ju Lj/ -2^, Förprojektering av luftledningar och markkablar

Transkript

1 SVENSKA -Si KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NT, Transmissionsteknik VÄR BETECKNING TR15-01 DATUM. SAMRAD r>fzr1/l' f**fl,nf,afl,kf, TEKNISK RIKTLINJE KM, KT, Kl, HM ju Lj/ -2^, UTGÅVA FASTSTÄLLD 2 TD Förprojektering av luftledningar och markkablar Inledning Detta dokument ska fungera som ett styrande dokument för den leverantör som ska utföra förprojektering av Svenska kraftnäts luftledningar och/eller markkabelförläggningar. Dokumentet är framtaget för att tydliggöra leverantörens och Svenska kraftnäts olika åtaganden och leveranser. Detta dokument behandlar enbart själva förprojekteringen, och inte leverantörens eventuella tilläggsuppdrag. 1 (19)

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan Tillägg om förprojektering av markkabelförläggning. Tillägg i och 5 med användandet av tjänsten Fastmark från Sveriges Geologiska Undersökning. Tillägg i 5.1 och 5.2 om beaktande av lågspänningsnät och om anläggningens livscykelkostnader. Förtydligande om kartmaterial. Kosmetiska ändringar (19)

3 Innehåll 1 Referenser Omfattning Definitioner och begrepp Underlag från Svenska kraftnät Projektspecifikt underlag Allmänt underlag Förprojekteringens genomförande Förprojektering av luftledningar Förprojektering av markkabelförläggningar Allmänt om förprojektering Organisation Referenssystem Leverans Övrigt om leveransen Bilaga 1. Evalueringsmatris (luftledning) Bilaga 2. Evalueringsmatris (markkabelförläggning) Bilaga 3. Rutiner för geodatahantering (19)

4 1 Referenser Svk TR05-13 Svk TR08-04 Svk TR13 Svk TR15-02 SGU Produktbeskrivning Fastmark version 1.0 Teknisk riktlinje - Luftledningar, Jordning. Teknisk riktlinje - Dokumentationsinnehåll för luftledningar. Tekniska riktlinjer Miljö, hela serien. Teknisk riktlinje - Projektering av luftledningar. Beskrivning av visningstjänsten Fastmark. Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer finns att hämta på 2 Omfattning Förprojektering är en översiktlig projektering av ett eller flera sträckningsalternativ som ibland genomförs innan koncession och innan undersökningstillstånd beviljats. Detta är möjligt då en förprojektering baseras till största delen på befintligt data som kan fås fram utan att beträda marken. Förprojektering handlar om att sammanställa och utvärdera befintlig data och erfarenheter från olika kompetensområden för att komma fram till den optimala ledningssträckningen. Det är normalt en iterativ process som fortgår tills önskad sträckning har hittats. Förprojekteringen genomförs lämpligast innan koncessionsansökan för att säkerställa att sträckningen för vilken man ansöker om koncession kommer att fungera genom hela projektet. Genom att genomföra en förprojektering kan man identifiera och minimera projektrisker tidigt i processen då kostnaden för justeringar är mindre och möjligheten till justeringar är större. Vid en förprojektering krävs kompetenser inom skog, markåtkomst, natur och kulturmiljö och kraftlednings- eller kabelteknik. I Figur 2-1 visas förprojekteringens typiska placering i ett ledningsprojekt. Leverantören kan även vara involverad i flera andra moment, t.ex. i projekteringen och som teknisk stöd i upphandlings- och entreprenadfasen samt i framtagandet av relationshandlingar. 4 (19)

5 Figur 2-1. Schematisk översikt över alla faserna i ett ledningsprojekt. Förprojekteringens typiska placering i projektet är markerad med ring. 5 (19)

6 3 Definitioner och begrepp I detta dokument benämns konsultbolaget som utför förprojekteringen som leverantören. I Tabell 3-1 listas de definitioner och begrepp som används i detta sammanhang. Tabell 3-1. Definitioner och begrepp BAS-P ENIA Koncessionsansökan MFÖ MKB Projektering BAS-P är den person som under förprojekteringen och projekteringen har det övergripande ansvaret att se till arbetsmiljöaspekter beaktas inför kommande byggnation samt ledningens brukande. BAS-P upprättar grunden till en arbetsmiljöplan. Tillbuds- och skaderapporteringssystem för energibranschen. ENIA är en webbaserad plattform för hantering av arbetsolyckor, färdolyckor, arbetssjukdomar, tillbud och riskobservationer. ENIA ska användas av Svenska kraftnäts anställda och leverantör. För att bygga en ledning krävs tillstånd. Den huvudsakliga prövningen av projektet sker genom en ansökan om nätkoncession för linje till Energimarknadsinspektionen. Medgivande om förundersökning. Denna förfrågan skickas till berörda fastighetsägare innan förundersökningarna. Miljökonsekvensbeskrivning. Tas fram för att utreda och beskriva den påverkan som utbyggnadsförslagen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Samråd med direkt berörda parter kommer även att ske under utarbetandet av MKB-dokumentet. Benämns ibland även detaljprojektering. Detta är den egentliga projekteringen som innefattar arbetsmoment för framtagande av handlingar som ingår i bygghandlingar. I projekteringen innefattas bl.a. inmätning, stakning, markundersökningar, utsättning och sammanställning av förfrågningsunderlag. I luftledningsprojekt ska projektering utföras i enlighet med TR (19)

7 Teknisk förstudie Ansökan om koncession föregås normalt av en teknisk förstudie vars främsta syfte är att utreda förutsättningarna och alternativa sträckningar. I förstudiearbetet ingår även samråd med berörd allmänhet, kommuner, myndigheter samt andra intressen enligt bestämmelserna i miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer om ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4 Underlag från Svenska kraftnät All dokumentation som Svenska kraftnät tillhandahåller och som leverantören levererar ska lagras på en gemensam internetbaserad arbetsyta som Svenska kraftnät tillhandahåller. Leverantören får tillgång till geodata via Svenska kraftnäts geodatasamverkansavtal genom att Svenska kraftnät upplåter data till dem, se Bilaga 3 Rutiner för geodatahantering. 4.1 Projektspecifikt underlag Tekniska data De tekniska data sammanställs under den tekniska förstudien, och de data som är relevanta infor förprojekteringen tillhandahålls av Svenska kraftnät. Oftast är inte den tekniska förstudien färdigställd vid förprojekteringen, varför en del data kan vara preliminära Ledningsstråk Svenska kraftnät specificerar ett eller flera stråk som leverantören ska utreda i förprojekteringen. Bredden på stråken kan variera beroende på projekt. Om flera stråk ingår i uppdraget ska leverantören redovisa nyckeltal för stråken i en evalueringsmatris, se Bilaga 1 (luftledningsprojekt) eller Bilaga 2 (markkabelprojekt). Parametrarna i Bilaga 1 och 2 är ansedde att fungera som ett upplägg, och respektive projekt kan enas om att redovisa andra nyckelparametrar Organisation/kontaktlista Leverantören och Svenska kraftnät ska gemensamt upprätta och underhålla en kontaktlista. 7 (19)

8 4.1.4 Tidsplan Svenska kraftnät tar fram en översiktlig tidsplan som omfattar hela projektet fram till drifttagning. Leverantören ska ta fram en detaljerad tidsplan för förprojekteringsuppdraget. 4.2 Allmänt underlag Kartmaterial Kartmaterial ska normalt rekvireras genom Svenska kraftnät, se Bilaga 3 Rutiner för geodatahantering. Vissa data som är fritt tillgängliga kan dock hämtas direkt hos leverantören, det gäller t.ex. en del data från Sveriges Geologiska Undersökning. Kontrollera alltid med Svenska kraftnät innan data hämtas. Följande kartmaterial ingår normalt i förprojekteringen: > Fastighetskartor. > Geodata (t.ex. jorddjupskarta, jordartskarta, berggrundskarta). > Ortofoton. > Digitala höjddata (NNH). > Natur & kultur, miljö, vattenskydd m.m. Leverantören bör vara observant på att det kan finnas relevant geoteknisk information från närliggande projekt. Kontrollera mot Geodataportalen vad som kan finnas. Kontrollera även med Sveriges Geologiska Undersökning, Statens Geotekniska Institut och kommun(er). Eventuellt historiskt material från tidigare byggprojekt i området kan ibland med fördel beaktas i förprojekteringen. Ett nyttigt underlag kan ofta utgöras av visningstjänsten Fastmark från Sveriges Geologiska Undersökning, med vilken man med god träffsäkerhet kan förutse behovet av speciella insatser, t.ex. pålade fundament. Visningstjänsten är kostnadsfri, och nås exempelvis genom en wms-tjänst från SGU. En beskrivning av tjänsten finns i SGU Produktbeskrivning Fastmark version 1.0. Även jordartskartor finns tillgängliga som kostnadsfria wms-visningstjänstar Standardstolpar Svenska kraftnät har tagit fram en standardstolpfamilj (400 kv) som i möjligaste mån ska ligga till grund för projekteringen av luftledningar, se TR Se 8 (19)

9 4.2.3 Befintlig dokumentation Om ett eller flera stråk ligger i eller intill befintliga anläggningar tillhandahåller Svenska kraftnät den dokumentation som är relevant för leverantören under förprojekteringen. 5 Förprojekteringens genomförande 5.1 Förprojektering av luftledningar Utgångsläget i förprojekteringen är ett eller flera möjliga stråk av varierande bredd som specificeras antingen i den tekniska förstudien eller i uppdragsbeskrivningen. Viktiga verktyg i förprojekteringen är stolpplaceringsprogram samt 2D och 3D- GIS/CAD program. Leverantören ska utföra följande arbetsmoment: > Hitta en lämplig sträckning för det/de aktuella stråken under beaktande av framkomlighet och kostnad med hjälp av den information som finns tillgänglig om bl.a. markegenskaper, hinder, terräng, naturmiljö, fastighetsägarförhållanden, jordningsförhållanden och bebyggelse. > I framkomlighetsstudien beakta eventuella förekommande lågspänningsnät eller fastigheter med el och deras placering. > Skapa en preliminär stolplacering i ett stolpplaceringsprogram och justera stolpar till optimal placering med avseende på bl.a. kostnad, byggbarhet, arbetsmiljö, markegenskaper, magnetfältspraxis, hinder, terräng, naturmiljö, fastighetsägarförhållanden, parallellgående ledningar 2 och bebyggelse. Vid val mellan alternativa sträckningar ska även bedömas och jämföras kostnader som kan uppkomma under hela ledningens livslängd. Detta kan t.ex. vara risken att nya byggnader eller infrastruktur kommer att byggas nära kraftledningen så den behöver byggas om eller flyttas. I förprojekteringen ska vinkelstolpar ägnas stor uppmärksamhet och det ska vägas in i sträckningsvalet så att antalet vinkelstolpar kan minimeras. Markjordlinans förläggning bör också beaktas i förprojekteringen, se TR Viktigt är att identifiera förhållanden som utgör ett hinder för förläggning av markjordlinan, t.ex. vattendrag, järnvägar, vägar, övrig infrastruktur och bebyggelse. 2 Om det finns parallella ledningar (70 kv eller högre spänning) ska projektören kontakta ledningsägaren för att få ut geometrisk data och strömvärden med riktning och ta med dessa i magnetfältsberäkningarna. 9 (19)

10 Pålade fundament är normalt mycket kostnadsdrivande, och det är av betydelse att redan i förprojekteringsfasen få en uppfattning om behovet av pålade fundament. I de områden som SGU klassificerar som Fastmark har det visat sig att behovet av pålade fundament understiger 2 %, medan i områden som SGU klassificerar som Ej fastmark är sannolikheten för behov av pålade fundament så stort som %. Se även TR15-02 Bilaga 2 Användning av geologisk information i projekteringsfasen. Med Fastmark avses områden med berg, morän, isälvssediment, grus, blockjord och liknande. Med Ej fastmark avses områden med silt, lera, torv, gyttja, postglacial sand och andra avlagringar som i många fall underlagras av silt, lera eller fyllning. Magnetfältsberäkningar ska utföras vid platser där ledningen passerar så nära bostadshus att magnetfältet kan förväntas ligga nära eller över 0,4 µt. Resultaten av magnetfältsberäkningarna redovisas i form av en rapport. Projektören ska även lämna över använda data för magnetfältsberäkningarna (geometriska data, strömmar, om man räknar med linbågar eller raka horisontella ledare) samt ange vilket program som använts. Detta för att det ska vara möjligt att göra om beräkningarna i ett senare skede om eventuella diskussioner uppstår. 5.2 Förprojektering av markkabelförläggningar Utgångsläget i förprojekteringen är ett eller flera möjliga stråk av varierande bredd som specificeras antingen i den tekniska förstudien eller i uppdragsbeskrivningen. Förprojekteringen utförs med fördel parallellt med förstudiefasen eftersom det kan uppstå frågor som ska stämmas av mellan de involverade parterna. Det kan t.ex. gälla påverkande parametrar såsom ledararea, förläggningsmiljö och installationsförutsättningar (rörförläggningar). Viktiga verktyg i förprojekteringen är 2D och 3D-GIS/CAD program. Leverantören ska utföra följande arbetsmoment: > Hitta en optimal sträckning för det/de aktuella stråken under beaktande av framkomlighet och kostnad med hjälp av den information som finns tillgänglig om bl.a. markegenskaper, hinder, terräng, naturmiljö, fastighetsägarförhållanden, jordningsförhållanden och bebyggelse. > I framkomlighetsstudien beakta eventuella förekommande lågspänningsnät eller fastigheter med el och deras placering. > Skapa en preliminär placering av skarvgropar med hänsyntagande till såväl tekniska krav (exempelvis maximal kabellängd per trumma och krav på crossbonding ) som till framkomlighet och tillfartsvägar. > Bedömning av markens bärighet, stabilitet och schaktbarhet. 10 (19)

11 > Bedömning av vattenproblematik. Det gäller båda grundvatten och ytvatten. Det är viktigt att leverantören beaktar passager som kan orsaka stora tekniska utmaningar. Detta kan t.ex. vara passage av vattendrag eller annan infrastruktur, men det kan också vara områden med mark som kräver särskilda insatser. Exempelvis torvmossar är viktiga att identifiera i en tidig fas eftersom passage av dessa kan kräva specialinsatser. Ledningens livscykel ska beaktas under förprojekteringen. Detta innebär att ett sträckningsval som är billigast att bygga inte nödvändigvis blir mest kostnadseffektiv under ledningens hela livslängd. Ett exempel på detta är kabelförläggning nära intill annan infrastruktur. Detta blir ibland förmånligast i entreprenadfasen, men kan bli kostsamt i ett senare skede om andra infrastrukturägare behöver utföra ombyggnationer på sina anläggningar. Under förprojekteringen ska därför tänkbara risker för framtida bygg- och anläggningsarbeten vägas in. 5.3 Allmänt om förprojektering Förprojekteringen kan utföras samtidigt med MKB-arbetet och utförs då i nära samråd med MKB-handläggarna. Det är viktigt att påpeka att i förprojekteringsfasen finns normalt inget undersökningstillstånd, vilket innebär att fältbesök normalt endast är tillåtna i begränsad omfattning. Under processen behövs eventuellt avstämning göras med berörd länsstyrelse i samråd med Svenska kraftnät. Eftersom förprojektering i huvudsak är ett skrivbordsarbete ska alla tillgängliga källor som kan tillföra information användas. Ett underlag som i vissa fall kan tillföra ett stort mervärde är jordartskartor från Sveriges Geologiska Undersökning. 5.4 Organisation Uppdragsledaren ansvarar för att samtliga projektmedlemmar har läst igenom och är införstådda i samtliga delar av detta dokument, samt de för uppdraget relevanta tekniska riktlinjer, standarder och dokument. I det aktuella förprojekteringsuppdraget ska det finnas en ansvarig BAS-P. I rollen BAS-P ingår även att sammanställa slutdokument, dvs. samla ihop projektets arbetsmiljöfrågor Projektmedarbetare Följande kategorier ska finnas i ett förprojekteringsuppdrag om inget annat överenskommits med Svenska kraftnät: 11 (19)

12 Uppdragsledare Leder uppdraget. Ansvarar för resurshantering i leverantörens organisation. Ansvarar för eventuella underkonsulter i uppdraget. Ansvarar för tidsplan, avstämning med Svenska kraftnät, månadsrapportering och fakturering. Enligt ramavtalet utgörs denna funktion av en Kraftledningsingenjör eller Kraftkabelingenjör. Projekteringsledare Ansvarar för det tekniska stödet till uppdragsledaren. Ansvarar för att förprojekteringen uppfyller Svenska kraftnäts specifika tekniska krav. Ansvarar för den övergripande tekniska kvaliteten i leveranserna till Svenska kraftnät. Uppdragsledare och projekteringsledare kan vara samma person. Enligt ramavtalet utgörs denna funktion av en Kraftledningsingenjör eller Kraftkabelingenjör. Projektör, i luftledningsprojekt Ska kunna utföra linberäkningar och stolpplacering. Vid behov ta fram 3D-visualisering av ett sträckningsalternativ. Ska kunna utföra magnetfältsberäkningar. Ska kunna hantera de relevanta verktygen, framförallt program för stolpplacering och linberäkning. Enligt ramavtalet utgörs denna funktion av en Kraftledningsingenjör. Projektör, i markkabelprojekt Ska kunna förprojektera ett kabelschakt dvs kunna förutse och hantera de frågeställningar som kan uppkomma längs hela schaktets sträckning. Ska kunna hantera de relevanta verktygen, dvs CAD-program. Enligt ramavtalet utgörs denna funktion av en Kraftkabelingenjör. GIS-operatör Samlar in och lagrar samt analyserar platsbestämd information som presenteras i ett geografiskt informationssystem. Enligt ramavtalet utgörs denna funktion av en GIS-konsult. Markutredare Ansvarar för markbedömningar utifrån befintligt underlag. Enligt ramavtalet utgörs denna funktion av en Utredare mark och vatten. 12 (19)

13 5.4.2 Uppstartsmöte Syftet med uppstartsmötet är att gå igenom kartmaterialet, bestämma vad som ytterligare behöver införskaffas samt att gå igenom projektets övriga förutsättningar. Agendaförslag: > Principer för protokollföring och möten. > Kontraktsgenomgång inklusive ekonomi. > Tidsplan. > Sekretess. > Genomgång av HMS krav och risker samt avvikelsehantering. > Kommunikation (rutiner för att tillhandahålla information till Svenska kraftnäts kommunikatör). > Rutiner för ÄTA-hantering. > Rutiner för åtgärdslista. > Genomgång av underlag (teknisk specifikation, ledningsstråk, kontaktlista, organisationsschema) Underkonsult Det åligger uppdragsledaren att styra och leda samt kvalitetssäkra eventuella underkonsulters arbete. Rätten att anlita underkonsulter regleras i ramavtalet Tidsplan Leverantören ska upprätta en detaljerat tidsplan för förprojekteringen och månatligen vid behov uppdatera denna Projektmöten Svenska kraftnät och leverantören bör regelbundet träffas i projektmöte. Deltagare är Svenska kraftnäts projektledare och leverantörens uppdragsledare samt vid behov en eller flera föredragande handläggare från respektive organisation. Deltagandet i projektmöten ska begränsas till personal som är nödvändig för mötets genomförande, och personal utöver kallade ska godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ansvarar för att protokoll upprättas. Agendan ska normalt minst innehålla följande punkter: 1 Organisation 2 Tidsplan 3 Ekonomi 13 (19)

14 4 Tillstånd och MKB 5 HMS-krav, risker samt avvikelser 6 Teknik 7 Övrigt Rapportering Leverantören ska i samband med varje månadsfakturering skriftligen rapportera projektets tekniska framdrift och status, inklusive en beskrivning av upparbetad tid och budget. 5.5 Referenssystem Under förprojekteringen och projekteringen ska leverantören använda den skala och den projektion som för tillfället är mest lämplig och som arbetsmaterialet tillåter. Det innebär att handlingar får levereras i antingen SWEREF 99 TM eller SWEREF 99 zon och höjdsystemet RH2000. Leverantören ska vara uppmärksam på att i ett senare skede (efter entreprenadfasen) ska leveranser av relationshandlingar till Svenska kraftnät ske i enlighet med Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR08-04, vilket innebär att koordinater ska anges i systemet SWEREF 99 TM och höjdmodellen RH Leverans Förprojekteringen ska avrapportera ett huvudalternativ som ska vara så väl genomarbetat att sannolikheten är hög för att det föreslagna stråket kan realiseras i den efterföljande projekteringen. Förprojekteringen ska redovisa huvudalternativet med en detaljeringsgrad som gör det möjligt att utföra en övergripande kostnadsberäkning. På planritningarna ska framgå förprojekteringens förslag enligt följande: > För luftledningsprojekt, förslag på stolpplaceringar samt vid behov även förslag på markjordlina, optoskarvplatser, arbets- och tillfartsvägar samt uppläggningsplatser. > För markkabelprojekt, förslag på schaktets sträckning och skargroparnas placering, samt vid behov även förslag på arbets- och tillfartsvägar samt uppläggningsplatser. 14 (19)

15 Vilka handlingar som ska utgöra resultatet av förprojekteringen framgår av Tabell 6-1. Projektspecifika krav på leveranser kan förekomma. Tabell 6-1. Handlingar som ska ingå i leveransen Innehåll Sammanfattande rapport som beskriver de tekniska aspekterna och kommenterar de viktigaste valen som har gjorts i förprojekteringen. Speciell vikt ska läggas vid en beskrivning av osäkerhetsmomenten, dvs. sådana aspekter (t.ex. vissa hinder) som senare i projekteringsfasen och/eller entreprenadfasen kan visa sig bli besvärliga att hantera. Förslag på vidare utredningar kan ges i rapporten. Bilaga 1 eller 2 (evalueringsmatrisen) bifogas denna rapport. Magnetfältsrapport som beskriver magnetfälten vid platser där ledningen passerar så nära bostadshus att magnetfältet kan förväntas ligga nära eller över 0,4 µt. Denna rapport är oftast onödig i markkabelprojekt och för likströmsanläggningar. Format PDF PDF Evalueringsmatris (enligt Bilaga 1 eller 2). XLSX / DOCX För luftledning: Stolpplacerad profil med plankarta för den aktuella sträckningen på Svk:s ritningsram, i format A1 och skala 1:2000/1:200. Som bakgrundskarta till plankartan kan fastighetskartan och/eller ortofoto användas. För luftledningsprojekt ska den preliminära stolpplaceringen redovisas. PDF DWG För kabelprojekt: profil med plankarta där den preliminära skarvgropsplaceringen framgår; på Svk:s ritningsram, i format A1 och skala 1:2000/1:200. Även förslag på trumplatser och arbetsvägars placering i förhållande till schaktet ska redovisas. Karta (med terrängkartan som bakgrundskarta) som visar de behandlade sträckningsalternativen. Skala 1: För luftledningsprojekt: koordinater för centrumpunkt av varje preliminärt placerad stolpe. PDF / SHP XLSX För kabelprojekt: koordinater för schaktets centrumlinje med 20 m intervall samt vid ändarna av varje föreslagen skarvgrop. 15 (19)

16 Innehåll För luftledning: Stolptabell för de/den aktuella sträckningen på Svk stolptabellmall med minst följande kolumner ifyllda: X, Y, Z, Stolpnummer, Sektion, Avstånd föregående, Ah, Av, Brytningsvinkel, A-mått, Stolptyp, Längdklass, Regel underkant, Korsningar och Anteckningar. ESRI Shape fil som redovisar de sträckningar som är aktuella. Format XLSX / PDF SHP För luftledningsprojekt ska attributtabellen för stolparna minst innehålla X, Y, Z, Stolpnummer. För luftledning: filer från ICEtow med preliminärt placerade stolpar.._ls._cr._tx._xy 6.1 Övrigt om leveransen För all dokumentation, både den som Svenska kraftnät tillhandahåller och den som projektören ska leverera, kommer en gemensam arbetsyta att finnas tillgänglig. Arbetsytan kommer att vara internetbaserad och behörighetsstyrd. 16 (19)

17 Bilaga 1. Evalueringsmatris (luftledning) Syftet med denna matris är att på ett enkelt sätt sammanfatta karakteristiska egenskaper vid de i förprojekteringen behandlade sträckningarna. Flera nyckelparametrar än de som listas här kan ingå i matrisen, och fler än tre sträckningsalternativ kan behandlas. Sträckningsalternativ Sträckningslängd (km). A B C Antal fastigheter som berörs. Antal bostadshus respektive övriga byggnader enligt fastighetskartan inom 120 m. Antal stolpar totalt. Antal stagade stolpar. Antal ostagade stolpar. Antal övriga stolptyper (vinkel, design, special). Antal stolpar i mark som av SGU klassificeras som Ej fastmark. Antal stolpar i åker-/hagmark. Antal passager i konflikt med natur- och kulturvärden. Antal km parallellgång. Antal korsningar med 400 kv eller 220 kv ledning. Antal korsningar med kv ledning. Antal korsningar med 0,4-40 kv ledning. Antal korsningar med järnväg. Antal korsningar med bilväg. Antal korsningar med vattentrafikled (farled). Segelfri höjd ska anges. 17 (19)

18 Bilaga 2. Evalueringsmatris (markkabelförläggning) Syftet med denna matris är att på ett enkelt sätt sammanfatta karakteristiska egenskaper vid de i förprojekteringen behandlade sträckningarna. Flera nyckelparametrar än de som listas här kan ingå i matrisen, och fler än tre sträckningsalternativ kan behandlas. Sträckningsalternativ Sträckningslängd (km) A B C Antal fastigheter som berörs (dvs. där det görs ett fysiskt intrång på fastigheten). Antal bostadshus respektive övriga byggnader enligt fastighetskartan inom 25 m från närmaste kabel. Antal skarvgropar. Antal meter i konflikt med natur- och kulturvärden. Antal meter parallellgång inom 50 m (annan metallisk infrastruktur, t.ex. staket, vajerräcken, kablar, luftledningar, vattenrör). Antal korsningar med luftledningar i stamnätet. Antal korsningar med nedgrävd infrastruktur. Antal korsningar övriga luftledningar. Antal korsningar med järnväg. Antal korsningar med bilväg. Antal korsningar med vattendrag. Antal km i åker-/hagmark. Antal km i mark som av SGU klassificeras som Ej fastmark. Antal km i skogsmark. Antal meter med förväntat behov av bergsprängning. 18 (19)

19 Bilaga 3. Rutiner för geodatahantering 19 (19)

20 Bilaga 3 Koncessioner & kommunikation Jens Larsson INFORMATION Rutiner för geodatahantering Svenska kraftnät är sedan part i Geodatasamverkan. Geodatasamverkan är en överenskommelse som underlättar tillgången till geodata genom att erbjuda ett samlat utbud av geodata från olika aktörer. De som tillgängliggör sina geodata i denna samverkan är organisationer som har en myndighetsuppgift. Vilket geodata respektive myndighet erbjuder specificeras i en produktkatalog/webbportal, se Geodatasamverkan styrs av ett avtal Samverkansavtal för geodatasamverkan som reglerar villkoren för att tillhandahålla och använda geodata. Avtalet medför en årlig avgift för Svenska kraftnät. Geodata som Svenska kraftnät har tillgång till är bland annat följande: > Lantmäteriet (fastighetskartan, ortofoton, laserdata (Ny Nationell Höjdmodell, NNH), vägkartan, terrängkartan, översiktskartan, tätortskartan mm) > Trafikverket (vägnät, järnvägar, bro-tunneldata mm) > SGU (jordarter, bergarter mm) SvK4000, v3.2, > Riksantikvarieämbetet (fornminnen mm) > Länsstyrelserna (riksintressen, faktaunderlag miljö mm) > SCB (småorter, fritidshusområden) > Sjöfartsverket (sjökort, djupdata medel, djupdata max 500 m Grid) > Skogsstyrelsen (biotopskyddsområden, skogsvårdsavtal) > SMHI (avrinningsområden, väderdata) > Jordbruksverket (blockdata, ängs- och betesmarkinventering) 1/2

21 För mer detaljer om vilka myndigheter som tillhandahåller vilket geodata se produktkatalogen på: filmarkiv/dokumentarkiv/ Produktkatalog.xls. Konsultföretag som utför uppdrag åt Svenska kraftnät får tillgång till geodata via Svenska kraftnäts geodatasamverkansavtal genom att vi upplåter data till dem. För att uppfylla villkoren som finns i samverkansavtalet måste alla konsultföretag och eventuella underkonsultföretag skriva på och skicka in Förbindelse uppdragstagare. Detta hanteras av KI i samband med geodatabeställningen. Alla myndigheter som tillhandahåller geodata gör det på olika sätt och enligt olika villkor. Vissa myndigheter tillhandahåller tjänster med inloggningar, andra har fria uttag en gång om året. Därefter det tas en avgift ut. Konsultbolag som arbetar åt Svenska kraftnät får inte själva beställa geodata av de olika myndigheterna. Anledningen till detta är för att undvika onödiga kostnader samt för att Svenska kraftnät ska kunna samordna och koordinera geodatahanteringen. T.ex. vill vi undvika att olika projekt beställer samma typ av data, t.ex. NNH-data, som Svenska kraftnät redan har tillgång till. För att få tillgång till geodata skickas en beställning till geodata@svk.se Det är viktigt att beställningen innehåller: > Vilken leverantör geodata önskas ifrån (t.ex. Lantmäteriet) > Vilket geodata som efterfrågas (t.ex. NNH-data) > Format (t.ex. shape, geo-tiff mm) > Koordinatsystem (Sweref 99 TM gäller) > Shapefil som visar vilket område det handlar om (rasterfiler godkänns ej) > Projektnummer och namn på projektet/projektledaren > Namn, adress och kontaktperson på konsultföretag som ska nyttja geodatat Normal leveranstid är mellan 5-10 arbetsdagar och leveransen sker oftast via FTP, CD/DVD eller lös hårddisk (om det är stora områden). Leveranstiden beror på leverantörens leveransvillkor, t.ex. Lantmäteriet. Även geodata eller rena kartbeställningar/uppdateringar som ligger utanför samverkansavtalet ska i fortsättningen beställas från geodata@svk.se All geodata från geodatasamverkan som publiceras, används i en rapport, i en tidningsartikel, i projektnytt eller liknande ska märkas enligt formen: geodataleverantör, Svenska kraftnät-geodatasamverkan Exempel: Lantmäteriet, Svenska kraftnät-geodatasamverkan Kartor från ex Google, Hitta, Bing och Eniro får inte användas för publicering då Svenska kraftnät inte har rättigheter till dessa. Vid frågor angående detta är ni välkomna att ställa dem till geodata@svk.se 2/2