VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSEN"

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2008

2 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR PRIMÄRVÅRDENS FÖRUTSÄTTNINGAR Styrelsen startade 2002 på uppdrag av DLFs fullmäktige att, tillsammans med övriga allmänläkarorganisationer inom Läkarförbundet, formulera en plattform för den gemensamma politiken som vi då bedömde skulle vara den bästa ur ett distriktsläkarperspektiv men också utifrån befolkningens förväntningar och behov av en välfungerande första linjens sjukvård liksom en kostnadseffektiv sjukvård. Detta formulerades i programmet Protos ett nationellt familjeläkarsystem. Programmet antogs också av Läkarförbundets Centralstyrelse. Detta program fick mycket stöd frånsett en viktig del och det var den nationella regleringen. Mot den bakgrunden fann styrelsen det nödvändigt att vidareutveckla tankarna kring ett familjeläkarsystem och då tona ner vikten av en nationell reglering. Styrelsen tog då fram ett förslag som vi kallade Din Egen Läkare, just för att betona att det är en personligt vald familjeläkare, en specialist en allmänmedicin som utgör basen. Såväl i Protos-arbetet som i arbetet med Din Egen Läkare konstaterade styrelsen att det måste bedrivas försöksverksamheter för att i skarpt läge följa effekterna av olika ersättningssystem, uppdragens utformning m.m. Några försöksverksamheter startade inte med den förklaringen att det var försöksverksamheter utifrån något av dessa program, men olika vårdvalsmodeller startade i landet. Modellerna har olika inslag som i olika stycken stämmer med de tankar vi haft i våra program Styrelsen har med stort intresse följt dessa olika modeller där Halland var först, därefter Stockholm och Västmanland. Modellerna skiljer sig åt och har helt olika regelverk, vilket är intressant ur uppföljningssynpunkt. Läkarförbundet har på flera olika sätt, enkäter, webb-pejling, referensgrupper m.m. följt och analyserat effekterna av de olika modellerna. I april månad var vårdvalsutredningen Patientens rätt - klar. Den presenterades på DLFs fullmäktige Styrelsen har lämnat remissvar på utredningen. I stora delar är styrelsen positiv till utredningen, men också lyft fram vissa områden som känns mer tveksamma. Styrelsen har arbetat intensiv med frågorna som kan beskrivas i tre delar, uppdragets omfattning, specialiteten allmänmedicins plats i vårdvalsmodellerna samt de ekonomiska förutsättningarna. Mycket av arbetet under hösten har handlat om just dessa olika delar och frågorna togs upp vid vårt fackliga seminarium i november. Synpunkterna är många och styrelsen har med sig dessa i vårt kommande arbete. Läkarförbundet startade i december arbetet med att ta fram ett fackligt program om förutsättningar för en välfungerande vårdvalsmodell. Styrelsen är engagerad i detta arbete. Det arbetet tar bland annat sin utgångspunkt i genomförda enkäter bland distriktsläkare som arbetar i de tre redan existerande vårdvalsmodellerna, analys av effekterna i dessa modeller och synpunkter från DLFs fackliga seminarium. Fyra motioner från DLF till Läkarförbundets fullmäktige hade sin utgångspunkt från utvecklande av vårdvalsmodeller och ökat antal privata vårgivare. Dessa motioner handlade om ST i allmänmedicin, ekonomisystem, facklig tid hos privata vårdgivare och remissansvar. Styrelsen har kontinuerligt under året kommunicerat detta arbete i styrelsen via vår tidning, hemsidan och Ombudsmannabrev samt debattartiklar. 2

3 verka för vårdval med tydligt uppdrag med ekonomiska resurser som överensstämmer med uppdraget, rekryteringsåtgärder som möjliggör en positiv utveckling av antalet verksamma distriktsläkare, förbättrad arbetsmiljö, ökat antal fortbildningsdagar, tydligt utbildningsansvar för studenter, AT och ST och resurser för detta, ekonomiska ersättningssystem som gagnar såväl läkare, verksamhet som patienter. REKRYTERING/BEMANNING AV SPECIALISTER I ALLMÄNMEDICIN DLF har under året sammanställt information från huvudmännen om hur vakanssituationen samt ST-rekryteringen ser ut just nu i Sverige. Det är fortfarande brist inom alla landsting, även om det varierar. Många landsting försöker genom ökade anslag till ST-tjänster att lösa problemet där vissa mindre landsting som Jämtland och Norrbotten är mycket aktiva, men även Stockholm. De två andra regionerna hamnar tyvärr i andra ändan i antal ST-tjänster. Man kan möjligen se ett mönster av bättre bemanningssituation där man har infört vårdval. fortsätta att bevaka rekrytering/bemanningssituationen. FRAMTIDENS LÄKARE Framtidens specialistläkare en kongress med ST-läkarna i fokus genomfördes i Malmö under september Kongressen samlade närmare 900 deltagande ST-läkare från alla specialistinriktningar samt handledare och studierektorer. Även om kongressen inte direkt riktades till ST-läkare i allmänmedicin fanns mycket att hämta för våra utbildningsläkare. Ett för vår del välkänt orosmoment, nuvarande och kommande brist på specialister i allmänmedicin, uppmärksammandes i några olika sammanhang. Någon lösning kunde inte presenteras men det framstår klart att vi måste fortsätta att importera läkare från andra länder om vi skall klara vår bemanning i framtiden. Kongressen, som var intressant och välordnad, kommer att anordnas vartannat år med nästa kongress hösten SJUKSKRIVNINGSFRÅGAN Sjukskrivningsfrågan är ständigt aktuell inom allmänläkarkåren. Vi berörs dagligen i vårt arbete och ställs ofta inför svåra beslut i denna fråga. Under senaste året har försäkringskassan genomgått mycket stora förändringar med i princip en helt ny organisation som bl.a. medfört svårigheter för läkare och sjukskrivna att vid behov komma i kontakt med försäkringskassans handläggare. Från sommaren 2008 gäller även nya regler för sjukskrivning och rehabilitering med fasta tidsgränser för sjukskrivningars längd och större krav på renodling av sjukdomsbegreppet. Ett beslutstöd för sjukskrivning har utarbetats av Socialstyrelsen och Försäkringskassan och skall fungera som stöd och vägledning vid sjukskrivning men inte betraktas som en regelbok. Sjukskrivningsfrågan diskuterades under det fackliga seminariet hösten Beträffande beslutstöd var merparten positiva till dess utformning och att det fanns ett behov av stödet men att det 3

4 sällan utnyttjas. Lika genomgående var missnöjet med försäkringskassans nya organisation och svårigheterna med att komma i kontakt med försäkringskassan. Det framkom även att det på några ställen i landet finns ett väl utbyggt samarbete mellan försäkringskassan och sjukvården och att detta fortsatt i positiv riktning även under senare tid. Det är av stor vikt att sjukskrivningsfrågan diskuteras utifrån dess olika infallsvinklar. Sjukskrivande läkares roll, att bedöma arbetsoförmåga relaterat till sjukdom, har inte förändrats sedan den offentliga sjukförsäkringen infördes på 1950-talet. Förändringarna ligger till största delen i hur sjukförsäkringen administreras och vilka regler som gäller för att få utnyttja försäkringen. Att sjukförsäkringen nu har tydligare tidsgränser kan i längden vara positivt. Det kan minska belastningen i primärvården av de långtidssjukskrivningar som enbart i liten omfattning baseras på sjukdom och som i betydligt större omfattning handlar om svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, försörjningsproblem och annan icke-medicinsk problematik. Samtidigt finns naturligtvis en svårighet att hantera de patienter som på olika sätt hamnar mellan stolarna och riskerar att utförsäkras. En merpart av dessa patienter finns med största sannolikhet i primärvården. Det kommer även att ställas stora krav på att rehabiliteringsverksamheten i primärvården fungerar optimalt eftersom rehabiliteringskedjan nu innehåller fasta tidsgränser som relativt snabbt ställer krav på att sjukskrivna skall prövas mot hela arbetsmarknaden. även framöver noga följa utvecklingen inom sjukförsäkringen och effekterna av senare tiders förändringar, påverka utvecklingen inom sjukförsäkringen för att tillvarata våra patienters och medlemmars intressen. RÅDET FÖR LÄKEMEDEL OCH MEDICINTEKNIK DLFs styrelse är representerat i Läkarförbundets Råd för Läkemedel och Medicinteknik (RLM). Under året har arbetet med framtagandet av ett nytt läkemedelspolitiskt program avslutats. Programmet finns nu som ett mer omfattande dokument och som en kortversion. Vidare har läkemedelsfrågor och frågor kring kontakterna med läkemedelsföretagen och företagen inom den medicintekniska verksamheten skett bland annat i form av möten. RLM har också träffat läkare som sitter i olika styrelser, nämnder och verk som hanterar läkemedelsfrågor. Frågor kring äldre och läkemedel har diskuterats och debatterats bl.a. i en ledare i Läkartidningen i slutet av året. fortsättningsvis aktivt delta i arbetet i Rådet för Läkemedel och Medicinteknik. ETIK- OCH ANSVARSRÅDET DLF har under året haft representation i Läkarförbundets Etik- och Ansvarsråd (EAR). Huvudfrågor har varit översyn av de etiska reglerna som lämnades som proposition till fullmäktige, samt översyn av marknadsföringsreglerna. I övrigt har man uttalat sig om ett antal förslag från World Medical Association samt handlagt enskilda ärenden. fortsättningsvis aktivt delta i arbetet i EAR. 4

5 IT-FRÅGOR Som ett resultat av motionen gällande IT för distriktsläkare som antogs vid 2008 års fullmäktige har styrelsen under 2008 arbetat för att skapa ett nätverk i och mellan lokalföreningarna gällande ITfrågor. Motionen har sin grund i de rent fackliga problem av arbetsmiljökaraktär som uppstår vid införande av nya IT-system inom primärvården. Styrelsen har sett behovet av att skapa ett nätverk där lokalföreningarna skulle kunna ta stöd av varandra i detta arbete. Vi har också sett att det har funnits ett starkt behov av att bygga ett nätverk med IT-utvecklingsintresserade kollegor för den framtida nationella IT-utvecklingen. Vår kompetens har efterfrågats av förbundet och de intressenter som driver denna fråga på det nationella planet vilket gjort att vi sett det som en naturlig del av att införliva detta i ett nationellt nätverk av distriktsläkare. Resultatet av detta arbete presenterades på 2008 års fackliga seminarium i november. Den formella kontaktytan för detta nätverk kommer att vara på föreningens hemsida där all information om nätverkets kontaktpersoner, arbete och erforderliga länkar kommer att finnas under Styrelsen bedömde det också som nödvändigt att det inom styrelsen utses 1-2 personer som kontaktpersoner för nätverket. Dessa skall fungera som föreningens kontaktpersoner gentemot förbundet och övriga externa aktörer i dessa frågor som t ex SKL och Socialstyrelsen. Under året har också gemensamma möten ägt rum mellan Läkarförbundets IT-råd och styrelserepresentanter från DLF. DLF har också haft flera representanter med i den referensgrupp som finns knutet till Läkarförbundets IT-råd. DLFs tidigare ordförande var också ordförande i IT-rådet fram till DLFs fullmäktige i april. Kontakter och dialog via mail har under året fortlöpande skett inom denna referensgrupp i frågor som berör primärvård. fortsätta arbetet med IT-frågor främst genom det nationella IT-nätverket i form av att hålla hemsidan uppdaterad gällande nätverkets medlemmar, föreningens policy inom området samt erforderlig aktuell information och länkar inom området. PS-PROJEKTET som i Patientsäkerhet är en uppmärksammad och viktig fråga i svensk sjukvård. I de flesta verksamheter pågår ständigt ett kontinuerligt och systematiskt patientsäkerhetsarbete. En självklarhet är att läkarna och Läkarförbundet tar ansvar och är med och sätter agendan för hur vården ska bli så säker som möjligt för patienterna. Läkarförbundet genomförde i april 2008 en webbaserad undersökning med syftet att undersöka vad medlemmarna i de olika lokal- och yrkesföreningarna inom Läkarförbundet anser vara viktiga faktorer för att uppnå hög patientsäkerhet i vården. De svarande i DLF betonade tid och personalresurser som viktiga faktorer för en patientsäker vård. Kontinuitet och utbildning var också viktigt för en större andel av de svarande distriktsläkarna än för de övriga. En betydligt större andel av DLF-medlemmarna än av de andra tycker att utbildning, bemötande, ledarskap/organisation liksom tillgänglighet är viktigt. Resultatet av enkäten styrker oss i det fortsatta arbetet med de kärnfrågor DLF driver som viktiga för såväl en långsiktigt hållbar arbetsmiljö som en för patienterna säker vård. I tidigare programförklaringar från DLF som Protos och Din Egen Läkare betonas primärvården som en hälso- och sjukvård med närhet, kontinuitet och tillgänglighet för den listade befolkningen. Den nyligen lagda lagrådsremissen kring vårdval i primärvården kommer sannolikt, under överskådlig framtid, att bli primärvårdens största chans att uppfylla målet om specialistläkare i 5

6 allmänmedicin inom primärvården. Det kan exempelvis innebära att de ca specialisterna i allmänmedicin som arbetar med annat kanske kan komma tillbaka till primärvården. Det kan också innebära att kollegor inom andra discipliner väljer att dubbelspecialisera sig till specialister i allmänmedicin något som DLF anser vara en självklarhet för läkare i primärvårdens vårdvalsmodeller. Förutom detta måste arbetet med att tillförsäkra en god arbetsmiljö, goda lönevillkor och möjligheter till adekvat kompetensutveckling parat med en kraftig utökning av antalet ST-tjänster i allmänmedicin fortsätta med oförminskad kraft. Det fortsatta arbetet med patientsäkerhet bedömer styrelsen, sker bäst i lokalföreningarnas regi. Den interna hemsidan för patientsäkerhetsprojektet utgör en bra plattform i detta arbete och innehåller mycket information, tips och förslag på olika aktiviteter. Gå även in på och tyck till om patientsäkerhet på den publika hemsidan. fortsatt bevaka, informera om och diskutera patientsäkerhetsfrågor av värde för medlemmarna. FÖRHANDLINGSFRÅGOR Under året har inga stora förbundscentrala avtalsfrågor hanterats. I början av 2008 presenterades den utvärdering som gjordes efter 2007 års avtalsrörelser, både den kommunala och statliga. Förbundet konstaterar att man i den viktiga ATL-frågan uppnådde målet i 2007 års avtalsrörelse att få en specifik skrivning i de särskilda bestämmelserna för läkare samt att frågan måste lösas via lokala avtal anpassade till de olika förutsättningar som varje verksamhet arbetar under. Ur ett primärvårdsperspektiv hade denna fråga ofta liten betydelse för den enskilda kollegans vardag, men var principiellt väldigt viktig. Analysarbetet har fortgått i Läkarförbundets förhandlingsdelegation under året och kommer att presenteras för Läkarförbundets centralstyrelse och vara en grund för nästa avtalsrörelse. Kortfattat utmynnade utvärderingen i följande slutsatser angående den kommunala avtalsrörelsen. Antalet yrkanden behöver sannolikt begränsas i kommande avtalsrörelser och yrkandena formuleras med fördel mera allmänt. Det är svårt att reglera detaljer i det centrala avtalet. Konkreta substantiella förbättringar av förmåner/ersättningar är svåra att få till stånd i det centrala avtalet. Det är viktigt att nå ut till medlemmarna med vad som kan förväntas i det kommande centrala avtalet. Lönemässigt garanterade det centrala avtalet 3,0 % för Utfallet över landet har varierat mellan 3,0 7,7 % för 2008 samt i vissa delar en revision för 2 år med utfall mellan cirka 6,5 7,5 %. Statistik för perioden visade också att distriktsläkare som grupp har haft den bästa löneutvecklingen jämfört med förbundets övriga läkarkategorier inom den landstingskommunala sektorn. Som tidigare är det problematiskt att det inte finns tillförlitlig statistik från den privata sektorn. Vi kunde också konstatera att utfallet inom den statliga sektorn överlag visar en bättre löneutveckling än på den landstingskommunala. Som en effekt av det centrala avtalet från 2007 har man under året påbörjat partsgemensamma diskussioner gällande AT-läkarnas lönesättning främst kring frågan om garanterad minimilön samt det lokala ansvaret för lönesättning och löneutveckling för den enskilde AT-läkaren som på många håll hanteras bristfälligt och inkonsekvent mycket utifrån att det ofta inte finns en övergripande verksamhetschef för den enskilde AT-läkaren. 6

7 I och med den nya specialitetsindelningen med bas- samt grenspecialiteter pågår också partsgemensamma diskussioner om frågan hur löneutvecklingen bäst kan tillgodoses för de individer som väljer grenspecialitet med en förlängd ST som resultat. Centralt har inget konkret förslag väckts men förhandlingsdelegation har kunnat konstatera att även denna fråga har goda förutsättningar att kunna lösas lokalt. DLF har i förhandlingsdelegationen väckt frågan om ST-läkare i allmänmedicins anställningstrygghet tillsvidare anställning som är hotad i en primärvård med ökande andel små och privata vårdgivare, som inte kan erbjuda fortsatt anställning i primärvården. Utvecklingen har hittills lett till att landstingen i en del fall via specifika avtalslösningar åtar sig ansvaret att erbjuda fortsatt anställning trots att man inte har arbetsgivaransvar för de ST-läkare som har sin anställning inom den privata sektorn. Till detta har också frågan väckts om hur vi som facklig organisation bäst kan verka i en värld med ökad mängd privata vårdgivare. Styrelsen har aktualiserat frågan dels genom förbundets förhandlingsdelegation samt via en motion till läkarförbundets fullmäktige. Frågan har på detta sätt fått hög prioritet inom förbundet och ledde bland annat till kontakter mellan Läkarförbundet och Vårdföretagarna, den största arbetsgivarorganisationen inom hälso- och sjukvård på den privata sidan. Vid dessa kontakter kunde DLF konstatera att organisationen är positiv och samstämmig med mycket av grundtankarna från Protos och Din Egen Läkare samt till den vårdvalsutveckling som vi nu ser komma. Det verkar dock inte möjligt att hitta en övergripande modell och överenskommelse om hur det fackliga arbetet skulle kunna bedrivas i privat verksamhet eftersom förutsättningarna för de olika företagen inom Vårdgivarna är så olika. Kontakter kommer dock att fortsätta mellan parterna i dessa frågor. Förbundets tjänstemän kommer under de närmaste åren att få ett större direkt ansvar för arbetet med det fackliga arbetet inom den privata sektorn, både rent generellt samt på individnivå. Detta mycket utifrån att de kollegor som arbetar lokalt enligt förtroendemannalagen på många ställen i landet endast har ansvar för den landstingsdrivna vården vilket omöjliggör fackligt arbete med privata arbetsgivare och för medlemmar som har anställning inom den privata sektorn. Under perioden framarbetades ett nytt system för befattningsklassificering (AID) (arbetsidentifikation). Under hösten 2007 slöts en överenskommelse med SKL om tillämpning av det nya systemet AID-KL (kommuner och landsting). Detta system skall ligga som grund för en bättre och mer jämförbar partsgemensam lönestatistik. Arbetet med implementeringen har pågått lokalt under 2008 och vi kan notera att det hanterats på lite olika sätt och inte alltid i samråd med den lokala fackliga organisationen enligt den centrala överenskommelsens intentioner. Bedömningen är att vi ändå är på väg att få ett befattningsklassificeringssystem som bättre avspeglar kompetens, tjänst och till tjänsten tillhörande ytterligare ansvar, uppdrag och åtaganden som t.ex. forskning. Allt för att vi ska kunna få en statistik som på ett bättre och enhetligare sätt inom landet visar löneförhållanden med hänsyn taget till om man är chef, forskar m.m. Under året har också i förhandlingsdelegationen diskuterats pensionsfrågan samt behovet av omställningsavtal för våra medlemmar. I pensionsfrågan har vissa förändringar skett under året gällande pensionssystemen i den privata sektorn vilket gjort att informationen till den berörde medlemmen vid verksamhetsövergång har behövt betonas i det fackliga arbetet lokalt. I den statliga och privata sektorn finns centrala omställningsavtal, trygghetspaket vid uppsägning på grund av arbetsbrist som kan innehålla t ex avgångsförmåner, studielön under begränsad tid, rätten till personligt stöd under omställningen m.m. Inget centralt omställningsavtal finns på den landstingskommunala sektorn och vår motpart SKL har inte visat intresse för en konstruktiv dialog i denna fråga. Lokala trygghetspaket finns på vissa håll i landet. 7

8 På uppdrag av Läkarförbundets centralstyrelse har inom förhandlingsdelegationen också diskuterats frågan om förhandlingsdelegationens sammansättning. Ingen enighet nåddes i frågan, men vikten av god representativitet utifrån lokal- och yrkesföreningsperspektiv betonades av de flesta i diskussionen. via representation i FD särskilt bevaka och aktivt arbeta med förhandlingsfrågor relaterade till arbetsmiljö, löner och problem som uppstår för medlemmen och den fackliga organisationen vid ökad privatisering av primärvården. ARBETSMILJÖFRÅGOR ARBETSLIVSGRUPPEN Distriktsläkarnas arbetsmiljö är ett ständigt aktuellt tema och något som även måste uppmärksammas kontinuerligt. Detta inte minst när vårdvalsmodeller och privatisering kan förändra arbetsvillkoren för många av våra medlemmar. Flera av de arbetsmiljöfrågor som berör distriktsläkarna har under verksamhetsåret diskuterats i ALG Läkarförbundets arbetslivsgrupp. Jämställt specialistval, ett hållbart arbetsliv för läkare, systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering av sjukskrivna läkare har varit några av gruppens arbetsområden varav några resulterat i sammanställningar som publicerats av Läkarförbundet. Bland de arbeten som är på gång återfinns exempelvis en enkät kring läkares arbetsmiljö samt hur privatisering påverkar arbetsmiljön inte minst i primärvården. Arbetet kring rehabilitering av sjukskrivna läkare kommer även att fortsätta då den nya rehabiliteringskedjan från sommaren 2008 kommer att innebära skärpta villkor vid sjukskrivning och rehabilitering även för läkare. fortsätta arbetet i ALG och bevaka de arbetsmiljöfrågor som berör vår verksamhet. Vi avser även att speciellt följa upp de konsekvenser som en ökad privatisering och vårdvalsmodeller har för distriktsläkares arbetsmiljö. UTBILDNING OCH FORSKNING GRUNDUTBILDNING En arbetsgrupp inom UFO (Utbildnings- och forskningsdelegationen) har sammanställt skriften Ett nationellt core curriculum för den svenska läkarutbildningen. Programmet delades ut vid Läkarförbundets fullmäktige Man föreslår att en nationell kunskapsbas för läkarnas grundutbildning definieras, att ett nationellt råd, med uppgift att definiera och vidmakthålla en aktuell och gemensam kunskapsbas för den svenska läkarutbildningen inrättas. Rådet underställs Högskoleverket. att studieortsbyte för läkarstudenter underlättas genom inrättandet av en nationell etappavgång enligt Bolognamodell. 8

9 Att kvaliteten i grundutbildningen stärks genom krav på klinisk praktik vid utbildningsavdelning på alla studieorter; riktlinjer för maximalt antal studenter i relation till handledare och patientkontakt; incitament för fakulteterna att säkerställa att undervisningen ges av läkare med såväl pedagogisk som forskarutbildning, läkarnas kompetens och akademiska förankring säkerställs genom att examensrätt för läkarutbildning enbart ges till kompletta medicinska fakulteter, ledarskap, etik och verksamhetsorganisation ska vara obligatoriska moment i grundutbildningen av läkare. De läkare som utbildat sig i andra europeiska länder får om de erhållit legitimation i utbildningslandet ansöka om svensk legitimation i Sverige, utan att ha gjort AT-tjänst. Läkaren som har utfört grundutbildning i annat europeiskt land kan avstå från att ta ut legitimation och söka AT-tjänst i Sverige för att sedan ansöka om svensk läkarlegitimation. En 6-årig teoretisk utbildning är således likvärdig en svensk 7,5-årig grundutbildning (inkluderande 21 månaders AT-tjänst). Läkarförbundet rekommenderar att man gör svensk AT-tjänstgöring för att tillgodogöra sig den praktiska erfarenhet som krävs innan specialistutbildning påbörjas. VIDAREUTBILDNING Den nya målbeskrivningen om specialistutbildning i allmänmedicin inlämnades i slutlig version januari Remissvar avseende den nya specialistutbildningen inlämnades till Socialstyrelsens i mars Många specialistföreningar är inte ense i bas- och grenspecialitetsindelningen och har under året inlämnat protester. Professionen har lyckats driva igenom att de utbildande enheterna ska kvalitetsgranskas med hjälp av externa granskare och att studierektorer ska finnas för samordning av ST-utbildning. Man arbetar för att denna externa granskning kommer till stånd i form av SPUR inspektioner. Statsmakternas mål var att nå heltidsarbetande allmänläkare år Så har inte blivit fallet bland annat p.g.a. brist på ST-tjänster. Ett nytillkommet problem är att specialister i allmänmedicin från andra EU-länder med kortare specialistutbildning kan komma att få sin specialistkompetens erkänd i Sverige. FORTBILDNING Fortbildningsenkät Resultatet för fortbildningsenkäten 2007 har sammanställts och publicerats hösten Enkäten har sänts till ett slumpmässigt urval om var 15:e medlem i sjukhusläkar-, distriktsläkar- och chefsläkarföreningen. Svarsfrekvensen var 78 %. Medicinsk internutbildning på arbetstid timmar/vecka var i genomsnitt 1 timme/vecka, median 1,2. Egen fortbildning; 1 tim i veckan är median. Genomsnittet är 1,7 tim/vecka för samtliga. Distriktsläkare anger 1,1 tim/vecka. 43 % av kåren uppger dock att de inte avsätter någon tid för egen fortbildning. Läkarförbundets rekommendation och mål är minst 4 timmar i veckan till internutbildning. 9

10 Externa fortbildningar Genomsnittet för extern fortutbildning är 8,8 dagar/år. Median är 7 dagar. Distriktsläkare avsatte 6,6 dagar (2006 5,6 dagar, ,3 dagar, ,3 dagar). Läkarförbundets rekommendation är minst 10 dagar per år av extern utbildning. En arbetsgrupp inom UFO är tillsatt för att utarbeta ett fortbildningsprogram. Programmet planeras klart till LF FM Recertifiering diskuteras i många länder, så även i Sverige, varför ämnet är högaktuellt. FORSKNING Forskningspropositionen presenterades oktober Klimat, teknik och medicin har premierats anslag. Regeringen prioriterar biomedicin, cancer, diabetes, psykiatri, vårdvetenskap, epidemiologi och neuromedicinska sjukdomar. Klinisk behandlingsforskning blir satt på undantag. Vetenskapsrådet har fått i uppgift att kontrollera hur man fördelar ALF-medel, men ej att fördela dem, detta kommer att ske regionalt. En arbetsgrupp inom UFO har tillsatts för att utreda hur ALF-medlen har fördelats och ge synpunkter på detta. Rapporten beräknas klar till Läkarförbundets fullmäktige DLF avser verka för att allmänläkaren har tillgång till garanterad fortbildning och att denna ska ingå som del i allmänläkarens vardag, allmänläkarna ingår som resurs i grundutbildningen av läkare och få skälig ersättning för sitt uppdrag, fler ST tjänster tillsätts i allmänmedicin för att snarast uppnå Läkarförbundets mål - en heltids allmänläkare per invånare, arbeta för att allmänläkaren ska ha möjlighet till forskning i sitt uppdrag. PROVINSIALLÄKARSTIFTELSEN Provinsialläkarstiftelsen har under året haft två ordinarie sammanträden. Stiftelsens tillgängliga medel utgörs av ränteavkastningar från det fonderade kapitalet, som till största delen är placerat i räntebärande papper samt kursavgifter från kursdeltagare. Ambitionen hos DLFs representanter tre av DLFs styrelseledamöter är med i Provinsialläkarstiftelsens styrelse - är att hitta kursgivare och kursinnehåll efter synpunkter och önskemål från kollegorna på fältet. Kurserna annonseras i tidningen Distriktsläkaren och på DLFs hemsida dessutom får varje medlem också ett personligt erbjudande om kurserna med posten. DLF avser verka för att Provinsialläkarstiftelsen erbjuder attraktiva kurser för medlemmarna. LOKALA KONTAKTER ORDFÖRANDEKONFERENSEN 2008 års ordförandekonferens avhölls som brukligt dagen innan årets fullmäktige. Ordförandekonferensen hade som många andra möten under året olika aspekter på de närmaste årens primärvårdsutveckling på agendan. Dagens teman var vårdvalsanalys, viktningsmodeller i 10

11 ersättningssystem, främst ACG samt en information gällande den framtida nationella IT-utvecklingen. ACG-modellen genomgicks med den forskning som gjorts kring denna ur ett Svenskt perspektiv och med exempel på hur den skulle kunna påverka resursfördelning i primärvården. I diskussionen belystes svårigheterna med att hitta ett robust rättvisande ersättningssystem. Tjänstemän från förbundet redogjorde för arbetet med den vårdvalsanalys som genomfördes under hela 2008 utifrån de vårdvalsmodeller som redan etablerats under Auditoriet fick information om de första preliminära data, som man kommit fram till vid tidpunkten för fullmäktige i april. Man analyserade effekterna av de olika vårdvalen ur ett patient-, medlems- och samhällsperspektiv. Under punkten Nationell IT-strategi - betydelse för mig som distriktsläkare fick vi en genomgång av den nationella IT-strategin och dess handlingsplan av representant från SKLs ansvariga organ inom området. Arbetet går ut på att med utgångspunkt i den nya patientdatalagen skapa nationella enhetliga strukturer gällande informationsöverföring, sekretess, läkemedelshantering och journalöversikt. fortsätta med ordförandekonferenserna då dessa utgör en värdefull direkt länk mellan lokalavdelningarna och DLFs styrelse och är uppskattade av deltagarna. DLFs FULLMÄKTIGE Årets fullmäktige leddes under mötesordförandes Carl-Eric Thors hand den 18 april i Spårvagnshallarna i Stockholm Som årets gästtalare hade regeringens vårdvalsutredare Toivo Heinsoo inbjudits för att redogöra för det förslag från utredningen Patientens rätt i vården som senare lades fram till socialministern gällande den framtida primärvårdsutvecklingen. Detta med tyngdpunkt i utvecklandet av ett nationellt vårdvalssystem, fri etablering, nationell reglering m.m. I diskussionen efteråt lyftes frågor om fri etablering, förslagets politiska stabilitet över tid m.m. Det efterföljande formella fullmäktigemötet inleddes som brukligt är med en kortfattad genomgång av vad som diskuterats på ordförandekonferensen dagen innan. Verksamhetsberättelsen genomgicks med kompletterande information främst gällande sjukskrivningsproblematiken och fortbildningssituationen, En enda, försenad, motion hade inkommit till fullmäktige. Denna berörde behovet av utökad lokal facklig samverkan gällande IT-utvecklingen lokalt i landet. Motionens förslag om bildandet av ett nationellt IT-nätverk för distriktsläkare bifölls enhälligt. Val genomfördes därefter med en hel del förändringar i styrelsen. Då ordförande Benny Ståhlberg tidigare beslutat sig för att avgå valdes Maria Dalemar till ny ordförande på 2 år. Mötet beslöt också att utse Ove Andersson till vice ordförande på 1 år. Kassören Anders Nilsson omvaldes på 2 år. Till nya ledamöter invaldes Ulf Wahllöf samt Britt Bergström. Mötet beslöt också att återgå till 8 ledamöter i styrelsen efter att under arbetsåret 2007 tidsbegränsat ha bestått av 9 ledamöter. Som avslutning på mötet avtackades avgående ordförande Benny Ståhlberg för den goda och gedigna mångåriga gärning han gjort för föreningen under sin tid som fackligt aktiv. 11

12 fortsätta med fullmäktigemöten på våren och presentera verksamhetsberättelse och verksamhetsplan i nuvarande form. FACKLIGT SEMINARIUM Årets fackliga seminarium samlade ett trettiotal lokalföreningsmedlemmar samt inbjudna gäster på Nova Park konferens i Knivsta. Under seminariedagarna avhandlades Vårdval Sverige, sjukskrivningsfrågan och IT- motionen med det efterföljande skapade IT-nätverket. Efter en inledande genomgång av styrelsens syn på ersättningssystem, uppdrag samt kompetens vidtog diskussionen om vårdvalet och dess förutsättningar. Aktiviteten var livlig och intensiv i de olika grupperna. Kåre Jansson från förbundet gav en första rapport med utdrag ur den rykande färska enkätundersökningen som Läkarförbundet genomfört i Stockholm, Halland och Västmanland. Vi är enligt de förda diskussionerna på seminariet alla överens om att det är allmänmedicin som skall vara grunden för den medicinska kompetensen i framtidens primärvård. Vi är också ense om att vi ska erbjuda vård till alla med en mångfald av mottagnings- och driftsformer. Det bästa för våra patienter är att vi får en nationell reglering av uppdraget. Vården skall vara behovsprövad. Utbildning och handledning måste vara prioriterade områden i ett framtida primärvårdsuppdrag. Då det gäller listning på enskild läkare eller på mottagning är åsikterna delade. Krav på att det skall finnas ett tak på förslagsvis 1 doktor/1 500 invånare framfördes som en facklig målsättning alternativt att det skall finnas en möjlighet att sätta ett tak, om man så vill. Alla tycks dock vara överens om att det är viktigt att läkaren har en fast patientlista, frågan gäller dock vem som äger listan. I sjukskrivningsfrågan genomfördes i gruppen av deltagare en uppföljning av hur Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd använts och vad det inneburit i det dagliga arbetet. Konklusionen av denna är att arbetet med sjukskrivningar är betungande och har inte i någon högre grad underlättats av beslutsstödet som används om än i begränsad omfattning. Till dags dato har man inte upplevt några stora problem som följd av de nya reglerna för sjukskrivning men befarar mera arbete efter nyår. Christer Olofsson från styrelsen presenterade rehabiliteringskedjan ur ett läkarperspektiv och våra olika roller i sjukskrivningsprocessen på ett föredömligt pedagogiskt sätt. IT- motionen och det efterföljande skapade IT- nätverket presenterades livfullt av styrelsen. Deltagarna guidades på ett engagerande sätt genom djungeln av olika begrepp tillhörande datavärlden. IT- nätverket är tänkt att fungera som ett informellt forum på nätet för allmänläkare och fackliga ombud. Information kommer att byggas upp på DLFs hemsida Nätverkets huvudsakliga fokus kommer dels att ligga på den nationella IT- utvecklingen dels på att vara en resurs i det lokala arbetet vid utvecklande och införande av nya IT- lösningar inom primärvården. fortsätta med de fackliga seminarierna och låta diskussionerna i smågrupper ske kring specifika frågeställningar, stimulera deltagandet i seminariet genom att bland annat inbjuda distriktsläkare från Läkarförbundets lokalföreningars styrelser i områden där DLFs lokalavdelningar är vilande. 12

13 LOKALFÖRENINGAR/LOKALAVDELNINGAR DLF har deltagit i några av DLFs lokalavdelningars möten under året. Vidare har distriktsläkare från lokalföreningarnas styrelser där lokalavdelningarna är vilande inbjudits till det fackliga seminariet. Nystart av vilande lokalavdelningar har initierats och under året har lokalavdelningen i Västerbotten åter fått liv i samband med årsmöte i februari månad. God draghjälp vid nystarten gav tidigare ordföranden som informerade om aktuella frågor. Styrelsen har fattat beslut om att avveckla fadderverksamheten. genom deltagande i möten i lokalföreningar och lokalavdelningar informera om och diskutera frågor av värde för medlemmarna. KONTAKTER MED ANDRA ORGANISATIONER Styrelsen har haft möte med SFAMs styrelse och dessutom har kontakter skett mellan olika styrelsemedlemmar för att stämma av olika frågor. De viktigaste frågorna har under 2008 varit diskussion kring rekryteringsfrågor, kravspecifikation för specialiteten och utredningen kring patientens rätt och propositionen om vårdval. Styrelsen har också haft möte med styrelsen för chefsläkarföreningen och företagsläkarföreningen och vid dessa möten diskuterat gemensamma frågor. Styrelsen har varit representerad vid fullmäktigemöten/årsmöten i sjukhusläkarföreningen, MSF, SPLF, SLCF och SYLF. DLFs styrelse har därutöver haft ett flertal andra kontakter som deltagande i SFAMs höstmöte, deltagande i nationell primärvårdsdag, deltagande i nationell vårdvalsdag, deltagande i etikmöte på Läkaresällskapet m.m. under kommande verksamhetsår fortsätta med kontakter inom förbundets olika delföreningar och externa parter. LÄKARFÖRBUNDETS FULLMÄKTIGEMÖTE Fullmäktigemötet var förlagt till Stockholm den 4-5 december. Ca 140 delegater deltog tillsammans med observatörer, inbjudna gäster och förbundets tjänstemän. Efter inledningsanförande av ordförande följde förhandlingar. Inledningsvis en del formaliafrågor som drog ut på tiden. Därefter genomgång av verksamhetsberättelsen. Inga stora diskussioner kring denna. Ett rekordstort antal motioner hade inkommit, 73 stycken. DLF hade totalt lämnat 6 motioner ang. remissansvar, utvärdering av de olika vårdvalsmodellerna ur ekonomisk synpunkt, förändring av HSAN, tillsvidare tjänst för ST i allmänmedicin, introduktion av utländska läkare och tid för facklig tid hos privata arbetsgivare. Motioner och verksamhetsplan behandlades i olika utskott där DLF deltog i debatten i alla utskott. Vid genomgång i plenum av motionerna startade åter långa diskussioner vilket innebar att mötet drog ut på tiden och det var knappt om tid när verksamhetsplan och budget skulle gås igenom. Pro 13

14 positionen från Centralstyrelsen avseende revidering av Läkarförbundets etiska regler lämnades för att behandlas på nästa fullmäktigemöte. Val till förbundets andra vice ordförande, ledamöter till centralstyrelsen och valberedningen skedde alla med sluten omröstning. Efter dessa val är nu åter DLFs styrelse representerad i Läkarförbundets centralstyrelse, dock endast med en ledamot. Vår förhoppning var förstås att två styrelseposter skulle gå till personer i DLFs styrelse. fortsätta att driva medlemmarnas frågor vid Läkarförbundets fullmäktigemöte via motioner, yrkanden och debattinlägg. INTERNATIONELLA KONTAKTER NORDISKT ALLMÄNLÄKARSEMINARIUM Nordiskt allmänläkarseminarium, i vilket representanter från samtliga nordiska länder träffas, anordnas vartannat år och hölls senast under juni månad 2008 i Köpenhamn. Teman för seminariet var arbetsvillkor och rekryteringsläget för allmänläkare i respektive länder samt anmälningar och klagomål på läkares verksamhet (HSAN-anmälningar m.m.). Det finns olika modeller för hur anmälningar görs och hanteras i de nordiska länderna, men ett gemensamt problem var att anmälningarna ökar. En viktig fråga som diskuterades var vilka lärdomar som kan dras av anmälningsfall, då främst i syfte att förbättra verksamheten framöver. Stor vikt lades på att verksamheten måste utformas så att anmälningar och klagomål inte i första hand är repressiva utan utformas så att varje anmält misstag innehåller ett moment av lärdom för att utveckla vården. Andelen patienter med kroniska sjukdomstillstånd ökar i samtliga nordiska länder samtidigt som detta kan vara svårt att hantera då bristande tillgång på allmänläkare är ett ökande problem i samtliga länder. Mest tillfreds med sina arbetsvillkor förefaller våra danska kollegor vara och minst tillfreds de finska kollegorna. Ett danskt vårdprogram för omhändertagande av cancerpatienter i primärvården presenterades under seminariet. Danmark är det land i Europa som har högst cancerincidens men samtidigt sämsta behandlingsresultaten. Från svenska allmänläkarhorisonten presenterades vårdvalsmodeller, problematiken kring allmänläkarnas vidareutbildning samt vilka konsekvenser förändrade regler inom sjukförsäkringen medfört i vårt arbete. Allmänläkarna i de nordiska länderna förefaller ha i princip samma problematik i samtliga länder. Frågor som arbetsbelastning, åtagande, vidareutbildning, lönesättning och inte minst rekrytering av nya allmänläkare är aktuella i samtliga länder dock med varierande intensitet. Från de isländska kollegorna beskrevs problematiken med att rekrytera nya allmänmedicinare fyndigt under rubriken Where have all the doctors gone? en fråga som känns högaktuell även för vår del. Nästa nordiska allmänläkarseminarium kommer att hållas i Norge under även i fortsättningen delta i de nordiska allmänläkarseminarierna, bevaka de fackliga frågorna som behandlas under seminarierna och även bevaka vad som sker i vår omvärld avseende allmänläkarfrågor. 14

15 UNION EUROPÉENNE DES MÉDECINS OMNIPRACTICIENS (UEMO) UEMO har haft två möten under året. Den svenska delegationen består av en representant från DLF och en från SPLF. Portugal har för närvarande presidentskapet för UEMO. De centrala frågorna inom UEMO är; att general practice/family medicine blir erkänd specialitet i Europa, att samarbeta runt gemensam metod för ackrediterad fortbildning, att kritiskt värdera på Europa nivå de kvalitetsindikatorer som styr medel för ersättning samt aktivt arbeta för allmänläkarens roll/åtaganden i hälso- och sjukvårdens utveckling. För att få genomslag som organisation arbetar man för att UEMO skall lyda under belgisk lag. En gemensam europisk arbetsmarknad innebär att specialistkompetens i ett EU land erkänns formellt likvärdig i ett annat EU land. Det är arbetsgivarens ansvar och skyldighet att se till att läkaren man anställt behärskar det svenska språket. Socialstyrelsen har endast skyldighet att kontrollera formell behörighet. Kvalifikationskraven inom den allmänmedicinska specialistkompetensen skiljer sig dock i Europas länder. Inom UEMO önskar man få en gemensam bas i form av en 3-årig specialistkompetens i GP/FM. Österrike, Belgien, Bulgarien, Finland, Italien och Luxemburg har rapporterat att deras respektive läkarförbund inte godkänner specialiteten allmänmedicin. Det finns politiskt stöd för att godkänna specialiteten i alla länder utom Belgien, Bulgarien, Italien och Storbritannien. Sverige har rapporterat att vi har en 5-årig specialistutbildning och önskar fortsätta att kräva detta för formell behörighet i specialiteten. Att alla länder i EU skulle införa en 5-årig specialistutbildning i allmänmedicin har de svenska delegater som representerat Sverige de senaste åren ej ansett vara realistiskt. Den gemensamma arbetsmarknaden innebär även etiska problem vilket diskuterats i UEMO. Östeuropas länder får allt svårare att klara sin läkarförsörjning samtidigt som man får ett doktorsöverskott i framför allt Spanien, Italien och Frankrike. Europas politiker kräver i allt högre utsträckning dokumenterad fortbildning. I vissa länder finns redan krav på detta för att få fortsätta driva praktik. Finansieringen för fortbildning är dock inte självklar. Det ligger i professionens intresse att utarbeta metod för hur kontinuerlig fortbildning skall ske. Inom UEMO arbetas för CPD (Continuing Professional Developement) i samarbete med EURACT och WONCA. Ett möte i CPMEs (Comitée Permanent des Medécins Européens) regi om läkarprofessionens fortbildning, är inplanerat till juni UEMO kommer att delta i mötet. allmänmedicin blir en erkänd specialitet i Europa utan att sänka de kvalifikationskrav som gäller för specialistkompetens i Sverige, driva och samarbeta på europeisk nivå runt metod för CPD, medverka för att utvärdera vilka och hur kvalitetsindikatorer används som styrinstrument i ersättningssystemen, göra UEMO mer känt i våra egna organisationer. 15

16 INFORMATION DISTRIKTSLÄKAREN Mediahuset i Göteborg har liksom tidigare år producerat och distribuerat vår tidning Distriktsläkaren. Under 2008 har det kommit ut 6 nummer av tidningen. Under året har vi rapporterat från styrelsens arbete, lämnade remissvar samt försökt spegla distriktsläkarens vardag genom olika reportage. Vi beskrev bl.a. lagförslaget om vårdval och de konsekvenser en verksamhetsövergång kan innebära, samt olika parters synpunkter på vårdvalsreformen. Vi har även omtalat ett antal projekt inom IT som kommer att påverka vår vardag framöver och redovisat hur vakans och rekryteringssidan ser ut just nu för distriktsläkarna. Ändringarna inom sjukskrivningsområdet har också belysts. fortsätta att producera en kostnadsfri medlemstidning med fokus på facklig information, stimulera läsare och lokalavdelningar till en ökad delaktighet i tidningen, fortsätta att bevaka och debattera olika vårdvalsmodeller i primärvården. OMBUDSMANNABREV Ombudsmannabrevet, som är styrelsens återkommande information om styrelsens kontinuerliga arbete i de viktigaste frågorna, har fortsatt under året. För styrelsen är den en viktig information till medlemmarna. Som en del av styrelsens intentioner med att skapa flera mötespunkter med våra lokalföreningar har Ombudsmannabrevet i viss mån fått en ökad beskrivande form av problematiken kring de aktuella frågorna och för att öka möjligheterna till synpunkter från lokalföreningarna. Under 2008 har 7 Ombudsmannabrev skickats ut per mail. fortsätta informera via Ombudsmannabrevet regelbundet och att med Ombudsmannabrevet skapa ökande möjligheter till kontakt och diskussion med lokalföreningarna. HEMSIDAN DLFs hemsida administreras av styrelsen och föreningens kansli till en låg kostnad. Via hemsidan förmedlas aktuell facklig information via bland annat Ombudsmannabreven. Provinsialläkarstiftelsens kurser tillkännages och det finns möjlighet till elektronisk anmälan till kurs. Verksamhetsberättelsen med tillhörande motioner/motionssvar finns tillgängliga. Senaste förändring är information om vad DLF arbetar med inom IT-området lokalt och nationellt. Styrelsen arbetar kontinuerligt med att förändra och förbättra hemsidans layout och struktur. fortsätta arbeta med hemsidan med oförändrad inriktning. Ambitionen är att nå ut till medlemmarna med facklig information till en låg kostnad. 16

17 KASSÖRENS REDOGÖRELSE Distriktsläkarföreningen har en stabil ekonomi. Intäkter och kostnader följer i stort sett vad som budgeterats. Föreningens tidning Distriktsläkaren ges ut utan kostnad för föreningen och tillför istället nettoinkomster, detta trots en krympande annonsmarknad. Föreningen har gjort ett bra resultat detta år vilket till största delen beror på att styrelsen inte varit så kostnadskrävande som förutsatts. Detta beror på att styrelsemedlemmarna inte krävt kompensation för lönebortfall m.m. i någon högre grad. Detta förhållande har i dock i viss mån ändrats under hösten och kommer att bli än tydligare Börsen har fallit med 42 % under året. Av DLFs ekonomiska tillgångar är ca 35 % placerade i värdepapper. Dessa har under året sjunkit med 29,5 %. Totalt har vi en värdeförändring på minus 10 % under ett mycket turbulent år. Styrelsen har valt att ha en försiktig strategi. Några omdispositioner har gjorts i portföljen för att DLF skall ha ett så gott resultat som möjligt. Vidare köptes statspapper för att säkra DLFs tillgångar under hösten p.g.a. det mycket osäkra läget vad gällde bankernas möjligheter att garantera spararnas insättningar. Dessa medel kommer att placeras till bästa ränta när finansmarknaderna stabiliserats. För att stödja det lokalfackliga arbetet har styrelsen beslutat att inte ta ut någon avgift för deltagarna vid det fackliga seminariet Analogt med detta kommer inte heller någon avgift att tas ut för representanterna, som deltar vid Distriktsläkarföreningens fullmäktigemöte resp. fackligt seminarium 2009 då ekonomin tillåter detta. Medlemsavgiften har ända sedan 1999 varit oförändrad. Styrelsen ser att en framtida höjning torde bli nödvändig för att säkra föreningens ekonomi. Börsutvecklingen kommer vi naturligtvis att fortsatt följa. Styrelsen kommer även framöver att göra så säkra placeringar som möjligt. Medlemsutvecklingen är A och O för föreningens fortsatta ekonomi och möjlighet att verka varför stor uppmärksamhet måste ägnas åt denna utveckling. även fortsättningsvis noggrant följa den ekonomiska utvecklingen och avser att agera så att medlemmarnas medel hanteras så säkert och ekonomiskt klokt som möjligt. Målsättningen är att föreningen skall ha en trygg ekonomisk grund att stå på. SAMFONDEN Distriktsläkarföreningen förvaltar Samfonden. Denna skall dela ut medel till behövande medlemmar eller medlemmars efterlevande. Fonden skall även bereda distriktsläkare medel för utbildnings-, utvecklings- och forskningsverksamhet. Medlen i fonden är placerade till låg risk vilket får betraktas som en stor fördel under börsåret Detta för att även fortsättningsvis kunna dela ut medel till sökande. Vi har haft en värdeförändring på minus 20 %. Under året har medel totalt delats ut till 5 personer. Totalt har kronor delats ut. bevaka den ekonomiska utvecklingen i fonden och skall vidmakthålla och ytterligare förbättra kunskapen hos våra medlemmar om möjlighet att erhålla medel härifrån. 17

18 FÖRTECKNING ÖVER FÖREKOMMANDE FÖRKORTNINGAR AID AJ ALF ALG AT ATL CS DEL EAR FD MSF PP PROTOS RIT RLM SFLF SFAM SKL SLCF SPLF SPUR ST SYLF UEMO UFO Arbetsidentifikation Avdelningen för Arbetsliv och Juridik Avtal om läkarutbildning och forskning Arbetslivsgruppen Allmäntjänstgöring Arbetstidslagen Centralstyrelsen Din Egen Läkare Etik- och Ansvarsråd Förhandlingsdelegationen Medicine Studerandes Förbund Avdelningen för Politik och Profession Nationellt Familjeläkarsystem Rådet för IT Rådet för Läkemedel och Medicinteknik Svenska företagsläkarföreningen Svensk förening för allmänmedicin Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbunds chefsförening Svenska privatläkarföreningen Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet Specialiseringstjänstgöring Sveriges Yngre Läkares Förening Union Européenne des Médecins Omnipracticiens Utbildnings- och forskningsdelegationen 18

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetsberättelse 2009 Bäste Medlem! SYLF Göteborg har under det gångna verksamhetsåret kämpat för att uppmärksamma frågor som är viktiga för underläkarna i Göteborg. Vi har funnits på plats under

Läs mer

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES LÄKARFÖRBUND TRYCK: TRYCKINDUSTRI INFORMATION, 2003 MITT MEDLEMSKAP Läkarförbundet är både läkarnas fackförbund och professionens organisation.

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014 Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014 SFAM skall på ett oberoende sätt främja utbildning, forskning och utveckling inom allmänmedicin och stödja nationella, regionala

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Nr 6 2008 Svenska Distriktsläkarföreningen DLF. Fackliga seminariet Patientsäkerhetsarbetet Forum Balticum

Nr 6 2008 Svenska Distriktsläkarföreningen DLF. Fackliga seminariet Patientsäkerhetsarbetet Forum Balticum Distriktsläkaren Nr 6 2008 Svenska Distriktsläkarföreningen DLF Fackliga seminariet Patientsäkerhetsarbetet Forum Balticum Ledare Tid och personalresurser nödvändigt för patientsäkerheten! I förra numret

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015

MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 MSF Stockholms stadgar Senast reviderade 28/01/2015 Godkända av MSF:s förbundsstyrelse XX/XX/2015 Allmänna bestämmelser 1. MSF Stockholm är en lokalavdelning av Medicine Studerandes Förbund (MSF) inom

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Styrelsemöte 10-2 22 mars 2010 kl. 17.30 Sammanträdesrum B, Läkarförbundet, Villagatan 5

Styrelsemöte 10-2 22 mars 2010 kl. 17.30 Sammanträdesrum B, Läkarförbundet, Villagatan 5 Styrelsemöte 10-2 22 mars 2010 kl. 17.30 Sammanträdesrum B, Läkarförbundet, Villagatan 5 ärvaro: AL, EL, KT, JL, MS, HL, ST och BG. 1. Mötets öppnande Så sker kl 18.00. 2. Val av mötesordförande AL väljs

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte med Hallands läkarförening 11-06-13

Protokoll fört vid styrelsemöte med Hallands läkarförening 11-06-13 Protokoll fört vid styrelsemöte med Hallands läkarförening 11-06-13 Närvarande Anders Åkvist ordförande Elsa Andersson sekreterare Per Meijer Anna-Karin Johansson Ingrid Stubelius Gunnar Claesson Katarina

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer INTRAPRENADER Policy och riktlinjer Förslag Baserat på beslut i kommunstyrelsen 2006-01-10, samt medbestämmandeförhandlingar 2005-11-16 och 2005-12-01 Alternativa driftformer Kommunfullmäktige i Eksjö

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012.

Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012. Dags att reglera läkarnas fortbildning? Dokumentation från konferens om sjukvårdens behov av fortbildade läkare 14 mars 2012. 1. Om konferensen Konferensens utgångspunkt var att uppmärksamma den minskning

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2012

Facklig utbildning. Kursprogram 2012 Facklig utbildning Kursprogram 2012 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Ändamål och uppgifter 1 Sveriges Universitetslärarförbunds lokalförening SULF/X, är lokal organisation för SULFs medlemmar

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

Avtal för ersättning av ST-läkare

Avtal för ersättning av ST-läkare AVTAL 1(5) Vårdenhet Avtal för ersättning av ST-läkare Bakgrund Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till alla godkända vårdenheter att fullgöra hela eller

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519

Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519 Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519 1. Uppgift Medicinska studierådet är en politiskt och religiöst obunden organisation som skall tillvarata läkarstuderandes intressen

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Allmänläkare som verksamhetschef

Allmänläkare som verksamhetschef llmänläkare som verksamhetschef Är det något som vi allmänläkare skall ägna oss åt eller skall vi överlåta det till andra? Ledarskapets betydelse för verksamheten har varit föremål för mycket diskussion

Läs mer

Motion 1. Ang. ökat antal specialister i allmänmedicin i framtiden

Motion 1. Ang. ökat antal specialister i allmänmedicin i framtiden Motion 1. Ang. ökat antal specialister i allmänmedicin i framtiden En fullt utbyggd primärvård med allmänmedicin som bas ger den bästa sjukvårdsekonomin. Det finns tillräckligt med evidens bakom detta.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2013

Facklig utbildning. Kursprogram 2013 Facklig utbildning Kursprogram 2013 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

Handlingsplan för fackligt förtroendevalda

Handlingsplan för fackligt förtroendevalda Handlingsplan för fackligt förtroendevalda Rapport från arbetsgrupp inom förhandlingsdelegationen Gruppdeltagare: Ove Andersson Lars Nevander Lena Ekelius Marie Wedin Mars 2013 Sveriges läkarförbund 2013

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens (JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01. Lena Ekelius förklarade mötet öppnat.

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01. Lena Ekelius förklarade mötet öppnat. Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01 Deltagare: Lena Ekelius (ordf.) Martin Sandelin Emma Spak Johanna Sandlund Adina Welander Harald Strömberg Åsa Bratt Förhinder: Vid protokollet:

Läs mer

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för

Läs mer

Svenska Distriktsläkarföreningen

Svenska Distriktsläkarföreningen Svenska Distriktsläkarföreningen VERKSAMHETsberättelsen 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledande faktaredovisning 3 Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor Vårdvalsinförandet 11 Det allmänmedicinska åtagandet

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR Tobacco Endgame Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 Ett beslut fattas i ett landsting när alla planeter står i en linje" Börje Carlsson, Gävleborg Folkhälsopolitisk

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd.

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd. Kyrkans trygghetsråd Omställningsavtal I samband med avtalsrörelsen 2005 tecknades Omställningsavtalet och avtalet trädde i kraft den 3 juli 2006, efter upphandling av utförare och administration. För

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED HALLANDS LÄKARFÖRENINGS STYRELSE 2008-09-29 30

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED HALLANDS LÄKARFÖRENINGS STYRELSE 2008-09-29 30 PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED HALLANDS LÄKARFÖRENINGS STYRELSE 2008-09-29 30 Deltagare: Anders Åkvist Per Meijer Fredrik Åberg Caroline Williamsson Gunnar Claesson ( 91-96, 100-112) Ulla-Britt Björkman Elsa

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för SYLF 2010-11-01

Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för SYLF 2010-11-01 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för SYLF 2010-11-01 Deltagare: Lena Ekelius, ordf. Christian Öhrn Emma Spak Johan Zelano (via Skype), 4-7, 12, 14 & 16 c, e-f Förhinder: Saman Saidi Åsa Bratt

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Det är ofta ett problem att rekrytera företrädare till fackliga förtroendeposter. Den framtida rekryteringen till

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer