på s kommer att ha tillgång till minst 100 Mbit/s år är sedan många år en ekokommun med mål att bli ett ekologiskt hållbart samhälle till år Målet omfattar alla miljörelaterade områden, varav två handlar om energiomställning och om vatten. Det finns enskilda avlopp som ses över för att bli godkända i Region s projekt Klart vatten. De senaste 30 åren har utvecklingen kring vindkraft gått framåt med stort lokalt engagemang och ägande. Det finns en påbörjad infrastruktur för biogas och eltransporter Sociala förutsättningar Åldersstrukturen på ön, i synnerhet på landsbygden, visar på en allt äldre befolkning. Statistik över medellivslängden i Sverige visar att gotländska kvinnor placeras på artonde plats i länsplaceringen (21 län). Gotländska män hamnar på elfte plats. I motsvarande statistiska jämförelser över hälsoläget, såväl fysiskt som psykiskt, hamnar ofta långt ner. Nästan 60 procent av befolkningen bor på landsbygden. I de mest attraktiva områdena för fritidsboende, märks en minskad fast boende befolkningsmängd. Utbildning Landsbygdsskolornas antal har minskat under senare år och flera skolor är hotade av nedläggning pga minskat elevantal. Folkhögskolan finns på två orter på ön, Hemse i söder och Fårösund i norr. Uppsala universitet, genom Campus finns på ön. Utbildningsnivån är jämfört med landet i övrigt låg och inkomstläget likaså. Kvinnorna har i högre utsträckning än män högskoleutbildning. Folkbildning sker bland annat genom flera aktiva studieförbund både i Visby och på landsbygden. Arbetsmarknad Det finns ungefär lika många förvärvsarbetande kvinnor som män på ön. Arbetsmarknaden är könssegregerad med kvinnodominans inom vård och omsorg, utbildning och inom detaljhandel. Gotländska kvinnor tjänar ca kronor mindre per månad än män i en jämförelse inom de tio största yrkesgrupperna. Arbetsmarknaden är begränsad med tanke på ö-läget där arbetsplatser i angränsande län måste nås med flyg eller båt. Pendling till arbete på fastlandet finns i viss utsträckning. Arbetspendlare på ön är beroende av kollektiv busstrafik, järnväg saknas. Många är hänvisade till bil. Säsongsvariationen är stor med tanke på besöksnäringens omfattning och inverkan, med ett stort behov av personal under den korta sommarsäsongen. Arbetslöshetssiffrorna varierar därmed också över året.

9 (9) Gotlänningar i åldersgruppen år söker relativt ofta arbete efter gymnasiet utanför ön. Öppet arbetslösa och personer som ingår i program med aktivitetsstöd har minskat något sedan i fjol. Lokal anda och livskvalitet Nya gotlänningar anger gärna som skäl för inflyttningen att betyder hög livskvalitet. Närheten till naturen, havet och det rika kulturutbudet framhålls särskilt. Det finns också en speciell närhet mellan människor på en ö där många känner/känner till varandra. Gotlänningar anses av många som gästvänliga och är lyhörda för nya saker. Uppfinningsrikedomen för att överleva på en ö är stor. Mångsyssleri är vanligt. Att leva och verka på en ö gör att människor måste hjälpas åt i stort och smått. Det finns därmed en lång tradition av samverkan. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter Anvisning: Sammanfatta resultat från SWOT-analysen, omvärldsanalysen och andra analyser som finns i bilagan. Det generella utvecklingsbehovet är en summering där styrkor, svagheter, hot och möjligheter har vägts av mot varandra. Om ni har gjort flera analyser för specifika teman eller fonder ska ni beskriva relevanta behov även för dessa. Detta ska vara en beskrivning av förutsättningar i området utifrån SWOT-analysen, det vill säga en värdering och tolkning av vad dessa förutsättningar betyder för utvecklingen av området. Här följer vår sammanfattning av SWOT-analyser och fokusgruppernas analyser (se bilaga x-x). Arbetet har mynnat ut i fyra övergripande målområden (se 7.1, sid x). Här redovisas den sammantagna analysen utifrån de fyra målområdenas rubriker Hållbart företagande är i sig ett starkt varumärke, som alla på ön har tillgång till. Denna styrka lyfts fram i många sammanhang, inte minst när det gäller näringslivets utveckling. förknippas med kvalitet som bygger på naturliga och på många sätt säregna förutsättningar med solen och vinden som energikälla, den kalkrika jorden och det omgivande havet, som grund. Landskapet är tydligt präglat av den agrara människan och detta lockar många besökare som vill uppleva en annorlunda del av Sverige. Besöksnäringen och de areella näringarna har lång tradition och därmed mycket inbyggd erfarenhet och kunnande som är en stabil grund för fortsatt utveckling av ett hållbart företagande. Ö-läget har präglat företagskulturen där småföretagandet är stort i jämförelse med andra län och den kreativa företagaren snarare ser möjligheter än hinder med de begränsningar som en ö kan innebära. Jämfört med övriga delar av landet är nyföretagandet högt, detta gäller även för kvinnors företagande, vilket är en styrka. Att öka ungdomars företagande är viktigt både för att kunna behålla deras utvecklingskraft och för att de ska kunna återvända och försörja sig efter avslutad utbilning. Genom tillgången på bra råvaror finns potential till utveckling av företagandet med råvaror som t ex a ull, trä och sten som grund. Tillgången till det speciella ljuset, öppna landskap och obruten horisont ger kulturella och kreativa näringar unika förutsättningar. Därför är det en viktig del av s profilering och här finns plats för nya företag. Det kommer att finnas tillgång till optisk fiber med bra kapacitet överallt på ön år Gotländska företag får därmed stora möjligheter att ta produkter och tjänster in i det digitala samhället där IT inte längre är ett hinder. ITanvändningen skapar många öppningar inte minst för landsbygdsföretagandet, då

10 (10) den fysiska platsens betydelse minskar. Detta kommer troligen att ytterligare stärka utvecklingen av fler tjänsteföretag. Ö-läget är i vissa avseenden en svaghet som kan vara försvårande för företagsutvecklingen. Det kan handla om begränsningar i infrastrukturen som hindrar ökade affärer med tex Baltikum för både avyttring av produkter och för ökad besöksnäring. Ö-läget innebär även begränsningar som påverkar rekrytering av personal. Utbildningsnivån är jämförelsevis låg i länet. Det finns en styrka i att Uppsala universitet, genom Campus, finns på ön. Samarbetet mellan näringslivet och utbildning/forskning kan utvecklas till gagn för båda parter. Den klusterbildning som nu sker på Lövsta, centralt på ön, kring Grönt Centrum, är en möjlighet, framförallt för landsbygdsföretagan inom tex den gröna näringen. Rådgivningen och utbildningen förväntas stärkas i och med detta nya samarbete. För lantbruksnäringen är det grundläggande att det finns regional naturbruksutbildning. För kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen är det av vikt att stärka Grönt Centrum och en stärkt samverkan med näringslivet kan ge ringar på vattnet. En yrkesutbildning inom lammproduktion, utveckling kring ullen och annat hantverk, livsmedelsförädling m m anges som möjliga utvecklingsområden här. Inom fiskerinäringen är nyrekryteringen dålig och det krävs krafttag för att rädda sysselsättning och ta tillvara den blå näringen. Som en följd av det minskade yrkesfisket har i princip all logistik för gotländsk fisk försvunnit från ön. För fiskerinäringen finns ett omfattande regelverk som tynger många företagare, vilket inte underlättar nyrekryteringen. Vattenbruk och fiske är ett område där innovativa idéer verkligen behövs. Det finns outforskade möjligheter kring t ex algodling, fiskodling och andra råvaror ur havet. Det finns också möjligheter att använda vissa av ekonomibyggnaderna på lantbruksfastigheter som inte längre används för animalieproduktion. Förädlingen av fiskarter som i modern tid har ansetts som skräpfisk har fått ett uppsving senaste året och de goda erfarenheterna går att bygga vidare på. Igångsättandet av Stockholms fiskmarknad i december 2014, skapar tillgång till kunder på ett rimligt avstånd. Utmaningen är att lösa logistikfrågan. För fiskerinäringen på ön är det också möjligt att utveckla verksamhet för att möta de behov som finns från besöksnäringen. Besöksnäringen har goda förutsättningar att utvecklas, inte minst med tanke på den kryssningskaj som ska stå klar i Visby Beslutet om att bygga en kryssningskaj är i sig en väckarklocka för näringen med tanke på att exportmognaden generellt är svag och behöver utvecklas snabbt för att möta den internationella marknadens behov. I dagsläget finns det mycket att göra för att företagarens utbud av produkter och tjänster ska matcha de olika kundernas efterfrågan. Småföretagen har i många fall svag lönsamhet och det är svårigheter kring olika former av generationsskiften i företagen. Lantbruksfastigheter i de mest attraktiva lägena ur turistsynpunkt är särskilt svåra att överföra till en ny generation. Ökad samverkan och klusterbildningar inom och mellan olika näringar har potential för utvecklingen av näringslivet. Ökad samverkan med forskning och läroanstalter är en annan möjlighet för gotländska företag att gå i bräschen när det gäller nya miljöanpassade lösningar och produkter.

11 (11) Hotet mot Östersjöns miljö är ett problem för. Här är de internationella kontakterna med lokala aktörer viktiga att utveckla för ett effektivt miljöarbete. För gotländska företag i alla branscher gäller det att även fortsättningsvis jobba med ett så hållbart miljömässigt företagande som möjligt. Andra orosmoment handlar om nedläggningshotet för Bromma flygplats, försämrade förutsättningar för framtida färjetrafik och osäkerhet kring kommande jordbruks- och fiskeripolitik Hållbar fysisk valfrihet i vardagen Den säregna, varierande naturen och de många kulturlämningarna i landskapet utgör en styrka när det handlar om att locka till bosättning på olika platser runt om på ön. Samma förutsättningar kan upplevas som ett problem eftersom det i många attraktiva lägen också finns restriktioner för byggande. Ett påtagligt hinder kan vara svårigheter att anpassa nya anläggningar för vatten- och avlopp. Tekniska innovationer har möjlighet att utvecklas på ön, tex genom lokal och offentlig samverkan. Den sprickiga kalkstensberggrunden är en känslig och ibland oförutsägbar faktor, som kräver särskild omsorg för att få tillräcklig tillgång till vatten av god kvalitet. Nedläggning av skola, vård, omsorg och service är märkbar på stora delar av landsbygden och detta påverkar människors val när det gäller val av plats att bo och verka på. Här behövs alternativa lösningar. Det gäller också bostäder på landsbygden. En möjlighet är att utveckla tomma byggnader till hyresbostäder. Det är svårt att få tillgång till kapital vid utveckling och nystart av företag. Nya former för finansiering börjar komma med dessa är inte alltid så enkla att använda. En möjlighet finns i att öka tillgången till lokalt kapital. På finns inte järnvägstrafik, landsbygdstrafiken handlar om bussar. På flera platser av ön finns ingen eller lågfrekvent kollektivtrafik. Om man inte har tillgång till bil begränsas det fria valet till bosättning i hög grad. Alternativ krävs. Många gemensamhetsanläggningar på landsbygden ägs och drivs av föreningar, vilket är både en styrka och en svaghet. Styrkan finns i det lokala ägandet som bygger engagemang i verksamheten, svagheten är de ekonomiska förutsättningarna som ofta är knapra. Många byggnader är i behov av upprustning och utveckling tex energieffektivisering Hållbar social valfrihet i vardagen s landsbygd har ett rikt föreningsliv som ger många tillfällen till bildning, kulturupplevelser och idrottsaktiviteter. Den svenska allemansrätten gör att öns varierande natur i stor utsträckning kan användas till hälsofrämjande rekreation. Optisk fiber med hög kapacitet är en styrka när det gäller fortsatt utveckling av aktiviteter där nya IT-lösningar kan öka gemenskapen. En ökad IT-användning ger också chans till ökad delaktighet i demokratin genom att det går att delta i underlag för beslut via nätet. Detta kan bidra till att en upplevd klyfta mellan stad och landsbygd, mellan invånare och beslutsfattare, kan minskas. Stad och land är beroende av varandra. Bilden av är formad av både stad och land därför måste symbiosen dem emellan utvecklas. En styrka är de många lokala utvecklingsaktörerna som t ex hembygdsföreningar, bildningsförbund, idrottsföreningar, utvecklingsbolag och andra

12 (12) sockengrupper, som är drivande för att skapa arbetstillfällen, sociala mötesplatser, servicelösningar och attraktionskraft i den egna bygden. Dessa kan göra mycket för att locka till sig och inkludera nya invånare. En möjlighet är att i samverkan mellan offentlig och ideell sektor ta fram möjligheter till arbetsträning för att motverka utanförskap och därmed öka den sociala tillhörigheten. I den gotländska kulturen finns en lång tradition av att hjälpa utsatta människor och detta yttrar sig bl a i jämförelsevis högt deltagande i välgörenhetsarbete. Det finns dock en sårbarhetsrisk då en hel del av utvecklingen bygger på enskilda individers ideella handlingskraft och uthållighet. Idag bor det relativt få utlandsfödda på ön. Personer från andra länder är en möjlighet som ökar mångfalden och kan ge nya impulser, vilket är positivt på alla plan i samhällsutvecklingen. Åldersstrukturen följer mönstret för många delar av Sveriges landsbygd, det blir allt fler äldre. Det ligger en stor utmaning i att engagera fler unga att bo och verka på landsbygden. Goda möjligheter till social inkludering är här en viktig faktor, bredvid de fysiska förutsättningarna med boende, tillgång till skola, vård, service och jobb. I olika undersökningar kring fysisk och social hälsa ligger ofta långt ner i statistiken, vilket tyder på att mycket behöver göras för att öka kunskapen kring hälsa, men också öka inkluderingen i samhället. Relativt låg utbildningsnivå är en svaghet som behöver lyftas. En bra övergång mellan skola och arbete kan kräva särskilda insatser Hållbar energiomställning har goda möjligheter att vidareutveckla en redan stor produktion av förnybar energi, med tanke på de naturgivna möjligheterna med många soltimmar, god tillgång till vind och till omgivande hav. Kompetensen kring vindkraft är stor. Det finns en bas till infrastruktur för biogas. Det omfattande lantbruket utgör en god råvaruresurs för småskalig produktion av biogas. Utveckling av lokal användning av förnyelsebara bränslen till öns fordon är en möjlighet. Utan ytterligare elkabel till fastlandet hotas dock utvecklingen av förnyelsebar el. Eftersom är en geografiskt väl avgränsad plats med många bra förutsättningar inom energiområdet är ön väl lämpad för olika pilotprojekt där innovativa idéer kan tas fram och testas. Här finns goda möjligheter att utveckla samverkan med Uppsala universitet, Campus. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? Anvisning: Ange på vilket sätt strategin är innovativ. Beskriv hur strategin främjar innovativa processer i området, som exempelvis samarbeten, metoder, åtgärder och liknande. Vår strategi ger möjligheter för nya arenor som bör kunna skapa många gränsöverskridande samarbeten som kan mynna ut i samhällsnyttiga resultat produkter, tjänster och kunskap. Lokal utveckling genomförs bäst av de som bor och verkar på platsen, det är grunden för hela leadermetoden som bygger på underifrånperspektiv.

13 (13) Vår strategi omfattar alla fyra fonderna, socialfonden, regionalfonden, havs- och fiskerifonden samt jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det är en ny möjlighet vi får. Vi vill ta tillvara den och tror att detta kan bli en bra grund för innovativa lösningar på lokal nivå. Möjligheten att använda leadermetoden breddas också till att kunna gälla Visby, något som inte förut varit aktuellt. Där det är möjligt kommer vi att jobba för att nyttan av programmen ska komma både land och stad till del och för att nya aktörer ska komma in i leaderarbetet. Strategin har landat i fyra övergripande mål och fem horisontella mål. Vi ser med spänning fram emot att dessa olika typer av mål får inverkan på projektinnehåll, projektform och genomförande. Särskilt intressant tror vi det kan bli att använda Barns och ungas delaktighet för att få till nytänkande som kan skapa nya oväntade samarbeten över åldersgränserna. 6. Vision Anvisning: Ange visionen för strategin, området och det lokala partnerskapet. tillsammans: Så mycket bättre! Anvisning: Vid behov: Beskriv, förtydliga och förklara er vision och vad visionen går ut eller grundar sig på. Utvecklingen startar genom att några enskilda eller någon liten förening går ihop och startar projekt och genomför tankar och idéer med hjälp av leadermetoden i sin bygd. Det bidrar till ökad företagsamhet, lönsamhet och framtidstro i närsamhället och det är några av nycklarna för att skapa en hållbar framtid på. Flera lokala initiativ skapar ringar på vattnet. Då blir tillsammans: Så mycket bättre! 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Peka ut de övergripande målen för denna strategi i tabellen nedan. Redogör i beskrivande text för målen och varför ni har valt just dessa mål. Mål ska kunna härledas från behovsbeskrivningen i avsnitt 4.2 och bidra till att uppnå målen i Europa2020 och i de valda fonderna. De övergripande målen kommer att ligga till grund för konkreta mål och för urval av projekt. Alla mål i denna strategi ska kunna uppnå en eller flera av de nationella och fondspecifika målen och indikatorer: Landsbygdsfonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Havs- och fiskerifonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter), antal bevarade arbetstillfällen (årsarbetskrafter), antal skapade företag, antal miljöprojekt (nationellt mål), antal diversifieringsprojekt (nationellt mål) Regionalfonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter), antal företag och organisationer som får stöd Socialfonden Antal deltagare, antal företag och organisationer som får stöd

14 (14) Övergripande mål för hela strategin [Mål 1] Hållbart företagande [Mål 2] Hållbar fysisk valfrihet i vardagen [Mål 3] Hållbar social valfrihet i vardagen [Mål 4] Hållbar energiomställning Mål 1 Hållbart företagande Vi har identifierat behov av fler arbetstillfällen på ön, med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som grund, där leadermetoden kan användas för lokal utveckling. Ett hållbart företagande är ett relevant sammantaget begrepp, som vi använder som ett av våra övergripande mål. är i sig ett starkt varumärke som har chans att ytterligare stärkas genom att fler av öns förutsättningar används i mycket större utsträckning än idag. Lantbruk och fiske är basnäringar tillsammans med besöksnäringen. Både de gröna näringarna och den blå näringen har tillväxtpotential. Småföretagandet är omfattande och diversifierat och utvecklingsmöjligheterna kan tas tillvara genom t ex breddad kompetens. Förädlingsgraden av råvara från hav, skog och jord är i dagsläget jämförelsevis låg. Vi ser stor potential att utveckla besöksnäringen för internationell marknad, och kanske särskilt med inriktning på efterfrågan från besökare med specialintressen, t ex kopplat till natur- och kulturupplevelser, lokalt producerad mat och konst och konsthantverk. Det finns tillgång till bredband på 100 Mb på hela ön Detta är en viktig förutsättning för ett hållbart företagande. Mål 2 Hållbar fysisk valfrihet i vardagen Vi har identifierat behov att förbättra de fysiska förutsättningarna för att bo och verka utifrån ett individuellt val. Här kan leadermetoden bidra lokalt. Vårt andra övergripande mål handlar om praktiska, fysiska, förutsättningar som gör att det är möjligt för alla att bo, arbeta och utöva fritidssysselsättningar med så stor valfrihet som möjligt. Här handlar det också om ökad attraktionskraft för att öka inflyttningen till ön och inte minst motverka landsbygdens avfolkning och ojämna åldersstruktur. Detta mål bidrar till ökad sysselsättning på. Det behövs nya gemensamma modeller och metoder för att långsiktigt lösa vattenhushållningen och avloppshanteringen på ön. En nära samverkan mellan samhällets aktörer är av vikt. Forskning, myndigheter och invånare kan tillsammans göra en hel del utifrån lokalt perspektiv. Förutsättningarna är goda att utveckla stränderna och havet genom miljöinriktade åtgärder som gör att tillgängligheten för människor ökar. Tillgången till lokal service, vård och omsorg samt goda kommunikationer för både personer och gods, är ofta avgörande för de val som görs av privatpersoner och näringsidkare. Alternativ till det offentliga behöver utvecklas. De fysiska mötesplatserna är grundläggande för många val individer gör. Med tillgången på bredband med hög kapacitet finns möjligheter att utveckla

15 (15) verksamhet i gemensamma lokaler på landsbygden, men det behövs också ändrade förutsättningar för ekonomiskt hållbar drift avföreningsägda idrottsanläggningar, bygdegårdar och andra lokaler där förenings-, utbildningsoch företagsaktiviteter kan bedrivas också på sikt. Mål 3 Hållbar social valfrihet i vardagen Vi har identifierat behov att förbättra de sociala förutsättningarna för att bo och verka utifrån ett personligt val. Vårt tredje övergripande mål handlar om sociala förutsättningar som gör att det är möjligt för alla att bo, arbeta och utöva fritidssysselsättningar med så stor valfrihet som möjligt. Här handlar det också om ökad attraktionskraft för att öka inflyttningen till ön och inte minst motverka landsbygdens avfolkning och ojämna åldersstruktur. Vi ser extra stora fördelar med att arbeta med leadermetoden utifrån ett flerfondsperspektiv, inom detta målområde. Alla människors rätt till delaktighet i den demokratiska processen och till utbildning och arbete på lika villkor är centralt för att den fysiska platsen ska ge möjligheter till ett gott liv. Det finns många engagerade eldsjälar på ön, men det finns också de individer som upplever att de inte blir hörda eller inte passar in. Ungdomsarbetslösheten och den säsongsberoende arbetsmarknaden är påtaglig. Det finns en motsägelsefullhet i att de fysiska naturgivna förutsättningarna av många anses mycket goda, samtidigt som hälsorapporter ofta pekar på jämförelsevis stor fysisk och social ohälsa. Mål 4 Hållbar energiomställning Vi har identifierat behov av att kunna använda leadermetoden för att bidra till energiomställningen på ön. Precis som inom Målområde 2, som handlar om fysiska praktiska förutsättningar, behövs det fler lokala initiativ till att ta fram ny kunskap och goda exempel på energibesparande åtgärder på olika nivåer i lokalsamhället. Det behövs också initiativ för att öka produktion av förnybar energi och för ökad användning av densamma. Horisontella mål Anvisning: Peka ut och beskriv era horisontella mål. Vilka horisontella mål som är viktigt kan variera beroende på vilka fonder som omfattas av strategin (hänvisning till avsnitt 10.3). Övergripande horisontella mål för hela strategin [Mål 1] Jämställdhet, likabehandling och ickediskriminering [Mål 2] Hållbar miljö [Mål 3] Barns och ungas delaktighet [Mål 4] Innovationer [Mål 5] Folkhälsa Indikatorer (fylls i efter att strategin blivit godkänd)

16 (16) Mål 1 - Jämställdhet, likabehandling och ickediskriminering Det första målet handlar om att delta i samhället på lika villkor oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Särskilt framhåller vi jämställdhetsperspektivet i strategin, för att landsbygdens befolkning ska vara så väl representerad som möjligt, och att såväl kvinnor som män ska ta del av den utveckling som kan komma genom leadermetoden. Mål 2 - Hållbar miljö Det andra målet handlar om att använda metoder, former och tekniker som är bra för miljön och minskar negativ inverkan. Målet handlar om att göra medvetna val i alla steg och på alla plan för att så långt det är möjligt bidra till Sveriges arbete med miljömålssystemet och därmed också till att det övergripande målet för EU2020 om det hållbara samhället blir verklighet. Mål 3 Barns och ungas delaktighet Det tredje målet handlar om att inkludera barn och unga människor i lokal utveckling. Deras behov av former för engagemang och deras åsikter är mycket viktig redan i genomförandet av strategin. Mål 4 Innovationer Det fjärde målet handlar om innovationer, om att omföra idéer som till sin natur är nya och kommer att vara betydelsefulla, till lösningar, produkter, affärsidéer eller teknologi. Ett mått på en innovation är också att vinner insteg på en marknad eller i samhällsutvecklingen. Mål 5 Folkhälsa Det femte målet handlar om livskvalitet, om fysisk och social hälsa. Utanförskap måste motverkas, något som är särskilt aktuellt i tider när samhället går mot en ökad IT-användning som inte är enkel för alla. Riksdagen har fastställt nationella folkhälsomål som kan användas för vägledning. 7.2 Insatsområden Anvisning: Beskriv insatsområden som ni har identifierat. Insatsområdena utgör stratgins inriktning och anger inom vilka tematiska områden som utvecklingsinsatserna ska ske. Insatsområdena ska kunna härledas från behovsbeskrivningen i avsnitt 4.2 och ska utgå ifrån strategins övergripande mål. (Information till läsaren av utkastet: Kap 7.2 kommer att redigeras efter det att kap 7.4 och 7.5 blivit klara. 7.4 och 7.5 är ännu under arbete. Med texten vill vi visa innehållet som enligt vårt förslag på insatsområden ser ut så här.) Övergripande mål 1 Hållbart företagande Projekt inom de tre tematiska insatsområden under den här rubriken ska verka för ökad konkurrenskraft i företag och branscher, nya företag, att tidigare arbetstillfällen finns kvar och att nya tillkommer. Insatsområde 1.1 Utveckla kompetens och samverkan i lokala företag

17 (17) - Ökat kompetensbehov hos företagsledare och anställda i befintliga små och medelstora företag inom olika branscher. Nya former för att integrera nya invånares kompetens kan tas fram. Svårigheter för rekrytering kan underlättas. -Ökad samverkan behövs för att skapa flera och nya fysiska och virtuella mötesplatser, mer nätverksaktiviteter, distributionslösningar, klusterbildningar inom och emellan branscher, gemensam marknadsföring av produkter och tjänster, underlätta omvärldsbevakning och öka möjligheterna till kontakter med nationella och internationella nätverk. Insatsområde 1.2 Främja nya företagsidéer samt kontakt med forskning och utveckling - Möjligheter att underlätta generationsskiften i samtliga branscher inom kategorin landsbygdsföretag, nya former av företagande. - Fler och nya möjligheter för att underlätta övergång mellan studier och arbetsliv, t ex mentorskap och praktikplatser och ta möjliggöra för företag att rekrytera nyutbildade personer. - Inkubatorverksamhet för att stödja nya företag, nya former för företag, produktutveckling, utveckling av nya tjänster. - Ett närmare samarbete mellan företag, utbildningsväsendet och forskare. Insatsområde 1.3 Utveckling av fler tjänster och produkter - Gemensam utveckling av marknadsföring av fler produkter och tjänster för lokal och nationell marknad. - Ökad IT-användning och ökad tillgång till IT-baserat företagande gör att behovet av stöd för utveckling av digitalt baserade tjänster och produkter är större än förut. - Efterfrågan på fler tjänster och produkter som kan nå en nationell och internationell marknad. - Ökad efterfrågan på tjänster och produkter som kan utvecklas med bas i socialt företagande och sociala arbetskooperativ. Övergripande mål 2 Hållbar fysisk valfrihet i vardagen Projekt inom de fyra tematiska insatsområden under den här rubriken ska verka för ökad möjlighet till hållbart arbete och boende som inte hindras av praktiska skäl, nya företag, att tidigare arbetstillfällen finns kvar och att nya tillkommer. Målet innefattar även olika former av kretsloppslösningar. 2.1 Möjlighet att bo och bygga på hela ön Ökad kunskap och initiering av nya lösningar kring vattenhushållning, vattenförsörjning och avloppslösningar, behövs eftersom detta är ett omfattande hinder på stora delar av ön. Bostadsbristen på landsbygden kräver mer planering och framtagning av modeller för att underlätta byggnationer.

18 (18) Persontransporter till och från skola, arbete och service kräver nya samverkanslösningar för att underlätta vardagens val. Pooler för samåkning, utveckling av möjligheter till att använda elbil, alternativa kollektiva lösningar kan ingå Möjlighet till jobb på hela ön Ökad IT-användning och ökad tillgång till IT-baserat företagande gör att behovet av stöd för utveckling av digitalt baserade tjänster och produkter är större än förut. Arbetstillfällen och företagande som inte är platsberoende kan med IT som bas skapas. Behovet av nya finanseringsformer för företagare som vill expandera eller starta ny verksamhet är stort, eftersom detta är ett tydligt hinder för mycket av utvecklingen inom detta område. Lokal ekonomi kan vara en del av detta. Idag arbetspendlar många invånare. Önskemål om flera lokala gemensamma arbetsplatser för att minska behovet av pendling finns. 2.3 Möjlighet till gemensamma aktiviteter på hela ön Möjligheter att behålla, utveckla och nyskapa gemensamma rum/mötesplatser behöver utvecklas. Det kan handla om att det mobilisera för bättre ekonomi i driften av byggnader och anläggningar, möjliggörande av tekniska lösningar för att gemensamma IT-aktiviteter ska kunna utvecklas och utveckling av utemiljöer för ökad rörlighet, t ex utegym, boulebanor, cykelleder, ridleder m m. 2.4 Lokalt miljöförbättrande åtgärder Att utifrån gotländska förhållanden genomföra konkreta försök med koppling till vattnet och havet som resurs för lantbruket, fisket och tillgängligheten för allmänheten. Blå tillväxt kan handla om biogas, fiskodlingar, algförädling, strandbete, badplatser, friluftsliv mm. Att stötta och tillgängliggöra kulturmiljöer för att öka/bibehålla dess attraktionskraft som besöks/rekreationsplatser för såväl lokalbefolkning som turister Övergripande mål 3 Hållbar social valfrihet i vardagen Projekt inom de fyra tematiska insatsområden under den här rubriken ska verka för ökad möjlighet till livskvalitet, socialt liv och god hälsa. De ska också bidra till att företag och sysselsättning kan finnas kvar och utvecklas, samt att de goda miljöförutsättningarna tas tillvara och negativ miljöpåverkan minskar. Insatsområde 3.1 Öka samtliga invånares möjlighet till delaktighet i det demokratiska arbetet Utveckling och kunskapshöjning för att alla som vill ska kunna använda nya dialogformer och dialogforum, t ex digitalt baserade, som ökar möjligheterna för många att bli delaktiga i samhällets utveckling, och som kan öka intresset för demokratins möjligheter

19 (19) Underifrånperspektivet behöver tas tillvara bättre i utveckling av dialogformer som gör erfarenheter, åsikter och kunskap bättre tas tillvara i olika samhällsbeslut. Det rör både enskilda invånare och olika lokala utvecklingsaktörer. Insatsområde 3.2 Kunskap och nya metoder för lokal utveckling Mer kunskapsunderlag kring bygdens ekonomi och sociala kapital behöver tas fram och synliggöras för fortsatt utveckling lokalt på mindre orter eller i geografiskt avgränsade områden. Utveckla metoder i praktiken för att lokala utvecklingsaktörer ska bidra till en hållbar lokal utveckling. Lokala utvecklingsaktörers kunskap behöver uppmuntras för den lokala utvecklingens skull. Insatsområde 3.3 Ökade möjligheter till en aktiv hälsofrämjande vardag Olika hälsostatistiska undersökningar visar ett tydligt mönster där invånarnas hälsotillstånd har en del övrigt att önska. Mer behöver göras inom detta område och aktiviteter som ökar både den fysiska och sociala hälsan i gemen behöver tas fram. Lokal samverkan för utveckling inom detta område är en möjlighet. Utemiljöer på ön är inte tillräckligt använda. Mer utveckling på detta område kan ske och både invånare och besökare kan få nytta av detta. I samband med en ökning av IT-baserade samhällstjänster inom hälsa och sjukvård, så kallad e-hälsa, behövs kunskap hos användarna för att motverka utanförskap i det digitala samhället. IT-baserad friskvård och andra hälsofrämjande gemensamma aktiviteter kan tas tillvara. Gemensamma aktiviteter för att på olika sätt underlätta för invånarna att vara en del av det digitala samhället behövs. Insatsområde 3.4 Bygga ett inkluderande lokalsamhälle Arbetslöshet, låg inkomst och en känsla av utanförskap skapar ohälsa. För att främja individens möjligheter behövs strukturer för nätverksbyggande, utbildning och en personlig valfrihet. Kunskap i olika former för att stärka kvinnors, ungdomars, nyanlända eller personer med funktionsnedsättnings ställning på arbetsmarknaden är väsentlig. Sociala innovationer skapas när underifrånperspektiv på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. En samhällelig innovation riktar sig till hela samhället. Här finns möjligheter för en tydligare samverkan mellan stad och land. Övergripande mål 4 Hållbar energiomställning Projekt inom de tre tematiska insatsområden under den här rubriken ska verka för minskad miljöbelastning genom omställning till ett samhälle som är energisnålt och som bygger på förnybara energikällor.

20 (20) Insatsområde 4.1 Samverkan för lokal energiomställning Goda exempel på gemensamma ekonomiska, praktiska lösningar kan initieras och genomföras på en mindre ort eller i ett avgränsat geografiskt område. Det handlar om ett helhetsgrepp där energieffektivisering och lokal energiproduktion kan skapa hållbara lokalsamhällen utifrån ett kretsloppstänkande. Dialog och alternativa lösningar behövs mellan myndigheter och lokala aktörer för att komma framåt med energiomställningen där det finns kolliderande intressen med t ex natur- och kulturvärden. Insatsområde 4.2 Ökad användning av förnyelsebar energi Utvecklingen inom området biogasanvändning bör utvecklas vidare, liksom användning av elfordon. Detta är två områden där ligger relativt långt framme. Fler lokala tillämpningar av användning av förnybar energi för byggnader och transporter behövs. Insatsområde 4.3 Ökad produktion av förnyelsebar energi Utvecklingen inom området biogasproduktion bör utvecklas vidare, liksom småskalig produktion av el. Detta är två områden där ligger relativt långt framme. Fler lokala tillämpningar av produktion av förnybar energi för byggnader och transporter behövs. 7.3 Handlingsplan Anvisning: Redogör för hur ni tänker använda den valda fonden eller de valda fonderna för att arbeta med insatsområdena. Om strategin omfattar flera fonder beskriver ni vilka fonder som ska användas inom respektive insatsområde och hur ni tänker avgränsa fonderna från varandra. Denna avgränsning ska tydliggöra tematiska skillnader och eventuella skillnader i den geografiska fokusen i respektive fond. Beskriv också vilka samarbeten som kommer att finnas för att uppnå de övergripande målen och målen i insatsområdena. Det kan vara samarbeten i närområdet, i Sverige och internationellt. Beskriv vilken typ av samarbeten och för vilka insatsområden samarbeten eftersträvas och varför. Beskriv också hur kansliet planerar att arbeta för att nå målen i de olika insatsområdena. Förtydliga eventuella skillnader i arbetssätt, tidpunkt, målgrupper, typ av projekt och liknande mellan de olika insatsområdena. Fonderna ska i olika utsträckning att kunna användas för att uppnå strategins mål. Det kommer inte att vara möjligt att finansiera ett och samma projekt med medel från olika fonder. Det behövs därför för varje projekt göras en avgränsning. Följande gäller för finansiering från de olika fonderna. Socialfonden Projekt som kan få in fler människor i arbetslivet, oavsett kön, ålder och etnicitet kan få stöd genom socialfonden lokalt. Det handlar om att ta tillvara den lokala arbetsmarknadens behov och genomföra insatser som matchar detta.