Välkomna hit och till framtiden Jan Hallberg, förbundsordförande GR och Maja Saiduddin (fd Helena Kovács), moderator

Transkript

1 1. INLEDNING, UTBLICK OCH INBLICK Välkomna hit och till framtiden Jan Hallberg, förbundsordförande GR och Maja Saiduddin (fd Helena Kovács), moderator Göteborgsregionens kommunalförbund JAN HALLBERGS OCH MAJA SAIDUDDINS BUDSKAP: Nem iur siminve llabo. Ideribus sequiati quatque cum eicae nitatum apiduci duciae lique venis il explabor aliqui doluptur am re nonsent voluptat. Ullaut aut ut inus id qui con non essecaecti cum alitass ecepudiatio. Et faciandit as inctem hiliquia dite explab ium eos as et ARBETSBOK UPPRÄTTAD AV:... KÄRNAN I BUDSKAPET vid Kommunledningsseminariet SOM JAG SER DET: Från mål till start Torsdag 21 januari 2010, Scandic Hotel i Mölndal 1

2 Från mål till start Kommunlednings seminarium torsdag 21 januari 2010 Scandic Hotel i Mölndal kl 8:30-12:30 med avslutande lunch. 1 08:30 09:40 15 min PAUS 2 09:55 11:15 5 min PAUS 3 11:20 11: :50 12:30 12:30 LUNCH INLEDNING, UTBLICK OCH INBLICK Välkomna hit och till framtiden Jan Hallberg, förbundsordförande GR och Maja Saiduddin (fd Helena Kovács), moderator Myter och vetande om samhälls- och stadsplanering Kristina L Nilsson, professor i arkitektur/stadsplanering, Luleå tekniska universitet Trender inom stads- och regionutveckling på hemma- och bortaplan Olov Schultz, civilingenjör, arkitekt, internationell sekreterare, Boverket Så funkar vi, så vill vi ha det och så kan vi ändra oss Katarina Graffman, doktor i antropologi och grundare av Inculture VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER Tema: Kommunen som ägare över planering, infrastruktur, kollektivtrafik etc Jag har en plan Bo Aronsson, planeringschef, GR Onsalasnabben att tänka K2020 Catarina Nyberg, kollektivtrafikansvarig, Kungsbacka kommun Tema: Kommunen som stor arbetsgivare Så förbättrar vi medarbetarnas resande och varför Hans Arby, företagsrådgivare, GR Att samarbeta med företag och leva som man lär Anders Hansson, Utvecklingschef Mölndals Stad Tema: Kommunen som katalysator, pådrivare och påverkare Nya Vägvanor så påverkar vi medborgarna Eva Rhodin, enhetschef, Trafikant Trafikkontoret Så säger hushållen Marielle Fredriksson, projektledare Dialog med Hushållen, Västtrafik Upphandling för utveckling Jan Andersson, teamledare, Upphandlingsbolaget HUR GÖR VI DET OM GENOMFÖRANDEPROCESSER Så borde vi jobba erfarenheter från en K2020-pilot Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef Trafikant & ITS/analys, Trafikkontoret K2020 bakom kulisserna Merrit Polk, universitetslektor, humanekologi, Göteborgs universitet Urban Futures en mötesplats för regionutveckling Björn Malbert, professor i uthålligt stadsbyggande, Chalmers VAD GÖR VI NU Detta tar vi med oss Paneldiskussion med K2020s parter: Lars Backström/Västtrafik, Jan Einarsson/Vägverket, Bo Aronsson/ GR, en representant för Banverket, Rolf Thor/VGR, Lars-Bertil Ekman/Göteborgs Stad samt Johan Trouvé/Handelskammaren Från vision till mission K2020 från och med nu Per Kristersson, regional planering, GR Från mål till start och från ord till handling Maja Saiduddin, moderator och Jan Hallberg

3 1. INLEDNING, UTBLICK OCH INBLICK Myter och vetande om samhälls- och stadsplanering. Kristina Nilsson, professor i arkitektur/ stadsplanering, Luleå tekniska universitet kristina.l.nilsson@ltu.se, KRISTINA L NILSSONS BUDSKAP: Den förtätade staden förväntas förlösa den hållbara stadsutvecklingen, men en riktigt tät stad har få grönytor och färre bilar. De bilar som finns tar mycket plats på allmänna platser. Blandad trafik föreslås ofta för att skapa många aktiviteter i gaturummet. Sådana ytor fungerar endast med mycket låga hastigheter som i sin tur minskar framkomligheten. KÄRNAN I KRISTINA NILSSONS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 3

4 1. INLEDNING, UTBLICK OCH INBLICK Trender inom stads- och regionutveckling på hemma- och bortaplan. Olov Schultz, civilingenjör, arkitekt, internationell sekreterare, Boverket OLOV SCHULTZ BUDSKAP: Det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg. Trender är bra att känna till men innebär inte att man ska följa John utan att man har en hög kunskapsnivå för att utveckla de lokala förutsättningarna platsens särdrag, den sociala livsmiljön, rollen i regionen. En dialog om den egna orten past, present and future utvecklar den gemensamma kunskapen och det lokala sociala kapitalet växer. Kommunen kan skapa en vision som stöds av ett planeringssystem med utrymme för ännu okända, nytillkommande projekt och idéer. KÄRNAN I OLOV SCHULTZ BUDSKAP SOM JAG SER DET: 4

5 1. INLEDNING, UTBLICK OCH INBLICK Så funkar vi, så vill vi ha det och så kan vi ändra oss. Katarina Graffman, doktor i antropologi och grundare av Inculture graffman@inculture.com, KATARINA GRAFFMANS BUDSKAP: Att göra hållbara val i vardagen är inte en fixerad företeelse utan ett förhandlingsbart fenomen. Därför är det viktigt att inte bara lyssna till vad människor/användare säger utan även förstå vad de gör. Att få människor att ändra beteenden kräver kunskap om så mycket mer än var och hur de vill resa. Hur kommer det sig egentligen att miljömedvetna Vera oftast tar bilen till jobbet istället för spårvagnen fast hon säger till sina vänner att hon åker kommunalt? För att lyckas med K2020 behöver vi förstå användarnas handlingsval i vardagen. KÄRNAN I KATARINA GRAFFMANS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 5

6 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER Tema: Kommunen som ägare över planering, infrastruktur, kollektivtrafik etc Jag har en plan Bo Aronsson, planeringschef, GR BO ARONSSONS BUDSKAP: Målet 40 procent resandeandel i kollektivtrafiken 2025 ställer stora krav på de samverkande parterna om det ska nås. Det finns en gemensam målbild och ett antaget handlingsprogram. Var och en av parterna är nu ansvarig för att omsätta programmet till handling. Det behövs en organiserad samverkan för att nå målet. KÄRNAN I BO ARONSSONS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 6

7 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER Tema: Kommunen som ägare över planering, infrastruktur, kollektivtrafik etc Onsalasnabben att tänka K2020. Catarina Nyberg, kollektivtrafikansvarig, Kungsbacka kommun CATARINA NYBERGS BUDSKAP: 1. Det är ofta flera saker i kombination med varandra som leder fram till genomförande. 2. God framförhållning i den kommunala planeringen gör att man kan agera när möjlighet till genomförande ges. 3. Bekvämlighet och service vid bytespunkterna är jätteviktigt! KÄRNAN I CATARINA NYBERGS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 7

8 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER TEMA: Kommunen som stor arbetsgivare Så förbättrar vi medarbetarnas resande och varför. Hans Arby, företagsrådgivare, GR HANS ARBYS S BUDSKAP: Ta ett arbetsgivaransvar för tjänsteresorna. Bort med privatbilarna i tjänsten. Bilen är ett arbetsverktyg och ska tillhandahållas av kommunen. Det förbättrar arbetsmiljön, miljön och kontrollen utan att behöva kosta mer. Stora undersökningar bland medarbetarna i flera kommuner visar på en stor potential och acceptans. Dessutom frikopplas arbetsresorna från tjänsteresorna och fler kan lämna bilen hemma. Mer om vad och hur man som arbetsgivare kan göra finns på sök på Arbetsplatsens resor. KÄRNAN I HANS ARBYS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 8

9 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER TEMA: Kommunen som stor arbetsgivare Att samarbeta med företag och leva som man lär. Anders Hansson, Utvecklingschef Mölndals Stad ANDERS HANSSONS BUDSKAP: Mölndals stad har i samverkan med 10 stora företag genomfört det treåriga ram-projektet med fokus på att minska de anställdas resor med bil till och från Arbetsplatser i Mölndal. Samarbetet fortsätter nu i nätverksform. Vi vill underlätta mer flexibelt arbetspendlande. Mölndals stad med 5500 anställda är en viktig förebild och arbetar målmedvetet med att få fler flexibilister bland de anställda. Tack vare ram-samarbetet inspirerar vi varandra, byter idéer och åtgärdskoncept till nytta för anställda, företag och medborgare. Tillsammans gör vi större skillnad! Se vidare KÄRNAN I ANDERS HANSSONS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 9

10 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER TEMA: Kommunen som katalysator, pådrivare och påverkare Nya Vägvanor så påverkar vi medborgarna. Eva Rhodin, enhetschef, Trafikant Trafikkontoret EVA RHODINS BUDSKAP: Att påverka människors beteende är inget nytt. Erfarenheten visar att vi för att lyckas måste vara tydliga och kraftfulla, ha samma budskap samt använda våra resurser klokt. Vi når målet med samverkan, samordning och genom att använda den kompetens och de verktyg som redan finns inom Nya Vägvanor. KÄRNAN I EVA RHODINS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 10

11 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER TEMA: Kommunen som katalysator, pådrivare och påverkare Så säger hushållen. Marielle Fredriksson, projektledare Dialog med Hushållen, Västtrafik MARIELLE FREDRIKSSONS BUDSKAP: Projekt Dialog med Hushållen genomförs gemensamt i tio av GR:s medlemskommuner. Hushållens resvanor är viktiga och kommunen betonar detta genom att kontakta hushållen och erbjuda information om gröna resealternativ på individnivå. Invånarna kan i sin tur meddela vad de behöver för att kunna göra grönare resor. Detta ger en ökad kunskap hos båda parter och kan bidra till förbättrade resvanor. KÄRNAN I MARIELLE FREDRIKSSONS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 11

12 2. VAD VI KAN GÖRA FOKUS PÅ KOMMUNENS TRE ROLLER TEMA: Kommunen som katalysator, pådrivare och påverkare Upphandling för utveckling. Jan Andersson, teamledare, Upphandlingsbolaget JAN ANDERSSONS BUDSKAP: Upphandling är ett precisionsverktyg som kan användas inom många områden men man måste vara klar över vad man vill uppnå och konsekvenserna av att använda upphandlingsverktyget. KÄRNAN I JAN ANDERSSONS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 12

13 3. HUR GÖR VI DET OM GENOMFÖRANDEPROCESSER Så borde vi jobba erfarenheter från en K2020-pilot. Ma-Lou Wihlborg, avdelningschef Trafikant & ITS/analys, Trafikkontoret MA-LOU WIHLBORGS BUDSKAP: Piloten behöver lyftkraft inte bara fötter. KÄRNAN I MA-LOU WIHLBORGS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 13

14 3. HUR GÖR VI DET OM GENOMFÖRANDEPROCESSER K2020 bakom kulisserna. Merrit Polk, universitetslektor, humanekologi, Göteborgs universitet MERRIT POLKS BUDSKAP: Vägverket finansierar ett projekt om de viktigaste erfarenheterna av K2020. Projektet består av intervjuer med K2020:s ledningsgrupp och analys av rapporter. De preliminära resultaten är att K20020 har ökat samarbetet över både sektors- och beslutsgränser och skapat en arena för samverkan och politiskt förankring. Vidare har K2020 satt fokus på kollektivtrafiken. Det finns dock delade meningar om K2020s mål är tillräckligt långtgående för att uppnå långsiktigt hållbar utveckling. K2020 har skapat en samsyn kring att samverkan är nödvändig för att uppnå ett effektivt resultat. Projektet redovisas i vår. KÄRNAN I MERRIT POLKS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 14

15 3. HUR GÖR VI DET OM GENOMFÖRANDEPROCESSER Urban Futures en mötesplats för regionutveckling. Björn Malbert, professor uthålligt stadsbyggande, Chalmers, tillhör interimspersonalen på Mistra Urban Futures BJÖRN MALBERTS BUDSKAP: Ett unikt samarbete i Göteborgsregionen har skapat en plattform för samverkan mellan politik, praktik och forskning för hållbar stadsutveckling. Denna kombination skapade trovärdighet och Mistra kunde se att vi skulle kunna förverkliga centrets långsiktiga mål och verksamhet. Ett samarbete baserad på ömsesidig respekt för parternas olika roller i kunskaps- och utvecklingsarbetet kan påverka stadsutvecklingen lokalt och globalt. KÄRNAN I BJÖRN MALBERTS BUSKAP SOM JAG SER DET: 15

16 4. VAD GÖR VI NU Detta tar vi med oss. Paneldiskussion med K2020:s parter: Lars Backström/Västtrafik, Jan Einarsson/Vägverket, Bo Aronsson/ GR, en rep resentant för Banverket, Rolf Thor/VGR, Lars-Bertil Ekman/Göteborgs Stad samt Johan Trouvé/Handelskammaren Vi behöver bygga vidare på de goda erfarenheter vi redan har gjort. Vad tar vi med oss ifrån dagens seminarium? Samverkan är nyckel till framgång. Vad ska vi konkret göra framåt för att samverka? Vad kommer att vara den främsta möjligheten/utmaningen framåt? Vad är ditt nästa konkreta steg för att förverkliga K2020? KÄRNAN I PANELDISKUSSIONEN SOM JAG SER DET: 16

17 4. VAD GÖR VI NU Från vision till mission K2020 från och med nu. Per Kristersson, regional planering, GR PER KRISTERSSONS BUDSKAP: K2020 lotsas till framgång genom att varje organisation agerar efter sina förutsättningar. Med samverkan blir insatsen snabbare och värdet större. Formellt kommer förbundsstyrelsen, som är projektägare, att diskutera nästa steg på sitt möte i slutet av februari. Mycket kunskap kring K2020 finns hos de personer som arbetade fram underlagsrapporter, målbild och program. Prata med dem! De är eldsjälar! På finns en mängd kunskap samlad. K2020 kommer möta utmaningar som att en eventuell trängselskatt sätter press på tidigt genomförande. Med andra ord kommer det finnas behov av att varje organisation agerar nu. Hur detta ska arrangeras måste utvecklas genom att vi gör det! Från mål till start och från ord till handling. KÄRNAN I PER KRISTERSSONS BUDSKAP SOM JAG SER DET: 17

18 4. VAD GÖR VI NU Från mål till start och från ord till handling. Maja Saiduddin, moderator och Jan Hallberg, förbundsordförande GR KONTENTAN AV DAGEN SOM JAG SER DET: 18

19 19

20 SÅ HÄR SKA JAG PRESENTERA DAGENS BUDSKAP I MIN ORGANISATION 20 Göteborgsregionens kommunalförbund