Svenska Distriktsläkarföreningen

Transkript

1 Svenska Distriktsläkarföreningen VERKSAMHETsberättelsen 2009

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledande faktaredovisning 3 Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor Vårdvalsinförandet 11 Det allmänmedicinska åtagandet 12 Fortbildningssituationen 13 Sjukskrivningsfrågan/försäkringsmedicinska riktlinjer rehab.diskussion 13 Kvalitetsregister i primärvården 14 Förbundsfrågor Läkarförbundets fullmäktige 14 Förhandlingsfrågor 14 Utbildning och forskning 15 Grundutbildning 15 Vidareutbildning 16 Fortbildning 16 Forskning 17 Arbetsmiljöfrågor 17 CS 18 Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik 18 Etik- och ansvarsrådet 18 Internationella kontakter UEMO 18 Nordiskt allmänläkarsamarbete 19 Föreningsaktiviteter Ordförandekonferensen 19 DLFs fullmäktigemöte 20 Fackligt seminarium 21 Lokalföreningar/Lokalavdelningar 21 Kontakter med andra organisationer SFAM 21 SFLF 22 Övriga yrkesföreningar 22 Allmänläkardagarna 22 Övriga kontakter 22 Information Distriktsläkaren 22 Ombudsmannabrev 22 Hemsidan 23 Provinsialläkarstiftelsen 23 Stiftelsen Svenska Distriktsläkarföreningens Samfond 23 Kassörens redogörelse 23 Förteckning över förekommande förkortningar 24 Resultat och balansräkning 25 Protokoll från fullmäktigemötet

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen för Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) får i enlighet med föreningens stadgar avge följande berättelse över verksamheten och förvaltningen under tiden 1 januari till 31 december Styrelseledamöter Styrelseledamöter Mandattiden utgår Maria Dalemar, ordförande Ove Andersson, ordförande 2010 Ove Andersson, vice ordförande Ann-Christine Sjöblom, vice ordf Christer Olofsson, sekreterare Christer Olofsson, sekreterare 2011 Anders Nilsson, kassör Anders Nilsson, kassör 2010 Britt Bergström Britt Bergström 2010 Rune Kaalhus Gunilla Boström 2011 Ann-Christine Sjöblom Ulf Wahllöf 2011 Ulf Wahllöf Björn Widlund 2010 Revisorer Aleksander Bakall Lennart Spång Revisorssuppleanter Sten Stenberg Carl-Eric Thors Auktoriserade revisorer Mats Fridblom Stefan Norell (suppl.) Ledamöter i valnämnden Kerstin Ermebrant Göran Fälthammar Leif Martén Eva Fägerskjöld (suppl.) Revisorer Lennart Spång Carl-Eric Thors Revisorssuppleanter Sten Stenberg Sven-Axel Andersson Auktoriserade revisorer Mats Fridblom Stefan Norell (suppl.) ledamöter i valnämnden Kerstin Ermebrant Rune Kaalhus Leif Martén Eva Fägerskjöld (suppl.) FULLMÄKTIGEREPRESENTANTER I SVERIGES LÄKARFÖRBUND Ordinarie Ersättare Ordinarie Ersättare Ove Andersson Leif Martén Ove Andersson Leif Martén Britt Bergström Per Nordlund Britt Bergström Per Nordlund Maria Dalemar Daga Byfors Gunilla Boström Daga Byfors Rune Kaalhus Moa Vlastós Anders Nilsson Kerstin Ermebrant Anders Nilsson Kerstin Ermebrant Christer Olofsson Agneta Sikvall Christer Olofsson Agneta Sikvall Ann-Christine Sjöblom Lena Matsson Ann-Christine Sjöblom Ann-Mari Sjöblom Ulf Wahllöf Rune Kaalhus Ulf Wahllöf Carl-Eric Thors Björn Widlund Moa Vlastós Susanne Wikman Sven-Axel Andersson Susanne Wikman Sven-Axel Andersson 3

4 SAMMANTRÄDEN Styrelsen har under året haft 21 sammanträdesdagar januari, mars, 5 6 maj, 7 maj (ordförandekonferens), 8 maj (FM och konstituerande möte), 2 juni, augusti, september, 11 november, november (fackligt seminarium), 2 december. ANTAL MEDLEMMAR 2009 Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets början Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets slut Antalet pensionerade medlemmar vid årets början 619 Antalet pensionerade medlemmar vid årets slut 632 UNDER ÅR 2009 AVLIDNA MEDLEMMAR Namn Född Ingrid Bertilsson 1946 Gun Bolander 1945 Paul Coquard 1941 Inge Gillenius 1916 Sven Grapenson 1915 Ingrid Johannesson 1943 Erik Johansson 1926 Lennart Johansson 1958 Inga-Britt Limmergård 1948 Hans Lindborg 1935 Jonas Lindgren 1946 Lars Lundgren 1951 Andreas Lutz 1970 Geza Mathe 1929 Lisbeth Mehrlein 1943 Folke Niklasson 1938 Ingrid Sandberg 1946 Bengt Schersten 1929 Liliane von Schultz 1956 Peter Sjörup 1942 Abraham Steinbock 1919 Walter Swaty 1932 Bengt Öhman 1929 HEDERSLEDAMÖTER Pensionerade distriktsläkaren Bengt Berg Distriktsläkaren Christina Fabian Pensionerade distriktsläkaren August Schneider Pensionerade distriktsläkaren Per G Swartling 4

5 FÖRTECKNING ÖVER ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE I LOKALAVDELNINGARNA Avdelning Ordförande Sekreterare Blekinge Bohus Dalarna Fyrbodal Christer Olofsson Valkyriav KARLSKRONA Tel: Fax: christer.olofsson@ltblekinge.se Agneta Sikvall Åby vårdcentral MÖLNDAL Tel: Fax: agneta.sikvall@vgregion.se Leif Martén Bengtsarvsvägen SOLLERÖN Tel: Fax: leifmarten@telia.com Kontaktperson Margareta Kristensson Tel margareta.h.kristensson@vgregion.se Karl-Gunnar Enander Prästslättsv KARLSHAMN Tel: Fax: kg.enander@telia.com Anna Wahlgren VC Centrumhuset LANDVETTER Tel: Fax: anna.wahlgren@vgregion.se Lena Matsson Karl Johans väg BORLÄNGE Tel: Fax: lena.k.matsson@ltdalarna.se Gotland Vakant Per Jörneus Söderhagsv VISBY Tel: Fax: per.jorneus@hsf.gotland.se Gävleborg Vilande förening Tina Dahlin (kanslist) Gästrike Hälsinge läkarförening Bud nr 73, Länssjukhuset GÄVLE Tel: Fax: tina.h.dahlin@lg.se Göteborg Eva Fägerskjöld Fjällbruden ANGERED Tel: eva.fagerskjold@gmail.com Vakant 5

6 Avdelning Ordförande Sekreterare Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Mellersta Skåne Nordvästra Skåne Gunnar Claësson Klängrosstigen VARBERG Tel: Fax: gunnar.claesson@lthalland.se Kerstin Ermebrant Jolesvägen TÄNNÄS Tel: Tel: kl.ermebrant@tele2.se Kjell Lindström Öxnahags vårdcentral Oxhagsvägen HUSKVARNA Tel: kjell.lindstrom@lj.se Staffan Skobe Esplanadens VC, Box VÄSTERVIK Tel: Fax: staffan.s@ltkalmar.se Eva Melin VC Strandbjörket Värendsgatan VÄXJÖ Tel: Fax: eva.melin@ltkronoberg.se Kontaktpersoner Olof Lindqvist Vårdcentralen Råbyvägen HÖRBY Tel olof.lindqvist@skane.se Johnny Mårtensson Vårdcentralen Klippan Tingsg KLIPPAN Tel: Fax: johnny.martensson@skane.se Bengt Augustsson Vårdcentralen Ringvägen VESSINGEBRO Tel bengt.augustsson@lthalland.se Lennart Sjöberg Hälsocentralen Myrviken, Box OVIKEN Tel Fax lennart.sjoberg@jll.se Aradhana Bachher Vårdcentralen Esmarksg MARIANNELUND Tel: Anna Gaska Dabrowska Nygatan BERGA annagas@ltkalmar.se Eva Ginstrup Vårdcentralen Storgatan VÄXJÖ Tel: Fax: eva.ginstrup@ltkronoberg.se Jan Nalepa VC Västra Fäladen Pjäsg LANDSKRONA Tel Fax jan.nalepa@skane.se Michael Erneholm Vårdcentralen Filborna Blåkullag 11 C H-BORG Tel Fax michael.erneholm@capio.se 6

7 Avdelning Ordförande Sekreterare Norrbotten Skaraborg Stockholm Sydvästra Skåne Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Robert Svartholm Kornv GAMMELSTAD Tel: polarull.svartholm@telia.co Vilande förening Magnus Eriksson SöderDoktorn Wollmar Yxkullsgatan STOCKHOLM Tel magnus.eriksson@soderdoktorn.se Per Nordlund Sorgenfrimotagn. Nobelvägen 56B MALMÖ Tel: Fax: per.nordlund@skane.se Vilande förening Ove Andersson Ingenjörvägen VÄNGE Tel: Fax: ove.andersson@lul.se Vilande förening Nino Bracin Ersboda hälsocentral Hälsogränd UMEÅ Tel Fax nino.bracin@vll.se Vilande förening Moa Vlastós Kvarng SALA Tel: Fax: moa.vlastos@ltv.se Jan Hennix Mjölkuddens VC Mjörkuddsv LULEÅ Tel: Fax: jan.hennix@nll.se Hassan Samadi Viksjö vårdcentral Viksjöplan JÄRFÄLLA Tel: hassan.samadi@sll.se Gustav Sundberg VC Bokskogen Biblioteksg BARA Tel: Fax: gustav.sundberg@skane.se Eva Gal Garadnai Svartbäckens HLM Svartbäcksg 52A UPPSALA Tel: , Fax: eva.gal.garadnai@lul.se Ulf Wahllöf Dragonen nya hälsocentral Ridvägen UMEÅ Tel Fax ulf.wahllof@carema.se Rune Kaalhus Läkargruppen Källgatan VÄSTERÅS Tel: , Fax: rune.kaalhus@ptj.se 7

8 Avdelning Ordförande Sekreterare Älvsborgs södra Örebro Östergötland Östra Skåne Kontaktperson Antonina Tagajeva Slättängsvägen GÅNGHESTER Tel: Ann-Marie Terner Brickegårdens VC Österleden KARLSKOGA Tel: Fax: Vilande förening Björn Widlund Sjöbo VC Björkvägen SJÖBO Tel: Fax: bjorn.widlund@skane.se Mogens Schou Storå VC Kopparbergsv STORÅ Tel: Fax: mogens.schou@orebroll.se Karin Minnhagen VC Östermalm Österlånggatan 23, KRISTIANSTAD Tel Fax karin.minnhagen@skane.se Kansli Anne-Marie Johansson Sveriges läkarförbund Box 5610, STOCKHOLM Tel: Fax: anne-marie.johansson@slf.se DLFs hemsida: 8

9 REMISSER OCH AVGIVNA SKRIVELSER Alkolås, rattfyllerister och körkortsrov i privat regi Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientens ställning I de äldres tjänst En nationell cancerstrategi i framtiden Ny alkohollag Uppföljning av primärvård i vårdvalssystem Klinisk forskning ett lyft för sjukvården Socialtjänsten, Integritet Effektivitet Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring Kvalitetssäkrad fortbildning för alla specialistläkare ett fortbildningspolitisktprogram för Sveriges läkarförbund Avtalsremissen 2010 Betänkande Integritetsskydd i arbetslivet Förändring i Lex-Sarah-bestämmelsen Handlingsplan för diskriminering 9

10 STYRELSENS OCH FÖRENINGSMEDLEMMARS REPRESENTATION Centralstyrelsen (CS) Maria Dalemar Anders Nilsson (adj) Förhandlingsdelegationen (FD) Ove Andersson Ove Andersson Delegationen för utbildning och forskning (UFO) Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom Arbetsgrupp för nytt fortbildningsprogram Britt Bergström Britt Bergström Avtal om läkarutbildning och forskning (ALF) Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom AT-arbetsgrupp Britt Bergström Arbetslivsgruppen (ALG) Christer Olofsson Christer Olofsson Etik- och ansvarsrådet (EAR) Rune Kaalhus Provinsialläkarstiftelsens styrelse Britt Bergström Christer Olofsson Sandra af Winklerfelt, (suppl.) Ann-Christine Sjöblom, (suppl.) Britt Bergström Christer Olofsson Sandra af Winklerfelt, (suppl.) Ann-Christine Sjöblom, (suppl.) Allmänläkares europeiska organisation (UEMO = Union Européenne des Médecins Omnipraticiens) Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom Internationella utskottet (IU) Ann-Christine Sjöblom Nils Hafstens stiftelse Anna Källkvist Carl-Eric Thors (suppl.) Anna Källkvist Carl-Eric Thors (suppl.) Stiftelsen Henning och Greta Anderssons minne Anna Källkvist Carl-Eric Thors (suppl.) Anna Källkvist Carl-Eric Thors (suppl.) Rådet för Läkemedel, IT och Medicin-teknik (RLIM) Maria Dalemar BraVå (Bra Vård för äldre) Ove Andersson Ove Andersson 10

11 Svenska Distriktsläkarföreningen VERKSAMHETEN 2009 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR ALLMÄNT Verksamhetsåret 2009 har bjudit på många uppgifter. Styrelsen har som vanligt försökt bevaka de viktigaste förändringarna inom det allmänmedicinska arbetsfältet, primärvården oavsett utförarens och arbetsgivarens bakgrund, privat eller offentlig. Den största förändringen som nu sker i hela vårt land är vårdvalsreformen. Lagen om Vårdval skall gälla fr.o.m varvid primärvården för närvarande reformeras och görs om i alla delar av vårt land. Läkarförbundet slutförde tidigt under arbets året sitt arbete med att forma en politik gällande vårdvalsuppdraget Vårdval i primärvården hur bör det utformas?, som definierar och föreslår riktlinjer för en optimalt fungerande vårdvalsmodell. Styrelsen ställde sig bakom denna skrift och har sedan försökt bevaka utvecklingen i vårt land och bidra till att det skapas förutsättningar för en bra primärvårdsutveckling de närmaste åren. De hörnstenar som har varit viktiga i detta arbete var först och främst att kravet på specialistkom petens i allmänmedicin skall vara obligatoriskt. Till detta har vi följt den generella bemanningsut vecklingen och i våra kontakter med politiker och andra ånyo belyst behovet av tillräckliga resurser och att politikerna måste ta sitt ansvar för att verka för att uppnå målet på allmänläkare som har förelegat sedan Det vi har sett under 2009 indikerar inte att situationen förbättrats på nå got sätt, men det kan till viss grad förklaras av det rådande globala finansiella läget. Denna bevak ning kommer att vara prioriterad under de närmaste åren. Styrelsen har också fortsatt att verka för en nationell reglering av uppdraget och för den mångfald av utförare som borgar för en god och nära vård på lika villkor för alla invånare, oavsett var man bor i landet. I en situation med begränsade resurser både finansiellt och kompetensmässigt beroende på bristen på specialister i allmänmedicin så har styrelsen fortsatt arbetet från 2008 med att disku tera vårt allmänmedicinska uppdrag i den kommande primärvården. Fortbildning har varit ett annat högprioriterat område under Läs mera på sidan 16. Internt i Läkarförbundet har styrelsen försökt att bevaka primärvårdsfrågor i förbundet via person liga direktkontakter. Detta har varit svårt då vi från april ej varit representerade i centralstyrelsen. Vi har dock varit adjungerade i vissa sakfrågor och har dock varit delaktiga i diskussionen om för bundets framtida organisatoriska utveckling, förbundets framtida europeiska engagemang och framtida sjukvårdspolitiska program. Gällande vårt deltagande inom UEMO utreds frågan för närvarande inom förbundet. Styrelsens bedömning är att det av flera skäl är tveksamt till en fortsatt representation under rådande förutsättningar. DLF hade lämnat in 4 motioner till Läkarförbundets fullmäktige i december De berörde bl.a. att förbundet bör politiskt agera för en prioritering av resurser till primärvården under det närmaste året, krav på att bevaka konsekvenserna av slopandet av specialistkompetens i allmänmedicin samt krav på att förbundet verkar gentemot huvudmän och arbetsgivare så att fungerande, oberoende och tillräcklig fortbildning införs som bindande krav förenat med vårduppdrag. I det interna styrelsearbetet har remisshantering varit flitig. Ett knappt 20-tal remisser har bearbetats och hanterats under året. Styrelsen har under arbetet medvetet försökt förbättra arbete med kommunikation och information. Som del i detta arbete så kommer mer resurser att användas för kommunikation och information. Vår tidning sköts via ett redaktionsråd. Ett intensifierat arbete pågår med medlemsrekrytering av nya specialister i allmänmedicin. Ett ökat deltagande vid mässor, utbildningsdagar har varit en del av vårt arbete och vår strategi under året. Arbetet med kommunikations- och informationsfrågor kommer att fortsatt var en viktig del i vårt arbete utåt. Vi har som del i detta arbete under året också fräschat upp och bytt ut vårt sortiment av representationsgåvor. Vår syn är att denna del av vår verksamhet kommer att vara en viktig del av vårt uppdrag framöver och troligen kräva budgeterade medel. VÅRDVALSINFÖRANDET Inför och under DLFs fackliga seminarium november gjorde vi en liten inventering av hur det ser ut så här långt i landet. Från och med årsskiftet skall alla landsting enligt lag ha infört ett vårdvalssystem för första linjens sjukvård. Alla landsting kommer inte att ha gjort så, men alla är i alla fall i gång och planerar för ett införande under

12 Generellt får vi säga att DLF och Läkarförbundet välkomnar grundtanken med ett vårdval. Det bör leda till större grad av producentneutralitet samt ett större utbud av möjliga arbetsgivare för våra medlemmar. Vi hade helst inte sett att alla landstingsområden skulle skapa sitt eget vårdval, utan att man reducerade det till några variationer av ett grundtema, för att sedan successivt ta det bästa från varje modell till ett nationellt system. Landstingen vill behålla makten över sina domäner och det får vi acceptera även om vi inte gillar det. Inventeringen visar att det i övervägande delen av landet kommer att vara ett brett grundåtagande i vårdvalet. Det finns inga tak i hur många som kan lista sig på respektive enhet. I huvudsak vill man i landstingen ha ett producentneutralt system, men det lyckas inte överallt. I några landsting kan man se att åtagandet för den offentliga primärvården troligen blir något större än för privata enheter. Hur man väljer att hantera listningen skiljer sig också. I flertalet landsting förefaller man ha en aktiv listning som grundprincip och att de som ej aktivt väljer blir passivt listade, oftast enligt närhets principen. På något ställe tillfaller alla passiva den offentliga primärvården och i något landsting har man glömt bort att ha system för listningen av nyfödda och inflyttade. Huvudlinjen är att ha en hög andel kapitationsersättning, men det finns exempel på hög andel pre stationsersättning. Vårdpengens storlek styrs på de flesta håll av ålder eller ACGpoäng. Försök att justera för socioekonomiska förhållanden görs också genom att CNI styr en del av pengen. Täckningsgrad och uppfyllande av vissa kvalitetsparametrar kan ge tillägg resp. avdrag. Som regel ser vi inte någon generell ekonomisk resursförstärkning av primärvården i samband med vårdvalsin förande. Risk finns i stället för att ökade förväntningar på tillgänglighet och uppdragets bredd inne bär en reell minskning av resurser i förhållande till åtagandet. I de landsting som infört vårdval har man sett en viss ökning av vårdenheter. Här kan man se att etableringsviljan naturligtvis är stark kopplad till möjligheten att med vårdpengens storlek få en ekonomisk bärkraft. Störst ökning har man sett i Västra Götalandsregionens centrala stadsområden. Tillskottet av enheter innebär dock inte att tillgången av allmänläkare påverkas så mycket eftersom det ju råder en generell brist på det. Detta leder över till frågan om vilka krav man ställer på just allmänmedicinsk kompetens vid ackre ditering av vårdenhet. Det visar sig vara en stor spridning avseende detta. Det spänner från en an ställd allmänläkare per enhet till att i princip alla skall vara specialister i allmänmedicin. Något landsting uttrycker sig med mindre precision att basen skall utgöras av specialist i allmänmedicin, men annan specialitet går också bra. Uttalade krav på redovisad fortbildning saknas som regel. I inventeringen framkommer att det i en del landsting finns potter för fortbildning, men att dessa inte utnyttjas helt. Detta tolkar vi som ett tecken på att de enskilda läkarna känner sig mer bundna av tillgänglighetskrav och arbetsmängd och därmed väljer bort eller förhindras fortbildning. I något landsting finns fortbildning som bonus grund, men i samband med införandet av vårdval, så lade man ner den enhet i landstinget som skulle arrangera de bonusgrundande fortbildningsdagarna. Det är långt kvar tills vi har en nationell reglering. Troligen kommer man ändå att glida mot en större likformighet mellan landstingen. Det är helt avgörande för första linjens sjukvård att det utbildas fler specialister i allmänmedicin och därför måste attraktionskraften öka och även landstingens ansträngningar att inrätta ST-tjänster. Stabila spelregler och resursförstärkning kan säkert bidra till att locka fler läkare till vår specialitet. fortsätta att bevaka införandet av olika vårdvalssystem, söka efter de goda exemplen och bidra till att göra dessa kända i hela landet, bidra till Läkarförbundets uppgiftsinsamling och rapportering till konkurrensmyndigheten av seende förekomst av regler som motverkar producentneutralitet, enträget argumentera för resursförstärkning till primärvården i allmänhet, ett arbete som även Läkarförbundet som helhet vid fullmäktige förbundit sig att verka för, fortsätta att argumentera för att vårdvalssystemen också måste beakta och premiera en tillräck lig fortbildning samt säkra återväxten inom vår specialitet. DET ALLMÄNMEDICINSKA ÅTAGANDET Allmänmedicinens uppdrag och avgränsning och definitionen av detsamma har diskuterats under lång tid. I kontakter med våra medlemmar har styrelsen allt oftare uppmärksammats på behovet att diskutera en avgränsning av uppdraget. Allmänmedicinens uppdrag har definierats i Hälso- och Sjukvårdslagen 5. Allmänmedicinen ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan sär skild kompetens. I de framväxande vårdvalsmodellerna tolkar varje landsting ovanstående på sitt eget sätt. Detta ger både breda och smala uppdrag och någon enhetlighet går inte att se för närvarande. I praktiken har i vissa fall slutenvården fått definiera vad som ska lämnas till allmänmedicinen. Allmänmedicinens åtagande har dessutom kontinuerligt utökats utan att motsvarande resurser tillförts. DLFs styrelse har arbetat intensivt med frågan under året. Ett diskussionsunderlag har tagits fram som skickats till samtliga lokalföreningar för diskussion. På det fackliga seminariet i november var detta en av huvudfrågorna som också inkluderade grupparbeten. Dessa grupparbeten har samman ställts och ger underlag för vidare arbete. DLFs diskussionsunderlag har också publicerats i vår tid ning för att alla skall kunna delta i diskussionen. Diskussionsunderlaget har också skickats till en rad patientorganisationer som ombetts lämna sin syn på vårt uppdrag. Kommunikationsplanen innefattar efter styrelsemöte i januari 2010 en ytterli gare remissrunda till SFAM och SPAF. fortsätta arbetet med Allmänmedicinens uppdrag. Rapporten behandlas på DLFs styrelse möte i mars för att kunna presenteras och diskuteras på DLFs fullmäktige i april. 12

13 FORTBILDNINGSSITUATIONEN Med anledning av de avtal som slöts angående samverkansformer mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen/Swedish Med Tech beslutade Läkarförbundet 2004 att genomföra årliga enkäter för att följa upp hur mycket fortbildning som kommer Sveriges läkare till del. Enkä ten sänds till ett slumpmässigt urval om var 15:e medlem i Sjukhusläkarföreningen, Distriktsläkar föreningen och Chefsläkarföreningen under 65 års ålder. Svarsfrekvensen 2008 var 77%. Specialistläkare som stor grupp har tappat från 10,1 dagar år 2005 till 8,3 dagar Specialite terna allmänmedicin, psykiatri och geriatrik har genomgående mindre extern fortbildning än övriga specialiteter. Intern utbildning minskar, år 2005 uppgav 16% att de erhållit 0 timmar internutbild ning, år %. Siffror avseende den egna fortbildningen var 28% 2005 jämfört med 38% år Det innebär att mer än var tredje läkare inte erhåller någon kompetensutveckling i form av internutbildning resp. egen utbildning. Tyvärr kan man konstatera att distriktsläkarna liksom vid tidigare års undersökningar avsätter be tydligt färre timmar för fortbildning i jämförelse med andra specialister. Distriktsläkare ligger i botten. Specialister i allmänmedicin avsatte 6,0 dagar per år till extern fortbildning, median 5,0 (2007) 6,3 dagar, (2006) 5,8 dagar, (2005) 7,3 dagar, (2004) 6,3 dagar. Specialister i allmänmedicin internutbildas 1,1 tim/vecka. 35% uppger dock noll timmar i internutbildning. (2007 angav 25% noll tim/v, %, %). Egen fortbildning under arbetstid (litteraturstudier, auskultation etc.) är i genomsnitt 1,2 tim/ vecka för distriktsläkare. 44% av distriktsläkarna uppger noll tim/veckan för detta ändamål! För närvarande prövas diverse vårdvalsmodeller i Sverige med olika ersättningssystem. Det är av vikt att det budgeteras för fortbildning. Politiker ser detta som ett arbetsgivaransvar, vilket delvis är sant. Men om det ej budgeteras för vår fortbildning kan ingen arbetsgivare, ej heller den som har eget driftansvar, få råd/tid till utbildning. Vad beträffar kvalitetsmätningar torde tid för fortbildning av läkare i ett kunskapsyrke utgöra den viktigaste parametern därmed också få adekvat ersättning. Läkarförbundet har sammanställt ett fortbildningspolitiskt program För att uppnå en god fortbildning krävs: j En god lärandemiljö finns för alla läkare med tid för kollegial dialog och eftertanke, kunskaps överföring samt sökande av information. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan sammanlagt för fortbildning och egen fortbildning. j Tillräckligt budgeterade resurser finnas för utbildningar och konferenser för alla specialistlä kare, med möjlighet till minst 10 dagars extern fortbildning per år. j Fortbildningsinspektioner av läkares fortbildning liknande de som finns för ST- och AT-lä kare införs. j Fortbildning ingår som en systematisk del av verksamhetens kvalitetsutveckling och patientsä kerhetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter om rutiner för personalens kompetensutveckling bör följas. j I vårdvalsmodeller ska huvudmannen kräva öppen redovisning av tidsåtgång för läkarnas fort bildning. j Uppdrag som fortbildningssamordnare inrättas. DLF har under året haft som ambition att arbeta fram en programskrift/policy avseende fortbild ningsfrågan för distriktsläkarna. Denna innehåller en grundtext samt en sammanfattning i korta punkter, som kan vara praktiskt användbar i kontakt med arbetsgivare på regional, lokal och indi viduell nivå. Distriktsläkarföreningen anser att den negativa utvecklingen i fortbildningssituationen snarast måste vändas, arbetsgivaren utan vidare fördröjning måste leva upp till de krav som redan finns av seende tillräcklig fortbildning för läkare, det krävs att arbetsgivaren i budget beaktar nödvändig fortbildning, sjukvårdshuvudmännen i respektive vårdvalssystem måste garantera tillgång på en välfungerande fortbildning för distriktsläkarna, ett synsätt innebärande att produktion och tillgänglighet för stunden övertrumfar stra tegin för en långsiktig kompetensutveckling och måste mötas på alla nivåer, det är ett grundkrav att rekrytering in i specialiteten kraftigt ökas genom inrättandet av fler ST-tjänster i allmänmedicin, införandet av vårdval i primärvården innebär en risk att fortbildningen nedvärderas i det korta perspektivet, men att detta kan motverkas genom att huvudmannen/beställaren ställer krav på fortbildning och följer upp detta kopplat till märkbara ekonomiska incita ment. SJUKSKRIVNINGSFRÅGAN/FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA RIKTLINJER REHAb DISKUSSION Sjukskrivningsfrågan har varit högaktuell även under år De flesta förändringar på sjukförsäk ringsområdet är nu genomförda och börjar medföra konsekvenser inte minst inom hälso- och sjuk vården. De långtidssjukskrivna och de med tidsbegränsade sjukersättningar är patientgrupper som på ett särskilt sätt hamnat i fokus och som även inneburit en ökad belastning för primärvården. Det krävs ofta nya intyg och utlåtanden något som ibland kan vara svårt att utfärda på ett sätt som till godoser både patientens intresse och kraven som ställs från Försäkringskassan. Vi har inviterats till diskussioner kring hur sjukintyg och utlåtande skall utformas framöver. Samtidigt med debatten kring hur kommunikationen med Försäkringskassan skall utformas är det av vikt att uppmärk samma berörda patienter och deras situation. Det är en svår uppgift för distriktsläkarna att verka för patientens bästa samtidigt som det ställs krav som kan riskera mycket av patientens framtida trygg het. Det har även förts en del diskussioner kring hur rehabiliteringsverksamheten skall se ut fram över i primärvården. I detta ingår även diskussioner om ett närmare samarbete med företagshälso vården. DLFs och SFLFs styrelser har träffats för att diskutera frågor om samarbete och det finns planer på ett fortsatt samarbete. fortsätta med att aktivt bevaka händelseutvecklingen inom sjukförsäkringen och hur genom förda förändringar påverkar våra patienter och vår arbetsmiljö, 13

14 fortsätta diskussionerna med SFLF kring sjukskrivningsoch rehabiliteringsfrågorna. KVALITETSREGISTER I PRIMÄRVÅRDEN Parallellt med IT-utvecklingen inom vården har allt fler typer av data kunnat redovisas från vårdens vardag. Som en effekt av detta har allt fler aktörer, myndigheter, professionens företrädare och upp dragsgivare velat använda dessa data för att beskriva verksamheten och kvaliteten i verksamheten. Olika företrädare har tagit ansvar för att bevaka olika undergruppers kvalitet i primärvården eller olika delar av vår vardag och har oftast använt data som en kvalitetsmarkör i den rådande sjuk vårdsdebatten. I vårdvalsdebatten har under året också försök startats med kvalitetsrelaterad del i ersättningssystem i nybildade vårdvalskonstruktioner i vårt land. Under året har utvecklingen fortsatt i rask takt och berört styrelsens arbete även på andra sätt. Under ordförandekonferensen i samband med DLFs fullmäktige belystes frågan av Nina Rehnqvist från SBU i och med uppdrag att förbättra samverkan inom den kliniska forskningen. Kvalitetsregistren är en viktig del i denna diskussion. Föreningen har under året senare hållit sig informerad om det fortsatta arbetet inom SFAM med dessa frågor. Inom SFAM har kvalitetsfrågan också värderats generellt under året. DLFs styrelse har fått vara remissinstans och ställt sig bakom utvecklandet av Uppföljning av primärvård i vårdvalssystem (SFAMs) rekommendationer avseende kvalitetsindikatorer i primärvård. Under hösten har föreningen också haft möjlighet att delta i debatten främst genom Socialstyrelsens hearing om utvecklandet av ett indikatorbibliotek i primärvård samt genom artikel inom området (LT 39/2009). fortsätta att bevaka och belysa problematiken kring kvalitetsindikatorer och dess användande ur ett fackligt och professionellt allmänläkarperspektiv. från 2007 om att till följande år utforma ett åtgärdspro gram för hur Läkarförbundet kan verka så att antalet specialister i allmänmedicin ökar. 41 motioner hade inkommit till fullmäktige. DLF hade lämnat 4 egna motioner. Om konsekven serna av slopandet av krav på allmänmedicinsk specialistkompetens i primärvården, Ökade eko nomiska resurser till utbyggnaden av Sveriges primärvård, Om sjukvårdshuvudmännens och ar betsgivarens ansvar för en kvalitetssäkrad fortbildning samt Om fördelning av delegater i Läkar förbundets centralstyrelse. Utöver detta hade vi ställt oss bakom några motioner skrivna av andra föreningar. Motioner och verksamhetsplan behandlades även detta år i olika utskott där DLF deltog i debatten i alla utskott. Beslut avseende motionerna togs sedan i gemensamt plenum, och i flertalet fall kunde beslut tas utan vidare diskussion, medan vissa frågor väckte stor debattlusta hos flera fullmäktige. I CS svar på DLFs motioner och i utskotten hade vi inte helt framgång, men i plenum lyckades vi vinna gehör för de tre första motionerna, låt vara efter vissa justeringar i yrkandena. Den fjärde mo tionen beslutade fullmäktige att man skulle låta göra en särskild utredning av tillsammans med flera andra motioner som rörde förbundsstruktur och därtill hörande stadgefrågor. Denna utrednings resultat och förslag skall presenteras till nästa års fullmäktige. Förra årets proposition från Centralstyrelsen avseende revidering av Läkarförbundets etiska regler lämnades då p.g.a. tidsnöd att behandlas i år, och efter presentation och kort debatt beslutade full mäktige att anta propositionen. Val till förbundets förste vice ordförande, ledamöter till centralstyrelsen och valberedningen skedde alla med sluten omröstning. Efter dessa val är nu åter DLFs styrelse representerad i Läkarförbundets centralstyrelse, dock endast med en ledamot. fortsätta att driva medlemmarnas frågor vid Läkarförbundets fullmäktigemöte via motioner, yrkanden och debattinlägg. FÖRBUNDSFRÅGOR LÄKARFÖRBUNDETS FULLMÄKTIGE Fullmäktigemötet var förlagt till Stockholm den 3 4 december. 140 fullmäktige ledamöter repre senterande förbundets lokaloch yrkesföreningar deltog tillsammans med observatörer, inbjudna gäster och förbundets tjänstemän. DLF företräddes av 9 fullmäktige, vilka var de 8 i DLF-styrelsen samt ytterligare en ledamot. Efter inledningsanförande av ordförande Eva Nilsson Bågenholm följde ett gästanförande av Soci alstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm med efterföljande frågestund. Generaldirektören slog an en självkritisk ton och menade att Socialstyrelsen behöver tuffa till sig i sin tillsyn av sjukvårdshuvudmännen. Därefter vidtog sedvanliga mötesförhandlingar med genomgång av verksamhetsberättelse etc samt revisionsrapport. Förtroendemannarevisionen påtalade att CS ännu inte hade agerat till räckligt i enlighet med ett fullmäktigebeslut FÖRHANDLINGSFRÅGOR Under år 2009 har tyngdpunkten på förhandlingsdelegationens arbete legat på förberedelser inför 2010 års avtalsrörelse. I förhandlingsdelegation har också hanterats en del uppdrag som initierats av fullmäktiges motionsbeslut som t ex det ökade stödet till medlemmar anställda inom privat sektor, chefsfrågan samt att verka för att ett fackligt engagemang såväl lokal- som centralfackligt skall vara meriterande. Arbetet med 2010 års avtalsrörelse startade under senvintern Med utgångspunkt i den analys som gjordes av den tidigare avtalsrörelsen förbereddes under våren 2009 grunderna och principerna för den yrkanderemiss som sedermera gick ut till lokal- och yrkesföreningar under sommaren Inkomna remissvar genomgicks och hanterades under hösten. Ett slutgiltigt yrkande fastställdes av FD och Läkarförbundets centralstyrelse varvid det senare överlämnades till vår motpart SKL Utifrån osäkerheten i landstings- och samhällsekonomin i stort var definierade centrala 14

15 löneutrymmen, en kort avtalsperiod samt ett utvecklande av den traditionella förhand lingsmodellen basen i själva löneavtalet. Problematiken gällande avtalets ytterligare delar såsom AB (Allmänna Bestämmelser) och specialbestämmelserna beskrevs resonerande i yttrandet för att skapa grund för en öppen diskussion om de problem som behövde lyftas. Förhandlingarna påbörja des i januari Parallellt med denna förhandlingsprocess så har det under året varit underhandskontakter gällande Bilersättningsavtalet (BIL 01), behovet av ett omställningsavtal samt också pensionsöverenskom melsen, pensionsavtalet KAP-KL. Förbundets syn var att dessa diskussioner skulle hanteras utanför den kommande avtalsrörelsen. Under årets sista månad, i samband med SKLs yrkande, framkom att man ville skapa ett nytt pensionsavtal samt omställningsavtal i ramen för den kommande avtalsrö relsen. Förhandlingar påbörjades i januari Styrelsen noterar att de synpunkter som framfördes i vårt yttrande väl överensstämmer med det som fanns med i förbundets yrkande från december Föreningen hade valt att lyfta fram den svik tande fortbildningssituationen som ett problemområde där förutsättningarna för en fungerande fortbildningsverksamhet lokalt behövde diskuteras och eventuellt regleras inom ramen för den kom mande avtalsrörelsen. Lönemässigt kan vi konstatera att löneökningen för hela kollektivet under det senaste året varit 4,4%. Distriktsläkare ligger högst med 5,1% följt av verksamhetschef med 4,8%. För de senaste 5 åren uppgick den totala löneökningen till 15,7%. Distriktsläkare och verksamhetschef hade den mest gynnsamma löneutvecklingen med 18,2% resp. 17,7%. Under 10-årsperioden toppar distriktsläkare följt av ST-läkarna med en löneökning på 58,3% resp. 52,7%. Lönestatistiken har varit avhängig av att implementeringen av det nya arbetsklassificeringssystemet AID-KL har implementerats på rätt sätt. Under året har detta värderats gemensamt med företrädare för SKL. Vi kan konstatera att systemet för närvarande inte fungerar helt optimalt beroende på hur man tolkat skrivningarna, graden av facklig samverkan vid införandet. FD har tvingats konstatera att man inte kommer längre i frågan just nu. Frågan bevakas bäst genom att man i samband med den årliga lönerevisionen lokalt går igenom klassificeringen. En ny instruktion och förtydligande skick ades ut till lokalföreningarna under året. FD har också av fullmäktige och sen tidigare haft diverse uppdrag att slutföra och hantera. En poli tik gällande de ekonomiska villkoren vid sidoutbildning har fastställts under året. Under året har också slutförts partsgemensamma samtal mellan SKL och Läkarförbundet gällande lönesättning av AT samt löneutveckling och anställningsförhållanden för ST, som ett resultat av föregående avtals rörelse Man har noterat de problem som finns och kommer att vid behov ta upp problemen senare. Frågan om att det skall vara meriterande att arbeta fackligt både lokalt och centralt lyftes under året efter en motion Ett arbete pågår baserat på en förtroendemannaenkät. Frågan om den fackliga integreringen av utländska läkare utreds för närvarande också. På den statliga sidan kan man notera att löneutvecklingen varit i paritet med den landstingskommu nala dock med en större variation år från år. En viktig del under året har varit att stimulera till ett ökat lokalfackligt arbete då det ibland har varit svårare att tillvarata medlemsintressen inom ramen för Saco-S. Under året har allt fler kollektivavtal och överenskommelser slutits med privata aktörer. Bakgrun den är att öka möjligheterna för den enskilde privatanställde att verka fackligt och ha en basal fack lig trygghet i sin anställning. Läkarförbundet har verkat på många plan för att utöka förutsättning arna för de enskilde i allt från att man under året gått med i PTK för att ge privatanställda läkare möjlighet att kunna verka fackligt. Kollektivavtal har också slutits med allt flera större privata arbetsgivarföreträdare, t.ex. Almega bemanningsföretag. Kontakter har också tagits med växande företag inom den privata sjukvårdssektorn. Ett tredje sätt att öka det fackliga arbetet på den privata sidan är att Läkarförbundet under året hjälpt till att bygga upp en fackklubb inom Carema. Den allt ökande andelen av medlemmar inom den privata sektorn kommer att tvinga förbundet att struktu rellt förändra sig för att svara upp till de behov som medlemmarna och våra privata motparter stäl ler. Den viktigaste frågan i detta sammanhang är hur de olika lokalföreningarna ska kunna ge bästa möjliga service till de privatanställda. Som en effekt av detta arbete har förbundet nu fått löneupp gifter från en privat arbetsgivare, som tillägg till den redan befintliga lönestatistiken på den kom munala och statliga sidan. via representationen i FD, för offentliga och privata medlemmar, fortsätta att bevaka och aktivt arbeta med förhandlingsfrågor relaterade till arbetsmiljö, löner och andra förutsätt ningar som berör medlemmens anställning. UTBILDNING OCH FORSKNING Grundutbildning En arbetsgrupp inom UFO har sammanställt skriften Ett nationellt core curriculum för den svenska läkarutbildningen. Programmet delades ut vid Läkarförbundets fullmäktige Man föreslår att en nationell kunskapsbas för läkarnas grundutbildning definieras och att ett natio nellt råd, med uppgift att definiera och vidmakthålla en aktuell och att en gemensam kunskapsbas för den svenska läkarutbildningen inrättas. Rådet underställs Högskoleverket. Studieortsbyte för läkarstudenter underlättas genom inrättandet av en nationell etappavgång enligt Bolognamodellen. Att kvaliteten i grundutbildningen stärks genom: j Krav på klinisk praktik vid utbildningsavdelning på alla studieorter. j Riktlinjer för maximalt antal studenter i relation till handledare och patientkontakt. j Incitament för fakulteterna att säkerställa att undervisningen ges av läkare med såväl pedago gisk som forskarutbildning. j Läkarnas kompetens och akademiska förankring säkerställs genom att examensrätt för läkarut bildning enbart ges till kompletta medicinska fakulteter. j Ledarskap, etik och verksamhetsorganisation ska vara obligatoriska moment i grundutbild ningen av läkare. 15

16 I oktober 2009 arrangerades en hearing runt core curriculum. Fakulteterna var väl representerade. Fakulteterna önskade profilera sig och utarbeta egna metoder under förutsättning att kärnkompetens och utbildningsmål är desamma. Från Högskoleverket önskade man dock att anpassning av under visningen sker så att harmonisering i linje med Bolognamodellen kan ske. Nätverk i syfte för fort satt diskussion om grundutbildningen har bildats. Fakulteterna, LF, MSF, SYLF och Läkaresällska pet är representerade. Symposium på Riksstämman 2009 hölls om core curriculum för att ge ökad kännedom och delak tighet i diskussionen. Under de senaste åren har såväl läkarnas grundutbildning som specialisttjänstgöring förnyats och samtidsanpassats, medan AT inte förändrats sedan UFO anser att AT behöver ses över och moderniseras och vid Läkarförbundets fullmäktigemöte 2008 antogs en motion där Sjukhusläkarföreningen yrkade att Läkarförbundet formulerar sin syn på AT och verkar för en nutidsanpassning av utbildningsmål och examination. Målbeskrivningen för AT behöver omarbetas för att vara ett effektivt måldokument. Den teoretiska delen av utbildningen är otillräcklig och examinationsfor merna är inte förenliga med samtida medicinsk pedagogik. Sverige behöver anpassa sig till övriga EU där man i flertalet länder erhåller legitimation efter en sexårig grundutbildning. UFO har tillsatt en arbetsgrupp som skall j göra en internationell utblick för att se hur AT ser ut på andra håll i Europa, j diskutera syftet med AT avseende vilken kompetensnivå tjänstgöringen ska leda till och för hålla sig till grundutbildning och ST, j se över om ATs längd och lokalt varierande utformning bör harmoniseras, j lämna förslag på hur målbeskrivningen kan revideras med den nya ST-föreskriften som före bild, j lämna förslag på hur universiteten, för att säkerställa kvaliteten på den teoretiska delen av ut bildningen, kan knytas närmare AT, j lämna förslag till hur läkare utbildade utanför Sverige, som vill göra AT, men redan är legiti merade, skall kunna erbjudas motsvarande kompetensutveckling. DLF är representerad i arbetsgruppen som påbörjat sitt arbete under hösten 2009 och beräknas vara klar sommaren Läkare som utbildat sig i andra EU-länder och fått legitimation där får denna konverterad till en svensk legitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. I praktiken innebär det att EU-läkare som kommer nylegitimerade till Sverige enbart har genomgått en sexårig grundutbildning jämfört med de svenskutbildade som har fem och ett halvt års grundutbildning samt också genomgått AT-tjänst på 21 månader. Läkaren som har utfört grundutbildning i annat europeiskt land kan dock avstå från att ta ut legiti mation och söka ATtjänst i Sverige för att sedan ansöka om svensk läkarlegitimation. Läkarför bundet rekommenderar att man gör svensk AT-tjänstgöring för att tillgodogöra sig den praktiska erfarenhet som krävs innan specialistutbildning påbörjas. Läkare med utländsk examen Läkarutbildade utanför Europa erbjuds från och med hösttermin 2009 en kompletterande utbildning vid Stockholms, Linköpings och Göteborgs medicinska fakulteter. Utbildningen är ettårig och be rättigar till studiestöd. Vidareutbildning Den nya målbeskrivningen om specialistutbildning i allmänmedicin inlämnades i slutlig version januari Remissvar avseende den nya specialistutbildningen inlämnades till Socialstyrelsens i mars Många specialistföreningar är ej ense i bas- och grenspecialitetsindelning och har inlämnat protes ter påbörjar Socialstyrelsen sin översyn runt specialistindelningens konsekvenser med första prioritet för de kirurgiska specialiteterna. Professionen har lyckats driva igenom att de utbildande enheterna ska kvalitetsgranskas med hjälp av externa granskare och att studierektorer ska finnas för samordning av ST-utbildning. Man arbetar för att denna externa granskning kommer tillstånd i form av SPUR-inspektioner. Socialstyrelsen har tillsatt externa bedömare, som granskar alla specialistansökningar. Inom all mänmedicin är de 4 till antalet jämfört med övriga specialiteter som har 2. En viktig uppgift för de externa bedömarna är granskningen av specialistansökan från läkare som är specialister i allmänmedicin i annat EU-land där specialistutbildningen är betydligt kortare. Ett annat hot mot vår speci alitet är Europaläkarna, Allmänpraktiserande läkare. Direktiv 2005/36/EG Villkor för anslut ning av privat vårdgivare till sjukförsäkring i de olika medlemsstaterna i EU. Kravet är 3-års hand ledd vidareutbildning efter legitimation. Minst 6 månader på sjukhus och minst 6 månader inom primärvården. En läkare som gjort AT i Sverige kan tillgodoräkna sig 1 år och komplettera med 2 år inom valfritt medicinskt område. För att få en oberoende och finansiellt gångbar driftverksamhet har Läkarförbundet beslutat om en sammanslagning av SPUR verksamheten med Ipuls. Även SKL har intresse av att ingå i styrelsen. Socialstyrelsen är ej längre representerat då de utövar tillsyn. Statsmakternas mål var att nå heltidsarbetande allmänläkare år Så har ej blivit fallet bl.a. på grund av brist på ST tjänster. Det beräknas för närvarande finnas drygt heltidsarbe tande distriktsläkare i Sverige och nu börjar de stora pensionsavgångarna träda i kraft. Det är ett starkt skäl till att de vårdvalsmodeller som utarbetas fram gör det attraktivt för unga läkare att söka sig till specialiteten allmänmedicin och att ett hållbart attraktivt arbetsliv erbjuds med möjlighet till eget driftansvar och alternativa, attraktiva arbetsgivare att välja mellan. Fortbildning Resultaten för fortbildningsenkäten 2008 har sammanställts hösten 2009 och redovisats under rubrik Fortbildningssituationen. Läkarförbundets programskrift Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare redovisas också under rubrik fortbildningssituationen. 16

17 Syftet med programmet är att synliggöra att Läkarförbundet arbetar med frågan och talar om vad som krävs för att uppnå fortbildning av god kvalitet. Programmet lyfter fram de problem som fort bildningen står inför och pekar på vad som krävs för att uppnå en god fortbildning. Det ges i pro gramskriften även en internationell utblick. Programmet var ute på remiss under sommaren 2009 och mottogs väl. Det delades ut på Läkarförbundets FM En light version har skickats ut till alla medlemmar i januari En arbetsgrupp har tillsatts för att se över formerna för implementeringen av programmet. Inspektionsverksamhet av specialisternas fortbildning liknande AT/ST-SPUR föreslås i programmet. Det kommer att dröja innan dessa inspektioner kommer till stånd och Läkarförbundet kommer att utforma förslag på hur denna verksamhet skall utformas. Distribution av programmet och missiv till politiker och arbets givare samt kontakt med media för att sprida budskapet planeras ske under Mätningarna i fortbildningsenkäten visar år efter år att vi ligger i botten avseende både extern, intern och egen utbildning. Detta måste vi göra något åt och DLF har beslutat att arbetet med fort bildningsfrågan skall prioriteras under kommande år. Arbetet startade under det fackliga internatet november 2009 då ett diskussionsunderlag med frågor om fortbildning sändes ut inför seminariet. En slutlig skrivning med handfasta råd och verktyg för hur fortbildningen kan förbättras och försäk ras för medlemmarna kommer att skickas ut tillsammans med tidningen Distriktsläkaren i början av Forskning En arbetsgrupp inom UFO där DLF är representerad tillsattes 2008 för att utreda hur ALF-medlen har fördelats och ge synpunkter på detta. Rapporten beräknas klar till Läkarförbundets fullmäktige Regeringen har 2009 sagt upp ALF-avtalen. Villkoren ska omförhandlas för ALF-medlens fördel ning till ett mer kvalitetsbaserat system. Arbetsgruppen har gjort en sammanställning av hur ALF-avtalen är uppbyggda och hur de fungerat på de olika fakultetsorterna. En första presentation skedde på Riksstämman År 2009 presenterade Utbildningsdepartementet utredningen Klinisk forskning Ett lyft för sjuk vården. DLF och LF har inlämnat remissvar med synpunkter där vi framhåller vikten av att före slagna åtgärdsprogram måste gälla alla delar av sjukvården såväl universitetssjukhusen som pri märvården. Forskningens kvalitet är ofta beroende av närheten till den kliniska vardagen med dess krav på kontinuitet, en fungerande relation mellan patient och vårdgivare samt samverkan mellan vårdgivare. Både forskning inom spjut och bredd har sin plats och bör samverka inom de stora folksjuk domarna, där vunnen hälsa kan ha stor samhällsekonomisk betydelse. Nuvarande satsningar på biobanker, kvalitets- och patientdataregister samt gemensamt IT stöd krä ver resurser vilket kan komma klinisk behandlingsforskning till del. Det krävs dock resurser av tid så att de som arbetar i den patientnära vården får tid för reflektion, återkoppling och kan väckas av nyfikna frågeställningar vilket är förutsättningen för att driva den kliniska forskningen framåt, oav sett om man arbetar på universitetssjukhus eller i den öppna primärvården. Implementering av ny kunskap ut i hälso- och sjukvården underlättas om även primärvården blir delaktig i satsningen på klinisk forskning. Onödiga hinder för klinisk prövning bör revideras. Ingen centralisering av ALF-medel, sjukvårds huvudmännen bör själva få förfoga över sina FoU-medel. Utredningens förslag att en nationell fond för klinisk behandlingsforskning byggs upp med en årlig finansiering omfattande 500 miljoner kronor per år från i första hand offentliga forskningsfinansiä rer och ALF-medel. Det föreslås vidare att en kommitté för klinisk behandlingsforskning utses av finansiärerna med ansvar för planering, fördelning, beredning och uppföljning. En nationell samarbetsorganisation Samarbetsgrupp för akademisk medicinsk behandlingsforskning (SAMS) föreslås inrättas för att underlätta och garantera ett snabbt och säkert genomförande av kli nisk behandlingsforskning i samarbete med olika nationella och internationella uppdragsgivare. DLF sympatiserar med ovan nämnda förslag, men förordar att forskningsnätverk av samma upp byggnad som i Storbritannien, genom uppbyggande av nätverk för forskningscentra för primärvår den. Detta skulle ge möjligheter för nationellt övergripande kliniska studier. Det skulle stärka kli nisk behandlingsforskning även i primärvården, men det bör närmare klargöras hur finansieringen med offentliga resurser ska komma primärvården till del. I Almedalen 2009 hölls ett seminarium SACO Vård/Forskning. Diskussion om bredd- kontra spets forskning hölls där professionen värnar breddforskning. DLF avser verka för att den allmänmedicinska specialiteten bibehåller sin höga kvalité, allmänläkaren har tillgång till garanterad fortbildning och att denna ska ingå som del i allmän läkarens vardag, allmänläkarna ingår som resurs i grundutbildningen av läkare och får skälig ersättning för sitt uppdrag, fler ST-tjänster tillsätts i allmänmedicin för att uppnå Läkarförbundets mål en heltids allmän läkare per invånare, allmänläkaren ska ha möjlighet till forskning i sitt uppdrag. ARBETSMILJÖFRÅGOR DLF är, liksom tidigare, representerade i Läkarförbundets arbetslivsgrupp, ALG. Under de möten man haft under 2009 har en rad viktiga frågor kring vår arbetsmiljö diskuterats. Bland dessa Ett hållbart arbetsliv för läkare som bl.a. berört frågan kring äldre läkares arbetssituation, möjlig heterna för yngre läkare med småbarn att arbeta deltid m.m. En handlingsplan mot diskriminering har utarbetats av Läkarförbundet. Skyddsombudsfrågan har varit aktuell och diskuterats utifrån möjligheterna till att rekrytera och utbilda skyddsombud i framtiden. Det är en fråga som blivit särskilt intressant för 17

18 primärvården som nu är på väg att införa vårdval i hela landet. En annan viktig fråga i sammanhanget har varit frågan kring hur arbetsmiljön i primärvården påverkas av vårdvalsinförandet. Det finns oroväck ande signaler från de landsting som har infört vårdval om att arbetsmiljön försämrats med höga krav på prestation, försämrade möjligheter till fortbildning etc. Andra frågor som varit aktuella under verksamhetsåret är ledarskapsfrågan inom vården, möjlig heter att skapa ett hållbart arbetsliv för läkare som chefer. Dessutom frågor kring sjukskrivning, inte minst långtidssjukskrivna läkare vars situation kan förändras radikalt framöver när förändringarna av sjukförsäkringen får full verkan. Redan under förra verksamhetsåret påbörjades arbetet med att utforma en arbetsmiljöenkät kring läkares arbetssituation. Arbetet görs som ett samarbete mellan Läkarförbundet/ALG och Stress forskningsinstitutet och Stockholms universitet. ALG har träffat forskargruppen ett antal gånger under verksamhetsåret och en enkät är på gång,men dess slutgiltiga utformning är inte helt klar. Enkäten kommer att skickas ut till ett urval av Läkarförbundets medlemmar under början av fortsätta sitt engagemang i ALG-gruppen och bevaka frågor kring arbetsmiljö och arbetsför hållanden för läkarkåren i stort, men i synnerhet för distriktsläkarna, inte minst de föränd ringar av arbetsmiljön som kan bli följden av vårdvalsinförande måste bevakas noga fram över. CS DLF har under året varit adjungerat till Läkarförbundets centralstyrelse när detta varit påkallat. Anledningen till detta är att DLFs förra ordförande avgick vid DLFs fullmäktige. Detta medförde att DLF inte haft någon vald representant i CS förrän vår nuvarande ordförande blev invald i december DLF har medverkat i Läkarförbundets utredning om chefer i vården. Detta är ett pågående arbete som syftar till att få flera läkare att engagera sig i att bli chefer och på vilket sätt Läkarförbundet bäst kan stödja de som väljer detta uppdrag. Arbetet beräknas bli klart under år RÅDET FÖR LÄKEMEDEL, IT OCH MEDICINTEKNIK Under sommaren 2009 gjordes en sammanslagning av ITrådet och Rådet för Läkemedel och Medi cinteknik till RLIM. Läkarförbundet har under året gjort ett ekonomiskt bidrag till projektet Vård-IT-karta, som ska utvärdera olika datajournalsystems användarvänlighet. IT-rådet har haft ett par ledarartiklar i Läkartidningen. Under början av hösten 2009 drogs riktlinjer upp för det fortsatta arbetet i det nya sammanslagna rådet. Via DLFs hemsida kan man även fortsättningsvis kontakta ITnätverkets medlemmar. DLF har under året inte haft representation i rådet/råden. fortsättningsvis påverka arbetet inom RLIM, fortsätta arbeta med IT-frågor genom det nationella ITnätverket. ETIK- OCH ANSVARSRÅDET DLF har under året som gått inte haft representation i EAR. Exempel på frågor som hanterats är bl.a. översyn av Läkarförbundets etiska regler, de papperslösas rätt till vård och handläggning av enskilda ärenden. Under hösten 2009 genomfördes, tillsammans med Läkaresällskapet, en etikdag med rubriken Etiska riktlinjer livlina eller snubbeltråd?. även fortsättningsvis påverka i arbetet inom EAR. INTERNATIONELLA KONTAKTER UEMO Internationellt deltar Sveriges läkarförbund i flertal internationella organisationer. Läkarförbundet är representerat i WMA, CPME, UEMS och UEMO. Läkarförbundet ska tillvarata svenska läkar professionens intressen och aktivt driva de ståndpunkter som förbundet företräder vad gäller mänskliga rättigheter, yrkesetik, professionens villkor, patienternas rättigheter och en god hälso- och sjukvård för alla. Internationella utskottet har avvecklats och de internationella frågorna skall integreras i det dagliga arbetet inom förbundet. De internationella influenserna blir allt påtagligare och integration mellan nationellt och internationellt krävs. Många frågor behandlas parallellt i CPME, UEMS och UEMO. UEMO har haft två möten under året. Läkarförbundet representerades av en styrelserepresentant från DLF och deltog i ett av mötena. De centrala frågorna inom UEMO är; j att general practice/family medicine blir en erkänd specialitet i Europa, j att samarbeta runt gemensam metod för ackrediterad fortbildning, j att kritiskt värdera på Europa-nivå de kvalitetsindikatorer som styr medel för ersättning, j samt aktivt arbeta för allmänläkarens roll/åtaganden i hälso- och sjukvårdens utveckling. Sedan mars 2009 lyder UEMO under belgisk lag och har sitt sekretariat i Bryssel, vilket man tror underlättar lobbyarbetet gentemot EU kommissionen. En gemensam europisk arbetsmarknad inne bär att specialistkompetens i ett EU land erkänns formellt likvärdig i ett annat EU land. Det är ar betsgivarens ansvar och skyldighet att se till att den läkare man anställt behärskar det svenska språ ket. Socialstyrelsen har endast skyldighet att kontrollera formell behörighet. Kvalifikationskraven inom den allmänmedicinska specialistkompetensen skiljer sig dock i Europas länder. Inom UEMO önskar man få en gemensam bas i form av en 3-årig specialistkompetens i GP/FM. Österrike, Bel gien, Bulgarien, Finland, Italien och Luxemburg har rapporterat att deras respektive Läkarförbund inte godkänner specialiteten allmänmedicin. Det finns politiskt stöd för att godkänna specialiteten i alla länder utom Belgien, Bulgarien, Italien och Storbritannien. Sverige har rapporterat att vi har en 5-årig specialistutbildning och önskar fortsätta att kräva detta för formell behörig- 18

19 het i specialiteten. Att alla länder i EU skulle införa en 5-årig specialistutbild ning i allmänmedicin har de svenska delegater som representerat Sverige de senaste åren ej ansett vara realistiskt. Europas politiker kräver i allt högre utsträckning dokumenterad fortbildning. I vissa länder finns redan krav på detta för att få fortsätta driva praktik. Finansieringen för fortbildning är dock ej självklar. Det ligger i professionens intresse att utarbeta metoder för hur kontinuerlig fort bildning ska ske. Inom CPME, UEMS och UEMO arbetas för CPD i samarbete med EURACT och WONCA. Tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård kräver tydligare rättsläge för patienternas rätt till ersättning för planerad vård i andra EU länder, likaså gemensamma principer och system för att hantera eventuella fall av skador i vården. För att patienterna ska kunna välja önskas även från politiska företrädare gemensamma kvalifikationsregister för EU länderna. Under 2009 har CS ifrågasatt kostnadseffektiviteten av fortsatt deltagande i UEMO. Alternativet var att DLF övertog medlemskapet. DLFs styrelsen har haft diskussion och har varit eniga om att det är Läkarförbundet som ska vara representerat i medlemskapet i UEMO för att få tyngd i frå gorna, i samverkan med CPME samt i den lobbyverksamhet som behövs gentemot våra nationella politiker och politiker representerade inom EU. I den högst prioriterade frågan; en 5 åriga specia listutbildning i allmänmedicin, kan vi inom DLF ej driva ökade kvalifikationskrav i specialistut bildning i allmänmedicin i majoriteten av övriga Europas länder själva utan behöver hjälp av CPME samt Läkarförbundet bl.a. i lobbying till våra nationella politiker och EU representanter i kommis sionen. Det finns en risk att Sverige blir gisslan i förordnandet om 3-årig GP/FM utbildning inom EU om DLF ensam övertar medlemskapet. Frågor om kundvalssystem inom Europa, patientsäker hetsfrågor, försäkringsfrågor, IT-samarbete, kvalitetsregisterindikatorer, fri rörlighet över gränserna för läkare och patienter inom EU arbetar man med inom CPME. Om Sverige ska ha fortsatt med lemskap i UEMO torde förutsättningarna vara betydligt bättre om Läkarförbundet behåller medlem skapet i UEMO då dessa frågor dryftas även där och en samverkan kan ske. DLF ser inga fördelar utan endast nackdelar med att överta medlemskapet. Vi saknar ensamma tyngd för att driva de prioriterade frågorna. Vi har ensamma vare sig tid, ekonomi eller personellt möjlighet till de lobbyresurser, som torde behövas för att driva de prioriterade frågorna. För att be vaka och kunna öka vårt inflytande i UEMO har vi önskat ha två representanter. Med en represen tant är det omöjligt att bevaka alla de arbetsgrupper som pågår parallellt. CS har beslutat att behålla medlemskapet i UEMO tillsvidare. För att utröna var och hur vår repre sentation sker mest kostnadseffektivt kommer DLF att delta i ett CPME möte och ev. ett UEMS möte 2010 och därefter besluta om i vilken organisation vi bäst driver våra frågor. Flertalet länder inom UEMO driver frågan om viktade röster vilket innebär att de stora länderna får mer att säga till om, en röst per land gäller då ej längre. Sveriges inflytande i UEMO torde då radikalt minska. Detta kan komma att träda i kraft om två år, vilket även kan få betydelse för hur vi beslutar framgent. verka för att allmänmedicin blir en erkänd specialitet i Europa utan att sänka de kvalifikations krav som gäller för specialistkompetens i Sverige, driva och samarbeta på europeisk nivå runt metoder för CPD, medverka och utvärdera vilka och hur kvalitetsindikatorer används som styrinstrument i ersätt ningssystemen. NORDISKT ALLMÄNLÄKARSAMARBETE Under arbetsåret har inget nordiskt allmänläkarseminarium (möte mellan styrelserna i de nordiska fackliga och professionella allmänläkarföreningarna) genomförts. Nästa möte planeras till somma ren 2010 i Norge. Under året har dock ett förberedande möte hållits i samband med den Nordiska allmänmedicinska kongressen i Köpenhamn i juni. De specifika ämnen som kommer att diskuteras på nästa års möte är bl.a. kvaliteten i vården och arbetsmarknaden för allmänläkare inom EU. Informella kontakter mellan de nordiska föreningarna har skett under året. De frågor som berörts har varit det Europeiska fackliga arbetet samt jourfrågornas hanterande. även i fortsättningen delta i de nordiska allmänläkarseminarierna, bevaka de fackliga frågorna som behandlas under seminarierna och även bevaka vad som sker i vår omvärld avseende allmänläkarfrågor. FÖRENINGSAKTIVITETER ORDFÖRANDEKONFERENSEN Traditionsenligt hölls DLFs ordförandekonferens på Läkarförbundet och som brukligt dagen innan årets fullmäktigemöte. Merparten av lokalavdelningarna var representerade och innehållet i ord förandekonferensen fokuserade detta år på omvärldsbevakning av IT, klinisk forskning för distriktsläkare, vårdvalsmodeller samt introduktion av läkare från utomnordiska länder. En person i DLFs styrelse presenterade engagerat de komplicerade system som behövs för funge rande IT. En delegation med uppdrag att förbättra samverkan inom klinisk forskning startades 2007 med representanter för hälsooch sjukvården, industrin och akademin. Den har för sitt arbete tilldelats 30 miljoner kronor. Nina Rehnqvist från SBU informerade om arbetet i detta med bl.a. uppbyggna den av kvalitetsregister, som ska vara oberoende av journalsystem, för primärvården. Hälsoval Skåne Primärvårdschef Benny Ståhlberg visade i ett bildspel en presentation av Hälsoval Skåne. För vårdenheternas del startade modellen den 1 maj De problem som kunde skönjas var bland annat att alla enheter inte gick med man låg kvar med parallella system. Vårdval Västra Götaland presenterades av Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör i Göteborg. Den 1 oktober startade Västra 19

20 Götaland sitt vårdvalssystem. Det är snarlikt Skånes. Ett stort antal enheter ansökte om ackreditering och Västra Götaland rekryterade många nya aktörer. Vårdval i primärvården Läkarförbundets vårdvalsmodell - Kåre Jansson från Läkarförbundet avslutade vårdvalssessionen med en översikt över förbundets analyser av vårdvalssystem i drift och en presentation av Läkarförbundets vårdvalsmodell Vårdval i primärvården hur bör det utfor mas. Heba Shemais, ordförande i ILIS avslutade ordförandekonferensen och gav en mångfacetterad be skrivning av de problem, men även de möjligheter som utländska läkare står inför vid sin etablering på den svenska arbetsmarknaden. fortsätta med ordförandekonferenserna då dessa utgör en värdefull direkt länk mellan lokalav delningarna och DLFs styrelse och är uppskattade av deltagarna. DLFs FULLMÄKTIGEMÖTE Årets fullmäktige leddes av mötesordförande Carl-Eric Thors den 8 maj i Spårvagnshallarna i Stockholm. Som årets gästtalare hade Ylva Johansson, vice ordförande i Riksdagens socialutskott bjudits in. Ylva Johansson gav reflexioner kring arbetet i den rådslagsgrupp om vårdpolitik hon leder. Rådslagsgruppens arbete inriktar sig bl.a. på kvalitet och säkerhet inom vården. Några förslag som gruppen arbetar med är certifiering för alla vårdgivare, att utrangera upphandlingsförfarandet inom vård, omsorg och skola och en kraftsamling kring sjukskrivningsfrågan med eventuell sam manslagning av de myndigheter som spelar med i tidig och samordnad rehabilitering vid sjukskriv ning. Ställda inför framtidens demografiska utmaningar ser rådslagsgruppen ett behov av att fler arbetstimmar utförs av flera. Ungdomar och invandrare måste komma i arbete tidigare. Deltidsar bete bör stimuleras att bli heltidsarbete. Många frågor ställdes svaren var intressanta. Landstingen är för många, ett mindre antal regioner är bättre. En viss nationell styrning bör finnas dock endast beträffande kvalitet och säkerhet i vården. Nationella kvalitetsregister bör alla delta i och enhetliga IT-system är ett måste. Mer tid behövs till direkt patientarbete mindre till administration. Mer pengar till vården och/eller effektivisering av den. Borttagande av allmänläkarkontakten i HSL 5 var inte bra. Socialdemokraterna är positiva till mångfald, men vill inte ha fri etablering. Skatte trycket behöver kanske ökas från 46% till 47 48%. Lagar och förordningar måste gås igenom och revideras de får inte göra mer skada än nytta. Ordförande öppnade mötet med en inledning om vikten av det långsiktiga arbetet inom DLF och betydelsen av det projekt som påbörjades 2002 och som ledde fram till Protos förslaget om det nationella familjeläkarsystemet. Protos har med största sannolikhet haft en viss betydelse i samband med uppkomsten av vårdvalssystemen. Det efterföljande formella fullmäktigemötet inleddes som brukligt med att en representant från en lokalavdelning gav en kortfattad genomgång av vad som diskuterats på ordförandekonferensen dagen innan. Verksamhetsberättelsen genomgicks med kompletterande information. DLF har fått vidkännas minskningar i medlemsantalet, men har dock en anslutningsgrad på nära 90%. Primärvårdens för utsättningar föredrogs av ordföranden. DLF kommer att verka för vårdval, men samtidigt ställa krav på ett tydligt uppdrag med tillhörande tillräckliga resurser för att garantera en tillfredsställande arbetsmiljö, krav på fler fortbildningsdagar för specialister i allmänmedicin, krav på rekryteringsåt gärder som ger en positiv utveckling av antalet allmänläkare och krav på resurser för utbildning av studenter, AT och ST. DLF har under året sammanställt information från landstingen om vakanssi tuationen och ST-rekrytering. Vid förra årets fullmäktigemöte fick DLFs styrelse i uppdrag att skapa ett nätverk för lokalavdelningarna beträffande IT. Den formella kontaktytan för detta nätverk kommer att vara på DLFs hemsida, där all information om nätverkets kontaktpersoner, arbete och länkar kommer att finnas. Inom styrelsen är kontaktpersoner utsedda. DLF har dels i Läkarförbun dets förhandlingsdelegation och dels via en motion till förbundets fullmäktige väckt frågan om ST-läkares anställningstrygghet och vidareanställning i en primärvård med ett ökande antal små och privata vårdgivare. ALG har representation från DLF. Styrelsen gav en inblick i gruppens arbete. Det är viktigt att noga bevaka de arbetsmiljöfrågor som berör DLF. Särskilt angeläget är att värdera konsekvenserna av den ökade privatiseringen och vårdvalsmodellerna. Fortbildnings-/utbildningsfrågor belystes av styrelsen. Tid för fortbildning ligger lågt för specialis ter i allmänmedicin och en förbättring står på DLFs kravlista. I sammanhanget är att notera att Pro vinsialläkarstiftelsens kurser uppvisar ett sjunkande antal sökande och avhopp i sent skede är ett problem. Slutligen redogjorde kassören för DLFs ekonomi, som är god och detta kommer medlem marna tillgodo på flera sätt. DLF står för närvarande för kostnader när lokalavdelningsrepresentan ter deltar i exempelvis fackligt seminarium och fullmäktigemötet. DLFs Samfond har kunnat dela ut medel till medlemmar bl.a. för utvecklings- och forskningsarbete. Tre motioner hade inkommit. Den första motionen önskade en enkät bland medlemmarna om ar betsrelaterad ohälsa. Fullmäktige antog styrelsens svar som innebar att man vill avvakta en liknande enkät från förbundet. I motion nummer två ville motionären att DLF skall verka för förändringar i kollektivavtal som medför att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda läkare över 63 år alternativa arbetsuppgifter med bibehållen lön. Motionen avslogs, men diskussionen var livlig och känslomättad. Den tredje motionen gällde vårdvalsmodellerna och hade två yrkanden. Dels att i samarbete med förbundet fortsätta analysen av vårdvalsmodellerna och bland annat utvärdera de försök som görs med viktning av ersättningen med ACG och socioekonomisk viktning. Denna del av motionen bifölls. Den andra delen yrkade på ett fortsatt samarbete med Läkarförbundet, övriga berörda yrkes föreningar och SFAM för ett nationellt familjeläkarsystem. Där antogs styrelsens svar, innebärande att DLF via de nämnda föreningarna kommer att arbeta för att visa svagheter och styrkor i vård-valsmodellerna med målet att inom ett antal år ha ett nationellt system. Budgetförslaget för 2009 presenterades av kassören och antogs av fullmäktige. Medlemsavgiften har inte höjts på tio år och blev oförändrat 760 kronor. Det upptogs också en diskussion om behovet av en framtida höjning av medlemsavgiften 20