MAPSEC PÅ UPPDRAG AV Sveriges Riksbank. Ansvaret för betalningsbalansstatistiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAPSEC PÅ UPPDRAG AV Sveriges Riksbank. Ansvaret för betalningsbalansstatistiken"

Transkript

1 MAPSEC PÅ UPPDRAG AV Sveriges Riksbank Ansvaret för betalningsbalansstatistiken November 2006

2 MAPSEC KB Box Telefon Fax

3 I nnehåll 1 SAMMANFATTNING Bakgrund Problem Förslag Förväntade vinster av förslaget Formerna för överföringen av ansvaret till SCB Riksbankens behov av en statistikkompetens Finansiella konsekvenser av förslaget Juridiska konsekvenser av förslaget Genomförande av överflyttningen Memorandum of understanding 8 2 BAKGRUND Kort beskrivning av nuläget Bakgrund till uppdraget Uppdragsbeskrivning Arbetets genomförande och rapportering Rapportens struktur 12 3 NULÄGE BETALNINGSBALANSSTATISTIKEN Ansvar Produktion Direktinvesteringar Portföljinvesteringar 14

4 3.2.3 Avkastning av kapital Övriga flöden Sammanställning Publicering och förmedling Stödfunktioner Utveckling av systemstödet Sammanställning 16 4 NULÄGE NÄRLIGGANDE STATISTIK Nationalräkenskaperna Finansräkenskaperna Finansmarknadsstatistiken 17 5 ANVÄNDNING AV OCH KRAV PÅ BETALNINGSBALANSSTATISTIKEN Riksbanken Övriga statliga institutioner Den privata sektorn ECB, Eurostat, IMF, BIS 19 6 KVALITETSPROBLEM I DEN CENTRALA EKONOMISKA STATISTIKEN Det konceptuella ramverket Problem Diskrepanser mellan NR och FiR Diskrepanser mellan Betalningsbalansen, NR och FiR Konsekvenser av diskrepanserna Ansvar, arbetsfördelning och kvalitet i den ekonomiska statistiken 24 7 JURIDISKT RAMVERK FÖR BETALNINGSBALANSSTATISTIKEN Riksbankslagen Lag om den officiella statistiken 25 3

5 7.3 EUs regelverk Samordning ECBs regelverk Kanaler från och till ECB 29 8 ANSVAR OCH PRODUKTION AV BETALNINGSBALANSSTATISTIKEN I ANDRA LÄNDER Norge Nuläge Beslutad förändring Storbritannien Finland 33 9 ANALYS AV FÖR- OCH NACKDELAR MED IDENTIFIERADE ALTERNATIV Inga förändringar Outsourcing av all BBS-produktion till SCB Överflyttning av finansiering, ansvar och all BB produktion till SCB GENOMFÖRANDE AV HUVUDALTERNATIVET Finansiering Former för överflyttningen Beslut om och tidpunkt för överflyttningen Kanaliseringen av användarkrav SCB kapacitet Memorandum of understanding Riksbankens behov av en statistikenhet IT-stöd Gemensam arbetsgrupp för överflyttningen 42 Appendix A Appendix B Intervjuade personer Referenslista 4

6 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Nationalräkenskaper (NR), finansräkenskaper (FiR) och betalningsbalansstatistiken (BBS) är olika delar av ett logiskt sammanhängande system för mätning av reala och finansiella flöden inom och till och från den svenska ekonomin. 1.2 Problem Ansvar, produktion och finansieringen av NR, FiR och BBS är idag utspridd på tre institutioner: SCB, FI och RB. SCB ansvarar för och producerar nationalräkenskaperna. Man producerar även finansräkenskaperna men på uppdrag från och med finansiering från Finansinspektionen. SCB producerar även de delar av betalningsbalansstatistiken som rör handels- och tjänstebalansen. Riksbanken ansvarar för, sammanställer och finansierar betalningsbalansstatistiken. Man har också ett produktionsansvar för den del av betalningsbalansstatistiken som rör flöden (och stockförändringar) mellan svenska Monetary and Financial Institutions (MFIs) och Other Financial Institutions och utlandet. Ett viktigt underlag för NR, FiR och BBS är finansmarknadsstatistiken. Riksbanken ansvarar för och finansierar denna, men produktionen är outsourcad till SCB. Tyvärr finns det inte obetydliga kvalitetsproblem i detta sammanhängande statistiksystem. De visar sig bl.a. i form av diskrepanser mellan poster som, oberoende från vilket håll de mäts, definitionsmässigt ska ha samma värde. Sålunda ska finansiellt sparande beräknat från inkomst- och utgiftssidan i nationalräkenskaperna och från flödesskattningarna i finansräkenskaperna vara identiskt. Den skattade betalningsbalansen borde vara identiskt lika med sektorsräkenskaperna för den fiktiva utlandssektorn, men är det inte heller. Det finns många orsaker till skillnaderna brister i det statistiska grundmaterialet, olika insamlings- och beräkningsmetoder, olika reviderings- och publiceringspolicy, delvis skilda definitioner, etc. Det splittrade ansvaret för de olika produkterna har gjort det svårare att på ett systematiskt sätt ta tag i problemen. En annan konsekvens av splittrad produktion är en bristande samordning av datainsamlingen vilket leder till högre kostnader för uppgiftslämnarna. Den andra sidan av det myntet är onödigt höga kostnader för datahanteringen de stordriftsfördelar som finns när det gäller inhämtning, lagring och bearbetning tas inte tillvara. Splittringen av statistikproduktionen gör också framför allt Riksbanken kompetensmässigt sårbar eftersom en statistikenheten är relativt liten. Den nuvarande arbetsfördelningen mellan institutionerna är historiskt betingad. Att Riksbanken har ansvaret för betalningsbalansstatistiken är ett arv från valutaregleringens tid. I och med alla betalningar (över ett visst belopp) till och från 5

7 Sverige skulle rapporteras till Riksbanken av kontrollskäl, var det naturligt att lägga ansvaret för betalningsbalansstatistiken på Riksbanken. Efter avvecklingen av valutaregleringen samlas allt underlag till betalningsbalansstatistiken via enkäter; en metodik där Riksbanken inte längre har någon komparativ fördel. Betalningsbalansstatistiken är efter avregleringen, och byte av målvariabel för penningpolitiken ej heller lika betydelsefull som underlag för Riksbankens bedömningar och räntebeslut. Finansinspektionen fick 1995 ta över ansvaret för finansieringen av finansräkenskaperna lade Finansinspektionen och SCB fram ett gemensamt förlag om att ansvaret för finansräkenskaperna skull överföras till SCB. På grund av bristande utrymme under utgiftstaket var regeringen emellertid inte då beredd att skjuta till de anslagsmedel som krävdes för att SCB skulle kunna över ansvaret. Överföringen genomfördes därför aldrig. Det faktum att Finansinspektion inte har något direkt intresse av finansräkenskaperna har dock inte förändrats. Detsamma gäller de finansiella företag som via sina avgifter finansierar dem. 1.3 Förslag Det föreslås därför att ansvaret för, och produktionen av nationalräkenskaper, finansräkenskaper och betalningsbalansstatistik läggs fullt ut på SCB. 1.4 Förväntade vinster av förslaget De vinster som på sikt kan förväntas av en sådan koncentration är bättre statistik till en lägre kostnad. En samordning förbättrar möjligheterna att förbättra kvaliteten i all tre produkterna och att minska diskrepanserna mellan dem. Det skapas möjligheter att utnyttja stordriftsfördelar i insamling och bearbetning av data och att sänka kostnaderna för uppgiftslämnarna. Ett fullständigt övertagande av ansvaret skapar också bättre förutsättningar för en långsiktig utveckling av hela statistikområdet. Den explosionsartade utvecklingen och internationaliseringen av framför allt finansmarknaderna kan förväntas kräva nya ansatser för att samla in nödvändigt underlag till statistiken. ECB driver utvecklingen av en central värdepappersdatabas, en utveckling som Sverige förr eller senare kommer att måsta ta ställning till. 1.5 Formerna för överföringen av ansvaret till SCB Överflyttningen av ansvaret för betalningsbalansstatistiken till SCB kräver arbetsrättsligt att den görs som en övergång av verksamhet enligt 6b i LAS. En sådan ordning är av flera skäl att föredra framför en outsourcing av enbart produktionen till SCB. För att kunna ta över ansvaret har SCB behov av den kompetens som idag finns på Riksbankens Statistikenhet. Vid en övergång av verksamhet är överflyttad personal garanterad samma anställningsvillkor under ett år. Utan en sådan garanti finns det en stor risk att kompetensen skingras. 6

8 1.6 Riksbankens behov av en statistikkompetens Riksbanken är en tung användare av ekonomisk statistik, inte bara betalningsbalansstatisk utan av hela komplexet av ekonomisk statistik nationalräkenskaper, finansräkenskaper, finansmarknadsstatistik, pris- och lönestatistik, branschstatistik etc. För att backa upp bankens analytiker behöver Riksbanken statistikkompetens i huset inte en enhet som producerar statistik men en stabsfunktion inte olik rättssekretariatet. Statistikstaben skulle vidare ha en viktig roll såsom kravställare gentemot SCB och skulle vara representerad i det utökade råd för NR, FiR och BBS som föreslås. Statistikstaben skulle sannolikt behöva fortsätta representera Sverige i ECBs statistikkommitté samt komplettera SCB i olika internationella arbetsgrupper. Statistikstaben skulle sannolikt behöva bestå av två till tre seniora rådgivare, förutom de personer som har att ansvara för finansmarknadsstatistiken. 1.7 Finansiella konsekvenser av förslaget Personal- och administrationskostnader för statistikenheten på RB var 2005 drygt 11 mkr. Därutöver lade RB ut uppdrag på SCB avseende delar av betalningsbalansstatistiken på dryga 9 mkr. RBs egen statistikverksamhet samt uppdragen till SCB finansieras av Riksbankens intäkter. Finansräkenskaperna finansieras för närvarande av Finansinspektions avgiftsintäkter från de företag som FI övervakar. Den årliga kostnaden för outsourcingavtalet med SCB är 9,8 mkr. Det föreslås att nationalräkenskaper, finansräkenskaper och betalningsbalansstatistiken finansieras fullt ut med anslag till SCB. När det gäller den del som idag finansieras av RB så innebär det att bruttobelastningen på statsbudgeten ökar i storleksordningen 20 mkr. Nettobelastningen blir dock noll om storleken på den del av Riksbankens överskott som inlevereras till statskassan justeras upp med motsvarande belopp. När det gäller den del som idag finansieras av Finansinspektionen så får en överflyttning till SCB ingen effekt på budgetens utgiftssida eftersom huvuddelen av FIs intäkter levereras in på inkomsttitel och slussas tillbaka till FI som anslag. Nettot påverkas dock om avgifterna till de övervakade företagen justeras ned (vilket torde vara rimligt) med ett belopp som motsvarar FIs utgifter för uppdraget till SCB. En överflyttning av ansvaret för såväl betalningsbalansstatistiken som finansräkenskaperna till SCB kan sålunda totalt beräknas innebära en bruttobelastning på budgeten med ca 20 mkr men en nettobelastning på endast cirka tio. 1.8 Juridiska konsekvenser av förslaget Riksbankslagen ger Riksbanken rätt att inkräva uppgifter som behövs som underlag för Riksbankens betalningsbalansstatistik. SCB gör bedömningen att nu gällande statistiklagstiftning är tillfyllest för SCB ska kunna ta över ansvaret att kräva in det 7

9 underlag som krävs för betalningsbalansstatistiken. I riksbankslagen skulle endast 4 och 9 i kapitel 6 behöva justeras. I och med att Sverige står utanför Euron finns det inga juridiska hinder på EU nivå att flytta över ansvaret för betalningsbalansstatistiken till SCB. Även om Sverige skulle gå med senare finns det inget absolut förpliktigande krav när det gäller den institutionella ordningen till skillnad från statistikens innehåll och det finns redan en variation inom Eurokretsen när det gäller hur ansvaret för betalningsbalansstatistiken är fördelat. I Irland är statistikbyrån ansvarig, i Italien är det Ufficio Italiano dei Cambi. För detta fall finns det en rekommendation från ECB att dessa institutioner ska samarbeta med sina respektive nationella centralbanker för att sörja för att kraven på rapportering till ECB uppfylls. 1.9 Genomförande av överflyttningen Ett beslut om en överflyttning bör tas så snabbt som möjligt och genomföras utan fördröjning. Målet bör vara att överflyttningen av ansvar och produktion ska ske vid halvårsskiftet För detta krävs att en anslagsfinansiering av betalningsbalansstatistiken och finansräkenskaperna bereds under första kvartalet 2007 för att kunna inkluderas i den tilläggsbudget som läggs i samband med vårpropositionen. Som en backupplan, ifall beredningen av en full anslagsfinansiering från och med halvårsskiftet 2007 inte klaras av fram till slutet av mars, bör en temporär lösning förberedas vilken skulle innebära att Riksbanken efter en överflyttning den 1 juli 2007 och fram till årsskiftet 2007/8 fortsatt finansierar betalningsbalansstatistiken (och Finansinspektionen finansräkenskaperna) fast på kontraktsbasis. En sådan finansiering bör emellertid utformas så att den inte påverkar formerna för överföringen, dvs. övergång av verksamhet enligt LAS. Det vill säga kontraktet skulle behöva ha en annan form än tidigare outsourcingavtal. (Den verksamhet som flyttas över från Norges Bank till Sentralbyrån finansieras under ett halvår på detta sätt.) En tänkbar väg att gå skulle kunna vara att dra på de utvecklingsuppdrag för vilka Riksbanken och SCB kommit överens om ett trettio-miljoners ram. Ett utnyttjande av dessa medel för att om nödvändigt finansiera en övergångsfas skulle kunna kompenseras i ett senare skede genom ett extraordinärt tillskott av anslagsmedel. För att förbereda överflyttningen av betalningsbalansstatistiken till SCB bör ett antal gemensamma arbetsgrupper bildas snarast möjligt exempelvis med ansvar för: a) sakfrågorna (statistikproduktionen), b) personalfrågorna, respektive c) finansieringen 1.10 Memorandum of understanding Även om förslaget är att fullt ut flytta över ansvaret för och inte endast outsourca all produktion av betalningsbalansstatistiken finns de skäl att mer formellt reglera: 8

10 SCBs respektive Riksbankens åtaganden i samband med överflyttningsprocessen inklusive en strategi för kompetensförsörjningen inom avdelningen för Makroekonomi och Priser på SCB, SCBs långsiktiga åtaganden när det gäller produktion, sammanställning, publicering, rapportering, och utveckling av betalningsbalansstatistiken; Riksbankens deltagande i arbetet med vidareutvecklingen av betalningsbalansstatistiken som medlem i en utökad nämnd för NR,FiR oh BBS och/eller på annat sätt; Fördelningen av ansvaret för kontakterna med internationella kravställare och deltagande i utvecklingsarbetet på det internationella planet. En sådan reglering tar lämpligen formen av ett Memorandum-of-Understanding. 9

11 2 Bakgrund 2.1 Kort beskrivning av nuläget Riksbanken har idag det övergripande ansvaret för den svenska betalningsbalansstatistiken. Detta innebär att man sammanställer och publicerar denna statistik samt rapporterar till ett antal internationella organisationer, bl.a. Europeiska Centralbanken. Produktionen av de olika komponenterna i betalningsbalansstatistiken är uppdelad mellan Riksbanken och Statistiska Centralbyrån. SCB ansvarar sedan länge för statistik över utrikeshandeln i varor samt över de finansiella flödena kopplade till Sveriges utrikeshandel (handelskrediterna). Sedan 2003 producerar SCB även statistik om gränsöverskridande transaktioner avseende tjänster och transfereringar, samt vissa delar av icke-finansiella företags gränsöverskridande transaktioner och balanser (finansiella derivat och lån, depositioner, kassabehållning samt avkastning på dessa). Produktionen av den senare statistiken finansieras av Riksbanken inom ramen för ett avtal som även omfattar visst deltagande i internationella möten. Det avtalade beloppet för 2006 är 7,9 mkr. Riksbanken producerar själv övriga delar av betalningsbalansen, dvs. direkta investeringar och portföljinvesteringar för alla sektorer samt finansiella derivat och övrigt kapital för andra sektorer än icke-finansiella företag. Dessutom beräknar Riksbanken ställningsuppgifter samt avkastning på dessa. Riksbanken har även ett övergripande ansvar för finansmarknadsstatistiken. Produktion och utveckling av finansmarknadsstatistiken är dock från och med 2002 outsourcad till SCB. 2.2 Bakgrund till uppdraget Riksbanken har formulerat en vision för bankens utveckling under de närmaste fem till tio åren. I denna vision ställs frågan vilka som är bankens uppgifter och hur de ska utföras. Det konstateras att det som är kännetecknade för den verksamhet som bör bedrivas av Riksbanken är: a) att verksamheten är specifik för Riksbanken; b) att det finns påtagliga synergieffekter med verksamhet som ska bedrivas i Riksbanken; c) att Riksbanken kan bedömas ha bättre förutsättningar än andra att bedriva verksamheten; eller d) att det finns risk för att förtroendet för Riksbanken skulle kunna påverkas negativt om någon annan bedriver verksamheten. Det anges bl.a. vidare att kännetecknande för verksamhet som inte nödvändigtvis behöver bedrivas av Riksbanken är e) att det finns ett mervärde i att få en annan utförare än Riksbanken, exempelvis genom att 10

12 i) bättre utnyttja skalfördelar vilket kan leda till lägre kostnader, ii) få tillgång till specifik kompetens som kan vara svår att rekrytera eller som Riksbanken endast har tillfälligt behov av, iii) minska sårbarheten, t.ex. vad gäller nyckelpersoner och operativa risker, eller iv) frigöra ledningsresurser. I linje med den uppmålade visionen har Riksbanken börjat systematiskt se över sin verksamhet. Som en del i denna översyn önskar banken pröva huruvida den produktion av statistik som finns kvar inom banken, dvs. delar av betalningsbalansstatistiken, är att betrakta som varande del av kärnverksamheten. Mapsec KB 1 har fått i uppdrag att göra denna genomlysning. Allan Gustafsson har genomfört det. 2.3 Uppdragsbeskrivning De krav som Riksbanken formulerat för denna genomlysning är följande: Uppfyllandet av internationella krav på Riksbankens statistikverksamhet skall behandlas. Det är flera aspekter som skall belysas. En fråga gäller vad som krävs för att i tillräcklig tid kunna förbereda ett eventuellt inträde i den Ekonomiska och Monetära Unionens (EMU) tredje steg. En annan gäller vilka krav som följer av lagstiftningen inom Europeiska Centralbankssystemet (ESCB). Ytterligare en fråga som skall belysas är hur Riksbankens inflytande på statistikområdet påverkas av olika lösningar. Kostnadseffektivitet och samordningsmöjligheter skall undersökas. Det gäller dels Riksbankens egna kostnader, dels möjligheterna att totalt sett effektivisera insamling och produktion av statistik. Detta innefattar även möjligheterna till samordning mellan olika statistikgrenar, t.ex. betalningsbalans, nationalräkenskaper och finansräkenskaper. För att kunna bedöma kostnadseffektiviteten skall utredningen belysa hur olika alternativ påverkar kvalitén på den statistik som berörs i utredningen. Förutsättningarna att på lång sikt upprätthålla den nödvändiga statistikkompetensen inom Riksbanken skall behandlas. Det handlar dels om den kompetens som behövs för beställarrollen, dels om den kompetens som krävs för att uppfylla externa åtaganden. Ytterligare en fråga som gäller statistikkompetensen på Riksbanken rör hur olika alternativ för statistikverksamheten påverkar Riksbankens arbete med sina huvuduppgifter. Utredningen skall belysa hur 1 Se vidare: 11

13 betalningsbalansstatistiken utnyttjas i analyserna av finansiell stabilitet och av penningpolitik. Vilket statistikuppdrag som, vid en utlokalisering av betalningsbalansstatistiken, kommer att ligga kvar hos Riksbanken, och vilka arbetsuppgifter i anslutning till denna statistik som måste utföras skall också utredas. Utredningen skall belysa omfattningen av den personal som kommer att behövas i ett sådant läge. 2.4 Arbetets genomförande och rapportering Uppdraget har genomförts under perioden 1 september 31 november. Intervjuer har gjorts med statistikenhetens personal, ett urval statistikanvändare inom och utanför Riksbanken, Riksbankens jurister, delar av Riksbankens ledning, representanter för Finansinspektionen, relevanta enheter på SCB samt dess ledning, berörd myndighetshandläggare samt användare på Finansdepartementet. Besök har gjorts vid Norges Bank, Finlands Bank, Bank of England, Office of National Statistics samt Europeiska Centralbanken. En lista med intervjuade personer är bilagd. Ett antal dokument producerade av ovanstående institutioner har konsulterats. En dokumentförteckning är bilagd. Under arbetets gång har preliminära observationer och slutsatser föredragits för statistikenheten samt för Riksbankens direktion. 2.5 Rapportens struktur Rapporten är upplagd som följer. I avsnitt 3 görs en genomgång av ansvar, produktion, sammanställning, publicering och förmedling av betalningsbalansstatistiken. Vidare görs en genomgång av vilka resurser som är går åt för framställning, spridning och utveckling av statistiken och hur dessa resurser är finansierade. Samma genomgång görs i kapital 4 för de tre närliggande statistikområdena: nationalräkenskaper, finansräkenskaper samt finansmarknadsstatistik. I kapitel 5 görs en genomgång av användning av och krav på betalningsbalansstatistiken. I påföljande kapitel diskuteras det kvalitetsproblem som nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna och betalningsbalansstatistiken. I kapitel 7 görs en genomgång av det juridiska ramverk som gäller för BBS, NR och FiR och i kapitel 8 hur ansvar och produktion för dessa statistikområden är ordnad i ett antal relevanta jämförelseländer. I uppdragsbeskrivningen målas tre alternativa scenarier vad gäller ansvar, produktion och finansiering av betalningsbalansstatistiken upp. Dessa tre scenarier status quo, outsourcing samt ett fullständigt överflyttande av ansvaret för betalningsbalansstatiken till SCB analyseras i kapitel 9. Slutligen diskuteras genomförandet av huvudalternativet en överflyttning av det fulla ansvaret för betalningsbalansstatistiken till SCB. 12

14 3 Nuläge betalningsbalansstatistiken 3.1 Ansvar Ansvaret för betalningsbalansstatistiken ligger av historiska skäl i de flesta länder på centralbanken. Sverige är inget undantag. Det historiska skälet är den nu avskaffade valutaregleringen som innebar att Riksbanken såsom ansvarig för valutaregleringen hade mycket god information om i stort sett alla valutatransaktioner in och ut ur landet. Betalningsbalansstatistiken kunde därigenom tas fram mer eller mindre som en biprodukt till övervakningsuppdraget. Efter avregleringen av valutamarknaderna har förutsättningarna för att ta fram betalningsbalansstatistiken förändrats i grunden huvuddelen av underlaget till statistiken måste idag samlas in med hjälp av enkäter riktade till ett urval 2 av finansiella och icke-finansiella företag utan någon koppling till Riksbankens uppgifter i övrigt men ansvaret har legat kvar på Riksbanken. Detta ansvar är om än i något indirekt form kodifierat i Riksbankslagen vilken i 9 anger att den som för egen eller annans räkning har utfört transaktioner med utländsk motpart eller hållit tillgångar och skulder med utlandsanknytning är skyldig att till Riksbanken lämna de uppgifter som behövs som underlag för Riksbankens betalningsbalansstatistik och för statistik om utlandsställningen. Riksbankens ansvar för betalningsbalansstatistiken innebär konkret att man har att stämma av, sammanställa och redovisa de olika komponenter som ingår i betalningsbalansen dvs. bytesbalansen, kapitalbalansen och den finansiella balansen, alla med ett antal underindelningar (se rutan), samt Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (utlandsställningen). För en närmare beskrivning av metoder och källor för framtagande av betalningsbalansstatistiken, se Riksbankens webbplats. Fig. 1 Betalningsbalansens kontoplan Bytesbalans Varor Transporter Resevaluta Övriga tjänster Faktorinkomster (avkastning på kapital och löner) Löpande transfereringar Kapitalbalans Kapitaltransfereringar Överlåtelse av immateriella rättigheter m.m. Finansiell balans Direkta investeringar Portföljinvesteringar Aktier Räntebärande värdepapper Finansiella derivat Övrigt kapital Valutareserv Restpost 2 Löpande under året samlas data in från de största företagen, dvs. enligt en cut-off metod medan årsenkäterna riktas till ett stratifierat urval av företag. 13

15 3.2 Produktion Statistikenheten inom Avdelningen för Penningpolitik på Riksbanken ansvarar för framtagande av statistik om direktinvesteringar, portföljinvesteringar 3 samt avkastning av kapital D I R E K T I N V E S T E R I N G A R Underlaget för statistik om direktinvesteringar samlas in månadsvis och årsvis. Samplet för månadsstatistiken är för närvarande 280 företag men justeras regelbundet. Ett av underlagen för urvalet är SCBs företagsregister. För årsrapporten samlas information in från 2800 företag. Svarsfrekvensen är ca 95%. All information till årsrapporten hämtas in via elektroniska blanketter. Rapporterade data kontrolleras av Riksbankens statistikenhet innan det används vidare. Avstämningen och kontroll kräver mycket direktkontakt, framförallt med de större företagen. Viss avstämning sker även med information från motsvarande statistikenheter i de nordiska grannländerna och från ECB. För närvarande arbetar fyra personer i första hand med direktinvesteringar P O R T F Ö L J I N V E S T E R I N G A R Statistiken över portföljinvesteringar omfattar transaktioner med utlandet med aktier, räntebärande värdepapper, obligationer, penningmarknadsinstrument samt andelar i fonder innehållande något eller några av dessa instrument. Såväl emissioner och inlösen som sekundärhandel ingår i statistiken. Information om transaktioner i dessa instrument inhämtas för närvarande månatligen från ett femtiotal rapportörer, varav 14 banker, 17 mäklarfirmor samt tre AP-fonder. Statistik om stocken av emitterade svenska aktier (skuldsidan) inhämtas halvårsvis av SCB från VPC. Det ger ett underlag för att för att beräkna det utländska innehavet av svenska aktier. Riksbanken gör en motsvarande enkätundersökning om det svenska innehavet av utländska aktier och räntebärande värdepapper i form av en totalundersökning av svenska placerares utländska portföljtillgångar. Av cirka 600 potentiella placerare från vilka upplysningar begärdes 2004 rapporterade 375 innehav. Undersökningarna görs som en del i Undersökningarna görs som en del i den av IMF samordnade Coordinated Portfolio Investment Survey. Tre personer på enheten arbetar i första hand med statistiken för portföljinvesteringar A V K A S T N I N G A V K A P I T A L En person på enheten arbetar med att producera statistik över in- och utflöden kopplade till avkastning av kapital. 3 Huruvida en investering ska betraktas som en direktinvestering eller portföljinvestering bestäms av om det ena företaget kontroller minst 10% av aktiekapitalet eller rösterna i det andra företaget eller ej. 14

16 3.2.4 Ö V R I G A F L Ö D E N Produktionen av de övriga delarna av betalningsbalansstatistiken, dvs. resterande komponenter i bytesbalansen och i kapitalbalansen samt handelskrediter och vissa delar av ickefinansiella företags transaktioner och positioner mot utlandet sker på SCB. Delar av detta (varuhandel och handelskrediter) är SCB:s eget ansvar. Andra delar (tjänstehandel och transfereringar samt delar av icke finansiella företags transaktioner) sker på Riksbankens uppdrag. Uppgifterna om MFI-sektorns transaktioner mot utlandet bygger väsentligen på finansmarknadsstatistiken som SCB sammanställer på uppdrag från Riksbanken. Cirka en årsarbetskraft går åt för producera statistik över dessa övriga flöden. 3.3 Sammanställning Primärstatistik inhämtas från respektive ansvariga produktionsområden inom statistikenheten och från SCB, som sedan kvalitetsgranskas och sammanställs på statistikenheten. 3.4 Publicering och förmedling Riksbanken publicerar kvartalsvis statistik för och kommentarer om betalningsbalansens utveckling. Rapporterna finns tillgängliga på Riksbankens hemsida och i pappersform. Data om betalningsbalansen överförs direkt till Europeiska Centralbanken, Internationella Valutafonden, Bank of International Settlements samt Eurostat. Kraven på snabbheten i leveranserna varierar. Störst krav har ECB som önskar månadsstatistik sex veckor efter respektive månadsslut. En person är publiceringssamordnare. 3.5 Stödfunktioner Ett antal personer på enheten har bredare rådgivar- eller mer fokuserade stödfunktioner för i första hand metodfrågor och det existerande IT-stödet. En särskild analysmiljö (SAM) finns upprättad i SAS-miljö för drill down i s.k. kuber, som ett stöd för kvalitetsgranskningen. Totalt beräknas arbetsledning, sammanställning vidareutveckling, allmän stödverksamhet och publicering och rapportering kräva ca. sju årsarbetskrafter. 3.6 Utveckling av systemstödet Den primärstatistik som är underlaget för betalningsbalansstatistiken samlas idag in och sammanställs med hjälp av ett antal olika system i Riksbanken och på SCB. Ett nytt sammanhållet system för insamling, kontroll och tillgängliggörande av betalningsbalansstatistiken BUSTER håller på att färdigställas och kommer inom kort att tas i bruk. Systemet är byggt på samma infologiska modell som, och är till stora delar en variant av FMR-systemet, dvs. det system som sedan tre och ett halvt år är i bruk för framtagandet av finansmarknadsstatistiken. 15

17 Variabler definieras i systemet genom att man anger värden för variabelkarakteristika i en förutbestämd uppsättning dimensioner. Dessa variabler kopplas till celler i Excelblanketter. Blanketterna kan användas för direktinmatning av uppgifter eller för kontroll av värden som läses in direkt i blanketterna genom en mappning av klassificeringarna i rapportörernas egna datasystem till BUSTERs nomenklatur. Olika typer av avstämning och kontroll av data kan ske, såväl av rapportören själv med hjälp av en nedladdad instans av systemet i form av makron till Excel-blanketterna, som av mottagande statistiksammanställare. Systemet hanterar även s.k. beräkningssnurror, dvs. värden som räknas fram på grundval av historiska eller andra data. Kontrollfunktionaliteten är initialt tagen i anspråk i relativt begränsad omfattning men kommer successivt att implementeras framför allt vad gäller konsistens- och rimlighetskontroller. Data kan hämtas direkt ur systemet med vanliga SQL-baserade frågeverktyg, men funktionalitet finns även i systemet för export av såväl rådata som beräknat data till andra system såsom SAS och Excel för vidarebearbetning, analys, publicering samt för rapportering till internationella organisationer. Genom att systemet är uppbyggt kring en mycket generell datamodell kan det hantera alla flöden som ingår i betalningsbalansen. BUSTER kommer därför att ersätta den uppsjö system som idag används för insamling av de uppgifter som krävs för framtagandet av bytesbalansen plus de olika system och insamlingsmetoder som används för produktionen av kapitalbalansen och den finansiella balansen. Systemets generella natur gör också att det i ett senare skede förmodligen mycket väl skulle kunna byggas på för att även användas i produktionen av nationalräkenskaper och finansräkenskaper. Systemet är primärt byggt för inhämtning av data via enkäter men datamodellen är så generell att den även kan utvecklas för att hantera en eventuell framtida inhämtning av information om emission, handel och innehav av individuella värdepapper, s.k. Security-by- Security datainsamling. Se vidare nedan. 3.7 Sammanställning I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av den personal som idag är involverad i produktionen av betalningsbalansstatistiken. Kategori Årsarbetskrafter Antal personer Statistikenheten Ledning / stab /sammanställning 7 7 Direktinvesteringar 3,5 3 Portföljinvesteringar 3 3 Övriga flöden 1 0 Utlandsställningen Teknisk support 2,5 3 Totalt

18 4 Nuläge närliggande statistik 4.1 Nationalräkenskaperna Ansvaret för produktion, sammanställning, publicering och förmedling av nationalräkenskaperna ligger på Avdelningen för Makroekonomi och Priser på SCB. Avdelningen svarar även för finansmarknadsstatistik, finansräkenskaper, offentlig ekonomi, ekonomisk analys och ekonomiska micro-simuleringar. Nationalräkenskaperna ingår i Sveriges officiella statistik. Nationalräkenskaperna rapporteras kvartalsvis för kvartalen 1, 3 och 4 inom 70 dagar efter utgången av ett kvartal. För kvartal 2 görs en snabbversion som underlag för regeringens höstbudget. Snabbstatistiken publiceras inom 40 dagar, men den ordinarie kvartalspublikationen kommer först efter ca 75 dagar efter kvartalets utgång. Statistiken går att hämta ur SCBs statistikdatabas och publiceras med kommentar i tryckt och i pdf-format. Totalt arbetar knappt 40 årspersoner med reala nationalräkenskaperna. Budgeten är på totalt 45 mkr/år och är helt anslagsfinansierad. 4.2 Finansräkenskaperna Ansvaret för Finansräkenskaperna och den officiella statistiken inom området finansmarknad ligger sedan 1995 formellt på Finansinspektionens. Produktionen är emellertid outsourcad till SCB med undantag av försäkringsstatistiken som Finansinspektionen själva har producerat fram till och med Från och med 2007 ska även den delen produceras av SCB Produktionsansvaret för både finansräkenskaperna och övrig officiell finansmarknadsstatistik låg tidigare på Enheten för Finansmarknadsstatistik men sedan hösten 2005 har produktionen av nationalräkenskaper och finansräkenskaper integrerats organisatoriskt. Se ovan. Finansräkenskaperna och övrig officiell statistik inom området finansmarknad publiceras av SCB och ingår i Sveriges Officiella Statistik. Ca 7 årspersoner på SCB arbetar med finansräkenskaperna och ca 2-3 årspersoner med övrig finansmarknadsstatistik Produktionen finansieras huvudsakligen genom ett uppdrag från Finansinspektionen till SCB. Kontraktssumman för detta uppdrag uppgår för 2006 till 10,4 mkr. På FI beräknas för närvarande 2,5 årsarbetskrafter användas för statistikarbetet. 4.3 Finansmarknadsstatistiken Ansvaret för finansmarknadsstatistiken vilar för närvarande på Riksbanken. Produktionen är emellertid från och med april 2003 outsourcad till SCB. Överföringen av produktionsansvaret gjordes i samband med att ett nytt system (FMR) för insamling av underlaget till och sammanställning av finansmarknadsstatistiken togs i bruk. Finansmarknadsstatistiken publiceras månatligen av SCB den 19:e dagen i efterföljande månad. Statistiken finns för närvarande tillgänglig i pappersform, i 17

19 pdf-format och som Excelfiler för nedladdning. Data finns inte lagrade i SCB statistikdatabas. Riksbanken ansvarar för överföringen av data till ECB, Eurostat, BIS och IMF. Ca 9 årspersoner på SCB arbetar med framtagandet av finansmarknadsstatistiken. Produktionen finansieras genom ett uppdrag från Riksbanken till SCB. Kontraktssumma för 2006 är 8,9 mkr. Ett nytt avtal avseende perioden håller på att utarbetas. 18

20 5 Användning av och krav på betalningsbalansstatistiken 5.1 Riksbanken Betalningsbalansstatistiken används av Riksbankens analysenheter men har efter avvecklingen av valutaregleringen, övergången till en flytande växelkurs och byte av målvariabel för penningpolitiken inte längre någon särställning. Lika stor betydelse i analysarbetet har statistik om den reala ekonomin, prisstatistik, arbetsmarknadsstatistik etc. Betalningsbalansstatistiken analyseras bl.a. för att bättre förstå kronkursens utveckling, räntedifferenser mellan Sverige och omvärlden samt nettoförmögenhetens utveckling. 5.2 Övriga statliga institutioner Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet använder betalningsbalansstatistiken på samma sätt som Riksbanken, dvs. tillsammans med annan ekonomisk statistik i prognosverksamheten. 5.3 Den privata sektorn Antalet avancerade användare i den privata sektorn är begränsat. Några av storbankerna använder betalningsbalansstatistiken som en av flera input för att göra kort- och medelfristiga prognoser för växelkursens utveckling. Betalningsbalansstatistiken är dock intressant i ett bredare perspektiv vilket avspeglas i antalet besök ca per månad på denna del av Riksbankens webplats. 5.4 ECB, Eurostat, IMF, BIS Kraven på rapporteringen till ECB är sammanställda i Guideline of the Euorpean Central Bank of 2 May 2003 on the statistical reporting requirements of the European Central Bank in the Field of Balance of Payments and International Investment Position Statistics and the International Reserves Template. Kraven sammanfattas i tabellen nedan. Rapporteringskraven från Eurostat, IMF och BIS sammanfaller i stort med ECBs. Antal variabler Statistik Frekvens Inrapportering Transaktionssida Sektornedbrytning Betalningsbalans Månad 30 arbetsdagar efter Betalningsbalans Kvartal Tre månader efter Valutareserv Månad Tre kalenderveckor efter 60 Emittent, innehavare 110 Emittent, innehavare 8 NRs huvudsektorer, Utlandsställning Kvartal Tre månader 60 Emittent, Innehavare Utlandsställning Årlig Nio månader efter 60 Emittent, innehavare 19

21 6 Kvalitetsproblem i den centrala ekonomiska statistiken 6.1 Det konceptuella ramverket Nationalräkenskaper, finansräkenskaper, betalningsbalansstatistiken och utlandsställningen utgör olika sidor och delar av ett logiskt sammanhållet system för att beskriva en nations ekonomi och dessa kopplingar till omvärlden. Det är uppbyggt som ett system med dubbel bokföring där alla flöden och alla stockar redovisas på konton och motkonton; flöden registreras på såväl avsändar- som mottagarsidan och en parts tillgång motsvaras av en annan parts skuld. En fundamental definitionsmässig identitet i nationalräkenskaperna är att det finansiella sparandet summerat över de olika inhemska sektorerna och utlandet är noll. Det finansiella sparandet för en inhemsk enskild sektor är skillnaden mellan disponibel inkomst och summan av konsumtion och investeringar. Det kan beräknas antingen som en residual på basis av data om dessa tre (och underliggande) storheter eller direkt på basis av information om finansiella transaktioner som summeras till de olika sektorernas nettoplacering i andra sektorer. Det första sättet att mäta är nationalräkenskapernas, det andra finansräkenskapernas. Det finansiella sparandet för utlandssektorn är skillnaden mellan exportintäkter och kostnader för importen plus nettofaktorinkomster samt löpande transfereringar och kapitalbalans. På samma sätt som för övriga sektorer kan det finansiella sparandet mätas från två håll, antingen som just den ovanstående skillnaden mellan ovanstående flöden eller genom att direkt mäta flödena av placeringar över landets gränser. Definitionsmässigt skall nettot av dessa två grupper av flöden vara lika stora. Uttryckt i betalningsbalanstermer innebär detta att bytesbalansen plus kapitalbalansen skall vara identiskt lika med den finansiella balansen med omvänt tecken. Båda dessa storheter skall svara mot det finansiella sparandet. 6.2 Problem Vid insamling av data för de tre kommunicerande statistiksystemen är det inte möjligt att parallellt, samtidigt och heltäckande samla in information om såväl debet- som kreditsidan i flödena och stockarna; de hänför sig ju till olika institutionella enheter. Detta är grunden till de diskrepanser som uppstår i räkenskaperna. Sålunda skiljer sig regelmässigt det finansiella sparandet beräknat från den reala sidan (dvs. disponibel inkomst minus konsumtion och investeringar) från det finansiella sparandet enligt finansräkenskaperna. På samma sätt skiljer sig det 20

22 statistiskt framräknade värdet för bytesbalansen från summan av kapitalbalansen och den finansiella balansen. Det finns flera olika sätt att hantera obalanser i beräkningarna: justera en eller flera poster så att ekvationen går ihop, beräkna någon post residualt, eller öppet redovisa den i form av en oförklarad restpost D I S K R E P A N S E R M E L L A N N R O C H F I R I de reala nationalräkenskaperna har man valt att balansera hela systemet genom att beräkna den icke-finansiella sektorns finansiella sparande residualt. Att man valt den icke-finansiella företagssektorn kommer sig av att man bedömer kvaliteten i dataunderlaget från den sektorn vara det svagaste. Även i finansräkenskaperna beräknas den icke-finansiella sektorns finansiella sparande residualt, dvs. det avgörs i praktiken av (kvaliteten i) beräkningarna av det finansiella sparandet i övriga sektorer inklusive utlandssektorn. Nationalräkenskaper och finansräkenskaper beräknas oberoende av varandra och hålls endast ihop av ett fastställt värde på BNP beräknat från den reala sidan. Detta gör att det finansiella sparandet för varje sektor beräknat från den reala sidan regelmässigt skiljer sig från det finansiella sparandet beräknat från den finansiella sidan. Denna diskrepans skulle i sektorräkenskaper för företagssektorn, offentliga sektorn etc. behöva hanteras på något sätt, i varje fall redovisas explicit eftersom sektorräkenskaper också definitionsmässigt måste gå ihop. Men genom att sektorräkenskaper inte publiceras framträder diskrepanserna idag endast vid en direkt jämförelse av de två räkenskaperna. Sen avregleringen av framför allt valutamarknaderna har storleken på och svängningarna i diskrepanserna mellan finansiellt sparande enligt NR respektive FiR ökat kraftigt. Se grafen nedan. 21

23 Figur 2 Differens finansiellt sparande NR-FiR, Källa: SCB 2004: D I S K R E P A N S E R M E L L A N B E T A L N I N G S B A L A N S E N, NR OCH F I R Betalningsbalansen kan ses som ett sektorsräkenskap för den fiktiva utlandssektorn. Den borde därför beräknas utifrån samma konceptuella ramverk och på basis av samma källor och statistiska metoder som NR och FiR. Så är emellertid inte fallet. Utarbetandet av nationalräkenskaperna styrs av European System of National Accounts (ESA 95) medan utarbetandet av betalningsbalansstatistiken styrs av IMFs Balance of Payments Manual version 5 (BPM5) kompletterat av rekommendationer från ECB och Eurostat. Dessa manualer är harmoniserade och skiljer sig åt endast i några marginella avseenden. Till följd av olika tillämpningar, separata insamlingssystem, mm, så skiljer sig dock ofta motsvarande storheter i betalningsbalans och nationalräkenskapsstatistik från varandra. Detta är ett problem för användare, vilket bl.a. har lett till skapandet av en gemensam ECB- Eurostat Task force on the rest-of-the-world account som har till uppgift att analysera skillnaderna och föreslå harmonisering av eller sätt att överbrygga skillnaderna i de respektive regelverken. En ny betalningsbalansmanual och en ny version av SNA (System of National Accounts) är också under utarbetande. Betalningsbalansstatistiken och redovisade värden i NR respektive FiR skiljer sig även åt på grund av att information om i princip samma poster inhämtas från olika källor eller beräknas med olika metoder. Sifforna kan också skilja sig åt på grund av olika publicerings- och revideringspolicy. Riksbanken publicerar exempelvis betalningsbalansstatistiken ca 50 dagar efter referenskvartalets utgång medan nationalräkenskaperna normalt publiceras 70 dagar efter vilket innebär att SCB baserar sina beräkningar på senare och därmed med tillförlitliga data. 22

24 Betalningsbalansstatistiken justeras vidare när ny och mer korrekt information blir tillgänglig. Revideringar av den fiktiva utlandssektorn i NR och FiR är svårare att göra eftersom det får följdeffekter på andra poster i räkenskaperna. Kombinationen av dessa faktorer gör att det inte endast finns diskrepanser mellan nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna utan även mellan dessa och betalningsbalansstatistiken. Om samma metoder användes i FiR och i betalningsbalansstatistiken vilket borde vara fallet så skulle diskrepansen mellan nationalräkenskapernas respektive finansräkenskapernas beräkning av den fiktiva utlandssektorns finansiella sparande vara lika stort som restposten i betalningsbalansstatistiken. Så är inte fallet. Som framgår av nedanstående tabell har så skiljer sig dessa två värden istället åt relativt kraftigt åt under flera av åren under perioden Tabell 1 Finansiellt sparande i utlandssektorn och restposten i betalningsbalansstatistiken, Mkr NR FiR Diff. NR-FiR Restpost BB Källa: SCB 2004: Konsekvenser av diskrepanserna De ökade diskrepanserna mellan nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna och betalningsbalansstatistiken innebär ett ökande mått av osäkerhet när gäller det sanna värdet för centrala ekonomiska variabler. Osäkerheten på grund av svängningarna påverkar möjligheterna att göra prognoser på exempelvis växelkursförändring på kort och medellång sikt och därmed också potentiellt penningpolitikens utformning. Än mer problematiskt är om diskrepansen i huvudsak är positiv eller negativ och därmed ackumuleras över tiden. Detta har varit fallet med restposten i betalningsbalansen som vid utgången av 2002 hade ackumulerats till ett fel på 430 miljarder kronor. Det finns flera möjliga och varandra inte uteslutande förklaringar till felet. En möjlig förklaring är att nettoexporten av varor och tjänster systematiskt överskattas på grund av brister i intrastatsystemet. En studie genomförd at Eurostat pekar på att så kan vara fallet. Enligt ett estimat skulle den överskattningen kunna förklara ca tio procent av den ackumulerade restposten i den svenska betalningsbalansstatistiken. En för hög skattning av nettoexporten innebär att även BNP skattas för högt vilket bl.a. påverkar EU-avgiften. En annan kompletterande och sannolikt viktigare förklaring är att den statistikinsamling som ligger till grund för beräkningen av den finansiella balansen i 23

25 väldigt liten omfattning fångar upp den del av hushållens placeringar utomlands som inte går via en svensk intermediär. Det kan även finnas andra flöden, t.ex. interna flöden i multinationella företag, delar av värdepappershandeln och bankernas utlandstransaktioner som inte fångas upp i statistiken. En bristande kunskap om volymen och stockarna på svenska företags och hushålls direkt- och portföljinvesteringar i utlandet och återflöden associerade med dessa och motsvarande för utländska investeringar i Sverige ger ett sämre underlag för utformandet av finans- och penningpolitiken. 6.4 Ansvar, arbetsfördelning och kvalitet i den ekonomiska statistiken Den grundläggande orsaken till kvalitetsproblemen i den ekonomiska statistiken är svårigheten att samla in korrekta och representativa data för alla de flöden och stockar som ska skattas inom nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna och betalningsbalansstatistiken. Dessa svårigheter har ökat med avregleringen av finansoch valutamarknaderna och internationalisering av företagen. Splittring av ansvar och produktion av de tre sammanflätade statistikområden NR, FiR och BBS har inte gjort saken lättare. Insikten om att splittringen av ansvaret negativt påverkat arbetet att analysera och åtgärda diskrepanserna mellan NR och FiR ledde att ansvaret för båda statistikprodukterna från och med 2005 samlats på en nyskapad avdelning på SCB, Avdelningen för Makroekonomi och Priser. Än så länge gäller denna samordning emellertid endast produktionen. Finansräkenskaperna finansieras fortfarande genom ett uppdrag från Finansinspektionen till SCB. Som påpekades ovan borde betalningsbalansens saldon (i absoluta termer) vara identiskt lika med sektorräkenskaperna för den fiktiva utlandssektorn i NR/FiR men är det inte. Delvis beror skillnaderna på skillnader i hanteringen av olika delposter i balanserna och på olika revideringspolicy, delvis på olika metoder för insamling och beräkning. I Storbritannien har Office of National Statistics det fulla ansvaret för sammanställningen av nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna och betalningsbalansstatistiken. Detta eliminerar inte i sig de rent statistiska svårigheterna men skapar förutsättningar för att på ett mer systematiskt sätt tackla svårigheterna och att ta fram ett bästa balanserat estimat för alla tre produkterna. 24

26 7 Juridiskt ramverk för betalningsbalansstatistiken 7.1 Riksbankslagen Riksbankslagen är mycket kortfattad när det gäller statistikfrågor. I kapitel 6 om penningpolitik och betalningssystem, 4 stipuleras att: Riksbanken skall löpande offentliggöra uppgifter om valuta- och kreditförhållanden. I 9 i samma kapitel sägs att Efter anmodan av Riksbanken skall ett finansinstitut eller annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen till Riksbanken lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att 1. följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna, 2. övervaka betalningssystemets stabilitet. Den som för egen eller annans räkning har utfört transaktioner med utländsk motpart eller hållit tillgångar och skulder med utlandsanknytning är skyldig att till Riksbanken lämna de uppgifter som behövs som underlag för Riksbankens betalningsbalansstatistik och för statistik över utlandsställningen. Riksbanken får utfärda närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt första och andra stycket. Riksbankslagen ålägger således Riksbanken att publicera viss, ej närmare specificerad, statistik och den ger Riksbanken rätt att kräva in de uppgifter som krävs för betalningsbalansstatistiken och för statistik om utlandsställningen. Lagen specificerar inte vem som ska producera statistiken. 7.2 Lag om den officiella statistiken Lagen (2001:99) om den officiella statistiken innehåller allmänna bestämmelser om officiell statistik. Bl.a. regleras i lagen frågan om uppgiftsskyldighet. I 7 i lagen stipuleras vilka uppgifter som näringsidkare är skyldiga att lämna. Bland de uppräknade uppgifterna ingår (numrering enligt lagen): 6. investeringar 8. priser för varor och tjänster 10. import och export 12. tillgångar och skulder, samt 13. sparande samt kapital, kredit- och valutaförhållanden. 25

27 SCBs bedömning är att ovanstående lagrum är tillräckligt för att SCB ska kunna kräva in de uppgifter som idag krävs in med stöd av riksbankslagen. 4 Vad som är officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för denna regleras i Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Betalningsbalansstatistiken ingår inte i den officiella statistiken på grund av att Riksbanken är en myndighet under Riksdagen och därmed inte träffas av förordningar som regeringen utfärdar, såsom förordningen om den officiella statistiken.. Vid en överföring av ansvaret för betalningsbalansstatistiken till SCB kan man räkna med att betalningsbalansstatistiken skulle föras upp på listan över officiell statistik. Sammanfattningsvis är det inte så mycket i lagstiftningen som behöver ändras vid en överflyttning av ansvaret för betalningsbalansstatistiken till SCB. Det som krävs är en justering av paragraferna 4 och 9 i kapitel 6 i Riksbankslagen. 7.3 EUs regelverk De centrala institutionerna för statistikinsamling inom Europeiska Unionen är Eurostat och Europeiska Centralbanken. Arbetsfördelningen mellan Eurostat och ECB regleras i ett Memorandum of Understanding on Economic and Financial Statistics. Enligt överenskommelsen kan arbetsfördelningen antingen innebära att den ena institutionen har ett förstahandsansvar eller att institutionerna har ett delat ansvar. När den ena institutionen har ett försthandsansvar ingår att konsultera den andra institutionen för att garantera begreppsmässig och innehållslig koherens. Enligt avtalet har ECB förstahandsansvar för money, banking and financial market statistics exklusive statistik om försäkringsbolag och pensionsstiftelser. Detta motsvarar vad som i Sverige benämns Finansmarknadsstatistik. När det gäller betalningsbalansstatistiken är ansvaret delat mellan ECB och Eurostat. ECB har förstahandsansvar för konceptuella frågor som gäller den finansiella balansen och kapitalavkastning, medan Eurostat har förstahandsansvar för bytesbalansen och kapitalbalansen. De båda institutionerna har delat konceptuellt ansvar för direkta investeringar. ECB publicerar betalningsbalansstatistik för euroområdet och Eurostat för hela EU-området. Europakommissionen har utfärdat en Regulation (EC) No 184/2005 of the European Parliament and of the Council of 12 January 2005 on Community statistics concerning balance of payments, international trade in services and foreign direct investment som 4 I det sammanhanget kan man konstatera att om Lagen om den officiella statistiken är tillfyllest för att samla in det underlag som krävs för betalningsbalansstatistiken så borde den vara det även för finansmarknadsstatistiken. Här kan dock det faktum att SCBs produktion av finansmarknadsstatistiken sker på uppdrag av Riksbanken möjligen kunna innebära att det är Riksbanken som måste ha juridisk täckning för att begära in uppgifterna. 26

Överenskommelse om samarbete avseende statistik mellan. Sveriges riksbank (Riksbanken) och Statistiska centralbyrån (SCB)

Överenskommelse om samarbete avseende statistik mellan. Sveriges riksbank (Riksbanken) och Statistiska centralbyrån (SCB) Överenskommelse om samarbete avseende statistik mellan Sveriges riksbank (Riksbanken) och Statistiska centralbyrån (SCB) Överenskommelse Bakgrund Riksbanken har enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

Läs mer

Restposten i betalningsbalansen

Restposten i betalningsbalansen Restposten i betalningsbalansen ett problem? AV GUNNAR BLOMBERG, LARS FORSS OCH INGVAR KARLSSON Författarna arbetar på avdelningen för penningpolitik. Betalningsbalansen är en statistisk redogörelse för

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Kapitalinflöde till Finland i början av år 2014, bytesbalansen visade fortfarande ett underskott I början av året präglades den finansiella

Läs mer

Betalningsbalansen 2012 FM0001

Betalningsbalansen 2012 FM0001 ES/BFM 2012-05-30 1(11) Betalningsbalansen 2012 FM0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000

Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000 Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000 NV1006 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet. A.2 Statistikområde Företagssektorns finanser. A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

Ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Framställning till riksdagen 2009/10:RB6 Ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning I denna framställning föreslår Riksbanken att riksdagen antar Riksbankens förslag till ändring i

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403 ES/BFM 2013-05-21 1(9) Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Sverige har under en lång period haft betydande överskott i bytesbalansen och därmed även i det finansiella sparandet mot utlandet. Trots det har Sveriges förmögenhet mot omvärlden

Läs mer

Försäkringsbolagens årsredogörelser 2005 FM0502

Försäkringsbolagens årsredogörelser 2005 FM0502 MP/BFM 2010-01-26 1(8) Försäkringsbolagens årsredogörelser 2005 FM0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 21 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2013

Svenskt portföljinnehav 2013 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1 Svenskt portföljinnehav 2013 Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper 2013 Statistiska

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Statsbudgetens utfall A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2015 FM0403

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2015 FM0403 2015-09-02 1(10) Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2015 FM0403 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2015 AM0206 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen.

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen. JUHTA JHS 124 Sektorindelningen 2000 Version: 31.9.2005 Fastställd: 13.12.2000 Giltighetstid: tillsvidare Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. DEFINITIONER, UPPBYGGNAD OCH NOMENKLATUR 2.1. DEFINITIONER PÅ

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Balansstatistik 2015 NV0103

Balansstatistik 2015 NV0103 ES/NS 2015-06-03 1(11) Balansstatistik 2015 NV0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Finansräkenskaper Kvartal 2003

Finansräkenskaper Kvartal 2003 Finansräkenskaper Kvartal 2003 FM0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Finansräkenskaper A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken; SFS 2013:946 Utkom från trycket den 3 december 2013 utfärdad den 21 november 2013. Regeringen föreskriver

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Riksbankens yttrande över slutbetänkandet "Redovisning och eget kapital i euro" (SOU 1998:136)

Riksbankens yttrande över slutbetänkandet Redovisning och eget kapital i euro (SOU 1998:136) 1999-02-25 Justitiedepartementet Riksbankens yttrande över slutbetänkandet "Redovisning och eget kapital i euro" (SOU 1998:136) Sammanfattning Riksbanken delar utredarens bedömning att de föreslagna förändringarna

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

BOKSLUTSBASERAD ENKÄT TILL FÖRETAG SOM HAR ETT UTLÄNDSKT MODERFÖRETAG VID UTGÅNGEN AV 2011 (SSS ÅRSENKÄT, Direktinvestering i Finland)

BOKSLUTSBASERAD ENKÄT TILL FÖRETAG SOM HAR ETT UTLÄNDSKT MODERFÖRETAG VID UTGÅNGEN AV 2011 (SSS ÅRSENKÄT, Direktinvestering i Finland) Finlands Bank Rapporteringsanvisning 1 (13) Finansmarknads- och statistikavdelningen BOKSLUTSBASERAD ENKÄT TILL FÖRETAG SOM HAR ETT UTLÄNDSKT MODERFÖRETAG VID UTGÅNGEN AV 2011 (SSS ÅRSENKÄT, Direktinvestering

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium

Välkommen till SCB:s frukostseminarium Välkommen till SCB:s frukostseminarium Frukostseminarium Nationalräkenskaper 12 juni 2015 Vinster, Lån och Investeringar Karl-Johan Bergström Mattias Bågling facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Årsöversikt 2010 2011/I II

Årsöversikt 2010 2011/I II Finlands betalningsbalans Årsöversikt 21 211/I II Utländsk nettoställning Utländsk nettoställning exkl. eget kapital i direktinvesteringar och aktier och andelar i portföljinvesteringar Procent av BNP

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014

Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014 Nationalräkenskaper 2014 Finansräkenskaper 2014, 2:a kvartalet Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014 Hushållens skuldsättningsgrad steg till 119,5 procent under andra kvartalet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

Tidsserier, statens budget 2014

Tidsserier, statens budget 2014 Tidsserier, statens budget 2014 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Utfall på statens budget A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator.

Riktlinjer Allmänt Rapportens innehåll Identifikatortyp. ISIN CUSIP SEDOL OTHER Identifikator. Riktlinjer Från och med 2014-05-31 1(5) Riktlinjer för rapportering av värdepappersemissioner giltiga från och med 2014-05-31 I Riksbankens författningssamling, RBFS 2012:1 ges riktlinjer om vilken typ

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

E. Öhman J:or Fonder AB

E. Öhman J:or Fonder AB E. Öhman J:or Fonder AB Godkänd av Styrelsen Dokumentnamn 2013-08-29 Instruktion för utförande av order och placering av order hos tredje part m.m. Upprättad av Dokumentnummer Version Compliancefunktionen

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011

Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011 Nationalräkenskaper 2011 Finansräkenskaper 2011, 2:a kvartalet Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade under

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 706 2007-03-26, 23 Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel Åstorps kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2000-06-26

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2013R1073 SV 27.11.2013 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013

Läs mer

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik

HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1(14) HANDLEDNING TILL UNDERSÖKNINGEN MP/FM 734 Balansstatistik 1 INLEDNING... 2 2 ALLMÄN INFORMATION... 2 3 DEFINITION AV UPPGIFTERNA... 3 3.1 Ställningsvärden... 3 3.2 Omvärderingar... 3 3.3 er... 3

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer