Informant 1 Tvilling nr
|
|
- Lars Jan Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informant 1 Tvilling nr Informatör är: Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Varför Ej Utfört 1. Ej frågat enl instruktioner 2 Ej relevant pga t ex fysiska orsaker 3. Vägrade 4. Tidspress pga informatörens krav 5. Annat - ange vad Hur länge har du känt tvillingen? år Hur ofta träffade du eller pratade med tvillingen när tvilling var Dagligen Flera ggr/vecka Varje vecka 1-3 ggr/mån Mindre än 1g/mån Aldrig Barn (upp till 15 år) Ungdom (15-20 år) Vuxen(>20 år) Senaste 10 åren Senaste året Bedömning av informatören: Motivation: Hög - intresserad Måttligt - viss uppmaning krävdes Låg - verkade tveksam, tänkte inte på svaren Tillförlitlighet: Finns ingen anledning att tvivla på införmatörens uppgifter Informatören verkar underskatta/förneka probands svårigheter Informatören verkar överdriva probands svårigheter Uppgifterna sannolikt ej tillförlitliga pga informatören ej förstår, utv. störd, själv minnesproblem Annat - beskriv: Andra Observationer:
2 Informant 2 Tvilling nr MINNE 1.Tycker Du att XX har minnesproblem eller förändringar i sättet att tänka? 4 Ej frågat 1.a Om ja, är det ett problem hela tiden? 4 Ej frågat 2. Kan XX komma ihåg det som hänt nyligen (tex som hände senaste veckan)? 3. Kan XX komma ihåg en kort lista på olika saker (t ex ett antal varor man ska köpa)? 4. Har XX:s minne försämrats under det senaste året? 4 Ej frågat
3 Informant 3 Tvilling nr 5. Är XX minne så försämrat att det hindrar hans/hennes vardagliga aktiviteter (dvs aktiviteter XX klarade innan)? Vilken är din uppfattning? 4 Ej frågat 6. Brukar XX helt och hållet glömma någonting viktigt som har hänt (t ex fest, bröllop, resa med övernattning)? 7. Brukar XX glömma detaljer kring denna/dessa händelser (resan etc.)? 8. Brukar XX helt glömma viktiga händelser långt tillbaka i tiden (t ex födelsedatum, bröllopsdatum, tidigare arbeten)? 9. Är XX medveten om dessa problem? 4 Ej frågat
4 Informant 4 Tvilling nr 10.Var XX själv medveten om sina minnes problem/brister i tankeförmågan när du upptäckte dom? 4 Ej frågat 11. Kan Du berätta för mig någonting som nyligen har inträffat/varit med om och som XX skulle komma ihåg (detaljer såsom vad, vart, tid, när, hur länge - slutade, delaktighet, hur XX hittade/kom dit). Inom senaste veckan: 3 Ej frågat Inom senaste månaden: 3 Ej frågat
5 Informant 5 Tvilling nr ORIENTERING Hur ofta känner XX till: Oftast Ibland Sällan Vet ej Ej frågat 1. Vilket datum det är? Vilken månad det är? Vilket år det är? Vilken veckodag det är? Blandar XX ihop ordningsföljden av olika händelser? 6. Hur ofta hittar XX i välkända utomhusmiljöer? 7. Hur ofta hittar XX från ett ställe till ett annat, utanför det egna kvarteret, stadsdelen, byn?
6 Informant 6 Tvilling nr 8. Hur ofta hittar XX inomhus? 9. Hur ofta lever XX i det förflutna? OMDÖME OCH PROBLEMLÖSNING 1. Om Du skulle beskriva XX förmåga att hantera och lösa vardagsproblem, är den: 1 Lika bra som tidigare 2 Bra, men inte lika bra som förut 3 Något försämrad 4 Betydligt försämrad 5 Saknar helt förmåga 6 Vet ej 7 Ej frågat 2. Hur bedömer Du XX förmåga att klara av små summor pengar? (t ex växla, lämna rätt summa) 1 Som tidigare 2 Något försämrad 3 Mycket försämrad 4 Vet ej
7 Informant 7 Tvilling nr 3. Hur bedömer du XX förmåga att sköta ekonomin (tex bankärende, betala räkningar)? 1 Som tidigare 2 Något försämrad 3 Mycket försämrad 4 Vet ej 5 Ej frågat 4. Kan XX klara av ett oväntat problem i hemmet? (t ex vattenläcka, liten brand) 1 Lika bra som tidigare 2 Sämre pga problem med tankeförmågan 3 Sämre pga andra skäl, vilka? 4 Vet ej 5 Ej frågat 5. Förstår XX vad som händer runt omkring sig eller om någon försöker förklara något? 5 Ej frågat 6. Uppträder XX passande i sociala situationer (tillsammans med andra människor)? (om inte oftast, fråga: Har det blivit sämre mot tidigare?) 2 Ibland, Försämring? 3 Sällan/Aldrig, Försämring 5 Ej frågat
8 Informant 8 Tvilling nr 7. Gråter eller skrattar XX vid olämpliga tillfällen? 5 Ej frågat MINNE forts. 12. Födelseort 3 Ej frågat 13. Vilken var den senaste skolan XX gick i? Skolans namn Ort 3 Ej frågat 3 Ej frågat 3 Vet ej Högsta utbildning (t ex folkskola) antal år (t ex 6 år) 4 Ej frågat 14. Vilket var XX huvudsakliga yrke? (el. make/m akas yrke om XX ej varit anställd) 2 Ej varit anställd 3 Vet ej 4 Ej frågat 15. Vilket var hans/hennes senaste arbete? (el. make/makas yrke om XX ej varit anställd) 2 Vet ej 3 Ej frågat 16. När gick XX (el. make/maka) i pension? (förtid-, sjukpension) 3 Har ej gått i pension 4 Vet ej 5 Ej frågat 16a. Varför gick XX i pension? 2 Vet ej 3 Ej frågat
9 Informant 9 Tvilling nr Yrke AKTIVITETER UTANFÖR HEMMET 1. Bidrog problem med minnet eller tankeförmågan till att XX slutade arbeta? 4 Ej frågat 2. Om XX fortfarande arbetar: Har XX svårigheter i sitt arbete pga problem med minnet eller tankeförmågan? Socialt 3 Sällan/Aldrig 5 Ej frågat 3 a. Har XX någon gång kört bil? 1 Ja, fortfarande 2 Ja, men inte nu 3 Nej 3 b. Om XX slutat. Var det pga problem med minnet eller tankeförmågan? 4 Ej frågat 3 c. Om XX fortfarande kör bil: förekommer det problem eller risker pga minnet eller tankeförmågan? 4 Ej frågat
10 Informant 10 Tvilling nr 4. Kan XX självständigt klara av att handla hem det som behövs? 2 Ibland (köper dubbelt av en vara eller glömmer det nödvändigaste) 3 Sällan (behöver sällskap vid varje inköp) 5 Ej frågat 5. Deltar XX självständigt i det sociala livet utanför bostaden? 1 Oftast (meningsfullt/aktivt deltagande i aktiviteter t ex föreningsmöten, husmorsförening, jakt) 2 Ibland (begränsat och/eller rutinmässigt ytligt deltagande/knappast aktivt, besök hos hårfrisörskan, titta på idrott) 3 Sällan/aldrig (generellt ej kapabel att delta i aktivitet utan hjälp) 4 Vet ej 5 Ej frågat 6. Tar någon med XX till sociala aktiviteter utanför hemmet? (OBS! ej relevant om oftast på fråga 5.) Om nej: Varför inte? 4 Ej frågat 7. Skulle en obekant kunna se på XX sätt att allt inte är som det skall? 4 Ej frågat
11 Informant 11 Tvilling nr VIKTIGT: Finns det tillräckligt med info för att kunna bedöma XX sociala situation Om nej, fråga vidare. HEM OCH FRITID 1a. Har XX förmåga att ta hand om hushållsgöromål förändrats och i så fall hur? 2 Nej 3 Vet ej 4 Ej frågat 1b. Vad kan XX fortfarande utföra bra? 2 Vet ej 3 Ej frågat 2a. Har XX förmåga att delta i fritidsaktiviteter/hobbies förändrats och i så fall hur? 2 Nej 3 Vet ej 4 Ej frågat 2b. Vad kan XX fortfarande engagera sig i (aktiviteter)? 2 Vet ej 3 Ej frågat 3. Hur bedömer Du XX förmåga att utföra hushållssysslor? Förklara: 1 Som tidigare 2 Något försämrad 3 Mycket försämrad 4 Vet ej 5 Ej frågat
12 Informant 12 Tvilling nr 4. På vilken nivå klarar XX av att utföra hushållsgöromål (Behöver ej fråga informant. Fråga enbart om du är osäker på vilken nivå.) 1 Ingen signifikant funktion i hushållet (Kan utföra enkla saker med mycket överinseende och/eller med assistans t ex bädda sängen) 2 Klarar endast lättare göromål. (Med visst överinseende och/eller påminnelse, diska, duka) 3 Fungerar oberoende vad gäller vissa göromål. (Kan använda hushållsredskap, dammsugare, förbereda enklare måltider) 4 Fungerar i dagliga göromål men inte lika bra som förut (t ex slarvar) 5 Fungerar normalt i dagliga göromål lika bra som förut. 6 Vet ej 7 Ej frågat VIKTIGT: Finns det tillräckligt med information för att kunna bedöma XX förmåga i hemmet och på fritiden om inte, fråga vidare.
13 Informant 13 Tvilling nr PERSONLIG OMVÅRDNAD 7 Ej frågat Vilken är din uppfattning av XX (kognitiva) förmåga inom följande områden: Inget hjälpbehov Behöver uppmanas Behöver assistans Fullt hjälpbehov Svårbedömt Vet ej pga fys.problem 1. Klä sig Utan hjälp Då och då Fel ordningsföljd Inte alls ex knäpper fel glömmer helt vissa plagg Hygien Utan hjälp Påminnas Hjälp ibland Alltid/ alt. sämre än förr nästan alltid hjälp Matvanor Gott bordsskick Spiller Klarar enklare mat Matas anv.rätt bestick behöver anv. sked Kontinens Full kontroll Läcker emellanåt Läcker ofta Dubbel inkontinent Kissar i sängen ibland Kissar i sängen ofta Om det har skett en försämring mot tidigare, sätt ett kryss vid 2:a svarsalt (behöver uppmanas) även fast XX inte behöver någon uppmaning. FORTSÄTT MED NPI
14 Informant 14 Tvilling nr DEBUT Vi pratade för en stund sedan om minnesförändringar och andra problem, t ex (eller om informant har uttryckt att det finns problem när började dessa problem märkas ). (Om det inte finns minnesproblem hoppa över avsnittet DEBUT ). 1. Vilken förändring märkte du först? 2. Vilka andra problem lade Du märke till? (Alla huvudgrupper som är aktuella markeras) 1 MINNE; Börjat bli glömsk, skriver kom ihåg lappar, 2 År CDR berättar ofta om händelser- förr i tiden, känner inte 3 Ålder igen röster i telefon, upprepar sig, tappar bort saker/förlägger 4 Tidigt I förloppet Exempel: 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 SPRÅK; Skriv/talsvårigheter - vänder på ord, sluddrar, 2 År pratar mindre, svårt att hitta ord/stava, slutat att läsa 3 Ålder Exempel: 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 OMDÖME; Svårighet att sköta ekonomin, glömmer eller 2 År CDR dubbelbetalar räkningar, förändrad i sitt sätt att hantera 3 Ålder pengar; slösar, snålar. Försämrad förmåga att lösa problem. 4 Tidigt I förloppet Exempel: 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 PERSONLIGHET; Förändringar i personlighet eller sättet att 2 År NPI vara tillsammans med andra som var olikt XX tidigare, eller 3 Ålder har blivit mer överdriven t ex irritation/fientlighet/utbrott; blir 4 Tidigt I förloppet frustrerad när rutiner ändras elller när saker flyttas runt; överlåter 5 Förekommer ej mer ansvar/beslut på andra i det dagliga livet ex vad XX ska göra, 6 Vet ej ta på sig, äta osv. 7 Ej frågat Exempel:
15 Informant 15 Tvilling nr 1 FÖRVIRRING; Desorienterad till tid, plats eller person, känner 2 År CDR/ inte igen anhöriga el vårdpersonal, lever i det förflutna och vet 3 Ålder NPI inte om det är nu eller då, svårt att hitta 4 Tidigt I förloppet Exempel: 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 SPATIALT; Går vilse, oförmåga att köra bil; incidenter och 2 År CDR misstag i trafiken 3 Ålder Exempel: 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 HYGIEN; Försummar att sköta sin personliga hygien 2 År CDR Exempel: 3 Ålder 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 BRIST PÅ SOCIALT BETEENDE (NPI Hämningslöshet); 2 År NPI gör pinsamma saker, sårar andra 3 Ålder Exempel: 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 BETEENDE; Underliga vanor, gömmer saker 2 År NPI (hamstrar/lägger på hög/samlar på sig) 3 Ålder Exempel: 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 NEUROLOGI; Yrsel, fall, stroke, gångproblem, tremor, 2 År medvetslöshet 3 Ålder Exempel: 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat 1 ANNAT (beskriv) 2 År Exempel: 3 Ålder 4 Tidigt I förloppet 5 Förekommer ej 7 Ej frågat
16 Informant 16 Tvilling nr 3. Hur skulle Du beskriva att X problem började 1 akut/plötslig debut 2 svårt att säga när det började,smygande debut 3 Vet ej 4 Ej frågat 4. Hände det något särskilt strax före eller i samband med att problemen uppstod 1 Sjukdom 2 Operation 3 Nära anhörigs död 4 Flytt 5 Annat beskriv 6 Nej, inget speciellt 7 Vet ej 8 Ej frågat 5. Vid vilken ålder (eller vilket år) märktes det första tydliga och bestående symtomet/mönstret? 6. Vid vilken ålder (eller vilket år) blev de vardagliga aktiviteterna så försämrade att omgivningen lade märke till dem? DEBUTÅLDER: eller årtal Vet ej
17 Informant 17 Tvilling nr 7. Hur skulle Du beskriva att XX problem med minnet och tankeförmågan har utvecklats? 1 Stabilt, blir varken bättre el sämre 2 Gradvis försämring, utan några plötsliga förändringar 3 Stegvis försämring, episoder med märkbar försämring 4 Flukturerande, ibland bättre, ibland sämre 5 Vet ej 6 Ej frågat Övriga kommentarer: 2 Inga kommentarer
18 Minne Orientering Informant 18 Tvilling nr Omdöme och problemlösningsförmåga Aktiviteter utanför hemmet Hem och fritid Personlig omvårdnad None 0 Ingen minnesförlust eller ibland lätt glömska Helt orienterad Löser vardagsproblem bra, klarar att sköta ekonomi/ inköp, bedömningsförmågan bra med tanke på tidigare Fungerar självständigt på deras vanliga nivå i arbete, inköp, föreningsliv och dylikt Hemlivet, fritids och intellektuella intressen väl bevarade Fullt kapabel att sköta hygienen själv Clinical Dementia Rating (CDR) Impairment Questionable 0.5 Återkommande lätt glömska, minns delvis händelser: glömska Helt orienterad, förutom lättare svårigheter med tidsrelationer Lätt störning i problemlösningsförmågan ömdömesfrågor Lättare störningar i dessa aktiviteter Hemlivet, fritids och intellektuella intressen lätt förändrade Gäller ej! Mild 1 Måttlig minnesförlust, mer markant för nyligen inträffade händelser:påverkar det dagliga livet Måttliga svårigheter med tidsrelationer: orienterad till platsen för undersökningen kan ha svårt att orientera sig på andra platser Måttliga svårigheter att hantera problem, sociala bedömningsförmågan oftast intakt omdömesfrågor Oförmögen att fungera självständigt idessa aktiviteter, men kan fortfarande engagera sig i det: verkar fungera normalt vid första anblicken Måttlig men definitiv förändring i funktioner hemma, svårare uppgifter överges, mer komplicerade fritidssysselsättningar överges Behöver uppmanas Moderate 2 Svår minnesförlust:endast väl inlärt material återstår, nytt material försvinner fort Stora svårigheter med tidsrelationen: vanligen ej orienterad till tid, och ofta ej till plats Stora svårigheter att hantera problem, sociala bedömningsförmågan oftast skadad omdömesfrågor Kan ej fungera självständigt utanför hemmet. (verkar normal vid första anblicken) Endast lättare uppgifter och intressen mycket begränsade och dåligt bevarade Behöver assistans vid påklädning, hygien och hålla rätt på personliga tillhörigheter Severe 3 Svår minnesförlust:endast fragment återstår Endast orienterad till person Oförmögen att bedöma och lösa problem Kan ej fungera självständigt utanför hemmet, (verkar inte normal vid första anblicken) Ingen signifikant funktion i hemmet Behöver mycket hjälp med personligt omhändertagande, ofta inkontinent Sätt ett kryss för respektive kategori/funktionsnivå. Endast försämring pga kognitiv förmåga kodas
FORMULÄR FÖR KLINISK UTVÄRDERING AV DEMENS 1/10 N.CDR_WSHEET_1
FORMULÄR FÖR KLINISK UTVÄRDERING AV DEMENS 1/10 N.CDR_WSHEET_1 Utvärderingsdatum: I I I I I I I I I I I I I I I I I I dag månad år Bedömarens initialer: I I I I I I Detta är en delvis strukturerad intervju.
Läs merFORMULÄR FÖR KLINISK UTVÄRDERING AV DEMENS (1 av 9)
FORMULÄR FÖR KLINISK UTVÄRDERING AV DEMENS (1 av 9) DATUM FÖR UTVÄRDERINGEN: DD-Mån-ÅÅÅÅ INSTRUKTIONER: Detta är en delvis strukturerad intervju. Ställ samtliga frågor. Ställ ytterligare frågor om det
Läs merInformant-NH 1 Tvilling nr
Informant-NH 1 Tvilling nr Informatör är: Namn: Telefonnr: Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll
Läs merCDR ja GDS-Fast. (på svenska)
CDR ja GDS-Fast (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs merMinnesformulär till närstående
Minnesformulär till närstående ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs merMINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE
MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE En noggrann intervju med närstående till person med minnesproblem är en viktig del av utredningen. Att kartlägga hur minnet och problemhanteringsförmågan har försämrats,
Läs merMinnesformulär ANDRA FORMULÄR
Minnesformulär ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR och GDS-Fast (på
Läs merNPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:
NPI 1 Tvilling nr Informatör är: Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år
Läs merSjälvskattning av mental trötthet
Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Läs merMini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar i uppföljningen
Läs mer1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad
Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast
Läs merCentrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar
Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom
Läs merANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se
ANMÄLAN Är denna anmälan defintiv (åker oavsett Försäkringskassan beslut) Denna anmälan är preliminär (avvaktar beslutet från Försäkringskassan) Namn Födelsedatum Gatuadress Postnummer och postadress Mail
Läs mer2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord
Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merAttentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1
Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merDemensutredning; Anhörigintervju
Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merSamtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema
Samtalschema 1. Basuppgifter (skall fyllas i av alla) Brukarens namn: Datum: Namn på andra mötesdeltagare: Gift/sambo: Ja Nej Hemmaboende barn: Ja Nej Evt. ålder Vad är bakgrunden för din ansökan? Vilken
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merKarolinska Institutet Äldrecentrum. 3. Kön 1 Man 2 Kvinna R1.0SEX
SNACK Phase 1 Karolinska Institutet Äldrecentrum Anhörigintervju 1. Proband nr K R1.0LOPNR 2. Namn R1.0FNAME, R1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna R1.0SEX 4. Personnummer R1.0PNR 5. Probandens bostad R1.05,
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merVardagsfärdigheter hos vuxna
1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper
Läs merKarolinska Institutet Äldrecentrum
SNAC-K Phase I Karolinska Institutet Äldrecentrum Familjeanamnes 1. Proband nr K FA1.0LOPNR 2. Namn FA1.0FNAME, FA1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna FA1.0SEX 4. Personnnummer FA1.0PNR 5. Datum för intervjun
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merBilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS
Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från
Läs merLevnadsberättelse för
Levnadsberättelse för Levnadsberättelsen är frivillig att fylla i men utgör en viktig del i arbetet för oss i kommunens Vård- och Omsorg En levnadsberättelse ger oss kunskap om Dig och Dina intressen och
Läs merGruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs mermed anledning av prop. 2016/17:30 Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap för vuxna
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:3600 av Ola Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2016/17:30 Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap för vuxna Förslag till riksdagsbeslut
Läs merChecklista för Studion Psykiatrisk rehabilitering, Örebro läns landsting
Checklista för Studion Psykiatrisk rehabilitering, Örebro läns landsting Boende. Storlek, antal boende. Hur ser det ut hemma, beskriv Trivs du i ditt hem Använder bostaden funktionellt, ex sover i sängen,
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merEnkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat
Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merDemens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs mergäller:. Maka/make Barn Syskon Annan närstående person: Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.
SYMTOMENKÄT 1 (6) Psykogeriatrik / Neuropsykiatri NAMN: Ragnar Åstrand, Överläkare Geriatriksektionen, medicinkliniken Centralsjukhuset.. 651 85 Karlstad Version III, nov 98 i samarbete med minnesmottagningen,
Läs merVårdbehovsmätning enligt Nacka s modell
Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs merMUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG
För tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning. SYFTET MED UPPFÖLJNINGSVERKTYGET MUISTIKKA: Verktyget är inte diagnostiskt. Det är ett arbetsredskap för anhöriga,
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merJämförelse svar från 2017 (redigerad)
Jämförelse svar från 2017 (redigerad) 1. Antal svarande: 110 (N=13) (N=29) (N=15) (N=18) (N=35) 13 0 0 0 0 0 29 0 0 0 0 0 15 0 0 0 0 0 18 0 0 0 0 0 35 2. Kön Antal svarande: 105 (N=13) (N=28) (N=12) (N=18)
Läs merInformation om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren
Läs merUTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA
Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?
Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD
Läs mer2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik
Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser
Läs merNamnuppgifter. Barndomen
Tilltalsnamn (eventuell smeknamn) Namnuppgifter Tidigare efternamn Barndomen Min födelseplats och boendeplatser under uppväxten Här kan det stå om platser jag bott på och vad det har betytt för mig och
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merServicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merMedarbetarenkät 2014
Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merStroke longitudinell studie
Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna
Läs merVi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet
Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merDenna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!
ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!
Läs merRAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013
RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merGruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merLEVNADSBERÄTTELSE - formulär
Levnadsberättelse I det här häftet kan du som har insatser inom äldreomsorgen skriva ner saker från ditt liv - en levnadsberättelse. Du väljer själv om och hur du vill använda häftet. Du kan skriva mycket,
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merChecklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
Läs merPersonen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:
NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter
Läs merGenomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning
Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats
Läs merFråge enkät Service på Seskarö
Fråge enkät Service på Seskarö Varje hushåll har fått en enkät. Om man är en familj bestående av flera medlemmar så vill vi gärna ha svar och synpunkter av så många familjemedlemmar som möjligt. I enkäten
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merUtvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane)
Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane) Hej! Det har gått snart fyra veckor efter ergonomilektionen. Jag skulle nu vilja veta hur du som elev har upplevt avsnittet samt effekterna. Hur
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST
Socialförvaltningen 1/7 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Handikappservice A. GRUNDUPPGIFTER Släktnamn och förnamn Adress Personbeteckning Postnummer och postort Tel. hem Tel. gsm Yrke Arbetsplats Jag är mantalsskriven
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Läs merQOL-E V. 3 HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET FÖR PATIENTER MED MYELODYSPLASTISKT SYNDROM
QOL-E V. 3 HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET FÖR PATIENTER MED MYELODYSPLASTISKT SYNDROM Detta är en välorganiserad undersökning med patienter som har myelodysplastiskt syndrom (MDS). Dess syfte är att undersöka
Läs merHur det är att leva med NPF
Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merMappning av BDA till ICF
Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.
Läs merStudiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON
Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merEnkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare
Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merAtt skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.
1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och
Läs merLEVNADSBERÄTTELSE. samt annan information och överenskommelse. mellan. och HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. 2012-03-26 1 (14) Blankettnummer: 3
2012-03-26 1 (14) Blankettnummer: 3 LEVNADSBERÄTTELSE samt annan information och överenskommelse mellan och 2 VÄLKOMMEN TILL:.. Syftet med denna levnadsberättelse är: att den utgör en mall som hjälper
Läs merMobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade
Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT
Läs merAnnan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka
1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs mer