Uppföljningsfrågor till strålskyddskurs, 3DR038 Nov 2008, Del 2 av 2. Datum: e-post Box Underskrift

Transkript

1 Uppföljningsfrågor till strålskyddskurs, 3DR038 Nov 2008, Del 2 av 2. Datum: Namn (förnamn, efternamn) personnummer (10-siffror) Inrättning/Institution/avdelning/enhet/motsv: e-post Box Underskrift Uppföljning avseende kursinnehållet i strålskyddskursen: Uppföljningsfrågorna hänvisar till föreskrifter, dessa finns på: (på svenska) och English/Regulations/Radiation-protection/ (på engelska) A1 Föreskriften SSI FS 1998:4 om dosgränser skall tillämpas i verksamheter med joniserande strålning och dosgränserna avser a arbetstagare sysselsatta i verksamhet med strålning b studenter och lärlingar c allmänheten d skydd av gravida som eljest på grund av sitt arbete kan exponeras för joniserande strålning e samtliga ovanstående B1 Med ekvivalent dos avses den absorberade dosen till ett organ, eller en vävnad, viktad med faktorer, W R, som tar hänsyn till aktuella strålslags biologiska verkan. I denna uppgift ska du att rangordna angivna slag av strålning från de som gör mer biologisk skada per enhet absorberad dos till de som gör mindre skada. Ange vilket av svaren, a, b eller c, som bäst beskriver avsedd rangordning. Mer skada, högre W R Mindre skada, lägre W R a beta- och gammastrålning > alfastrålning > protonstrålning. b alfastrålning > protonstrålning > beta- och gammastrålning. c beta- och gammastrålning > protonstrålning > alfastrålning.

2 C1 Med effektiv dos avses summan av alla ekvivalenta doser till organ och vävnader, viktade för sin olika känslighet för strålning. Du ska i denna uppgift rangordna den avsedda viktningsfaktorn, W T, för olika organs och vävnaders känslighet från mer känslig (högre viktningsfaktor, W T ) till mindre känslig (lägre viktningsfaktor, W T ). Ange vilket av svaren, a, b eller c, som bäst beskriver avsedd rangordning. Högre W T, mer känslig Lägre W T mindre känslig a sköldkörtel > benmärg > hud > gonader b gonader > benmärg > sköldkörtel > hud c hud > sköldkörtel > benmärg > gonader D1 Med extern bestrålning avses en bestrålningssituation där strålkällan befinner sig utanför den mänskliga kroppen. Med intern bestrålning avses att strålkällan bestrålar kroppen från insidan. Intern bestrålning kan följa av: (markera vilka) a oralt intag b inandning c absorption genom huden d absorption genom slemhinnor e samtliga ovan (a, b, c och d F1 Den som bedriver arbetet med joniserande strålning skall se till att verksamheten är berättigad, varmed avses att: (markera ett av svaren) a verksamhetens budget kan förväntas vara i balans b verksamheten medför en nytta som är större än den skada som strålningen beräknas förorsaka. c stråldosen skall till varje pris vara så liten som möjligt

3 G1 Vid arbete med joniserande strålning, då varje bestrålning av personer begränsas så långt som rimligen möjligt, med hänsyn tagen till ekonomiska och samhälleliga faktorer, har vi uppnått ett tillstånd i arbetet som beskrivs bäst av följande benämning: (ange ett av svaren) a harmonisk b robust c optimerad H1 Den som bedriver verksamheten med joniserande strålning ska se till att inget gränsvärde för stråldos överskrids (SSI FS 1998:4). Dessa dosgränser skall dock ej tillämpas på: (markera tre av svaren) a studenter i laboratoriearbete b allmänheten c medicinsk bestrålning, enligt definition i rådets direktiv 97/43/EURATOM(av den 30 Juni 1997) d personer som utanför sin yrkesutövning medvetet och av fri vilja utsätter sig för bestrålning i samband med att de hjälper eller stödjer patienter som genomgår medicinska undersökningar eller behandlingar e bestrålning av frivilliga försökspersoner som deltar i medicinska eller biomedicinska forskningsprogram f grupper av personer på tillfälligt besök i laboratoriet Skylten till höger förekommer ofta i laboratoriemiljö, ange dess innebörd: A Skylten visar varselsymbolen Varning för fläktbladen B Skylten visar varselsymbolen Joniserande strålning C Skylten visar varselsymbolen Mycket hög ljudnivå

4 I1a De högsta dosgränserna för personer i arbete med joniserande strålning är: (markera tre av svaren) a per år, 5 msv effektiv dos, samtidigt gäller under fem på varandra följande år, 10 msv effektiv dos b per år, 50 msv effektiv dos, samtidigt gäller under fem på varandra följande år, 100 msv effektiv dos c Dosekvivalent till ögats lins: 150 msv per år d Dosekvivalent till ögats lins: 15 msv per år e Dosekvivalent till huden: 50 msv per år f Dosekvivalent till huden: 500 msv per år I1b Ange de alternativ som motsvarar högsta stråldoser för att en person hör till kategori B eller att arbetsstället kan kategoriindelas som hörande till kategori B. (ange ett av alternativen) (se SSI FS 1998:3) a effektiv dos < 1 msv/år, dosekvivalent till ögats lins < 15 msv/år och < 50 msv/år till hud och extremiteter. b effektiv dos < 6 msv/år, dosekvivalent till ögats lins < 45 msv/år och < 150 msv/år till hud och extremiteter. c effektiv dos < 60 msv/år, dosekvivalent till ögats lins < 90 msv/år och < 100 msv/år till hud och extremiteter. I1c En arbetstagare skall tillhöra kategori A om sannolikheten inte är försumbar att de ovan angivna stråldoserna överskrids. Ett arbetsställe där arbetstagarna kan erhålla någon av de årliga stråldoser som anges ovan, eller från vilket radioaktiv kontamination av betydelse från strålskyddssynpunkt kan spridas till omgivande utrymmen, skall utgöra ett visst sorts område. Ange områdets benämning. a kontaminerat område. b kolliderat område. c kumulativt område. d kontrollerat område. Kontrollerat område Obehöriga äga ej tillträde

5 J1 Om både extern och intern bestrålning inträffat skall, vid jämförelse med dosgränserna (SSI FS 1998:4), bidragen till stråldosen från de båda exponeringsvägarna: a multipliceras b divideras c summeras d endast beaktas var för sig K1 En öppen strålkälla är enligt föreskrift (SSI FS 2000:7) ett radioaktivt ämne som a inte är permanent inneslutet i en kapsel av icke radioaktivt material och heller inte är fast bundet till ett icke radioaktivt material som hindrar spridning av det radioaktiva materialet. b är permanent inneslutet i en kapsel av icke radioaktivt material eller är fast bundet till ett radioaktivt material som hindrar spridning av det radioaktiva materialet. L1 Innan arbetet med joniserande strålning påbörjas skall arbetsgivaren eller den som företräder arbetsgivaren, prefekt eller den som har en arbetsledande funktion, svara för att de som sysselsätts i arbete med strålning: a startar sina strålningsmonitorer b beställer persondosimeter att bära på bål, handled eller fingrar c erhållit information om risker förenade med arbetet d erhållit utbildning i strålskydd d synkroniserar sina klockor e muntligen varnar alla i närheten M1 Vid arbetet med öppna strålkällor är det viktigt att: a bära personlig skyddsutrustning (rock, handskar, skyddsglasögon) b att begränsa spridning av radioaktiva ämnen till ytor och luft c veta hur sanering av spill av radioaktiva ämnen utförs d utföra kontroller av personkontaminering e arbeta på klart avgränsade områden

6 O1 Jag är medveten om att arbetet i laboratoriet med öppna strålkällor skall a utföras under iakttagande av god laboratoriesed b planeras och utföras så att spridning av radioaktiva ämnen till luft och ytor minimeras c genomföras med regelbundna kontaminationskontroller av laboratoriets ytor och utrustningar och när kontamination misstänks föreligga. d utföras med lämpliga skyddskläder och skyddshandskar P1 Radioaktiva ämnen skall förvaras på ett betryggande sätt från åtkomst för obehöriga och ur brandskyddssynpunkt. Vidare gäller följande begränsningar: (markera två av svaren) a Förvaringsplatsen skall vara avskärmad så att dosraten inte överskrider 2 µsv/h där personer tillfälligt uppehåller sig b Förvaringsplatsen skall vara avskärmad så att dosraten inte överskrider 20 µsv/h där personer tillfälligt uppehåller sig c Förvaringsplatsen skall vara avskärmad så att dosraten inte överskrider 2 µsv/h där personer stadigvarande uppehåller d Förvaringsplatsen skall vara avskärmad så att dosraten inte överskrider 20 µsv/h där personer stadigvarande uppehåller sig Q1 Förvaringsplatsen för radioaktiva ämnen ska vara märkt med en varselsymbol för joniserande strålning samt texten: a förvaringplats för radioaktiva ämnen, om radioaktiva ämnen förvaras på förvaringsplatsen b förvaringsplats för radioaktivt avfall, om radioaktivt avfall förvaras på förvaringsplatsen c namn och telefonnummer till någon som svarar för förvaringsplatsen d För förvaringsbehållaren gäller dessutom att den skall vara märkt med radionuklidens beteckning och uppgift om aktivitet vid angivet datum

7 R1 Radionukliderna P-32 (20 MBq), S-35 (80 MBq) och Am-241 (400 Bq) kan uttryckas i antal *Annual Limit on Intake, ALI min. De angivna aktivitetsmängderna motsvaras sammanlagt av: a 4 ALI min b 5 ALI min c 6 ALI min *(ALI min står för Annual Limit on Intake och min anger att det är den minsta aktivitetsmängd (genom inandning eller oralt intag) som behöver intas under ett år för att motsvara en intecknad effektiv dos som uppgår till 50 msv). Aktivitetsmängd som motsvarar 1 ALI min Radionuklid Nuklidbeteckning MBq mci Tritium H Kol-14 C ,4 Natrium -22 Na ,5 Fosfor-32 P ,3 Fosfor-33 P ,7 Svavel-35 S ,2 Klor-36 Cl ,2 Calcium-45 Ca ,8 Krom-51 Cr Mangan-54 Mn ,8 Järn-55 Fe ,9 Nickel-63 Ni ,6 Zink-65 Zn ,3 Gallium-68 Ga Strontium-85 Sr Strontium-90 Sr ,003 Yttrium-90 Y ,5 Technetium-99-m Tc-99-m Cadmium-109 Cd ,03 Indium-111 In ,4 Jod-125 I ,03 Jod-131 I ,03 Cesium-134 Cs ,1 Cesium-137 Cs ,1 Kvicksilver-203 Hg ,5 Radium-226 Ra ,0005 Thorium-232 Th ,00001 Uran-238 U ,00005 Americium-241 Am , Californium-252 Cf ,00003 Se SSI FS 1983:7 för övriga radionuklider ( ALImin-värden uttryckta i mci är avrundade)

8 S1 Dosraten på ytan av riskavfallskartong för radioaktivt avfall som sänds till en för radioaktivt avfall godkänd avfallsbehandlingsanläggning får ej överstiga: a 500 µgy/h b 50 µgy/h c 5 µgy/h d 0,5 µgy/h (Om du behöver närmare information om vad som gäller, se SSI FS 1983:7 om radioaktivt avfall.) T1 Varje sådan avfallskartong som avses ovan får högst innehålla en aktivitetsmängd motsvarande: a 100 ALI min b 10 ALI min c 1 ALI min UN2910 d 0,1 ALI min Är riskavfallskartongen till höger korrekt märkt inför avsändning? Ja, det ser rätt ut. P-32 Aaro Ravila Buildings Office Aaro Ravila Nej, aktivitet och dosrat är inte rätt ifyllt. U1 Avfallsförpackningen skall vara försedd med följande märkning: a varselsymbol för joniserande strålning b information om avsändaren c uppgift om i förpackningen dominerande radionuklid och aktivitet d uppgift om att dosraten på förpackningens yta inte överstiger 5 mikrogray per timme e Samtliga ovan angivna märkningar

9 V1 Antag att du under en vecka i laboratoriet använt P-32 och att du i processen producerat 18.5 MBq (0.5 mci) radioaktivt avfall i flytande form och som du nu avser spola ut i en särskild utsläppsvask för flytande radioaktivt avfall. Först har du givetvis kontrollerat att ditt avfall inte innehåller något ämne som är så miljöfarligt att det inte får släppas ut via avloppet. Till exempel får inte ämnet NPE (nonyl phenol ethoxylate) släppas ut till avlopp överhuvudtaget. Ditt nu planerade utsläpp motsvarar totalt lite mindre än 2 ALImin. Se tabell över ALImin värden till fråga R1. ALImin-värdet för P-32 är 0,27 mci. Dina kollegor har också producerat och släppt ut flytande radioaktivt avfall. Intill utsläppsvasken finns en för laboratoriet gemensam journal där den senaste månadens utsläpp har markerats med ett streck, "I", i respektive kolumn för utsläppt mängd. För varje utsläpp av en viss storleksklass dras alltså ett streck i motsvarande kolumn för en given radionuklid. Räkna först ut antal ALImin som hittills släppts ut för att bedöma om det finns utrymme för ditt nu planerade utsläpp och avgör om du kan spola ut din aktivitetsmängd P-32 utan att överskrida högsta tillåtna värde för utsläpp under en månad. (se begränsningar i SSI FS 1983:7). Av anteckningarna framgår att följande har spolats ut under innevarande månad: Nuklid 250 uci 500 uci 1 mci 2,5 mci Summa mci H-3 II II II II I II II II II = 25_ C-14 I = 1 P-32 II III = 2 Summera, för respektive nuklid, utsläppt aktivitet i kolumnen Summa mci. Räkna om från mci till antal ALI min för respektive radionuklid. Sammanställning uttryckt i antal ALImin som hittills släppts ut: H-3 (25/81=) 0,30 (1 ALImin = 81 mci H-3) C-14 (1 ALImin = 2,4 mci C-14) P-32 (1 ALImin = 0.27 mci P-32) summera Summa : (antal ALImin hittills utsläppt) + (lägg till ditt planerade utsläpp uttryckt i ALImin) Summa ALImin : 10 ALImin? Ja / Nej Kan du spola ut 18.5 MBq P-32? SVAR: Jag ser till att spola ut högst per tillfälle.

10 X1 Aktivitetsmängd, sambandet mellan enheterna Bequerel och Curie. I det radioaktiva sönderfallet av en atomkärna gäller att: 1 Bq motsvarar 1 kärnomvandling per sekund 1 Ci motsvarar kärnomvandlingar per sekund så att 1 Ci = Bq Aktiviteten, A, är proportionell mot antalet radioaktiva atomkärnor N och kan skrivas A = λ N [Bq] där λ = ln(2)/t 1/2 andelen kärnomvandlingar [ s -1 ]. T 1/2 är det radioaktiva ämnets halveringstid [s]. N= m N A / M där m är massan av det radioaktiva ämnet, N A är Avogrados tal och M molmassan. Beräkna aktivitetsmängden av 95 pikogram P-32 uttryckt i Bq: Antag att T 1/2 = 14.3 dygn (= s) och M = 32 g per mol. Beräkna aktiviteten av 1 g Ra-226 uttryckt i Ci: Antag att M = 226 g per mol och T 1/2 = 1600 år (kom ihåg att uttrycka halveringstider i sekunder). Ledtråd: 1 g Ra-226 utgjorde grunden för en äldre enhet för aktivitetsmängd. Fyll nu i de värden för aktivitet som fattas i tabellens tomma rader. Curie, Ci Bequerel, Bq 1 Ci MBq 500 mci MBq 200 mci 7400 MBq 100 mci MBq 50 mci 1850 MBq mci 1480 MBq 30 mci 1110 MBq 20 mci 740 MBq 15 mci 555 MBq 10 mci 370 MBq 5 mci MBq 2,5 mci 92,5 MBq 1 mci 37 MBq 500 uci 18,5 MBq 250 uci 9,25 MBq uci 3,7 MBq 50 uci 1,85 MBq 25 uci 0,93 MBq 1 uci 37 kbq Prefixen "m", "u" och "M" samt "k" i tabellen avser: 1 mci = 10-3 Ci, Utläses: "1 millicurie " 1 uci = 10-6 Ci, Utläses: "1 mikrocurie" 1 MBq = 10 6 Bq, Utläses: "1 megabequerel" 1 kbq = 10 3 Bq, Utläses: "1 kilobequerel"

11 Del 2 Allmänna kunskaper om de vanligaste radionukliderna inom universitetet. (Under veckan efter kursen kommer du att erhålla info per e-post som hjälper dig att lösa uppgifterna. Sänds i separat e-brev.) A2: Ange i respektive kolumn de egenskaper som angivna radionuklider har: a) "rena" beta-strålande radionuklider, b) avger gamma- och röntgenstrålning, c) sönderfaller genom elektroninfångning, d) produceras även naturligt i atmosfären, a) b) c) d) Nuklid Ren beta- Gamma- Fångar in Även naturligt strålare strålar elektroner producerad i atmosfären I) H-3 II) C-14 III) S-35 IV) P-32 V) Ca-45 VI) I-125 VII) Cr-51 A3: Ange i respektive kolumn vilka av följande radionuklider som i vanligt förekommande form eller förening kan betraktas ha egenskaper som gör dem a) flyktiga, som ånga/gas b) som särskilt ansamlas i sköldkörteln, c) fördelas ganska jämnt i hela kroppen efter ett intag d) uppehåller sig lång tid i skelettet efter intag. a) b) c) d) Nuklid flyktiga, ansamlas fördelas lång tid bildar ånga i sköld- jämnt i i skelett eller gas körteln kroppen I) H-3 II) C-14 III) S-35 IV) P-32 V) Ca-45 VI) I-125 VII) Cs-137

12 A4: Ange i respektive kolumn för varje radionuklid hur du kan gå till väga för att mäta och påvisa eller kvantifiera din interna kontamination: a) mätning av urinprov eller utandningsprov b) mäta med detektor direkt mot sköldkörtel c) genom helkroppsmätning. a) b) c) urinprov sköldkörtel helkroppseller (thyroidea) mätning utandning Nuklid I) H-3 II) C-14 III) S-35 IV) P-32 V) Ca-45 VI) Cr-51 VII) I-125 Vad är joniserande strålning och vilka egenskaper har joniserande strålning: B2 Joniserande strålning är a elektromagnetiska vågor, sådana som emitteras i en mikrovågsugn b synligt ljus som kan svärta fotografiska emulsioner (vanlig film) c partiklar eller fotoner med tillräcklig energi för att orsaka att elektroner frigörs från den bestrålade materians atomer eller molekyler d värmen som man kan känna stråla från en het spis eller grill

13 C2 När en elektron i ett elektriskt fält tillförts energi från en elektrisk potentialskillnad av 1 volt (1 V), motsvarar denna energi en elektronvolt (1 ev). En elektronvolt (1 ev) motsvarar energimängden: a 1, Joule b 1, Joule c 1, Joule d 1, Joule D2 Vilken av nedanstående uttryck återspeglar hur massa förhåller sig till energi. (där m = massan och c = ljusets hastighet i vakuum.) a E=m 2 c b E=m c 2 c 2 E=m c 2 d E=m c E2 I atomkärnan verkar en repulsiv kraft mellan lika slag av laddningar som de positivt laddade protonerna. Kraften som avses är: a den svaga kraften b Coulomb kraften c Coriolis kraften d den starka kraften e Kärnkraften

14 F2 Vid en fysikalisk sönderfallsprocess kan en partikel i atomkärnan omvandlas till en annan. Antag nu att en kol-14 atom genomgår en kärnomvandling till kväve 14. Beskriv nu i ord kort vad som händer, (välj mellan alternativen): En i C-14 atomkärnan omvandlas till en Neutron/Proton Neutron/Proton och atomkärnans totala laddning således med 1, C. Den totala ökar/minskar laddningen före och efter kärnomvandlingen bevaras eftersom en laddad partikel med polaritet utsänds. Även energin bevaras och fördelas Positiv/Negativ mellan den utsända betapartikeln och en. elektron /antineutrino Dotteratomens rörelseenergi kan försummas då dess massa är relativt sett mycket än de andra två partiklarna. mindre/större Ange vilket av nedanstående alternativ beskriver denna händelse. a 14 N 14 C + β ν - + E b 14 C 14 N + β + + ν + E c G2 14 C 14 N + β ν - + E (Förklaring till symboler: ν representerar en neutrino och - ν - dess anti-partikel, symbolen β - representerar en beta-partikel och β + dess anti-partikel (positronen), E representerar energin som fördelas mellan de i processen ingående partiklarna) Jod-125 är ett radioaktivt ämne som sönderfaller till Tellur-125 genom att: a emittera en positron, β + b emittera en betapartikel, β - c emittera en neutron d infånga en elektron

15 H2 En elektron som infaller mot och passerar nära en tung atomkärna avlänkas under inverkan av Coulumb kraften. I denna process förlorar elektronen en del av sin rörelseenergi och en foton emitteras. Denna typ av strålning har ett särskilt namn, nämligen: a Bakgrundsstrålning b Mobilstrålning c Mikrovågsstrålning d Bromsstrålning e Kosmisk strålning I2 Ett mått på hur mycket energi som förloras per längdenhet längs med en laddad partikels bana genom materia anges som: a kev, kilo electronvolt b LET, Linear Energy Transfer c PET Positron Emission Tomography J2 Fotoner och neutroner är två slag av strålning som har sådana egenskaper att de vid närmare betraktelse av hur energi överförs från dessa strålslag till materia korrekt benämns: (ange ett av svaren) a icke-joniserande strålning b indirekt joniserande strålning c svartkroppsstrålning d mobilstrålning K2 När fotoner växelverkar med materia kan tre huvudsakliga växelverkansprocesser urskiljas, nämligen: (markera tre av svaren) a Fotoelektrisk absorption b Kelvineffekten c Parbildningsprocessen d Comptonspridning e Halleffekten

16 L2 Vid jämförelse med dosgränser används följande två dosimetriska storheter: a linjär dos b extern dos c enhetlig dos d ekvivalent dos e effektiv dos f intern dos M2 På en mikroskopisk skala, vilken del av den mänskliga cellen är den känsliga och kritiska komponenten vid bestrålning med joniserande strålning a cellmembranet b RNA, ribonukleinsyra c DNA, deoxyribonukleinsyra d mitokondrierna e lysosomerna N2 Celler som delar sig snabbt är mer strålningskänsliga än celler som har en långsam delningstakt. Exempel på sådana organ som innefattar celler i snabb delning är: (markera 3 av svaren) a röd benmärg b centrala nervsystemet c tunntarmen d muskelvävnad e huden f skelettet

17 A3 Om detektorer och detektion av strålning För att skapa en jonisation i luft eller i människans vävnader åtgår i genomsnitt en viss mängd energi, nämligen ca: a 3 ev b 30 ev c 300 ev B3 Ange vilken typ av detektor som är bäst lämpad att användas för mätning i syfte att följa upp kontaminationsnivån i ett laboratorium där radionukliden tritium, H-3, används: a Geiger-Muller rör b en tunn Na(Tl)I scintillations-detector c en jonkammare d en vätskescintillationsdetektor e filmdosimeter C3 Ange vilken typ av detektor som är lämplig för att söka av en person med avseende på intern kontamination av I-125. a Geiger-Muller rör b en tunn Na(Tl)I scintillations-detector c en jonkammare d en vätskescintillationsdetektor e en fluorescerande skärm D3 Antag att du i arbetet råkat spilla en substans med C-14 och är i färd med att följa handlingsplanen för åtgärder vid spill. Du har redan varnat personerna i närheten om spillet, vallat in spillet/begränsat persontrafik i området/tagit av kontaminerade handskar och ska nu söka av dina händer, skorna och arbetsytorna samt golvet. ange ditt val av lämpligaste detektor: a Geiger-Muller rör med tunt fönster b en tunn Na(Tl)I scintillations-detector c en jonkammare d en vätskescintillationsdetektor

18 A5 Angående Arbeta säkert med strålning /Working safely with radiation Markera givna parametrar/åtgärder som alltid beaktas eller vidtas i syfte att minska stråldoser och övriga risker i arbetet med strålning a Tid, ju kortare tid som spenderas i hanteringen av radionuklider, desto mindre stråldos. b Avstånd, fördubblat avstånd till det radioaktiva preparatet innebär att stråldosen minskas till en fjärdedel. c Skärmning, 10 mm Plexiglas (Perspex) stoppar alla betapartiklar, använd bly-akrylplast eller blytegel av lämplig tjocklek för radionuklider som emitterar röntgen- och gammastrålning. d Skyddsutrustning, använd alltid skyddshandskar och skyddskläder samt, om risk för stänk föreligger, skyddsglasögon eller visir. e Använd distansverktyg vid hanterande av strålkällor, till exempel för att öppna ampuller och flaskor. Använd pipettskärm för P-32 f Avsökning, efter avslutat arbete gör en avsökning av dig själv, tvätta händerna och avsök igen. B5 Vad tycker du om videofilmen Working safely with radioactivity a Jag tycker att filmen/kursen väl motsvarar den information som jag behöver för det praktiska arbetet. b Jag tycker att filmen motsvarar den information som jag för det mesta behöver för det praktiska arbetet, men i övrigt saknar jag fortfarande information om följande: Lämnar bilaga med övriga önskemål JA Nej eller synpunkter på kursen/kursinnehållet c Jag tycker inte att filmen/kursen motsvarar den strålskyddsinformation som jag behöver för det praktiska arbetet. Jag skulle istället behöva information om följande: Lämnar bilaga med övriga önskemål JA Nej eller synpunkter på kursen/kursinnehållet d Fick du hjälp, det stöd och den information om din egen arbetsplats som du behövde för att kunna fullgöra den delen av din inlämningsuppgift som bestod i att undersöka din arbetsplats JA Nej

19 Instruktioner för inlämnande: Texta tydligt, Ange ditt namn, personnummer, datum, fullständig adress, e-postadress. Underteckna första sidan och märk alla inlämnade svarsblad med ditt namn. Lämna in uppgifterna före 15 januari 2009 Hör av dig till mig om du behöver hjälp eller kanske bara lite mer tid. ********************************* Aaro Ravila, FD Universitetets Strålskyddsexpert Arbetsmiljö och Säkerhet Byggnadsavdelningen St. Olofsgatan 10 B Box Uppsala Telefon: e-post: Aaro.Ravila@uadm.uu.se ********************************* Länkar till information rörande strålskydd (följ länken direkt genom att högerklicka och välj öppna i webläsaren alternativt markera länken och kopiera länken, ctrl-c, och klistra in, ctrl-v, i din web-läsare) Guide to the Safe Handling of Radioactive Materials in Research (PERKIN ELMER) Kurslitteratur: Registrerade deltagare kan beställa ett kompendium från Aaro.Ravila@uadm.uu.se. Radiochemicals, GE Healthcare.