STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

Transkript

1 STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016

2

3 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter det finns att engagera sig genom att göra verksamhet lokalt. Scouterna är en världsrörelse, vi är 50 miljoner människor som gör barn- och ungdomsverksamhet ihop. Det betyder att det finns massor av olika sätt att göra scouting på. Det vi har gemensamt är Scouternas värderingar och program. Alltså hur och varför vi gör roliga saker ihop. Du har säkert funderat på hur du kan göra en friluftsaktivitet ihop med andra, driva ett projekt för att förändra något eller bara spela musik ihop? Här finns alla möjligheter, ni fyller scoutverksamheten med det ni vill. Men på vägen finns det några saker som är bra att känna till, de hittar du i det här materialet. Ni kan göra scouting på egen hand som del av en etablerad förening, eller genom att starta upp en helt egen scoutkår som våra lokalföreningar kallas. I det här materialet får du tips och vägledning på vägen. Hör av dig till närmsta scoutkår eller regionalt kansli som Scouterna har om du har frågor. Våga prova och lycka till i just det du brinner för och tycker är roligt!

4 Innehåll 1. Vad är Scouterna?...6 Vad gör vi i Scouterna?... 6 Trygga möten... 6 Scouternas program öppnar upp för olika möjligheter... 7 Scoutmetoden... 8 Målspår... 8 Är Scouterna en religiös eller politisk organisation? Hur vill du göra scoutverksamhet?...10 Ska du starta en ny scoutkår eller inte?...10 Samverkansorganisationer Så här startar du en scoutkår Ta fram de första underlagen för er scoutkår Håll ett första årsmöte/kårstämma Så här kommer mötet att gå till Styrelsens första möte Ansök om organisationsnummer, bankkonto och inträde i Scouterna Välkomna till Scouterna! Det här måste scoutkåren göra...18 Registrera alla medlemmar i Scoutnet Bokföring av kårens ekonomi Trygga möten utbildning... 19

5 Hålla kårstämma/årsmöte Det här kan du också göra Få stöd av en utvecklingskonsulent Scoutkläder Scoutledarutbildning Utdrag från belastningsregistret Se till att det finns pengar för att göra verksamhet Starta en studiecirkel Skaffa en lokal Utrustning Rekrytera fler barn, unga och vuxna Terminsplanering för verksamheten Kommunicera Scouterna Glöm inte att prata om detta Vi gör scouting på olika sätt Vi är olika vana vid föreningslivet Vi är olika vana vid friluftsliv Förebilder och representation Bilaga Exempel på verksamhetsplan Exempel på kallelse och dagordning årsmöte... 29

6 1. Vad är Scouterna? Vad gör vi i Scouterna? I Scouterna hittar du både äventyr och nya kompisar. Här kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul medan vi tillsammans utforskar världen. Du är självklart med och bestämmer vad vi ska hitta på. Vi samarbetar i små grupper och lär oss om naturen, oss själva och om varandra. Att vara medlem i Scouterna innebär att du får ta del av en massa rolig verksamhet; allt från att lära sig att vara en bra kompis till att göra upp eld. I Scouterna får vi också chansen att lära oss mer om andra länder, vad vi kan göra för att förbättra miljön och hur vi kan hjälpa till om det händer en olycka. Scouting kan göras på väldigt många olika sätt, det finns scoutkårer där du kan lära dig att segla, skriva hiphop-texter eller mer om hur du kan påverka samhället. Scouterna är en global värdedriven rörelse, vi finns lokalt och i nästan alla länder. Våra gemensamma värderingar formuleras i scoutlagen, och dess ideal genomsyra allt vi gör. Det kan låta stort eller svårt, men våra värderingar finns ofta inbyggda i hur vi gör scouting. Våra värderingar och att göra saker tillsammans är det viktigaste, det är inte så noga vad vi gör. Det innebär att vi varje dag bidrar till ett öppet samhälle präglat av mångfald och respekt, något som är mer aktuellt än någonsin. I Scouterna kan du göra nästan vad som helst. En filmkväll, paddling, spela musik eller ett besök på tivoli är scouting, när vi gör det på vårt sätt med scoutmetoden! Vi hjälps åt, vi utforskar världen i stort och smått och vi lär oss nytt. Här kan du läsa mer om Scoutmetoden: Under fliken Leda scouting på Scoutservice Trygga möten Alla ledare i Scouterna är utbildade i Trygga möten. Utbildningen är obligatorisk eftersom vår vision är att erbjuda en scoutverksamhet där alla barn ska känna sig säkra och trygga. Genom Trygga möten lär sig alla scoutledare hur man kan arbeta för att förebygga olika former av övergrepp (fysiska, psykiska och sexuella). Utbildningen handlar också om vad man gör om någon utsätts för övergrepp och hur stöd och rådgivning till scoutkårer och föräldrar fungerar. Det finns även material för scoutkårer, ledare och unga som hjälper oss att prata om värderingar och fördomar, och hur vi bemöter varandra. På Scouterna nationellt finns beredskap för råd och stöd i Trygga möten frågor. Trygghet betyder många olika saker, både fysisk trygghet, att inte råka ut för övergrepp eller mobbing, och en verksamhet fri från t.ex. rasism och sexism. Vår vision är en verksamhet där alla mår bra, den skapar vi på flera olika sätt tillsammans. Alla personer över 15 år som deltar i verksamheten och har kontakt med barn ska gå Trygga möten-kursen. Det är en del av Scouternas förebyggande arbete för en verksamhet fri från övergrepp och trakasserier. Ni gör kursen själva, antingen hemma eller tillsammans i kåren. Det kan vara bra att göra den tillsammans, det ger möjlighet till reflektion. På Trygga mötens hemsida hittar du också aktiviteter att göra med barn och unga, enkla spel och tipsrundor och affischer att skriva ut och sätta upp i lokalen. Här kan du läsa mer om Trygga möten: tryggamoten.scout.se 6

7 Scouternas program öppnar upp för olika möjligheter Allt vi gör tillsammans i Scouterna kallas program. Att laga sin egen mat eller att vara med på scoutkårens årsmöte bidrar till scoutens utveckling och är en del av programmet. Det som är speciellt med scoutprogrammet är att det inte bara består av vad vi gör (våra aktiviteter), utan också varför vi gör det (våra mål och syften) och hur vi gör det (scoutmetoden, vår pedagogik). Genom att tänka 7 igenom varför och hur vi genomför en aktivitet i Scouterna ser vi till att våra scouter utmanas på sin nivå och efter sina förutsättningar. Det kan exempelvis handla om hur vi tillsammans kan förbättra samhället, varför en övernattning är upplagd som den är eller hur vi kan bemöta varandra så att alla känner sig välkomna.

8 Scoutmetoden Scoutmetoden, som alltså handlar om Scouternas hur, är en av de saker som gör scouting till scouting i hela världen. Vad vi gör i Scouterna kan skilja sig väldigt mycket åt. Men så länge det görs enligt scoutmetoden och har som mål att hjälpa barn och unga att utvecklas så är det scouting. Scoutmetoden består av sju pusselbitar. Relationer Känsla för naturen Aktiv i samhället Ledarskap Förståelse för omvärlden Självinsikt och självkänsla Fysiska utmaningar Ta hand om sin kropp Existens Aktiv i gruppen Egna värderingar Problemlösning ng Kritiskt tänkande Fantasi och kreativt uttryck De sju pusselbitarna är: Patrullsystemet Friluftsliv Symboliskt ramverk Lokalt och globalt samhällsengagemang Learning by doing Stödjande och lyssnande ledarskap Scoutlag och scoutlöfte Målspår I Scouterna får barn och unga möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och allt vi gör bidrar i olika stor utsträckning till scoutens personliga utveckling. När vi pratar om personlig utveckling i Scouterna menar vi att vi vill hjälpa och stimulera unga människor att utvecklas inom fem olika områden: i tanken, som en del i en grupp, i sina relationer med andra, i sin tro och rent kroppsligt. 8

9 Är Scouterna en religiös eller politisk organisation? Här kan du läsa mer om målspår: scouterna.se/ledascouting/ Scouterna är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. Det betyder att ingen religiös gruppering eller politiskt parti kan besluta över Scouternas verksamhet. Däremot samverkar Scouterna med olika religiösa grupper. Enligt scoutlagen tror vi på att en scout söker sin tro och respekterar andras. Därför är det viktigt att reflektera över tro och livsfrågor, oavsett om det tar sig uttryck i en religion eller inte. Det betyder att grupper inom Scouterna, till exempel en lokal scoutkår, kan vara en del av en syrisk-ortodox församling, en muslimsk församling eller en equmenia-församling. Den kan också ha en nykter ideologi, vara en del av KFUM-rörelsen, eller bara bedriva scouting. Att vara partipolitiskt obunden betyder inte att vi aldrig är politiska. Scouterna hör inte ihop med något särskilt parti, men vi tar ställning i frågor som är viktiga för oss. Till exempel kommer vi alltid att stå upp för alla barns rätt till en trygg fritid, markera mot diskriminering och rasism och kämpa mot klimatförändringarna. I Scouterna är det självklart att alla barn och unga ska kunna må bra, utvecklas och bemöta varandra med respekt. 9

10 2. Hur vill du göra scoutverksamhet? Vi är många i Scouterna, men vi vill bli fler. Om det inte finns någon scoutkår i ditt närområde har du möjlighet att bilda en ny kår! För er som startar eller funderar på att starta en ny scoutkår är det väldigt bra om ni i ett tidigt skede kontaktar ert regionala kansli. Då kan en utvecklingskonsulent kontakta er för att berätta mer om hur du kan gå tillväga och vad det finns för hjälp att få. Det finns fem regionala kanslier i Sverige, de ligger i Malmö, Göteborg, Linköping, Västerås och Stockholm. Om ni inte vet vilket kansli ni har närmast er går det bra att kontakta Scouternas nationella kansli på info@scouterna.se Ska du starta en ny scoutkår eller inte? FÖRDELEN MED ATT STARTA EN SCOUTKÅR ÄR: Ni bestämmer själva över allting. Ni har en egen ekonomi. UTMANINGARNA ÄR: Det behöver läggas tid på administration Scoutkåren måste ha en styrelse och någon som har koll på ekonomin. BÖRJA MED ATT FUNDERA ÖVER: Vad är syftet med vår verksamhet? Vad vill vi lägga tid på i engagemanget? Görs det bäst i form av en scoutkår, som del av en existerande scoutkår eller på ett helt annat sätt? Vilken profil ska vår verksamhet ha? DU BEHÖVER INTE STARTA EN SCOUTKÅR FÖR ATT GÖRA SCOUTVERKSAMHET. DET GÅR PRECIS LIKA BRA ATT: Starta ett samarbete med en redan existerande scoutkår som redan finns där ni gör verksamhet, då kan scoutkåren står för den formella organi seringen. Bilda en ny avdelning som har just er profil i en etablerad scoutkår. Ni behöver alltid vara medlemmar i en scoutkår, annars är ni inte försäkrade eller har möjlighet till ekonomiskt stöd. Samverkansorganisationer Scouterna är en samlingsorganisation för alla scouter i Sverige. En del scouting bedrivs med en viss profil, beroende på vilken scoutverksamhet du vill starta behöver du kanske kontakta någon av Scouternas samverkansorganisationer. Kontakta Scouterna direkt om du vill fråga, annars går det också bra att höra av dig direkt till tex Nykterhetsrörelsens scoutförbund, Salt scout eller Equmenia. Om ni redan har en förening, t.ex. en församling, så kontaktar ni oss för mer hjälp kring hur just er förening kan bli en scoutkår. Kontakta i så fall Scouternas nationella kansli: eller info@scouterna.se Om du vill starta en scoutverksamhet som inte ska vara ansluten till någon av Scouternas samverkansorganisationer eller någon annan församling/ verksamhet, kommer här en vägledning om hur du kan gå tillväga. 10

11 3. Så här startar du en scoutkår För att starta en ideell förening krävs att minst tre personer vill vara med, och att föreningen är ideell (att det inte finns t.ex. vinstdrivande syfte eller att verksamheten som bedrivs är av affärsmässig karaktär). För att vara en scoutkår och få statsbidrag som delas ut till barn- och ungdomsverksamhet, krävs också att 60 % av medlemmarna är under 26 år. Processen att starta en scoutkår kan sammanfattas i 6 steg. Längre ner följer en utförligare beskrivning av respektive steg. Orden förening och scoutkår betyder samma sak Ta fram ett första underlag för er scoutkår 2. Håll ett första årsmöte/kårstämma 3. Så här kommer mötet att gå till 4. Styrelsens första möte 5. Ansök om organisationsnummer, bankkonto och inträde i Scouterna 6. Välkomna till Scouterna!

12 1. Ta fram de första underlagen för er scoutkår A. TILLFÄLLIG STYRELSE En scoutkår måste ha något som kallas styrelse, de som leder föreningen och har hand om allt från lokaler till ekonomi. Vilka personer som ska sitta i styrelsen kan se olika ut. En styrelse består oftast av en ordförande, en vice ordförande, en kassör och en sekreterare. Utöver de rollerna i styrelsen kan ni i styrelsen eller scoutkåren ha andra bestämda roller som till exempel hemsidesansvarig och medlemsregistrerare. B. BJUD IN TILL ÅRSMÖTE En tillfällig styrelse (en interimsstyrelse) förbereder och kallar till föreningens första årsmöte. En kallelse är en inbjudan med information om mötet. Det är på detta möte som föreningen bildas. Alla som är intresserade av att vara medlemmar i föreningen ska kallas till detta möte. På årsmötet har alla medlemmar en möjlighet och rätt att påverka scoutkårens framtid och verksamhet. C. VAD SKA STÅ I INBJUDAN? Kallelsen, som är en inbjudan med all information om mötet, behöver skickas två veckor innan mötet. Den innehåller dagordningen, dvs. vad som ska ske på mötet. Tillsammans med kallelsen bör förslag på föreningens stadgar och verksamhetsplan finnas med. Dessa handlingar ska det sedan beslutas om på mötet och det underlättar väldigt mycket om alla har fått läsa igenom dessa i lugn och ro innan mötet. Exempel på kallelse finns som bilaga till det här materialet och att ladda ner på: scoutservice.se/utveckla-karen/administration/bilda-kar/ Scouternas exempelstadgar för scoutkårer, du behöver alltså inte hitta på själv. Det går att lägga till stadgar till exempelstadgarna, men det går inte att välja bort några av de punkter som redan finns. Alla stadgar måste självklart följa scoutlagen och scoutkåren måste vara demokratisk och öppen för alla som vill vara med. Det innebär till exempel att alla medlemmar i scoutkåren har rösträtt på årsmötet, oavsett hur gamla de är. En stadga kan bara ändras på ett årsmöte. Sök på scoutservice efter: Exempelstadgar för scoutkår E. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSTA ÅRET Verksamhetsplanen är en möjlighet för medlemmar att påverka och bestämma över scoutkårens framtid och verksamhet. Den beskriver vad kåren ska göra under året fram till nästa årsmöte. Det är styrelsens ansvar att se till att verksamhetsplanen följs. Genom att besluta om en verksamhetsplan bestämmer medlemmarna gemensamt om vad scoutkåren ska göra och vad scoutkårens pengar ska användas till. Det styrelsen gör under året ska utgå från det som alla bestämt tillsammans i verksamhetsplanen. Exempel på verksamhetsplan finns som bilaga till detta material och att finna på: scoutservice.se/utveckla-karen/administration/bilda-kar/ D. STADGAR Stadgar är scoutkårens lagar eller regler. Dessa regler bestämmer vad medlemmarna har för rättigheter och möjligheter, och hur allt fungerar i kåren. Stadgarna för scoutkåren skrivs utifrån 12

13 2. Håll ett första årsmöte/ kårstämma Ett årsmöte är något väldigt häftigt. Det är det högst beslutande organet i varje organisation, vilket betyder att de beslut som tas på årsmötet inte går att ändra förrän på nästa årsmöte. Alla medlemmar som är över åtta år har rösträtt på årsmötet och kan vara med och ta beslut som rör scoutkåren. Nu är det dags att genomföra det första årsmöte då föreningen formellt bildas. ATT TÄNKA PÅ INNAN ÅRSMÖTET/ KÅRSTÄMMAN: Det är viktigt att ni under mötet skriver ner alla beslut i ett protokoll så att era beslut bevaras för framtiden. Protokollet kommer senare att skickas in till Scouternas styrelse och där ska bl.a. framgå att föreningen vill bli scoutkår och att ni gemensamt har godkänt stadgarna. Det finns ett protokoll att följa för att underlätta så att ni får med allt på årsmötet. Som ni ser har protokollet samma innehåll som dagord ningen. Sök på scoutservice efter: Exempelprotokoll för Scoutkårs konstituerande årsmöte Boka en lokal som är tillgänglig för alla. Kommer alla in i lokalen, får alla plats, kan alla sitta ner? 13 Köp mat eller fika, och glöm inte vatten och kaffe. Det är inte roligt att ha ett möte när alla är hungriga Skriv ut en medlemslista om ni har en sådan eller förbered en lista där alla kan skriva upp sig, så att ni håller koll på vilka som har rösträtt på mötet. Alla som är på mötet har rösträtt på just det mötet. Nästa gång, när ni redan är en för ening, har alla som är medlemmar och på plats rösträtt. Skriv ut handlingarna i förväg, t.ex. dagord ningen, förslaget på stadgar och verksamhets planen, så att alla kan ha i handen och läsa samtidigt som ni har mötet. Hitta någon som kan hålla i själva mötet, en ordförande och en sekreterare endast för årsmötet, så att ni slipper göra det själva. Det underlättar lite. Är ni väldigt få behövs det inte, men är ni lite fler kan det hjälpa så att alla kan vara med i diskussionerna och besluten. Sätt ihop ett förslag med namn och korta beskrivningar på de som vill sitta i den första styrelsen.

14 3. Så här kommer mötet att gå till A. MÖTET ÖPPNAS Mötet startar och alla hälsas välkomna. Ska vi rösta? Nej Vad skriver vi i protokollet? Det behöver inte stå något mer än rubriken på den här punkten. Ibland skriver sekreteraren in vem som öppnade mötet. B. VAL AV MÖTESORDFÖRANDE, MÖTESSEKRETERARE, JUSTERARE OCH RÖSTRÄKNARE Mötesordförande leder mötet. Det är hens uppgift att se till att programmet för mötet följs och att alla beslut som fattas blir som alla röstberättigade röstade. Mötessekreterare ser till att ta anteckningar och föra protokoll under mötet. Justeraren har till uppgift att läsa protokollet efteråt och säga till om något saknas eller om något är fel i det sekreteraren skrivit ned. Rösträknaren har i uppdrag att räkna röster. Ska vi rösta? Finns det flera förslag till de olika rollerna? Rösta om de alternativ som finns till de olika rollerna. De med flest röster blir valda till de olika rollerna: mötesordförande, mötesordfö rande, mötessekreterare, justerare och rösträknare. Finns det bara ett förslag till varje roll kan ni rösta med något som kallas acklamation, det kan ni göra sedan också på alla andra beslut. Acklamation betyder att den som håller i mötet säger Kan vi rösta enligt förslaget? och alla som håller med om att det är en bra idé säger Ja högt. Man säger aldrig Nej, utan istället frågar personen igen Någon däremot? eller Finns det andra förslag? och så säger de som inte håller med Ja nu istället. Den som håller i mötet avgör vilka som lät högst och så blir beslutet så. Om ni blir osams om vilka som lät högst ropar ni bara Rösträkning, då håller ni upp handen och den som är rösträknare räknar alla röster. Vad skriver vi i protokollet? Vad resultatet av omröstningen blev, det vill säga vem som blev vald till vilken roll. C. FRÅGA OM KALLELSE Styrelsen berättar hur kallelsen (inbjudan till mötet) har gått till, och vad som står i stadgarna. Mötet är behörigt om alla medlemmar har fått en inbjudan till årsmötet. Ska vi rösta? Ja, om huruvida mötet kallats på rätt sätt. Vad ska skrivas vi i protokollet? Om mötet ansågs behörigt eller inte, det vill säga om mötet bjudits in till på rätt sätt. D. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Dagordningen för mötet presenteras. Vi går tillsammans igenom vad som ska tas upp på mötet och i vilken ordning. Om det saknas någon punkt kan ni lägga till den. Ska vi rösta? Alla röstar om dagordningen ska godkännas och följas under mötet. Vad skriver vi i protokollet? Om dagordningen ansågs rätt eller inte samt de eventuella tillägg till dagordningen. E. BESLUT OM STADGAR Scoutkårens stadgar eller regler ska fastslås. Dessa regler bestämmer vad medlemmarna har för rättigheter och möjligheter, och hur allt fungerar i kåren. Stadgarna för föreningen skrivs utifrån 14

15 Scouternas exempelstadgar för scoutkårer. Här kan ni ha en diskussion om ni vill göra några tillägg i stadgan. Ska vi rösta? Alla röstar om stadgarna ska antas och följas eller inte. Vad skriver vi i protokollet? Vad resultatet av omröstningen blev, det vill säga om stadgarna godkändes, om det gjordes några tillägg eller om de inte godkändes alls. F. VAL AV KÅRSTYRELSE Styrelsen är ansvarig för scoutkårens verksamhet och ekonomi mellan årsmötena. Under det första årsmötet väljs: Ordförande, vice ordförande, kassör och om ni vill det övriga ledamöter till styrelsen. Observera att en person i styrelsen inte kan ha två olika uppdrag. Man kan alltså inte vara ordförande och kassör samtidigt. Kassören och ordförande behöver vara minst 18 år. Det är sedan styrelsens uppgift att fördela ansvar och roller bland de ledamöter som valts. En ordförandes roll är att leda styrelsens arbete. Om den inte kan göra det just nu, eller om den vill dela ansvaret med någon, är det bra att det finns en vice ordförande. Kassörens uppgift är att hålla reda på ekonomin för scoutkåren. Övriga ledamöter hjälper till i styrelsens arbete med att leda scoutkåren. Om du sitter i styrelsen kan du såklart vara ledare eller aktiv på annat sätt också. När du är med i styrelsen kan du lära dig massor om att arbeta i grupp, ledarskap och organisering. Du får också en möjlighet att ta ansvar och leda scoutkåren och ha kul tillsammans med andra som också vill engagera sig. Att berätta att du sitter i en styrelse när du söker jobb kan vara väldigt bra, och visar på att du är gillar att ta ansvar och är engagerad. Ska vi rösta? Ja, om vilka som ska bli kårordförande, vice kårordförande, kassör och övriga ledamöter. Vad skriver vi i protokollet? Vilka som har blivit valda till de kårordförande, vice kårordförande, kassör och övriga ledamöter. Positionerna ska skrivas ner med namn och roll. G. REVISOR OCH VALBEREDNING Nu är det dags att rösta på vem som ska vara föreningens revisor och vilka som vara i valberedningen. Det är revisorns uppgift att se till att styrelsen gör det som bestäms att styrelsen ska göra på årsmötet. Det är även revisions uppgift att se till att ekonomin stämmer. Revisorn kan alltså inte vara en del av styrelsen. Valberedningens uppgift är att ge förslag på nya personer till styrelsen inför nästa år. Det är därför bra om de som sitter i valberedningen är aktiva i scoutkåren så att de känner till vilka personer och kompetenser som finns. Ska vi rösta? Ja, om vem som ska vara revisor. Hur många personer som ska ingå i valbered ningen och vilka personer som ska vara i valbe redningen. Vad skriver vi i protokollet? Vilka som har blivit valda till revisor och till valberedningen ska skrivas ner. Namn och roll. H. INTRÄDE I SCOUTERNA Deltagarna på mötet beslutar om inträde i Scouterna. Det betyder att ni gemensamt bestämmer er för att scoutkåren vill bli medlemmar i Scouterna och att styrelsen ska göra en sådan ansökan. Ska vi rösta? Ja, om inträdet i Scouterna kan godkännas eller inte. 15

16 Vad skriver vi i protokollet? Vad resultatet av omröstningen blev, det vill säga om inträde i Scouterna godkändes eller om den inte godkändes alls. I. BESLUT OM VERKSAMHETSPLAN Medlemmarna bestämmer tillsammans vad föreningen ska göra fram till nästa årsmöte. Styrelsen ska under året se till att verksamhetsplanen följs. Ni diskuterar förslaget på verksamhetsplan tillsammans och gör de ändringar som ni tycker behövs. Ska vi rösta? Ja, om verksamhetsplanen kan godkännas, eventuellt med ändringar som mötet bestäm mer. Vad skriver vi i protokollet? Vad resultatet av omröstningen blev, det vill säga om verksamhetsplanen godkändes som den var, med ändringar, eller om den inte godkändes alls. J. BUDGET FÖR FÖRSTA ÅRET Nu är det dags att presentera ett förslag till budget. Budgeten förklarar vad scoutkåren ska lägga pengar på och visar vilka intäkter som kåren har. Det är medlemmarna som är med och tar fram budgeten på årsmötet. Det är sedan styrelsens uppgift att se till att budgeten följs. Det är också årsmötet som bestämmer medlemsavgiften till kåren. Ska vi rösta? Ja, om budgeten kan godkännas, eventuellt med ändringar som mötet bestämmer. Vad skriver vi i protokollet? Vad resultatet av omröstningen blev, det vill säga om budgeten godkändes som den var, med ändringar, eller om den inte godkändes alls. K. MÖTET AVSLUTAS Mötet förklaras avslutat. Väldigt bra jobbat! L. EFTER MÖTET Mötessekreteraren renskriver protokollet och visar det för justeraren. Om det finns något som inte stämmer eller ska ändras så säger justeraren till. Mötessekreteraren ändrar i protokollet tills justeraren har godkänt. Mötessekreteraren, justeraren och mötesordförande skriver sedan under protokollet. Protokollet ska sedan skickas in till Scouterna. När mötet är klart och protokollet färdigt är det dags att fira. Nu har vi nästan en scoutkår, heja oss! 4. Styrelsens första möte Efter det första årsmötet är det dags för föreningens nyvalda styrelse att ha sitt första möte, det konstituerande styrelsemötet. Styrelsemötet kan med fördel hållas i direkt anslutning till årsmötet som precis har avslutats. Nu ska bland annat följande väljas och beslutas om: A. FIRMATECKNARE Firmatecknare är de som har rätt att teckna föreningens firma (skriva under papper), alltså att representera föreningen gentemot bank och myndigheter, eller att skriva under avtal. Firmatecknare måste vara över 18 år. B. TID FÖR NÄSTA MÖTE Bestäm en tid för nästa möte när ni ska ses igen. Till det mötet har alla hunnit fundera kring hur deras engagemang ska se ut och hur ni önskar driva verksamheten tillsammans. 16

17 5. Ansök om organisationsnummer, bankkonto och inträde i Scouterna A. ANSÖK OM ORGANISATIONSNUMMER HOS SKATTEVERKET Skatteverket vill ha kopior på föreningens stadgar samt på protokollet från årsmötet och styrelsemötet där det bland annat framgår vilka som sitter i styrelsen och vem/vilka som är firmatecknare. Sök på skatteverket.se efter: Organisationsnummer - ideella föreningar B. BANKKONTO För att scoutkåren ska kunna hantera sin egen ekonomi behöver ni ansöka om bankkonto. Banken behöver då organisationsnumret som ni får från Skatteverket. Banken brukar också vilja se stadgar och protokoll från årsmötet och styrelsemötet där det bland annat framgår vem/vilka som är firmatecknare. Se respektive bank för mer information. C. INTRÄDE I SCOUTERNA Skicka två kopior av ansökningsblanketten till det scoutdistrikt som föreningen ska tillhöra. För att hitta vilket scoutdistrikt som ni tillhör 6. Välkomna till Scouterna! Vad roligt, nu är ni en scoutkår! Det betyder såklart att ni kan sätta igång med att skapa massor av bra verksamhet. Tips, stöd och inspiration för program och verksamhet hittar du bäst på Scoutservice.se eller via ditt regionala kansli, du hittar vilket regionalt kansli som ni tillhör genom att söka på lokalt stöd på Scoutservice.se. Beställ gärna hem Scouternas programböcker i Scoutshoppen. Där hittar ni även scoutkläder och annat som kan vara bra att ha. DET KAN TA NÅGRA VECKOR FÖR ER ANSÖKAN ATT BEHAND- LAS. NÄR STYRELSEN GODKÄNT ALLTING HÄNDER DET HÄR: så kan ni söka på Scoutservice efter: Lokalt stöd. Ansökningsblanketten hittar du genom att: Söka på scoutservice efter: Ansök inträde scoutkår Bifoga även två kopior av föreningens stadgar samt två kopior av protokollet från det konsti tuerande årsmötet där stadgarna antogs där det framgår att den ideella föreningen vill bli just en scoutkår. Alla papperna ska skrivas under av ordförande i kåren. Spara sedan originalet i en pärm. Vid behov kan styrelsen även ansöka om registrering hos Bolagsverket. Det sker om någon form av näringsverksamhet ska förekomma i föreningen som t.ex. försäljning av lotter eller caféverksam het som ni gör vinst på. Men ni behöver inte göra det för att kunna ta ut lägeravgifter. Här kan ni ansöka hos Bolagsverket: F. VAD HÄNDER NU? Alla papper ni har skapat och skrivit under, alltså årsmötesprotokoll, stadgar och ansökningsblankett, hamnar hos Scouternas styrelse som tittar igenom allting och säger ok om allt ser bra ut. Om allt ser bra ut blir ni officiellt en scoutkår. När er ansökan väl är godkänd kontaktas ni av Scouterna. Ni får information om att kårens medlemsre gistrerare har fått behörighet att använda Scoutnet så att ni kan börja registrera era medlemmar. Ni får tillgång till allt stöd som finns hos Scouterna: utvecklingskonsulenter, material, kurser, hjälp med bidrag och såklart Scouternas program. Fortsätt läsa för mer information om vad ni behöver göra nu. Det finns vissa saker som en scoutkår måste göra, och sedan en massa saker som är helt upp till er. Längre ner hittar ni tips och exempel. Och hörrni: nu är det dags att fira igen! 17

18 4. Det här måste scoutkåren göra Obligatoriska saker när du startar en scoutkår. Registrera alla medlemmar i Scoutnet. Scoutnet är Scouternas medlemsregister där alla medlemmar skrivs in. Ni kan självklart göra detta själva, det är också därför det är bra att ha en medlemsregistrerare i kåren som ansvarar för detta. Om ni tycker att det verkar lite klurigt första gången kan ni självklart höra av er till en utvecklingskonsulent så får ni hjälp med att skriva in era medlemmar. Alla registrerade medlemmar får också nyhetsbrev och tidningen Scout, som vänder sig till scouter i alla åldrar, ledare och föräldrar. ALLA MEDLEMMAR BEHÖVER VARA REGISTRERADE I SCOUTNET - DET ÄR VIKTIGT FÖR ATT: Fakturering av medlemsavgifter ska kunna genomföras För att kåren ska kunna söka stadsbidrag Alla medlemmar i scoutkåren, och som är med i verksamheten, ska bli försäkrade hos Scouterna Dock är alla scouter försäkrade under de tre örsta mötena, så att alla har en chans att prova på innan de bestämmer sig om de vill vara medlemmar. När alla finns i registret kan ni som scoutkår också på ett enkelt sätt kontakta alla i scoutkåren. Sök på scoutservice efter: Scoutnet Bokföring av kårens ekonomi Ni behöver bokföra kårens ekonomi. Anledningen till det är att Skatteverket ska kunna se att allting har gjorts på ett bra sätt och att ni ska kunna få bidrag för verksamheten från Scouterna (som fördelar statsbidraget) och från kommunen. För att få en bra förståelse för hur ekonomin ska hanteras och redovisas, samt få tips om hur föreningen kan söka pengar för verksamheten, kan ni läsa den här PDF:en: kontaktnatet.se/wp-content/uploads/ekonomi -foreningar-farg.pdf DET VIKTIGASTE ATT TÄNKA PÅ ÄR: Att göra en budget för året, den kan vara väldigt enkel och hjälper er att hålla koll på pengarna Att varje scoutkår måste ha en bokföring, alltså ett dokument eller ett program, som visar alla pengar som kommer in (medlemsavgifter, bidrag) och alla pengar som går ut (det ni betalar). Det går inte att ha sin bokföring i Excel. Bokföringen måste skötas i ett system där det inte går att radera text. I ett bokföringsprogram kan du ändra saker, men alla ändringar du gör syns. Om du använder papper och penna (vilket är tillåtet) så ska du aldrig sudda utan stryka över om du skriver fel. Hålla koll på medlemsavgifter och försäkringar. Alla som är medlemmar i Scouterna behöver betala en medlemsavgift. Varje scout betalar till scoutkåren, distriktet och förbundet, men det görs på en och samma faktura som skickas automatiskt från Scoutnet. Om den enskilda 18

19 scouten inte betalar blir istället scoutkåren betalningsskyldig, därför är det viktigt att Scoutnet är uppdaterat. Den som är registrerad och har betalat är försäkrad i verksamheten. Det innebär att alla är försäkrade i det som kallas en prova på-period under tre tillfällen, efter tre tillfällen måste medlemmarna registreras som medlemmar i scoutnet för att vara registrerade och försäkrade. LÄGRE MEDLEMSAVGIFTER Om ni har barn och unga i verksamheten som har svårt att betala kan ni välja att ha olika medlemsavgifter för olika medlemmar. De som har råd att betala mer i medlemsavgift kommer därmed att betala för dem som annars inte hade haft råd att delta. Det kan vara svårt för föräldrar eller barn att berätta att de inte har råd att betala medlemsavgift. Var därför väldigt tydliga när ni pratar med föräldrarna om det att det finns en möjlighet att inte betala medlemsavgiften. Det är mycket vanligare att föräldrar väljer att låta barnen sluta i Scouterna för att de inte har råd än att de själva tar upp möjligheten att betala mindre medlemsavgift. Om ni vill ha hjälp med att registrera subventionerade avgifter kan ni kontakta personal på Scounet: Scoutnet@scouterna.se SCOUTERNAS STÖDFOND Syftet med Scouternas stödfond är att genom ekonomiska eller materiella bidrag bidra till att undanröja de hinder som finns att fullt ut delta i lokal scoutverksamhet. Det kan vara hinder som otillräcklig utrustning eller svårighet att betala deltagaravgifter, medlemsavgifter, resor eller liknande kostnader. Scouternas stödfond avser att i första hand stötta medlemmar mellan 8-25 år. Du kan läsa mer om Scouternas stödfond på: scoutservice.se/utveckla-karen/scouternas-stodfond/ MEDLEMMAR SOM SAKNAR SVENSKA PERSONNUMMER Då kan ni ordna ett tillfälligt personnummer. Det gör ni enkelt genom att mejla personalen på Scoutnet: Scoutnet@scouterna.se I mejlet skriver ni personens: Förnamn, efternamn, kön och födelsedatum. Sedan får ni ett tillfälligt personnummer tillbaka som ni kan registrera i Scoutnet. Om personen får egna fyra sista så är det bara att byta ut det sen. Trygga möten utbildning Det är obligatoriskt för alla scoutledare att utbilda sig i Trygga Möten. Alla ledare i kåren ska därför utbilda sig i Trygga Möten inom sex månader att ni startat kåren eller en ny ledare börjar. Det finns två webbkurser om Trygga Möten. En riktar sig till scoutledare och den andra riktar sig till alla barnoch ungdomsledare. Här kan ni läsa mer om webbkursen: scouternasfolkhogskola.se/utbildning-for-scoutledare/ bryggan/trygga-moten/webbkurser/ Trygga Möten syftar till att barn ska vara trygga i sin fritidverksamhet. Att arbeta med Trygga Möten innebär att scoutkårer på allvar vågar prata om övergrepp i den egna verksamheten. Att inget sopas under mattan är avgörande för att skapa trygghet. Målet är att Scouterna ska vara tryggt, säkert och fritt från övergrepp. Här kan ni läsa mer om tryggamöten: tryggamoten.scout.se Hålla kårstämma/årsmöte Kårstämma är ett sätt för medlemmar att ha inflytande i kåren. Kårstämma är samma sak som årsmöte. Det är ett stort möte en gång per år där alla som vill får delta och påverka scoutkårens framtid. Där beslutar ni tillsammans om vad ni ska göra under kommande år, hur pengar ska fördelas, vem som ska leda föreningen (sitta i styrelsen) och tittar igenom att allt gick rätt till under förra året. När scoutkåren bildas (blir en förening) hålls en kårstämma där det viktigaste beslutet är att just skapa scoutkåren. Alla medlemmar får medverka på kårstämman. Det är därför viktigt att arrangera en kårstämma eller årsmöte där hela kåren känner sig välkomna, förstår det som sägs och känner sig delaktiga. Vi har alla olika erfarenhet av att delta på kårstämmor och årsmöten, det är därför viktigt 19

20 med tydlig information, att förklara krångliga ord och kanske till och med arrangera ett prova-på-årsmöte som övning så att alla är förberedda inför det riktiga mötet. Ta gärna hjälp av en utvecklings- 20 konsulent om ni vill. Den yngsta medlemmen som får rösta på ett årsmöte är 8 år tänk därför att allt som sägs på mötet ska kunna förstås av personer som är just 8 år.

21 5. Det här kan du också göra Vi har alla olika förutsättningar när vi startar och driver scoutkår. Kanske har vi mycket erfarenhet av scouting, ingen erfarenhet, eller erfarenhet av scouting från ett annat land. Inga sätt är mer rätt än andra, vi gör scouting på olika sätt. Här kommer lite fler tips på saker som är bra att tänka på i början. Det är viktigt att alla barn och unga känner att de kan delta i alla aktiviteter och att det inte behövs dyr utrustning för att känna sig välkommen. För mer information om hur ni kan göra en så tillgänglig verksamhet som möjligt, där alla mår bra och kan delta, finns mer material och övningar att hitta på scoutservice.se Få stöd av en utvecklingskonsulent Utvecklingskonsulenter är personer som är anställda hos Scouterna just för att hjälpa till med bland annat att starta nya scoutkårer. När ni sedan blivit en scoutkår är konsulenten en bra kontakt att ha som stöd i er verksamhet. Konsulenten hjälper gärna till med att rekrytera fler scouter och ledare till er kår. De kan hålla utbildningar om vad scouting är och hur man kan bedriva sin verksamhet. Kanske vill ni ha nya idéer till er terminsplanering eller ha någon som kan prata med scouternas föräldrar under ett prova-på-möte? gjort, tillhörighet och vilka intressen vi har. För att alla i kåren ska kunna ha scoutkläder, kan ni hjälpas åt genom att ha ett klädbytessystem i kåren. Då behöver inte alla köpa nya kläder och de gamla kläderna kommer till användning. SCOUTDRÄKTEN Scoutdräkten ska kännas ny, gemensam och välkomnande. Välkomnande innebär att man utifrån vem man är som individ ska kunna bära det plagg man känner sig mest bekväm i. Därför består den av en kollektion med olika plagg, t-shirt med lång och kort ärm, pikétröja och skjorta. Scouter har alltid burit scoutdräkt och olika varianter finns i hela världen. Grundplaggen i scoutdräkten är en scoutskjorta -t-shirt, -piké med märken och scouthalsduk med sölja. När alla har samma kläder ser man inte vem som är fattig eller rik och det skapar gemenskap. Det finns många andra grupper som också skaffar sig gemensam tröja eller dräkt för att markera sin grupptillhörighet och för att stärka sammanhållningen, till exempel fotbollslag. Du kan beställa scoutkläder i scoutshopen sök på: scoutshop.se Scoutkläder Vi scouter känns lätt igen när vi bär den blå scoutskjortan eller andra blå scoutkläder. På scoutskjortan fäster vi märken för att berätta vad vi 21

22 Scoutledarutbildning Innan verksamheten startar, är det bra för ledarna om går någon av de grundläggande utbildningarna för scoutledare. Du kan läsa mer om alla utbildningar på: scouternasfolkhogskola.se Utdrag från belastningsregistret För ledare och funktionärer i kåren, kan kåren om så önskas begära att få se ett utdrag ur belastningsregistret. Det kan vara ett sätt att hindra olämpliga vuxna personer att delta i verksamheten. Det nya registerutdraget för ideella organisationer innehåller enbart upplysningar om domar som gäller våldsbrott, sexualbrott och barnpornografibrott. Andra brott, till exempel skattebrott eller rattfylleri, syns inte i utdraget. Scouternas uppmuntrar alla scoutkårer att använda kontroll av registerutdrag men ser det som ett val för varje scoutkår att på egen hand besluta om man vill använda kontroll av registerutdrag i kårens verksamhet. Om scoutkåren vill använda kontroll av registerutdrag gäller följande rutin som ni finner om ni söker på scoutservice efter: Riktlinjer för registerutdrag. Se till att det finns pengar för att göra verksamhet Avgifterna borde vara lägre är det vanligaste svaret på frågan vad ungdomar skulle vilja förändra för att få lust att vara med i en förening. Alla scouters ekonomi ser väldigt olika ut och det är viktigt att ni är medvetna om detta i kåren. Ni behöver därför ta beslut hur ni ska gå tillväga för att få in pengar så att alla kan delta på era aktiviteter. Ni kan tillsammans i kåren öva på att skriva ansökningar för att söka pengar till kåren, så blir det lättare och ni kan söka på flera sätt, som individ, grupp eller kår. Det viktiga att komma ihåg med bidrag, till skillnad från andra intäkter, är att ni först söker pengarna, och sedan behöver rapportera tillbaka, det vill säga berätta vad ni gjorde för pengarna och hur det gick. Det tar alltså lite tid och är viktigt att det blir rätt med kvitton och bokföring. DET VANLIGASTE SÄTTET ATT FINANSIERA LOKAL VERK- SAMHET ÄR GENOM: Medlemsavgifter Statsbidraget som betalas ut av Scouterna Deltagaravgifter för läger och övernattningar (som ofta planeras till självkostnadspris, alltså att alla kostnader fördelas på alla som deltar) Sponsring från lokala företag Intäkter vid julmarknader eller andra arrangemang Övriga bidrag, t.ex. från kommunen eller stiftelser Här hittar ni vägledningen samt en lista på de fonde som Scouterna har och vad de delar ut pengar till: HÄR ÄR TIPS PÅ VART NI KAN SÖKA FONDER UTANFÖR SCOUTERNA: BIDRAG HOS KOMMUNEN- Ni kan också vända er till er kommun för att söka bidrag. De flesta kommuner ger ekonomiska bidrag till ideella föreningar som bedriver verksamhet inom kommunen. Oftast prioriteras verksamhet för vissa grupper så som barn och ungdomar. Olika kommuner har olika typer av bidrag. AKTIVITETSBIDRAG- Syftet med denna typ av bidrag är att stödja aktiviteter för olika målgrupper. Lokalkostnadsbidrag- Syftet med denna typ av bidrag är att underlätta för föreningar att hyra lokal eller annan mötesplats. UTBILDNINGSBIDRAG- Syftet med denna typ av bidrag är att stödja föreningens utveckling. GRUNDBIDRAG- Bidraget syftar till att ge föreningen en ekonomisk grundtrygghet. När du skriva en bidragsansökan behöver du förklara vad Scouterna är, vilka just ni är och varför det är viktigt att ni får det här stödet. Sök på scoutservice efter: Kommunicera scouterna 22

23 Starta en studiecirkel Ni kan också välja att starta en studiecirkel då kan ni få hjälp från studieförbundet med till exempel lokaler och böcker. En studiecirkel måste bestå av minst tre personer som träffas under minst tre sammankomster under minst nio studietimmar (en studietimme är 45 minuter). Scouterna samarbetar med Sensus och om ni väljer att också starta en studiecirkel kan ni få alla scouternas programböcker helt gratis. Om ni vill starta en studiecirkel så tar ni kontakt med Sensus och presenterar er idé. Sensus behöver personuppgifter med namn, adress, telefonnummer, personnummer och gärna e-postadress till samtliga deltagare. Innan verksamheten startar ska den godkännas av din kontaktperson på Sensus och ni skall vara överens om vilket stöd Sensus kan ge. Du kan läsa mer om Sensus och studiecirklar här: Skaffa en lokal Det finns scoutkårer som bedrivit framgångsrik verksamhet utan att ha någon lokal, men det kan såklart vara trevligt att ha ett eget krypin för scoutkåren. NI KAN TILL EXEMPEL GÖRA SÅ HÄR: Kolla med kommunens fritidskontor, kanske finns det någon lokal som inte används hela veckan? Kolla med de kontakter som ni har, som företag och andra föreningar. Kanske är det någon som har en lokal ni kan låna ibland eller ett rum som går att hyra i någons lokal? Kontakta skolor och fritidsgårdar i området för att undersöka möjligheten att vara i deras lokaler. Kyrkor, moskéer och andra församlingar erbjuder ibland sina lokaler utan att verksamheten behöver vara knuten till deras ordinarie verksamhet. Utrustning Det finns många sätt att få tag i utrustning dels kan ni låna av distrikt, grannkårer och privatpersoner. Eller så kan ni be om sponsring eller söka ur fonder till att inhandla nytt. HÄR ÄR NÅGRA TIPS: I uppstarten av en ny kår kan det vara till stor hjälp att låna utrustning från andra kårer i närheten. Tält, stormkök; grundläggande friluftsutrustning, kan behöva lånas vid uppstart om ni vill kunna vara ute mycket. Gör upp en plan för vilken utrustning ni behöver och när ni kan köpa in den. Det viktiga är att ni funderar på vad det är ni kommer göra för aktiviteter. Det är skillnad på gemensam och privat utrustning. Scoutkåren behöver vissa saker som alla delar på, sedan behöver varje scout t.ex. bra skor och varma kläder, och kanske en sovsäck. Det går att söka ur olika fonder för de här olika syftena. Var väldigt tydliga i verksamheten med vad som verkligen behövs och vad som också är bra men inte nödvändigt. Diskutera i ledarteamet hur ni gör om det är många barn som t.ex. saknar regnkläder eller inte har råd med sovsäck. Som ledare i en scoutkår kan det vara bra att reflektera över sina egna kläder och utrustning. Vad förmedlar du till gruppen om du enbart har de dyraste eller nyaste friluftskläderna? Det kan vara svårt för medlemmarna att förstå att friluftsliv inte behöver vara dyrt och komplicerat om vi som ledare själva bara har kläder och utrustning av väldigt högkvalitet. Rekrytera fler barn, unga och vuxna En av nycklarna till att bli en livskraftig kår är att bli många så att verksamhetens sårbarhet minskar. Det görs bäst med hjälp av kontinuerlig rekrytering, 23

24 alltså något som ni gör hela tiden. Det bästa sättet att lära sig mer om strukturerat rekryteringsarbete är att kontakta ditt regionala kansli. Då kommer en utvecklingskonsulent ut till er kår och håller en workshop för ledare, styrelserepresentanter eller andra som hjälper till i det ideella arbetet. Terminsplanering för verksamheten Det kan ganska snabbt bli mycket att göra. För att det ska vara lättare och roligare att vara ledare är det bra om ni gör ett upplägg för aktiviteterna tillsammans. På så sätt vet ni vad som ska hända från gång till gång, och även barnen får en chans till överblick. Det är också så att många barn har ett stort behov av den typen av trygghetsinformation. Sätt upp en enkel plan för terminens aktiviteter, gärna med en övernattning mitt i eller ett läger som avslutning och stegrande förberedelser på varje veckoträff inför övernattningen/lägret. Det finns både stödmaterial och färdiga förslag på terminsplaneringar på scoutservice.se. Våra utvecklingskonsulenter kommer gärna ut till er och håller workshops om hur man terminsplanerar och använder Scouternas program! Sök på scoutservice efter: Terminsprogram. Kommunicera Scouterna För Scouterna handlar allt om att sänka trösklar och inte fjärma. Vi ska inkludera, välkomna och kommunicera på ett modernt sätt. Om vi tillsammans lyckas kommunicera ett entydigt, engagerat och starkt Scouterna når vi inte bara lättare fram med våra budskap. Dessutom bygger vi intern stolthet och skapar nya relationer för framtiden! På scoutservice kan du hitta tips och råd för hur du ska kommunicera Scouterna. Sök på scoutservice efter: Kommunicera scouterna KOMMUNIKATIONSPLATTFORMEN Kommunikationsplattformen har vi tagit fram för att ge dig stöd och inspiration när du ska berätta om Scouterna och din kår för nuvarande och potentiella scouter, för föräldrar och anhöriga eller för journalister och politiker. Sök på scoutservice efter: Kommunikationsplattformen 24

25 6.Glöm inte att prata om detta Vi gör scouting på olika sätt Vi har scoutkårer i hela landet, från storstad till landsbygd, stora som små föreningar, med olika profil. Vi gör scouting på olika sätt varje dag, men kan göra på fler sätt. Idag finns scouting i villaförorter och miljonprogramsområden, på sjö och land, för barn och tonåringar. Vad vi har för förutsättningar, bakgrund eller intressen påverkar självklart hur vi gör scoutverksamhet. Det betyder att det också viktigt att vara lyhörd för vilka utmaningar och möjligheter som finns i området och bland våra scouter och att utveckla verksamheten tillsammans, på ett sätt som passar alla. Vi är olika vana vid föreningslivet Det spelar såklart stor roll när vi engagerar oss om vi är vana vid svenskt föreningsliv eller inte. Inom Scouterna kan det se väldigt olika ut. En del har mycket vana av föreningsliv från ett annat land än Sverige, andra har ingen vana alls och vissa har varit med i flera olika föreningar. Det påverkar hur lätt eller svårt vi tycker att det är att starta och driva en scoutkår i just den här föreningsformen. Vad vi kan och hur vi tror att något görs bäst påverkar oss och det är viktigt att komma ihåg att det är bra att vi är olika. Som du sett i det här dokumentet finns det några saker som vi alla måste göra för att alla barn och unga ska vara försäkrade, trygga och för att föreningen ska ha pengar. Utöver det gör vi olika, och det är precis som det ska vara. Vi är olika vana vid friluftsliv Friluftslivet är på många sätt en viktig del av scouting och en av de sju pusselbitarna i Scoutmetoden. Vi är inte ute i skogen bara för att vi gillar det, friluftslivet är en metod för att hjälpa oss att växa som människor. När vi är ute i skogen och lagar mat och vandrar får vi chansen att öva på ledarskap, känsla för naturen, problemlösning och våra egna värderingar. Vad vi har för erfarenhet av friluftsliv kan se väldigt olika ut, några av oss är vana att vandra, sova eller laga mat ute i naturen, andra är vana vid natur som ser ut på andra sätt och andra har ingen friluftslivsvana alls. För att alla ska känna sig trygga och tycka det är kul att vara med när vi är ute i naturen, måste vi se till att alla kan vara med på sina villkor. När vi planerar för att vara ute i naturen måste vi därför vara säkra på att alla kan vara med på alla aktiviteter och att alla förstår vad som krävs av dem. Det är därför viktig att all information är väldigt tydligt så att alla vet vad de ska ha med sig och vad vi kommer att göra när vi är ute. För att få de grundläggande kunskaperna som krävs för att känna sig glad och trygg i naturen kan ni gå någon av kurserna i grundläggande friluftsliv, Redo för naturen. Sök på scouternasfolkhogskola.se efter: Redo för naturen. Förebilder och representation Vi är alla olika och bär på olika erfarenheter och perspektiv. Så ser samhället ut och så vill vi även att Scouterna ska se ut. Vi gör ju en fantastisk verksamhet, klart att fler ska vara med! Men 25

26 varför ska jag gå med i en organisation där ingen verkar se ut som jag eller bor där jag bor? Det är väldigt viktigt att vi hjälps åt att berätta om och sprida scouting, och att vi gör det tillsammans med de som vi tycker ska vara med. Det kan vara en utmaning att rekrytera ledare och barn i områden där Scouterna är okänt eller där det finns fördomar om vad Scouterna är. För att starta upp en kår i ett område där det inte tidiga- re har funnits mycket scoutverksamhet kan det vara bra att bygga relationer med förebilder och tongivande personer i området. De personerna kan sedan förmedla vad Scouterna är och varför ungdomarna ska gå med. Att knyta scoutkåren till en redan befintlig verksamhet är också ett bra sätt så som en fritidsgård eller en församling dit många barn och ungdomar redan går. 26