Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 18 februari 2016

Transkript

1 KALLELSE Nr 1:2016 Fakultetsnämndens ordförande /260 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 18 februari 2016 Plats: Tid: R3-131 kl Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag via epost: eller tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Maja Pezoa Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Peter Gustafsson Håkan Sandberg Prorektor Rekryteringskommittén 5 Bozena Guziana Rekryteringskommittén 5 Ylva Blauberg Examenshandläggare 7 Thomas Wahl Akademichef EST 11 Tjänstemän: Malin Gunnarsson UFO-chef Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare UFO Johan Hellstrand Handläggare UFO 6 Hans Berggren Biträdande chef UFO 7 Andreas Boberg Handläggare UFO 13 Hanna Millberg Åsa Samelsson Ökmengil Handläggare UFO Handläggare UFO Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg Viktor Öman SACO/SULF OFR-S

2 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande /260 Ärende Åtgärd Underla Tid ca. 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb Bil 3:1 4. Samverkan med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Håkan Sandberg och Bozena Guziana Information 5 Ftb Bil 5: Kursvärderingsmodell för forskarutbildningskurser Föredragande Johan Hellstrand Beslut 6 Ftb Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar Föredragande Hans Berggren och Ylva Blauberg Beslut 7 Ftb Bil 7: Kaffepaus ca Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Föredragande Peter Gustafsson Beslut 8 Ftb Bil 8: Komplettering för revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet Föredragande Helena Eken Asp Beslut 9 Ftb Bil 9: Återrapportering kring översyn och åtgärdsplan för pedagogik i det beteendevetenskapliga programmet Föredragande: Helena Eken Asp Beslut 10 Ftb Bil 10: Uppföljning statsvetarprogrammet inför antagning till höstterminen 2016 Föredragande Helena Eken Asp Beslut 11 Ftb Bil 11: VUB-uppdrag åtgärdsplan för matematikkurser Föredragande Helena Eken Asp Lunch ca 12: Beslut 12 Ftb Bil 12: Årsredovisningen 2015 Föredragande Andreas Boberg Information 13 Ftb MDH:s kvalitetssystem för forskning och utbildning Föredragande Anne Söderberg och Peter Gustafsson Information /beslut 14 Ftb Rapporter från dekan och prodekaner Information 15 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 16 Ftb Mötet avslutas

3 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

4 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Håkan Sandberg och Bozena Guziana Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

5 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Kursvärderingsmodell för forskarutbildningskurser Diarienummer: 2016/0324 Handläggare: Johan Hellstrand Förvaltningschefen har beslutat köpa in kurs- och enkätverktyget SUNET - Survey & Report. (MDH /14) Systemet utgör MDH:s nya kursvärderingsverktyg på grund- och avancerad nivå och ersätter Netigate och Quicksearch från höstterminen Fakultetsnämnden beslutade att IDT:s kursvärderingssystem ska användas för kursvärdering av högskolans forskarutbildningskurser från höstterminen (Dnr MDH /12). IDT:s akademichef har i januari 2016 konstaterat att systemet är föråldrat som kursvärderingsverktyg. Ärendet har behandlats vid sammanträde i forskarutbildningsutskottet den 17 november 2015 samt den 26 januari Utskottet föreslår vid sammanträdet den 26 januari 2016 nämnden att uppdra till utskottet för forskarutbildning att ta fram representanter till en arbetsgrupp som ska utarbeta frågor till kursvärderingar inom ramen för SUNET- Survey&Report Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att uppdra till utskottet för forskarutbildning att utse en arbetsgrupp som ska utarbeta frågor till kursvärderingar inom ramen för SUNET- Survey&Report Underlag i ärendet - Delges Akademichefer samtliga akademier, samordnare för forskarutbildningen samtliga akademier

6 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar Diarienummer: 2015/1614 Handläggare: Hans Berggren Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte 3:2015, den 4 juni (protokoll FN 3:15 dnr ) - att uppdra till förvaltningschefen och akademicheferna att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att utarbeta ett förslag på regler för examensbeskrivningar, - att arbetsgruppen består av en representant per akademi och högst tre representanter från förvaltningen, - att arbetsgruppen leds av förvaltningen, - att studentkåren inbjuds att medverka, - att det i reglerna tas hänsyn till tillämpbarheten på olika examina vid MDH, - att samråda med prodekan för grundutbildning för samordning med arbetet att ta fram ett nytt kvalitetssystem för MDH, - att fakultetsnämnden vill ha ett första förslag på regler för examensbeskrivningar vid MDH att ta ställning till vid sitt möte den oktober, samt - att ett slutgiltigt förslag är klart till fakultetsnämndens möte den 10 december Arbetsgruppen har formerats och består av följande personer: Ylva Blauberg (Sektionen för antagning och examen) Malin Gunnarsson (Utbildnings- och forskningssektionen) Hans Berggren (Utbildnings- och forskningssektionen) Annika Björklund för IDT Per Andersson för HVV Eva Thorin för EST Cristina Kääriä för UKK Maja Pezoa för studentkåren Föredragande: Hans Berggren och Ylva Blauberg Förslag till beslut: att att att att ge arbetsgruppen mer tid för att komma fram till ett gemensamt förslag arbetsgruppens återrapportering av ärendet till nämnden ska göras senast till fakultetsnämndens tredje möte 2016 studentperspektivet beaktas ifråga om hållbarhet, transparens och enkelhet Ärendets beredning Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningssektionen genom möten med arbetsgruppen. Arbetsgruppen hade sitt första möte den 8 september och ett andra möte den 12 oktober och träffades igen den 13 januari. Vid nämndens sammanträde den 27 oktober presenterade representanter för arbetsgruppen förslag på några grundläggande principer för utformning av examensbeskrivningar. Arbetsgruppen har därefter fortsatt sitt arbete men har ännu inte landat i något gemensamt förslag. Ärendet togs upp på mötet för utskottet för utbildning på grundnivå och avance-

7 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande /260 rad nivå den 27 januari och utskottet har lämnat ett förslag till beslut, enligt ovan, till fakultetsnämnden. Underlag: Bilaga 1: PM Regler för examensbeskrivningar Delges Akademichefer

8 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Diarienummer: 2015/0068 Fakultetsnämnden beslutade den 10 december om återremittering till akademi EST av ärendet om reviderad examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. I januari inkom akademin med en skrivelse angående det beslut som fakultetsnämnden fattade i december. Dekan och prodekaner har därefter haft möte med berörda akademichefer där det beslutades att ärendet ska tas upp på nytt i fakultetsnämnden och då särskilt beakta akademins andra alternativ till reviderad examensbeskrivning som fanns i handlingarna för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå möte och som nu är underlag för fakultetsnämndens möte, se bilaga 6. Föredragare: Peter Gustafsson Förslag till beslut: att fastställa reviderad examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi i enlighet med akademins förslag nr 2, som uppfyller fakultetsnämndens krav på teknikinnehåll för en civilingenjörsexamen: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 225 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N och minst 97,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 30 hp på lägst nivå A1N eller minst 67,5 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 22,5 hp på lägst nivå A1N och minst 82,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå A1N samt minst 7,5 hp innovationsteknik ytterligare minst 7,5 hp datavetenskap med programmering Dessutom ska ingå: minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F minst 15 hp fysik på nivå G1F

9 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande /260 Övergångsbestämmelser: Studenter som har påbörjat sina studier mot denna examen vid Mälardalens högskola före har rätt att erhålla Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi enligt tidigare examenskrav, dock längst till och med Ärendets beredning Ärendet har inte beretts vidare sedan fakultetsnämndens föregående möte den 10 december 2015, däremot har diskussioner förts mellan dekaner och akademicheferna för EST, IDT och UKK. Utifrån detta lämnar dekanerna ett reviderat förslag till beslut och svarar även för föredragningen av ärendet. Underlag: Bilaga 1: Akademins skrivelse Bilaga 2: Beredningens besluts PM Bilaga 3: Rapport från UKÄ:s bedömargrupp 2013 om INDEK-program Bilaga 4: FN:s externa granskning av INDEK granskningsrapport Bilaga 5: FN:s beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation 2015 Bilaga 6: Akademi EST:s reviderade förslag Bilaga 7: Grafiska presentationer av examenskrav Delges Akademichefer på EST, IDT och UKK, administrativa chefer på EST, IDT och UKK, utbildningsledare EST och programsamordnare för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi.

10 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Komplettering för revidering av utbildningsplan för ämneslärarprogrammet Diarienummer: 2015/3138 och 205/3139 Handläggare: Helena Eken Asp Utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet reviderades av fakultetsnämnden den 10 december 2015 med anledning av att MDH erhållit utökat examenstillstånd. I samband med revideringen uppdrog fakultetsnämnden akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) att inkomma med examensmatriser för samtliga inriktningar för ämneslärarprogrammet senast till fakultetsnämndens första möte Akademin har nu enligt uppdrag lämnat in en examensmatris där samtliga inriktningar för ämneslärarprogrammet finns med. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Examensmatrisen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från UKK och akademin för innovation, design och teknik. Underlag i ärendet Bilaga 1. Examensmatris för ämneslärarprogrammet Delges Akademichef UKK och IDT, utbildningsledare UKK och IDT, programsamordnare för ämneslärarprogrammet.

11 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Återrapportering kring översyn och åtgärdsplan för pedagogik i det beteendevetenskapliga programmet Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Helena Eken Asp Ärendet startade som ett uppdrag i VUB 2013 riktat till akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) samt akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) var att utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Ärendet har sedan diskuterats både av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och av fakultetsnämnden under våren 2014 och En del i nämndens beslut den 4 juni 2015 var att uppdra åt akademi HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan får hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne. I beredningen av rapporten i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå diskuterades främst huruvida det låga studentantalet är en kvalitetsfråga eller ej. Utskottet anser inte att detta är en kvalitetsfråga och rekommenderar därför nämnden som gav uppdraget till akademierna att inte göra ytterligare uppföljningar innan den uppföljning som ska ske Fakultetsnämnden har nu att besluta om akademierna har genomfört det uppdrag som fakultetsnämnden gav i juni 2015 eller om nämnden vill omvärdera det uppdrag som gavs. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att fakultetsnämnden vid sin uppföljning 2017 av det beteendevetenskapliga programmet särskilt lägga vikt vid utfallet av den fokusgruppsintervju med studenter som programansvarig planerar vårterminen 2016 samt vilka övriga insatser som berörda akademichefer genomfört för att öka intresset bland studenter för att läsa inriktningen pedagogik Ärendets beredning Arbetet med utredningen av pedagogik inom det beteendevetenskapliga programmet har dels skett inom programrådet och dels av en arbetsgrupp med representanter för sociologi och pedagogik som sett över möjligheterna till samläsning. Rapporten är framtagen av avdelningscheferna för de ämnen som ingår i programmet. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beredde den rapport som akademierna lämnat inpå sitt möte den 27 januari. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins rapport Delges Akademichef för HVV och UKK, administrativchef för HVV och UKK, utbildningsledare för HVV och UKK, avdelningschef för psykologi, sociologi samt vuxenpedagogik.

12 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Uppföljning statsvetarprogrammet inför antagning till höstterminen 2016 Diarienummer: 2015/1291 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade den 10 september 2015 att inrätta statsvetarprogrammet men med förbehållet att de lärarresurser som krävs för hela programmet finns på plats innan antagningen av studenter till programmet, samt att det nuvarande samarbetet med Uppsala universitet formaliseras i ett skriftligt avtal. Beslutet om studenter får antas till programmet eller ej bör fattas innan antagningen av studenter till höstterminen 2016 öppnar den 15 mars. Fakultetsnämnden har idag att besluta om man anser att akademin kan visa att de lärarresurser som krävs för hela programmet finns på plats inför antagningen av studenter samt om det nuvarande samarbetet med Uppsala universitet på ett tillfredsställande sätt har formaliserats genom ett skriftligt avtal. I januari inkom akademin med en skrivelse till fakultetsnämnden. Dekanerna har därefter haft möte med akademichefen för EST där man kom överens om att akademin senast till den 8 februari skulle inkomma med underlag som visar på lärarkompetens och avtal för samarbetet med Uppsala universitet avseende examensarbeten och annan kompetensförstärkning. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att eller att statsvetarprogrammet inte ska finnas med bland sökbara program till höstterminen 2016 då akademin inte tydligt visat, i enlighet med fakultetsnämndens beslut den 10 september 2015, att det nuvarande samarbetet med Uppsala universitet formaliseras i ett skriftligt avtal. statsvetarprogrammet ska finnas öppet för sökande studenter till hösten 2016 med motiveringen att de krav fakultetsnämnden ställde den 10 september 2015 är uppfyllda. Ärendets beredning Akademin har enligt överenskommelse med dekanerna lämnat in en sammanställning av den lärarkompetens som finns tillgänglig för undervisning i statsvetarprogrammet. Akademin har dock inte lämnat in något skriftligt avtal för samarbetet med Uppsala universitet avseende examensarbeten och annan kompetensförstärkning. De kompletterande underlagen från akademin har inte beretts i och med att underlagen inkom så sent inför mötet. Underlag i ärendet Bilaga 1. Akademins inlämnade komplettering Delges Akademichef EST, utbildningsledare EST, programsamordnare för statsvetarprogrammet, antagningen, KOM.

13 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / VUB-uppdrag åtgärdsplan för matematikkurser Diarienummer: 2016/0147 Handläggare: Helena Eken Asp Ärendet startade som ett uppdrag från VUB 2015 riktat till akademicheferna för UKK, EST och IDT. Enligt uppdraget ska akademichefer ta ställning till de förslag som arbetsgruppen för den interna matematikutredningen lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Akademicheferna ansvarar för att åtgärderna genomförs och uppdraget ska skriftligen redovisas till rektor efter inhämtande av synpunkter från fakultetsnämnden. Under genomförandet av uppdraget ska Mälardalens studentkår beredas möjlighet att delta. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har berett ärendet vid sitt möte den 27 januari. I sin beredning har utskottet lyft några synpunkter som de anser att fakultetsnämnden bör lämna till akademierna inför det avslutande arbetet och slutrapporteringen från akademierna till rektor. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att att att förtydliga resultatet från den ursprungliga utredningen eller vilken egen analys man gjort och vilka förslag från arbetsgruppen som akademicheferna hade att ta ställning till beskriva samtliga åtgärder som ingår i åtgärdsplanen, enligt bilaga 2, och bakgrunden till att just de valdes ut samt vilka problem som de är tänkta att åtgärda beskriva hur åtgärderna är tänkta att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina komplettera åtgärdsplanen med en tidsplan för uppföljning av de fastställda åtgärderna Ärendets beredning En arbetsgrupp bestående av representanter från akademi EST, IDT och UKK samt en studentrepresentant har tagit fram ett förslag på handlingsplan som har kommunicerats och godkänts av samtliga berörda avdelningschefer. Akademierna har lämnat in en rapport till fakultetsnämnden för att få in synpunkter innan ärendet ska rapporteras till rektor. Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen och därefter beretts av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 27 januari Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademiernas rapport Delges: Akademichef för EST, IDT och UKK, administrativ chef för EST, IDT och UKK, utbildningsledare på EST, IDT och UKK

14 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Årsredovisningen 2015 Diarienummer: 2016/0354 Handläggare: Andreas Boberg Högskolestyrelsen fattar beslut om MDH:s årsredovisning 2015 vid styrelsens kommande möte den 15 februari. Vid fakultetsnämndens möte kommer delar av högskolans resultatredovisning att presenteras. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut: att notera informationen Underlag i ärendet -

15 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / MDH:s kvalitetssystem för forskning och utbildning Diarienummer: 2015/2295 Rektor fattade den 22 september beslut om direktiv för arbetet med MDH interna kvalitetssystem för forskning och utbildning. Uppdraget att ta fram interna kvalitetssystem är ställt till prodekanerna för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning med handläggarstöd av utbildning och forskningssektionen. På rektors beslut leds arbetet av prodekanerna. I detta arbete har man identifierat att en regelbunden årlig uppföljning av utbildningsprogram bör ske på ett systematiskt och kvalitetsidentifierande sätt. Vad en sådan uppföljning bör innehålla och hur den kan genomföras behöver diskuteras och fakultetsnämnden ombeds framföra sina synpunkter till arbetsgruppen. Föredragande: Peter Gustafsson och Anne Söderlund Förslag till beslut: att att notera informationen, samt arbetsgruppen i sitt fortsatta arbete ska beakta nämndens diskussion Underlag i ärendet -

16 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

17 Bilaga 3.1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr1:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Förslag till beslut att notera informationen. 17. Mötet avslutas

18 Ref.nr. 73/14 Professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2040 Professor i svenska, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2827 Ansökan om att antas som docent i pedagogik, UKK Ansökan inkom: Ref.nr. 187/14 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskeutbildningen, HVV Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga Anna Ehrlin -Katrin Goldstein Kyaga, Södertörns högskola Inkommit godkänt -Göran Linde, Inkommit godkänt -Gunilla Härnsten, Linnéuniversitetet Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig -Tore West, Stockholms universitet Deadline sökande Beslut om sakkunnig -Marianne Carlsson, Uppsala universitet Inkommit godkänt -Anette Ekström, Högskolan i Skövde, Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Anders Garpelin, Pirjo Lahdenperä, Christina Lönnheden, Pia Lindberg RB Sammanträde RB Överklagat Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Pia Lindberg, Marie Öhman, Eva Sundgren Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Annica Engström, Överklagat 1 av 133

19 Ref.nr. 2015/0176 Senior Lecturer in Organization, EST Sista ansökningsdag: Ref. nr. 2015/1853 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ref. nr. 2015/2313 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2741 Universitetslektor i pedagogik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/0143 Universitetslektorer i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag: 9 sökande Beslut om sakkunniga -Hervé Corvellec, Lunds universitet Utlåtande inkommit. -Niina Koivunen, Universitetet i Vaasa, Finland Utlåtande inkommit. 13 sökande Beslut om sakkunniga -Carina Berterö, Linköpings universitet Inkommit godkänt -Margret Lepp, Göteborgs universitet Inkommit godkänt 12 sökande Beslut om sakkunniga -Kristina Westerberg, Umeå universitet. Inkommit godkänt -Ulf Lundberg Stockholms universitet Inkommit godkänt 5 Beslut om sakkunniga -Gun-Marie Frånberg, Umeå universitet. Deadline Andrzej Szklarski, Linköpings universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Eva Maaninen-Olsson och Peter Dobers Kommitté Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Cecilia Rydlo, Lillemor Stribeck Väntar beslut Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Agneta Brav, Kerstin Isaksson, Maria Müllersdorf Sammanträde och Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande 2 av 133

20 Bozena Guziana. Akademiledamöter: Cecilia Rydlo, Lillemor Stribeck 3 av 133

21 Ref.nr. 116/14 (2015/0112) Professor i energiteknik med inriktning simulering och modellering av energisystem, EST Anhållan inkom Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2039 Professor i matematik med inriktning mot matematikens didaktik. Anhållan inkom Sista ansökningsdag Ref.nr. 2015/2898 Ansökan om att antas som docent i matematik/tillämpad matematik Ansökan inkom Ref.nr. 2015/2205 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning finansiell matematik, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/2660 Universitetslektor i datavetenskap, IDT Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Philip de Vaal, University of Pretoria, Sydafrika. Utlåtande inkommit. Godkänt. -Dan Loyd, Linköpings universitet. Utlåtande inkommit. Godkänt. 2 sökande Beslut om sakkunnig Erik Darpö -Frode Ronning, NTNU, Trondheim, Norge Deadline Birgit Pepin, Technische Universiteit Eindhoven, Nederländerna. Deadline Sakkunnigförslag finns -Volodymyr Mazorchuk Inkommit godkänt 9 sökande Beslut om sakkunnig -Jun Yu, Umeå universitet. Inkommit godkänt -George A. Fodor, Q- TAGG R & D AB Inkommit godkänt 1 sökande Beslut om sakkunniga -Pär Ågerfalk, Uppsala universitet Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Jinyue Yan, Rebei Bel Fdhila och Anders Avelin RB Ok Kommitté Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Väntar på beslut Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Erik Janse, Anatoliy Malyarenko, Kimmo Eriksson Sammanträde och Rekryteringskommitté: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Daniel Sundmark och Moris Behnam. 4 av 133

22 Ref.nr. 2015/3176 Senior Lecturer in Computer Science specializing in Dependable Hardware Platforms -Mohammad Mousavi, Högskolan i Halmstad Utlåtande inkommit, godkänt 5 sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2015/3224 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga -Per Nilsson, Örebro universitet Deadline inte klar -Paul Andrews, Stockholms universitet Deadline inte klar Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter 5 av 133

23 Sida 1 av 9 Regler för examensbeskrivningar vid Mälardalens högskola - och hur examensbeskrivningarna ska användas vid MDH Inledning Vad är en examensbeskrivning Examensbeskrivningarna finns i högskoleförordningen (examensordningen HF bil.2) och anger omfattningen av varje examen uttryckt i högskolepoäng och beskriver den kompetens som innehavaren av examen ska ha inom området. Så här är en examensbeskrivning strukturerad: Kvantitativa krav/kursfordringar uttryckta i antal högskolepoäng Kvalitativa mål/examensmål Kunskap och förståelse Färdigheter och förmågor Värderingar och förhållningssätt Självständigt arbetet (examensarbete) De kompetenskrav som anges är alltså strukturerade i tre kategorier som enkelt uttryckt kan sägas handla om teoretisk kunskap, praktisk förmåga och gott omdöme. Förutom det självständiga arbetet (examensarbetet) som möjligen kan ses som en särskild kurs och som nämns i alla examensbeskrivningar, finns inga referenser till specifika kurser angivna i de nationella examensbeskrivningarna utan man talar endast övergripande om att uppfylla kursfordringar motsvarande x högskolepoäng och att de kvalitativa målen ska vara uppfyllda. För generella examina talar man också om fördjupning inom huvudområdet för examen. I författningstexten lämnas ett utrymme för varje lärosäte att inom ramen för dessa examensbeskrivningar göra preciseringar och att lägga in inriktningar. Vid varje lärosäte finns en lokal examensordning där lärosätet samlar sina lokala regler (bestämmelser, föreskrifter) och eventuella preciseringar rörande de examina man erbjuder. MDH:s lokala examensordning finns på webben ( ): 6 av 133

24 Sida 2 av 9 Uppdraget från fakultetsnämnden Fakultetsnämndens uppdrag från den 4 juni 2015 är att föreslå regler för examensbeskrivningar vid MDH. Det finns anledning att reflektera över uppdraget och att försöka precisera vad det handlar om. En fråga är vilka regler MDH vill ha för hur eventuella preciseringar av de nationella examensbeskrivningarna ska få göras. En annan, men sammankopplad, fråga är hur examensbeskrivningarna ska användas på MDH. Examensordningens examensbeskrivningar är fundamentala styrdokument för all utbildning, både på grund- och avancerad nivå och på forskarutbildningsnivå. En examensbeskrivning utgör det ramverk inom vilket kurser ska utvecklas, kursexamination utformas, examensarbeten läggas upp och utbildningsprogram sättas samman. Hur ser kvalitetssäkringen av examensbeskrivningarnas koppling till ovan nämnda tillämpningar i verksamheten ut idag? Examensbeskrivningarna spelar också en roll vid beslut om utfärdande av examina. Att utfärda ett examensbevis är ett myndighetsbeslut och innebär att MDH bedömer att studenten uppfyller examensbeskrivningens krav enligt högskoleförordningen. Vilket är det underlag på vars grund ett beslut om att utfärda examen, tas vid MDH? Och hur är det underlaget kopplat till examensbeskrivningen? Hur ser kvalitetssäkringen av det underlaget ut? Det är viktigt att skilja på de kvantitativa kraven d.v.s. kursfordringarna uttryckta i antal högskolepoäng som examen ska omfatta och de kvalitativa kraven (examensmålen). Kursfordringarna i form av högskolepoäng är mätbara och det är därför möjligt att enkelt och rent objektivt avgöra om en student uppfyller dem. Huruvida en student uppfyller de kvalitativa kraven däremot är inte mätbart på samma sätt utan kräver en subjektiv bedömning som måste utföras av lärare. Dessa bedömningar sker på kursnivå vid två typer av examinationstillfällen innan studenten ansöker om examen: 1. När lärare och examinator examinerar studenten på enskilda kurser där studenten prövas mot kursens lärandemål som i sin tur är relaterade till examensmålen. 2. Genom att förkunskapskraven till examensarbetet styr vilka kunskaper studenten inhämtat tidigare under utbildningen När sedan en student har klarat alla sina kurser inklusive sitt examensarbete och ansöker om att få sin examen så prövas studenternas studiemeriter mot de lokala examenskraven. Denna slutprövning ska säkerställa ett underlag för beslutet att utfärda examen och eftersom det inte är lärare utan tjänstemän som ska göra slutkontrollen och fatta utfärdandebeslutet så är det är klart att det här inte kan handla om en akademisk/subjektiv bedömning av måluppfyllelsen utan om en administrativ, objektiv och formell kontroll. 7 av 133

25 Sida 3 av 9 Förslag till regler för examensbeskrivningar för examina på grundoch avancerad nivå Innan vi kommer in på konkreta förslag så behövs ett klargörande. Om en student har följt ett program och läst enligt utbildningsplanen så är det klart att de kurser studenten då läst ska räcka för en examen. Men vi vet att väldigt många studenter inte följer program helt och fullt och att det finns de som enbart läser fristående kurser. Vad ska krävas då? Även en student som läst delvis andra kurser än de som ingår i MDH:s program kan mycket väl vara kvalificerad för en examen. Det är alltså inte möjligt att säga att endast de som följt ett program eller läst enligt en utbildningsplan kan få en examen. Samtidigt är det inte heller rimligt att alla som läst vid sidan av utbildningsplanen ska prövas individuellt kurs för kurs utifrån kursernas innehåll mot examenskraven. Det behövs någon form av hanterbara kriterier för examensprövning som enbart utgår från studentens avklarade kurser, oavsett om kurserna examinerats inom ett program eller inte. Frågan är alltså hur man kan definiera sådana kriterier för att, med en rimlig arbetsbörda, formellt kunna avgöra om en uppsättning kurser med tillräcklig säkerhet kan garantera att studenten uppfyller examensmålen för den aktuella examen? Regler för lokala examensbeskrivningar vid MDH R1: De nationella examenskraven tillämpas som de står i HF. Grundregeln vid MDH ska vara att de nationella examenskraven antas precis som de står i förordningen (Examensordningen enligt HF bilaga 2) d.v.s. att inga lokala preciseringar görs. Undantag kan göras för minimikrav som ska vara gemensamma för olika typer av examina t.ex. ett minsta antal matematikpoäng för ingenjörsutbildningar, ett minsta antal högskolepoäng på avancerad nivå i en masterexamen o.s.v. R2: Till varje examen som ges vid MDH ska det i den lokala examensordningen finnas fastställt en lokal bestämmelse om vad som krävs för att en given uppsättning kurser av högskolan ska bedömas uppfylla motsvarande nationella examenskrav. En sådan beskrivning, nedan kallad examensprövningskriterium, preciserar alltså vilka möjliga kurskombinationer som högskolan bedömer, på ett övertygande sätt gör det troligt att studenten har den kompetens som anges i examensbeskrivningen. Anm. Medan de nationella examensbeskrivningarna är grundläggande styrdokument så kan dessa lokalt bestämda examensprövningskriterier ses som operationaliseringar av examensbeskrivningarna i högskoleförordningen. Även om de i första hand behövs för att kvalitetssäkra utfärdandet av examina så kan de även användas som ramverk för utveckling av kurser och utbildningsprogram som ska leda fram till en viss examen. 8 av 133

26 Sida 4 av 9 Förslag på utformning av examensprövningskriterier Nedan föreslås tre alternativ för utformningen av examensprövningskriterier: 1. Kriteriet för att man ska antas uppfylla examensmålen är att man inom totalpoängen för examen läst ett minsta antal poäng inom vissa angivna ämnen och på angivna lägsta fördjupningnivåer. 2. I grunden samma kriterium som i förslag 1 men dessutom lägger man till kravet att kurserna inom varje ämne och fördjupningsnivå måste vara godkända kurser för den aktuella examen d.v.s. att endast ett urval av alla kurser inom varje ämne och nivå får tillgodoräknas för en given examen. 3. För varje examen upprättas en strukturerad lista över kurser, en examenskurslista, där specifika kurser och alla kombinationer av kurser som är godkända för examen beskrivs. Förslag 1 har lägst begränsning av vilka kurser som kan ingå i examen men är lätt att använda och underhålla och kan formuleras i den lokala examensbeskrivningen på liknande sätt som görs idag. Förslag 2 som ytterligare begränsar vilka kurser som får tillgodoräknas i examen jämfört med förslag 1 kräver ytterligare en öronmärkning av alla kurser utöver ämne och nivå som finns idag och som kopplar varje kurs till de examina som de får användas i. Förslag 3 omfattar förslag 1 och 2 men gör det dessutom möjligt att, där man så önskar, begränsa urvalet av kurser inom ämne/nivå till två eller flera godkända kombinationer av kurser men till priset av att det blir svårare att underhålla och uppdatera. Förslag 1 Ämnen och fördjupningsnivåer Detta är det mest övergripande och minst begränsande alternativet och säger ingenting alls om specifika kurser. Förslaget innebär att man anger ett minsta antal kurspoäng i olika ämnen och på olika fördjupningsnivåer inom dessa ämnen som kriterium på att studenten uppfyller examensmålen enligt den nationella examensbeskrivningen. Se figur nästa sida. 9 av 133

27 Sida 5 av 9 Figuren nedan visar en grafisk mall av ett generellt examensprövningskriterium enligt förslag 1. Examen X om T hp varav E hp inom det valda examensområdet 1. Inom ramen för E hp i examensområdet ska minst E h vara inom huvudämnen varav minst E hav på avacerad nivå 2. Dessutom ska i examensområdet ingå minst E s hp varav minst E sav på avancerad nivå 3. I examen får ingå V max=t-e valfria [hp] varav 1.1 H/Iämne11 min hp 11 [hp] 1.2 H- ämne12 min hp 12 [hp] 1.3 H- ämne13 Min hp 13 [hp] Valfritt inom (ett eller flera eller alla) H- ämnena E h-hp 11- hp 12- hp 13 [hp] 2.1 S- ämne21 min hp 21 [hp] 2.2 S- ämne22 min hp 22 [hp] Valfritt inom (ett eller flera eller alla) S- ämnena E s-hp 21- hp 22 [hp] Helt valfritt max V- hp b [hp] G1N G1F G2F A1N A1F varav minst p 11A1N [hp] varav minst p 12G1F [hp] varav minst p 123A1F varav minst p 22G2F [hp] [hp] A2E Examens -arbete Obs. Det som behöver dokumenteras i det slutliga examensprövningskriteriet är endast det som står under det grå tvärstrecket/grå raden. Det som står ovanför den grå raden och de begrepp som används där är bara för att visa en tankestruktur bakom kriteriet. 10 av 133

28 Sida 6 av 9 En verbal beskrivning av examensprövningskriteriet för examen X enligt figuren ovan (och förslag 1) skulle lyda: För att kurserna som åberopats i ansökan om examen X ska bedömas tillräckliga för att examenskraven (enl. HF) ska vara uppfyllda och examensbevis beviljas, ska det totala antalet högskolepoäng vara T hp. Inom ramen för totalpoängen T ska ingå - minst hp 11 hp i ämnet Ämne11 varav minst p11a1n [hp] på minst fördjupningsnivå A1N vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) på hp x [hp] på fördjupningsnivå A2E och - minst hp 12 hp i ämnet Ämne12 varav minst p12g1f [hp] på minst fördjupningsnivå G1F och - minst hp 13 hp i ämnet Ämne13 och - minst hp 21 hp i ämnet Ämne21 och - minst hp 22 hp i ämnet Ämne22 varav minst p22g2f [hp] på minst fördjupningsnivå G2F och - minst hp b [hp] inom något av ämnena ÄmneB1, ÄmneB2 eller ÄmneB3. Dessutom ska i totalpoängen ingå ytterligare E h-hp 11-hp 12-hp 13 [hp] valfritt inom (ett eller flera eller alla) ämnena Ämne11, Ämne12 eller Ämne13 varav minst p123a1f [hp] på minst fördjupningsnivå A1F E s-hp 21-hp 22[hp] valfritt inom (ett eller flera eller alla) ämnena Ämne21 eller Ämne22 Anm. Utöver minimikraven (E h + E s + E b) [hp] < T så är övriga poäng helt valfria men det behöver inte sägas explicit i examenskriteriet. Observera att en sådan här beskrivning inte behöver använda sig av några andra begrepp än kurspoäng, ämne och fördjupningsnivå. Här behövs inga begrepp som huvudområde, teknikområde, huvudämne eller något annat. 11 av 133

29 Sida 7 av 9 Förslag 2 Godkända kurser inom ämnen och fördjupningsnivåer Man kan tänka sig att gå ett steg längre i detaljnivå och inte stanna vid poäng inom ett ämne på en fördjupningnivå som minsta kriterieelement. Ett sätt är att inom varje ämne och lägsta fördjupningsnivå (enligt förslag 1) endast tillåta, för examen relevanta (godkända) kurser inom varje ämne och fördjupningsnivå. Om det t.ex. finns ett krav på 30 hp engelska på avancerad nivå i examen X så skulle med detta alternativ inte vilka 30 kurspoäng som helst på avancerad nivå i ämnet engelska på avancerad nivå duga utan endast de som (på något vis) har godkänts för examen X. För att kunna administrera en sådan lösning krävs att vi har någon metod att koppla varje kurs till samtliga examina som den kan tillgodoräknas i. Det kan göras på olika sätt och hur det skulle lösas i praktiken eller vem som godkänner kurser för olika examina, är för tillfället och i detta sammanhang inte viktigt. Det viktiga här är om vi tror att en sådan detaljnivå där urval av kurser anges i kriteriet krävs för att kunna säkra att studenten uppfyller de kvalitativa examensmålen. Om det finns överlappande kurser i ett ämne på en viss fördjupningsnivå, så är det inget som hindrar en student från att läsa två eller flera sådana överlappande kurser för att uppfylla poängkravet i ämnet på den fördjupningsnivån. Och ju större ett ämne är d.v.s. ju fler kurser som tillkommer i ämnet på varje fördjupningsnivå, desto större blir risken för överlappande kurser. Denna svaghet behöver hanteras på något administrativt lätthanterligt sätt och det finns möjligheter i Ladok. Förslag 3 Fullständig examenskurslista Antag att vi har en examensbeskrivning för examen X som bl.a. kräver 22,5 hp på avancerad nivå i ämne Ä x. Anta vidare att det i detta ämne Ä x finns åtta kurser om vardera 7,5 hp (60 hp) på avancerad nivå och att man (enligt förslag 2) godkänt sex kurser (45 hp) av dessa för examen X. En student är då begränsad att välja sina tre kurser (22,5 hp) till tre av dessa sex godkända kurser (45 hp). Däremot kan vi med förslag 2 inte styra studenten att läsa en specifik kurs, en specifik kombination av kurser eller att välja mellan någon av flera olika sådana godkända kurskombinationer. Antag t.ex. att kurserna K1-K3 duger till examen och att även en kombination av kurserna K4-K6 skulle gå lika bra men att däremot inga andra kombinationer duger. Det leder oss då till förslag 3 som omfattar alla möjligheter som förslag 1 och 2 ger men som också skapar möjligheter att detaljstyra examenskriterierna på kursnivå med angivelser av specifika kurser och specifika godkända valkombinationer. Med detta tredje, och mest rigorösa, förslag på utformning examensprövningskriterium får man en mer avancerad och strukturerad kurslista som vi skulle kunna kalla examenskurslista och som ger samma typ av kontroll som man har i en utbildningsplan för ett program men som ändå skulle ge utrymme för flera möjliga studiegångar än ett enskilt program och vara till för både programstudenter och helt eller delvis fristående studenter. Ur en examenskurslista ska individuella studiegångar kunna extraheras fram. Det kan vara för att skapa en individuell studiegång för en fristående student, för en programstudent som vill göra avvikelser från programmet eller som utgångspunkt för utvecklingen av ett utbildningsprogram. Examenskurslistan innehåller kurser som i olika urval och kombinationer tillsammans bedöms som tillräckligt villkor för att studenten ska uppfylla de kvalitativa examenskraven (examensmålen). Kurserna sorterats i ämnen och fördjupningsnivåer, valbarhet inom och mellan olika ämnen visas och utbytbara kurser anges på sådant sätt att vem som helst kunna ta fram en egen lista på kurser som tillsammans ska bedömas uppfylla examensbeskrivningens kvalitativa mål. Examenskurslistan ska beskriva alla vid MDH tänkbara studievägar fram till examen och ett programs utlagda studieväg eller studievägar utgör alltså endast en delmängd av dessa möjliga vägar. 12 av 133

30 Sida 8 av 9 Med tiden så växer antalet kurser och då ökar kombinationsmöjligheterna. När nya kurser tillkommer i programmet och utbildningsplanen revideras så läggs de nya kurserna in i examenskurslistan utan att den gamla kursen tas bort. Överlapp noteras där sådana finns. Även kurser som tagits bort från kurstillfälleutbudet så att ingen längre kan börja läsa dem får stå kvar för att studenter som inte tagit ut examen men som kan ha läst dem när de en gång erbjöds ska kunna se att de fortfarande kan användas i en examen efter en längre tids uppehåll. Om en fristående student kommer med en kurs som inte finns med på examenslistan, oavsett om det är en MDH-kurs, eller från ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands och vill ha den tillgodoräknad så måste den prövas mot motsvarande kurser på examenskurslistan och om den anses utbytbar så läggs den till listan som ett utbytbart alternativ. För att kunna prövas som utbytbar dvs kunna tillgodoräknas i examen istället för en kurs som redan finns på listan så ska den vara i samma ämne och minst på samma fördjupningsnivå. En examenskurslista skulle i vissa avseenden likna en utbildningsplan men vara mer generell och sakna alla tids- och terminsreferenser. Den skulle troligen vara svår att inhysa/integrera i SELMA eller LADOK utan behöva underhållas manuellt och revideras så snart nya kurser utvecklas som ska kunna ingå i examen. Med alternativ 3 så finns således möjligheten att kräva att specifika kurser ska ingå för att studenten ska få ut en examen men man behöver inte göra det. Modellen i alternativ 3 kan även användas för att beskriva examensprövningskriterier enligt alternativ 1 och 2. Hur detaljerade kriterier man vill formulera avgörs vid fastställandet av examensprövningskriteriet/examenskurslistan för varje enskild examen. För en generell examen kanske man inte utnyttjar möjligheten att nämna enskilda kurser utan nöjer sig med ämnen och nivåer. För en yrkesutbildning kanske det är viktigare att avgränsa ett visst urval av kurser i olika ämnen och för en legitimationsyrkesexamen slutligen, kanske man utnyttjar möjligheterna i alternativ 3 fullt ut. Nedan visas ett exempel på hur en del av ett examensprövningskriterium för en examen X enligt förslag 3 d.v.s. en examenskurslista, skulle kunna se ut. 13 av 133

31 Sida 9 av 9 Exempel på del av en examenskurslista Totalpoäng per ämne varav avancerad nivå (minimikrav) Valbarhet Kurskod Kursnamn Fördjupningsnivå Hp Matematik 45 hp varav minst 15 hp på nivå G2F Byggnadsteknik minst 90 hp varav minst 15 på fördjupningsnivå lägst A1N Obligatoriskt MAT001 Introduktion till matematik G1N 7,5 MAT002 Matematik fortsättningskurs G1F 7,5 Valbart 15 hp av MAT003 Matematik fortsättningskurs 2.1 G1F 7,5 MAT004 Matematik fortsättningskurs 2.2 G1F 7,5 MAT005 Matematik fortsättningskurs 2.3 G1F 7,5 Valbart antingen 15 hp av MAT006 Matematik fortsättningskurs 3.1 G2F 7,5 MAT007 Matematik fortsättningskurs 3.2 G2F 7,5 MAT008 Matematik fortsättningskurs 3.3 G2F 7,5 eller 15 hp MAT009 Matematik fortsättningskurs 3.4 G2F 7,5 MAT010 Matematik fortsättningskurs 3.5 G2F 7,5 Obligatoriskt 30 hp BYG001 G1N 7,5 BYG002 G1N 7,5 BYG003 G1F 7,5 BYG004 G1F 7,5 Valbart 45 hp av BYG05 G1F 7,5 BYG06 G1F 7,5 BYG07 G1F 7,5 BYG08 G1F 15 BYG09 G2F 15.. Valbart antingen 15 hp av BYG23 A1N 7,5 BYG24 A1N 7,5 BYG25 A1N 7,5 BYG26 A1N 7,5 eller 15 hp BYG31 A1N 15 Exemplet visar naturligtvis inte ett fullständigt examensprövningskriterium för en examen X men exemplifierar delar där alla möjligheter till preciseringar utnyttjats. Samma modell eller mall för examensprövningskriterium kan alltså användas för alternativ 1 och 2. För att enbart precisera enligt förslag 1 används då endast den vänstra kolumnen och vill man göra urval av kurser enligt förslag 2 struntar man bara i kolumn 2 men använder resten. 14 av 133

32 Begäran om revidering av beslut Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 10 december 2015 i ett ärende om nya examenskrav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Man avstod då från att anta det välförankrade förslag som utarbetats av ämneskunniga i industriell ekonomi i arbetsgruppen för utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se punkt 1 nedan), och återremitterade istället ärendet till akademin för anpassning av examensbeskrivningen till en skrivning baserad på ett förslag från en handläggare vid Utbildnings och forskningssektionen. Vi finner beslutet oacceptabelt av följande skäl: Den förordade examensbeskrivningen ger inte möjlighet till ett program enligt kvalitetskriterier som slagits fast vid UKÄ utvärdering av denna typ av utbildning och diskuterats inom ämnesområdet i Sverige. Det skiljer sig också från examenskrav för motsvarande utbildningar vid andra lärosäten i landet (se punkt 3 nedan). Den förordade examensbeskrivningen är inte förenlig med det planerade innehållet och välförankrade upplägget för det föreslagna nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid MDH som fått positiva omdömen av tre externa granskare (se punkt 1 och 3 nedan). Den förordade examensbeskrivningen formulerades helt på egen hand av handläggaren och har inte förankrats varken med akademierna som ska utföra den nya civilingenjörsutbildningen eller med externa granskare. (se punkt 2 nedan) Beslutet går emot det förslag till beslut som fakultetsnämndens utskott för utbildning på grund och avancerad nivå fattat. Vi vill därför att fakultetsnämnden omprövar sitt beslut och istället fattar ett beslut om en examensbeskrivning som är i linje med det förslag till utbildning som arbetsgruppen tagit fram och utskottet för utbildning på grund och avancerad nivå förordar. 15 av 133

33 För att möjliggöra ett sådant beslut vill vi, tillsammans med fakultetsnämnden, under tidig vår arrangera ett seminarium för att skapa en samsyn kring vad en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi är. Vi ser annars ingen möjlighet för vidare utveckling av det planerade nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (se punkt 3 nedan). 1. Beredning och förankring av det icke-antagna förslaget Förslag till nytt examenskrav skickades in till fakultetsnämnden från akademin EST 7 januari Examenskravet diskuterades vid ett möte mellan dekan för grundutbildning (Peter Gustafsson), tillförordnad projektledare för arbetsgruppen för utveckling av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (Anette Hallin), utbildningsledare vid EST (Eva Thorin) samt representanter från Utbildnings- och forskningssektionen (Julia McNamara och Hans Berggren). I dialog med handläggare på Utbildningsoch forskningssektionen (Julia McNamara) samt examensenheten utvecklades förslaget sedan vidare under februari I mars diskuterades formuleringen av examenskraven ytterligare vid ett möte mellan Eva Thorin och Lucia Crevani, EST, Julia McNamara och Hans Berggren, Utbildningsoch forskningssektionen, dekan Peter Gustafsson och Anna Axelsson, examensenheten. Baserat på detta skickades ett reviderat förslag in till fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden gav vid sitt möte i april tre synpunkter på förslaget. Examenskraven omarbetades utifrån dessa synpunkter och ytterligare synpunkter från diskussioner med handläggare på Utbildningsoch forskningssektionen (Julia McNamara), dekan för grundutbildning (Peter Gustafsson) samt examensenheten. Vid sitt möte i juni beslutade fakultetsnämnden att låta förslaget till ny examensbeskrivning gå ut på extern granskning. Två av de tre externa granskarna är ledamöter, varav en även är ordförande, i styrelsen för Scaiem (Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management), en organisation för nordiska lärosäten med utbildning och forskning inom industriell ekonomi. På uppmaningen Beskriv hur du uppfattar sammansättningen av krav på olika ämnen och fördjupningsnivåer i examensbeskrivningen. i granskningsprotokollet svarar de tre granskarna: Jag har inga andra synpunkter på examensbeskrivningen så som den uttrycks i bilaga 2 än att sammansättningen och kraven verkar rimliga och logiska.., Kravbilden är i stort sett bra. Balansen mellan grundläggande matematik/naturvetenskap, tekniktillämpningar samt industriell ekonomi och organisation (nedan kallat INDEK) är god., Min bedömning är att det föreslagna programmet verkar vara väl genomarbetat och välförankrat i pågående forskning och forskningstradition vid MdH. Trots att fakultetsnämnden i juni godkänt att examensbeskrivningen skulle skickas ut på extern granskning och de tre inkomna granskningsutlåtande är 16 av 133

34 positiva till den föreslagna examensbeskrivningen och balansen mellan de olika ämnena ger fakultetsnämnden vid sitt möte i oktober ytterligare synpunkter på examensbeskrivningen vad gäller krav på innehåll i teknikämnen. Akademin EST inkom därför med förslag på två alternativa skrivningar för att förtydliga innehållet av teknik varav fakultetsnämndens utskott för utbildning på grund och avancerad nivå fattade beslut om att föreslå fakultetsnämnden att fatta beslut om alternativ 1. De två nya alternativa skrivningarna hade också förankrats med en branschrepresentant och en av de externa granskarna. Under hösten 2015 har EST också skickat sina förslag på respons på granskarnas utlåtande samt förslag på reviderad examensbeskrivning till handläggaren på Utbildnings- och forskningssektionen samt bjudit in till två möten med syftet att bolla de föreslagna skrivningarna och i dialog utveckla de vidare. Handläggaren har dock inte varit öppen för dialog och har inte gett någon återkoppling till akademin på de föreslagna skrivningarna och inte heller delgett akademin beredningens förslag för diskussion. Grundförslaget till ny examensbeskrivning som skickats in från akademi EST har presenterats och diskuterats i arbetsgruppen för det nya civilingenjörsprogrammet med representanter från akademierna IDT, UKK och EST, disputerade inom utbildningens ämnesområden och där flera har flerårig erfarenhet av arbete med civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Vid EST har förslaget presenterats för ledningsgrupperna för ekonomi och samhällsvetenskap och för teknik och arbetsgruppens representanter från UKK och IDT har förankrat förslagen på motsvarande sätt vid respektive akademi. De revideringar som skett under 2015 har sedan också löpande stämts av med arbetsgruppen, förankrats internt på akademierna samt med industrirepresentanter. Revideringarna har också gjorts inom ramen för det ursprungliga förslaget till utformning av utbildningen som granskats och fått goda omdömen av tre externa granskare. 2. Brist i handläggning inklusive externgransking och förankring av det förordade förslaget Vi anser att det är rimligt att anta att fakultetsnämnden granskat och funnit att ansökan om ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi som tagits fram av arbetsgruppen innehåller ett förslag som uppfyller nämndens krav och förväntningar då de beslutar om att skicka förslaget på extern granskning. Erfarenheten vid akademin från tidigare liknande programutvecklingsarbete är att det fortsatta arbetet sedan är fokuserat på eventuella åtgärder baserat på resultatet av den externa granskningen. I detta fall är de tre externa granskarna överlag positiva till det föreslagna innehållet i examensbeskrivning och program. Trots det gör en handläggare vid Utbildnings- och forskningsenheten, utan formell kompetens inom teknikområdet industriell ekonomi, en helt fristående och egen detaljerad granskning av den föreslagna examensbeskrivningen och programansökan 17 av 133

35 efter att granskarnas utlåtande kommit in. En intern granskning som kommer till helt andra slutsatser än de tre externa granskarna och i stort sett ifrågasätter hela den föreslagna examensbeskrivningen och hela det föreslagna programmets innehåll. T ex hänvisar handläggaren i sin argumentering till att de brister som Professor Mats Engwall påpekade i sin granskning av nuvarande civilingenjörsprogram i industriell ekonomi inte heller uppfylls av det nya programmet. Professor Mats Engwall, som är en av de externa granskarna, gör däremot inte själv den bedömningen. Det är oklart av vem och varför handläggaren fått uppdrag att göra den interna granskningen. Nämnden väljer i alla fall att fatta sitt beslut om återremittering baserat på denna interna granskning istället för på det förslag som utskottet för utbildning på grund och avancerad nivå föreslagit och som är ett av de förslag som akademierna lämnat in. Detta innebär att det förslag som nämnden nu godkänt inte är förankrat. Det uppfyller heller inte de krav på externgranskning/kvalitetssäkring som nämnden normalt kräver. 3. Konsekvenser av det fattade beslutet Det förordade examenskravet, helt baserat på en handläggares enskilda förslag, är inte förenligt med det föreslagna innehållet och upplägget för det nya civilingenjörsprogram i industriell ekonomi som arbetsgruppen med representanter från tre akademier (EST, IDT och UKK), med kompetens inom utbildningens ämnesområden och flerårig erfarenhet av arbete med civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi, har arbetat fram under två års tid. Det är inte heller förenligt med hur civilingenjörsutbildningar i industriell ekonomi vid andra lärosäten i Sverige ser ut eller de proportioner mellan olika ämnesområden som UKÄ:s bedömargrupp inom industriell ekonomi och organisation ansåg som lämpliga vid UKÄ:s senaste utvärderingar av utbildningar. Alla tre externa granskare gör dock bedömningen att det ursprungliga förslaget som skickats ut på extern granskning har den efterfrågade balansen och stämmer väl överens med motsvarande utbildningar på andra lärosäten. Vid övriga lärosäten kan studenterna göra sitt examensarbete inom ett flertal olika ämnen. Handläggarens förslag till examensbeskrivning ger inte möjlighet till det. Att det inte är möjligt i nuvarande civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi vid MDH var en av de brister som Professor Mats Engwall påpekade vid sin tidigare granskning av nuvarande program. Framtiden för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi blir oviss efter fakultetsnämndens beslut. Beslutet kan inte tolkas annat än ett bristande förtroende för akademiernas och arbetsgruppens arbete och kompetens. Då den förordade examensbeskrivningen inte är förankrad bland de som ska genomföra utbildningen och vi inte anser att ett ändamålsenligt program med hög kvalitet kan genomföras inom ramen för den förordade examensbeskrivningen ser vi ingen möjlighet att gå vidare och utveckla och ge ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi om 18 av 133

36 fakultetsnämnden står fast vid sitt beslut om examensbeskrivning. Fakultetsnämndens beslut vid mötet den 10 december visar tydligt att nämnden inte har full förståelse för vad ett civilingenjörsprogram i industriell ekonomi innebär och är utformade vid andra lärosäten. Vi vill därför arrangera ett seminarium tillsammans med fakultetsnämnden under tidig vår 2016, där arbetsgruppen för framtagandet av det nya programmet deltar, för att ge en samsyn och därmed möjliggöra beslut som kan ge MDH ett civilingenjörsprogram i industriell ekonomi med hög kvalitet som är erkänt bland Sveriges utbildningar inom området. Vi hoppas också att seminariet ska ge fakultetsnämnden förtroende för akademiernas och arbetsgruppens arbete och kompetens, något som vi ser som centralt för att kunna fortsätta arbetet med utveckling av ett program med hög kvalitet. Thomas Wahl, Akdemichef EST Damir Isovic, Akademichef IDT Pia Lindberg, Akademichef UKK 19 av 133

37 Fakultetsnämndens grundutbildningsutskott Ärende 2015/0068 Besluts-PM Handläggare Hans Berggren 1 (35) PROMEMORIA Revidering av examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi Bakgrund Universitetskanslersämbetets utvärdering av utbildningar inom ingenjörsoch teknikvetenskap, Under 2013 genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap. Det utbildningar som utvärderades delades in i sex kluster varav ett benämndes Industriell ekonomi och omfattade 35 utbildningar. Sju av dessa var civilingenjörsutbildningar (KTH, CTH, LiU, Lund, Blekinge, Halmstad och Karlstad). Hälften av alla utbildningar befanns ha bristande kvalitet, dock bara en civilingenjörsutbildning. UKÄ har lämnat en rapport som täcker hela utvärderingsomgången. Rapporten innehåller tre delar: - Kanslerns beslut om mycket hög, hög eller bristande kvalitet för utbildningarna - Bedömargruppens sammanfattande yttrande - Bedömargruppens utlåtanden om de enskilda utbildningarna i utvärderingsomgången Rapporten finns att ladda ner från UKÄ:s webbplats Resultatsök jämför utbildningarnas kvalitet ( ) (Filtrera fram Industriell ekonomi civilingenjör och gå in på något av de sju utvärderade utbildningarna (spelar ingen roll vilket). Där finns rapporten att ladda ner som pdf (och den gäller alltså hela utvärderingen inte bara det lärosäte som man öppnat.). Av särskilt intresse är del två där bedömargruppen sammanfattar sina erfarenheter av hela utvärderingsomgången. Denna del finns i ärendet som bilaga 2 (sex sidor) och där talar man om vad som karaktäriserar en industriell ekonomi utbildning och vilka risker och brister man sett när man granskat och jämfört dessa 35 INDEK-utbildningar. 20 av 133

38 Fakultetsnämnden beställer en egen utvärdering av civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi 2 (35) MDH:s civilingenjörsprogram INDEK utvärderades inte 2013 eftersom programmet då var så nytt att inga studenter ännu hunnit skriva examensarbeten som kunde bedömas av UKÄ. Fakultetsnämnden beslutad dock att låts genomföra en egen utvärdering och att en extern granskare skulle anlitas. Granskningsrapporten bifogas i ärendet som bilaga 3. Granskaren sammanfattade sin bedömning så här (sid. 7): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig Rektor uppdrar till EST att tillsammans med IDT och UKK utreda INDEK I Verksamhetsmål Uppdrag och budget 2014 (sid.16) uppdrar rektor till EST att tillsammans med IDT och UKK fortsätta utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Uppdraget skulle skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senast den 31 mars Fakultetsnämnden följer upp utvärderingen under 2014 Granskningsrapporten följdes upp av fakultetsnämnden vid nämndens möten från november 2013 till september 2014 då man i protokollet skriver att fokus främst bör ligga på att ta med sig kunskap från genomförd utvärdering in i planeringen av det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, som planeras att starta höstterminen 2016, snarare än att genomföra förändringar i befintligt program Akademi EST inkommer med en ansökan om reviderad examensbeskrivning I januari 2015 inkommer EST till fakultetsnämnden med en ansökan om att revidera den befintliga examensbeskrivningen (dnr 2015/0068).. Man ansöker samtidigt om att inrätta ett nytt program (dnr 2015/0057). 21 av 133

39 3 (35) Fakultetsnämnden inrättar ämnet industriell ekonomi och organisation Vid sitt möte den 19 februari 2015 inrättar fakultetsnämnden ämnet industriell ekonomi och organisation efter en ansökan från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i oktober 2014 (Se bilaga 3). Fakultetsnämnden formulerar riktlinjer för en reviderad examensbeskrivning EST hade i januari 2015 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Förslaget till reviderad examensbeskrivning behandlades den 22 april 2015 av fakultetsnämnden, som återremitterade ärendet till akademi EST med avseende på följande: att att att i examensbeskrivningen särskilja teknikområde, ämne och moment och beakta denna hierarki, samt om möjligt inte introducera andra beskrivningsrubriker, beakta och använda SUHF:s nivånomenklatur för att ange antal högskolepoäng på respektive nivå per ämne och inte använda andra beskrivningar som bas och fördjupning, säkerställa att valfria kurser begränsas till områden relevanta för civilingenjörsexamen. Fakultetsnämndens beslutar låta externa granskare utvärdera förslaget Vid sitt sammanträde den 4 juni 2015 beslutade fakultetsnämnden att låta förslaget på examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i industriell ekonom gå vidare till extern granskning samt att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti Vid samma möte behandlade fakultetsnämnden ärendet Inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och beslutade i det ärendet - att låta akademins ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i industriell ekonomi gå vidare till extern granskning, - att utse Mats Engwall, Per Fagrell och Anna Öhrwall Rönnbäck till externa granskare och att granskarna skulle inkomma med sina synpunkter senast den 3 augusti 2015 och - att uppdra till granskarna att särskilt beakta och uttala sig om programmets progression samt proportionen mellan ämnena. Professor Mats Engwall, KTH har tidigare granskat MDH:s befintliga civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. 22 av 133

40 Per Fagrell, kompetensförsörjning på Teknikföretagen samt doktorand på KTH doktorandprojektet berör utveckling av ingenjörsutbildningar och hur företagens framtida kompetensbehov kan, ska och bör komma till uttryck i ingenjörsutbildningarna. 4 (35) Professor Anna Öhrwall Rönnbäck, Luleå tekniska universitet även föreståndare för CAM, Centrum för affärsutveckling för mindre företag, Linköpings universitet. Fakultetsnämnden vill se examenskrav som säkrar tillräckligt teknikinnehåll i utbildningen av civilingenjörer i industriell ekonomi Vid fakultetsnämndens möte den 27 oktober 2015 är ärendet på nämndens bord för diskussion och avstämning mot bakgrund av de externa granskarnas rapporter. Fakultetsnämnden beslutar då att göra följande medskick inför slutberedningen av ärendet: att arbetsgruppen i samråd med förvaltningen och bransch-representanter säkerställer att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi har ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än en kraven för en högskoleingenjörsexamen. 23 av 133

41 5 (35) Förslaget till reviderad examensbeskrivning för civilingenjör i industriell ekonomi Examenskrav i högskoleförordningen I högskoleförordningen anges vilka krav som gäller nationellt för civilingenjörsexamen: Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Därtill finns nationella examensmål av kvalitativ karaktär i form av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. (se HF bilaga 2) Gällande lokala kvantitativa examenskrav I högskolans lokala examensordning (dnr MDH /14) framgår de nuvarande lokala examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, som är en precisering av de nationella kraven: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp. Dessutom ska ingå - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F, - minst 90 hp inom energiteknik varav minst 30 hp på avancerad nivå och - minst 30 hp företagsekonomi. Akademins förslag till reviderade lokala kvantitativa examenskrav Akademins förslag med hänsyn taget till fakultetsnämndens synpunkter den 22 april 2015: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. 24 av 133

42 Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: 6 (35) - minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F - minst 15 hp fysik på nivå G1F - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N 25 av 133

43 7 (35) De externa granskarnas synpunkter De externa granskarna fick sig tillskickat ett granskningsprotokoll som de fyllt i (bilagor 3-5) lämnat efter sommaruppehållet. Frågorna handlar huvudsakligen om förslag till programmet men även om examenskraven som detta ärende handlar om. Akademin EST har för nämnden kommentera granskarnas synpunkter (Se bilaga till programmärendet) Inledande kommentar om utgångspunkter för bedömningen Man kan fråga sig på vilka grunder de föreslagna förändringarna kan sägas innebära ökad kvalitet eller en förbättring eller tvärtom en försämring eller sämre kvalitet. Beredningen har valt att grunda sina bedömningar på 1. En uppfattning om vad industriell ekonomi är för något och vad det är för kompetens som förväntas av en civilingenjör i industriell ekonomi och 2. Vad som krävs av en utbildning som ska ge studenten denna kompetens och vad som kännetecknar en utbildning i industriell ekonomi. Vidare ska de föreslagna förändringarna för at bedömas bra tillmötesgå den kritik som framförts av olika granskare såvida inte kritiken kunnat bemötas med bra argument. Som underlag har beredningen använt olika källor, varav de viktigaste 1 UKÄ:s bedömargrupps rapport från 2013 (Bilaga 2) 2. Granskningsrapport från fakultetsnämndens externa granskning 2013 (bilaga 3) 3. De tre externa granskarnas granskningsprotokoll från sommaren 2015 (finns bilagda ärendet om nytt INDEK-program) 4. Examenskrav och utbildningsplaner från jämförbara utbildningar vid andra lärosäten, främst KTH och Linköpings universitet. Så här beskrivs kompetensen: förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. (bilaga 2) och vidare En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi (bilaga 2) Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. (Bilaga 3 sid.2) 26 av 133

44 Och så här beskrivs utbildningens signum: 8 (35) Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. (bilaga 2) Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management. (bilaga 2) Däremot är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. (bilaga 2) Så här skriver UKÄ:s bedömargruppen om utbildningens signum : Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. (Bilaga 2 sid.3) eller I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad 27 av 133

45 renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. (Bilaga 3 sid.2) 9 (35) Beredningens analys av förslaget Eftersom det handlar om en revidering av en befintlig examen så är det naturligt att utgå från hur det ser ut idag. I nedanstående tablå jämförs dagen examensbeskrivning med förslaget till ny examensbeskrivning. Se även bilaga 6 för grafiska jämförelser. Nu gällande examensbeskrivning 1. Minst 90 hp industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå 2. Minst 60 hp ämnesospecificerat industriell ekonomi ska ingå varav minst 30 hp på avancerad nivå 3. - minst 30 hp i ämnet företagsekonomi Förslag till ny examensbeskrivning Minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, Max 67,5 hp ämnesospecificerat inom teknikområdet industriell ekonomi - minst 60 hp i ämnet industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N 4.a minst 90 hp inom energiteknik. - minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling,.. 4.b... varav minst 30 hp på avancerad nivå 5. - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F - minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F 6. - minst 15 hp fysik på nivå G1F 7. - minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav 28 av 133

46 minst 7,5 hp på lägst nivå A1N 10 (35) 8. Helt valfria poäng max 60 hp Helt valfria poäng max 15 hp 9. ett examensarbete på avancerad nivå om minst 30 hp i industriell ekonomi. Ett examensarbete på avancerad nivå om minst 30 hp, antingen inom antingen ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom något av teknikämnena datavetenskap, energiteknik eller produktoch processutveckling. Nedan kommenteras de föreslagna förändringarna i tur och ordning enligt numreringen i tablån ovan och frågeställningar har formulerats för en diskussion i utskott och nämnd. 29 av 133

47 11 (35) Kommentarer till förslaget 1. Teknikområdet industriell ekonomi och ämnet industriell ekonomi och organisation I nu gällande examensbeskrivning står minst 90 hp industriell ekonomi men i förslaget till reviderad examensbeskrivning har kravet formulerats som minst 210 hp i teknikområdet industriell ekonomi. Kommentar: Det är trots poängskillnaden i realiteten samma sak och handlar endast om begreppsförvirring. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. (Bilaga 3 sid.2) I den nuvarande examensbeskrivningen används begreppet industriell ekonomi för att beskriva vad som närmast skulle motsvara ett ämne enligt citatet ovan medan det i förslaget till reviderad examensbeskrivning handlar om teknikområdet industriell ekonom och då förutom poängen i ämnet industriell ekonomi och organisation även omfattar poängen i teknikämnet och därutöver 67,5 hp ämnesospecificerade kurser. Skulle industriell ekonomi i nuvarande examensbeskrivning använts som beskrivning av teknikområdet skulle i konsekvensens namn även 90 hp i energiteknik och 30 hp i företagsekonomi 30 hp räknats med och summan hade blivit exakt densamma, 210 hp. Anm. Ingenting hindrar att man bestämt sig för att även matematik- och fysik-kurser ska räknas in i teknikområdet industriell ekonomi och då hade totalsummorna blivit helt andra. När nu gällande examensbeskrivning inrättades fanns inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättat och inte heller någon definition av vad teknikområdet industriell ekonomi kunde vara och som kunde användas för att avgöra om en kurs tillhör ämnet eller teknikområdet eller inte. För en student har det alltså inte varit möjligt att med hjälp av examensbeskrivningen avgöra om en kurs bidrar till uppfyllandet av examenskravet eller inte. Och inte heller för den på högskolan som ska pröva en ansökan om att ta ut en examen beslutade nämnden på akademins begäran inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation (Bilaga 4). Därmed skapades en möjlighet att avgränsa alla kurser som tillhör ämnet från övriga kurser. Däremot är det fortfarande omöjligt att i någon formell mening säga vilka 30 av 133

48 kurser som tillhör teknikområdet industriell ekonomi. Om examensbeskrivningen utan inskränkning anger att alla kurser i ett ämne och på en viss fördjupningsnivå ingår i teknikområdet (eller mer generellt området för examen) så är det inget problem. Att alla kurser i ämnet industriell ekonomi och organisation borde tillhöra teknikområdet industriell ekonomi kan kanske anses självklart men är det lika självklart att samtliga kurser inom de tre teknikämnena skulle tillhöra teknikområdet industriell ekonomi. Är det inte rimligt att anta att vissa kurser i ett ämne är mer relevanta för en industriell ekonom än andra. Utan ett system för öronmärkning av det kurser som är relevanta för en viss examen så kan inte ett sådant urval göras. Genom att vi använder begrepp som teknikområde X eller Y utan tydliga kopplingar till kurser så döljer dessa examensbeskrivningar en oklarhet som tvingar fram informella och icke kvalitetssäkrade lösningar helt utanför fakultetsnämndens räckvidd. 12 (35) Följande kommentar från en av de externa granskarna illustrera tydligt hur otydligt(!) och förvirrande detta är: Kravet på 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är oklart. Här finns en begreppsförvirring som är problematisk: Teknikområdet industriell ekonomi är definierat av MDH, men det är oklart för mig vad som inkluderas i detta. Det närmsta jag kommer är programmet industriell ekonomi består dock av en integration av industriell ekonomi och organisation och andra tekniska ämnen samt matematik och naturvetenskap (sid 4). Inkluderar detta samtliga ekonomi och teknikkurser inom programmet? Vilka 90 hp ingår inte i teknikområdet? Ingår ekonomi och teknikkurserna inom andra teknikområden också, eller? Vid mitt hemuniversitet KTH är alla kurser klassade i ett eller flera huvudområden, men den strukturen verkar inte finnas på MDH. Om jag förstått det rätt har dock MDHs ämnesstruktur en liknande innebörd, kanske skulle denna kunna användas för att öka precisionen. (Vid UKÄs utvärdering var det huvudområden som betonades. Det gjordes i praktiken ingen skillnad mellan begreppen huvudområde och teknikområde under utvärderingen.) I ansökan är begreppsanvändningen glidande: är det skillnad på teknikområde och tekniskt område eller? I ansökan används också begreppen teknikbas är detta detsamma som teknikområde, eller? Det ska påpekas att detta problem inte gäller speciellt för denna examen utan är ett generellt problem som flera yrkesexamina har. På fakultetsnämndens initiativ pågår ett arbete att ta fram regler för examensbeskrivningar och som adresserar bl.a. denna svårigheter, dvs att koppla kurser till ett område för en examen. Vad som gör saken svårare i det liggande förslaget är att det innehåller ämnesospecificerade kurser. Se vidare punkt 2 nedan. 2. Omfattningen av ämnesospecificerade kurser I förslaget till ny examensbeskrivning används alltså begreppet teknikområdet industriell ekonomi Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi. Inom teknikområdet industriell ekonomi ska enligt förslaget ingå 60 hp i ämnet 31 av 133

49 industriell ekonomi och organisation och 52,5 hp i ett av de tre alternativa och valbara teknikämnen, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Tillsammans med examensarbetet utgör de tillsammans 60+52,5+30=142,5 hp. Återstoden av kurspoäng, ,5=67,5 hp inom teknikområdet industriell ekonomi är alltså opreciserad. De saknar ämne och därmed också koppling till teknikområdet. 13 (35) Och när det gäller dessa 67,5 hp finns alltså ingen möjlighet för vare sig en student en studievägledare eller en examenshandläggare att avgöra vilka kurser som får räknas i examen utifrån examensbeskrivningen. Av akademins ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation framgår att man har definierat kurser som man kallar integrationskurser och som inte skulle tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation men teknikområdet (Se bilaga 4 sid.150/sid.3 i akademins ansökan). Kommentar från en av granskarna: Jag är tveksam till att klassa integrationskurserna utanför de etablerade ämnena vid lärosätet. Även om tanken är god med förslaget finns det stor risk att kurserna på detta sätt inte kommer att ägas av någon aktör. Mitt förslag är i så stor utsträckning som möjligt hänföra respektive kurs till ett eller flera etablerade ämnen (och sedan ordna integrationen på annat sätt). Kommentar från en annan av granskarna: I kap 2.5 första stycket beskrivs och motiveras varför integrationskurser inte ska klassas inom ett redan befintligt ämne. Det är nog rätt tänkt. Men är det hållbart över en längre tid? Vem äger dessa kurser och förvaltar och inte minst utvecklar dessa kurser? Så här skriver Mats Engwall i sin granskningsrapport från 2013 om huvudområdet (=ämnet) industriell ekonomi (och organisation): Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi och managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. (Bilaga 3 sid.2) Och akademin skriver i sin ansökan om att inrätta ämnet att Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan). 32 av 133

50 Med en sådan beskrivningar av ämnet förefaller det svårt att se varför integrationskurserna inte skulle gå att samla inom ämnet industriell ekonomi och organisation. 14 (35) Kommentar: Är det inte också angeläget med tanke på vetenskaplig grund att kurser kopplas till ämnen och forskningsämne. I sin ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi är en av huvudmotiveringarna betydelsen av att koppla ett grundutbildningsämne som motsvarar det forskningsämne med samma namn, industriell ekonomi och organisation, som finns idag (bilaga 4 sid148/sid1 i ansökan). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. (bilaga 3 sid. 2) Är det då klokt att lägga kurser utanför etablerade ämnen men låta dem tillhöra ett teknikområde där flera ämnen ingår? 33 av 133

51 3. Företagsekonomi och Industriell ekonomi och organisation 15 (35) I dagens examensbeskrivning finns krav på 30 hp i ämnet företagsekonomi. Detta krav är borttaget i förslaget och istället har ett krav på 60 hp i det nya ämnet industriell ekonomi och organisation tillkommit. Kommentar: Är det tillräckligt med 60 hp industriell ekonomi och organisation som minimikrav? Industriell ekonomi och organisation är karaktärsämnet i examen. En kandidat 180 hp i ett huvudområde kräver 90 hp, inklusive ett examensarbete på 15 hp och som regel är det då fråga om poäng i ett enskilt ämne t.ex. statsvetenskap eller företagsekonomi. Här talar vi om en civilingenjörsutbildning på 300 hp som skulle kräva 60 hp i det ena av sina två teknikområdesämnen (det andra är det valda teknikämnet) Kommentar: Behöver en civilingenjör i industriell ekonom inte ha några kunskaper i företagsekonomi? Kommentar från en annan av granskarna: Inom INDEK-området är en reflektion att, som dokumentet nu är skrivet, det kan finnas en risk för att teknologerna inte får tillräckliga baskunskaper i ekonomi (extern och intern redovisning, investeringsbedömning, produktkalkylering, finansiering, etc.) till förmån för mer reflektiva, allmänt samhällsorienterande kurser. 34 av 133

52 4. Teknikinnehållet 16 (35) Dagens examensbeskrivning har en teknikinriktning, energiteknik. Där krävs nu 90 hp varav 30 hp på avancerad nivå. Enligt förslaget till nya examenskrav finns tre alternativa teknikinriktningar, energiteknik, datavetenskap eller produkt- och processutveckling. Poängkravet förslås minskas från 90 till 52,5 hp. Kravet att 30 hp i det valda teknikämnet ska vara på avancerad nivå föreslås ändras till 22,5 hp på lägst G2N vilket är högsta nivån på grundläggande nivå. Kommentar 4.1: Totala antalet teknikpoäng som en student minst måste ha enligt förslaget till reviderad examensbeskrivning blir 52,5 hp i teknikinriktningens ämne + 15 valfritt inom teknik + 15 helt valfritt d.v.s. sammanlagt maximalt 82,5 hp, exklusive ett eventuellt examensarbete. Men beroende på vad studenten väljer så kan antalet kurspoäng i den valda teknikinriktningen/teknikämnet enligt det föreslagna examenskravet stanna vid 52,5 hp och utan en enda hp på avancerad nivå. Kommentar från en extern granskare: I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (bilaga 3 sid.4) och vidare Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning.. Idén är att teknologerna genom att egen teknisk spetskompetens skall erhålla förmågan förstå tekniska specialister inom ett område för att därefter kunna överföra dessa insikter till andra tekniska sammanhang (bilaga 3 sid.4) En teknisk kandidatexamen kräver 85 hp exklusive examensarbetet på 15 hp och snittet för motsvarande examina på grundläggande nivå (högskoleingenjör och kandidat) i de tre teknikämnena exklusive examensarbetet är ca 90 hp och för en civilingenjör närmare det dubbla. Skulle en MDH-student kunna göra ett examensarbete på grundläggande nivå i det valda teknikämnet? På avancerad nivå, som föreslås? Är 52,5 hp på grundläggande nivå tillräckligt som minimikrav i det valda teknikämnet? Kommentar 4.2: Hur ser då fördelningen ut mellan teknik matematik naturvetenskap ekonomi och management på ett bra INDEK program? Håller de den nämnda regeln? Enligt utbildningsplanen för i programmet vid LiU är proportionaliteten mellan industriell ekonomi vs teknik/matematik (naturvetenskap nämns inte) 100 hp vs 200 hp, dvs. en tredjedel 35 av 133

53 ekonomikurser. Motsvarande balans på KTH är 120 hp ekonomi/ management och 180 hp matematik, naturvetenskap och teknik, säger en av granskarna. 17 (35) Enligt nuvarande examensbeskrivning på MDH utgör teknikämnet ca 33% av utbildningen poäng, exklusive examensarbetet, 90 hp av 270. Matematik naturvetenskap 11%. Enligt förslaget utgör teknikämnet 52,5 hp eller 20% och MatNat 22%. Teknik minskas alltså men matematik och naturvetenskap föreslås öka. Kommentar från en av granskarna: En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. Så här skriver UKÄ:s bedömargrupp i sin rapport (Bilaga 2 sid.3) Vissa lärosäten har reducerat antalet teknik- och teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörs- och teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. Och så här säger en av granskarna(bilaga 3 sid.5) Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. Som tidigare nämnts startade detta ärende med att fakultetsnämnde 2013 lät genomföra en extern granskning av MDH:s civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och granskarens bedömning av omfattningen av teknik och ekonomi på det program han granskade på MDH 2013 och som stämmer bra med nuvarande examensbeskrivning lyder: 36 av 133

54 Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning (bilaga 3 sid. 5) 18 (35) Är det då rimligt att åtgärden blir en reviderad examensbeskrivning så att omfattningen i teknikämnet sänks (även om matematik ökat och fysik lagts till)? Eller kan man vara säker på att den sänkningen både kompenseras och stärks, med avseende på teknikkunskaper, genom att de finns fler kurspoäng i ämnet industriell ekonomi och organisation eller i integrationskurser som saknar ämnestillhörighet. 5. Matematik I dagens examenskrav är matematikkravet 30 hp varav 7,5 hp på lägst nivå G1F. Enligt förslaget höjs kravet på matematik till 45 hp varav 30 hp på lägst nivå G1F. Kommentar: Matematiken är inte ett kärnämne i denna examen utan ett stödämne. Man bör då med utgångspunkt från examensbeskrivningens kvalitativa examenskrav (se bilaga 2 för nationell examensbeskrivning för civilingenjör) fråga sig vilka kunskaper och förståelser, vilka färdigheter och förmågor samt vilka värderingsförmågor och förhållningssätt som kräver matematik, hur mycket, på vilken nivå och vilken typ av matematik. Ovan nämnda kvalitativa examenskrav är gemensamma för alla civilingenjörsexamina men inget kvantitativt examenskrav för någon civilingenjörsexamen vid MDH med undantag av Civilingenjör i Robotik kräver mer än 30 hp matematik och ingen har högre nivåkrav än 7,5 hp på lägst nivå G1F. Med det föreslagna nivåkravet om minst 30 hp på lägst G1F skulle det bli det hårdaste matematikkravet för någon civilingenjörsexamen vid MDH inklusive robotik som har lika många poäng, 45 hp men inget fördjupningskrav. En civilingenjörsexamen i industriell ekonomi torde vara tekniskt mindre matematikkrävande än andra mer renodlat tekniska civilingenjörsexamina. Dessutom har kurskraven inom såväl ämnet industriell ekonomi och organisation som inom teknikinriktningarna/teknikämnena sänkts i förslaget jämfört med dagens examenskrav men ändå har matematikkravet höjts. Vad är det som motiverar en sådan höjning av matematikkravet? Är det kunskaper i ämnet industriell ekonomi och organisation som kräver mer matematik än civilingenjörer i teknikämnen? Är höjda matematikkrav nödvändigt för att en student ska kunna tillägna sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper inom teknikområdet industriell ekonomi? Kommentar från en av granskarna: 37 av 133

55 19 (35) I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar och mellan olika ämnen hänvisas både till de riktlinjer som man kan tolka att UKÄ:s bedömargrupp högg i sten med sin bedömarrapport 2013, samt till den genomgång som gjorts av hur andra lärosäten organiserar sin civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Det som är bra med detta är att förslaget håller sig inom den standard som man kan uppfatta att både UKÄ:s bedömarrapport och benchmarkingen visar. Man kan däremot ifrågasätta detta på två olika sätt. Det ena är att ifrågasätta (med hjälp av goda motiv förstås) UKÄ:s riktlinjer. Jag satt med i diskussionerna i bedömargruppen och jag skulle tro att om bedömargruppen hade haft en annan sammansättning, men med bibehållen kompetens och erfarenhet, så hade riktlinjerna formulerats på ett annat sätt. Eller kanske inte alls! Nu finns de formulerade och går att förhålla sig till, men det skulle också vara nyttigt med ett ifrågasättande och en utmaning av dessa riktlinjer. Jag förstår om MDH inte vill ta den diskussionen i detta läge, men det är lite synd och det hänger också ihop med det andra argumentet jag har för att ifrågasätta denna standard. Jag kan inte hitta någon skrivning i ansökan som motiverar just den här föreslagna kombinationen av kurser annat än hänvisningar till riktlinjerna från UKÄ och benchmarkingen. Inget av detta ger egentligen svaret på varför MDH:s utbildning i industriell ekonomi ska ha exempelvis x poäng i rena matematikkurser, eller hur de obligatoriska matematik- och naturvetenskapliga kurserna hänger ihop med de mer tillämpade teknik- och ekonomikurserna. Att enbart hänvisa till att en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi ska ha en viss mängd kurspoäng av ett visst slag är en svag motivering anser jag. Kommentar från en annan av granskarna: Jag anser att det är bra, förespråkar stor andel matematik och ingenjörsämnen för att Industriell ekonomi ska särskiljas från renodlade ekonomiska/managementutbildningar. 6. Fysik I dagens examenskrav finns inget krav på fysik medan förslaget innebär ett krav på 15 hp fysik på minst fördjupningsnivå G1F. Kommentar: Det tre teknikinriktningarna Energiteknik, Produkt- och processutveckling samt Datavetenskap är dessutom helt olika teknikämnen och behovet av ett stödämne som fysik ser helt olika ut. Man kan fråga sig om det är lämpligt att ha fysik som ett generellt krav för alla tre eller om det eventuellt skulle finnas för en eller två av dem men inte för alla. Av MDH:s fem civilingenjörsutbildningar har två krav på fysik. Det är civilingenjör i Robotik och i Tillförlitliga system som båda kräver 15 hp fysik. Det finns inte krav på fysik i någon av civilingenjörsutbildningarna i Energiteknik eller i Produkt- och processutveckling som motsvarar två av teknikinriktningarna i denna föreslagna examensbeskrivningen för industriell ekonomi. Något krav på fysik finns inte heller i teknologie kandidat i Datavetenskap som motsvarar det tredje teknikinriktningen. Fysik finns inte som examenskrav in någon högskoleingenjörsexamen, teknologie 38 av 133

56 kandidat, magister eller master vid MDH inkl. högskoleingenjör i Energiteknik och i Produkt- och processutveckling eller mastersexamina i Energiteknik, Produkt- och processutveckling eller Datavetenskap. Samtliga dessa examina, i teknikämnen som motsvarar de föreslagna teknikinriktningarna, omfattare krav på 2-3 gånger så många hp i teknikämnet och flera har betydligt fler hp på avancerad nivå än vad som föreslås för en industriell ekonom, men kräver inte fysik i examen. 20 (35) Vad är det som motiverar kravet på 15 hp fysik för en industriell ekonom? Så här säger en granskare om dagens examenskrav: Däremot framstår den tekniska/naturvetenskapliga basen i programmet som alltför smal. Till skillnad från andra civilingenjörsutbildningar inom energiteknik ingår exempelvis inte några kurser i fysik, mekanik, eller reglerteknik i programmet. (bilag 3 sid.6) Se även den första kommentaren från en av de externa granskarna under punkt 5 ovan om matematik ( I beskrivningarna över proportioner mellan olika delar..). Definitionen av fördjupningsnivåkoderna säger att: G1N - kursen har endast gymnasiala förkunskapskrav. G1F - kursen har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Om man ska läsa 15 hp fysik varför ska de då minimikravet vara på nivå G1F och inte på G1N? 39 av 133

57 21 (35) 7. Valfritt inom teknik I dagens examensbeskrivning är 60 hp ospecificerade. Enligt liggande förslag så har de reducerats till 15 hp samtidigt som 15 hp vafritt inom teknik tillkommit. Kommentar: Vad gäller det totala utrymmet för valfrihet så hänvisar jag till punkt 8 nedan men kommenterar här avgränsningen av 15 hp till teknik. Tanken kan inte vara att dessa skulle vara begränsade till teknikämnen inom teknikområdet d.v.s. teknikinriktningen som studenten valt eller ämnet industriell ekonomi och organisation, eftersom den valfriheten bättre hanteras inom dessa ämnens hp i examenskravet (antingen ryms det inom det poängantal som föreslagits eller så kan de hellre ökas med 15 hp så finns de där de hör hemma) eller som valbara. Och handlar det om att ge frihet till studenten så fanns ju den friheten även om valfriheten inte vara begränsad till teknikämnen. Så frågan blir då: Vad tillför två kurser i andra teknikämnen än i den valda teknikinriktningen till examen i industriell ekonomi? Och när dessutom förslaget föreskriver att 7,5 hp av dessa ska vara på avancerad nivå, minst A1N, så kan man undra i vilket teknikämne kan man läsa två kurser på 7,5 hp varav den ena (andra) ska vara på avancerad nivå? Förslaget sätter högre minimikrav på hp på avancerad nivå för dessa valfria 15 hp än för de 52,5 hp som krävs inom den valda teknikinriktningen där minimikravet på fördjupning är G2N för 22,5 hp. Kommentar från en av granskarna: Det finns dock oklarheter i begreppet valfritt tekniskt område är detta detsamma som de tre fördjupningsområden som anges i texten eller inkluderas INDEK i detta? Min rekommendation är att så inte bör vara fallet. 40 av 133

58 8. Helt valfritt 22 (35) I dagens examenskrav är 60 hp helt valfria. Enligt förslaget är det minskat till 15 hp. Kommentar: För en student som vill resa utomlands, fördjupa språkkunskaper eller på annat sätt bredda sin utbildning med något som ligger utanför teknikområdet men som känns intressant så är 15 hp inte mycket. Det är lätt att tänka att de 45 hp valfria kurser som tas bort är de som istället föreslås ligga på 15 ytterligare matematikpoäng + 15 hp fysik + 15 hp valfria kurser inom teknik. Är det isåfall så angelägna avgränsningar att det motiverar ett begränsat utrymme för studenten att själv styra en större del av innehållet i sin utbildning? Förslaget innebär en valfrihet om 15 hp av en utbildning som omfattar 300 hp och 5 års heltidsstudier. Är begränsningen till 15 hp helt valfria kurser nödvändig? Kommentar från en av granskarna: Finns det överhuvudtaget något utrymme för studenten att fritt välja kurser? (Förutom teknikbas och fördjupning) Jag kan inte se att det finns det, men jag kanske läser/tolkar fel. Jag anser att det borde finnas ett visst utrymme för detta inom ramen för ett femårigt utbildningsprogram. 9. Examensarbetet I dagens examenskrav ska examensarbetet göras i industriell ekonomi. Enligt förslaget kan det göras antingen i ämnet industriell ekonomi och organisation eller inom den valda teknikinriktningen dvs något av ämnena datavetenskap, energiteknik, eller produkt- och processutveckling. Kommentar: Examensarbete är slutkursen för en utbildning som leder till en examen. Vid några andra högskolor tillåter examenskravet för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi att studenterna kan få ut delexamina som kandidat, magister och master i teknikinriktningsämnena. Detta förutsätter att teknikinriktningarna omfattar tillräckligt många poäng och tillräcklig fördjupning. Detta är inte fallet i det förslag som här presenterats. Ett möjligt scenario med förslaget är att en student som läst minimikravet 52,5 hp i valt teknikämne därefter gör ett examensarbete på 30 hp i samma teknikämne. Det motsvarar isåfall inte kraven på en högskoleingenjör som förutom examensarbetet som normalt är på 15 hp läst ca 90 hp i ämnet. Men om ingenjörsdelen inte kan mäta sig med högskoleingenjörer eller kandidater inom motsvarande teknikområde är det då rimligt att kalla det civilingenjör. Och vilken status får en sådan examen på arbetsmarknaden? Har inte ämnet industriell ekonomi och organisation inrättats just för att samla kärnan i en tvärkompetens som omfattar både ekonomi och ett smalare teknikområde men som också integrera dessa mer renodlat ämnesmässiga kompetenser till något ytterligare (Se bilaga 4). Och är det 41 av 133

59 inte denna integrerade kunskap som studenten i sitt examensarbete ska visa att hon eller han behärskar. 23 (35) Är det lämpligt att tillåta examensarbetet inte bara inom ämnet industriell ekonomi och organisation utan även inom den valda teknikinriktningen och låta det vara examensarbete för civilingenjör i industriell ekonomi? Kommentar från en av granskarna: Det är centralt att I-ingenjörer har ett legitimt djup inom sina teknikspecialiseringar och ett sätt att operationalisera detta är att som på KTH, vilket också citeras i rapporten, de skall vara berättiga att göra examensarbeten inom respektive fördjupning. Kommentar från en annan av granskarna: Gäller examen alltså enbart Civilingenjör och inte Master? Så har antagits i min bedömning (och tolkats enligt förtydligande text i avsnitt 7). Annars bör det krävas större andel kurser på avancerad nivå inom vald masterprofil. Möjligen bör detta förberedas, liksom möjligheten till kandidatexamen. Detta kommer att efterfrågas av studenter i takt med ökande internationalisering. Eftersom man nu har chans att bygga från grunden och inte sitta fast i en befintlig struktur vilket har varit en utmaning på de andra lärosätena med I-utbildningar bör MdH ta detta i beaktande (med, som anges i ansökan, givetvis stor respekt för det ökade kravet på vetenskaplig förankring genom hela utbildningen och speciellt i studenternas självständiga arbeten). Beredningens sammanfattning Utifrån den beredning som redovisats i denna PM och mot bakgrund av - den bild av ett välbalanserat INDEK-program som där framkommit i ovan redovisade källor och - den kritik som riktats mot nuvarande examenskrav/program för civilingenjör i industriell ekonomi vid MDH vid utvärderingen 2013 och - den kritik som framförts av de granskare som granskat akademins förslag till reviderad examensbeskrivning och nytt program under sommaren 2015 samt - de ställningstagande som fakultetsnämnden gjort i ärendet så delar beredningen uppfattningen att nuvarande examenskrav bör revideras men lägger i nästa avsnitt ett annat förslag till beslut än den som presenterats i akademins ansökan. Den viktigaste skillnaden är att teknikämnet stärks och att ospecificerade kurser inte ingår. Mindre skillnader handlar om poäng på avancerad nivå, antal mattepoäng och valfria poäng. (se även bilaga 6 för grafiska jämförelser) 42 av 133

60 24 (35) Beredningens förslag till reviderad examensbeskrivning Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 210 hp i teknikområdet industriell ekonomi ska ingå varav minst 90 hp på avancerad nivå. I teknikområde ska ingå - minst 90 hp i ämnet industriell ekonomi och organisation varav 45 hp på avancerad nivå vari ingår ett examensarbete på 30 hp och - minst 90 hp i ett av tre valbara teknikämnen, energiteknik, datavetenskap eller produkt- och process-utveckling varav minst 15 hp på avancerad nivå samt - ytterligare 30 hp på avancerad nivå i antingen det valda teknikämnet eller i ämnet industriell ekonomi och organisation Dessutom ska ingå - minst 37,5 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 15 hp på lägst fördjupningsnivå G1F och - minst 15 hp fysik samt - minst 7,5 hp inom datavetenskap 43 av 133

61 25 (35) Bilagor till denna PM 2. UKÄ:s bedömargrupps rapport FN:s externa granskning av INDEK Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation 5. EST:s reviderade ansökan från den 10 nov Grafiska representationer av examenskrav För akademins hela ansökan, de externa granskarnas granskningsprotokoll 2015 samt EST:s kommentarer till dem, se bilagor till ärendet om nytt INDEK-program. 44 av 133

62 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Bedömargruppens yttrande över nationell kvalitetsutvärdering 2013 av Industriell ekonomi och närliggande huvudområden Bedömargruppens uppdrag och dess omfattning Dåvarande Högskoleverket, hädanefter Universitetskanslersämbetet, har gett oss i uppdrag att granska utbildningar som leder till kandidat-, magister- och masterexamen samt civilingenjörs- och högskoleingenjörsexamen i Industriell ekonomi och närliggande huvudområden. Totalt har 35 utbildningar utvärderats. För varje granskad utbildning redovisar vi vår bedömning av måluppfyllelsen för varje utvalt examensmål. Dessa sammanfattas i ett förslag till samlat omdöme med vidhängande motivering, se bilaga 1. I utvärderingen av ingenjörs- och teknikvetenskap har utbildningarna delats in i sex olika kluster: Bioteknik, kemiteknik, miljöteknik samt energiteknik Datateknik, It och medieteknik Industriell ekonomi Maskinteknik Samhällsbyggnad Teknisk fysik och elektroteknik Arbetssätt, reflektioner och slutsatser av gemensam och generell karaktär för de olika klustren återfinns i dokumentet Utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap 2013: arbetssätt, resultat, analys och reflektioner som föregår detta yttrande. I detta dokument är tyngdpunkten lagd på de resultat och slutsatser som är specifika för utbildningar inom industriell ekonomi. Härmed överlämnar vi vårt yttrande till Universitetskanslersämbetet. Bedömargruppens sammansättning I bedömargruppen ingick följande ledamöter: Janerik Lundquist (ordförande, ämnesexpert), Linköpings universitet Anna-Karin Salmi (studeranderepresentant), Linköpings universitet Annika Zika-Viktorsson (arbetslivsrepresentant), VINNOVA Daniel Ekwall (ämnesexpert), Högskolan i Borås Hans Björnsson (ämnesexpert), Chalmers tekniska högskola Johan Ahxner (studerande representant), Högskolan Jönköping Jonas Tosteby (ämnesexpert), Högskolan Väst 45 av 133 1

63 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Marcus Lindahl (ämnesexpert), Uppsala universitet Mats Engwall (ämnesexpert), Kungliga Tekniska högskolan Per Fagrell (arbetslivsrepresentant), Teknikföretagen Rickard Garvare (ämnesexpert), Luleå tekniska universitet Åsa Gustavsson (ämnesexpert), Linnéuniversitetet Följande personer har deltagit som expertläsare: Anders Segerstedt, Luleå tekniska universitet Anna Öhrwall Rönnbäck, Linköpings universitet Charlie Karlsson, Blekinge tekniska högskola Hans Lövsten, Chalmers tekniska högskola Henrik Blomgren, Kungliga Tekniska högskolan Henrik Florén, Högskolan Halmstad Lise Aaboen, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Norge Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet Margareta Paulsson, Umeå universitet Per Agrell, Université catholique de Louvain, Belgien Roland Sjöström, Linköpings universitet. Se bilaga 2 för bedömargruppens sammansättning och jävsförhållanden. Uppdragets genomförande Två typer av huvudområden Bedömargruppen har haft till uppgift att bedöma utbildningar som ger examen i huvudområdet industriell ekonomi eller närliggande huvudområden. Utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från matematik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap samt samhällsvetenskap. Utbildningarna skall leda till att studenter har förmåga att lösa tekniska, sociala och ekonomiska problem med hjälp av en integration av dessa kunskaper. Vanligen innebär detta att utbildningen utformas efter fördelningen 60 % matematik, naturvetenskap, teknik och 40 % ekonomi och management. Detta är naturligtvis inte formellt reglerat, fördelningen är inte heller absolut eftersom det inte finns någon exakt definition av vad som ska räknas till respektive kategori. Däremot är nämnda fördelning etablerad inom Europa som norm/tumregel för den ämnesmässiga balansen inom utbildningar i industriell ekonomi. Det är dock viktigt att också framhålla att proportionaliteten inte är ett syfte i sig själv, utan snarare ett sätt att operationalisera utbildningens syfte och säkra att utbildningen behåller sin särart och inte utvecklas till att bli alltför renodlade tekniska eller ekonomiska. Utbildningar inom industriell ekonomi ska således kunna uppvisa en fördelning som är förenlig med detta resonemang. Utbildningar med unika huvudområden, exempelvis produktionssystem, industriell teknik, affärssystem, kvalitetsteknik m.fl., ska, förutom ämnesspecifik fördjupning, uppvisa ett tekniskt, matematiskt och/eller naturvetenskapligt innehåll, alternativt för 46 av 133 2

64 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr utbildningar på avancerad nivå, fördjupning inom matematik/naturvetenskap och/eller teknik. För dessa utbildningar föreligger inget krav på en viss andel ekonomi och management. Industriell ekonomis signum Utbildningarna i huvudområdet industriell ekonomi förväntas ha en uttalad teknikvetenskaplig orientering och ska på ett säkert sätt kunna avgränsas mot utbildningar som vid en första anblick kan tyckas likartade men som tillhör andra områden, exempelvis samhällsvetenskap. Det som gör att utbildningar inom huvudområdet industriell ekonomi kan hänföras till detta huvudområde är att de innehåller en markant andel teknik och teknikrelaterade kurser och att hela utbildningen har ett industrinära fokus. Teknik i industriell ekonomi kan naturligtvis vara vad som traditionellt definieras som teknik, men det kan också vara, speciellt på avancerad nivå, en progression av den ekonomi och management som återfinns på grundläggande nivå och som tar sin utgångspunkt i matematik/naturvetenskap och/eller teknik. Med detta synsätt kan exempelvis avancerad produktionsstyrning, styrning av försörjningskedjor och finansiell matematik tolkas som teknikorienterade kurser i huvudområdet industriell ekonomi. Sådana kurser uppvisar en för huvudområdet industriell ekonomi tydlig särart med förväntade lärandemål. Kurserna genomförs också i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i ingenjörs- och teknikvetenskap. Det är denna typ av kurser, som tillsammans med matematik och naturvetenskap, gör det möjligt att formulera och kommunicera den specifika särart som huvudområdet industriell ekonomi har. En tydlig markör är också att en industriell ekonomi-students unika kompetens främst ligger i att integrera teknik med ekonomi och eftersom det vanligtvis är i den praktiska tillämpningen som tekniken möter icketekniska frågeställningar (angående t.ex. ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet) räcker det inte med matematik och naturvetenskap, eller ens med tekniska baskurser, i ett högkvalitativt industriell ekonomi-program. Industriell ekonomi är ett eklektiskt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomi- och managementfrågor. Över tiden utvecklas teknikämnena och i vissa fall suddas gränserna ut mellan vad som är renodlad teknik och samhällsvetenskap. För ett ämnesområde som Industriell ekonomi är det dock extra viktigt att värna sin förankring i en teknisk/ingenjörsmässig kontext. Tekniksvaga utbildningar i industriell ekonomi Bedömargruppen kan konstatera att några av de bedömda utbildningarna inte på ett övertygande sätt utbildar till den kompetens som förväntas av en ingenjör, kandidat, magister eller master i industriell ekonomi. Vissa lärosäten har reducerat antalet teknikoch teknikrelaterade kurser till en nivå som gör att utbildningens hemvist i det ingenjörsoch teknikvetenskapliga området kan ifrågasättas. Särskilt examenstiteln ingenjör förpliktigar. Att låta kurser i ekonomi och management ta överhanden på bekostnad av kurser i ingenjörs- och teknikämnen kan leda till att den unika och mycket framgångsrika nisch som utbildningarna i industriell ekonomi har skapat och befäst, kan komma att ifrågasättas och urholkas. Detta skulle också kunna få negativa effekter för övriga lärosäten i landet som erbjuder likartade utbildningar. Bedömargruppen har, efter 47 av 133 3

65 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr noggrant övervägande, valt att markera detta tillstånd genom att berörda utbildningar som högst ges omdömet hög kvalitet. Unika huvudområden Bedömargruppen har ställt sig frågande till varför lärosätena har valt att klassificera vissa utbildningar med unika huvudområden såsom tillhörande det tekniskt/naturvetenskapliga området. Inom flera av utbildningarna är andelen matematik/naturvetenskap och/eller teknik för låg på bekostnad av en hög andel ekonomi och management eller andra kurser från det samhällsvetenskapliga området. Utbildningarna i sig kan visa goda resultat från de självständiga arbetena och kan tänkas svara väl mot en efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är dock tydligt med det upplägg och innehåll som dessa utbildningar uppvisat att de inte hör hemma inom det tekniskt/naturvetenskapliga området och det är ur den aspekten som dessa utbildningar har bedömts visa alltför tydliga svagheter. Detta har resulterat i slutomdömet bristande kvalitet. Bedömningsprocessen Vi vill göra nedanstående preciseringar som tillägg till UK-ämbetets riktlinjer som vi följt i vårt arbete: Samtliga kunskaper och färdigheter från en akademisk utbildning manifesteras inte i ett självständigt arbete detta blir särskilt tydligt beträffande industriell ekonomi. De flesta självständiga arbeten som ingår i utvärderingen handlar om olika aspekter av management, logistik, kvalitet, produktionsorganisation, marknadsföring, ekonomiska analyser, etc. Dessa rapporter uppvisar sällan några större inslag av teknikkunskaper (mer än det allmängiltiga att industriell ekonomi-studenterna tenderar att ägna sig åt industriella och teknikintensiva företag). Examensarbetena manifesterar således inte självklart vad som är unikt i utbildningar i Industriell ekonomi, utan endast delar av det som utgör utbildningen. Den kompetensmässiga bredd som traditionellt ingår i en svensk och kontinentaleuropeisk industriell ekonomi-examen avspeglas med andra ord inte enbart i arbetena, vilket gör det självklart att utfallet från bedömningen av de självständiga arbetena måste kompletteras med andra underlag. Följaktligen har självvärderingen vägts in och fått en central roll i bedömningarna inom fältet. Varje självständigt arbete har i enlighet med Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering granskats av en bedömare. Det har varit flertalet ämnesexperter, minst fem, involverade i läsningen av arbeten per examina. Eftersom utvärderingsklustret industriell ekonomi inkluderar flera relativt skilda expertområden har speciell hänsyn tagits till ämnesexperternas olika kunskapsområden när arbetena fördelades. Fördelningen av de självständiga arbetena har föregåtts av en noggrann planering för att säkerställa att respektive arbete läses och bedöms av någon som innehar särskild ämneskompetens och erfarenhet som ligger så nära det aktuella arbetets område och innehåll som möjligt. Universitetskanslersämbetet uppmanade därför respektive lärosäte att i samband med inlämningen av de självständiga arbetena kategorisera arbetena med en av följande koder för att extra säkerställa att fördelningen gjordes så bra som möjligt gentemot varje läsares kompetens: 48 av 133 4

66 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr IP Produktionsekonomi, Logistik, Transportsystem, Kvalitetsteknik o dyl. IO Industriell organisation, Industriell marknadsföring, Management, Innovationsteknik, Entreprenörskap, o dyl. IF Finansiering, Investering, Ekonomiska informationssystem, Affärssystem o dyl. IT Teknisk inriktning (ITM maskinteknik, ITD datateknik, ITE elektroteknik, ITA övrig teknik) IV Matematisk/naturvetenskaplig inriktning Parallellt med lärosätenas kategorisering av självständiga arbeten ombads även varje expertläsare och ämnesexpert i bedömargruppen att meddela Universitetskanslersämbetet inom vilka delområden av industriell ekonomi som man besitter kunskap att bedöma självständiga arbeten samt för vilka examensnivåer. Utifrån dessa underlag tillsammans med ordförandens sakkompetens fördelade Universitetskanslersämbetet utifrån arbetets titel och kod varje självständigt arbete på den läsare som bäst ansågs kunna bedöma arbetets kvalitet. Till utvärderingen har elva expertläsare varit kopplade som enbart bedömt självständiga arbeten. De målrelaterade motiveringstexterna, som föregår våra förslag till samlat omdöme, kan skilja sig något åt till innehåll och form mellan olika examina. Detta beror på att det är olika bedömare som formulerat texterna. Utvärderingens resultat Totalt har 35 utbildningar utvärderats inom industriell ekonomi och närliggande huvudområden. Utfallet sammanfattas i tabellen nedan: Examina Totalt Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Bristande kvalitet Civilingenjör Högskoleingenjör Kandidatexamen Magisterexamen 6 6 Masterexamen Totalt 35 4 (12 %) 13 (37 %) 18 (51 %) Resultatet av bedömargruppens arbete presenteras på kommande sidor. Sammanfattningsvis kan konstateras att utfallet uppvisar stor spännvidd. Industriell ekonomi instiftades som en yrkesexamen för civilingenjörer i Sverige i slutet på talet medan ämnesområdet (numera huvudområdet) går längre tillbaka i tiden. Därefter har högskoleingenjörs- och sedermera generella examina adderats inom huvudområdet. Resultatet av utvärderingen klarlägger tydligt att de båda yrkesexamina, med endast enstaka undantag, genomgående uppvisar hög eller mycket hög kvalitet, vilket är glädjande med tanke på den fortsatta utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft. 49 av 133 5

67 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE (153) Reg.nr Det är också viktigt att våra yrkesexamina håller hög kvalitet såväl nationellt som internationellt. De generella examina, master, magister och kandidat, som har utvärderats inom klustret uppvisar större variation och fler utbildningar uppvisar brister i sin kvalitet. Tänkbara förklaringar till detta kan vara att de berörda lärosätena inte i tillräckligt stor utsträckning har anpassat utbildningen till de mål och den struktur som gäller för generella utbildningar alternativt att dubbla examina utfärdas till yrkesutbildningsstudenter där målen för de generella examina inte har tillgodosetts i samma utsträckning som målen för yrkesexamina. Andra skäl till de svagheter som visats inom de generella examina har beskrivits närmare ovan. Vi vill till sist rikta ett stort tack till alla inblandade lärosäten för deras insatser och genomgående mycket gedigna arbete kring självvärderingarna. Vi har haft flera intervjuer som har varit både intressanta och givande kring utbildningarna vid respektive lärosäte samt mer generellt kring utbildningarna inom vårt kluster. I detta avseende vill vi också gärna lyfta fram studenterna runt om i landet som genomgående visat ett starkt engagemang för sin utbildning vilket på sikt kommer att stärka studenternas och utbildningarnas internationella konkurrenskraft. För bedömargruppen Janerik Lundquist Ordförande 50 av 133 6

68 Mats Engwall Professor i Industriell ekonomi Kungl Tekniska högskolan Utvärdering av Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (dnr MDH /13) Uppdraget Undertecknad har av fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola fått i uppdrag att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Bakgrunden är en osäkerhet vid Mälardalens högskola (MdH) beträffande teknikinnehållet i civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (hädanefter kallad I programmet). Grund för utvärderingen Till grund för utvärderingen ligger det skriftliga underlag som tillsänts mig från MdH, bl.a. utbildningsplanen till civilingenjörsprogrammet och kursbeskrivningar. Därtill baseras min bedömning på mina egna erfarenheter som professor i Industriell ekonomi på KTH, research fellow i Institute of Management of Innovation and Technology (IMIT), ordförande in Nordiska föreningen för Industriell ekonomi (Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management) samt ledamot kommittén för utbildningar inom Industriell ekonomi i Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknikutbildningarna i Sverige ( ). Ämnet Industriell ekonomi Ämnet Industriell ekonomi (och organisation) etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator Erik August Forsberg utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Bakgrunden behovet av ingenjörer som förstod ekonomi och organisation i samband med Sveriges industrialisering. Ämnet kom att stå i centrum för införandet av Scientific Management och rationaliseringsrörelsen i Sverige (se de Geer 1978) och är nära förknippat med strävan efter rationell ledning och effektiv produktionsorganisation. När Forsbergs lärjunge Tarras Sällfors år 1939 utnämndes till Sveriges första professor i ämnet vid KTH förstärktes ämnets inriktning mot arbetsorganisation, produktions och verksamhetsledning. Civilingenjörsutbildning i Industriell ekonomi startades i Sverige vid Linköpings universitet I kraft av att vara en ny teknisk högskola införde Linköpings universitet flera framgångsrika innovationer i den akademiska utbildningen. Inom civilingenjörsutbildningen kom programmen i Datateknik respektive Industriell ekonomi att bli mest framgångsrika. I kraft av I programmets popularitet och framgång kom följaktligen liknande utbildningar att införas vid Sveriges övriga tekniska fakulteter från 1980 talet och framåt. Idag (2013) finns civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet, Chalmers, KTH, Lunds universitet, Luleå Tekniska universitet, Karlstad universitet, 1 51 av 133

69 Umeå universitet samt Mälardalens högskola. Dessutom finns närbesläktade kandidat, master och magisterprogram vid en rad universitet och högskolor. Internationellt finns motsvarande utbildning vid de flesta större tekniska universitet i Europa. Studentföreningen ESTIEM (European Students of Industrial Engineering and Management) organiserar för närvarande studenter vid närmare 65 lärosäten över hela Europa. I Asien och Amerika följer ingenjörsutbildningen ofta en annan struktur än i den kontinentaleuropeiska traditionen, varför det inte är lika lätt att identifiera motsvarigheter till I programmen i dessa världsdelar (för en beskrivning av den nordamerikanska utvecklingen inom Industrial Engineering, se Baily & Barley 2005). Skälet till att Industriell ekonomi (eng: Industrial Engineering and Management, IEM) etablerats på de tekniska högskolorna beskrivs väl av ESTIEMs hemsida: The focus of IEM studies lies in providing students valuable engineering knowledge as well as practical management experience. IEM integrates technological knowledge and management skills, helping students to cope with competitive business challenges while comprehending the underlying technology. Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Distinktionen mellan ämne/huvudområde och teknikområde kan tyckas hårfin, men den har viktiga konsekvenser: Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomioch managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain 2 52 av 133

70 management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. Beträffande teknikområdet Industriell ekonomi ligger dock det unika just i utbildningarnas strävan att träna teknologerna i att integrera tekniska frågeställningar med aspekter av ekonomi och management. Det räcker således inte att endast utbilda blivande ingenjörer i ekonomi och management, det bör också finnas en strävan i ett I program att utnyttja potentialen i teknologernas kombination av kunskaper inom såväl ekonomiska som tekniska ämnen. Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH Mål och syfte MdH har preciserat syftet med sitt I program på följande sätt: att studenten ska utveckla färdigheter i praktiskt arbete inom industriell ekonomi och tillägna sig en förmåga att kunna se nya, kreativa lösningar på ekonomisk tekniska problem. I utbildningsplanen anges att programmet är en femårig utbildning inom huvudområdet industriell ekonomi och organisation med tekniska applikationer inom energiteknik och energisystem. Vidare anges att utbildningen innehåller ungefär en tredjedel kurser i ekonomi, en tredjedel i matematik och naturvetenskap och en tredjedel teknikkurser med inriktning mot energiteknik och energisystem. I utbildning ingår, enligt utbildningsplanen, dessutom tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Programmets sammansättning Ur utbildningsplanen går att utläsa hur kurserna inom programmet fördelas mellan olika ämnesområden (figur 1) samt de olika ämnesområdenas relativa omfattning i proportion till varandra (figur 2). Termin Summa Ekonomi 127,5 Indek 7,5 7,5 Företagsekonomi 7,5 7,5 15 7,5 7,5 7, ,5 Nationalekonomi 7,5 7,5 Mat/Nat 52,5 Matematik 15 7,5 7, Datavetenskap 7,5 7,5 Teknik 90 Energiteknik 22,5 7,5 22,5 7, Miljövetenskap 15 Energimarknader 7,5 7,5 15 Valfritt 15 1) Språk, int.k ) FEK av 133

71 Figur 1: Kursers fördelning mellan olika ämnesområden Miljövetenskap 5% Valfritt 5% Teknik 30% Ekonomi 42% Mat/Nat 18% Figur 2: Ämnesområdenas relativa omfattning Genom att summera kurspoängen för respektive område framgår det att I programmets kurssammansättning inte motsvarar vad som stadgas i programbeskrivningen. Istället för ca en tredjedel matematik/naturvetenskap omfattas detta av knappt en femtedel av programmet och istället för en tredjedel ekonomi upptar ekonomiämnena 42 %. För de teknologer som dessutom väljer företagsekonomiska kurser bland de 15 valfria högskolepoängen uppgår programmets ekonomidel till hela 47 %, dvs. knappt hälften (för övriga teknologer ökar inte heller andelen matematik/naturvetenskap eller teknik, utan de kompletterar med språk och interkulturell kommunikation). De 5 % Miljövetenskap (kursen Perspektiv på energimarknader, 15 hp) som ingår i programmet förstärker dessutom denna obalans. Utifrån kursbeskrivningen ligger miljövetenskapskursen närmare ekonomiområdet än renodlad teknik (något som också verifieras av att kursen i utbildningsplanen anges som ingående i huvudområdet Industriell ekonomi). Jämförelse med Linköpings universitet och KTH I programmen vid Linköpings universitet (LiU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har valts som referensobjekt. Det finns två skäl till detta; dels utgör dessa de två största programmen inom området idag, dels har det ett upptagningsområde som konkurrerar med MdH. Även om lärosätena idag rekryterar nationellt och globalt har den geografiska närheten visat sig fortsatta vara viktig. Enligt utbildningsplanen för i programmet vid LiU är proportionaliteten mellan industriell ekonomi vs teknik/matematik (naturvetenskap nämns inte) 100 hp vs 200 hp, dvs. en tredjedel ekonomikurser. Motsvarande balans på KTH är 120 hp ekonomi/ management och 180 hp matematik, naturvetenskap och teknik av 133

72 Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning. På detta sätt operationaliseras målen med teknikkurserna i utbildningen: I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). Idén är att teknologerna genom att egen teknisk spetskompetens skall erhålla förmågan förstå tekniska specialister inom ett område för att därefter kunna överföra dessa insikter till andra tekniska sammanhang. Min bedömning av omfattningen av teknik och ekonomi Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning. Exakt var gränserna går mellan dessa ämneskategorier kan naturligtvis alltid diskuteras. Likaså är civilingenjörsbegreppet ett öppet och töjbart begrepp som är under ständig utveckling. Det måste dock finnas innehållsliga skäl till inrättandet av civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi, dvs. att dess ingenjörer representerar en kompetens och inriktning som saknas hos andra ingenjörer och som inte till fullo kan uppfyllas av traditionella företagsekonomer. Det är denna profil i gränslandet mellan teknik och management som är I programmens särart. Därför är det också särskilt viktigt för dessa utbildningar att vara noga med gränsdragningarna: det får inte finnas några tvivel om att ett I program utbildar ingenjörer (och inte ekonomer), det får heller inte finnas I program som brister i inslag av ekonomi och management. Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. Progressionen inom teknik och ekonomi Det är centralt att det inom ett I program sker en innehållslig progression inom både teknikkurserna och ekonomikurserna. Ett sätt att säkra detta när man i en civilingenjörsutbildning som I programmet gör plats för ekonomi/management på bekostnad av teknisk naturvetenskaplig allmänbildning är att driv fördjupningen inom ett ämnesområde ända ut till teknisk tillämpning. Det räcker således inte med teoretiska baskurser, eftersom det är i den praktiska tillämpningen tekniken vanligtvis möter icketekniska frågeställningar, t.ex. angående ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet. Utmaningen beträffande progressionen inom ekonomikurserna ligger å andra sidan istället vanligen i att säkra att ämneskurserna i årskurs 4 och 5 verkligen ger kunskaper på avancerad nivå och inte endast skapar ämnesmässig bredd. Med tanke på det förhållandevis begränsade utrymmet för ekonomi/management inom programmen är ett sätt 5 55 av 133

73 att åstadkomma denna fördjupning att utnyttja teknologernas teknikförståelse i ekonomi/managementkurserna. Att medvetet integrera frågeställningar mellan tekniska och ekonomiska aspekter är centralt. Min bedömning av progressionen inom teknik och ekonomi Det går inte att, utifrån utbildningsplanen och de bilagda kursbeskrivningarna, med säkerhet uttala sig om progressionen över årskurserna i MdHs I program, vare sig avseende teknik eller ekonomi. Eftersom programmet är under uppbyggnad och, kurserna i årskurs 4 och 5, enligt uppgift, ännu inte har genomförts, vore det dessutom förment att bedöma dessa på förhand. Med tanke på att programmets tekniska fördjupning omfattar 90 hp över de fem läsåren, tycks det finnas goda förutsättningar för att teknologerna skall erhålla erforderligt djup inom energiteknikområdet (detta är dock naturligtvis beroende av hur kurserna genomförs/kommer att genomföras). För en närmare granskning av progressionen mellan kurserna krävs dock en sakkunnig granskare inom energiteknik. Däremot framstår den tekniska/naturvetenskapliga basen i programmet som alltför smal. Till skillnad från andra civilingenjörsutbildningar inom energiteknik ingår exempelvis inte några kurser i fysik, mekanik, eller reglerteknik i programmet. Progressionen inom ekonomikurserna har inte gått att bedöma i detalj. Efter att ha granskat utbildnings och kursplanerna tycks det dock som om flera ekonomikurser tenderar att ligga innehållsmässigt nära varandra med olika aspekter på marknadsföring, marknader och energimarknader, utan någon enkelt identifierbar tanke om hur de ämnes och innehållsmässigt bygger på varandra. För en utomstående är det exempelvis svårt att identifiera progressionen och skillnaderna i innehåll mellan följande kurser: Marknader och företag 7,5 hp (allmän behörighet) Mikroekonomi, 7,5 hp (förkunskapskrav matematik C, engelska B) Industriell marknadsföring 7,5 hp (förkunskapskrav 15 hp FEK, varav 7,5 Marknadsföring gk) Perspektiv på energimarknader 15 hp (förkunskapskrav 15 hp energiteknik) Affärer på globala marknader 7,5 hp (förkunskapskrav 60 hp FEK) Industriell marknadsföring på globala energimarknader, 7,5 hp (oklara förkunskapskrav) Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp (oklara förkunskapskrav) Internationella energisystem, 7,5 hp (oklara förkunskapskrav) Ur kursplanerna framstår dessutom flera av uppräknade kurserna som enstaka kurser, var och en representerande en självständig helhet och (med några få undantag) utan några starkare band till andra kurser i utbildningen. Det kanske finns tankar om constructive alignment inom I programmet så att alla kurser tillsammans konsekvent bidrar till att programmålen uppfylls. Det skulle dock i så fall vara bra att göra dessa tankar explicita av 133

74 Huvudområdet Industriell ekonomi vid MdH Som beskrevs ovan kan innehållet i huvudområdet Industri ekonomi diskuteras och det finns ingen nationell riktlinje, eller allmänt vedertagen definition av vad som ingår i Industriell ekonomi. Under utredningen har jag dock noterat att MdH har en definition av huvudområdet som jag inte träffat på vid något annat lärosäte i Sverige. Även om programmets energiprofil fokus på energimarknader framgår av den kursmix som av MdH definieras som ingående i huvudområdet, är det för en utomstående betraktare oklart hur dessa kurser förhåller sig till de företagsekonomiska kurserna i programmet. Det är också för mig oklart varför en kurs i miljövetenskap räknas till huvudområdet Industriell ekonomi. MdHs sätt att definiera huvudområdet behöver innehållsligt inte vara dåligt. Att däremot etiketter det Industriell ekonomi är mer tveksamt med tanke på vad detta varumärke brukar manifestera för innehåll. En bättre benämning på programmet kanske skulle vara Energisystem och ekonomi 8eller något liknande). Introduktion till indek 7,5 INDEK Perspektiv på energimarknader 15 Miljövetenskap Industriell marknadsföring på globala energimarknader 7,5 FEK Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader 30 FEK Examensarbete 30 FEK Summa 90 Figur 3: Kurser som räknas till huvudområdet Industriell ekonomi vid MdH Slutsatser Nedan sammanfattas min bedömning av civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (MdH): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig i energiteknik Stockholm Mats Engwall, professor 7 57 av 133

75 8 58 av 133

76 Referenser De Geer, Hans (1978): Rationaliseringsrörelsen i Sverige, SNS förlag Diane Bailey, Stephen R. Barley. (2005) "Return to work: Toward a post industrial engineering." IIE Transactions. 37: av 133

77 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 13. Ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2015/0123 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen. Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Beslutspromemorian lyfter fram ett antal dilemman och frågeställningar, bland annat ämnets betydelse på MDH och dess koppling till utbildningsområde. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation och att EST ska vara ämnets värdakademi. Förslag till beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utse akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) till ämnets värdakademi. Ärendets beredning Förslaget har tagits fram inom den arbetsgrupp på akademi EST som arbetar med framtagandet av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015, då representanter från akademi EST var adjungerade. Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om att inrätta ämnet Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/Ladok, STC/examen. 60 av 133

78 Ärende 13 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2015/0123 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (6) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen. Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. För att förstå akademins önskemål om att inrätta ett nytt ämne, kan det sättas in i ett sammanhang av de andra klassificeringar som görs för en kurs. En kurs kan räknas inom ett eller flera huvudområden för en generell examen eller en konstnärlig examen (enligt 2007 års examensordning). För en kurs som ingår enbart i yrkesexamen anges inte huvudområde. Högskolans huvudområden för generella och konstnärliga examina finns beskrivna i den lokala examensordningen (MDH /14). Utbildningsområden utgör indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är nationellt fastställda (t.ex. VÅ för vårdområdet, TE för tekniska området). Det finns inga tydliga nationella riktlinjer för klassificering av kurser, utan lärosätena beslutar själva hur de egna kurserna ska klassificeras. Dock finns en huvudsaklig princip som handlar om att klassificeringen ska utgå från kursens ämnesinnehåll. Detta finns angivet exempelvis i regeringens proposition Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 199/93:169), i Högskoleverkets Uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) samt i regeringens regleringsbrev som ges årligen till högskolor och universitet. 61 av 133

79 Ärende 13 Bilaga 1! " " Högskoleverket och SCB har gjort en gruppering av ämnen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ämnesgrupperna finns beskrivna på Universitetskanslersämbetets webbplats. Kursens tillhörighet i en ämnesgrupp avgörs av kursens innehåll. Industriell ekonomi och organisation finns med i denna ämneslista som ämnesgrupp inom ämnesområdet teknik. Det är alltså möjligt att välja industriell ekonomi och organisation som ämnesgrupp vid inrättandet av en kurs. # $ $ 2 (6) För högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar används i högskoleförordningens examensbeskrivningar begreppet teknikområde. Med teknikområde avses området för specialisering för högskoleingenjörsexamen eller civilingenjörsexamen, till exempel robotik, energiteknik eller industriell ekonomi. Det finns i högskoleförordningen inget krav på ett visst antal poäng inom det aktuella teknikområdet, men det finns målformuleringar som till exempel visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. En kurs klassificeras inte inom ett teknikområde, utan det är snarare en rubricering av en examen och ett program, som i sin tur består av en samling kurser som tillsammans uppfyller de nationella examensmålen.! I Högskoleverkets Begreppsmanual för uppföljning av högskolan (Högskoleverket, 2008) definieras ämne som ett avgränsat kunskapsområde med egen benämning. Begreppet ämne kopplat till examen tillämpas inte i gällande examensordning som i tidigare examensordning, där man talade om huvudämne för examen. Det finns därmed inte längre några nationella krav på att en kurs formellt sett ska tillhöra ett ämne. Utifrån 1993 års examensordning fastställde varje lärosäte ämnen för kandidat- och magisterexamen, och det är dessa ämnen som på MDH lever kvar, men i en annan betydelse än examensgrundande. Ämne är, till skillnad från ämnesgrupp, en klassificering som görs lokalt vid MDH. I en kursplan syns ämnestillhörigheten enbart i form av det kurskodsprefix som varje kurs har. Kurskodsprefixet består av tre bokstäver, exempelvis ERA för energiteknik och FOA för företagsekonomi. Prefixet följs av ett tvåsiffrigt löpnummer, som tillsammans bildar kurskoden. I övrigt finns det inte angivet i kursplanen vilket ämne kursen tillhör i form av någon särskild rubrik. En betydelse som ämnestillhörigheten har vid MDH är att det i en utbildningsplan tydliggör vilket innehåll kursen har i det fall den inte tillhör något huvudområde för en generell eller konstnärlig examen. I utbildningsplaner för utbildning som leder till generell eller konstnärlig examen listas alla kurser under huvudområde, medan kurser inom yrkesutbildningar och som saknar huvudområde istället listas under ämnestillhörighet. Även i MDH:s lokala examenskrav för respektive examen syns ämnestillhörigheten, då högskolans examenskrav för ingenjörsutbildningar är specificerade utifrån att man ska ha läst ett visst antal poäng inom olika ämnen. 62 av 133

80 Ärende 13 Bilaga 1 % & & ' (! ) * (6) I akademins ansökan finns det redogjort för det tänkta ämnets definition och innehåll, närliggande ämnen, möjligt kursutbud, lärarresurser och en omvärldsanalys. Akademin beskriver ämnet industriell ekonomi och organisation som ett brett kunskapsområde omfattande den del av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera och förändra industriella/tekniska verksamheter och pekar vidare på flera exempel som visar att industriell ekonomi är ett eget område, utanför både andra ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen. Sammanfattningsvis beskrivs ämnet som utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller för: teknikbaserade verksamheter eller system, teknikutveckling och teknikimplementering, realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller genom användning av teknik., - Akademin redogör i sin ansökan för vilka kurser som är tänkta att tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation. Ämnet är främst avsett för kurser inom det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, men även andra ingenjörsutbildningar. Akademin beskriver att det finns nära koppling till andra ämnen, främst företagsekonomi, nationalekonomi och innovationsteknik. Akademin menar vidare att det öppnar för samordningsvinster vad gäller till exempel en bredare kompetensbas, som skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen. Det huvudsakliga motivet för ämnets inrättande är enligt akademin att lättare kunna särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. I dagsläget har de kurser som enligt akademin borde kunna tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation sin hemvist i andra ämnen, främst företagsekonomi och energiteknik. Detta innebär i praktiken att kursen återfinns under denna rubrik i utbildningsplaner, att den har ett särskilt kurskodsprefix samt att den kan räknas samman med andra kurser inom ämnet och ingå som del av ett krav för en yrkesexamen i högskolans lokala examensordning. Akademin menar att det är viktigt att gentemot studenterna tydliggöra vad som särskiljer olika program från varandra.. - ) / Akademin menar att inrättandet av industriell ekonomi och organisation som ämne skulle skapa tydlighet gentemot andra lärosäten, där det sedan länge är etablerat. I sin ansökan har akademin sammanställt andra lärosätens hållning till industriell ekonomi och organisation som ämne, huvudområde samt även hur examenskrav för civilingenjörsexamen är formulerade. 63 av 133

81 Ärende 13 Bilaga ' 3 $ * " (6) Utifrån sin jämförelse med andra lärosäten har akademin dragit slutsatsen att ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller liknande finns på de flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Beredningens tolkning av denna sammanställning är något annorlunda. Några av lärosätena (BTH, Chalmers, KaU, KTH, LiU) verkar ha industriell ekonomi inrättat som huvudområde, men i princip inget lärosäte har industriell ekonomi inrättat som ämne och frågan är om man vid dessa lärosäten över huvud taget anger ämne för kurser i den bemärkelse som MDH gör. Att ha ett huvudområde innebär att lärosätet också har en generell examen (kandidatexamen och/eller masterexamen) inrättad inom detta huvudområde. MDH har ingen generell examen inrättad inom industriell ekonomi och kan därmed inte heller ange huvudområde industriell ekonomi för en kurs. Tidigare har masterexamen i industriell ekonomi och organisation (med olika inriktningar) funnits inrättad vid MDH, men fakultetsnämnden fattade den 29 mars 2012 beslut om avveckling. Däremot verkar industriell ekonomi och organisation anges som ämnesgrupp i de flesta fall enligt akademins sammanställning. Vidare visar akademins sammanställning att det i lärosätenas lokala examenskrav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi sällan anges specifika krav på poäng inom olika ämnesområden, utan snarare att man ska ha läst kurserna inom programmet, ibland med vissa specialiseringar eller profiler. I MDH:s lokala examenskrav för civilingenjörsexamina (och högskoleingenjörsexamina) anges istället detaljerade krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. Totalt sett beskriver dessa krav i princip upplägget på programmet, men utelämnar i de flesta fall ett antal kurser som inte är nödvändiga för examen.! 4 ) / " 0 * $ Akademin motiverar ett inrättande av ämnet främst med att kunna särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Utifrån den struktur som högskolan har med lokala ämnen som inrättas av fakultetsnämnden kan detta vara ett rimligt argument, särskilt utifrån den beskrivning som akademin gör av ämnet, det vill säga att det är ett eget kunskapsområde utanför både andra ingenjörsämnen och rent ekonomiska ämnen. Ett eventuellt inrättande av ämnet kan betraktas som en del av det upplägg som högskolan har i form av relativt detaljerade examenskrav för ingenjörsutbildningar, med krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. I övrigt syns inte ämnestillhörigheten i kursplanen, utan enbart som ämnesrubrik i utbildningsplanen samt som ett prefix i kurskoden. Ett inrättande av ämnet skulle troligtvis tydliggöra kursernas innehåll i utbildningsplan och i examensbeskrivning, men frågan är om det egentligen har någon avgörande betydelse för kvaliteten på utbildningen och examen. 64 av 133

82 Ärende 13 Bilaga 1 Ett alternativ skulle kunna vara att utgå från förordningens begrepp teknikområde, som för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi är industriell ekonomi och tydligare beskriva detta i termer av innehållslig kvalitet. Detta skulle möjligtvis kräva en mer generellt hållen examensbeskrivning, mer lik de som andra lärosäten uppvisar, i termer av att ha läst kurserna enligt utbildningsplanen.! $ " " 5 (6) Den huvudsakliga principen som gäller nationellt för klassificering av kurs till utbildningsområde är att utgångspunkten ska vara kursens ämnesinnehåll. Det handlar alltså nödvändigtvis inte om kursens ämnestillhörighet, utan snarare om kursens ämnesmässiga innehåll. Högskoleverket understryker i sin Uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) att kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför klassificeras till olika utbildningsområden. Det finns därmed ingen självklar koppling mellan kursens ämnestillhörighet och ett visst utbildningsområde. I rapporten framgår vidare att de lärosäten som deltog i Högskoleverkets seminarier om kursklassificering i de flesta fall klassificerar kurser med utgångspunkt i kursplanen, det vill säga innehållet i kursen i form av exempelvis lärandemål och kurslitteratur. I MDH:s Riktlinjer för klassificering av kurser med avseende på utbildningsområde (MDH /10) anges däremot att klassificering med avseende på utbildningsområde normalt styrs av det ämnet som kursen tillhör. Vidare står ämnen inrättas av fakultetsnämnden och att ett beslut om inrättande också inkluderar till vilket utbildningsområde kurser i ämnet normalt ska klassas. Beredningens reflektion är att MDH:s lokala riktlinjer för kursklassificering inte ligger i linje med den nationella principen om kursinnehåll och att ta ställning utifrån kursens innehåll, lärandemål och kurslitteratur. Utifrån det perspektivet bör ett eventuellt inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation inte heller inkludera en koppling till utbildningsområde. Beslut om utbildningsområde i samband med att en kurs inrättas bör snarare fattas utifrån kursens ämnesmässiga innehåll. Med utgångspunkt i högskolans riktlinjer som betonar en kurs ämnestillhörighet snarare än dess ämnesinnehåll, finns en risk för att kurser inom ämnet industriell ekonomi och organisation klassificeras till ett enda utbildningsområde, exempelvis teknik som har en relativt hög ersättningsnivå jämfört med flera andra utbildningsområden. Med utgångspunkt i nationella principer och skrivelser skulle det snarare kunna vara så att kurser inom industriell ekonomi och organisation klassificeras till olika utbildningsområden, beroende på innehåll. 6 & & & & ( Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari Utbildningsledare Eva Thorin och universitetslektor Anette Hallin från akademi EST var adjungerade i ärendet och svarade på ledamöternas frågor. De frågor som framför allt berördes var ämnets definition samt kopplingen till utbildningsområde. Utskottet föreslår fakultetsnämnden att inrätta ämnet. 65 av 133

83 Ärende 13 Bilaga 1 ( & ( Beredningens förslag till fakultetsnämnden är att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och att EST ska vara ämnets värdakademi. Ingen direkt koppling till utbildningsområde bör göras, då kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför klassificeras till olika utbildningsområden. 6 (6) 66 av 133

84 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (8) Handläggare Eva Thorin Lucia Crevani Fakultetsnämnden Akademin EST vill härmed ansöka om att inrätta Industriell ekonomi och organisation som grundutbildningsämne för kurser inom framförallt civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi men även andra ingenjörsutbildningar. Syftet med grundutbildningsämnet är idag att utbilda ingenjörer som kan bidra till att lösa komplexa tekniska, ekonomiska och sociala problem. Ämnet etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator, Erik August Forsberg, utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Denna tradition av industriell ekonomi och organisation som ett basämne vid en teknisk fakultet har styrt utformning, inriktning och tillämpning av forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation som redan är en integrerad del i den tekniska forskarutbildningen vid MDH. Det som saknas är ett grundutbildningsämne. Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. Med tiden har ingenjörernas arbetspraktik förändrats till att omfatta mer än traditionella tillverkande industrier, och därmed expanderat till t.ex. den numera dominerande tjänstelogiken, men det som förblir centralt för ämnet är att verksamheten och dess tekniska innehåll är en integrerad del av kunskapsbildningen. Som ett av många möjliga exempel kan nämnas de modeller för nya tjänster där det affärsmässiga och det tekniska inte går att separera, dvs. där ny teknik kan möjliggöra en ny modell som bara kan skapas om man har förståelse för den affärsmässiga och den organisatoriska dimensionen. Eller, för att nämna ett annat exempel, det förändringsarbete som har både med införande av ny teknik och av ny arbetspraktik att göra. Sådana områden faller utanför gränserna för både övriga ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen. 67 av 133

85 Ärende 13 Bilaga 2 2 (8) Logiken i många av de modeller och metoder som karakteriserar ämnet, och som ständigt utvecklas i takt med att de blir kritiserade, härrör från tankesätt som präglar discipliner som maskinteknik eller datavetenskap. Dessa modeller och metoder innebär att industriell ekonomi och organisation kännetecknas av ett specifikt systemsynsätt. Ämnet är på så sätt interdisciplinärt till sin natur och har ett fokus på tillämpad kunskap, vilket erbjuder studenterna en annan typ av förståelse och färdigheter än vad de kan utveckla genom mer abstrakta och generella ämnesområden som företagsekonomi och nationalekonomi. Detta blir möjligt tack vare att studenterna även besitter djupa tekniska kunskaper (inom till exempel datavetenskap, produktrealisering eller energisystem), som kan integreras i analyser av konkreta industriella verksamheter eller industriella system. Verksamheten, och dess praktik, är därför inte en kontext för kunskapsbildning utan en integrerad del av själva kunskapsbildningen. Ämnet kan således sammanfattas i termer av utformning och implementering av arbetsmetoder och -modeller för: teknikbaserade verksamheter eller system, teknikutveckling och implementering, realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller, utformning och implementering av arbetsmetoder och modeller genom användning av teknik. För att studenterna ska kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper och utveckla nämnda färdigheter krävs en pedagogik som anpassas till teknikrelaterade yrkesverksamheter och därmed fokuserar på görandet och realiserandet. Täta inlämningar, mycket projektbaserat arbete, modellering, analys och handlingsförslag kring verklighetsförankrade case, nära kontakt med industrin samt simuleringar/beräkningar är exempel på pedagogiska metoder som används i utbildningen. Genom sin interdisciplinära karaktär har ämnet industriell ekonomi och organisation av naturliga skäl en nära koppling till andra grundutbildningsämnen vid MDH. Främst gäller detta ämnena företagsekonomi, nationalekonomi vid EST och innovationsteknik vid IDT. Detta öppnar för samordningsvinster vad gäller t.ex. en bredare kompetensbas vilken därmed skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen. Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation kommer göra det lättare att särskilja kurser som ges inom Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet vilka har mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Poängen med detta är att bli tydligare gentemot studenterna som går de olika programmen om hur kurserna är en del av respektive program. Innehåll i både program och kurser blir nämligen mer särpräglade då de byggs utifrån skilda 68 av 133

86 Ärende 13 Bilaga 2 ämnesbeskrivningar. Därigenom blir det lättare för studenterna att bättre förstå innehållet i och upplägget för kurserna, vilket skiljer sig åt mellan programmen. Kopplingen till övriga kurser i respektive program blir också tydligare än i nuvarande utformningen, där Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi blandar ingenjörsämnen med företagsekonomi. 3 (8) En central poäng är också att vi genom inrättandet av ämnet industriell ekonomi och organisation skulle skapa tydlighet kring Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och dess innehåll gentemot övriga lärosäten, där ämnet sedan länge är etablerat. Slutligen, skapar inrättande av ämnet även tydlighet i relationen till Innovationsteknik, som också har tekniska drag och interdisciplinär karaktär, men med ett snävare fokus. Detta möjliggör inte bara klarhet kring profilering av Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi respektive Innovationsprogrammet, utan också större möjlighet till samarbete mellan dessa program genom att det blir tydligt hur de två ämnen kan komplettera varandra. Kursutbudet inom det förslag för ett nytt Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi som kommer att lämnas in till fakultetsnämnden under hösten 2014 innehåller följande kurser inom ämnet: Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP, G1N Teknik och samhälle, 7,5 HP, G1N Global operations management, 7,5 HP, G1F Industriell marknadsföring, 7,5 HP, G1F Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP, G1F Organisation: form och funktion, 7,5 HP, G1F Industrial economics, 7,5 HP, A1N Industriell förnyelse: möjligheter och utmaningar, A1N Ledning av industriellt förändringsarbete, 7,5, A1N Det nya programmet innehåller även några integrationskurser, där ett av de ämne som kommer att integreras är industriell ekonomi och organisation. Det handlar om följande kurser: Att leda och arbeta i projekt, 7,5 HP, G1N Hållbar utveckling, 7,5 HP, G1N Självständigt arbete inom industriell ekonomi, 15 HP, G2F Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7, 5 HP, A1N 69 av 133

87 Ärende 13 Bilaga 2 Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation, 15 HP, A1F 4 (8) Slutligen kommer även kurser som erbjuds idag till andra ingenjörsprogram i form av företagsekonomikurser att omarbetas och tydligt kopplas till industriell ekonomi och organisation och därmed ges som kurser i detta ämne. Det handlar till exempel om Produktionsekonomi 1 och 2, kurser föreslagna i det reviderade Produktion och Produktdesign programmet (ansökan har lämnats in till fakultetsnämnden under våren 2014). Tabell 1 innehåller den planerade bemanningen (EST) för kurser inom ämnet och för integrationskurserna där ämnet samspelar med andra tekniska ämne. Största delen av personalen är disputerad och tillsvidareanställda. Stor vikt läggs på kontinuerlig pedagogisk utveckling vid EST. Tabell 1. Lärarresurser Namn akademisk titel typ av anställning Anställningens omfattning i procent uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kurs Anette Hallin Lektor tillsvidare 100% 10% Att leda och arbeta i projekt Anette Hallin Lektor tillsvidare 100% 26% Examensarbete Angelina Sundström Adjunkt tillsvidare 100% 14% Introduktion till Industriell Ekonomi Angelina Sundström Adjunkt tillsvidare 100% 14% Global Operations Management Cecilia Lindh Lektor tillsvidare 100% 5% Examensarbete Christos Papahristodoulou Lektor tillsvidare 100% 28% Industrial economics Esbjörn Segelod Professor tillsvidare 100% 1% Fredrik Jeanson Doktorand visstidsanst. 100% 14% Johan Grinbergs Lektor tillsvidare 100% 14% Jonas Truedsson Adjunkt tillsvidare 100% 14% Global Operations Management Styrning och finasiering av industriella verksamheter Organisation: form och funktion Styrning och finasiering av industriella verksamheter 70 av 133

88 Ärende 13 Bilaga 2 Namn akademisk titel typ av anställning Anställningens omfattning i procent uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kurs 5 (8) Lennart Haglund Licenciat visstidsanst. 100% 14% Introduktion till Industriell Ekonomi Lennart Haglund Licentiat visstidsanst. 100% 14% Industriell marknadsföring Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 10% Teknik och samhälle Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 3% Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 20% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 14% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 3% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 8% Ledning av industriellt förändringsarbete Industriell Förnyelse: möjligheter och utmaningar Organisation: form och funktion Ledning av industriellt förändringsarbete Industriell Förnyelse: möjligheter och utmaningar Magnus Linderström Lektor tillsvidare 100% 14% Teknik och samhälle Magnus Linderström Lektor tillsvidare 100% 6% Hållbar utveckling Peter Dobers Professor tillsvidare 100% 4% Hållbar utveckling Peter Ekman Lektor tillsvidare 100% 1% Industriell marknadsföring Peter Ekman Lektor tillsvidare 100% 5% examensarbete Sikander Khan Lektor tillsvidare 100% 5% examensarbete Toon Larsson Adjunkt tillsvidare 100% 12% Global Operations Management Toon Larsson Adjunkt tillsvidare 100% 13% Industriell marknadsföring Ulf Andersson Professor tillsvidare 100% 1% Global Operations Management 71 av 133

89 Ärende 13 Bilaga 2 Ämnet utgör ett av de centrala ämnena inom det nya Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Programmet är ett civilingenjörsprogram vars teknikområde definieras som bestående av ämnena industriell ekonomi och organisation, tillämpad matematik, fysik, miljövetenskap, innovationsteknik samt ett av följande ämnen: datavetenskap, produkt- och processutveckling, energiteknik. En sådan definition är i linje med UKÄs bedömargrupps uttalande om program inom kluster Industriell ekonomi som offentliggjordes under hösten 2013 och som understryker hur huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från dessa olika ämnen. 6 (8) Kurser inom ämnet utgör mellan ca 20 % och 35 % av programmets innehåll (beräknat i antal HP). Integrationskurser står för ytterligare ca 18 % av innehållet. Programmet planeras rekrytera ca 100 studenter per år och alla utom två av de ovan nämnda kurserna kommer att vara obligatoriska för samtliga studenter. Ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller liknande (industriell ekonomi, industriell ekonomi och management) finns på det flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se tabell 2). I krav för examen anges oftast obligatoriska kurser på programmet (redovisade i utbildningsplaner) och visst omfång inom inriktning. 72 av 133

90 Ärende 13 Bilaga 2 Tabell 2. Ämnet industriell ekonomi och organisation på andra lärosäten som ger civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Uppgifterna är hämtade från respektive lärosätes hemsida. 7 (8) Lärosäte Ämne och/eller huvudområde Krav för examen Kommentar Blekinge tekniska högskola Ämnesgrupp: Industriell ekonomi och organisation Huvudområde: Industriell ekonomi och management Generella examenskrav för civilingenjörsexa men, krav på 30 hp matematik, samt obligatoriska kurser i programmet som anges i Inom ämnesgruppen Industriell ekonomi och organisation finns även huvudområdet Strategiskt ledarskap för hållbarhet med kurser inom Civilingenjörs-programmet i industriell ekonomi. Inom programmet finns även kurser utan huvudområde inom ämnesgruppen och inom företagsekonomi utbildningsplanen Chalmers Huvudområde: Industriell ekonomi Inget om huvudområde, kurskrav inom program, total omfattning och nivå anges samt omfattning av matematik Anger ej ämne i kursplaner Karlstad universitet Huvudområde: Industriell ekonomi Kursfordringar enligt utbildningsplan anges Anger ej ämne i sina kursplaner. Har flera huvudområden för en del kurser. Har även kurser inom huvudområdena företagsekonomi och nationalekonomi i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. KTH Huvudområde: Industriell ekonomi Anges som generella krav för civilingenjörsutbildning och hänvisning till studieplan för programmet med kurslistor Kurser på grundnivå som listas under rubriken ITM ITM/Industriell ekonomi och organisation har huvudområdet Teknik medan kurser på avancerad nivå har huvudområdet industriell ekonomi. Ämne anges inte i kursplaner 73 av 133

91 Ärende 13 Bilaga 2 Lärosäte Ämne och/eller huvudområde Krav för examen Kommentar 8 (8) Linköpings universitet Huvudområde: Industriell ekonomi Ämnesgrupp: Industriell ekonomi Anges som obligatoriska kurser + visst antal poäng inom valda huvudområden och profiler - Luleå universitet Ämne: Industriell ekonomi Ämnesgrupp (SCB): Industriell ekonomi och organisation Anger generella krav + avklarade kurser enligt utbildningsplan Ämne och Ämnesgrupp (SCB) anges i kursplaner. Andra ämnen inom Ämnesgruppen Industriell ekonomi och organisation är t ex Kvalitetsteknik, Miljöledning, Industriell organisation. Även kurser inom Ämnesgruppen Företagsekonomi finns på programmet. Lunds universitet Inget tydligt om ämnen Anges som obligatoriska kurser + visst antal poäng inom specialiseringar Huvudområde teknik anges för kurser inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mittuniversitetet Ämne: Industriell organisation och ekonomi Kurser enligt gällande utbildningsplan eller individuell studieplan I kursplaner anges Industriell organisation och ekonomi som Ämne huvudområde Umeå universitet Ej ämne eller huvudområde industriell ekonomi Kurser anges Anger ej ämne men huvudområde i sina kursplaner. Inom civilingenjörsprogrammet för industriell ekonomi används huvudområdena: övrigt huvudområde, företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia mm 74 av 133

92 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Handläggare Eva Thorin Lucia Crevani Fakultetsnämnden Ansökan om ändring av examenskrav för Civilingenjörsexamen i Industriell ekonomi I samband med utveckling av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se särskild ansökan om nytt program) behöver även examenskraven för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi ändras. Ansökan om detta har tidigare skickats in till fakultetsnämnden och efter kompletteringar i maj lades följande förslag som, enligt tidigare beslut av nämnden, även skickats ut för extern granskning: Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Degree of Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå: -minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N -minst 52,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produktoch processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå G2F Dessutom ska ingå: -minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F -minst 15 hp fysik på nivå G1F 75 av 133

93 -minst 15 hp inom valfritt tekniskt område varav minst 7,5 hp på lägst nivå A1N Fakultetsnämnden lämnade vid möte i oktober 2015 följande synpunkter: Fakultetsnämnden beslutar att göra följande medskick inför slutberedningen av ärendet: att arbetsgruppen i samråd med förvaltningen och branschrepresentanter säkerställer att en student som tar ut en civilingenjörsexamen inom industriell ekonomi har ett teknikinnehåll som är väsentligt högre än en kraven för en högskoleingenjörsexamen. Ovanstående förslag innebär att 67,5 hp inom de 210 hp inom teknikområdet industriell ekonomi inte är specificerade till specifika ämnen. Detta för att dels möjliggöra kurser där flera ämnen integreras (37,5hp). Syftet med de tänkta integrationskurserna är dels att introducera olika teknikområden och visa på integrationen emellan dem och dels att kunna ge kurser som bättre speglar yrkeslivet där personer med olika kompetenser samproducerar för att uppnå ett gemensamt mål. Ytterligare ett syfte är att ge en kontinuerlig plattform för samarbete mellan lärare från olika ämnesområden med bättre möjlighet för kunskap och förståelse för programmets tvärvetenskapliga karaktär. Resterande 30 hp motsvarar utrymme för olika fördjupningar för olika studenter (15 hp) och för breddning inom datavetenskap och innovationsteknik (15 hp). Det finns också möjlighet för studenter att läsa kurser inom andra teknikämnen t ex vid studier vid utländskt lärosäte i och med utrymme för valbara hp i beskrivningen. Det är oklart varför nämnden vill ställa krav på teknikinnehåll jämfört med befintliga högskoleingenjörsexamina vid MDH. Någon högskoleingenjörsutbildning i industriell ekonomi finns ej på MDH men några exempel på högskoleingenjörsutbildningar inom industriell ekonomi vid andra lärosäten (se bilaga 1) visar att vårt förslag till examenskrav har högre krav på ren teknik än dessa utbildningar. Det är också viktigt att komma ihåg att ingenjörsutbildningar är yrkesutbildningar utan någon stark tradition att dela in utbildningens stoff i väldefinierade ämnen. Samma kursstoff kan definieras tillhöra olika tekniska ämnen vid olika lärosäten och även gränserna mellan matematik, fysik (eller annan naturvetenskap) och teknik är flytande. Kurser i teknik kan ha inslag även av matematik och naturvetenskap samt fördjupning och progression kan ske baserat på flera olika ämnen och inte enbart utifrån ett definierat teknikämne. I högskoleförordningens mål för högskole- och civilingenjörsexamen finns inte heller huvudområden, ämnen eller visst omfång på olika nivåer specificerat utan här används benämningen teknikområde och att det ska finnas både bredd och djup inom det samt relevanta kunskaper i matematik och naturvetenskap. Högskoleförordningen anger inte heller att det självständiga arbetet ska vara inom något specifikt ämne/område. Det är en skillnad från beskrivningen av generella examina där omfång inom 76 av 133

94 huvudområdet är definierat i högskoleförodningen ( 90 hp med succesiv fördjupning för kandidatexamen, 60 hp med fördjupning för masterexamen) och där det tydligt anges att det självständiga arbetet ska vara inom huvudområdet. Det illustreras också av att många lärosäten hänvisar till utbildningsplan för ingenjörsutbildningarna då examenskraven ska beskrivas, vilket också kan ses i det tidigare inskickade underlaget till nämnden som visar examenskrav för civilingenjör i industriell ekonomi vid andra lärosäten (se bilaga 2). Vid Lund universitet är t ex alla kurser på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi inrättade i huvudområdet Teknik och det gäller även för en stor dela av kurserna vid motsvarande utbildning vid KTH. En djupare analys av krav för civilingenjör i industriell ekonomi vid KTH och Lunds universitet (som var de två civilingenjörsutbildningar inom industriell ekonomi som fick omdömet mycket hög kvalitet vid UKÄ:s senaste utvärdering) visas i Bilaga 3. Här har en bedömning av vilket ämne vid MDH som kurserna skulle motsvara gjorts för att kunna göra någon jämförelse av examenskraven. Jämförelsen visar att krav på innehåll av olika ämnen varierar och att ovanstående förslag för examenskravet har en specificering av teknikinnehåll som ligger i linje med de krav som finns för motsvarande utbildningar vid Lunds universitet och KTH. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att Industriell ekonomi är ett program vars teknikområde består av flera ämnen, till skillnad från andra tekniska program, och att detta måste beaktas när man utvärdera krav på antal högskolepoäng i respektive ämne. I sin tidigare granskning av det befintliga programmet (initierad av fakultetsnämnden) framhöll Prof. Mats Engwall att teknikområdet Industriell ekonomi [omfattar] yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Detta innebär också att en student blir något smalare inom sin teknikbas jämfört med studenter som läser ett traditionellt civilingenjörsprogram. I yttrande från UKÄ:s bedömargrupp för granskning av utbildningar inom industriell ekonomi anges att utbildningar inom industriell ekonomi i Europa utformas efter tumregeln 60 % matematik, naturvetenskap och teknik samt 40 % ekonomi och management, och att man bör följa dessa proportioner för att kunna leverera en högkvalitativ utbildning, vilket beskrivits i den till nämnden tidigare inlämnande programansökan. Detta yttrande har därför blivit vägledande för hur utbildningar inom industriell ekonomi utformar och utvecklar sina program. Som beskrivs i den inlämnade programansökan har detta beaktats då förslaget till utbildningsplan för nytt program i industriell ekonomi vid MDH tagits fram (se utdrag från programansökan i bilaga 4). Här framgår att föreslagen utbildningsplan ger proportioner industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik 31%-41% och övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik 69%-59%. Detta är exklusive examensarbete och de planerade integrationskurserna som planeras motsvara fördelningen i 77 av 133

95 kurserna. Om utbildningsplanen ska omarbetas och fler kurser inom de olika teknikämnena ska läggas in i utbildningsplanen kan denna fördelning komma att förändras. Dessutom är även proportionerna med den föreslagna examensbeskrivning enligt figur 1 nedan (32% industriell ekonomi och organisation 60% teknik, matematik och naturvetenskap 8 % valfritt tekniskt ämne), vilket innebär att den motsvarar UKÄs rekommendationerna. Figur 1. Proportioner i det inlämnade förslaget till examensbeskrivning I underlaget till fakultetsnämndens diskussion i oktober 2015 angående teknikinnehållet i programmet så lyftes följande citat ur Prof Engwalls aktuella granskning av det nya föreslagna programmet: En generell svårighet med I-programmen är att upprätthålla en tydlig profil av att vara ett ingenjörsprogram i gränssnittet mellan teknik och management och inte endast bli vad man vulgärt kan säga är ett sämre företagsekonomiprogram för matematikkunniga. En erfarenhet från UKÄs utvärdering var att många I-program hade alltför svaga koppling till tekniska tillämpningar ( teknik här i klassisk mening). Givet I- programmens gränsöverskridande karaktär (och att de ofta ifrågasätts som riktiga ingenjörsprogram ) är det för dessa program särskilt viktigt att ha en tydlig teknikförankring (I-programmen utbildar t.ex. inte industriella ekonomer, utan industriella ekonomiingenjörer). En personlig erfarenhet är dessutom att många I-teknologer har en tendens att välja bort teknikämnen. För att åstadkomma den integration mellan teknik och ekonomi som är själva syftet med I-programmen är det därför viktigt att teknikdjupet, och då framför allt utbildningens koppling till teknikens tillämpningar, säkras. 78 av 133

96 Akademin påpekade redan innan mötet att den mening som kom just innan detta citat, då prof. Engwall säger att programmet framstår i stort som väl avvägt i kombinationen av ekonomi, teknik och matematik/naturvetenskap, hade utelämnats i underlaget. Då det visat sig att kommentaren från prof. Engwall tolkats olika av handläggare på UFO och akademin, bad Lucia Crevani prof. Engwall om ett förtydligande via e-post den 6 november. I sitt svar uttrycker prof. Engwall att det i förslaget till ny civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi finns tillräckligt mycket teknikinnehåll (UFO har delgetts det skriftliga svaret). Det prof. Engwall inte är helt övertygad om är om möjligheten att fördjupa sig inom Industriell ekonomi och organisation ska erbjudas då det kan finnas en risk att det skulle bli/tolkas som en lättare företagsekonomi för ingenjörer. Han uttrycker också möjliga svårigheter i att hantera integrationskurserna ur ett organisatoriskt perspektiv, men tycker att ur ett pedagogiskt och innehållsmässigt perspektiv kan sådana kurser vara bra inslag. De andra två granskarna uttrycker ingen tveksamhet i sina granskningskommentarer varken kring proportion mellan olika ämnen eller kring fördjupningen inom industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik, tvärtom tycker Per Fagrell att vi redan liknar KTH för mycket i vårt förslag och KTH är det enda lärosäte som inte har fördjupningar/inriktningar inom industriell ekonomi och organisation, utan endast specialiseringar inom teknik. Vi vill också påpeka att det handlar om endast 15 hp som skiljer de olika fördjupningarna åt. För de som fördjupar sig inom teknikbasen innebär detta att de läser 15 hp industriell ekonomi och organisation under de sista två åren av utbildningen, och för fördjunning inom industriell ekonomi och organisation att de läser 22,5 hp industriell ekonomi och organisation och 7,5 hp innovationsteknik, vilket kan betraktas som en minor med fokus på industriell förnyelse (programmets övergripande tema), som är det som Engwall förespråkar i sin granskning. I programansökan redovisas också anledningar till att fördjupningen finns och synergier som därmed skapas i programmet. Därför vill akademin framhålla att specificering av teknikinnehåll räcker och att man inte bör öka på den specificeringen då den kan skapa låsningar i programmet. Om ytterligare teknikinnehåll ändå ska specificeras ser vi följande möjliga alternativ. Alternativ 1 Ett möjligt alternativ för att öka teknikinnehållet i examenskravet för den föreslagna civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi är att kravet ska spegla att programmet tillåter en fördjupning inom antingen en teknikbas (datavetenskap, energiteknik eller produkt-och processutveckling) eller industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik (antal studenter till varje fördjupning kommer i programmet att begränsas till ca en fjärdedel per fördjupning, som förklarat i programansökan) samt att specificera tänkta gemensamma kurser inom ett av ämnena (datavetenskap) och flytta in de valfria tekniska poängen inom teknikområdet till specificerade poäng inom 79 av 133

97 teknikbasernas ämnen. Formuleringen av examenskravet blir då på följande sätt: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 225 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå : minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N och minst 82,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 30 hp på lägst nivå A1N eller minst 67,5 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 22,5 hp på lägst nivå A1N och minst 67,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå A1N samt minst 7,5 hp innovationsteknik ytterligare minst 7,5 hp datavetenskap med programmering Dessutom ska ingå : minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F minst 15 hp fysik på nivå G1F Detta innebär då en ökning av det som specificeras med 37,5-45 hp varav minst 22, 5 hp är i rena teknikämnen, dvs alla studenter får minst 75 hp rena teknikämnen (innovationsteknik ingår inte i dessa hp). De 37,5-45 hp i ospecificerade kurser som återstår är då det som i utbildningsplanen föreslås vara 37,5 hp integrationskurser samt 7,5 hp innovationsteknik (endast för fördjupningen inom industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik). Alternativ 1 hamnar på en betydligt högre innehåll av teknik/matematik/natirvetenskpap än UKÄs riktlinjer av 60% teknik, matematik och naturvetenskap samt 40% mer management och ekonomi 80 av 133

98 inriktade kurser. Bilaga 5 visar diagram som visualiserar proportionerna. Beroende på fördjupningen handlar det om 69/64 % teknik/matematik/naturvetenskap och 31/36 % industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik. Alternativ 2 Om ytterligare poäng i teknik ska specificeras behöver den föreslagna utbildningsplanen arbetas om. Ett alternativ skulle kunna vara att dela upp en av integrationskurserna (15 hp) som är tänkta för gemensamma projekt i tre olika projektkurser, dvs en projektkurs inom respektive teknikinriktning. Examenskraven skulle då bli (alternativ 2): Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå minst 225 hp inom teknikområdet industriell ekonomi varav minst 60 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå. Examensarbetet skrivs inom industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Inom ramen för teknikområdet industriell ekonomi ska ingå : minst 60 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 15 hp på lägst nivå A1N och minst 97,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 30 hp på lägst nivå A1N eller minst 67,5 hp industriell ekonomi och organisation, varav minst 22,5 hp på lägst nivå A1N och minst 82,5 hp inom ett av följande: datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling, med minst 22,5 hp på lägst nivå A1N samt minst 7,5 hp innovationsteknik ytterligare minst 7,5 hp datavetenskap med programmering Dessutom ska ingå : minst 45 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 30 hp på nivå G1F minst 15 hp fysik på nivå G1F 81 av 133

99 Då återstår 22,5-30 hp som är ospecificerat inom teknikområdet som i utbildningsplanen föreslås vara 22,5 hp integrationskurser samt 7,5 hp innovationsteknik (endast för fördjupningen inom industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik) samt 90 hp har definierats till rena teknikämnen för alla (innovationstekning ingår inte i dessa hp). En konsekvens av att specificera många poäng till specifika ämnen är att möjligheten för studenten att tillgodoräkna sig kurser från andra lärosäten som definierar sina tekniska ämnen annorlunda försvåras (t ex vid utlandsstudier samt vid antagning till senare del av program). I alternativ 2 ändras också den pedagogiska och innehållsmässiga tanken med integrationskurserna. Alternativ 2 avviker något från UKÄs riktlinjer av 60% teknik, matematik och naturvetenskap samt 40% mer management och ekonomi inriktade kurser. Bilaga 5 visar diagram som visualiserar proportionerna. Beroende på fördjupningen handlar det om 71/67 % teknik/matematik/naturvetenskap och 29/33 % industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik. Båda alternativ har förankrats med representanter från branschen som bekräftar att de finner teknikinnehållet i alternativ 1 tillräckligt, och att redan det ursprungliga alternativet är tillfredställande. Frågan om det är tillräckligt teknikinnehåll i programmet tycker jag redan är löst med det ursprungliga förslaget. (Per Fagrell via , ) Min åsikt är att det finns tillräckligt med teknik i utbildningen (Sophia Wangenborn via , ) Man ser också integrationskurserna som ett viktigt inslag som speglar, bl a, de problem, arbetssätt och projekt man möter inom arbetslivet. [jag] ser enbart positivt på att studierna innefattar samarbete mellan de olika ämnena. I näringslivet är det väldigt sällan rena gränsdragningar mellan de olika områdena utan det gäller att lära sig vilka synergier som kan nyttjas med de befintliga resurserna. (Sophia Wangenborn via , ) Representanter som kontaktades är Sophia Wangenborn, General Manager Supply Chain Management, Coil EMEA, Outokumpu Stainless AB, och Per Fagrell, Teknikföretagen. Per Fagrell är även en av de externa granskarna. Akademin vill därför framhålla att den föreslagna beskrivningen redan innehåller tillräckligt mycket teknik. Om fakultetsnämnden ändå vill specificera flera högskolepoäng till teknikämnen så föreslår akademin att man fastställer alternativ av 133

100 83 av 133

101 Analysen av krav för högskoleingenjör visar att, vad gäller krav på omfattning i rena teknikämnen har Högskolan i Gävle krav på 22,5 hp Maskinteknik och Chalmers (som fick mycket hög kvalitet i UKÄs utvärdering) har krav på 37,5 hp inom Maskinteknik (om man räknar kurserna i utbildningsplanen då krav på ämne inte finns i examenskrav). Högskolan Gävle Examenskravet för högskoleingenjör anges som: För att erhålla examensbevis över Högskoleingenjörsexamen om 180 hp vid Högskolan i Gävle fordras att den studerande med godkänt resultat slutfört kurser om 180 hp. Examen skall bland annat innefatta matematik, ett huvudteknikområde om minst 90 hp, ett examensarbete om 15 hp och minst 30 hp ingenjörsstödjande kurser. Resterande utrymme inom 180 hp används för breddning och/ eller fördjupning inom huvudteknikområdet och inom området ingenjörsstödjande kurser. I utbildningsplanerna finns detaljerade krav för respektive inriktning. Utbildningsplanen för högskoleingenjör i industriell ekonomi motsvarar följande fördelning av innehåll: 97,5 hp Industriell ekonomi ( 37,5 hp G1N, 37,5 hp G1F, 7,5 hp G2F, 7,5 hp G2E, 7,5 hp A1N) 15 hp Examensarbete i industriell ekonomi 15 hp Matematik (G1N) 22,5 hp Maskinteknik (G1N) 7,5 hp Datavetenskap (G1N) 7,5 hp Vetenskapsteori (G2F) 7,5 hp Företagsekonomi (G1N) 7,5 hp logistik (G1F) Chalmers Detta är högskoleingenjörsprogrammet som utvärderades inom Industriell ekonomi klustret av UKÄ och fick mycket hög kvalitet. Högskoleingenjörsexamen med inriktning Ekonomi och produktionsteknik: Avklarade kurser om totalt 180,0 hp Examensarbete 15,0 hp Kurser i matematik om minst 15,0 hp 84 av 133

102 Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 60,0 hp Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp Fullgjort kurskrav enligt programplan I utbildningsplanen finns obligatoriska kurser enligt följande: 60 hp Industriell ekonomi 15 hp Examensarbete i energi och miljöteknik, produkt- och produktutveckling eller teknikens ekonomi och organisation 22,5 hp Matematik 37,5 hp Maskinteknik 7,5 hp energi och miljöteknologi 7,5 hp datavetenskap 7,5 hp tillämpad informationsteknologi 85 av 133

103 Lärosäte Krav för indek -examen Kommentar Chalmers Avklarade kurser om totalt 300,0 hp Avklarade kurser på avancerad nivå (inklusive examensarbete) om minst 90,0 hp Examensarbete 30,0 hp Kurser i matematik om minst 30,0 hp Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 90,0 hp Avklarade kurser examinerade vid Chalmers på avancerad nivå om minst 45,0 hp Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp Kurser inom tema Människa, teknik och samhälle (MTS) 7,5 hp Fullgjort kurskrav enligt programplan Fullgjort kurskrav enligt programplan för ett ackrediterat masterprogram. KTH Mål enligt de nationella examenskraven och ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav -matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng, -180 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet; minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl. 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet. Ytterligare mål anges i respektive programs utbildningsplan För indek: för att avlägga examen krävs godkänt betyg i samtliga kurser i den studerandes studieplan. Linköpings universitet -Samtliga obligatoriska kurser på programmet - Minst 45 hp matematik -Teknisk inriktning om minst 70 hp -kandidatprojekt omfattande minst 15 hp -90 hp på avancerad nivå med: 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil, 30 hp examensarbete inom vald masterprofil -Valfria kurser från programplanen så att kravet på minst 300 hp uppnås varav högst 12 hp språk/kultur. Examenskrav anges i utbildningsplan 60 hp obligatoriska kurser åk 1, 45 hp obligatoriska kurser åk 2, 45 hp obligatoriska kurser åk 3 Varav ingår 30 hp matematik, 15 hp fysik 4 inriktningar från åk 2, 15 hp obligatoriska inriktningkurser i åk 2 7,5-15hp obligatoriska inriktnings kurser i åk 3. Val av masterprogram för åk 4 och 5, med ca 30 hp obligatoriska kurser + 30 hp examensarbete och resten ett utbud av valfria kurser. De ytterligare målen i utbildningsplan beslutas av skolchef För industriell ekonomi: Alla kurser år 1-3 obligatoriska. Val mellan 5 olika inriktningar i åk 2. I de obligatoriska kurserna ingår: 34,5 hp matematik 15,5 hp fysik för alla inriktningar Val till 10 spår i årskurs 4 och ,5 hp obligatoriska kurser i åk 4 (resten rekommenderade eller villkorligt valfria) 22,5 hp obligatoriska kurser + ex-jobb i åk5 (=262,5-273 hp specificerat, 27-34,5 hp valfritt (för vissa specialiseringar dock villkorliga (6-15 hp))) Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program Krav på matematik uppges uppfyllas av programmets obligatoriska kurser 60 hp obligatoriskt i åk 1, 40 hp obligatoriskt i åk 2, 24 hp obligatoriskt i åk 3, 6 hp obligatoriskt i åk 4) (=275 hp specificerat, 25 hp valfritt (men angivna i programplan)) 86 av 133

104 Lärosäte Krav för indek -examen Kommentar Luleå universitet Lunds universitet För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. (Högskoleförordningen, Bilaga 2 Examensordning) För civilingenjörsexamen ska av utbildningens 300 hp minst 90 hp utgöras av kurser på avancerad nivå. Preciserade särskilda krav för denna examen För att erhålla civilingenjörsexamen i industriell ekonomi krävs att programmets baskurser, kärnkurser inklusive teknisk profil och de till valt examensarbete anknytande valbara kurserna är avklarade, se utbildningsplan. I utbildningen ingår ett examensarbete om 30 hp. I utbildningsplanen anges 52,5 hp obligatoriska baskurser; 135 hp obligatoriska kärnkurser, teknisk profil obligatoriska kurser 22,5-30 hp, -180 hp i grundblock med obligatoriska kurser (minst 60 hp på G2-nivå, eller A- nivå)) -Minst 27 hp i matematik - Minst 6 hp i hållbar utveckling -Minst 6 hp i ekonomi/entreprenörskap - Specialisering om minst 45 hp, varav minst 30 hp på A-nivå - 30 hp examensarbete -Totalt 300 hp varav minst 75 hp på A-nivå Examina anges i examensordning Examensbeskrivning finns i utbildningsplan I baskurserna ingår bland annat matematik och fysik I utbildningsplanen anges att studenterna har 30 hp valfria kurser från ht14. Examenskrav anges i utbildningsplan I grundblocket ingår en teknikprofil i åk 3 Hållbar utveckling och ekonomi/entreprenörskap kan ingå i grundblocket Informationen har hämtats från lärosätenas hemsidor i mars av 133

105 Lund Följande analys visar att alla kurser är inrättade i huvudområdet teknik och examenskraven anger därför inte antal poäng för varje del av programmet (se bilaga 2). Krav på teknikinnehåll anges framförallt som krav på en teknikprofil på grundnivå. 28,5 hp i energi- och miljöteknik, industriell produktframtagning, system och programvaruutveckling eller matematisk modellering På avancerad nivå finns krav på specialisering där några är inom teknik. 45 hp i industriell ekonomi och organisation, produkt- och processutveckling, datavetenskap och/eller matematik Det minsta kravet på teknikinnehåll är därför lägre än det som föreslås i det inlämnade förslaget för examenskrav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid MDH. Det obligatoriska innehållet ser totalt ut enligt följande: Programmet i Lund har totalt 255 hp obligatoriska kurser. Av dessa är 151,5 hp gemensamma för alla studenter. Alla kurser i programmet är inrättade i huvudområdet teknik Av de 151,5 hp kurser som är obligatoriska för alla skulle på MDH motsvara 56 hp industriell ekonomi och organisation 56 hp matematik 18 hp fysik 9 hp datavetenskap 7,5 hp elektronik 5 hp produkt- och processutveckling (logistik) 28,5 hp av de obligatoriska kurserna utgörs av en teknisk profil med kurser i ett av områdena energi- och miljöteknik, industriell produktframtagning, system och programvaruutveckling eller matematisk modellering 45 hp (minst 30 hp på A-nivå) av de obligatoriska kurserna ska vara inom en av följande specialiseringar Affär och innovation Finans och risk Logistik och produktionsekonomi Produktion Programvaruintensiva system Inom varje specialisering finns ett 10-tal olika kurser att välja mellan. Den första specialiseringarna har kurser som alla skulle motsvara industriell ekonomi och organisation vid MDH, den fjärde har kurser som skulle 88 av 133

106 motsvara process- och produktutveckling, och den femte har kurser som skulle motsvara datavetenskap medan den andra och tredje har kurser som skulle motsvara både industriell ekonomi och organisation samt matematik eller produkt- och processutveckling. Specificerat är alltså 56 hp industriell ekonomi och organisation 56 hp matematik 18 hp fysik 9 hp datavetenskap 7,5 hp elektronik 5 hp produkt- och processutveckling (logistik) 28,5 hp i energi- och miljöteknik, industriell produktframtagning, system och programvaruutveckling eller matematisk modellering 45 hp i industriell ekonomi och organisation, produkt- och processutveckling, datavetenskap och/eller matematik KTH Följande analys visar att många kurser är inrättade i huvudområdet teknik. Examenskraven refererar till utbildningsplanen (se bilaga 2). Om man räkna de obligatoriska kurserna och delar upp de som är inrättade inom teknik i de ämne som finns på MDH, så kan man se att teknikinnehållet varierar beroende på vilken inriktning och specialisering som studenten läser. För de 4 inriktningar som erbjuds på grundnivå varierar innehållet i inriktningsämnet från 34,5 hp- 60 hp. Inom specialiseringen på avancerad nivå finns krav på 12-22,5hp inom specialiseringsämnet. Det obligatoriska innehållet ser totalt ut enligt följande: ,5 hp obligatoriska kurser beroende av inriktning på masternivå. Av dessa är 147 hp gemensamma för alla studenter och skulle vid MDH motsvara: 78 hp industriell ekonomi och organisation (varav 25,5 hp inrättat i ämnet industriell ekonomi och organisation, 46,5 hp i teknik samt 6 hp utan huvudområde) 40,5 hp matematik 15 hp fysik 7,5 hp datavetenskap 6 hp integrationskurs På grundnivå finns sedan 4 inriktningar; Datateknik och kommunikation, Produktframtagning, Energiteknik och Tillämpad matematik. Dessa har 34,5-60 hp obligatoriska i inriktningsämnet, där 15 hp examensarbete ingår, samt 0-24 hp i andra tekniska ämnen (t ex datavetenskap och energiteknik) 89 av 133

107 På masternivå finns 10 specialiseringar, Computer Science, Financial Mathematics, Human-Computor Interaction, Sustainbable Energy Utilisation, Sustainable Power Generation, Industrial Biotechnology, Medical Biotechnology, Mechatronics business development, Integrated Production Engineering och Optimization and system theory, med 12-22,5 hp obligatoriska kurser i specialiseringsämnet. 3 inriktningar har dessutom 7,5-15 hp obligatoriska kurser i industriell ekonomi och organisation. Det som är specificerat är alltså: hp industriell ekonomi och organisation 40,5 hp matematik 15 hp fysik 7,5 hp datavetenskap 6 hp integrationskurs 34,5-60 hp datateknik och kommunikation, produktframtagning, energiteknik eller tillämpad matematik 0-24 hp annan teknik 12-22,5 hp i specialiseringsämnet 30 hp examensarbete i specialiseringsämnet eller industriell ekonomi och organisation 90 av 133

108 2.5 Proportioner mellan programmets delar För ett interdisciplinärt civilingenjörsprogram som Industriell ekonomi är det viktigt att proportionen mellan de olika delarna av programmet uppvisar en bra balans. I programmet finns några inslag som inte låter sig klassificeras ämnesmässigt, dessa är integrationskurser och examensarbetet. Integrationskurser kommer att inrättas som övrigt tekniskt ämne då det handlar om kurser i vilka de olika tekniska ämnena samspelar och integreras. Detta är, som tidigare förklarats, något som eftersträvas i ett Industriell ekonomi program och som ger programmet dess särprägel. Att inrätta kurserna under ett av programmets ämnen skulle kunna äventyra tanken med integrationen då risken på lång sikt är att detta ämne skulle kunna ta över. Totalt handlar det om 52,5 HP. Examensarbetet på 30 HP kommer att kunna skrivas i ett av följande ämnen: industriell ekonomi och organisation, datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Examensarbetet skrivs, med andra ord, i ett av de tekniska ämnena som studenten har läst på avancerad nivå, dvs. antingen industriell ekonomi och organisation eller ett av teknikbasernas ämnen, men helst en integration av industriell ekonomi och organisation och ett av teknikbasernas ämnen. Man måste nämligen komma ihåg att teknikområdet Industriell ekonomi består av en blandning av ämnen (teknikområdet är inte det samma som ämnet industriell ekonomi och organisation) och att studenterna förväntas kunna uppnå tillräckligt djup för att kunna skriva ett bra examensarbete inom ett av de ämnen som utgör de centrala delarna av teknikområdet (men, som sagt, helst genom att integrera dem). Detta är också ett sätt att säkerställa att programmet verkligen uppvisar fördjupning inom både industriell ekonomi och organisation samt i ett annat tekniskt ämne (datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling i MDHs fall). I sin utvärdering av det nuvarande programmet i Industriell ekonomi vid MDH skriver t.ex. professor Mats Engwall att På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). 1 Även vid de övriga tre ledande lärosäten (Linköpings universitet, Chalmers, Lund Tekniska Högskola) väljer studenterna i vilket ämne de ska skriva sitt examensarbete. De ämne som man kan välja emellan är sådana som studenterna har fördjupat sig i och anges antingen i termer av huvudområde (Linköping universitet - tex industriell ekonomi, maskinteknik, mm) eller i mer generella termer som i ämnen inom relevant inriktning (Chalmers) eller som en lista (Lund Tekniska Högskola har en lista med 22 olika ämnen/områden för examensarbete). I bilaga 9 finns utdrag från dokument från de fyra ledande lärosätena där de delarna som har med examensarbetet att göra är understrukna. 1 Se dnr MDH /13 91 av 133

109 Av resterande kurser så är proportionerna enligt tabell 2 nedan. Tabell 2: Proportioner mellan programmets delar exklusive integrationskurserna och examensarbete. Proportioner mellan programmets delar i 7,5 HP enheter för de olika fördjupningar Framtidens energi Hållbara produktionssystem IKT för ett samhälle i förnyelse Management, förnyelse och samhälle Industriell ekonomi och organisation 7 (24%) 7 (24%) 7 (24%) 10 (34%) Innovationsteknik 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Summa industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik Datavetenskap/Energ i-teknik/produkt- och processutveckling Naturvetenskap (fysik) 9 (31%) 9 (31%) 9 (31%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 12 (41%) 9 (31%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) 2 (7%) Matematik 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) 6 (21%) Summa övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik 20 (69%) 20 (69%) 20 (69%) 17 (59%) Proportionerna är därför (exklusive integrationskurser och examensarbete): industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik: 31%-41% Övriga tekniska ämnen, naturvetenskap och matematik: 69%-59% Dessa proportioner se även visualiseringen i diagrammen i figur 4 och 5 motsvarar de riktlinjer som UKÄ:s bedömargrupp beskrev i sin rapport där det fastslogs att ett program i Industriell ekonomi till ca 40% bör bestå av kurser i industriell ekonomi och organisation och till ca 60% av kurser i övriga tekniska ämnen, matematik och naturvetenskap. I vår uppdelning har vi valt att gruppera industriell ekonomi och organisation samt innovationsteknik tillsammans då tanken är att dessa kurser ska samspela och komplettera de mer traditionella ingenjörsämnen. 92 av 133

110 Proportioner mellan programmets delar för fördjupningarna Framtidens energi, Hållbara produktionssystem och IKT för ett samhälle i förnyelse 31% 48% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 4: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel tekniska ämnen (dvs. fördjupningar Framtidens energi, Hållbara produktionssystem, IKT för ett samhälle i förnyelse) Proportioner mellan programmets delar för fördjupningen Management, förnyelse och samhälle 41% 38% 21% Datavetenskap/energiteknik/produkt- och processutveckling + naturvetenskap Matematik Industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik Figur 5: Proportioner mellan delar i programmet då innehållet har en maximal andel industriell ekonomi och organisation/innovationsteknik, dvs. fördjupningen Management, förnyelse och samhälle 93 av 133

111 Proportioner mellan olika ämnen i examensbeskrivning enligt alternativ 1. Proportionerna visar på mer innehåll av teknik/matematik och naturvetenskap än UKÄs rekommendationer i och med att de utgör 64-69% av innehållet och UKÄs rekommendationer var att det skulle vara ca 60%). I denna beräkningen inkluderas inte innovationsteknik som behandlas som mer managementinriktad ämne än ren teknik. 94 av 133

112 Proportioner mellan delar av programmet i examensbeskrivning enligt alternativ 2. Proportionerna uppvisar betydligt mer teknik/matematik och naturvetenskap än UKÄs rekommendationer. 95 av 133

113 PM Bilaga 7 Civilingenjör i industriell ekonomi vid MDH idag - Kvantitativa krav Lokala examensordningen Dnr MDH / , Bilaga sid hp varav minst 90 hp på avancerad nivå 1. Kurser inom teknikområdet industriell ekonomi om minst 90 hp varav 60 hp på avancerad nivå 2. Kurser utanför teknikområdet industriell ekonomi 150 hp 3. Helt valfria kurser 60 hp 1. Industriell ekonomi och organisation 60 hp varav minst 30 hp på avancerad nivå + Examensarbete 30 hp på avancerad nivå 2.1 Företagsekonomi 30 hp 2.2 Energiteknik 90 hp 2.3 Matematik /tillämpad matematik 30 hp 3. Helt valfrial kurser max 60 hp A2E Examensarbete 30 hp 90 hp NIVÅ (SUHF-kod) A A1F A1N 30 hp 30 hp G2N G G1F 7,5 hp G1N 60hp 30 hp 90 hp 30 hp 60 hp 96 av 133

114 PM Bilaga 8 Civilingenjör i industriell ekonomi (Ny examensbeskrivning enligt akademins förslag den 22 april 2015) 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå 1. Kurser i teknikområdet Industriell ekonomi om minst 210 hp varav minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbetet på 30 hp 2. Kurser utanför teknikområdet 3. Helt vafria kurser 1.1 Industriell ekonomi och organisation 60 hp 1.2.a Datavetenskap 52,5 hp 1.2.b Energiteknik 52,5 hp 1.2.c Produktoch processutveckling 52,5 hp Ospec. kurser inom teknikområdet 67,5 hp 2.1 Matematik/ tillämpad matematik 45 hp 2.2 Fysik 15 hp 2.3 Valfritt inom valfritt teknikområde 15 hp 3. Helt valfria kurser, max 15 hp A2E 3. Examensarbete 30 hp 90 hp NIVÅ (SUHF-kod) A A1F A1N G2N 15 hp 22,5 hp 22,5 hp 22,5 hp 30 hp 7,5 hp G G1F 30 hp 15 hp G1N 60hp 52,5 hp 52,5 hp 52,5 hp 67,5 hp 45 hp 15 hp 15hp 97 av 133

115 Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi -kvantitativa krav (Beredningens förslag till examensbeskrivning till utskott och nämnd nov-dec 2015) 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå 1. Kurser i teknikområdet Industriell ekonomi om minst 210 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå inklusive examensarbetet på 30 hp 2. Kurser utanför teknikområdet 60 hp 3. Helt vafria kurser 1.1 Industriell ekonomi och organisation 60 hp varav 15 på avancerad nivå + Examensarbet 30 hp 1.2 Valt teknikspår 90 hp varav 15 hp på avancerad nivå 1.3 Valbar fördjupn. antingen IndOrg eller Teknik 30 hp avancerad nivå 2.1 Matematik/ tillämpad matematik 37,5 2.2 Fysik 15 hp 2.3 Datavetenskap 7,5 3. Helt valfria kurser, max 30 hp A2E Examensarbete 30 hp 90 hp NIVÅ (SUHF-kod) A A1F A1N 15 hp 15 hp 30hp G2N G G1F 15 hp G1N 60hp 90 hp 37,5 hp 15 hp 7,5 hp 30hp 98 av 133

116 Examensbeskrivningar exklusive examensarbete 30 hp Indek IDAG Valfritt; 60; 22% Företagsekonomi; 30; 11% MatNAT; 30; 11% Teknik; 90; 34% Ospec Indek; 60; 22% Beredningens förslag Valfritt; 30; 11% Datavetenskap; 7,5; 3% Fördjupning; 30; 11% Teknik; 90; 33% IndekOrg; 60; 22% MatNAT; 52,5; 20% Indek ansökan Valfritt; 30; 11% IndekOrg; 60; 22% Teknik; 52,5; 20% IndekOspec; 67,5; 25% MatNAT; 60; 22% 99 av 133

117 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, ÄMNESLÄRAREXAMEN inriktning GYMNASIET FN 1:2016 Ingående kurser Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll - ämneslärare gy, 15 hp OAU107 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination G1N UVK - Utbildningsfilosofiska grunder Efter genomgången kurs ska studenten kunna Utbildningens villkor och - Den svenska skolans framväxt och 1 utifrån ett historiskt perspektiv redogöra för och analysera det svenska organisation. Skriftlig tentamen organisation i ett globalt samhällsperspektiv utbildningsväsendet som politisk organisation i ett globaliserat samhälle (INL1), 4,5 hp - Olika läroplansteorier och allmändidaktiska 2 definiera, analysera och tillämpa demokratibegreppet i förhållande till Läroplansteori och allmän didaktik. perspektiv utifrån deras olika kunskapssyn utbildningsväsendet, dess styrdokument och FN:s deklaration om de mänskliga Skriftlig tentamen (INL2), 4,5 hp - Skolans styrdokument ur ett demokratiskt, rättigheterna och FN:s barnkonvention Undervisning för hållbar utveckling. läroplansteoretiskt och allmändidaktiskt 3 diskutera och kritiskt granska den egna fältskolan och undervisningen i det egna Skriftlig och muntlig examination perspektiv ämnet utifrån ett mångfalds - och genusperspektiv (PRO1), 4,5 hp - Skollagen och skolans styrdokument utifrån 4 beskriva och jämföra olika läroplansteoretiska och allmändidaktiska perspektiv Skolan i ett mångfalds- och mänskliga rättigheter, mångfald- och genus 5 analysera och kritiskt granska utbildningsväsendets styrdokument utifrån olika genusperspektiv. Muntlig - Innebörder av undervisning för hållbar läroplansteoretiska, allmändidaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv examination, fältstudie (SEM1), 1,5 utveckling 6 utifrån olika kunskapssyner välja ut, planera och analysera hp - Didaktikens frågor om innehåll, traditioner undervisningsaktiviteter för hållbar utveckling i det egna ämnet och metodik visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling 3, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 2, 6 2, 6 1, 2, 4, 5 2, 6 2, 3, 4, 5, 6 2, 3, 5, 6 2, 3 2 2, 3 2, 6 2, 6 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Utveckling och lärande - ämneslärare gy, 7,5 hp OAU062 G1N UKK - Teoretiska perspektiv om barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande - Utveckling och lärande i olika lärandemiljöer - IT som pedagogiskt verktyg Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1 identifiera och redogöra för begrepp, teorier och aktuell forskning när det gäller barns, ungdomars och vuxnas utveckling, lärande, behov och förutsättningar 2 analysera och värdera hur man kan tillvarata barns och ungdomars olika - Hållbar utveckling, lärande och lärandemiljöer kunskaper och erfarenheter för att stimulera och stödja utveckling och lärande 3 definiera och utveckla ett kritiskt förhållningssätt till IT som didaktiskt verktyg 4 problematisera hur utveckling och lärande sker i olika ämnen och lärandemiljöer och kritiskt granska dessa med avseende på hållbar utveckling IT som didaktiskt verktyg betyg, gruppuppgift (GRU1), 1 hp Barns och ungdomars utveckling och lärande. Individuell skriftlig examinationsuppgift (INL1), 4 hp Ämne, lärandemiljö och hållbar utveckling. Fältstudier (SEM1), 2,5 hp 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 2 1, 2, 3, 4 3, 4 2, 3, 4 2, Utvärdering och utvecklingsarbete -ämneslärare gy, 7,5 hp OAU011 G1F UVK - Utvärdering och utvecklingsarbete i ett historiskt, nutida och internationellt perspektiv - Pedagogisk observation, dokumentation och reflektion - Forskningsetik och forskares etik - Rapportering och redovisning - Didaktisk verksamhet, dess innehåll och metodik Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 systematisera, analysera och kritiskt granska olika modeller för utvärdering och utvecklingsarbeten 2 utvärdera pågående didaktisk verksamhet i det egna ämnet eller ämnesområdet 3 genomföra pedagogisk dokumentation 4 presentera alternativ till fortsatt verksamhetsutveckling med utgångspunkt från reflektion och relevant forskning Utvärdering och utvecklingsarbete (TEN1), 4 hp (Lärandemål 1) Utvärdering och dokumentation, Fältstudie (PRO1), 2 hp (Lärandemål 2 och 3) Fortsatt verksamhetsutveckling (SEM1), 1,5 hp (Lärandemål 4) 2 1, 2, 3 2, 4 1, 2, 4 2, 3, 4 2, 3, 4 2, 3, 4 3 2, 3, 4 4 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp OAU117 G1F UVK - Sociala samspelsprocesser och dessas betydelse för lärande och utveckling - Socialisering och identitetsformering i heterogena miljöer - Arbete med grupprocesser, konflikthantering och ledarskap - Läraren som ledare i heterogena miljöer - Diskrimineringsgrunderna Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1 redogöra för vetenskapligt grundad kunskap och teorier om sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 2 reflektera över sin professionella roll som lärare och ledare i arbetet med sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i heterogena miljöer 3 formulera sig kring kopplingen mellan sociala samspelsprocesser och centrala styrdokument som läroplan, barnkonventionen och lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 4 planera ett praktiskt pedagogiskt arbete för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever Fältstudier (GRU1), 1,5 hp, Att arbeta förebyggande Skriftlig inlämningsuppgift (INL1), 4 hp, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Seminarium och grupparbeten (SEM1), 2 hp, Sociala samspelsprocesser och styrdokument. Obligatorisk närvaro 4 1, 4 1, 2, 3, , 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, , 2, 3, 4 Forskningsmetod för lärare - ämneslärare gy, 7,5 hp OAU013 G2F UVK - Vetenskapsteori - Kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser - Metoder för datainsamling, bearbetning och analys - Forskningsetiska principer - Vetenskapligt skrivande - Aktuell nationell och internationell forskning kring läraryrket Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1 identifiera och beskriva pedagogiska problem i relation till skolans arbete 2 utifrån ett relevant pedagogiskt problem planera, genomföra och redovisa en mindre vetenskaplig studie 3 redogöra för och visa kunskap om kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser 4 redogöra för och praktiskt tillämpa metoder för datainsamling, bearbetning och analys 5 kritiskt granska och diskutera egna och andras forskningsresultat 6 visa kunskap om och tillämpa forskningsetiska principer Forskningsplan (INL1), 1 hp Uppsats (UPS1), 5,5 hp Ventilering (SEM1), 1 hp 1 2, 3, 4 1 2, Bedömning och betygssättning, 7,5 hp OAU UVK - Kunskapssyn, bedömning och betyg och bedömning i ett historiskt och teoretiskt perspektiv - Bedömning i relation till nationella styrdokument, bedömningskriterier och kunskapsmätningar - Pröva olika sätt för formativ och summativ bedömning som underlag för likvärdig betygssättning - Internationella kunskapsmätningar - Pedagogisk dokumentation och utvecklingssamtal Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Gruppuppgift (GRU1), 1,5 1 beskriva och kritiskt granska historiska och teoretiska perspektiv på bedömning högskolepoäng, betyg Godkänd (G) och betygsättning Skriftlig inlämningsuppgift (INL1), 4 2 analysera hur läroplaner, kursplaner, bedömningskriterier och nationella prov högskolepoäng, betyg Godkänd (G) kan användas för att bedöma elevers lärande och utveckling eller Väl Godkänd (VG) 3 problematisera bedömnings- och dokumentationspraktiken utifrån, Muntlig och skriftlig redovisning samhälleliga, etiska och internationella aspekter (SEM1), 2 högskolepoäng, betyg 4 dokumentera elevers kunskap och lärande i ämnet för att skapa ett mångsidigt Godkänd (G) underlag för bedömning av elevers lärprocess som grund för betygssättning 5 beskriva hur pedagogisk dokumentation och utvecklingssamtal kan användas för att stimulera elevers lärande och utveckling i ämnet 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3 1, 2, 3, 4, 5 2, 3, 4 3, 4, 5 2, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 2, 4, 5 2, 3, 4, 5 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 3 Specialpedagogik, 7,5 hp OAU118 G1F UVK - Dagens specialpedagogiska verksamhet i en historisk belysning - Olika perspektiv inom specialpedagogik och deras konsekvenser för praktiskt pedagogiskt arbete - Att möta elever med olika förutsättningar, erfarenheter och behov - Att samverka kring kartläggning och åtgärder för att underlätta lärande och utveckling för elever i behov av särskilt stöd Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1 redogöra för det specialpedagogiska kunskapsområdet ur ett vetenskapligt perspektiv och relatera detta till praktiskt pedagogiskt arbete och centrala styrdokument. 2 kritiskt granska och jämföra olika synsätt och teorier kopplade till specialpedagogiska verksamhet och dess betydelse för elevers lärande och utveckling 3 redogöra för och jämföra kartläggning och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd 4 reflektera över sin professionella roll och betydelsen av samverkan i specialpedagogiskt arbete Skriftlig redovisning (INL1), 4 hp Fältstudier (PRO1), 1,5 hp Muntlig och skriftlig redovisning (SEM1), 2 hp 1, 2, 3 1, 2, 3 4 1, 2, 3 1, 2 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3 1, 2, 4 1, 2, Verksamhetsförlagd utbildning 1 UVK - ämneslärare gy, 7,5 hp OAU147 G1N VFU - Människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling - Läroplan för gymnasiet - Påverkansfaktorer i gymnasieskolan - Kommunikativa kompetenser - IT som pedagogiskt verktyg - Dokumentation - Praktisk yrkesteori Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1 diskutera sina egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för gymnasiet ger uttryck för 2 visa kännedom om den kommunikativa kompetens som yrket kräver i mötet med elever, vårdnadshavare och personal i de sammanhang som uppstår i yrket 3 identifiera och beskriva ramfaktorer som påverkar verksamheten i gymnasieskolan 4 leda och utvärdera pedagogisk verksamhet i syfte att skapa ett gott lärandeklimat 5 visa kännedom om IT som pedagogiskt verktyg 6 dokumentera och diskutera sina erfarenheter av den påbörjade yrkesrollen Studentbok (INL1), 6 hp Examinationsseminarium (SEM1), 1,5 hp 4 4 2,3,4 1,2,3,4 1,3,4 2,3,4 4 1,2,3,4,6 2,3,4 1,4 1, ,6 5 1,2,3,4,5,6 1,6 1,3,4 1,2,6 100 av 133

118 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Verksamhetsförlagd utbildning 2 Ämne - ämneslärare gy, 7,5 hp OAU113 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination G1F VFU - Människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling - Läroplan för gymnasieskolan - Påverkansfaktorer i gymnasieskolan - Kommunikativa kompetenser - Kurs- och ämnesplaner för gymnasiet - IT som pedagogiskt verktyg - Samverkan - Dokumentation - Praktisk yrkesteori Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 granska, problematisera och reflektera över egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för gymnasiet ger uttryck för 2 granska, problematisera och reflektera över den egna kommunikativa kompetensen och visa på strategier för egen utveckling. 3 utifrån de ämnesteoretiska kurserna identifiera och välja innehåll och metoder för verksamheten i syfte att främja skolans undervisning 4 utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar planera och leda undervisning utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv samt visa kännedom om IT som didaktiskt verktyg 5 visa medvetenhet om olika former för samverkan och dess betydelse för skolans utveckling 6 dokumentera, diskutera och problematisera sina erfarenheter utifrån ämnesdidaktiskt perspektiv Skriftlig inlämningsuppgift (INL1), 6 hp Examinationsseminarium (SEM1), 1,5 hp, muntlig och/eller skriftlig redovisning visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 3,4 3,4 6 2,3,4,5 1,2,3,4,5 visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna 1,3,4 3,4 1,3,4,6 2,3,4 3,4,6 2,3,4,5,6 4,5 2,3,5 1, ,6 4 1,2,3,4,5,6 1,2, 4,6 visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet 2,3,4 1,3,4 1,2,6 Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp OAU VFU - Människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling - Läroplan för gymnasieskolan - Påverkansfaktorer i gymnasieskolan - Kommunikativa kompetenser - Kurs- och ämnesplaner för gymnasiet - IT som didaktiskt verktyg i ett etiskt perspektiv - Bedömning och betygssättning - Samverkan - Dokumentation - Praktisk yrkesteori Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1 arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för skolan ger uttryck för 2 visa i handling den flerdimensionella kommunikativa kompetens som läraryrket kräver. 3 utifrån fördjupade ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och identifierade faktorer välja innehåll och metoder för verksamheten i syfte att utveckla sin undervisning 4 utifrån elevers olika erfarenhet, behov och förutsättningar självständigt planera, leda och organisera undervisning med medvetna ämnesdidaktiska överväganden och på olika sätt använda IT som verktyg i undervisningen 5 utvärdera och bedöma elevers lärande och kunskap för att skapa underlag för betygssättning 6 utvärdera och samtala om den egna undervisningen i syfte att utveckla ett gott lärande för en hållbar utveckling i skolan 7 samverka i olika arbetsgrupper i syfte att medverka i skolans utveckling 8 dokumentera och diskutera erfarenheterna av lärarrollen, reflektera och analysera för att slutföra sin praktiska yrkesteori Studentboken, INL1, 7 hp Praktisk yrkesteori, INL2, 6 hp Examinationsseminarium, SEM1, 2 hp 1,3,4,5,6,8 3,4,5 8 2,3,4,5,6 1,2,3,4,5 1,3,4,5,6 5 1,2,3,4, 5,6,7,8 1,2,3,4,5,6,7,8 2,3,4,5 1,3,4,5,6,8 1,2,3,4,5,6,7,8 4,7 3,4,5,6,7 1,2 1 1,4 2,8 4 1,2,3,4,5,6, 1,2, 1,2,4,5, 7,8 6,8 6,7 1,3,4 6,8 Introduktion till svenska språket och svenskämnets didaktik, 15 hp SVA121 G1N SV120 - Informations- och kommunikationsteknologi i ämnet svenska -Teorier om och metoder för processorienterat skrivande - Genrepedagogik - Responsgivning som didaktiskt redskap - Grundläggande språkanalytisk terminologi - Textanalys - Elevers skriv- och läsutveckling - Elevers muntliga utveckling - Integrering av skrivande, läsande och samtal i undervisningen - Introduktion till betyg och bedömning i svenskämnet - Det vidgade textbegreppet Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för teorier om skrivprocessen, i synnerhet genrepedagogiken, och själv kunna tillämpa ett processorienterat skrivande 2 producera texter för olika syften och i olika genrer 3 ge muntlig och skriftlig respons på medstudenters texter och därvid beakta didaktiska teorier 4 tillämpa grundläggande språkvetenskaplig terminologi vid analys av egna och andras texter 5 beskriva några av informations- och kommunikationsteknologins konsekvenser för svenskämnets verksamhet 6 visa på sambanden mellan didaktiska grundfrågor och svenskämnets olika moment 7 redogöra för läsandets, skrivandets och samtalets betydelse för språkutveckling och kunskapsutveckling i ett mångkulturellt samhälle 8 analysera och reflektera över elevers skriv- och läsutveckling samt bedöma den 9 ge utvecklande respons på elevers skrivna texter 10 belysa och stimulera elevers muntliga utveckling 11 redogöra för hur läsande, samtal och skrivande kan integreras i undervisningen och belysa sambanden utifrån didaktiska teorier 12 använda det vidgade textbegreppet som didaktiskt redskap, särskilt i relation till informations- och kommunikationsteknik Fältstudie (PRO1), 2,5 hp Grammatisk analys. Skriftlig tentamen (TEN1), 3,5 hp Skrivteorier. Skriftlig tentamen (TEN2), 2,5 hp Språkutveckling. Skriftlig tentamen (TEN3), 3,5 hp Textproduktion och responsgivning. Muntliga och skriftliga uppgifter (ÖVN1), 1,5 hp Elevtextrespons. Muntliga och skriftliga uppgifter (ÖVN2), 1,5 hp 1, 4, 7 3, 6, 11, 12 8, 9, 10 9, 10 2, 10, Språkets sociala kontext, 7,5 hp SVA419 G1N SV120 - Lärande i ett flerspråkigt perspektiv - Klass, genus och etnicitet som bakgrundsfaktorer för kommunikation - Attityder till språkbruk - Språk och makt - Samtalsstilar - Språknormer - Skolspråk och vardagsspråk - Informationsteknologi och språk - Språksociologins didaktik och metodik Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för lärande i ett flerspråkigt perspektiv 2 redogöra för grunddragen i hur samtal är uppbyggda och för olika samtalsstilar 3 översiktligt beskriva hur kommunikationsmönster hänger samman med etnicitet, genus, klass och makt samt kunna dra didaktiska slutsatser av detta 4 exemplifiera hur attityder till språk påverkar olika kommunikationssituationer 5 ta ställning till frågor som rör språknormer och beskriva de didaktiska konsekvenserna av ställningstagandena 6 resonera kring skillnader mellan formellt och informellt språk samt presentera förslag på metoder för undervisning som främjar elevernas språkutveckling Fältstudie (PRO1), 1 hp Skriftlig tentamen (TEN1), 4 hp Språkets sociala kontext Muntliga och skriftliga uppgifter (ÖVN1), 2,5 hp 1, 2, 3, 4 3, 5, , 5, Svenska språket förr och nu, 7,5 hp SVA420 G1N SV120 - Orientering om svenska språket från runtid till nutid - Svensk dialektologi - Orientering om språk i Norden - Språkförändring - Språkplanering - Språkhistoriens didaktik och metodik Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för det svenska språkets utveckling genom tiderna, även i relation till andra nordiska språk 2 förklara några begrepp inom dialektologi 3 argumentera i frågor som rör språkvård och språkplanering 4 diskutera och värdera olika didaktiska perspektiv på språkhistoria och språkvård Fältstudie (PRO1), 1,5 hp Skriftlig tentamen (TEN1), 4 hp Språkhistoria Muntliga och skriftliga uppgifter (ÖVN1), 2 hp 1, Grammatik och semantik, 7,5 hp SVA414 A1N SV120 - Olika grammatiska teorier - Grammatiska analyser på fras- och satsnivå - Grundläggande semantiska begrepp - Didaktiska perspektiv på grammatik och semantik Efter avklarad kurs ska studenten kunna Analysuppgifter (INL1), 2 hp 1 kritiskt granska olika grammatiska teorier och metoder i den språkvetenskapliga Fältstudie (PRO1), 1 hp litteraturen Skriftlig tentamen (TEN1), 4,5 hp, 2 välja relevanta metoder för grammatisk analys av texter grammatik 3 tillämpa grundläggande terminologi inom semantik 4 utnyttja grammatiska och semantiska teorier för att planera språkutvecklande uppgifter för elever utifrån ett didaktiskt perspektiv 1, 2, Retorik för lärare, 7,5 hp SVA415 A1N SV120 - Retorikteori - Röst, tal och kroppsspråk - Muntliga genrer - Muntliga anföranden - Metoder för retoriska analyser - Retorik som didaktiskt redskap Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för relevanta begrepp inom retorik, exempelvis inom argumentationsanalys 2 använda relevant terminologi vid skriftliga och muntliga analyser av tal i olika genrer 3 hålla muntliga anföranden och i samband med dessa använda retoriska grepp 4 planera en didaktiskt grundad språkträning för såväl enspråkiga som tvåspråkiga elever Fältstudie (PRO1), 1 hp Skriftlig tentamen (TEN1), 4 hp Muntliga övningar (ÖVN1), 2,5 hp 1, av 133

119 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Språkbeskrivning och textanalys, 7,5 hp SVA413 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination A1N SV120 - Språkvetenskapliga teorier och metoder för Efter avklarad kurs ska studenten kunna Fältstudie (PRO1), 1 hp textanalys 1 analysera elevtexter och sakprosatexter utifrån kvalitativa och kvantitativa Skriftlig tentamen (TEN1), 4,5 - Analys av sakprosatexter och elevtexter språkvetenskapliga teorier och metoder högskolepoäng, textanalyser - Responsgivning på elevtexter 2 använda adekvat terminologi vid analys av texter enligt ovan Muntliga och skriftliga övningar - Bedömning av elevtexter 3 ge språk- och skrivutvecklande respons på elevtexter och därvid beakta aktuell (ÖVN1), 2 hp, elevtextbedömning - Genrepedagogik forskning om textanalys och responsgivning 4 bedöma elevtexter utifrån mål och kriterier i aktuella styrdokument visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare 1, , 4 3 visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Tvåspråkighet, 7,5 hp SVA302? G2F SV120 - Grundläggande terminologi inom tvåspråkighet - Tvåspråkighet på samhällsnivå, språkpolitik - Språkbyte och språkbevarande - Språk och dialekt - Den tvåspråkiga individen - Flerspråkiga arbetsmiljöer - Attityder till tvåspråkighet - Svenska språket i ett internationellt perspektiv - Det mångspråkiga Sverige Efter genomförd kurs ska studenten 1 behärska grundläggande terminologi inom tvåspråkighet 2 kunna redogöra för tvåspråkighet på samhälls- och individnivå 3 kunna ta ställning till frågor som rör flerspråkiga arbetsmiljöer 4 kunna beskriva språkförhållanden i Sverige och jämföra dessa med förhållandena i andra länder 5 kunna argumentera på ett välgrundat sätt kring frågor som rör tvåspråkighet Projekt med anknytning till arbetslivet (PRO1), 2,5 hp Tvåspråkighet. Skriftlig examination (TEN1), 5 hp Introduktion till littaturvetenskapen och litteraturämnets didaktik, 7,5 hp LIA009 G1N SV120 I kursen relateras didaktiska frågeställningar till litteraturen och litteraturstudiet inom svenskämnet. Litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg introduceras. Litterära texter från olika tider och kulturer studeras. Efter genomförd kurs ska studenten kunna 1 skriva en enklare analyserande text 2 tillämpa grundläggande litteraturvetenskapliga begrepp 3 visa på sambanden mellan didaktiska grundfrågor och litteraturstudiets olika moment 4 anlägga mångfaldsperspektiv på skönlitterära texter 5 redogöra för litteraturens roll i skolan enligt relevanta styrdokument Fältstudie (PRO1), 1,5 hp Muntlig examination (SEM1), 1,5 hp Skriftlig uppgift (TEN1), 4,5 hp 1,2,4 3, Litteraturvetenskap-historiska perspektiv I, 7,5 hp LIA011 G1N SV120 I kursen utvecklar studenten en grundläggande förmåga att läsa och förstå skönlitteratur, barnoch ungdomslitteraturen inräknad, i ett historiskt perspektiv från antiken t o m talet. Vi studerar litteraturens historiska och interkulturella förutsättningar och hur litterär kanon uppstår och förändras. Samtida perspektiv anläggs på historiska texter med fokus på didaktiska och metodiska frågor, t ex genom adaptationer av klassiska verk. Begrepp som interartialitet och det vidgade textbegreppet diskuteras. Efter genomförd kurs ska studenten kunna 1 förklara och diskutera begreppet kanon 2 skriva en analyserande text med historiskt perspektiv 3 relatera historiska litterära texter till nutida frågeställningar kring interkulturalitet och mångfald 4 förklara och tillämpa fenomen som interartialitet och det vidgade textbegreppet i ett didaktiskt sammanhang 5 redogöra för litteraturens utveckling under den aktuella perioden Fältuppgift (PRO1), 1,5 hp Skriftlig uppgift (TEN1), 6 hp 1,2,4, Litteraturvetenskap- historiska perspektiv II, 7,5 hp LIA016 G1F SV120 I kursen utvecklar studenten en grundläggande förmåga att läsa och förstå skönlitteratur i ett historiskt perspektiv från 1700-talet till våra dagar, med visst fokus på barn- och ungdomslitteraturens utveckling. Filosofiska, idéhistoriska och sociala perspektiv anläggs på litterära texter. Vi diskuterar litteraturens roll för identitetsskapande med avseende på genus, etnicitet och klass. Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1 identifiera skönlitterära texters idéhistoriska och sociala sammanhang 2 diskutera valda skönlitterära texter med avseende på genus, etnicitet och klass i ett didaktiskt och metodiskt perspektiv 3 redogöra för litteraturens utveckling, barn- och ungdomslitteraturen inräknad, under den aktuella perioden Fältuppgift (PRO1), 1,5 hp Skriftlig uppgift (TEN1), 6 hp 1,3 2 1,3 2 1,2 2 Litteraturvetenskap-tematiska perspektiv, 7,5 hp LIA017 G1F SV120 I kursen studeras skönlitteratur utifrån tre teman: "Människan, naturen, tekniken", där förhållandet mellan människa, natur och teknik diskuteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv; "Kärlekens uttryck", där mellanmänskliga relationer diskuteras utifrån texter från skilda tider och kulturer; "Det personliga och det politiska", där hållbarhetsperspektivet kombineras med interkulturalitetsperspektivet. Vi identifierar beröringspunkter mellan litterära texter samt diskuterar hur skönlitteratur och annan konst gestaltar allmänmänskliga teman. Efter avslutad kurs ska studenten kunna 1 identifiera beröringspunkter mellan litterära texter från olika tider och kulturer 2 beskriva hur ett tema gestaltas i en vald text 3 beskriva och förklara temaarbetets didaktiska förutsättningar och metodiska tillämpningar Fältuppgift (PRO1), 1,5 hp Skriftlig uppgift (TEN1), 6 hp 1, , ,3 Roman och novell, 7,5 hp LIA018 A1N SV120 - Romaner och noveller från skilda epoker, med särskild fokus på den moderna litteraturen - Läroplaner och kursplaner för skolämnet svenska - Genreteori - Epikanalys - Boksamtal Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för romanens och novellens historiska förändringar från 1800-talet och framåt 2 kritiskt bedöma och värdera roman- och novelläsningens möjligheter i didaktiska sammanhang 3 diskutera olika teorier om romanens och novellens genrespecifika drag 4 genomföra en analysuppgift med utgångspunkt i romanens och novellens genrespecifika drag Skriftlig tentamen (TEN1), 7,5 hp 1,3,4 2 3,4 Lyrik och drama, 7,5 hp LIA019 A1N SV120 - Lyrik och dramatik från skilda epoker, med särskild fokus på den moderna litteraturen - Läroplaner och kursplaner för skolämnet svenska - Genreteori - Dramatik- och lyrikanalys - Metoder för lyrik- och dramatikundervisning Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för lyrikens och dramatikens historiska förändringar från 1800-talet och framåt 2 kritiskt bedöma och värdera lyrik- och dramatikläsningens möjligheter i didaktiska sammanhang 3 diskutera olika teorier om lyrikens och dramatikens genrespecifika drag 4 genomföra en analysuppgift med utgångspunkt i lyrikens och dramatikens genrespecifika drag Skriftlig tentamen (TEN1), 7,5 hp 1,3,4 2 3,4 102 av 133

120 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Examensarbete i svenska språket, 15 hp SVA412 alternativt Examensarbete i litteraturvetenskap, 15 hp LIA021 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination A1E SV120 SVA412 SVA412 Uppsats (UPS1), 15 hp - Vetenskaplig problemformulering Efter avklarad kurs ska studenten kunna - Vetenskaplig teori och metod S1 självständigt identifiera och avgränsa ett ämnesdidaktiskt problemområde - Genomförande av ett ämnesdidaktiskt samt formulera relevanta problemställningar uppsatsprojekt S2 kritiskt granska och sammanställa för problemområdet relevant forskning och - Uppsatsventilering litteratur S3 identifiera vetenskapsteoretiska, etiska och forskningsmetodiska problem och LIA021 reflektera kring dessa - Utarbetande av en litteraturvetenskaplig S4 tillämpa sina kunskaper vid utarbetandet av en ämnesdidaktisk uppsats uppsats med ämnesdidaktisk relevans S5 kritiskt granska den vetenskapliga hållbarheten i egna och andras uppsatser - Teori och metod S6 reflektera över inhämtade kunskaper på ett systematiskt sätt och relatera dem till lärares yrkesverksamhet visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete L1,L2,L3,L5,L6,S1,S2,S3,S4 visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande L1,L2,L3,L4,L5,S1,S 4,S6 visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen L1,L2,L3,L4, S1,S2,S3 visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling L4,S2,S3,S4,S5,S6 S3,S4,S6 S4,S6 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet LIA021 Efter avklarad kurs ska studenten kunna L1 avgränsa ett lämpligt forskningsområde inom litteraturvetenskap med ämnesdidaktisk inriktning L2 självständigt planera en undersökning, relatera den till tidigare forskning samt välja relevant litteratur för den valda forskningsuppgiften L3 tillgodogöra sig, kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur samt tillämpa ett relevant teoretiskt perspektiv L4 beskriva och diskutera hur inhämtade kunskaper är relaterade till den kommande yrkesverksamheten L5 uttrycka sig korrekt på svenska enligt textgenrens krav L6 värdera och ta emot kritik och synpunkter från andra samt granska andra studenters projekt och ge konstruktiv kritik Litteratur och samtid, 7,5 hp LIA008 G1F SV120 - Svensk och utländsk litteratur utkommen under det senaste decenniet - Litteratursociologiska grundbegrepp och frågor - Studiebesök och gästföreläsningar - Interaktion mellan skola och samhälle Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 identifiera olika aktörer i det litterära fältet 2 skriftligt redogöra för någon del av den litterära offentligheten 3 diskutera förhållandet mellan litteratur och samhälle Seminarium (SEM1), 4,5 hp, examinerande seminarium Projekt (PRO1), 3 hp, fältstudie, skriftlig inlämningsuppgift 1,2,3 1,3 1,2,3 Engelska för ämneslärare 1 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA023 G1N EN90 EN120 Kursen består av två delkurser om 7,5 högskolepoäng. Delkurs 1. Språkfärdighet - Praktisk engelsk grammatik - Ordbokskunskap och kunskap om andra språkliga hjälpmedel - Ordkunskap i ett vidgat perspektiv - Uttal och intonation - Språkdidaktik - Styrdokument - Fältstudier Delkurs 2. Kommunikation - Muntlig och skriftlig kommunikation - Kultur och samhälle i den engelskspråkiga världen - Språkdidaktiska perspektiv på muntlig och skriftlig kommunikation - Fältstudier Efter genomförd kurs ska studenten kunna för delkurs Språkfärdighet 1 tillämpa grundläggande grammatiska regler, grammatisk terminologi och ett idiomatiskt ordförråd i talad och skriven engelska 2 uttrycka sig korrekt och idiomatiskt på talad engelska 3 använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel som redskap för kontinuerlig språkutveckling 4 redogöra för övergripande språkdidaktiska teorier samt hur dessa kommer till uttryck i styrdokumenten och i undervisningen för delkurs Kommunikation 5 analysera texters uppbyggnad samt planera och producera sammanhängande texter på engelska i tal och skrift 6 tillämpa principer och konventioner för god källanvändning 7 tillgodogöra sig avancerad engelsk sakprosa 8 förstå talad engelska i olika sammanhang på en avancerad nivå 9 identifiera och beskriva centrala företeelser i nutida engelskspråkiga samhällen 10 redogöra för språkdidaktiska perspektiv på muntlig och skriftlig kommunikation och praktiska tillämpningar i skolan Språkfärdighet. Muntliga och skriftliga uppgifter (INL1), 3 hp Kommunikation. Muntliga och skriftliga uppgifter (INL2), 2 hp Språkfärdighet. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter och fältstudier (SEM1), 1 hp Kommunikation. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter och fälstudier (SEM2), 1,5 hp Språkfärdighet. Tentamen (TEN1), 3,5 hp Kommunikation. Tentamen (TEN2), 4 hp 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 4, 10 4, 10 4, 10 (Detta krävs egentligen (Examens och i viss mån i alla kurser målet respektive moment där ingår inte information söks, samlas och analyseras, dvs. i explicit i något nästan alla engelskkurser. lärandemå Om målet avser mer l, men kan allmänt tillgängliga tänkas snarare än individuella komma in bidrag till i alla yrkesverksamhet och kurser där kunskapsutveckling, dvs. i ett form av publikationer och lärandemå liknande sätt att sprida kunskap, är det dock bara l handlar om examensarbetet som didaktiska verkar tillämpligt här (se perspektiv nedan).) och tillämpnin gar) (Värdegrund, rättigheter och värderingar - liksom frågor rörande jämställdhet, diskriminerin g mm. - ingår naturligt i ett antal engelskkurser, men inte explicit som en del av ett lärandemål.) (Alla (Bruket av engelskku digitala rser verktyg ingår bygger på, och förväntas främjar i de flesta och engelskkurser examiner na, men ar motsvarar kommuni bara ett kativa lärandemål färdighete explicit - se r, men nedan; inte lärandemål explicit relaterade till som "stöd källsökning för den beaktas inte pedagogis här.) ka verksamh eten".) Engelska för ämneslärare 2 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA024 Engelska för ämneslärare 3 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA205 G1N G1F EN90 EN120 EN90 EN120 Kursen består av två delkurser om 7,5 högskolepoäng. Delkurs 1. Språkvetenskap 1 - Fonetik - Lexikal semantik - Syntax - Didaktiska perspektiv på språkets form och funktion - Fältstudier Delkurs 2. Litteratur 1 - Samtida litteratur i olika genrer från olika engelskspråkiga länder - Introduktion till litteraturanalys och litteraturkritik - Didaktiska perspektiv på läsning och litteratur i skolan - Fältstudier - Brittisk och amerikansk historia - Kommunikation i ett akademiskt sammanhang - IKT, informationssökning och källhantering - Språkdidaktisk teori och praktik - Fältstudier Efter avklarad kurs ska studenten kunna för delkurs Språkvetenskap 1 1 redogöra för centrala begrepp inom lexikal semantik samt ords semantiska relationer 2 redogöra för centrala begrepp inom fonetik samt tillämpa det internationella fonetiska alfabetet för att transkribera engelska 3 identifiera syntaktiska strukturer och tillämpa relevant terminologi för att analysera fraser, satser och meningar 4 redogöra för didaktiska perspektiv på språkets form och koppla dessa till praktiska tillämpningar i skolan för delkurs Litteratur 1 5 utföra och diskutera grundläggande litterära analyser 6 definiera och använda grundläggande terminologi och metoder för litteraturanalys på engelska 7 redogöra för didaktiska perspektiv på läsning och litteratur och koppla dessa till praktiska tillämpningar i skolan Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för de viktigaste sociokulturella inslagen i amerikansk och brittisk historia, relatera dessa till nutida språk och kultur, samt reflektera över hur realia kan integreras i språkundervisningen 2 redogöra för den historiska utvecklingen av språkdidaktikens teori och praktik 3 reflektera över användningen av digitala verktyg för att främja lärande 4 analysera och producera akademiska texter på engelska i tal och skrift 5 tillämpa strategier för informationssökning och källhantering Litteratur 1. Muntliga och skriftliga uppgifter (INL1), 2,5 hp Språkvetenskap 1. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter och fältstudier (SEM1), 1,5 hp Litteratur 1. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter och fältstudier (SEM2), 1 hp Språkvetenskap 1. Tentamen (TEN1), 4 hp Litteratur 1. Tentamen (TEN2), 4 hp Språkvetenskap 1. Övningar (ÖVN1), 2 hp Språk i sammanhang. Skriftliga och muntliga inlämningsuppgifter (INL1), 5,5 hp Språk i sammanhang. Fältstudierapport (INL2), 1,5 hp Språk i sammanhang. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter (SEM1), 1,5 hp Språk i sammanhang. Tentamen (TEN1), 6,5 hp 1, 2, 3, 5, 6 4, 7 4, 7 4, 7 1, 4, 5 1, 2, 3 1, 2, 3 3 1, 2, Engelska för ämneslärare 4 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA206 G1F EN90 EN120 Delkurs 1. Litteratur 2 - Översikt över engelsk och amerikansk litteraturhistoria - Introduktion till litteraturvetenskaplig metod - Litteraturdidaktisk teori och metod - Fältstudier Delkurs 2. Språkvetenskap 2 - Introduktion till flera språkvetenskapliga områden, inklusive språkdidaktisk teori och metod rörande engelska som främmande språk Efter avklarad kurs ska studenten kunna För delkurs Litteratur 2 7,5 hp 1 beskriva centrala epoker och genrer i engelskspråkig litteratur 2 tillämpa kunskaper om litterära och historiska perioder och deras utmärkande drag på läsning och analys av enskilda litterära verk 3 använda vetenskapliga källor och relevant metod för att stödja tolkningar av litterära verk i tal och skrift 4 praktiskt tillämpa och reflektera över litteraturdidaktisk teori och metod För delkurs Språkvetenskap 2 7,5 hp 5 definiera och tillämpa nyckelbegrepp som rör studiet av mänskligt språk med fokus på engelska 6 beskriva och diskutera centrala språkvetenskapliga teorier, inklusive språkinlärningsteorier 7 praktiskt tillämpa och reflektera över språkdidaktisk teori och metod Litteratur 2. Muntliga och skriftliga uppgifter (INL1), 4,5 hp Litteratur 2. Fältstudierapport (INL2), 1,5 hp Språkvetenskap 2. Muntliga och skriftliga uppgifter (INL3), 1,5 hp Litteratur 2. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter (SEM1), 1,5 hp Språkvetenskap 2. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter (SEM2), 1,5 hp Språkvetenskap 2. Tentamen (TEN1), 4,5 hp 1, 2, 3, 5, 6 4, 6, 7 4, 6, 7 4, 6, 7 4, 7 4, av 133

121 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Engelska för ämneslärare 5 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA207 Nivå G1F Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination EN90 Efter avklarad kurs ska studenten kunna EN120 Delkurs 1: Social och regional variation - engelska i olika delar av världen - variation i språkbruket mellan olika kön, samhällsklasser och grupperingar, med särskild fokus på engelska - social och regional variation i engelskundervisningen - fältstudier Delkurs 2: Engelskspråkig litteratur och ekokritik - engelskspråkig litteratur, både kanoniska verk och moderna texter - hållbar utveckling från ett litteraturperspektiv - valda exempel på teoretisk och tillämpad ekokritik - didaktiska perspektiv på litteraturundervisningen i engelska i skolan - fältstudier (för delkursen Social och regional variation, 7,5 hp) 1 definiera och tillämpa centrala begrepp inom social och regional språklig variation 2 reflektera över användningen av engelska varieteter i olika geografiska och sociala grupper och sammanhang, inklusive språkundervisning 3 identifiera de drag som utmärker engelska varieteter 4 redogöra för hur forskning bedrivs inom fältet och självständigt genomföra enklare språkvetenskapliga undersökningar i anknytning till skolvärlden 5 analysera talade och skrivna språkprover med avseende på social och regional variation 6 reflektera över social och regional variation i undervisnings- och lärandesammanhang 7 planera undervisning med hänsyn till kulturell och språklig variation i klassrummet (för delkursen Engelskspråkig litteratur och ekokritik, 7,5 hp) 8 definiera och beskriva centrala begrepp inom ekokritik 9 läsa, analysera och tolka litterära texter från olika epoker 10 läsa och diskutera valda litteraturteoretiska och litteraturkritiska texter 11 reflektera över litteraturens roll för hållbar utveckling 12 planera och genomföra en mindre ekokritisk undersökning 13 planera litteraturundervisning med fokus på hållbar utveckling Social och regional variation (INL1), 2,5 hp Social och regional variation (SEM1), 2,5 hp Social och regional variation (TEN1), 2,5 hp Engelskspråkig litteratur och ekokritik (INL2), 2,5 hp Engelskspråkig litteratur och ekokritik (INL3), 5 hp visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete 1, 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 12 visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 6, 7, 13 4, 12 6, 7, 13 2, 6, 7, 11, 13 visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas 6, 7 7 (exame nsmåle t kan dock tänkas komma in i alla kurser där ett lärande mål handlar om didakti ska perspek tiv och tillämp ningar) visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling 7, 13 7, (Hållbar utveckling i relation till undervisning ingår explicit som ett lärandemål i denna kurs, men det är oklart om det kan räknas som "i det pedagogiska arbetet"; liknande tvivel gäller vissa andra vetenskapliga, samhälleliga och/eller etiska aspekter som ska bedömas i vissa kurser och i samband med vissa lärandemål, inte minst examensarbetet, men dessa lärandemål tas inte upp i denna kolumn.) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Engelska för ämneslärare 6, Examensarbete (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA308 Engelska för ämneslärare 6 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA307 Engelska för ämneslärare 7 (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA G2E EN90 Utarbetande av en vetenskaplig uppsats med utgångspunkt i en didaktisk frågeställning som anknyter till kunskapsområdet engelska. G2F EN120 Delkurs 1, Diskursanalys: - översikt över språkvetenskaplig diskursanalys - fördjupning i ett eller flera områden inom diskursanalys - textanalys - tillämpningsmöjligheter i engelskundervisning och examination i skolan - fältstudier EN120 Delkurs 2, Litterära föreställningsvärldar: - samtida och kanoniska skönlitterära texter av olika genrer - introduktion till litteraturteori och valda exempel på litteraturkritik - tillämpningsmöjligheter i engelskundervisning i skolan - fältstudier Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 avgränsa en lämplig didaktisk problemställning inom kunskapsområdet engelska som främmande språk 2 självständigt planera och genomföra en undersökning rörande engelska som främmande språk, under tillämpning av ett relevant teoretiskt perspektiv samt adekvata metoder 3 välja, kritiskt granska och tillgodogöra sig relevant, vetenskaplig litteratur och teori för den valda forskningsuppgiften, samt relatera den egna undersökningen till tidigare forskning 4 på ett metodiskt sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till den valda forskningsfrågan 5 skriva en längre vetenskaplig uppsats på akademisk engelska enligt textgenrens krav 6 ta emot och värdera kritik och synpunkter från andra, samt granska andra studenters projekt och ge konstruktiv kritik 7 visa kunskaper om och göra bedömningar avseende etiska, vetenskapsteoretiska och forskningsmetodiska frågeställningar inom kunskapsområdet engelska som främmande språk; 8 på ett metodiskt sätt kunna reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till den kommande yrkesverksamheten Efter avklarad kurs ska studenten kunna (för delkurs 1, Diskursanalys, 7,5 hp) 1 beskriva och tillämpa centrala diskursanalytiska begrepp och metoder på muntliga och skriftliga texter av olika typer och från olika genrer 2 redogöra för hur diskursanalytisk vetenskap bedrivs och hur denna vetenskap påverkar kunskapsfältet 3 på ett metodiskt sätt kunna reflektera över inhämtade kunskaper och praktiskt relatera dem till den kommande yrkesverksamheten, med särskild fokus på examination och bedömning (för delkurs 2, Litterära föreställningsvärldar, 7,5 hp) 4 definiera och beskriva centrala begrepp inom skilda litteraturteoretiska områden 5 läsa och diskutera olika exempel på litteraturteori och litteraturkritik 6 läsa, analysera och tolka litterära texter från olika epoker samt definiera och tillämpa relevanta strategier för litteraturanalys och litteraturkritik i tal och skrift 7 planera och genomföra en mindre litteraturvetenskaplig undersökning 8 på ett metodiskt sätt kunna reflektera över inhämtade kunskaper och praktiskt relatera dem till den kommande yrkesverksamheten Uppsats med ventilering (UPS1), 15 hp Diskursanalys, inlämningsuppgifter (INL1), 2,5 hp Diskursanalys, seminarium (SEM1), 2,5 hp Diskursanalys, hemtentamen (TEN1), 2,5 hp Litterära föreställningsvärldar (INL2), 2,5 hp Litterära föreställningsvärldar (INL3), 5 hp 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 2, 3 1, 2, 3, 4, 7, 8 (Det beror på ämnes valet för arbete t huruvi da dessa frågor berörs. ) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 3, 8 2, 7 3, 8 De flesta språkoch litt.vet. kurser berör sociala relatio ner med autom atik (och ibland även konfli kter och deras hanter ing, inklusi ve ledars kap), men det är kanske inte detta 1, 2, 3, 4, 7, 8 (I den mån dessa frågor berörs i arbete t.) 3, 8 3 (I den mån dessa frågor berörs i arbetet. ) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (se för övrigt kommentaren ovan) 1,, 2, 3, 6, 8 Engelska för ämneslärare 8, Examensarbete (åk 7-9 och gy), 15 hp ENA Invandring och kulturmöten, 7,5 hp SSA232 Grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp SSA233 Andraspråksinlärning, 7,5 hp SSA234 EN120 G1N S290 - Det mångkulturella samhället och kulturmötesfrågor - Kultur, etnicitet och identitet - Invandringen i Sverige i ett historiskt perspektiv med särskild betoning på efterkrigstiden Orsaker till migration - Medias opinionsbildande roll i frågor som rör invandring och kulturmöten Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 diskutera det mångkulturella samhället med fokus på skolan 2 resonera kring begrepp som språk, kultur, etnicitet och identitet 3 redogöra översiktligt för invandringens historia i Sverige G1N S290 - Orientering om svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv - Analys av andraspråkstexter G1N S290 - Första- och andraspråksinlärning - Centrala teorier om språkinlärning - Tvåspråkig utveckling hos barn - Inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid språkinlärning - Individuella och sociala faktorers inverkan på språkinlärning - Tvåspråkig utbildning Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda grundläggande grammatiska begrepp vid analys av andraspråkstexter 2 redogöra för svenskans struktur i ett tvärspråkligt perspektiv 3 översiktligt beskriva olika språk i jämförelse med det svenska språket med avseende på formlära och syntax Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för och diskutera språktillägnande ur ett första- och andraspråksperspektiv 2 beskriva typiska inlärningsgångar och utvecklingsmönster vid andraspråksinlärning 3 använda och förklara centrala begrepp inom området 4 diskutera faktorer som påverkar förmågan att tillägna sig språk i olika åldrar 5 redogöra för och diskutera olika undervisningsmodeller för tvåspråkig utbildning Inlämningsuppgift (INL1), 5 hp, inlämningsuppgifter redovisas skriftligt och muntligt Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie Tentamen (TEN1), 5 hp, skriftlig tentamen Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie Tentamen (TEN1), 5 hp, skriftlig tentamen Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie 1, 2, 3 3, 6 1, 2, 3 1, 2 1, 2 1, 2 1, 2, 3 2, 3 2, , 2 1, 2 1, 2, 3, 4, 5 1, 2 1 2, , 5 1 2, 5 Fonetik i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp SSA235 G1N S290 - Grundläggande fonetisk terminologi - Svensk fonologi och ortografi i tvärspråkligt perspektiv - Metoder för analys, beskrivning och bedömning av andraspråksinlärares talade svenska - IPA-alfabetet Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för grundläggande terminologi inom allmän fonetik 2 redogöra för svenskans ljudstruktur i ett tvärspråkligt perspektiv 3 beskriva och analysera inlärares talproduktion 4 använda internationella fonetiska alfabetet (IPA) 5 förklara förhållandet mellan ljudskick och stavning i ett tvärspråkligt perspektiv 6 stödja andraspråksinlärare i deras utveckling av svenskt uttal Tentamen (TEN1), 5 hp, skriftlig tentamen Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4 3, 6 3, 6 3, 6 3, 4 3 3, 4 3, av 133

122 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Att lära på sitt andraspråk, 7,5 hp SSA236 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination G1F S290 - Metoder för språk- och kunskapsutvecklande Efter avklarad kurs ska studenten kunna Tentamen (TEN1), 5 hp, undervisning 1 redogöra för hur lärande på ett andraspråk går till och diskutera språkets inlämningsuppgifter redovisas - Litteracitetsutveckling i ett betydelse för kunskapsutvecklingen skriftligt och muntligt andraspråksperspektiv 2 tillämpa undervisningsmetoder som är såväl språk- som kunskapsutvecklande Inlämningsuppgift (INL1), 2,5 hp, - Språkets roll i ämnesundervisningen utifrån 3 belysa läs- och skrivutveckling i ett andraspråksperspektiv skriftlig inlämning ett genreperspektiv 4 diskutera språkets roll i ämnesundervisningen utifrån ett genreperspektiv - Läromedelsanalys ur ett 5 analysera läromedel ur ett andraspråksperspektiv andraspråksperspektiv visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser 1, 2, 3, 4 1, 3 1, 3 1, 2, 5 3 1, 2 1, 2, 5 1, 2, 3 2, 4, 5 1, 2, 5 5, 3, 4 3, 4 visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Språkutvecklingsanalys, 7,5 hp SSA237 G1F S290 - Metoder för bedömning av elevers skriftliga produktion, exempelvis performansanalys - Fältstudie av andraspråkselevers muntliga produktion - Inlärningsgångar för olika språkliga nivåer EftEfter avklarad kurs ska studenten kunna 1 tillämpa grundläggande metoder för analys av andraspråksinlärares skriftliga och muntliga produktion och språkutveckling 2 göra andraspråksinläraren medveten om sin egen språkutveckling 3 redovisa inlärningsgångar för olika språkliga nivåer Tentamen (TEN1), 5 hp, skriftlig tentamen, språkutvecklingsanalys Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie , 2 1, 2, 3 2 1, 3 2 1, 3 1, 2 2 1, 2, 3 Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, 7,5 hp SSA238 G1F S290 - Sveriges språkliga mångfald och framväxten av nya sätt att tala svenska bland unga i det flerspråkiga Sverige - Språkliga praktiker och ungas identitetskonstruktioner - Attityder till språk och språkanvändning - Språkliga kategoriseringar, språkideologier, språkpolitik och språkplanering - Språkbevarande eller språkbyte Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för och diskutera två- och flerspråkighet utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv 2 analysera språkanvändning hos flerspråkiga individer 3 redogöra för och förklara centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språkfrågor 4 med vetenskaplig hållning redogöra för, diskutera och analysera sociolingvistiska fenomen Inlämningsuppgift (INL1), 5 hp, inlämningsuppgifter redovisas skriftligt och muntligt Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie 1, 3, 4 1, 3, , , 4 3, 4 2, 4 Litteratur i andraspråksundervisning, 7,5 hp SSA239 G1F S290 - Orientering om litteratur i ett andraspråksperspektiv - Analys av samtida och äldre litteratur från olika kulturer - Metoder för användning av skönlitteratur i andraspråksundervisningen Efter avklarad kurs ska studenten kunna Inlämningsuppgift (INL1), 5 hp, 1 diskutera skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv inlämningsuppgifter redovisas 2 ge exempel på hur skönlitteratur kan användas i andraspråksundervisning i olika skriftligt och muntligt syften och sammanhang Projektrapport (PRO1), 2,5 hp, fältstudie 1, Teori och metod i andraspråksforskning, 7,5 hp SSA240 G2F S290 - Teori och metod - Centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp - Analys och kritisk granskning av artiklar inom andraspråksforskningen - Andraspråksforskning ur ett historiskt perspektiv - Forskningens relevans för skolans praktik Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda och förklara centrala metodologiska och ämnesteoretiska begrepp 2 beskriva, diskutera och kritiskt granska studier inom andraspråksforskningen ur ett forskningsmetodologiskt perspektiv 3 diskutera styrkor och begränsningar med olika tillvägagångssätt och metodval 4 diskutera vilken betydelse forskningsresultaten har för andraspråksundervisningen Inlämningsuppgift (INL1), 4 hp, inlämningsuppgifter redovisas skriftligt och muntligt Seminarium (SEM1), 3,5 hp, muntliga och skriftliga seminarieuppgifter 1, 2, 3 1, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp SSA241 G2F S290 - Forskning om klassrumsinteraktion, språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt och bedömning av andraspråksutveckling - Forskning om språkliga dimensioner i ämnesundervisningen - Forskning om förutsättningar för och effekter av olika tvåspråkiga undervisningsprogram Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 använda och förklara centrala begrepp inom området 2 analysera, diskutera och kritiskt granska relevant forskning 3 diskutera möjliga tillämpningar av relevanta teorier i det flerspråkiga klassrummet Inlämningsuppgift (INL1), inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt, 4 hp Seminarium (SEM1) 3,5 hp 1, 2, Examensarbete i svenska som andraspråk, 15 hp SSA231 Tal, algebra och funktioner för lärare, 7,5 hp MAA003 Vektoralgebra, 7,5 hp MAA150 G2E S290 Utarbetande av en vetenskaplig uppsats i svenska som andraspråk med ämnesdidaktisk relevans G1N MA120 Introduktion om övergripande ålders- och ämnesspecifika frågor som t ex forskning om ungdomars lärande i matematik och skolans kursplaner samt en kort introduktion som ger en helhetsbild om och förförståelse för studenters fortsatta matematikstudier under lärarutbildningen. Genomgående teman är problemlösning med problemlösningsstrategier, matematisk teoribildning, historiska och didaktiska aspekter samt hur man läser och skriver matematisk text. Matematiskt innehåll: - Utvidgning av talmängder från naturliga tal till komplexa tal. Kvaternioner. Positionssystem i olika baser. Delbarhet och delbarhetsregler med bevis. Primtal. Några berömda talteoretiska problem. Kvadrattal och kubiktal. Euklides algoritm. Aritmetikens fundamentalsats med några viktiga konsekvenser. Moduloräkning. Pascals triangel och binomialsats. Grundläggande algebra, polynomfaktorisering, faktorsatsen och algebrans fundamentalsats. Polynomekvationer, algebraiska tal och transcendenta tal. - Funktionsbegreppet. Olika användningar av likhetsbegreppet i matematiken. Olikheter. Potenser med positiva heltal och potensregler. Utvidgning av potensbegreppet till rationella exponenter med härledningar. Ämnesdidaktik: G1N MA120 - Linjära ekvationssystem: Gausselimination, radekvivalens, trappstegsmatris, rang - Geometri i planet och i rummet: riktade sträckor, vektorer, baser, koordinater, koordinatsystem, linjer och plan - Geometri i Rn: vektorer, linjärt beroende/oberoende, linjära avbildningar, nollrum, värderum, tolkning av matriser som linjära avbildningar, matriser för rotation, spegling och ortogonal projektion i R2 och R3 - Skalärprodukt: ortogonal projektion, O-bas, ON-bas, geometriska tillämpningar som bestämning av spegelpunkter, avstånd och vinklar - Vektorprodukt: HON-bas, geometriska tillämpningar - Komplexa tal: aritmetiska operationer, rektangulär form, polär form, binomiska ekvationer, komplexa andragradsekvationer, faktorsatsen - Matriser: typer av matriser, räkneoperationer, räknelagar, inverser, affina matrisekvationer, koefficientmatriser, avbildningsmatriser, ortogonala matriser - Determinanter: produktregeln, determinanter av transponat och inverser, räknelagar för determinanter, utveckling efter rad eller - kolonn. Egenvärdesproblem: egenvärde, egenvektor, karakteristiskt polynom, diagonalisering Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 formulera didaktiska problemställningar inom svenska som andraspråk 2 diskutera vetenskapsteoretiska och forskningsmetodiska problem inom svenska som andraspråk 3 skriva ett längre vetenskapligt arbete 4 reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till den kommande yrkesverksamheten Efter avklarad kurs förväntas studenten kunna 1 muntligt och skriftligt redovisa samt analysera lösningar av problem på grundskole- och gymnasienivå inom ramen för kursens matematiska och didaktiska innehåll 2 redogöra för olika talmängder, positionssystem samt några grundläggande begrepp och satser inom talteorin 3 lösa uppgifter som innehåller polynombegreppet, grundläggande algebra, faktorisering bland annat med faktorsatsen samt utföra algebraiska omskrivningar och lösa algebraiska ekvationer och olikheter 4 förklara funktionsbegreppet och grundläggande egenskaper för elementära funktioner 5 sammanfatta och kritiskt reflektera över innehållet i en relevant matematikdidaktisk forskningsartikel 6 auskultera, reflektera över och muntligt och skriftligt presentera en lektion i partnerskolan rörande något relevant område ur kursens matematiska innehåll 7 redogöra för olika metoder att demonstrera det matematiska innehållet i undervisningen 8 beskriva matematikdidaktikens frågeställningar samt reflektera över forskningens betydelse 9 analysera matematikundervisningens ramfaktorer i Sverige Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2 tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3 på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4 tillämpa skalär- och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar och kan illustreras av vektorer 5 redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6 tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7 tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8 tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n-dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9 redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10 geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa Uppsats (UPS1), uppsats med ventilering, 15 hp Problemlösning (INL1), 1 hp Forskningsartikel (INL2), 1 hp Fältstudierapport (PRO1), 1 hp Tentamen (TEN1), 4,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 3,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 4,0 hp 1, 4 1, 4 1, 2 1, 2, 3, , av 133

123 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Envariabelkalkyl, 7,5 hp MAA151 Geometri genom problemlösning för lärare, 7,5 hp MAA004 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination G1N MA120 - Funktioner: definitionsmängd, värdemängd, Efter genomgången kurs förväntas en student kunna graf, sammansättning, inverterbarhet, 1 analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen standardfunktion, elementär funktion definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers - Talföljder och serier: talföljd, serie, geometrisk 2 avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden serie, integralkriteriet och jämförelsekriterier och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. för positiva serier, kvot- och rotkriterierna, Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras absolut konvergens och betingad konvergens, 3 bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given Leibniz konvergenskriterium, konvergensradie punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs hos potenserie särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och - Gränsvärden: definition av gränsvärde, standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas räkneregler, standardgränsvärden, kontinuitet 4 visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna Derivator: definition, standardderivata, på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, räkneregler, implicit derivering, relaterade bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter förändringstakter - Medelvärdessatsen: skattning av 5 identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa funktionsvärde, feluppskattning, extremvärde, och tillämpa integralkalkylens huvudsats optimering, kurvskissning 6 tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och - Integraler: Riemannsummor, definitionen av variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och Riemannintegralen, integralkalkylens integraler medelvärdessats, primitiv funktion, 7 avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är integralkalkylens huvudsats, generaliserad konvergenta integral 8 tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, - Integrationsteknik: räkneregler, partiell areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor integration, partialbråksuppdelning, 9 lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära variabelsubstitution, invers variabelsubstitution differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta (exempelvis trigonometrisk) koefficienter - Tillämpningar av integralbegreppet: area 10 tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av mellan kurvor, båglängd, area av rotationsyta, stationära punkter, och bestämma gränsvärden volym av kropp med känd snittarea -Ordinära differentialekvationer: separabla differentialekvationer, homogena och ickehomogena linjära differentialekvationer av G1N MA120 Genomgående teman är problemlösning med problemlösningsstrategier, matematisk teoribildning, historiska och didaktiska aspekter samt hur man läser och skriver matematisk text. Matematiskt innehåll: Grundläggande geometriska begrepp. Månghörningar, cirklar och några enkla tredimensionella kroppar. Några viktiga geometriska avbildningar som kongruensavbildning, likformighetsavbildning och projektion. Areabegreppet och tesselationer. projektion Geometriska konstruktioner med passare och 6 berätta om några icke-euklidiska geometrier och för deras koppling till linjal samt orientering om några olösbara parallellaxiomet konstruktionsproblem. Euklidisk geometri som 7 genomföra och analysera några geometriska laborationer exempel på en axiomatisk teori. 8 sammanfatta och kritiskt reflektera över innehållet i en relevant Parallellaxiomet och orientering om några icke- matematikdidaktisk forskningsartikel euklidiska geometrier. Diskussion av geometrins roll som modell för vår fysiska värld. Kopplingar mellan kursens matematiska innehåll och skolans kursplaner och ämnesplaner i matematik. Matematikdidaktisk forskning som berör kursens matematiska innehåll. Auskultation av matematiklektioner i partnerskolan. Undervisningsmetodik. Laborationer i geometri. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 muntligt och skriftligt redovisa samt analysera lösningar av geometriska problem med didaktiska frågeställningar på grundskole- och gymnasienivå inom ramen för kursens innehåll 2 redogöra för grundläggande geometriska begrepp, satser och bevis i den euklidiske geometrin som en axiomatisk teori 3 lösa problem inom euklidisk geometri i två och tre dimensioner 4 förklara och genomföra några grundläggande geometriska konstruktioner med passare och linjal 5 ge exempel på geometriska avbildningar som kongruens, likformighet och 9 visa god förmåga i att auskultera, reflektera över och muntligt och skriftligt presentera en lektion i partnerskolan rörande något relevant område ur kursens matematiska innehåll 10 använda olika metoder att demonstrera och laborera i matematik som bygger på matematikdidaktisk forskning eller beprövad erfarenhet Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 hp Problemlösning (INL1), 1 hp Forskningsartikel (INL2), 1 hp Fältstudierapport (PRO1), 1 hp Tentamen (TEN1), 4,5 hp visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Diskret matematik, 7,5 hp MMA122 G1N MA120 - Mängdlära. Aritmetik. Rekursion och induktion. Kombinatorik och sannolikhet. Grafteori. Logik. Vidare ska minst ett av följande moment ingå: - Automater och formella språk. - Relationer och funktioner. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna Muntlig tentamen (TEN1), 4,5 hp 1 förklara de begrepp som ingår i kursen på ett sätt som är anpassat efter Muntlig och skriftlig presentation av mottagarens förkunskaper, och redogöra för någon tillämpning inom vart och ett lösta problem (ÖVN2), 3 hp av kursens delområden. 2 hantera de mängdalgebraiska räknesätten och modellera problem med mängdalgebraiska medel, samt redogöra för sambandet med satslogik och boolesk algebra. 3 formulera och tolka påståenden i predikatlogisk notation. 4 redogöra för primtals- och delarbegreppen och tillämpa Euklides algoritm i problemlösning, såsom för att lösa linjära modulära ekvationer. 5 genomföra induktionsbevis och lösa problem som bygger på rekursion. 6 redogöra för och tillämpa grundläggande metoder och principer inom kombinatorik och sannolikhetslära. 7 använda grundläggande grafteoretisk terminologi och modellera problem med grafteoretiska medel. Dessutom förväntas studenten förvärva kunskaper och färdigheter i enlighet med minst ett av målen nedan: 8 konstruera och uttolka funktionen av automater och redogöra för sambandet med reguljära språk. 9 redogöra för begreppen funktion och relation och avgöra vilka egenskaper olika relationer har. Då kursen ges på ett program ska detta programs behov vara styrande för valet. Matematikdidaktik med fokus på matematiska kompetenser och kartläggning av elevers kunskaper, 7,5 hp MAA G?? MA120 - Matematiska kompetenser enligt olika teoretiska ramverk. Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner kopplade till matematiska kompetenser. Matematikdidaktisk forskning om matematiska kompetenser såsom begreppsförståelse, problemlösningsförmåga, räknefärdighet, resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och modelleringsförmåga. Konkreta, grafiska, språkliga, numeriska och symboliska representationsformer. Kopplingar mellan olika representationer. - Didaktiska aspekter av några för skolundervisningen relevanta begrepp från kurserna Vektoralgebra, Envariabelkalkyl och Diskret matematik. - Svenska elevers prestationer i internationella och nationella jämförelser. Hur man identifierar elever med behov av särskilt stöd och elever med behov av särskilda utmaningar. Elever med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Formativ bedömning, kartläggning av elevers kunskaper och betygssättning. Diagnostiska material och nationella prov. Hur man kommunicerar med eleven/föräldern frågor angående bedömning och elevens utveckling. Utformning av diagnoser och prov som testas med elever i fältskolan. Populärvetenskaplig litteratur i matematik. INL1, 2 hp. Fältstudierapport: Kartlägg en elevs kunskaper i aritmetik, algebra och geometri med hjälp av observationer, några nyckeluppgifter och en intervju. Skriv ett skriftligt formativt omdöme om eleven och beskriv hur du kommunicerar detta med eleven/föräldrarna. INL2, 2 hp, Presentation av två matematikdidaktiska forskningsartiklar som berör några kursdelar. (Inlämningsuppgifterna ska även presenteras muntligt.) INL 3, 3,5 hp. Fortlöpande examination av olika projektuppgifter både enskild och i grupper samt skriftliga och muntliga redovisningar från fältstudier i fältskolan. 106 av 133

124 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Sannolikhetslära och statistik för lärare, 7,5 hp MMA018 Matematikdidaktik med fokus på matematiska laborationer och experimentella arbetssätt, 7,5 hp MAA Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination G1N MA120 Elementära statistiska metoder, felkällor, Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna Muntlig och skriftlig redovisning presentation av statistiska material, tolkning 1 presentera ett statistiskt material grafiskt och redogöra för olika elementära (INL1), 4,5 hp och kritisk granskning av skalor. Skriftlig och/eller muntlig tentamen undersökningsresultat. Sannolikhetsbegreppet, 2 ange olika typer av urval och analysera felkällor. (TEN1), 3 hp diskreta och kontinuerliga slumpvariabler, Venndiagram, betingning, oberoende händelser, kombinatorik, binomialfördelning, hypergeometrisk fördelning, normalfördelning, exponentialfördelning, läges- och spridningsmått. G?? MA120 Matematiska laborationer på grundskolan och på gymnasieskolan. Laborationernas olika roller i lärandeprocessen. Teoretisk bakgrund. Lärarens roll under laborationen. Matematiska lekar. Laborativt material från vanligt papper till interaktiva program. Geogebra. Laborationernas roll i elevernas begreppsbildning. Geobräde. Datorer. Interaktiva skrivtavlor. Färdiga laborationer samt anpassning och variation. Konstruktion av egna laborationer. Experimentella arbetssätt i matematikundervisning. Planering, genomförande och utvärdering av matematiska laborationer med en elevgrupp i fältskolan. Hemlaborationer. Learning study. 3 definiera matematisk sannolikhet och räkna med snitt, union och komplement till mängder. 4 räkna med betingade sannolikheter och avgöra om två händelser är oberoende och skilja på diskreta och kontinuerliga slumpvariabler. 5 avgöra om en funktion är en täthetsfunktion samt bestämma och skissa fördelningsfunktioner. 6 redogöra för och beräkna olika läges- och spridningsmått. 7 redogöra för och använda binomialfördelning, hypergeometrisk fördelning, normalfördelning och exponentialfördelning. 8 relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor genom att använda matematisk teori vid studier av exempel och modeller PRO1 3,5 hp Fältstudierapport, Learning Study, Skriftlig och muntlig dokumentation och redovisning av fyra matematiklektioner som innehåller matematiska laborationer i partnerskolor som planeras och genomförs av en studentgrupp och utvärderas som en Learning Study. EXA1, 3,5 hp, Kontinuerlig examination i form av inlämningsuppgifter och redovisningar. INL1, 1 hp, Presentation av en matematikdidaktisk forskningsartikel som berör några kursdelar. (Inlämningsuppgifterna ska även presenteras muntligt.) visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Differentialekvationer, numeriska metoder och analysens grunder för lärare, 7,5 hp MAA G?? MA120 Analys av ordinära differentialekvationer och differensekvationer samt därtill hörande tillämpningar. Ordinära differentialekvationer av första ordningen. Autonoma differentialekvationer. Modellering med första ordningens differentialekvationer. Differensekvationer. Existens och entydighet. Numeriska metoder för t ex ekvationslösning. MATLAB-programpaket. Grundläggande begrepp och satser med bevis om reella tal och funktioner. INL1, 1,5 hp. Inlämningsuppgifter och tester. TEN1, 5 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. INL2, 1 hp Skriftlig och muntlig presentation av en matematikdidaktisk forskningsartikel som berör någon kursdel. Problemlösning för lärare, 7,5 hp MAA A?? MA120 Matematiska uppgifter och matematiska problem. Problembegrepp. Problemtyper. Problemlösningsstrategier. Rika matematiska problem. Problemlösningens olika funktioner. Historisk överblick över problemets olika funktioner i den svenska matematikundervisningen. Hur läraren utvecklar elevernas matematiska problemlösningsförmåga. Problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Matematisk kommunikation i olika former. Lärarens roll vid matematiska diskussioner utgående från elevernas olika idéer och representationer. Planering, genomförande och utvärdering av ett problemlösningspass med en elevgrupp i partnerskolan. INL1, 4 hp Kontinuerlig examination genom skriftliga och muntliga redovisningar av olika relevanta problemlösningar enskilt och i grupper. PRO1, 2,5 hp (Fältstudierapport) Planera, genomför och utvärdera ett problemlösningspass med en elevgrupp i partnerskolan. INL 2, 1 hp Skriftlig och muntlig redovisning av en matematikdidaktisk forskningsartikel som har koppling till kursens innehåll. Flervariabelkalkyl, 7,5 hp MAA152 Matematiska strukturer för gymnasielärare, 7,5 hp MAA G1F MA120 - Topologiska grundbegrepp i Rn öppen mängd, rand till en mängd, sluten mängd, begränsad mängd, kompakt mängd - Reellvärda funktioner av flera reella variabler: definitionsmängd, värdemängd, gränsvärde, kontinuitet, partiell deriverbarhet, differentierbarhet, differentialer, kedjeregeln, gradienter, riktningsderivator - Optimering: stationära punkter, lokala extremvärden, globala extremvärden, optimering med bivillkor, Lagranges multiplikatormetod - Vektorvärda funktioner: partikelrörelse i rummet, parametrisering av kurvor, båglängd, krökning, krökningsradie, krökningscentrum - Multipelintegraler: dubbelintegraler, trippelintegraler, iterationer, variabelsubstitutioner (särskilt till cylindriska och rymdpolära koordinater), generaliserade multipelintegraler - Tillämpningar av multipelintegraler: areor av ytstycken, volymer av kroppar - Vektoranalys: gradient, divergens, rotation, kurvintegraler, konservativa fält, Greens formel, ytintegraler, flödesintegraler, Stokes sats, Gauss sats A?? MA120 Studenten får fördjupad kunskap om några abstrakta algebraiska strukturer och deras förekomst i gymnasieskolans matematik. Gruppbegreppet med några grundläggande egenskaper. Ändliga och oändliga grupper. Ringar med några grundläggande egenskaper. Kroppar med några grundläggande egenskaper. Kroppsutvidgningar. De reella talen och de komplexa talen som kroppsutvidgningar av de rationella talen. Geometriska konstruktioner betraktade med hjälp av algebraiska strukturer. Några koder. Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1 analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2 förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3 bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4 bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5 tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6 kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7 analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8 bestämma dubbel- och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9 bestämma och tolka kurv- och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10 tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser Enligt MAA152: Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 hp Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 hp Enligt ansökan om examenstillstånd: INL1, 2,5 hp. Inlämningsuppgifter och tester. TEN1, 4 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen INL 2, 1 hp, Fältstudierapport: Hålla ett undervisningspass som har beröring kursens innehåll. TEN1, 5 hp, skriftlig tentamen gällande kursens matematiska innehåll. INL2, 1 hp Skriftlig och muntlig presentation av en matematikdidaktisk forskningsartikel som berör någon kursdel. PRO1, 1,5 hp, Fältstudierapport: Planera, genomföra och utvärdera ett undervisningspass i partnerskolan som har anknytning till kursens innehåll. 107 av 133

125 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Inledning till topologi med problemlösning, 7,5 hp MAA Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination A?? MA120 Vad är topologi? Funktioner och INL1, 2 hp. Skriftlig och muntlig homeomorfismer. Mångfalder. Klassificering för redovisning av uppgifter och texter. kompakta ytor. Eulerkarakteristik. Färga kartor PRO1, 1.5 hp. Projektuppgift med på ytor. Grafer och topologi. Knutteori. skriftlig och muntlig redovisning: Polynomiala invarianter. Grundläggande uppgifter med topologisk bakgrund topologiska begrepp. En- och tvådimensionella på grundskolan och på existenssatser. Algebrans fundamentalsats med gymnasieskolan. några tillämpningar. TEN1, 3 hp. Skriftlig och/eller muntlig tentamen. PRO2, 1 hp, Fältstudierapport: Planera, genomföra och utvärdera ett undervisningspass i partnerskolan med anknytning till något av kursens innehåll. visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Matematikdidaktik med fokus på planering, organisering och utvärdering av gynnsamma lärandemiljöer, 7,5 hp MAA A?? MA120 Hur man planerar, organiserar och kontinuerligt utvärderar matematikundervisningen utifrån elevers olika förutsättningar (pedagogiska planeringar). Differentiering/individualisering av undervisning: t ex dynamiska grupper, ämnesfördjupning, acceleration. Användning av läromedel och annat undervisningsmaterial som t ex webbaserat material och konkretiserande/laborativt material och IKT på ett ändamålsenligt sätt. Verktyg för att kritiskt granska läromedel och annat undervisningsmaterial, spel och lekar i förhållande till sin elevgrupp. Planering på längre sikt för 7-9. ÅK perspektiv. Övergångsproblematik mellan grundskola och gymnasieskola samt gymnasieskola och universitet. Några viktiga händelser i matematikundervisningens historia. Kursplaner och läroplaner i förändring. Interkulturella aspekter. PRO2, 3 hp (fältstudierapport) Planering, genomförande och utvärdering av en längre undervisningsperiod i matematik utifrån en kartläggning som studenten först gjort på elevers förkunskaper och intressen i en klass i fältskolan. INL2 1,5 hp Skriftlig och muntlig redovisning av en läroboksanalys. INL3 1,5 hp Skriftlig och muntlig redovisning av matematikundervisning i ett annat land. INL4 1,5 hp Skriftlig och muntlig redovisning av relevanta spel och lekar på ett valfritt område. Självständigt arbete (examensarbete) Matematik, 15 hp MAA Politik och förvaltning för lärare, 15 hp SKA115 A1E MA120 Utarbetande av ett självständigt examensarbete som uppfyller kraven på vetenskaplighet kring en matematikdidaktisk frågeställning. Arbetets uppläggning skall beskrivas i en skriftlig arbetsplan som skall godkännas av examinator. Förutom det självständiga arbetet omfattar kursen litteratursökning, litteraturstudier och seminarier. G1N SH120 Kursen behandlar två av statsvetenskapens grundläggande subdiscipliner. Med avstamp i antikens Grekland studeras hur föreställningar om människan, samhället och staten utvecklats genom tiderna. Centralt i kursen är hur upplysningstidens politiska teorier lagt grunden för de senare framväxande politiska ideologierna och hur de utvecklats i vår tid. Vid sidan om de klassiska ideologierna liberalism, konservatism och socialism i olika tappningar ägnas intresse åt mer moderna ideologier som ekologism och feminism. Fortsättningsvis behandlar kursen den svenska representativa demokratins funktionssätt. Kursen tar upp det politiska systemets olika delar och hur dessa regleras i den svenska författningen, liksom den historiska framväxten av detta system. Kursen ger också en introduktion till samhällskunskapsdidaktiken. Efter avslutat examensarbete ska studenten kunna 1 visa en god förmåga att planera, utföra, rapportera och försvara ett vetenskapligt projekt 2 beskriva teoretiska och metodologiska aspekter av relevans för ett vetenskapligt arbete inom ämnet matematikdidaktik 3 teoretiskt fördjupa en diskussion kring ett valt matematikdidaktisk ämnesområde 4 skriftligt och muntligt genomföra en välstrukturerad presentation av resultaten från arbetet Efter kursens första moment (politik) ska studenten kunna 1 beskriva och jämföra teorier i den politiska idéhistorien 2 diskutera och kritiskt analysera olika tänkares politiska föreställningar 3 redogöra för olika politiska ideologiers innehåll, historiska rötter och utveckling 4 jämföra äldre politiska ideologier i förhållande till nyare ideologier 5 argumentera kring den politiska filosofins grundläggande frågor och olika ställningstaganden Efter kursens andra moment (förvaltning) ska studenten kunna 6 redogöra för den svenska demokratins funktionssätt och ansvarsförhållandet mellan olika politiska institutioner 7 sammanfatta den svenska författningens grundläggande principer 8 beskriva och relatera olika nivåer i det politiska systemet, däribland den statliga förvaltningens och kommunala självstyrelsens roll 9 redogöra för det politiska systemets historiska bakgrund och förstå tidigare politiska striders betydelse för dagens ordning 10 förstå skillnaden mellan författningen och praktisk politik med den betydelse parti- och organisationsväsendet har för den svenska demokratin Efter kursens tredje moment (samhällskunskapsdidaktik) ska studenten kunna 11 översiktligt redovisa innebörden av samhällskunskap, samhällskunskapsdidaktik och begreppet samhälle 12 redovisa eller ge exempel på hur undervisning i samhällskunskap bedrivs eller har bedrivits UPS1, 15 hp. Det självständiga arbetet redovisas i form av en uppsats med oppositionsförfarande. Studenten ska också själv opponera ett arbete både skriftligt och muntligt. Tentamen (TEN1), 5,5 hp Tentamen (TEN2), 5,5 hp Inlämningsuppgift (INL1), samhällskunskapsdidaktik, 1,5 hp Inlämningsuppgift (INL2), 1,5 hp Seminarium (SEM1), 0,5 hp Seminarium (SEM2), 0,5 hp Jämförande politik för lärare, 7,5 hp SKA116 G1N SH120 Kursen behandlar grundläggande begrepp inom den jämförande politiken och fokuserar på det politiska systemets olika aspekter och dess viktigaste aktörer. Särskilt uppmärksammas demokratins olika utformning, både idémässigt och institutionellt, i olika länder. Kursen tar också upp hur demokrati och demokratisk fostran tas upp i samhällskunskapsämnet. Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1 redogöra för centrala begrepp inom den jämförande politiken 2 översiktligt beskriva och jämföra politiska system i olika länder 3 muntligt argumentera för olika ståndpunkter när statsvetenskapliga frågeställningar behandlas i seminarieform 4 redovisa och diskutera innebörden av den demokratiska fostran i samhällskunskapsämnet samt ge exempel på hur detta praktiskt sker i skolan Salstentamen (TEN1), 5,5 hp Inlämningsuppgift (INL1), fältstudie samhällskunskapsdidaktik, 1,5 hp Seminarium (SEM1), 0,5 hp Internationell politik för lärare, 7,5 hp SKA109 G1N SH120 Kursen behandlar för studiet av internationell politik grundläggande teorier och begrepp. Kursen behandlar även det internationella politiska systemets framväxt och funktionssätt idag. EU:s roll och funktionssätt ägnas därvidlag särskild uppmärksamhet. Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1 redogöra för grundläggande teorier och begrepp inom internationell politik. 2 redogöra för de grundläggande dragen i hur det internationella politiska systemet växt fram och idag fungerar, särskilt EU:s roll. 3 muntligt argumentera för olika ståndpunkter när statsvetenskapliga frågeställningar behandlas i seminarieform Salstentamen (TEN2), 5,5 hp Inlämningsuppgift (INL1), 1,5 hp Seminarium (SEM1), 0,5 hp Medborgarskap, individ och samhälle för lärare, 15 hp SOA130 G1N SH120 Samhällsekonomi - introduktion till ekonomisk historia, 15 hp EHA100 G1N SH120 Kursen består av tre moment: Moment I, Samhällskunskapsdidaktik Moment II, Samhällsekonomi Moment III, Ekonomisk historia Efter genomförd kurs ska studenten kunna Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp 1 redovisa grundläggande insikter i samhällskunskapsämnets didaktik, utveckling, Seminarium (SEM1), 2 hp organisation, mål, och metoder samt styrdokument Tentamen (TEN1), 5 hp 2 översiktligt redogöra för de ekonomiska teoriernas och idéernas utveckling Tentamen (TEN2), 5 hp 3 uppvisa grundläggande kunskaper i makro- och mikroekonomi samt kunna redogöra för de viktigaste alternativa teoribildningarna 4 redogöra för hur den ekonomiska praktiken ser ut i dagens samhälle 5 översiktligt redogöra för den ekonomiska utvecklingen med betoning på utvecklingen från den industriella revolutionen fram till idag 6 uppvisa grundläggande insikter i olika ekonomiska system och hur dessa har kommit till uttryck i historien 7 uppvisa insikter i den ekonomisk-historiska bakgrunden till moderna samhällsfenomen som ekonomiska kriser, globalisering, hållbar utveckling och industrialiseringsförlopp 8 uppvisa god muntlig och skriftlig förmåga till kommunikation samt kunna argumentera för och uppvisa ett kritiskt förhållningssätt till olika samhällsekonomiska ståndpunkter 9 formulera mål och planera undervisning i samhällskunskap avseende samhällsekonomi 108 av 133

126 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Demokratins problem, 7,5 hp SKA106 Nivå Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination G1F SH120 Kursen behandlar olika demokratiteoretiska Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna Tentamen, 7,5 hp frågeställningar utifrån vår tids demokratiska 1 kritiskt diskutera olika sätt att definiera demokrati utmaningar, t.ex. medias ökade makt, ITutvecklingen 2 pröva olika tänkbara argument för och emot demokrati och de politiska problemens 3 vis förståelse för skillnaden mellan demokrati som teoretiskt/analytiskt begrepp, globalisering. Vidare belyses frågan om normativt ideal och faktiskt styrelseskick intresseorganisationernas roll i demokratin, 4 redogöra ingående för olika demokratiteorier och utifrån dessa värdera olika samt förutsättningarna för lyckosamma förslag till demokratiförnyelse demokratiseringsprocesser i länder med ickedemokratiska 5 redogöra ingående för och kritiskt förhålla sig till olika teorier inom den styrelseskick. empiriska demokratiforskningen visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Miljö och politik, 7,5hp SSK105 G1N SH120 Kursen behandlar ekologismens politiska teori, miljöpartier och miljöorganisationer i Sverige och andra länder, internationellt miljösamarbete, samt miljöpolitik som förvaltningsproblem på olika nivåer i det politiska systemet. Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna Seminarier, inlämningsuppgifter och 1 ta ställning till olika uppfattningar inom ekologismens politiska teori salstentamen (TEN1), 7,5 hp 2 förklara hur och varför miljörörelsen organiserats på olika sätt i olika länder 3 diskutera förutsättningarna för ett framgångsrikt internationellt miljösamarbete 4 redogöra för och kritiskt diskutera olika sätt att implementera miljöpolitik 5 förstå samspelet mellan olika politiska nivåer vid implementeringen av miljöpolitik Födjupning i sociologi, 15 hp SOA SH120 Statsvetenskapliga problem och metoder, 15 hp SKA SH120 Självständigt arbete (examensarbete) Samhällskunskap, 15 hp SKA Produkt- och processutveckling, introduktion, 7,5 hp SH120 G1N PPU106 Kursen syftar till att introducera studenten i ämnet produkt- och processutveckling. Studenten skall kunna påvisa att den: 1. tillägnat sig medvetenhet om högskolestudier 2. tillägnat sig medvetenhet om vetenskaplighet 3. har en grundläggande insikt om hållbar produktutveckling 4. har en grundläggande insikt om hållbar produktion 5. har en grundläggande insikt om hållbar logistik 6. kan identifiera industriell design, design management 7. kan beskriva ingenjörsrollen 8. kan beskriva ingenjörens hederskodex 9. kan redogöra för etik och moralfrågor 10. har en insikt om projektarbetets metodik Inlämningsuppgift (INL1), Personlig presentation, individuell uppgift, 1 hp, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift (INL2), Modellarbete, individuell uppgift, 2 hp, betyg 3, 4 eller 5 Inlämningsuppgift (GRU1), Funktion, gruppuppgift, 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift (PRO1), Projektarbete med gruppuppgift, 3 hp, betyg 3, 4 eller 5 L1-10 Produktutveckling 1 för lärare, 5,5 hp G1F PPU209 Kursen syftar till att ge studenterna en Efter avslutad kurs skall studenten kunna: grundförståelse för produktutvecklingsprocessen 1 Arbeta strukurerat i projektgrupp och ge svar på bl a följande frågor: Hur kan idéer 2. Beskriva produktutvecklingens generella process samt flera ingående metoder utvecklas till framgångsrika affärsmöjligheter och 3. Använda metoder för idégenerering, konceptval, funktionsanalys och att finna konkurrenskraftiga produkter? Hur ser produktlivscykeln ut? Vilka praktiska metoder kundbehov samt känna till ytterligare metoder för produktutveckling 4. Ställa upp en kravspecifikation och verktyg finns att utnyttja i de olika 5. Beskriva didaktiska moment och metoder för produktutveckling vid produktutvecklingsstegen? Hur kvalitets- och produktutvecklingsarbete i projektform miljösäkras produktutvecklingsprocessen samt 6. Redogöra för hur man når hållbar produktutveckling att ge studenten träning i att arbeta i en industriell projektgrupp. 7. Redovisa projekt muntligt och skriftligt på ett strukurerat sätt Inlämningsuppgift (INL1), inlämningsuppgift i produktutveckling, 0,5 hp, examinerar lärandemål 3, betyg U, G Projekt (PRO1), projektuppg., 2,5 hp, examinerar lärandemål 1-7, U, G Tentamen (TEN1), 2,5 hp, salstentamen, examinerar lärandemål 1-4 och 6, U, 3, 4, 5. L1-4 + L6-7 L5 Didaktisk introduktion till design och produktutveckling, 2 hp G1F OAU187 Kursen ska introducera studenten till didaktiska frågor inom teknikområdet design och produktutveckling. Efter avklarad kurs ska studenten kunna INL1, inlämningsuppgifter, 2hp, 1. diskutera och reflektera över sin yrkesroll och ämneskompetens inom design och avseende lärandemål 1, betyg produktutveckling Underkänd (U) eller Godkänd (G). L1 L1 L1 L1 L1 CAD grundkurs, 7,5 hp G1N PPU107 Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i att skapa digitala Studenten ska kunna påvisa att den: 3D-geometrier med hjälp av ett CAD-program. I 1. kan utnyttja ett modernt CAD-program för att själv skapa solidmodeller, kursen ingår även grundläggande kunskaper i att tolka och framställa tekniska ritningar. sammanställningar och ritningar 2. kan förstå och beskriva hur tekniska ritningar är uppbyggda 3. kan granska maskinritningar på en grundläggande nivå 4. kan tillämpa regler och standarder för att på egen hand framställa tekniska ritningar med inriktning mot maskinkonstruktion Inlämningsuppgift (INL1), Inlämningsuppgift CAD. Individuell inlämning, 2,5 hp, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift (INL2), Inlämningsuppgift Ritteknik. Individuell inlämning, 2 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), Examination av CAD, 3 hp, betyg 3, 4 eller 5 L1-4 Industridesign, introduktion, 7,5 hp G1F PPU208 Kursen syftar till att, utifrån Human Centered Design (HCD), ge studenterna grunderna till produktutvecklingsprocessen, designmetoder och designverktyg. Studenten ska efter avslutad kurs ha: 1. En grundläggande insikt om produktutvecklingsprocessen, 2. Tillägnat sig designmetodik (HCD), 3. Tillägnat sig designverktygen, 4. Kunskap om projektarbetets startfas, 5. Insikt om olika analysmetoder 6. tillägnat sig designretorik och argumentation. Inlämningsuppgift (INL1), Projektbeskrivning, individuell uppgift, 1 hp, (examinerar lärandemål 4 och 5), betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) Inlämningsuppgift (INL2), Designbrief, individuell uppgift, 1,5 hp, (examinerar lärandemål 2), betyg Underkänd, 3, 4 eller 5 Inlämningsuppgift (INL3), Semiotik, analys, individuell uppgift, 2 hp, (examinerar lärandemål 3), betyg Underkänd, 3, 4 eller 5 Gruppuppgift (GRU1), Argumentation, 1 hp, (examinerar lärandemål 6), betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) Projektuppgift (PRO1), Projektarbete med tillverkning, 2 hp, (examinerar lärandemål 1), betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) L av 133

127 ÄMNESLÄRAREXAMEN GYMNASIET Ingående kurser FN 1:2016 Högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen inriktning gymnasiet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Elkunskap för lärare, 7,5 hp G1F ERA118 Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ellära, elektronik och elmaskiner. Områdestillhörighet Innehåll Lärandemål Examination Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. tillämpa kretstekniska lösningsmetoder i lik- och växelströmskretsar 2. lösa växelströmsproblem med hjälp av visardiagram 3. redogöra för begreppet effektanpassning samt lösa problem med symmetrisk last i trefasnät 4. beskriva och tillämpa j-omega-metoden på enkla växelströmskretsar och dimensionera komponenterna i en växelströmskrets med faskompensering 5. redogöra för begreppet dopad halvledare samt dimensionera enkla kretsar med diod, zenerdiod och transistor 6. redogöra för operationsförstärkarens egenskaper samt dimensionera enkla förstärkarkretsar med operationsförstärkare 7. redogöra för asynkronmotorns arbetsprincip och varvtalsstyra denna med hjälp av en frekvensomriktare 8. lösa enkla kopplingsproblem med en PLC 9. utveckla eget undervisningsmaterial för att genomföra laborationer med elever Inlämningsuppgift med laborationer (INL1), 2,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5 hp, betyg 3, 4 eller 5 visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande L1-8 L9 visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Teknikdidaktik för lärare, 7,5 hp G1F OAU186 Kursen ska ge studenten inblickar i teknikdidaktik och i teknik som kunskapsområde. Olika perspektiv inom teknik belyses såsom etik, genus, teknikhistoria samt entreprenörskap och IKT-användning. Dessutom ger kursen vissa internationella utblickar rörande teknikundervisning. Kursen ska ge studenten förståelse för skolämnet teknik. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. jämföra olika perspektiv på och definitioner av teknik samt teknik som företeelse, skolämne och högskoleämnen 2. beskriva och jämföra olika teknikdidaktiska traditioner och teorier som rör elevers lärande och begreppsbildning i teknik 3. redogöra för teknikens särart som mänsklig aktivitet, de behov, drivkrafter och villkor som legat till grund för teknikens utveckling samt visa kunskap om hur dagens samhälle påverkar natur, människa och miljö samt relatera sina kunskaper till internationella kontexter 4. diskutera och reflektera över genusaspekter, etiska och globala perspektiv kopplade till teknik 5. utifrån nationella och lokala styrdokument för teknik samt ämnesdidaktisk forskning göra medvetna didaktiska val och internationella jämförelser 6. diskutera och reflektera över sin yrkesroll och ämneskompetens med tanke på hur man kan ta vara på elevers erfarenheter av teknik SEM1, seminarium, 2,5hp, aktivt deltagande i seminarium och studiebesök avseende lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). PRO1, fältstudie, 1hp, avseende lärandemål 1, 2, 4, 5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) INL1, inlämning, 4hp, avseende lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U), Godkänd, eller Väl Godkänd (VG). För VG på kursen krävs VG på INL1. L1-6 L5 L4, L6 L1, L5 L6 L6 L1-2, L4-6 L4 L2 L6 Produktionsteknik, 7,5 hp G1N PPU104 Kursen skall ge kunskaper om tillverkningsmetoder och utrustning inom tillverkningsindustrin för olika produkttyper och material. Hur en viss design påverkar valet av tillverkningsmetoder och materialval med avseende på kostnad, tid och seriestorlek. I kursen genomförs ett projektarbete för att belysa kopplingen mellan design och produktionsmöjligheter. Inom projektet ska studenten kunna analysera ett enkelt design/bearbetningsproblem, söka information och ta fram ett lösningsförslag på problemet. Resultatet av projektarbetet dokumenteras i en rapport som även ska presenteras muntligt. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förklara och ge exempel på utfall, mätresultat och mätnoggrannhet vid användning av mätdon 2. redogöra för innebörden av grundläggande begrepp inom tillverkningsteknik 3. påvisa förståelse för och kunna beskriva de vanligaste tillverkningsmetoderna inom verkstadsindustrin 4. påvisa förståelse för verktyg och verktygsproblematik 5. visa kunskap om hur materialegenskaper påverkas av tillverkningsmetoder 6. välja hållbara kombinationer av tillverkningsmetoder/ arbetsmaterial/ design 7. visa förståelse för hur maskiner inom verkstadsindustrin fungerar och dess möjligheter och begränsningar 8. visa förmåga att i grupp ta fram produktionstekniskt underlag 9. visa förmåga till skriftlig och muntlig presentation avpassad för produktionsteknisk kontext Laboration (LAB1), Laboration mätteknik (gruppvis), 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Inlämningsuppgift (INL1), Inlämningsuppgift i CAM. Individuell inlämning,1 hp, betyg Godkänd (G) Projektuppgift (PRO1), Gruppuppgift, 2,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), Examination av litteraturstudier, 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 L1-9 Miljöteknik för lärare 7,5 hp G1F MTK101 Kursen riktar sig till studenter inom lärarprogram Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Seminarium (SEM1) 1 hp, betyg samt yrkesverksamma lärare inom området teknik. 1. Ange orsakssamband för de vanligaste förekommande miljöproblemen på Godkänd (G) LM: 1, 3, 4, 7 Kursen ska ge goda kunskaper om miljöproblem på global, regional och lokal skala som är relaterade till global, regional och lokal nivå Laboration (LAB1) 2,5 hp, betyg främst teknik men också andra relevanta 2. Förklara begreppet miljöteknik och dess roll inom teknikområdet Godkänd (G) övergripande miljöproblem. Kursen ger också goda 3. Ge exempel på miljöproblem som skapas vid tekniska tillämpningar och LM: 8, 9 kunskaper om hur miljöteknik kan tillämpas för att byggnation, och hur dessa kan påverka luft, vatten och mark minska eller förhindra dessa problem. Kursen 4. Förklara miljötekniska metoder för att förhindra eller reducera effekter av Tentamen (TEN1) 4 hp, betyg (3, 4, 5) LM: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 fokuserar på miljöproblem relaterade till tekniska miljöproblem relaterade till tekniska tillämpningar och byggd miljö, samt utföra tillämpningar och hur dessa påverkar kvalitén av luft, enklare mätningar och analyser vatten och mark. Miljötekniska metoder och lösningar 5. Använda relevant svensk lagstiftning relaterad till teknik och miljö för att mäta och förhindra negativ miljöpåverkan 6. Ange relevant internationell lagstiftning relaterad till teknik och miljö kommer behandlas under kursen, samt övergripande 7. Förklara hur miljökonsekvensbeskrivning används för att minimera kunskap om miljökonsekvensbeskrivning och dess roll miljöpåverkan vid tekniska tillämpningar. inom teknikområdet. Kursen innehåller också praktiska moment där studenterna lär sig enklare 8. Genomföra laborativa moment inom ämnet miljöteknisk samt skriftligt laborativa metoder inom ämnet miljöteknik, samt redogöra för och tolka resultaten laborationsdidaktik. 9. Behärska laborationsdidaktik inom ämnet miljöteknik L1-8 L9 Energiteknik för lärare 7,5 hp Byggnadsteknik för lärare 7,5 hp X X Självständigt arbete för tekniklärare 15 hp X X 110 av 133

128 Datum Ärende MDH /14 BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Utredning om pedagogik i det beteendevetenskapliga programmet Bakgrund Ärendet startade som ett uppdrag i givet av rektor i verksamhet, uppdrag och budget 2013 (VUB 2013) riktat till akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) samt akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och bestod i att utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Ärendet har sedan diskuterats både av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt av fakultetsnämnden under våren 2014 och Vid fakultetsnämndens möte den 4 juni 2015 beslutade nämnden följande: att att att föreslå rektor att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet, uppdra åt akademi HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne, åtgärdsplanen ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober för att behandlas på fakultetsnämndens sammanträde den 10 december, att att att uppdra åt berörda akademier att utifrån översyn, åtgärdsplan och konkretiserade samläsningsmöjligheter, om så krävs, lämna förslag på reviderad utbildningsplan, förslag på reviderad utbildningsplan ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober får att behandlas av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november, samt fakultetsnämnden om två år gör en uppföljning av det beteendevetenskapliga programmet for att se hur antalet studenter som väljer pedagogik har utvecklats 111 av 133

129 Problembeskrivning Uppdraget från fakultetsnämnden i juni 2015 till akademierna UKK och HVV var att göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne. På utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå möte den 18 november skedde en delavstämning med Eva Edström (pedagogik) och Agneta Brav (psykologi). Delavstämningen från utskottets möte har nu mynnat i en skriftlig rapport som fakultetsnämnden har i uppdrag att följa upp efter beredning av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Faktasammanställning Den rapport som akademierna har lämnat in, se bilaga 2, fokuserar på fem punkter: C-kursen och möjliga alternativ - en kortfattad redogörelse där akademierna beskriver att det inte finns möjligheter till samläsning av vetenskapsteori och metod i kurserna i sociologi respektive pedagogik på hp nivån. En motivering är att både sociologi och pedagogik fått omdömet mycket hög kvalitet av UKÄ. I beslutet från fakultetsnämnden var utredningen om samläsning inte begränsad till någon specifik del av utbildningen utan samläsningsmöjligheterna skulle ses över generellt. Pedagogik-vad är det på MDH Fokusgrupper med studenter som är planerat till våren 2016 Ett gemensamt program men med olika valbara ämnen Färre valbara alternativ - Akademierna skriver att det är betydligt färre studenter idag som tas in på programmet och därmed färre studenter per inriktning? Bifogat till rapporten finns också antagningsstatistik för det beteendevetenskapliga programmet som sammanfattas i följande diagram fördelat på de tre inriktningarna. Antagningsstatistik per inriktning hp 8% 14% 20% 20% 3% 3% 11% 6% 25% 30% 35% 37% 72% 66% 73% 67% 54% 57% Psykologi Sociologi Pedagogik 112 av 133

130 Antagningsstatistik per inriktning hp 9% 11% 12% 5% 6% 14% 21% 28% 20% 27% 34% 40% 70% 61% 67% 68% 61% 46% Psykologi Sociologi Pedagogik Avslutningsvis skriver akademierna att studentantagningarna inom fristående kurser i pedagogik har ökat och att det i kombination med programstudenter från det beteendevetenskapliga programmet utgör ett tillräckligt stort studentunderlag för att motivera kandidatexamen, vilken i sig inte har ifrågasatts. I underlaget till utskott och nämnd våren 2015 fanns en tabell med antal studenter som läser pedagogik totalt vid högskolan och hur många av dem som kommer från det beteendevetenskapliga programmet. Tabellen nedan är uppdaterad med statistik för I tabellen anges antal studenter som HÅS (helårsstudenter=antal studenter*antalet hp/60). Faktaruta 1 (HÅS pedagogik): Pedagogik År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Totalt 19,8 15, ,5 Antal från BVP 11,9 8,9 2,5 7,5 2,4 Andel från BVP 60% 56% 42% 39% 32% Antal fristående 7,9 6,9 3,5 11,5 5,1 Pedagogik År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Totalt 11,1 15,1 12,5 11,4 7,0 Antal från BVP 4,9 6,6 5,8 2,7 1,7 Andel från BVP 44% 44% 46% 24% 24% Antal fristående 6,2 8,5 6,7 8,7 5,3 Överväganden Enligt uppdraget skulle akademierna UKK och HVV tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne, detta har inte gjorts. Den av akademierna inskickade rapporten saknar helt en åtgärdsplan vilket beredningen uppfattar beror på att akademierna inte anser att en åtgärdsplan är nödvändig. Akademierna argumenterar i 113 av 133

131 rapporten för att det finns ett tillräckligt stort studentunderlag för att behålla kandidatexamen i pedagogik som ett alternativ inom det beteendevetenskapliga programmet. Statistiken för studenter som läser pedagogik respektive pedagogik vid högskolan visar dock inte det som lyfts i rapporten, att studentantagningen till fristående kurser inom pedagogik ökat. Vidare skriver akademierna att samtliga tre inriktningar behövs i det beteendevetenskapliga programmet och att det därför är viktigt att inte framhålla en inriktning. Den fördelning av antagna studenter som finns idag visar att även om akademierna inte vill framhålla någon inriktning då samtliga inriktningar är viktiga för programmet finns en stor skillnad i vad studenterna väljer. Under åren har 3-11% av studenterna på hp nivån valt att läsa pedagogik och 5-14% av studenterna på hp nivån har valt att läsa pedagogik. Detta innebär att det idag (precis som när uppdraget till akademierna från rektor ursprungligen gavs 2013) finns en stor snedfördelning inom programmet där 50-70% av studenterna väljer att läsa psykologi och 20-40% av studenterna väljer att läsa sociologi. I den rapport som akademierna har lämnat in finns ingen diskussion eller reflektion kring detta. Dessa fakta var bakgrunden till nämndens uppdrag till akademierna att utarbeta en åtgärdsplan för att attrahera fler studenter att välja pedagogik. I sin rapport har akademierna gjort ett ställningstagande att det inte finns möjligheter till samläsning för vetenskapsteori och metod på hp nivån för inriktningarna sociologi och pedagogik. I det underlag som lämnats in finns inte andra alternativ till samläsning nämnda. Bakgrunden till uppdraget från rektor 2013 har inte ändrats nämnvärt, det är fortfarande få studenter som väljer att läsa pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet. Det är också få studenter totalt sett på kurserna i pedagogik på respektive hp nivån. Kandidatexamen i pedagogik bedömdes av UKÄ 2014 ha en mycket hög kvalitet vilket bara ett annat lärosäte fick. Frågan är om antalet studenter är en kvalitetsfråga eller enbart en ekonomisk fråga? Beredning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå I utskottet föredrogs ärendet av handläggare och därefter följde en diskussion som främst berörde huruvida det var ett kvalitetsproblem att så få studenter väljer att läsa pedagogik som inriktning. Under diskussionen lyftes också att samtliga inriktningar på programmet fått omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet i UKÄ utvärderingen. Grunden för uppdraget att se över om inriktningen borde finnas kvar bestod främst i ekonomiska aspekter som ligger utanför fakultetsnämndens mandat. Diskussionen mynnade i att utskottet beslutade i enlighet med det andra förslaget till beslut dock med ett tillägg där man konstaterade att de tre ingående ämnena (psykologi, sociologi och pedagogik) fallit väl ut i UKÄ utvärderingen samt en precisering av att det är berörda akademichefer som är ansvariga för att genomföra åtgärder för att öka intresset bland studenter att välja inriktningen pedagogik. Beredningens rekommendation: 114 av 133

132 Baserat på det underlag som kommit in anser beredningen inte att akademierna har genomfört det av fakultetsnämnden givna uppdraget. Beredningens rekommendation är därför att fakultetsnämnden återremittera ärendet till akademierna HVV och UKK. 115 av 133

133 Pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet Frågan om pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet har utretts sedan Vid fakultetsnämndens sammanträde beslutades att pedagogiken ska behållas som inriktning och man uppdrog till HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne. I uppdraget ingår även att konkretisera samläsningsmöjligheter inom Vetenskapsteori och metod mellan sociologi och pedagogik. Utredningen ska enligt beslutet vara UFO tillhanda senast den 26 oktober. Samtidigt ska ev. reviderade utbildningsplan lämnas. Utredningen har av olika skäl inte kunnat göras i den takt som önskats vilket vi beklagar. C-kursen och möjliga alternativ I en första utredning kring frågan om pedagogiken som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet finns ett förslag att pedagogik och sociologi skulle kunna samläsa kurser i vetenskapsteori och metod i c-kursen. Diskussioner har påbörjades mellan ämnesföreträdare och berörda lärare för att se hur man skulle kunna kombinera ihop de existerande metodkurser så att båda ämnenas perspektiv och metoder finns representerade i kursen. En arbetsgrupp tillsattes med två lärare per ämne för utreda denna samläsningsmöjlighet. Resultatet av denna utredning bifogas separat (bilaga 1). Därmed finns inget behov av revidering av utbildningsplan eller inrättande av nya kursplaner (utöver en smärre ändring med anledning av att programmet inte längre ges på båda campusorterna Västerås och Eskilstuna varje termin). Pedagogik vad är det på MDH? Ämneskollegiet i pedagogik på UKK har en ständigt pågående diskussion om vad pedagogik på Mälardalens högskola har för inriktning och hur det kommer till uttryck i det Beteendevetenskapliga programmet. Ämnesföreträdaren leder en mindre arbetsgrupp som ser över texter som används både i undervisningen och som information på webben för att tydliggöra vad pedagogiken bidrar med för perspektiv inom programmet och som fristående ämne. Förslagen till texter kommer att behandlas på Ämneskollegiets sammanträden. Fokusgrupper med studenter Hur upplever studenterna det beteendevetenskapliga programmet och dess tre ämnen? På programrådet vid starten av höstterminen diskuterades att göra fokusgruppsintervjuer med studenter som läst både kurser i varje ämne och en kurs där alla ingår. Hur uppfattar de ämnena? Intervjuer är planerade att genomföras under vt-16. Ett gemensamt program men med olika valbara ämnen Programrådet är överens om att alla tre ämnena behövs i det Beteendevetenskapliga programmet. Med den utgångspunkten är det därför viktigt att man inte framhåller sitt eget ämne på bekostnad av andra ämnen. I all information till studenterna ska beskrivningarna av vad de olika ämnena bidrar med vara så objektiv som möjligt. Färre valbara alternativ? 116 av 133

134 En fråga som diskuterats under flera år är den om hur många valbara alternativ studenterna ska ha när de ska välja inför nivån. Hittills har psykologin haft tre alternativ (två per termin) medan sociologi och pedagogik haft varsitt. Idag är det betydligt färre studenter som tas in på programmet och därmed färre studenter per vald inriktning. Företrädare för psykologin vill behålla de alternativ som finns idag. Bifogas redovisning av studenternas val av inriktning (Antagningsstatistik urval 2 Beteendevetenskapliga programmet, bilaga 2). Ovanstående information var det underlag som redovisades vid utskottsmötet tillsammans med muntlig information om att studentantagningarna inom fristående kurser inom pedagogik ökat. Ökningen är av den volymen att fristående kurser tillsammans med inriktning pedagogik inom beteendevetenskapliga programmet tillsammans utgör tillräckligt studentunderlag för att motivera att kandidatexamen inom pedagogik i beteendevetenskapliga programmet ska vara möjlig även fortsättningsvis. Västerås För pedagogik: Eva Edström För psykologi: Agneta Brav För sociologi: Lena Hallström 117 av 133

135 Bilaga 2 Antagningsstatistik urval 2 Beteendevetenskapliga programmet (KP) Samläsning med studenter på fristående kurs (FK) för alla nedanstående kurser (KP=kurser inom program)* Ämne/nivå Ämne/kurs VT16 Ht15 Vt15 Ht14 Vt14 Ht13 Vt13 Ht12 Vt12 Ht11 Vt11 Ht10 Vt10 Psykologi 31- Inriktning arbetslivspsykologi Psykologi 31- Inriktning inst inst Psykologi Psykologi hälsopsykologi Inriktning socialpsykologi Sociologi Sociologi Pedagogik Pedagogik inst av 133

136 Uppdrag att utarbeta en konkretisering kring samläsningsmöjligheterna mellan pedagogik och sociologi i kursen Vetenskapsteori och metod inom Beteendevetenskapliga programmet arbetsgruppens utlåtande Uppdraget är formulerat på följande sätt: I VUB 2013 gav rektor i uppdrag att en utredning skulle göras kring pedagogik som valbart ämne inom det Beteendevetenskapliga programmet. Den första utredningen som gjordes återremitterades av Fakultetsnämnden för vissa kompletteringar. Kompletteringens behandlades av Fakultetsnämnden som då beslutade att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet. Samtidigt fick akademi HVV och UKK i uppdrag att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne samt att utifrån denna översyn även utarbeta en konkretisering kring samläsningsmöjligheter mellan sociologi och pedagogik i Vetenskapsteori och metod. Avdelningschefer och ämnesföreträdare har haft en första diskussion och kommit fram till att en arbetsgrupp behöver tillsättas som ser över de kursplaner som finns vad gäller Vetenskapsteori och metodkurser på grundnivå inom ämnena sociologi och pedagogik. Arbetsgruppen får i uppgift att presentera respektive utbildning samt se över möjligheten till samläsning mellan ämnena inom ramen för Vetenskapsteori och metod på nivå i sociologi och pedagogik. Till arbetsgruppen utsågs Karin Andersson och Ulrika Jepson Wigg för pedagogik samt Thomas Kumlin och Jonas Lindblom för sociologi. Arbetsgruppen har träffats och fört en diskussion kring samläsningsmöjligheter, som uppdraget avser. Vi kom fram till följande: Det går inte att diskutera enbart samläsning på nivån, utan hela utbildningen 1-90 måste tas med i diskussionen. Detta eftersom det finns en progression i respektive upplägg. Progressionstanken genomsyrar samtliga kurser i ämnena, inte bara metodkurserna, och 1-90 utgör för respektive ämne en helhet. Att skapa en gemensam kurs i vetenskapsteori och metod på nivån innebär alltså att hela utbildningen 1-90 måste ses över, vilket innebär ett omfattande arbete. Vidare blev det i genomgången av våra kursplaner och i den presentation av våra ämnen som genomfördes tydligt att vi bygger progressionen utifrån olika principer i de båda ämnena. De här olika principerna beror på att ämnena till innehåll och form har stora skillnader, både teoretiskt och metodologiskt. Till saken hör också att både pedagogiken och sociologin de senaste åren fått omdömet mycket hög kvalitet i UKÄ:s utvärdering, bland annat för arbetet med metodinslagen i utbildningen. Tilläggas kan att sociologin var en av två kandidatutbildningar i sociologi och pedagogiken var den enda kandidatutbildningen i pedagogik som fick det omdömet. Vi konstaterade i diskussionerna att det uppenbarligen går att skapa hög kvalitet på olika sätt. Utifrån detta har vi i arbetsgruppen svårt att se att samläsning i en kurs på blocken går att genomföra utan omfattande förändringar i kursernas progression och grundläggande struktur. Vi ser inte syftet med att två utbildningar som båda bedömts hålla mycket hög kvalitet ska göra sådana förändringar. Vinsterna med en samläsning är oklara i relation till det arbete som skulle krävas och den kvalitet i utbildningarna som riskerar att gå förlorade. Sammanfattningsvis ser alltså arbetsgruppen inga samläsningsmöjligheter. 119 av 133

137 Till sist vill vi påpeka att vi såg ett stort värde i att diskutera våra utbildningar med varandra, och vi skulle gärna se ett större idéutbyte mellan kollegierna i kvalitetsutvecklingssyfte. /Arbetsgruppen genom Ulrika Jepson Wigg, lektor i pedagogik och ämnesföreträdare för pedagogikämnet vid MDH. 120 av 133

138 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Komplettering ansökan om statsvetarprogrammet Vid ett möte mellan Akademichef Thomas Wahl och dekanerna den 20 januari framfördes önskemål om en kompletterande beskrivning över vilka kompetenser på EST och övriga MDH, utöver det som tidigare redovisats, som finns för att säkra forskningsbasen och handledningskapaciteten inom statsvetarprogrammet. Det gäller alltså om de som på olika vis skulle kunna fungera som forskande eller handledande resurser inom programverksamheten. Tabell 1 visar de ytterligare kompetenser medan Tabell 2 visar de lärarresurser som tidigare redovisats i programansökan. Här kan tilläggas att Johan Grinbergs befordrats till lektor, Angelina Sundström har disputerat samt att Joakim Johansson utnämnts till docent. Vidare kommer kontakter tas i syfte att upprätta avtal med Uppsala universitet om det samarbete om lärarresurser som redan idag pågår. 121 av 133

139 Tabell 1. Ytterligare kompetenser vid MDH för att säkra forskningsbas och handledningskapacitet inom statsvetarprogrammet. Namn Akademisk titel/ tjänst Tillsvidare/ Visstidsanställd Anställningens omfattning (%) Sociologi Ingemar Elander (EST) Matilda Fredriksson (HVV) Thomas Wahl (EST) Statsvetenskap Seniorprofessor Fil. mag. /doktorand Fil. dr /Akademichef Visstid (från 2016) 20 Visstid 100 Tillsvidare 100 Ekonomiska ämnen Magnus Hoppe (EST) Fil. /Lektor Dr Tillsvidare 100 Fredrik Jeanson (EST) Fil. Kand./ Adjunkt Tillsvidare 100 Juridik Leif Ståhlros (EST) Fil. /Lektor Dr Tillsvidare av 133

140 Statsvetenskap (EST) Ekonomiska ämnen (EST) Juridik (EST) Statistik (EST) Tabell 2. Lärare planerade för statsvetarprogrammet som tidigare redovisades i programansökan. Sedan programansökan skickades in har Johan Grinbergs befordrats till lektor, Angelina Sundström har disputerat samt Joakim Johansson utnämnts till docent. Uppdateringarna har markerats med gult. Namn Axberg, Mikael Fell, Terence Johansson, Joakim Grinbergs, Johan Sundström, Angelina Fagerberg, Mats Eriksson, Clas Papahristodoulou, Christos Lindén, Johan af Burén, Anna Bohlin, Lars Akademisk titel/ tjänst Fil. dr Lektor Fil. dr Lektor Docent Lektor Fil. dr Lektor Fil. dr. Adjunkt Tillsvidare/ Visstidsanställd Anställningens omfattning (%) Uppskattad tid inom programmet (%) Kurs/er Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) Tillsvidare Organisation och ledarskap 7,5 hp Visstids Verksamhetsstyrning i offentlig sektor 7,5 hp Fil. kand. Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Adjunkt Professor Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Docent Lektor Fil. dr Lektor Jur. kand. Adjunkt Fil. dr Gästlärare Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Tillsvidare Samhällsekonomi 15 hp Statistik 7,5 hp Tillsvidare Grundläggande juridik 7.5 hp Förvaltningsrätt 7.5 hp Visstids 50 5 Statistik 7,5 hp Sociologi (HVV) Larm, Peter (HVV) Ekholm, Hans Mahmoodian, Mohammadrafi Medina, Eduardo Fil. dr Lektor Fil. kand. Adjunkt Fil. dr Lektor Fil. dr Lektor Visstids Statistik 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Utvärdering 7,5 hp Statsvetenskap kvantitativ metod Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi Tillsvidare Statsvetenskap 1-90 (3x30 hp) inslag av politisk sociologi 123 av 133

141 Datum Ärende MDH 2016/0147 BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA VUB-uppdrag åtgärdsplan matematikkurser Bakgrund Ärendet startade som ett uppdrag från VUB 2015 riktat till akademicheferna för UKK, EST och IDT. Enligt uppdraget ska akademichefer ta ställning till de förslag som arbetsgruppen för den interna matematikutredningen lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Akademicheferna ansvarar för att åtgärderna genomförs och uppdraget ska skriftligen redovisas till rektor efter inhämtande av synpunkter från fakultetsnämnden. Under genomförandet av uppdraget ska Mälardalens studentkår beredas möjlighet att delta. Problemanalys Det av akademierna framtagna förslaget till åtgärdsplan har enligt uppdraget i VUB 2015 lämnats till fakultetsnämnden för att inhämta synpunkter inför den skriftliga redovisningen till rektor. Fakultetsnämnden har i sitt beslut möjlighet att göra medskick som akademin kan använda i sin slutberedning inför den skriftliga redovisningen till rektor. Faktasammanställning Akademierna redogör i sin åtgärdsplan för bakgrunden till uppdraget samt hur arbetet med uppdraget har genomförts, se bilaga 2. Studenterna har beretts möjlighet att delta i arbetet dels genom en representant i arbetsgruppen men också genom representanter i ESTs ledningsgrupp för teknik samt den arbetsgrupp som utvärderade högskolans mattesupport inom ramen för KLOK-verksamheten. Följande åtgärder finns med i rapporten: Åtgärder som genomförts fram till hösten 2015: Införande av kontaktlärare från avdelningen för tillämpad matematik för de lärarlag, programråd och motsvarande organ som bedöms relevanta för det aktuella programmet 124 av 133

142 Lärarhandledning för studenter i utvalda kurser (matematik grundkurs respektive kalkyl grundkurs). Preparandkurs för Energiingenjörsprogrammet inför hösten 2014 som inför hösten 2015 utökades till att omfatta sex av högskolans ingenjörsprogram. Mattesupport med hjälp av studenter i högre årskurser har genomförts i fem kurser. Påbörjade åtgärder från och med 2015: Gemensamma lärarlag för ingenjörsprogrammen ska omfatta samtliga ingenjörsprogram- pågående Preparandkurs i matematik kommer att erbjudas för studenter på samtliga ingenjörsprogram pågående inför hösten 2016 Digitala hjälpmedel/omvänt klassrum kommer under vårterminen 2016 att tillämpas i matematik grundkurs Mattesupport genom studenter i högre årskurser kommer att utvecklas vidare och ske i nära samråd med programsamordnaren. Under hösten 2015 testas detta på kursen linjär algebra inom ramen för civilingenjörsprogrammet i robotik. Supplemental instruction (SI) planeras att användas i en utvald kurs (icke namngiven) under våren Åtgärder som finns med i åtgärdsplanen men inte vidare beskrivna i rapporten: Information av studievägledare på UKK till studenter om vikten av närvaro vid föreläsningar och laborationer. Uppföljning av närvaro samt att anpassa det pedagogiska upplägget på respektive kurs baserat på det. Kursanalyser ska behandlas i de gemensamma lärarlagen för att stärka samordning, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kurserna inom programmet. Överväganden Uppdraget till akademicheferna var att ta ställning till de förslag som arbetsgruppen för den interna matematikutredningen lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. I nuvarande rapport finns ingen information om akademichefernas ställningstagande till de förslag arbetsgruppen lagt fram då de ursprungliga förslagen inte finns med. I rapporten beskriver akademierna ett antal åtgärder som har genomförts baserat på den interna utredning som gjordes och delvis en uppföljning av utfallet av dessa åtgärder. En mer detaljerad beskrivning av utredningsförfarandet skulle ge en tydligare bild av bakgrunden till åtgärdsplanen. 125 av 133

143 Det finns heller inget underlag som visar vilka åtgärder som akademicheferna för UKK, EST och IDT har fastställt utan enbart en beskrivning av ett urval av åtgärder som finns i den bifogade åtgärdsplanen, som är kommunicerad och godkänd av akademicheferna. Att akademierna inte beskriver samtliga delar i åtgärdsplanen gör att rapporten blir svårare att bedöma. I de flesta fall är det svårt för akademierna att göra en uppföljning av åtgärderna på grund av det korta tidsperspektivet. Åtgärderna som nämns syftar ofta till att ge effekter även senare i programmet vilket inte har kunnat mätas. Av den anledningen skulle det vara bra att i åtgärdsplanen även beskriva när och hur åtgärden ska följas upp och utvärderas. Akademierna presenterar inte någon åtgärd där det finns en signifikant ökad genomströmning på kursen efter att åtgärden genomförts. De åtgärder som akademierna vill gå vidare med baseras troligen mer på en skillnad som lärarna ute i verksamheten noterat än faktiska mätbara skillnader. Ett exempel är att det varken för lärarhandledning eller mattesupport gått att mäta någon ökad genomströmning då det i båda fallen utnyttjats av ett fåtal studenter. Akademierna skriver dock att man planerar att arbeta vidare med mattesupporten men inte lärarhandledningen. En anledning som akademierna skriver i rapporten till att det inte gått att se någon statistiskt signifikant skillnad är att det är få studenter som utnyttjat lärarhandledning och mattesupport. Det förs dock inte något resonemang kring varför erbjudandet har utnyttjats av så få studenter eller hur man skulle kunna öka deltagandet i dessa. De åtgärder som nämns i rapporten är ofta åtgärder som läggs på den nuvarande kursen som ett komplement istället för att se över innehåll och upplägg i kurserna och programmen direkt. Baserat på de problem som nämns i utredningen finns det anledning att se över det mer grundläggande upplägget av mattekurser och de program där kurserna ingår. Matteutredningen visade bland annat på följande problem: lärarna förstår inte studenternas frågor studenten förstår inte nyttan med mattekursen och vill ha mer problemlösning/tillämpning lärarna upplever att man får börja om när studenterna kommer tillbaka till programkurserna det är olika språk på olika kurser studenterna väljer att fokusera på en kurs när det är två tuffa kurser som ligger parallellt och studenterna upplever att de inte får fråga läraren om något I rapporten saknas en beskrivning av hur de åtgärder som ingår i åtgärdsplanen säkerställer att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Beredning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beredde ärendet på sitt möte den 27 januari Till mötet var även avdelningschef för 126 av 133

144 tillämpad matematik, Erik Janse, och ämnesföreträdare, Kimmo Eriksson. Efter en kort dragning av handläggare samt komplettering från de adjungerade diskuterade ledamöterna hur rapporten och bakgrunden till rapporten skulle kunna förtydligas med de adjungerade. Utskottets diskussion mynnade i en något annorlunda formulerade beslut gentemot det förslag som låg inför mötet. Beredningen och utskottets förslag till beslut: Beredningens och utskottets rekommendation är att fakultetsnämnden gör följande medskick till akademin inför det avslutande arbetet med redovisningen till rektor: att förtydliga resultatet av den ursprungliga utredningen eller den egna analysen samt vilka förslag från arbetsgruppen som akademicheferna hade att ta ställning till att beskriva samtliga åtgärder som ingår i åtgärdsplanen och bakgrunden till att just de valdes ut samt vilka problem de är tänkta att åtgärda att beskriva hur åtgärderna är tänkta att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina, samt att komplettera åtgärdsplanen med en tidplan för uppföljning av de fastställda åtgärderna 127 av 133

145 FN 1: (6) Åtgärdsplan för matematikkurser Enligt Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2015 finns ett riktat uppdrag från rektor att stärka matematikundervisningen i ingenjörsutbildningarna. Akademicheferna för UKK, EST och IDT ska gemensamt ta ställning till de förslag arbetsgruppen för akademiernas interna matematikutredning lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Akademicheferna för UKK, EST och IDT ansvarar för att fastställa åtgärder genomförs. Bakgrund: I enlighet med de uppdrag som finns i 2013 års verksamhetsplan för UKK påbörjades ett arbete med att kartlägga genomströmningen i kurserna i matematik/tillämpad matematik och utarbeta en handlingsplan för att öka denna. Ett av uppdragen innebar att akademin tillsammans med IDT och EST (dåvarande HST) skulle tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utvärdera högskolans mattesupport inom ramen för KLOK-verksamheten. I uppdraget ingick att kartlägga varför behovet av support i kurserna är så stort som det är och om de resurser som läggs på mattesupporten används på ett kostnadseffektivt sätt samt om önskvärda effekter i t.ex. ökad genomströmning på aktuella kurser uppnås. Arbetsgruppen hade även i uppdrag att lämna förslag på en handlingsplan där alternativa tillvägagångssätt för ökad genomströmning på ingenjörsprogrammens matematikkurser skulle föreslås inklusive organisering och finansiering av verksamheten. Arbetsgruppen, som bestod av representanter från akademi IDT, EST och UKK samt en studentrepresentant, arbetade fram ett förslag på en handlingsplan som kommunicerats och godkänts av samtliga berörda akademichefer. Förslaget till handlingsplan innefattade alternativa tillvägagångssätt för ökad genomströmning på högskolans matematikkurser samt finansiering och organisering av verksamheten. I samband med inrättandet av KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare, CeSAM enligt rektors beslut MDH /14 beslutades att från rektors reserv tilldela matematikstödsverksamheten kr för uppstartskostnader under 2014 och att den därefter ska vara finansierad inom Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Avdelningen för tillämpad matematik ansvarar även för att verksamhet med lärarlag och lärarhandledning realiseras. Nya kursplaner har inrättats i matematik/tillämpad matematik för att anpassa innehållet mot högskoleingenjörs- respektive 128 av 133