Projektering av luftledningar

Transkript

1 - SVENSKA l KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NT, Transmissionsteknik VAR BETECKNING TR15-02 DATUM SAM TOL, TEKNISK RIKTLINJE UTGAVA FASTSTÄLLD TD Projektering av luftledningar Inledning Detta dokument ska fungera som ett styrande dokument för den uppdragstagare som ska utföra projektering av Svenska kraftnäts luftledningar. Dokumentet är framtaget för att tydliggöra projektörens och Svenska kraftnäts olika åtaganden och leveranser. Detta dokument behandlar enbart själva projekteringen, och inte projektörens eventuella tilläggsuppdrag under entreprenadfasen. 1/30

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan /30

3 Innehåll 1 Referenser Omfattning Definitioner och begrepp Underlag från Svenska kraftnät Projektspecifikt underlag Teknisk specifikation Ledningsstråk Projekteringskarta Tillstånd - stakningskarta Organisation/kontaktlista Tidsplan Allmänt underlag Kartmaterial Standardstolpar och övriga tillbehör Mallar Befintlig dokumentation Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer Projekteringens genomförande Organisation Projektmedarbetare Uppstartsmöte Bas-P Underkonsult Tidsplan Projektmöten Rapportering Projekteringen Förberedelse Utredning av vinkelpunkter och speciella platser /30

4 5.2.3 Magnetfält Inmätning Stolpplacering Tillfartsvägar Utsättning av stolpplatser Markundersökningar Val av fundament Genomgående markledare (jordledare) Skyltar och flyghindermarkeringar Linskarvar Stolptabell Förfrågningsunderlag Övrigt Sammanfattning av genomförande Referenssystem Leverans Dokument i leveransen Övriga leveranser till Svenska kraftnät Övrigt om leveransen Bilagor /30

5 1 Referenser SvK TR05 SvK TR08-02 SvK TR08-04 SvK TR08-06 SvK TR13-01 SvK TR15 Styr.dok/32/2 Tekniska riktlinjer - Ledningar. Hela serien. Teknisk riktlinje Detaljkrav på ritningar. Teknisk riktlinje - Dokumentationsinnehåll och teknisk data för ledningar. Teknisk riktlinje - Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk verksamhetsinformation. Teknisk riktlinje - Miljökrav vid bygg-, anläggnings-, och underhållsarbeten. Tekniska riktlinjer Projektering. Hela serien. Riktlinjer för luftledningar. Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer finns att hämta på 2 Omfattning Projektering är den process som innefattar arbetsmoment för framtagande av handlingar som ingår i bygghandlingar. Däribland innefattas bl.a. bestämning vinkelpunkter, inmätning, stakning, stolpplacering, markundersökningar, utsättning och sammanställning av delar till förfrågningsunderlag (FFU). I Figur 2-1 visas projekteringsfasens placering i ett ledningsprojekt. Svenska kraftnät kan i vissa fall upphandla projektören för tekniskt stöd under entreprenadfasen och för framtagande av relationshandlingar. 5/30

6 Figur 2-1. Schematisk översikt över alla faserna i ett projekt, med projekteringens placering i projektet. Uppdragstagaren kan även vara involverad i flera andra moment, t.ex. som teknisk stöd i upphandlings- och entreprenadfasen samt i framtagandet av relationshandlingar. Funktionen BAS-P ligger normalt också hos projektören. 6/30

7 3 Definitioner och begrepp I detta dokument benämns konsultbolaget som utför projekteringen som projektören. I Tabell 3-1 listas de definitioner och begrepp som används i detta sammanhang. Tabell 3-1. Definitioner och begrepp. BAS-P ENIA Förprojektering Koncessionsansökan BAS-P är den person som under projekteringen har det övergripande ansvaret att se till arbetsmiljösynpunkter beaktas inför kommande byggnation samt ledningens brukande. BAS-P upprättar grunden till en arbetsmiljöplan. Tillbuds- och skaderapporteringssystem för energibranschen. ENIA är en webbaserad plattform för hantering av arbetsolyckor, färdolyckor, arbetssjukdomar, tillbud och riskobservationer. Förprojektering är en översiktlig projektering av ett eller flera sträckningsalternativ som ibland genomförs innan koncession och innan undersökningstillstånd beviljats. Detta är möjligt då en förprojektering baseras till största delen på befintligt data som kan fås fram utan att beträda marken. Förprojektering handlar om att sammanställa och utvärdera befintlig data och erfarenheter från olika kompetensområden för att komma fram till den optimala ledningssträckningen. Det är en iterativ process som fortgår tills önskad sträckning har hittats. Genom att genomföra en förprojektering kan man identifiera och minimera projektrisker tidigt i processen då kostnaden för justeringar är mindre och möjligheten till justeringar är större. Vid en förprojektering krävs kompetenser inom skog, markåtkomst, natur och kulturmiljö och kraftledningsteknik. För att bygga en ledning krävs tillstånd. Den huvudsakliga prövningen av projektet sker genom en ansökan om nätkoncession för linje till Energimarknadsinspektionen. 7/30

8 MFÖ MKB Resolution Teknisk förstudie Medgivande om förundersökning. Denna förfrågan skickas till berörda fastighetsägare innan förundersökningarna för frivillig överenskommelse om beträdande av mark. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram för att utreda och beskriva den påverkan som utbyggnadsförslagen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Samråd med direkt berörda parter kommer även att ske under utarbetandet av MKB-dokumentet. Ansökan hos Länsstyrelsen för tillträde till mark där markägaren inte skrivit på MFÖ. Ansökan om koncession föregås ofta av en teknisk förstudie vars främsta syfte är att utreda förutsättningarna och alternativa sträckningar. I förstudiearbetet ingår även samråd med berörd allmänhet, kommuner, myndigheter samt andra intressen enligt bestämmelserna i miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer om ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4 Underlag från Svenska kraftnät I Tabell 4-1 listas handlingar som i normalfallet levereras av Svenska kraftnät till projektören. Tabell 4-1. Leveranser till projektören Teknisk specifikation Ledningsstråk Utredningsområde Projekteringskarta Tillstånd stakningskarta Fastighetsägarförteckning Organisation/kontaktlista Översiktlig tidsplan Kartmaterial Fundamentritningar Underlag för val av fundamenttyp Belastningsförutsättningar för stolpar Tillåtet isolatorutslag Tillåtet vind/viktspann Mallritningar för stolpsammanställningsritning och isolatorkedjeritning 8/30

9 4.2.2 Ritningar med OPGW infästningar Mall för projektbeskrivning och teknisk beskrivning Upphandlingsunderlag för OPGW Mall mappstruktur FFU, bygghandling och relationshandling Mall Framdriftsplan ÄTA Mall Ritningsmallar Nummerserie för ritningsnummer Mall för stolptabeller Mall för à-prislistor Standardiserat mall med utkast till AMA-AF Befintlig dokumentation 4.1 Projektspecifikt underlag All dokumentation som Svenska kraftnät tillhandahåller och som projektören levererar skall lagras på en gemensam internetbaserad arbetsyta som Svenska kraftnät tillhandahåller Teknisk specifikation Tekniska data sammanställs under den tekniska förstudien. Tillsammans med information som framkommer under en eventuell förprojektering skapas en teknisk specifikation som tillhandahålls av Svenska kraftnät innan projekteringen. Den tekniska specifikationen ingår normalt som bilaga i den tekniska förstudien. Detta dokument är delvist ett levande dokument och kan uppdateras löpande under projekteringen om nya tekniska data blir kända eller om förutsättningarna förändras Ledningsstråk Svenska kraftnät tillhandahåller ett ledningsstråk som underlag för projekteringen, och ledningens slutgiltiga centrumlinje ska hamna inom detta stråk. Ibland benämns ledningsstråk också som utredningskorridor. Vid val av centrumlinje skall alla underlag och intressen beaktas. Innan inmätning får ske skall centrumlinjen godkännas av Svenska kraftnät. Skulle detta ledningsstråk inte medge någon tillfredsställande lösning och/eller upptäcks brister i tillhandahållet stråk skall eventuell justering göras i samråd med Svenska kraftnät. Ledningsstråket och dess centrumlinje levereras av Svenska kraftnät som ESRI Shapefiler i SWEREF99 TM. Har Svenska kraftnät inte låtit göra någon förprojektering kan ledningsstråket ersättas av ett utredningsområde inom vilket projektören får större ansvar att hitta det optimala stråket och sträckningen. 9/30

10 4.1.3 Projekteringskarta Ledningsstråkets placering har utretts med förutsättningen att minimera den sammanlagda miljöpåverkan. Ledningens läge bör inte hamna närmare bostadshus eller annan plats där människor varaktigt vistas än vad som inryms i Svenska kraftnäts magnetfältspraxis. Ledningen får inte hamna närmare skyddade områden (Natura 2000, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal, nationalpark) än att skogsavverkning i dessa inte blir nödvändig. Projekteringskartan kan typiskt redovisa följande (i förekommande fall): > Befintliga stam- och regionnät (littera och stolpnummer). > Befintliga stationer (namn). > Natur- och kulturvärden. > Skyddade områden. I förekommande fall återges även de skyddade områden där Svenska kraftnät erhållit dispens från gällande föreskrifter. > Objekt från natur- och arkeologi-inventering (ID nummer kopplat till excellista). > Väginventering (ID nr, för Trafikverkets vägar även vägnummer). > Vindkraft (byggnadslovshöjd). > Master (höjd). > Planerade vägar, vindkraft mm som framkommit i samråd (redovisas med lämplig data). > Specifika önskamål från fastighetsägare, kommuner mm (kommentar direkt i karta alt ID till kommentar i excellista). Denna information tillhandahålls av Svenska kraftnät. Projekteringskartan levereras av Svenska kraftnät som PDF och georefererad JPEG med en upplösning på minst 300 dpi, samt eventuellt som shapefiler Tillstånd - stakningskarta I fältarbetet får endast de fastigheter beträdas där Svenska kraftnät erhållit medgivanden om förundersökning. För vissa fastigheter kan tillstånd ha givits efter ansökan om resolution hos Länsstyrelsen. Svenska kraftnät tillhandahåller en stakningskarta med information om vilka fastigheter som får beträdas, och vilka som får beträdas först efter kontakt med ägaren. Svenska kraftnät tillhandahåller även en fastighetsägarförteckning med tillhörande kontaktuppgifter. Oftast sker kontakt med markägare via markförhandlare som Svk tillhandahåller, för att minimera antalet personer som markägaren ska ha kontakt med. 10/30

11 Stakningskartans uppdatering är viktig för att säkerställa att man inte beträder mark utan nödvändiga tillstånd. Stakningskartan kan innehålla följande: > Preliminär stakningslinje med vinkelpunkter. > Identifierade parallella eller korsande ledningar. > MFÖ status. > Resolution med datum för utgång. > Områden med begränsning att ta stakningsträd och röjning av siktgata. > Områden med begränsning av terrängkörning med fyrhjuling. > Områden med begränsning att använda borrbandvagn. > Kommentarer gällande spridning av jordsmittor, mjältbrand mm. > Begränsning av användning av vägar. > Bommar markerade med kontakt till markägare med nycklar. > Kontaktuppgifter markförhandlare. > Kommentar om kontakt med markägare för beträdande av fastighet för eventuell flytt av boskap mm Organisation/kontaktlista Projektören och Svenska kraftnät ska gemensamt upprätta och underhålla en kontaktlista Tidsplan Svenska kraftnät tar fram en översiktlig tidsplan som omfattar projektering, upphandling, utförande och drifttagning. Även avbrottsplaner kan ingå i denna tidsplan. 4.2 Allmänt underlag Kartmaterial Följande kartmaterial ingår normalt i projekteringen: > Fastighetskartor. > Geodata (t.ex. NNH-data, jorddjupskarta, jordartskarta, berggrundskarta). > Ortofoton. 11/30

12 > Kartunderlag från Länsstyrelsen, Skogstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Vindbrukskollen, militära stoppområden, Ledningskollen, nationella vägdatabasen (NVDB). Projektör som utför uppdrag åt Svenska kraftnät får tillgång till geodata via Svenska kraftnäts geodatasamverkansavtal genom att Svenska kraftnät upplåter data till dem, se Bilaga 2 Rutiner för geodatahantering Standardstolpar och övriga tillbehör Svenska kraftnät har tagit fram en standardstolpfamilj som i möjligaste mån skall användas vid projektering. Till standardstolpfamiljen finns bl.a. nedanstående uppgifter framtagna: > Fundamentritningar för normala grundläggningsförhållanden. > Underlag för val av fundamenttyp. > Belastningsförutsättningar för stolpar. > Tillåtet isolatorutslag. > Tillåtet vind/viktspann. > Mallritningar för stolpsammanställningsritning och isolatorkedjeritning. > Ritningar med OPGW infästningar. Eventuella nya konstruktioner och alternativ till normalstolpar och normalstolpsfundament skall godkännas av Svenska kraftnät Mallar Svenska kraftnät tillhandahåller följande: > Mall för projektbeskrivning och teknisk beskrivning. > Upphandlingsunderlag för OPGW. > Mall mappstruktur FFU, bygghandling och relationshandling. Mappstrukturen ansluter till KL-strukturen enligt TR > Mall Framdriftsplan. > ÄTA-mall. > Ritningsmallar. > Nummerserie för ritningsnummer. > Mall för stolptabeller. > Mall för à-prislistor. > Standardiserat mall med utkast till AMA-AF. 12/30

13 4.2.4 Befintlig dokumentation Om projektet byggs i eller intill Svenska kraftnäts befintliga anläggningar tillhandahåller Svenska kraftnät sådan dokumentation som är relevant för projektören. Exempel på sådana anläggningar är stamnät och stamnätsstationer. Information om andra anläggningar (t.ex. vägar, järnvägar, vindkraft, militära anläggningar, master, parkeringsplatser, upplag, grus/sandtag) som framkommit i samrådsprocessen skall också tillhandahållas av Svenska kraftnät. Denna information kan samlas i projekteringskartan Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer Projektören ska säkerställa att resultatet av projekteringen i alla avseenden överensstämmer med vad som föreskrivs i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer. Svenska kraftnäts samtliga tekniska riktlinjer finns tillgängliga på Projektören skall säkerställa att kraven i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer införlivas i projekteringen och därmed i bygghandlingarna. Under entreprenadfasen skall inte entreprenören annat än i vissa specialfall behöva fördjupa sig i de tekniska riktlinjerna. 5 Projekteringens genomförande Projekteringen ska utföras så att övergripande krav på kvalitetssäkring säkerställs, dvs. så att totalkostnaden för projektering, materiel, entreprenad inkl. ändringar och tillägg minimeras. Projekteringens viktigasta steg illustreras av Figur 5-1 och Tabell 5-1. Av Tabell 5-1 framgår att projektören som en option kan utföra en kompletterande projektering, vilket innebär att bistå vid upphandling och anbudsutvärdering, samt vara delaktig under hela entreprenaden och hantera rödändringar. Projektören ändrar slutligen status på alla platsbundna ritningar till relationshandling. 13/30

14 Figur 5-1. Schematisk översikt över projekterings viktigasta faser. 14/30

15 5.1 Organisation Uppdragsledaren skall ha ett övergripande "helikopterperspektiv" på uppdraget och kunna se helheten, dvs. ha förmågan att baka in krav från andra tekniska riktlinjer och krav i arbetet. Uppdragsledaren ansvarar för att samtliga projektmedlemmar har läst igenom och är införstådda i samtliga delar av detta dokument, samt de för uppdraget relevanta tekniska riktlinjer, standarder och dokument Projektmedarbetare Normallt skall följande kategorier, som ansluter till ramavtal för ledningsprojektering, finnas i ett projekteringsuppdrag: AMA-specialist EMF Geotekniker / Markutredare Jordning Konstruktör fundament Konstruktör stolpar Ledningsprojektör Mätningstekniker Säkerställa kvalitén på förfrågningsunderlaget enligt AMA samt vara behjälplig med AMA-frågor under genomförandet av entreprenaden. Säkerställa kvalitén på mängdförteckningen enligt MER Anläggning. Ansvarar för beräkning av magnetfält från olika faskonfigurationer. Geoteknikern ska ansvara för markundersökningar, ta fram borrprogram, bistå vid upphandling/utförande av geotekniska undersökningar samt bistå i projekteringen med specifik kompetens gällande geotekniska aspekter på stolpplaceringen (t ex arbetsvägars bärighet). Ansvara för fältanteckningar vid markundersökning. Utredning, granskning och verifiering. Ska kunna dimensionera skyddsjordning och funktionsjordning. Ansvarer för att välja rätt fundament beroende på markförhållanden och laster. Utför beräkningar och dimensionering av fundament. Konstruktören ansvarar för framtagandet av rätt stolptyp. Ska kunna beräkna laster till fundamenten. Ska kunna utföra linberäkningar och sammanslagningsberäkningar enl. normer samt stolpplacering. Mätningsteknikern ansvarar för inmätning av ledningsprofil och utsättning av stolpplatser. Samarbetar tätt med röjare, markundersökare, markförhandlare och ledningsprojektören. 15/30

16 Projekteringsledare Ritare Uppdragsledare Ansvarar för det tekniska stödet till uppdragsledaren. Ansvarar för att projekteringen uppfyller Svenska kraftnäts specifika tekniska krav. Ansvarar för den övergripande tekniska kvalitén i leveranserna till Svenska kraftnät. Uppritning i CAD. Tar fram ritningar baserade på konstruktörernas beräkningar. Ritaren skall vara förtrogen med Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer. Leder uppdraget. Ansvarar för resurshantering i projektörens organisation. Ansvarar för eventuella underkonsulter i uppdraget. Ansvarar för tidsplan, avstämning med Svenska kraftnät, månadsrapportering och fakturering. Denna person ska normalt inte ha ytterligare uppdrag i projektet (om inte annat överenskommits), utan ha det övergripande ansvaret och dagligen stämma av med de övriga i projektet Uppstartsmöte Syftet med uppstartsmötet är att gå igenom kartmaterialet, bestämma vad som ytterligare behöver införskaffas samt att gå igenom projektets övriga förutsättningar. Tonvikt läggs vid sådana aspekter som särskild skall beaktas vid utsättning av stolpar och vid markundersökningar. Agendaförslag: > Principer för protokollföring och möten. > Kontraktsgenomgång inklusive ekonomi. > Tidsplan och framdriftsplan. > Genomgång säkerhet/informationssäkerhet. Signering av tystnadspliktsförbindelse. > Genomgång av HMS krav och risker samt ENIA. > Kommunikation (rutiner för att tillhandahålla information till Svenska kraftnäts kommunikatör). > Rutiner för ÄTA-hantering. > Rutiner för åtgärdslista. > Genomgång av underlag (teknisk specifikation, ledningsstråk, underlag till projekteringskarta, underlag till stakningskarta, kontaktlista, organisationsschema). 16/30

17 5.1.3 Bas-P Projektören skall ha en certifierad BAS-P handläggare i sin organisation. I det aktuella projekteringsuppdraget ska det finnas en BAS-P ansvarig. I BAS-P ingår även att sammanställa slutdokument, dvs. samla ihop projektets arbetsmiljöfrågor Underkonsult Det åligger projektören att styra och leda samt kvalitetssäkra eventuella underkonsulters arbete. Underkonsulter får inte anlitas utan att detta är överenskommit med Svenska kraftnät Tidsplan Projektören skall upprätta en detaljerat tidsplan för projekteringen och månatligen vid behov uppdatera denna. Tidsplan, budget och ÄTA lista ska uppdateras och skickas till Svenska kraftnät minst två dagar före varje projektmöte om inte något annat avtalats. Tidsplanen ska minst ha en detaljeringsgrad som innefattar momenten ID 2-13 i Tabell 5-1. Projektören skall i tidsplanen lämna tillräckligt med utrymme (minst 14 dagar) för granskning hos Svenska kraftnät och utskick till berörda markägare inför stakning och markundersökningar Projektmöten Svenska kraftnät och projektören bör regelbundet träffas i projektmöte. Deltagare är Svenska kraftnäts projektledare och projektörens uppdragsledare samt vid behov en eller flera föredragande handläggare från respektive organisation. Deltagandet i projektmöten ska begränsas till personal som är nödvändig för mötets genomförande, och personal utöver kallade ska godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ansvarar för att protokoll upprättas. Delleveranser bör synkroniseras med inplanerade möten och levereras några dagar innan mötet. Ett möte bör alltid hållas innan fältarbeten påbörjas. På det mötet presenterar Svenska kraftnät de senaste stakningskartorna och projektören presenterar sin delleverans, arbetsbeskrivning och tidsplans för fältarbeten. Agendan ska normalt minst innehålla följande punkter: 1 Inledning. 2 Godkännande av dagordning. 3 Föregående protokoll. 4 Organisation. 5 Tidsplan/framdrift. 17/30

18 6 Ekonomi. 7 Tillstånd. 8 Teknik. 9 Risker och osäkerheter. 10 Kommunikation. 11 Arbetsmiljö, miljö och kvalitet. 12 Uppdatera åtgärds- och beslutslista. 13 Övrigt. 14 Nästa möte Rapportering Projektören skall i samband med varje månadsfakturering skriftligen rapportera projektets tekniska framdrift och status, inklusive en beskrivning av upparbetad tid och budget. För rapportering skall användas Svenska kraftnäts mall i Excel-format Framdriftsplan. 5.2 Projekteringen Projekteringens faser framgår i huvudsak av följande rubriker. Projekteringen är delvis en iterativ process med löpande justeringar. Huvuddokumentet i projekteringen är stolptabellen som är ett levande dokument under hela processen Förberedelse I förberedelsefasen läggs stråket in i projektörens GIS-miljö och relevanta bakgrundskartor enligt tas fram Utredning av vinkelpunkter och speciella platser Här ingår fältbesök där stråkets vinkelpunkter utreds. När det gäller att välja ett läge för en vinkelplats så skall man se till att platsen är gynnsam ur schaktnings och grundläggningssynpunkt, att det finns plats för stolpben och stag och att stolpen utan hinder kan resas. Ibland kan man med fördel ersätta en stor stagad vinkel med två mindre vinklar. Stora spännvinklar kan vara svåra att genomföra lindragning igenom. Av detta skäl kan vinkelstolpplatsen behöva fungera som drag eller bromsplats vid lindragning och behöver ha förutsättningar för att kunna fungera som en sådan. Istället för att använda stora vinklar med spännkedjor är det ofta en fördel om det går att dela upp vinkeln till flera mindre intrångskrävande stolpar med hängkedjor. Dessutom minskas då antal stag, vilket är kostnadsbesparande i lösa jordar. Efter fastställning av lämpligt läge på vinkelpunkter befästs dessa och mäts in. 18/30

19 Om inte samtliga påverkande parametrar för val av vinkelplats vägs in kan det ge upphov till stora kostnader och svårigheter i entreprenaden. Även andra kritiska aspekter utreds, exempelvis: > trånga passager > bebyggelse > lämpliga drag- och bromsplatser > entreprenadgränser > komplicerad topografi > tillfartsvägar, transportvägar till upplag och stolpplatser m.m. > stora sidolut mellan vinkelplatser som kan omöjliggöra placering av raklinjestolpe. I denna fas av projekteringen ska även jordledarens projektering beaktas, se även Projektören skall presentera underlag för valda lösningar i en shapefil Magnetfält Magnetfältsberäkningar ska utföras vid platser där ledningen passerar så nära bostadshus att magnetfältet kan förväntas ligga nära eller över 0,4 µt. Om magnetfältsberäkningar har utförts i förprojekteringsfasen ska dessa kontrolleras mot eventuella ändrade förutsättningar. I annat fall ska de utföras efter första stolpplaceringen och ska kontinuerligt revideras vid ändrade stolpplaceringar och användandet av nya stolptyper. Resultaten av magnetfältsberäkningarna redovisas i form av en rapport. Projektören ska även lämna över använda data för magnetfältsberäkningarna (geometriska data, strömmar, om man räknar med linbågar eller raka horisontella ledare) samt ange vilket program som använts. Detta för att det ska vara möjligt att upprepa beräkningarna i ett senare skede om eventuella diskussioner uppstår Inmätning Inmätningen resulterar i profil, plankarta, korsningsskisser och korsningsförteckning. Stakningslinjen bör befästas i lämpliga punkter och avstånd, exempelvis vid åkerkant, dikeskant och vägkant. Fluktkäppar skall finnas i stakningslinjen mellan de befästa punkterna. Dessa används till utstämpling av skog för att hitta centrumlinje. Avvägning Förslagsvis kan terrängen längs stakningslinjen avvägas i grupper om fyra punkter med ett avstånd mellan grupperna som gör att avvägningen representerar terrängen. De fyra punkterna i varje grupp utgörs av: 19/30

20 1. En punkt på stakningslinjen. 2. En punkt på vänster sidoprofil, under ytterfasen. 3. En punkt på höger sidoprofil, under ytterfasen. 4. En punkt på maximal terränghöjd inom ledningsområdet, d.v.s. ett område inom tre meter om båda sidor om ytterfaserna. Alla mellanpunkter och brytpunkter skall avvägas så att den markprofil som erhålls när punkterna sammanbinds överensstämmer med den verkliga marklinjen med en noggrannhet av ±0,1 m. Mindre ojämnheter i terrängen kan förbises även om det ger ett större fel än 0,1 m, förutsatt att ojämnheter är betydelselösa ur grundläggningssynpunkt och med hänsyn till linornas fria avstånd till mark. Botten av raviner, där inga stolpar kan placeras, behöver heller inte inmätas med samma noggrannhet som övriga terrängavsnitt. Terrängdetaljer, t.ex. stenar, block, o.s.v. i ravinbottnar behöver inte inmätas om de inte kan inverka på det fria avståndet till linorna. Avvägningen skall avse den fasta markytans höjd. Stenar och block skall behandlas som objekt. Vid sjöar, tjärnar och vattendrag skall strandkanten vid högvatten mätas in. Samtidigt skall högvattenytans nivå avvägas och i de flesta fall framgår denna nivå av strandkantens utseende. Om det är svårt att bestämma högvattenytans nivå, bör den kunna bestämmas i samråd med t.ex. någon av ortsbefolkningen. Om det gäller reglerat vattendrag skall dammägare tillfrågas om högsta dämningshöjd. Om sidolutande terräng stiger kraftigare än 1:2 (höjd:längd) skall punkter på 5, 10 och 15 m utanför ytterfaserna inmätas och avvägas. Även andra objekt såsom t.ex. byggnader, källare, stora stenar och block, bergväggar etc. som ligger inom ett avstånd av 15 meter utanför ytterfaserna skall inmätas. Plankarta Plankartan skall utformas i enlighet med TR Utöver vad som anges i TR08-04 ska platser och byggnader där människor vistas stadigvarande inmätas upp till 150 m från stakningslinjen av hänsyn till gällande magnetfältspraxis. Noggrannheten på inmätningar ska vara bättre än ±0,5 m på avstånd upp till 40 m utanför stakningslinjen och ±4 % i övrigt. Byggnader som ligger närmare än 10 m från ytterfas skall redovisas på en särskild skiss på motsvarande sätt som korsningsskisser i skala 1:200. Detta för att kunna bestämma om byggnaden kan stå kvar. 20/30

21 Vid framtagande av plankartan skall beaktas intilliggande anläggningar och krav på avstånd enligt TR Vindkraftverk och master ska mätas in (läge och totalhöjd) om de ligger närmare stakningslinjen än den totala höjden inklusive vinge +25 m. Övrigt att ta hänsyn till vid framtagande av plankartan: > Höjdhinder inom 100 m från lednings mitt skall anges (eftersom sidohindersmarkering då behöver monteras i stolpar). > Vid korsning med åar, större bäckar och dyl. ska det markeras på plankartan åt vilket håll som närmaste bro eller annan övergång finns. > För framkomliga bilvägar ska det anges mellan vilka orter den går, alternativt vägnummer och vägägare, vägsamfällighet eller dylikt. Korsningsskisser En korsningsskiss ska upprättas vid alla korsningar, dvs även t.ex. korsning med traktorväg, korsning med farled och korsning med alla typer av nedgrävda ledningar (av hänsyn till projektering av markjordledaren). Korsningar av luftledningar regleras i Styr.dok/32/2. Vid inmätning ska hänsyn tas till nödvändiga data för upprättande av korsningsskisser. Dessa upprättas i enlighet med TR Följande ska beaktas: > På ledningsprofilen för en korsande ledning skall stolparna samt lininfästningarnas höjd ovan marken inritas. > Linornas höjdläge i korsningspunkten skall vara inmätt och framgå. > Temperatur för tillfället då linhöjd är mätt skall anges. > Förekommer flera linor över varandra skall översta och understa lina visas. Om någon lina är jordlina skall det anges. > För korsande ledningar som kräver ombyggnad skall korsningsstolparna avbildas på korsningsskissen. > Där luftavstånd behöver kontrolleras noteras uppgifter om lintyp, uppspänning och normalspann så att rätt linbåge kan läggas in. > Stolpnummer på ömse sidor om korsningen ska framgå. > I många fall kan det bli nödvändigt att sänka den korsande ledningen och för att kunna bedöma om sänkningen är möjlig, måste minst två spann av den korsande ledningen på ömse sidor om korsningen framgå. Om korsningen är mycket sned 21/30

22 kan ytterligare spann behövas. Vid korsning med 400kV ledning höjs oftast den befintliga ledningen, för att kunna gå under med den nya och slippa avbrott vid lindragning. Även här kontrolleras intilliggande spann. > Stolpar, stag och andra detaljer, som ligger inom 40 m på ömse sidor om stakningslinjens mitt, skall dock alltid inmätas för att vara med på korsningsskissen. Minst två stolpar för den korsande ledningen på vardera sida om stakningslinjen ska inmätas. > För varje korsning med järnväg, väg, farled, jordkablar, vattenledningar och stamledningar i dräneringssystem, skall skisser upprättas på motsvarande sätt som vid luftledningar. > Markhöjden i skärningspunkten med den projekterade ledningens mittlinje och vägkant/centrum/vägkant i den korsande trafikleden skall framgå. Dessutom skall trafikledens markhöjd på ett avstånd av 2 m utanför den vänstra resp. högra fasen anges Stolpplacering Valet av stolpplats avgör möjligheterna att genomföra entreprenaden på ett framgångsrikt sätt. Stolpplatsers lämplighet skall beaktas med avseende på enskilda intressen, tillgänglighet, grundläggning, utrymme för montage och framkomlighet med maskiner. Normalt är det lämpligt att använda stagade stolpar i skogsmark och ostagade stolpar i åkermark, dock måste valet av stolptyp alltid övervägas från stolpplats till stolpplats. Faktorer som kan påverkar valet är t.ex. enskilda intressen, utrymme, stolpplatsens tillgänglighet, terräng mm. I vissa fall kan det i slutändan ge ett bättre resultat ifall en ostagad stolpe väljs trots att en stagad stolpe normalt är betydligt lättare och billigare materialmässigt. Ostagade stolpar har den fördelen att det går att bygga dem bit för bit med mindre maskiner vilket gör att stolpens ökade kostnader ibland kan kompenseras med t.ex. mindre vägbyggnation. Innan utsättning sker i fält ska markägare informeras om den preliminära stolpplaceringen. I informationen inkluderas fastighetskartan, där centrumlinjen för ledningen och stolpplatsen är utmärkta. Även stolptyp ska framgå. I stolpplaceringen ingår bl.a.: > Val av stolptyp. > Sammanslagningskontroll mellan linor. > Kontroll av isolatorutslag/tillsatsvikter. 22/30

23 > Kontroll av stolpars belastningsförutsättningar. > Hänsyn till enskilda intressen, natur och kultur. Projektören skall för varje stolpplats föra en logg där det dokumenteras hur fundament och stolptyp har tagits ut, samt i förekommande fall hur och varför stolpen och fundament har ändrats och flyttats under projektering och byggnation. Alla vägar, även enskilda, skall behandlas som allmän väg. Avstånd till väg och vägområde skall beaktas för schakter, stolpe och stag. Kontroll av stolpplaceringar Kontroll skall ske i fält längs med hela ledningen. Profil skall inspekteras med avseende på exempelvis: > Profil och sidoavvägning. Extra viktig att sidolut kontrolleras i spann där reglar längre än normalt förekommer. > Hinder, stenar. > Korsningar. Stolpplatser skall inspekteras med avseende på exempelvis: > Placering av stolpplats. > Placering av stagförankringar. > Behov av banketter vid sidolut. > Markerosion och lerlager som kan ge upphov till ras. > Begränsningar av tillgänglighet Tillfartsvägar Tillfartsvägar till sträckningen ska projekteras. Tillfartsvägarna ska projekteras så de är lämpliga även för borttransport av eventuell avverkad skog. Detta görs lämpligen tillsammans med projektets markförhandlare. Ibland blir tillfartsvägar i ett senare skede till lokala bruksvägar och det är därför viktigt att beakta topografin där vägen ansluter till ledningen och eventuellt låta tillfartsvägen ansluta direkt till närområdet kring en stolpe. Olämpliga platser för tillfartsvägar är t.ex. området kring ledningsspannets mitt. Observera att om väg behöver anläggas till olämplig plats ska det i profilen/plankartan anges att vägen ska tas bort före drifttagning av ledningen Utsättning av stolpplatser Baserat på stolpplaceringen görs en utsättning av mittdubb, två sidodubbar och bisektris genom användning av markeringskäppar. I samband med utsättningen görs en kontroll av stolplatsens lämplighet med avseende på kostnad, byggbarhet och arbetsmiljö. Kontrollen ska resultera i fotografier från fyra håll (längs och tvärs 23/30

24 ledningen) på utsättning och anteckningar. Ett tätt samarbete mellan utsättaren och ledningsprojektören är en förutsättning för att kunna justera stolpar direkt i samband med denna kontroll. Utsättningen sker lämpligast i samband med markundersökningen. Under utsättningen ska stolpplatsernas lämplighet säkerhetsställas och kontrolleras okulärt med avseende på: > Markens bärighet och framkomlighet med erforderliga maskiner och fordon. > Skarvplatser för OPGW. > Att rätt stolptyp har valts till stolpplatsen. > Dräneringsledningar i åkermark. Kolla eventuellt med markägare. > Avstånd till vägar och vägområden samt till diken som kan försvåra kravet på återfyllnad mot fundament. Detaljerad beskrivning av utsättning Dubbarna skall vara utsatta med en noggrannhet av ±20 mm i förhållande till angränsade stolpplatser. Stakningslinjen vid stolpen markeras med en rödmärkt mittdubb. Den skall bestå av en spik eller skruv i en påle, minimum 45x45 mm (2 tum 2), nedslagen till markytan. Invid mittdubben skall en rödmarkerad markeringskäpp med stolpnummer och sektion tydligt skrivet placeras. Sidodubbarna skall placeras på två olika punkter i stolpens bisektris utanför avverkningsområdet, eller åkermark där det föreligger liten risk för påkörning. Invid varje sidodubb skall en blåmarkerad markeringskäpp med stolpnummer och avstånd till mittdubben tydligt skrivit placeras. Även sidodubbarna skall bestå av en spik eller skruv i en påle på samma sätt som för mittdubb. Markeringskäppar skall sticka upp minst 1,2 m över markytan. I åkermark utelämnas markeringskäpp för centrumdubb. Sidodubbar med tillhörande markeringskäppar placeras i närmsta dike eller impediment. På berg markeras stakningslinjen vid stolpen med borrat hål och röd färgmarkering. Sidodubbar markeras med borrat hål och blå färgmarkering. Markeringskäppar fästs i hål. Fotografering Fotografering ska alltid utföras, och syftet är att dokumentera varje stolpplats egenskaper med avseende på topografi, terräng, hinder, vegetation och övriga karakteristika. Fotografering utförs bäst när marken inte är snötäckt. 24/30

25 Bilder skall namnges som SSS_Y_n där SSS anger stolpnummer och Y anger kamerariktningen enligt: F för framåt mot högre stolpnummer B för bakåt H mot höger V mot vänster och n är ett löpnummer (om flera foton tagits på samma plats och i samma riktning). Stakkäppen ska vara synlig på alla foton, och texten på stakkäppen ska vara läsbar på bilden. I många fall kan det vara en hjälp att använda geotaggade foton, dvs. att koordinater och kamerariktning är sparade som metadata i bildfilen. Dokumentation Utsättningen skall dokumenteras. Med hjälp av dokumentationen ska det vara enkelt att återfinna utsättningen och komplettera denna om den har försvunnit. I dokumentering av utsättning skall minst stolpnummer, information om vilket objekt som satts ut samt koordinater i lokalt SWEREF99 Zon framgå. Sidoavvägning Sidolut skall mätas in för samtliga fundament och stagförankringar på stolpplatsen. Höjdskillnaden mellan sidopunkter och mittdubb kan anges med förtecken, plus (+) eller minus (-) beroende på om avvägda punkten ligger högre respektive lägre än mittdubben. Alternativt kan sidopunkter mätas in koordinatsatta med höjder enligt höjdsystemet RH2000. Vid kraftigt sidolut, starkt bruten terräng eller där man kan misstänka att fundamentets bärighet kan påverkas på grund av stolpplatsens lutningsförhållanden skall en profil upprättas, se Figur 5-2. Figur 5-2. Exempel på en tvärprofil (sektion) av stolpplats för A-stolpe. Även för stagförankringar med ett kraftigt sidolut kan en profil behöva upprättas. Profilen skall sträcka sig tillräckligt långt ut från fundament för att banketter, nedgrävningsdjup och eventuella svårigheter med att få massor att ligga kvar skall kunna bedömmas. 25/30

26 5.2.8 Markundersökningar Markundersökningarna ska utföras i enlighet med dokumentet TR15-04, Markundersökningar för luftledningar. Ibland kan det vara lämpligt att utsätta borrpunkter i samband med utsättning av stolpplatser Val av fundament Baserat på resultatet av markundersökningarna, lastberäkningar och eventuella områdeskrav görs val av fundament. I första hand skall fundament väljas från Svenska kraftnäts standardfundament. Platsgjutna fundament bör undvikas. Det kan finnas speciella krav på typ av fundament inom vissa områden, t.ex. att syllfundament inte får användas i närheten av vattendrag, brunnar eller diken. Detta redovisas lämpligen i projekteringskartorna alternativt i den tekniska specifikationen. Dokumentation skall föras över vilka parametrar som ligger till grund för vald fundamenttyp Genomgående markledare (jordledare) Projekteringen av jordledaren görs i enlighet med TR Det innebär att projektören i rapportform ska beskriva sådana hinder längs sträckningen som förväntas kunna utgöra problem i förhållande till kraven på förläggning i TR Exempel på hinder är vägar, järnvägar, vattendrag och arkeologi. Projektören ska föreslå lösningar för hanterandet av sådana hinder. Alla projekterade avsteg från TR05-13 ska i förväg förankras med Svenska kraftnät, och beslut om avsteg ska godkännas Skyltar och flyghindermarkeringar Projektering av samtliga skyltar och infästningar skall ingå. Även flyghindermarkeringar (klot och belysning) ska ingå i projekteringen Linskarvar Projektering av linskarvar ska ingå, se TR05-07 kap 7.9. Om det uppkommer för långa sträckor där skarv inte är tillåtet ska spännstolpe alternativt stolpe med hängspänn projekteras Stolptabell Stolptabellen färdigställs Förfrågningsunderlag Om framtagande av förfrågningsunderlaget ingår i projekteringsuppdraget skall underlaget inklusive alla dess bilagor tas fram enligt Svenska kraftnäts leverenskrav. 26/30

27 Övrigt Det åligger projektören att säkerställa att projekteringens resultat uppfyller gällande föreskrifter och krav från andra myndigheter. Projektören ska vara behjälplig att ta fram och identifiera underlag för anmälan till myndigheter och andra intressenter, t.ex.: > Ledningshöjder under 20 m vid farled respektive stolphöjder över 45 m. > Korsningar (vägar, järnvägar, andra ledningar). > Väganslutningar till allmänna vägar. > Korsningar vattendrag (stolparnas placering nära vatten och vattendrag) som underlag för strandskyddsdispens. > Förslag till passage av skyddade områden. > Ej tidigare identifierade fornlämningar eller exempelvis tidigare ej identifierade stenmurar eller kolbottnar. > Försvarets anläggningar med respektive krav. > I samband med stolpresning ska en flyghinderanmälan göras i god tid (minst fyra veckor) innan stolpresning. Flyghinderanmälan ska göras för alla stolpar högre än 20 m och rapporteras till Försvarsmakten, se Anmälan görs normalt av entreprenören. > Kontakt med andra ledningsägare för uppsättning av flygvarningsskyltar på korsande ledningar. 5.3 Sammanfattning av genomförande Tabell 5-1 sammanfattar arbetsmomenten som ingår i projekteringen. 5.4 Referenssystem Under projekteringen skall projektören använda den skala och den projektion som för tillfället är mest lämplig och som arbetsmaterialet tillåter. Det innebär att bygghandlingar får levereras i antingen SWEREF 99 TM eller den lokala SWEREF 99 zon, och i höjdsystemet RH2000. Projektören skall vara uppmärksam på att leveranser av relationshandlingar till Svenska kraftnät ska ske i enlighet med Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer, vilket innebär att koordinater ska anges i systemet SWEREF 99 TM och höjdsystemet RH /30

28 Tabell 5-1. De viktigasta stegen i projekteteringen. Endast ID 1-12 vidrör själva projekteringen. Som en option kan projektören involveras i ID ID Aktivitet Indata Styrande dokument 1 Uppstartsmöte. Underlag enligt Beställning. Kontrakt. 2 Förberedelse enligt Teknisk specifikation. Beställning. Ledningsstråk. TR Projekteringskarta. Tillstånd stakningskarta. Kartmaterial enligt MKB. Koncessionsansökan. 3 Utredning av Utdata från ID 2. vinkelpunkter och speciella platser enligt Resultat/Leveranser Protokoll. GIS- och/eller kartunderlag för fortsatt arbete. Ansats till stolptabell. Preliminära placeringar av vinkelstolpar. Uppdaterad stolptabell. 4 Inmätning enligt Utdata från ID 2, 3. TR Markprofil, plankarta, korsningsskisser och korsningsförteckning. 5 Stakning och fältkontroll. Utdata från ID 3, 4. TR TR Stolpplacering enligt Fältkontroll av stolpplatser, vid behov. 8 Planering av markundersökningar. 9 Utsättning och Utdata från ID 8. markundersökningar. Eventuella mindre justeringar av stolpplacering. 10 Val av fundament enligt Utdata från ID 8, Färdigställa handlingar Utdata från ID som ingår i FFU enligt Färdigställa Utdata från bygghandlingar. Eventuell medverkan som tekniskt stöd i ID (option). 13 Upphandling entreprenad Utdata från ID12. (Svk) 14 Entreprenad 15 Eventuell kompletterande Synpunkter från projektering under entreprenören. entreprenaden. Utdata från ID Justeringar under entreprenaden. 17 Framtagande av flyghinderanmälan 18 Färdigställa relationshandlingar. Fastställande/justering av vinkelstolpars placering. Dokumentation av svåra passager och korsningar. Stakningslinje. Jordningsförutsättningar. Uppdaterad stolptabell. Utdata från ID 4, 5. TR05. Profil med stolpar och plankarta. Utsättningsdata. Uppdaterad stolptabell. Utdata från ID 6. TR Justerade stolpplaceringar där såväl byggbarhet som begränsningar är beaktade. Uppdaterad stolptabell. Utdata från ID 2-7. TR Borrprogram. TR Utdata från ID 14, 15. Utdata från ID 10 och 16. Utdata från ID 16. TR TR TR TR Luftfartsförordning (2010:770) TR08-01, TR08-02, TR08-04, TR Rapport markundersökning. Uppdaterad stolptabell. Slutgiltig stolptabell. Komplett FFU. Bygghandlingar Rödändringar Flyghinderanmälan Relationshandlingar 28/30

29 6 Leverans 6.1 Dokument i leveransen Dokument som ska ingå i leveranserna framgår av Tabell 6-1. Mappstrukturen för leveranserna tillhandahålls av Svenska kraftnät. Dokumenten i Tabell 6-1 kommer att ingå i förfrågningsunderlaget för upphandling av entreprenaden. Projektbeskrivningen ska ge entreprenören en övergripande förståelse för projektets omfattning, och vilka särskilda förutsättningar som kan finnas. Ett exempel på utformning av projektbeskrivningen framgår av Bilaga 1. Tabell 6-1. Dokument som ingår i förfrågningsunderlaget (FFU). Formaten listas i kolumn 3. Dokument Beskrivning Format i FFU Projektbeskrivning Vissa stycken tas fram i samarbete med Svenska kraftnät enligt PDF Svenska kraftnäts mall. Ritningsförteckning Enligt TR08-04 PDF Ritningar Stolpöversiktsritning, stolpsammanställningsritning, isolatorkedjeritning, PDF topplineanslutningsritning och fasföljdsschema enligt TR Byggnads-PM Enligt TR08-04 PDF Stolptabell Enligt TR08-04 PDF/XLSX Profil, plankarta Enligt TR08-04 PDF Regleringstabeller Enligt TR08-04 PDF Korsningsförteckning Enligt TR08-04 PDF Korsningsskisser Enligt TR08-04 PDF Jordningsbeskrivning Projektering av marklina och skyddsjordning. PDF Markundersökningsprotokoll Enligt TR08-04 PDF Skyltlista Listan ska redovisa samtliga skyltar som skall monteras stolpplats PDF för stolpplats. Även sjövarningstavlor och varningsskyltar på korsande ledningar skall ingå. Utsättningsunderlag PDF Mängdförteckning / à-prislista Enligt mall som tillhandahålls av Svenska kraftnät. PDF/XLSX OPGW Mängdförteckning och satsläggningslista. Mallar för inköp av PDF topplina tillhandahålls av Svenska kraftnät. Raseringsanvisning Ingår vid behov. Anvisningar för rasering av befintlig ledning inklusive befintliga ritningar och dokument. PDF 6.2 Övriga leveranser till Svenska kraftnät Samtliga leveranser enligt Tabell 6-1 skall även levereras till Svenska kraftnät i format som framgår av TR Utöver vad som listas i Tabell 6-1 kan särskilda förutsättningar innebära att vissa av följande moment skall ingå i leveransen: > Specifikation av vilka stolpar som är i behov av skyddsjordning och vilken typ. > Specifikation av vilka stolpar som är i behov av klätterhinder. Klätterhinder ska finnas där barn och ungdomar vanligen vistas, t.ex. nära skolor, sportanläggningar, busshållplatser och lekytor. 29/30

30 > Utformning av patrullstig, spänger, broar. Underhållskraven ska beaktas. > Ledningskarta, entreprenadgränser, kontrakterade vägar. > Trumplan (erforderlig linlängd för genomförandet). > Mängdförteckning för upphängningsmaterial och dämpare mm. > Satsläggning per stolpplats. > Underlag till nya konstruktioner. > Ev. lastträd och layout för nya stolptyper. > Underlag till nya fundamenttyper. > Specifikation av vilka stolpar som kräver byggväg. > FFU för förberedande entreprenader. > Underlag för ombyggnad av underliggande nät. Utöver de dokument som ingår i förfrågningsunderlaget enligt Tabell 6-1 skall följande levereras till Svenska kraftnät: > Linberäkningar och sammanslagningsberäkningar. > Mekaniska beräkningar. Dessa dokument skall levereras i PDF-format. 6.3 Övrigt om leveransen För all dokumentation, både den som Svenska kraftnät tillhandahåller och den som projektören skall leverera kommer en gemensam arbetsyta att finnas tillgänglig. Arbetsytan kommer att vara internetbaserad och behörighetsstyrd. 7 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Exempel på innehållsförteckning/rubriksättning i projektbeskrivningen. Rutiner för geodatahantering SvK. 30/30