Samtal om tro och vetande Hans Liljenström porträtteras >> s. 12. Red hem häst från Syrien >> s. 8. Så firar gästforskare

Transkript

1 ESURS 5.10 FÖR MEDARBETARE VID SLU Red hem häst från Syrien >> s. 8 Så firar gästforskare jul >> s. 10 SLU-fastigheter byter ägare >> s. 16 Korsord med julstämning >> s. 19 Samtal om tro och vetande Hans Liljenström porträtteras >> s. 12

2 Redaktörensruta Jag är nog en dinosaurie, ett fossil från flydda dagar. Jag är nämligen den gamla sortens journalist, fostrad i en tid då information oftast spreds på papper. Det innebar längre ledtider man var riktigt stolt om man till morgondagens tidning lyckades få med något som inträffade efter midnatt. I den digitala världen sker rapporteringen nästan i realtid, på gott och ont. Snabbheten är oöverträffad, ibland snabbare än tanken (för att inte tala om korrekturläsningen) och eftertanken blir därmed kanske något eftersatt emellanåt. Nu tar jag över redaktörskapet för Resurs efter Katarina Toborn som går i pension efter att ha tillbringat i stort sett ett helt arbetsliv på SLU. Själv är jag närmast nykomling, har bara varit här i tio år och har nästan lärt mig att hitta på våra campusområden i alla fall innan nybyggena började Jag kan som Resursredaktör inte ha ambitionen att förmedla pinfärska nyheter det får hanteras på slu.se. Men jag kan, hoppas jag, erbjuda texter och reportage för mer begrundande läsning, som kanske kräver litet mer av läsarens tid. Men det vet jag går bra, SLU är ju i dag ett universitet i världsklass och har därmed också en läsekrets i världsklass. INNEHÅLL SLU deltog i Innovation in Mind... 6 Webb allt viktigare som arena... 7 Genom Europa med Serena... 8 Exotisk jul vid excellenscenter...10 Porträttet: Hans Liljenström...12 Omhuldad försöksyta ger kunskap...15 SLU storägare av mark och byggnader...16 Autonomiutredningen...18 Korsord: Lustspel...19 in Brief...22 Rektor: I skrivande stund Krönika: Katarina Toborn Byggstart för Veterinär- och husdjurscentrum Första spadtaget för Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) på Campus Ultuna, i Uppsala, markerade i slutet av oktober start för ett av landets större och mer komplexa byggprojekt. VHC blir en kunskapsmiljö i världsklass som ytterligare stärker SLU:s tätposition inom veterinärmedicinsk och husdjursvetenskaplig forskning, sade rektor Lisa Sennerby Forsse. SLU ansvarar för landets forskning och högre utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap. En av SLU:s större utmaningar är att långsiktigt förvalta befintlig kunskap samtidigt som kompetens och kapacitet för att angripa nya frågeställningar ska finnas tillgängliga med kort varsel. Lyckad forskning slutar med att ny kunskap tillförs samhället. VHC innebär att samhället får ännu bättre utväxling på de forsknings- och utbildningsinsatser SLU utför, sade Lisa Sennerby Forsse. Att skapa en byggnad där djursjukvård, forskning och utbildning kan pågå samtidigt innebär en komplexitet som ställer stora krav på problemlösningsförmåga. VHC är det största byggprojekt Akademiska Hus genomfört både beträffande yta och investeringskostnad. Utan en bra dialog och ett gott samarbete med den blivande hyresgästen vore ett sådant här projekt ogenomförbart, sade Hans Antonsson, regiondirektör på Akademiska Hus. VHC medför att större delen av de 500 anställda vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap kan flytta från flera separata lokaler i Uppsala till gemensamma faciliteter. I och med flytten minskar avstånden mellan forskare, lärare och studenter väsentligt. VH-fakulteten studerar framförallt husdjurens liv och hälsa. De nya faciliteterna är centrala för att vi ska nå vår vision om ett hållbart nyttjande av djur, sade dekanus Kerstin Svennersten Sjaunja. Carl Blomgren NOTISER foto julio gonzalez En skål för första spadtaget för Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) av, från vänster i bild, Kerstin Svennersten Sjaunja, dekanus på VH-fak, Mia Runnérus, direktör på Universitetsdjursjukhuset, Hans Antonsson, regiondirektör på Akademiska Hus, rektor Lisa Sennerby Forsse samt Anders Danielsson, vd för Skanska Sverige. Mikael Jansson blivande redaktör RESURS NR december Ansvarig utgivare Tina Zethraeus, Redaktionsansvarig Katarina Toborn, Redaktör Mikael Propst, Bildredaktör/form Julio Gonzalez, LOKALREDAKTÖRER Alnarp Anette Neldestam, Skara Vanja Sandgren, Umeå Susanne Sjöberg MEDARBETARE I DETTA NUMMER Richard Hopkins, kommunikationsavdelningen, Daniel Lundberg, Mikael Lundgren, Lisa Sennerby Forsse Papper Artic Paper Munken Lynx 120 g Tryck Gävle Offset AB, 2010 Omslag Foto Nora Adelsköld KOMMUNIKATIONSAVDELNINGEN Box, 7077, Uppsala ISSN: Mentorer och adepter möttes i Alnarp Att öka kontakten mellan organisationer, företag, forskare och studenter är syftet med Partnerskap Alnarps mentorsprogram. Startskottet gick på höstmötet i november vid SLU Alnarp. En professionell mentorskonsult fanns på plats. Vid tidningens pressläggning hade cirka 25 företag anmält sitt intresse, enligt Dave Servin, koordinator för Partnerskap Alnarp, och han väntar sig att ett 40-tal intressenter kommer att finnas innan året är slut. Mentorn kommer från ett partnerföretag, eller från SLU, adepten är en student vid lantmästar-, trädgårdsingenjörseller hortonomprogrammet. Genom matchning från anmälan till programmet träffades mentor och adept för första gången på höstmötet. Projektet löper ett år, men med begränsade gemensamma aktiviteter. Mentorskapet bygger på att adepten i första hand tar egna initiativ för att hålla mentorskapet levande. Adeptens uppgift är också att inventera möjliga aktuella problemställningar som kan utvecklas till projektidéer inom företaget och skriva en kort rapport kring detta. Förväntade fördelar för mentorn är bland annat en förbättrad kontakt med intresserade studenter, med möjlighet att få eventuella problem belysta i projekt eller examensarbeten, ett breddat rekryteringsunderlag och en ökad förståelse för och insikt om hur unga studenter i dag tänker. För adepten innebär mentorprogrammet förbättrade kontakter med företag och omvärld, naturlig källa till kurser, projekt och examensarbeten, kontakt med möjlig framtida arbetsgivare, naturlig kontakt för att engagera företag vid studentaktiviteter samt en möjlighet till personlig utveckling. Anette Neldestam TIPSA REDAKTIONEN 2 resurs@slu.se «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 3

3 NOTISER NOTISER NYA PÅ JOBBET Annika Sagbrant administrationskoordinator Kommer närmast från? Jag kommer närmast från SLU:s lönefunktion, där jag varit lönechef i tre år. Innan dess var jag anställd på ett privat företag i Stockholm. Bakgrund Jag är född och uppvuxen i Funbo, utanför Uppsala, där jag nu även bor med man och två barn. Jag har arbetat inom personal- och löneområdet i 15 år. Förväntningar på jobbet Jag är ju bekant med delar av SLU sedan tidigare, men i den här rollen kommer jag i kontakt med mer övergripande universitetsfrågor, som inte ingick i min tidigare tjänst. Jag ser fram emot att arbeta nära universitetsdirektörerna och hoppas kunna utgöra ett bra stöd för dem. I och med den nya rollen kommer jag också att bredda mina kunskaper inom området, vilket ska bli jättekul. Fritidsintressen Jag är en sportintresserad tjej som gärna umgås med familj, släkt och vänner på fritiden. För stunden är jag med i ett veterangäng som kör lite handboll bara för skojs skull, vilket är riktigt, riktigt roligt. Men när det väl är matchdags kan ingen av oss lägga bort viljan att vinna, även om man kanske hanterar den på ett bättre sätt nu Tuija Hilding-Rydevik ny föreståndare på CBM från 1 januari Kommer närmast ifrån? MKB-centrum, Stad och land, SLU sedan 2006, innan dess från ett nordiskt forskningsinstitut, Nordregio, finansierat av Nordiska Ministerrådet (8 år). Bakgrund Jag har biologi, kemi, matematik och finska i min grundutbildning från Stockholms universitet. Jag skrev den första doktorsavhandlingen om MKB (miljökonsekvensbeskrivningar) i Sverige, vid KTH, År 1997 blev jag oavlönad docent i ämnet kulturteknik vid KTH. Min forskning har sedan 1984 handlat om planering och miljöfrågor samt miljökonsekvensbeskrivning. Jag sitter sedan 2004 i regeringens rådgivande expertkommitté för slutförvar av kärnbränsle. Förväntningar på jobbet Jag ser fram emot att tillsammans med alla kompetenta medarbetare på CBM utveckla verksamheten. Livliga, levande och innovativa diskussioner är jag övertygad om att vi kommer att ha och att de kommer att bidra till utveckling av en fruktbar inter- och transdisciplinär verksamhet. Vi ska tillsammans lägga nya perspektiv på biologisk mångfald och dess samhälleliga hantering och förvaltning. Fritidsintressen Jag sjunger i kören Art Song som bland annat åker runt och sjunger i kyrkor. Har nyligen börjat måla akvarell, cyklar och tycker om att hugga ved. Förutom allt som har med familj, hus och trädgård att göra. Sara Brännström, samverkanskoordinator Kommer närmast från? SVA där jag forskat om smittspridning och vektorpotential hos röda hönskvalster. Disputerade i april Bakgrund Jag är född i Lund men uppvuxen i Katrineholm i Södermanland. Min familj består av man, två barn och en hund. Började plugga till husdjursagronom på SLU Jobbade sedan i två år på HUV-fågel på Funbo- Lövsta i ett forskningsprojekt med målet att utveckla vaccin mot koccidios hos slaktkyckling. Förväntningar på jobbet Det ska bli väldigt roligt och spännande att få vara med att utveckla SLU:s samverkan på en övergripande och strategisk nivå. SLU bedriver mycket framgångsrik och intressant forskning som är viktig att nå ut med till en bred publik. I mitt tidigare jobb engagerade samverkansfrågor mig väldigt mycket så det känns kul att få ägna mig åt det på heltid! Fritidsintressen Jag umgås med min familj och mina vänner. De senaste åren har mycket tid gått åt till renovering av vårt hus. Jag tycker om att vara ute i naturen och har en särskild förkärlek till vackra Österlen där jag spenderat många somrar. Brukar också besöka västkusten varje sommar. Nya funktionschefer på SLU-biblioteket Sedan årsskiftet har SLU-biblioteket tre nya funktionschefer som speglar den nya organisationen. Marie Malmi har tidigare arbetat som bibliotekarie och LRC-ansvarig vid Skogsbiblioteket i Umeå men är nu funktionschef för området Informationskompetens, lärandemiljö och kundmöte för hela SLU-biblioteket. Nya funktionschefer är också Malin Persson, Vetenskaplig informationsförsörjning och Staffan Parnell, Vetenskaplig kommunikation och utvärdering. Ny masterutbildning i unik form I augusti startade det nya masterprogrammet Food Innovation and Market vid SLU. Som enda utbildningsprogram vid SLU ges det på distans. Under första läsåret träffas vi tre gånger, men i övrigt bedrivs utbildningen på distans. Det ger studenterna möjlighet att bo kvar hemma med familjen och kanske jobba samtidigt, säger Anne Algers, programstudierektor. Intresset för utbildningen har varit stort och alla höstens platser är fyllda. Utbildningen fokuserar på produktutveckling och affärsutveckling av livsmedelsprodukter med hänsyn till miljö, hälsa och etik i ett globalt perspektiv. Exempel på produktutvecklingsidéer som studenterna arbetar med är mat till undernärda barn, bantningsprodukter, saffransbaserade produkter och ekologisk fruktdryck. Den globala dimensionen är primär för livsmedels branschen. Detta avspeglas i utbildningen dels genom de utländska studenterna som kommer från tio olika länder, dels genom det Afrikasamarbete som är påbörjat och utvecklas. I Afrika är frågan om livsmedelskvalitet angelägen. Vi har fått Linneaus-Palme-medel för utbildningssamarbete med Jomo Kenyatta University of Agriculture and Technology (JKUAT) i Kenya, säger Anne. Anne Algers Hittills har man träffats i planeringsutbyte, men goda förhoppningar finns till utökat lärar- och studentutbyte. Kanske kan ett bilateralt avtal komma till stånd, som ger deras studenter avgiftsfria studier hos oss. Men våra studenter skulle också kunna åka dit och jobba med produktutveckling i masterprojektet. Det skulle bidra till globalisering av utbildningen. Förutom det globala utbytet är utbildningen formad i nära relation till livsmedelsnäringen, man har försökt matcha deras och studenternas behov på bästa sätt när utbildningens innehåll utformades. Vi hoppas att det samarbetet kan utvecklas ännu mer i framtiden, säger Anne Algers. Li Gessbo Mastceller påverkar många sjukdomar Mastceller är en sorts vita blodkroppar som finns i flera av kroppens vävnader, men extra rikligt i t.ex. hud, lungor och mag tarmkanal. De är mest kända för att bidra till skadliga allergiska reaktioner och kan försämra sjukdomsförloppet vid t.ex. cancer, reumatism, ms, hudinflammationer och åderförkalkning. Men även positiva effekter har kunnat påvisas, t.ex. att mastceller skyddar kroppen mot ormgift och mot vissa typer av infektioner. Sara Wernersson vid SLU i Uppsala har visat att mastceller innehåller enzymet kymas, som skyddar mot allergi och astma. Tillsammans med svenska kollegor har hon också funnit att kymas kan skydda mot allergisk luftvägsinflammation (som liknar astma) genom att förhindra produktionen av en typ av antikroppar som orsakar allergi, så kallade IgE-antikroppar. Kymaset verkar skydda mot allergi genom att bryta ner de immunreglerande proteiner som kallas cytokiner. Med denna och annan nyvunnen kunskap hoppas mastcellsforskarna i framtiden kunna skräddarsy sjukdomsbehandlingar som använder sig av en viss egenskap hos mastcellerna. Mer information: Sara.Wernersson@afb.slu.se, Kymas från mastceller antas skydda mot inflammation vid kvalsterallergi genom att de har sönder de immunreglerande cytokinerna. Bild: Sara Wernersson Avgifterna ger oss ett nytt läge Personer från länder utanför EU/EES utgör i dag en majoritet av studenterna på SLU:s masterprogram. Nästa år införs avgifter för dessa studenter. Resurs frågade prorektor Lena Andersson-Eklund om hur SLU ska hantera de förändringar som avgifterna innebär. Vad tror du att de nya avgifterna kommer att innebära för SLU med tanke på universitetets satsning på internationalisering? SLU har successivt byggt upp studentunderlaget till vårt stora utbud av masterprogram sedan den första antagningen Nu i höst registrerades drygt 270 nya studenter på masterprogrammen och, trots en ökande andel svenska och europeiska studenter, kommer en majoritet fortfarande från länder utanför EU/EES. Nästa år måste vi ta ut höga avgifter och det innebär förstås att antalet studenter från länder utanför EU/EES kommer att sjunka drastiskt. Det är tråkigt eftersom de definitivt är viktiga för vår internationalisering på hemmaplan, till exempel för kursutbud, vidgade vyer och mångfald på SLU. Som tur är har vi nästan 400 inresande utbytesstudenter per år, viket motiverar oss att fortsätta med internationellt inriktad utbildning på engelska. Varken utbytesstudenter eller doktorander påverkas av avgifter. Avgifterna ger oss ett nytt läge, men innebär inte ett dråpslag för SLU:s internationalisering. Hur ska SLU gå tillväga för att hantera denna förändring? Vi ska arbeta aktivt med internationell rekrytering i vid bemärkelse. Det gäller att utveckla utbildningsutbudet, erbjuda bra administrativ service och väl fungerande campus. Vi ska också vara mycket aktiva och medverka i stipendieprogram, nätverk och i bra samarbetsavtal. Och så ska vi kommunicera de fantastiska möjligheter som finns när man studerar på SLU. Vi är med i nationella nätverk för att marknadsföra Sverige som utbildningsland, men vi ska också göra egen riktad marknadsföring. Vi har tillsatt ett universitetsgemensamt rekryteringsråd som jobbar med att ta fram en treårig handlingsplan för rekryteringsarbetet. Vilka studenter kommer SLU främst att satsa på när det gäller den internationella rekryteringen? Jag tror att vi ska satsa på att rekrytera olika studentgrupper, till exempel utbytesstudenter från Europa och Nordamerika, free-movers från Europa, stipendiefinansierade studenter från tredje land, studenter från finansierade samarbetsavtal och free-movers från några länder utanför EU/EES. Vilka länder som ska prioriteras återstår att bestämma. Vad blir den största utmaningen för SLU? Den största utmaningen är nog att göra SLU känt både inom landet och internationellt! Marie Halling 4 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 5

4 AKTUELLT AKTUELLT SLU deltog i Innovation in Mind Text Anette Neldestam foto H. K. Schüssler Webb allt viktigare som arena För verksamheten inom fortlöpande miljöanalys är webben den avgjort viktigaste kanalen. Webb ger möjlighet att presentera stora mängder information på ett överskådligt sätt. Flera hundra deltagare skannade horisonten inom forskning och innovation på konferensen Innovation in Mind see the new connections expand your way of thinking!, succén från i fjol, som åter hölls i Lund i mitten av november i år. Universiteten är guldgruvor när det handlar om innovation, spetsforskning och internationella nätverk. Alldeles för många människor saknar dock en koppling till universiteten. Genom konferensen vill Lunds universitet, som var värd för konferensen, stimulera till en ökad dialog och nya kontakter med människor utanför akademin. Det handlar om miljöteknik, medicin, livsmedel och informationsteknik och det händer mycket och snabbt inom dessa områden. Allt från nya energiformer, nya material, individanpassade mediciner till livsmedel med hälsofrämjande åtgärder. Konferensen bjöd på en slags guidad tur genom det allra senaste inom olika områden. Det handlar om att skaffa sig kunskap, förståelse, perspektiv, insikter och nya kontaktpersoner som kan leda till nya idéer och innovationer. LTJ-fakulteten deltog vid konferensen genom att uppföra två lysande växthus mitt på Lundagård i kombination med ett seminarium om LED. Inne i växthusen fanns det senaste inom belysningsteknik och Plant in Pods (ett slags skydd som enkelt kläs på växten, försluts med en dragkedja och förankras i kruka eller direkt i marken, för övervintring av subtropiska växter) att beskåda (se bilder). Globalt sett görs det enorma investeringar i att utveckla och föra affärsmässig vinst av den framväxande halvledartekniken. Några av de hetaste områdena är solceller och LED. För växthusnäringen finns stora möjligheter med kvalitetsinriktad förnyelse, bland annat genom att styra växternas utveckling med dynamiskt anpassat ljus. Det handlar om att utveckla mer värdeskapande odling och samtidigt spara energi. Genom seminariet ville forskare från SLU Alnarp, Nanoteknikcentrum, Stiftelsen TEM och Biologi vid Lunds universitet, bjuda in till och öppna upp för gränsöverskridande samarbete mellan olika kunskapsområden och för givande samspel mellan forskning och innovativ affärsutveckling. << Text & FOTO Carin Wrange Årets Temadag miljöanalys vid SLU i Uppsala hade just webb som tema och det lockade ett 90-tal personer att närvara. Tanken med temadagen är att det ska vara en inspirerande träffpunkt för alla inom SLU. Vi valde denna gång att fokusera på webbens betydelse då den är så viktig för vårt arbete, säger Ann-Katrin Hallin, redaktör med ansvarsområde miljöanalys vid SLU. En framtida webbsatsning är EU-projektet LifeWatch. Det finns stora förhoppningar att det ska kunna knyta samman all slags dataflöde om biodiversitet, både inom Sverige och i övriga Europa. Ulf Gärdenfors, professor vid ArtDatabanken, berättade vid temadagen att Sverige är först ut med att starta projektet Svenska LifeWatch Analysportal som ska presentera stora mängder forskningsdata från institut och universitet. 45 miljoner kronor har anslagits till projektet varav Vetenskapsrådet står för 36 miljoner och SLU resterande belopp. En första version av svenska LifeWatch ska presenteras under 2012 med sikte på full kapacitet Sedan tidigare finns Artportalen.se som nu efter tio års drift har mer än 26 miljoner observationer av sammanlagt olika arter inrapporterade. Varje dag kommer det in cirka observationer av arter till Artportalen.se. Det är ArtDatabanken vid SLU och Naturvårdsverket som tillsammans är huvudmän för portalen. Göran Ståhl, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys, redogjorde för en granskning av SLU:s webbsidor om miljöanalys som har gjorts under året. Av de tillfrågade tyckte 70 procent att webbplatsen var trovärdig men betyget var betydligt sämre när det gällde att hitta rätt på sidan. Endast 10 procent tyckte webben var lätt att använda. Nya grepp Den hårdnande konkurrensen på webben har fått såväl myndigheter som universitet att pröva nya grepp, bland annat sociala medier. Vad det innebär presenterades av Johan Groth och Krister Runebrand från Stelacon. Redan idag använder 65 procent av statliga myndigheter sig av sociala medier, främst Facebook. Oftast ligger inget medvetet beslut eller policy bakom, sade Johan Groth. Fördelarna med sociala medier är att det är en ny väg att nå ut och att det når nya målgrupper. Till nackdelarna hör att man lätt tappar kontrollen över sitt budskap och att det faktiskt kräver resurser för att bli bra. Närvaro i sociala medier kräver ett visst mått av interaktion för att fungera bra. Redan idag har myndigheter som Arbetsmiljöverket valt att lägga mycket av sin webbaserade kommunikation via Facebook istället för på den egna webbplatsen. << Läs om hur Göran Ståhl ser på utmaningarna för SLU:s miljöanalys på sidan 18. Emma Sandström, från Skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå, visade hur hon arbetar med visualisering av framtida landskap vid den interna fomadagen. 6 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 7

5 Genom Europa med Serena UPPSALA Kärleken till en häst fick Renate Larssen att genomföra en osannolik ritt genom Europa. Hon ville till varje pris få med sig sin häst Serena från Syrien hem till Sverige när hon förstod att hon skulle komma in på SLU:s veterinärutbildning i Uppsala. Sista sommaren för Serena. Efter ritten genom Europa fick Renates häst njuta av lugna dagar i hagen. text carin wrange foto privat Renate Larssen bestämde sig för att sommaren 2007 rida hela vägen från Damaskus upp till norra Europa. Det låter som en historia hämtad ur en tonårsroman, men den är alldeles sann! Med sin arabhäst Serena gjorde då 20-åriga Renate en resa som få kvinnor i den åldern skulle våga sig på och klara av. Visst var det ett äventyr, det var jag fullt medveten om när jag bestämde mig för att göra ritten. Samtidigt kände jag att om jag klarar detta ja, då klarar jag allt senare i livet, säger Renate som nu läser sitt tredje år vid SLU:s veterinärprogram. Den 19 juni 2007 lämnade hon och hästen Serena staden Damaskus med siktet inställt norrut. Från Syrien, via Turkiet, Bulgarien, Rumänien, Ungern, Slovakien och Polen tänkte hon ta sig vidare upp mot Sverige och Uppsala som slutmål. även teckenspråk Renates goda språkkunskaper kom väl till pass under vägen, speciellt när hon skulle ta sig över ett antal landsgränser. Hon talar både arabiska, polska, tyska och engelska. När inget annat fungerade tog hon till teckenspråk! Före avfärden hade Renate gjort vissa nödvändiga förberedelser. Hon hade skaffat diverse tillstånd för att få passera gränser framöver samt ordnat ett internationellt tävlingspass till hästen för att kunna föra in henne i Europa. Bland annat krävdes blodprov för att testa om Serena bar på någon otillåten sjukdom. Till utrustningen hörde även inköp av en bra sadel som skulle skona hästens rygg, och samtidigt kunna bära packning i sadelväskor. Det vill säga den lilla packning Renate valde att ta med. Vi reste med extremt lätt packning, Serena och jag. Jag köpte kläder längs vägen och lärde mig laga min utrustning med silvertejp och balsnören. Kartan jag följde hade jag rivit ur en telefonkatalog! Jag hade till en början även en kompass men den tappade jag längs vägen. född hos beduiner När Renate var elva år gammal flyttade hon från Sverige till Syrien med sin mamma som arbetade för ett svenskt företag i landet. Efter flytten fick Renate köpa arabhästen Serena som var uppfödd bland beduiner under karga förhållanden. De hästarna ser inte ut som vi är vana vid i Sverige. De är ganska små och smala men otroligt uthålliga och starka. De tål både värme och kyla samt kan jobba länge utan vatten och foder. Vissa dagar när jag red var det över 40 plusgrader! Under åren i Syrien utvecklade Renate en mycket speciell relation till sin häst. När familjen några år senare skulle flytta tillbaka till Sverige tvingades Renate lämna kvar sin älskade häst. Hon åkte ner till Syrien några gånger under gymnasietiden för att hälsa på sin häst men insåg att hon aldrig skulle ha råd att frakta hem henne via flyg eller lastbil. När jag fick veta att jag hade goda chanser till DAMASKUS att bli antagen till veterinärprogrammet vid SLU växte mitt beslut fram. Jag skulle rida hem Serena. Det tog knappt två månader innan ekipaget nådde fram till Sverige. Renate valde att promenera bredvid sin häst under långa sträckor för att spara på hennes krafter. Red gjorde hon vid de tillfällen då hon behövde färdas snabbare, som den gången i Syrien då två unga män på motorcykel försökte jaga ifatt henne och stjäla hennes reskassa. De till och med sköt efter mig med pistol men min kloka häst lyckades galoppera ifrån dem i den karga terrängen. Trots att rånförsöket kunde ha spolierat hela reseprojektet var det en annan händelse under färden som skrämde Renate mer. Det var när hon överraskades av ett åskväder i Slovakien. Blixten slog ned bara ett 20-tal meter från henne och Serena, där de stod tätt tryckta mot varandra ute i skogen. många ville hjälpa Längs vägen mötte Renate och Serena ett stort antal människor som ville hjälpa dem, oftast med både mat och husrum. För Renate var det viktigast att få vara nära sin häst, vilket gjorde att hon ibland sov i stall eller i någon trädgård. Även skjuts med lastbil och släpkärror tog Renate tacksamt emot. Jag gjorde inte den här ritten för att komma i Guiness rekordbok, så när någon kunde skjutsa oss några mil tog jag alltid chansen. Serena föredrog att åka lastbil med öppet flak, hon klev villigt upp i transporter som de flesta hästar aldrig skulle acceptera. Till och med en låg släpkärra efter en bil tyckte hon fungerade bra. Men när vi i Turkiet fick åka en riktig hästtransport med tak blev hon riktigt skärrad, hon kände sig nog instängd vilket hon absolut inte var van vid. Även sista biten av resan tvingades Serena stå ut med en täckt hästlastbil. Genom Renates polska mormors försorg fick ekipaget skjuts från södra Polen upp till Uppsala. Den 18 augusti 2007 nådde de slutmålet. När Renate tänker tillbaka på sin resa genom Europa tycker hon fortfarande att den är det bästa hon har gjort i livet. Om och när hon får chansen, kommer hon att göra en sådan ritt igen. Framför allt utvecklade jag ett fantastiskt partnerskap med min häst. Vi levde ju ihop hela dygnet och var helt beroende av varandra. Jag kommer aldrig hitta en häst med större hjärta. Aldrig någonsin. Efter den här ritten har jag blivit mycket mer benägen att hjälpa främmande personer som jag möter i vardagen, precis som jag själv fick hjälp av så många fantastiska människor längs vägen. << Fotnot: När Renate och Serena kom fram till Uppsala valde Renate att pensionera sin häst från vidare strapatser. Serena fick leva tre lugna år i Sverige, innan hon i augusti 2010 fick sluta sina dagar, nära 28 år gammal. 8 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 9

6 Exotisk jul vid excellenscenter En av Europas främsta miljöer för växtbiologisk forskning ligger i Umeå. Umeå Plant Science Centre (UPSC) är ett center of excellence, som genom åren belönats med utmärkelser som världsledande inom sitt område och för bästa forskningsmiljö. På UPSC arbetar cirka 170 personer från världens alla hörn och mer än 35 nationaliteter finns representerade. Resurs besökte centret för att fråga några av de utländska forskarna om deras arbete vid UPSC och om hur de ser på julfirandet i Sverige som de snart får vara med om. Text Susanne Sjöberg FOTO MIKAEL LUNDGREN Bo Zhang Från: Qimen i Kina Till Umeå: våren 2008 Bo Zhang har varit postdoc på UPSC sedan 2008 och arbetar i den grupp som leds av FD Hannele Tuominen. Vi arbetar med det som kallas programmerad celldöd, och vi är mest intresserade av de molekylära processer och mekanismer som styr utvecklingen av xylemceller som leder vatten i trädstammarna och vedens struktur. Mitt arbete fokuserar på en tidigare okänd gen som kan vara en av de gener som reglerar programmerad celldöd och jag försöker komma på hur den här genen påverkar vedbildningen i stammen. På UPSC kommer nog lokalerna där Bo Zhang arbetar att lysa en del under julhelgen. Han förklarar varför han inte planerat något särskilt inför julen: Eftersom vi inte firar julhögtiden hemma i Kina så har jag själv inga traditioner för det. Jag kommer nog att jobba en del, men även vara hemma med min fru. Vi ska förstås också försöka hitta på något kul för att fira helgen, men ännu vet vi inte vad. Sergey Miroshnichenko Från: Kiev i Ukraina Till Umeå: i april 2009 Sergey Miroshnichenko som läst molekylärbiologi och biokemi i Kiev har hunnit med att arbeta som postdoc i Tyskland innan han 2009 anlände till Umeå och UPSC. Här arbetar han med vedbildning och lignocellulose tillsammans med professor Björn Sundberg. Huvudspåret i vår forskning är att förstå de biokemiska processerna som pågår när veden i träden bildas och hur dessa processer är styrda. Mitt intresse ligger i att förstå hur cellernas struktur, det så kallade cytoskeletet, fungerar i den viktiga processen då cellulosa bildas. Därför är jag mest intresserad av samspelet mellan strukturer i cellen och bildningen av ny cellulosa. Inom den ortodoxa kyrkan firar man inte jul som vi i december. I den gregorianska kalendern, som de följer, infaller julen istället den 7 januari och Sergey konstaterar glatt att han därför har chans att fira jul två gånger Jag stannar i Umeå under juldagarna för att se hur julen firas här och hoppas kunna njuta av både julmarknad och snö. Eller ännu bättre vore att få vara med om norrsken, det vore en perfekt julklapp för min del! Det är vanligare att fira nyår än jul i Ukraina och det tänker Sergey göra genom att åka hem till Ukraina och föräldrarna över nyåret. Där väntas mycket mat på borden. Sergey Miroshnichenko berättar att de i Ukraina har en gammal tradition att laga tolv olika maträtter på julafton, en symbol för de tolv apostlarna. 10 «RESURS 5.10 Tiberia Pop Från: Cluj-Napoca i Rumänien FORSKNING Till Umeå: i juni 2010 Tiberia Pop står i ett av UPSC:s många laboratorier och förbereder prov för PCR-analys (Polymerase Chain Reaction). Hon har kommit till Sverige som doktorand genom ett EUstipendium och stannar i åtta månader. Tiberia Pop hade läst om UPSC, som beskrevs som en mycket bra forskningsmiljö och ville därför komma till Umeå. Jag trivs mycket bra här. Jag jobbar i professor Catherine Bellinis grupp med backtrav och tittar bland annat på dess benägenhet till rotning, berättar Tiberia. I det här projektet studerar vi adventivrötter (rötter som bildas där de normalt inte bildas, till exempel på en gren eller stickling). Vi studerar hur rotbildningen regleras och vi använder backtrav för dessa studier. Backtrav är en modellväxt för studier av växtmolekylärbiologi och syftet här är att identifiera de gener som kontrollerar bildningen av adventivrötter. När frågan om julfirande kommer upp säger Tiberia spontant att det är hennes favorittid på året. Då hinner man umgås med släkt och vänner och äta gott tillsammans. Det här året blir förstås helt annorlunda eftersom jag inte åker hem till Rumänien. Jag vill stanna här och känna på den svenska julpulsen, säger hon och berättar att hennes mamma kommer till Umeå för att fira julen med henne. En hel del traditionell rumänsk mat kommer att lagas, som kåldolmar, fyllda ägg och saltkringlor. Men Tiberia har även planer på att ordna en internationell julmiddag i Umeå där flera kan bidra med sina speciella julrätter att umgås kring. Ken Keefover-Ring Från: Boulder i USA Till Umeå: i oktober 2010 Ken Keefover-Ring har bara varit två knappa veckor i Umeå när vi träffas på UPSC för att höra lite om hans arbets- och julplaner här i Sverige. Han berättar att han gjorde sitt avhandlingsarbete vid University of Colorado i Boulder och att han närmast kommer från en tvåårig tjänst vid University of Wisconsin i Madison. På UPSC arbetar Ken med att titta på försvarsämnen i asp och en speciell grupp, så kallade salicylater som är osmakliga eller giftiga för många potentiella skadegörare. Fyra salicylater som skapar resistens är kända sedan länge, men i min grupp, som leds av FD Benedicte Albrectsen, har det hittats ytterligare nya som är bioaktiva och verkar bättre lämpade för att känna igen specifika genotyper av aspar. Vi hoppas att de nya salicylaterna kan ge oss insyn i biosyntesen av de ämnen som skapar resistens i aspar mot växtätande insekter. Min huvudsakliga uppgift i projektet är att göra de metaboliska analyserna, karakterisera aspgenotyper och studera dynamiken av försvar hos olika genotyper av aspar som respons på olika sorters biotisk skada. Eftersom Ken nyligen har anlänt till Sverige har han inte hunnit planera särskilt mycket inför julen och inte heller haft tid att fundera på vad han kommer att sakna, förutom familjen förstås. Men han är mycket nyfiken på vad de svenska jultraditionerna innehåller. FAKTA Umeå Plant Science Centre bildades 1999 i ett samarbete mellan institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU och institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet. Tidningen The Scientist publicerar varje år resultatet från en undersökning bland postdoc-forskare inom livsvetenskaperna, och UPSC har inom flera kategorier hamnat på listan för tredje gången när det gäller bästa miljö för postdocs. RESURS 5.10» 11

7 PORTRÄTTET PORTRÄTTET Han sammanför vetenskap och religion Vi behöver en ny syn på vetenskap och religion. Tillsammans kan de bidra till mänsklighetens och jordens bästa, menar Hans Liljenström. Därför är han, förutom sitt arbete som forskare vid SLU, engagerad i ett forskningscenter där man bland annat samtalar om vetenskap och religion. Det har resulterat i en nyutkommen bok. Text Katarina Toborn FOTO GABRIEL LILJENSTRÖM Hans Liljenström är professor vid Energi och teknik, där hans huvudsakliga forskningsområde är systemanalys och matematisk modellering av biologiska nätverk. Han har alltid varit intresserad av biologi och fysik. Därför var det naturligt att han valde att utbilda sig och arbeta inom de områdena. Men hur går frågorna om religion ihop med det vetenskapliga tänkandet? Jag är intresserad av att förstå livet ur olika synvinklar, säger Hans. Jag vill förstå de stora sammanhangen i tillvaron. Det har fört mig utanför vetenskapens gränser. MÄNNISKAN OCH HENNES OMGIVNING Efter studier och arbete på KTH kom Hans så småningom till SLU där han forskar på olika typer av biologiska nätverk, vilket även innefattar hjärnans nervcellsnät. Hans är intresserad av relationen mellan människa och natur, hur människan uppfattar och handskas med naturen, hur hjärnan och medvetandet samspelar med sin omgivning. I fysiken och i systemanalysen ser Hans att det finns likheter mellan system på olika nivåer. Att koppla ihop olika skalor och nivåer är en av de största utmaningarna i all vetenskap. Att se samband mellan makro och mikro där kommer också relationen mellan människan och hennes omgivning in. GRUPP FÖR FÖRDJUPADE SAMTAL Forskningscentret Agora for Biosystems, som Hans är föreståndare för, utvecklades ur en doktorandkurs inom teoretisk biologi, med frågor om livets ursprung och utveckling, och om hjärnan och medvetandet. Det är svåra problem att hantera inom enskilda institutioner. Vi kom fram till att ett tvärvetenskapligt forskningscentrum skulle behövas och skapade Agora. Agora skulle dels vara en mötesplats för teoretiker och experimentalister inom biovetenskaperna och dels en mötesplats för dialog mellan vetenskap och samhället i övrigt. Sigtunastiftelsen blev en värdefull partner och tillsammans med dem håller Agora ett par symposier per år för allmänheten. Vi har nu också bildat en liten samtalsgrupp för dialog kring världsbild och livsåskådning. DIALOG ÄR ETT VIKTIGT VERKTYG De är nu nio personer med olika intressen och yrken som träffas två gånger i månaden för att samtala om naturvetenskap och religion. Ett resultat av samtalen är boken Bortom tro och vetande. Först hade vi tänkt skriva en debattartikel tillsammans, men det var svårt att enas om en gemensam syn och att skriva kort och koncist. Därför skrev vi istället varsin artikel som vi samlade i boken. Hans kan inte nog poängtera vikten av dialog för ökad förståelse. Dialog är ett viktigt verktyg för att mötas och få en djupare insikt om oss själva och vår omgivning. En dialog om de stora frågorna är ett bättre alternativ till den förenklade och polariserade debatt som ofta förs mellan företrädare för vetenskap och religion. HELHETEN ÄR MER ÄN SINA DELAR Hans menar att det är en trend överallt att bli mer specialiserad och att man därmed missar helhetsperspektiven. Det är viktigt att sätta in forskningen i ett större sammanhang. En kurs i vetenskapsfilosofi borde till exempel vara obligatorisk när man doktorerar. Om man ser att man ingår i ett större sammanhang relaterar man till sitt arbete på ett annat sätt. Hans belyser med en anekdot: Två personer sitter och hamrar på varsin bräda. En tredje person kommer förbi och undrar vad de gör. Jag slår i en spik i en bräda, säger den ene, medan den andre svarar: Jag bygger en katedral. Varken vetenskapen eller religionen räcker var och en för sig för att ge en helhetsförståelse. Istället kan de komplettera varandra. Själv har Hans en religiös över- >> 12 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 13

8 FORSKNING tygelse men tillhör inte någon religion. Närmast är Einsteins tankar om en kosmisk mening i tillvaron. Jag är uppvuxen i svenska kyrkan men har stor respekt för andra religioner. Diskussionen om religion förs oftast på ett västerländskt plan, men det österländska tänkandet ligger faktiskt många gånger närmare modern vetenskap. Metoderna för att nå kunskap inom vetenskap och religion är likartade, enligt Hans. Båda bygger på en kombination av teori och praktik, och man prövar sig fram till det som fungerar bäst. I bästa fall. Men detta gäller inte fundamentalistisk religion. Vi pratar här om odogmatisk religion, där man är beredd att gå bortom de gängse föreställningarna. KVANTFYSIKEN ETT PARADIGMSKIFTE Genom kvantfysiken, relativitetsteorin och kaosteorin har vi fått ett helt nytt sätt att se på vår värld. Många använder sig dock av ett gammalt vetenskapstänk som borde vara övergivet för länge sedan. Nu ser vi de negativa konsekvenserna av ett mekanistiskt och reduktionistiskt tänkande. Vi måste handskas med vår natur på ett holistiskt och hållbart sätt ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Själv drar Hans sitt strå till stacken genom att köra miljövänlig bil och äta vegetariskt. Han beklagar att han måste köra bil, men det skulle ta två timmar att åka kommunalt från Vallentuna till Ultuna. ETT EGENVÄRDE I MÅNGFALDEN? Hans är mycket orolig över den minskande biologiska mångfalden. Vi mår bra i naturen och behöver mångfalden där. Men Hans menar att det också kan finnas ett egenvärde i mångfalden. Livet kan ha värde och mening långt utöver vad vi själva kan uppfatta. Vi vill gärna sätta prislapp på naturresurser men det är inskränkt att se på allt utifrån vårt eget perspektiv. Att kunskap är makt är fortfarande ett förhärskande synsätt, men kunskap ger också ansvar. Ju mer kunskap vi har desto större ansvar har vi. << Namn Hans Liljenström Bakgrund Född 24 maj 1956 i Eskilstuna. Studerade teknisk fysik vid KTH och arbetade sedan där som universitetslektor och docent Postdoc vid California Institute of Technology, USA, Kom till SLU 2000, först som gästforskare och sedan professor. Prodekan med ansvar för internationella frågor vid JLT-fakulteten ( ). Gästprofessor vid University of Newcastle, England, och vid Zhejiang University, Hangzhou, Kina Examen Civilingenjör i teknisk fysik, KTH 1982, TeknDr i teoretisk fysik KTH 1987, docent i teoretisk biofysik, KTH Aktuell Biofysiker och professor vid Energi och teknik. Föreståndare för det tvärvetenskapliga forskningscentret Agora for Biosystems i Sigtuna, som sorterar under Kungliga vetenskapsakademin. Aktuell med nya boken Bortom tro och vetande tankar från en dialog, där Hans Liljenström är en av två redaktörer. Familj Bor i Vallentuna med hustrun Ann-Kristin och collien Skye. Har två utflugna söner, Gabriel, 27, och Michael, 24. Fritid Musik, resor, vistas i naturen. Bortom tro och vetande tankar från en dialog Hans Liljenström och Alf Linderman (red.), Carlsson Bokförlag Boken har vuxit fram som ett delresultat av en dialog i den samtalsgrupp som regelbundet samlats under flera år på Sigtunastiftelsen. Nio författare med olika intressen och bakgrunder ger sin syn på förhållandet mellan vetenskap och religion. Inom vetenskapen talar man om att världen antingen är deterministisk eller bygger på slumpen. Men dessa förklaringsmodeller ger inte utrymme för fri vilja eller medvetande. Det behövs något annat för att se meningen i tillvaron. På försöksytan vid Dag Hammarskjölds väg har det vuxit olika grödor under åren 2010 var det majs. Omhuldad försöksyta ger kunskap En unik försöksyta på en av Ultunas åkrar i utkanten av campusområdet har under 56 år gett forskarna ett omfattande material för studier. Text Carin Wrange Foto Michael Kvick Försöket är ett flaggskepp för SLU inom området markvetenskap, säger professor Holger Kirchmann vid Mark och miljö. Det har gett upphov till flest publikationer av alla långliggande fältförsök och bidragit med mycket värdefull kunskap under åren. Holger Kirchmann är huvudansvarig för försöket men många forskare har nytta av de resultat som levereras. Under 2010 och även flera år innan dess har det odlats majs i syfte att studera rötternas bidrag till markens kolförråd. Majsgrödan lämnar ett kolisotopavtryck i marken och majsrötter kan på så sätt skiljas från befintligt markkol. Vad som odlas på försöksrutorna har varierat under åren, det primära är ta reda på hur organiska och mineralgödselmedel samt kombinationen av dessa påverkar markens organiska material och markstrukturen. Dock har forskarna medvetet valt bort kvävefixerande grödor som klöver, ärtor och bönor. HUR MARKEN FÖRÄNDRAS Det var bland annat professor Hans Nömmik, vid tidigare institutionen för skoglig marklära, som i början av 1950-talet tog initiativ till att anlägga försöksytan på en av Ultunas åkrar. Målsättningen var att undersöka hur markens organiska material och struktur förändras när man tillför samma mängd kol men i form av olika organiska gödselmedel. Försöksresultaten har använts för att kalibrera flera olika modeller för kolomsättning i marken. Man analyserar fortfarande förändringar av mängden kol i marken eftersom många behandlingar inte uppnått ett tillstånd av jämvikt. Försöksytan omfattar 60 odlingsrutor med måtten 2 x 2 meter. Totalt är det femton olika behandlingar som tillämpas och det görs i fyra upprepningar. Försöksytan har även en permanent träda där ingen växtlighet alls tillåts. Ogräs som kommer upp rensas bort för hand. Den rutan är vår mest miljöovänliga behandling, säger Holger Kirchmann. INGEN MARKPACKNING Alla de 60 odlingsytorna sköts som en småskalig trädgård med manuell rensning och markbearbetning med hjälp av spade och handredskap. Ytorna har inte utsatts för någon markpackning eftersom inga maskiner körs där. Förutom forskning bedrivs förstås också undervisning på platsen. Ett stort antal studenter vid mark-växtagronomprogrammet har under åren fått följa utvecklingen av olika grödor och gödslingar. Det intressanta är att nya forskningsfrågor dyker upp under arbetet med försöksytan, säger Holger Kirchmann. Just nu ligger vår fokus på hur alven, det jordskikt som ligger under matjorden, det vill säga från 30 till 90 cm djup, har förändrats genom inverkan av rötter och gödsling. Genom klimatfrågan har en bestämning av kolmängden och den mikrobiella omsättningen i alven blivit aktuell. Holger Kirchmann och hans kollegor har sett att gödsling har en positiv effekt på alvens kolinnehåll och förbättrar strukturen i den övre delen av alven. En annan intressant iakttagelse som gjordes nyligen är att den stress som tidigare sågs hos mikroorganismerna efter gödsling med tungmetallrikt rötslam har avtagit. Plötsligt har nedbrytningen av kol åter tagit fart i rötslamsledet. Det behövs försök som löper under väldigt lång tid för att kunna göra den här typen av forskning, betonar Holger Kirchmann. Vi har också ett motsvarande, men mer storskaligt försök vid försöksstationen i Lanna i Västergötland som startades << Följande forskare är verksamma vid ramförsöket på Campus Ultuna: Holger Kirchmann, Olof Andrén, Thomas Kätterer, Gunnar Börjesson och Lorenzo Menichetti på Mark och Miljö, Mikael Pell, Sara Hallin och John Stenström vid institutionen för Mikrobiologi. 14 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 15

9 För 2,5 miljoner blev SLU i år ägare till Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. SLU storägare av mark och byggnader Egendomsförvaltningen är SLU:s egen fastighetsägare. Åkermarken som ingår motsvarar ett av Sveriges större jordbruk. De förvaltade byggnaderna är på totalt kvadratmeter. Text Mikael Propst År 2005 sammanfördes SLU:s jordbruks- och övriga fastigheter till en och samma enhet, egendomsförvaltningen. Här ingår forskningsstationer, försöksparker, stallar och mangårdsbyggnader men även rena undervisningslokaler. Egendomar avyttras och nya tillkommer i snabb takt enheten är en livaktig förvaltare. Just nu pågår 20 olika projekt. De största är etableringen av ett nytt forskningscentrum, nya djurstallar och ett slakteri i Lövsta utanför Uppsala, samt ombyggnation av Brogården i Skara. Forskningscentret, som är på omkring foto julio gonzalez kvadratmeter lokaler, ska bli ett av Europas modernaste för forskning och undervisning på mjölkkor, fjäderfä och gris. Anläggningen blir även tillgänglig för allmänheten. Forskningen kommer att omfatta hela animalieproduktionskedjan, bland annat djurbeteende, stallutformning och foder. Egendomsförvaltningen investerar över 300 miljoner kronor i centret som får en energieffektiv utformning i hållbara material. Självförsörjande på energi Lövsta har sedan tidigare en biobränslepanna, där närproducerad halm, flis och spannmål eldas och kommer dessutom att få en egen biogasanläggning, där gödsel från djuren och gräs från vallarna rötas och blir till biogas. Denna kan användas till att producera el och fjärrvärme, eller uppgraderas till fordonsgas. På så sätt blir man självförsörjande på energi. Invigning sker hösten Vi är det gröna SLU, säger Lars- Morten Vistisen, Lena Blom och Lars-Olov Johansson på egendomsförvaltningen diskuterar en ritning. Olov Johansson, chef för egendomsförvaltningen, med ett leende. Maskiner som vi köper in är till exempel energineutrala. Miljömedvetenheten har funnits ett tag. Förutom den planerade biogas pannan finns redan en motsvarande i drift på Kungsängens gård. Biobränslen används också i Hallfreda/Stenstugu på Gotland och fler biopannor planeras. Dessutom pågår en förstudie kring vindkraft i Lövsta. Egendomsförvaltningen har totalt hektar åker- och betesmark, hektar skog och förvaltar i övrigt totalt 600 hektar övrig mark samt inte minst kvadratmeter byggnader. I år omsätter förvaltningen, enligt budget, 79 miljoner kronor. Överskottet förväntas bli 2,8 miljoner kronor, varav jord- och skogsbruket väntas stå för 1,7 miljoner. Götala årets största köp Det största förvärvet i år var Götala nötoch lammköttscentrum, utanför Skara, som köptes för 18 miljoner kronor. Här bedrivs tillämpade nötkreaturs- och fårförsök, främst inom området utfodring. Götala är en gammal kungsgård med anor från 1200-talet. Vi hyrde och arrenderade tidigare av Hushållningssällskapet. De ville sälja och det bärande argumentet för oss att köpa var för att säkra pågående forskning. För pengarna fick vi stallar, 175 hektar åker och ungefär lika mycket skog, säger Lars-Olov. Ett köp i samma prisklass, för några år sedan, var Hallfreda på Gotland. Vi behövde investera i vår anläggning i Stenstugu och ställa om den till ett modernt jordbruk, då Hallfreda dök upp foto nils blomqvist som en möjlighet. Båda ställena behövde restaureras det var lättare att göra på en gård som Hallfreda utan pågående drift. Byggnader och bete såldes av från Stenstugu för 3,7 miljoner, medan åker och skog behölls. På köpet har SLU nu fått Hallfreda hotell, som dock arrenderas ut. Skogsmästarskolan i SLU:s ägo Ett köp av lite annorlunda art är övertagandet av Skogsmästarskolan och herrgården i Skinnskatteberg i början av året. Köpepriset var 2,5 miljoner men det finns ett renoveringsbehov för 7-8 miljoner kronor. Fastigheten kräver fruktansvärt mycket underhållsarbete. Lars-Olov förklarar att Akademiska Hus, som ägde Skogsmästarskolan med kringbyggnader, ville sälja fastigheterna. Detta ledde självklart till oro för de anställda vid SLU i Skinnskatteberg. I det läget kom egendomsförvaltningen överens med skogsvetenskapliga fakulteten om att ta över anläggningen. Andra köp som avslutats nyligen är köpet av en förrådsbyggnad i Vindeln för 2 miljoner kronor och skog och åker i Funbo-Lövsta för 2,4 miljoner. Största intäkterna på senare tid gav försäljningen av en centralt belägen tomt i Kivik, som inbringade 10,2 miljoner kronor. Det var en donation och det rådde osäkerhet om byggrätt. Men vi fick fram byggrätter och kunde sedan sälja tomten. Universitetet får överskottet, och i fallet Kivik gick pengarna till forskning, säger Lars-Olov. Andra nyligen avslutade försäljningar är trädgårdsdelen i Öjebyn utanför Umeå, som gav 2,5 miljoner, och byggnader i Offer, Ångermanland, för knappt en miljon kronor. << FAKTA SLU har uppdrag av staten att: Förvalta jordoch skogsbruksegendomar som används i utbildnings- och forskningverksamhet. (enl. Förordning 1993:527) Egendomsförvaltningen har uppdrag att: Tillhandahålla forsknings- och undervisningsanläggningar, bedriva jordbruk och fastighetsförvalning. (enl. REB ) Egendomsförvaltningens fastigheter 1 2 Total areal försök Total areal kommersiellt 35 % 65 % Totalt: ha Åker totalt Bete totalt Skog totalt Övrigt totalt Försöksparker SLU snart slakteriägare När slakteriet i Lövsta forskningscentrum invigs den 1 juni nästa år är det en unik händelse. Dels för att många slakterier på senare år har lagts ned i landet och dels att ett universitet är delägare. Huvudman för slakteriet är det gemensamma bolaget Faringe AT AB, som till 75 procent ägs av den lokala charkproducenten Andersson & Tillman och Faringe kött och slakt tillsammans och av SLU till 25 procent. Anläggningen, på kvadratmeter, byggs för 58 miljoner kronor och består av slakterilokaler, med övervåning med insyn för undervisning och studiebesök, samt tvätthall för transportfordon. Bolaget har tagit hänsyn till ljud- och ljusfaktorer som kan påverka slaktdjuren negativt och även prioriterat att djurbesättningar kan avskiljas och hållas isär. Hushållningssällskapet samt veterinärer vid fakulteten för veterinär- och husdjursvetenskap har varit aktiva i utformningen. Det finns ett intrångsavtal för veterinärprogrammet, så att studenterna kan undervisas på plats Totalt: cirka ha 16 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 17

10 AKTUELLT Autonomibeslutet: Diskussioner inom SLU under 2011 I Autonomipropositionen ges en del friheter som vi tror att vi kanske kan använda, säger universitetsdirektör Ulf Heyman. Men inga förändringar är nära förestående för SLU:s del, förutom de anpassningar av regelverket som krävts i och med förändringarna i Högskoleförordningen. Det innebär exempelvis att befordringsgången för den lärare eller forskare som vill söka professur är oförändrad. Däremot kan inga forskarassistenter anställas efter den 30 september nästa år eftersom anställningsformen då inte längre kommer att finnas kvar. Möjligen kan ett nytt kollektivavtal återskapa anställningen. För att genomföra större förändringar kommer det att krävas en genomgripande diskussion, säger Ulf Heyman, och denna diskussion ska föras under Personalorganisationerna har visat skepsis mot Autonomiutredningens förslag, men Ulf Heyman tycker att argumenten är oklara. Han menar att den huvudsakliga skillnaden består i att den yttersta bestämmanderätten har flyttats från statsmakterna till universitetsstyrelsen och att de enskilda medarbetarna i verksamheten knappast kommer att märka några skillnader. Han har också svårt att se hur universiteten skulle kunna upphöra med den så kallade kollegiala styrningen. Det har fungerat bra i tusen år, och det är det som skiljer universitet från institut. Det är på något sätt en av universitetens basala affärsidéer, säger Heyman. Hur formerna för diskussionerna under 2011 ska se ut är ännu inte fastslaget, det kommer att beslutas av ledningsrådet vid ett möte i Umeå i november. Vi ska ta fram ett bra underlag, vi ska söka exempel i omvärlden. Sedan ska det föras en fri diskussion, säger Ulf Heyman. Mikael Jansson Många utmaningar inom miljöanalysområdet Resurs bad Göran Ståhl, vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys (Foma), kommentera några av de utmaningar han ser för SLU:s miljöanalys, i samband med hans tal på Fomas temadag den 27 oktober. Hur uppmuntras den internationalisering av SLU:s miljöanalys som styrelsen efterfrågar? SLU:s miljöanalysråd har avsatt särskilda pengar under 2010 och 2011 för att stimulera miljöanalytiker/forskare att delta mer i sammanhang som påverkar den internationella utvecklingen inom miljöanalysområdet. Ska SLU vara ledande i Europa inom området så behöver vi i högre grad bidra till exempelvis internationella arbetsgrupper som tar fram riktlinjer för miljö samarbeten som IPCC. AUTONOMI I KORTHET Lärosätena upphör att vara myndigheter och får en ny organisationsform. De blir juridiska personer, vilket bl a innebär möjlighet att äga egendom, bilda bolag och stiftelser och äga studentbostäder. Den statliga finansieringen fortsätter, men i form av fleråriga avtal. Regleringsbreven upphör. Lärosätena fortsätter att stå under statlig tillsyn. Offentlighetsprincipen fortsätter att gälla. Personalens och studenternas möjligheter till inflytande tryggas. Varje lärosäte ska ha minst ett kollegialt beslutsorgan med majoritet av lärare och forskare. Studenterna ska vara företrädda på alla nivåer. Personalen blir inte längre statsanställd, men anställningstrygghet och pensionsvillkor ändras inte. Flertalet ledamöter i lärosätets styrelse och ordföranden ska vara externa. Andra ledamöter i styrelsen utses av lärare/forskare resp studenter. Rektor anställs av styrelsen efter intern konsultation inom lärosätet. Högskoleförordningen upphävs, men examensordning och vissa andra regler finns även i fortsättningen som förordning. Akademiska Hus överförs till ett holdingbolag, som ägs gemensamt av lärosätena. Hur kommer SLU att bidra till miljömåls arbetet framöver? Vi befinner oss i ett intressant skede nationellt, där Miljömålsrådet har avvecklats och Naturvårdsverket har fått en utökad samordningsroll. Formerna för detta diskuteras för närvarande och bland annat finns idéer om att knyta vetenskapspaneler till miljömålsarbetet. Den närmaste tiden kommer SLU:s miljöanalysprogram att vara involverade i ett stort antal specialstudier i samband med den fördjupade utvärderingen av miljömålen som ska vara klar till Hur ser du på utredningsförslaget från Formas om att Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet flyttas över till SLU? Om utredningsförslaget blir verklighet är det mycket intressant ur ett miljöanalysperspektiv, eftersom en stor del av den verksamheten handlar om inventeringar och uppföljningar av det slag som vi inom SLU hanterar inom Foma. ANN-KATRIN HALLIN HUR VÄL KAN du dina jultraditioner? Här gäller det att fylla i de saknade orden i en mindre känd dikt av en ytterst välkänd multikonstnär. VågRÄtt 1 se dikt 8 se dikt (två ord) 13 se dikt (två ord) 15 se dikt 16 se dikt 17 Ja, inte äre koa å inte äre soa, månntro he ä en _. 18 skidort i Jämsä, Finland 20 inte vi 21 kompletterar off 22 finns i ägg; se vågrätt norsk förkortning för sportevenemang 25 görs det i vargskog? 27 en av karaktärerna i The Cleveland Show 28 lodrätt 8 satt i traditionell betydelse? 32 står för stora 33 gör önt till ehuru 34 se dikt 35 förstavelse till gram och log 37 polarforsk. John ( ) 39 står för okänd 40 görs det friskt i bierstube? 41 vågrätt 22 & var denna version av lodrätt 19 (med vågrätt 22 & 51) 48 se dikt (tre ord) 50 se dikt 51 Pompe t.ex.; se vågrätt musikaliskt intervall 54 kommer efter cd 56 svensk idoltrio 58 hon har namnsdag på julafton 59 se dikt (två ord) 62 är såväl kemi som beryllium 63 _ Hooker (tv-serie) 65 se dikt (två ord) 67 cinta lagi (2006) 69 där Napoleon satt 70 slår man i (förk.) 71 nmanröf sneraujvretni 72 radar upp i Unix 73 Derek eller Hansson 75 ärftlighetsenheten 77 dog av arsenikförgiftning? 78 se dikt 81 se dikt 82 se dikt (två ord) 85 se dikt (två ord) 86 se dikt (två ord) LodRÄtt 2 guldmyntsboktitel? (två ord) 3 Tolk- & översättarinstitutet 4 var lodrätt 19 5 Кит Мэттью, американский хоккеист 6 smeknamn för både Maria Langhammer och Mattias Eklundh 7 på Strömstadsbåt 8 se dikt 9 höjd inom typografi 10 säljer glutenfria produkter 11 hårdrocksband 12 se dikt Lustspel 14 diktens titel (två ord) 60 Återvinningsindustriernas 16 tennbet. egen beteckning 18 se dikt 61 samlingsnamn på B.B. Kings 19 diktens upphovsman och Ray Charles musikstil 21 vattenhålet 62 presens av vara enligt 24 se dikt (två ord) Mojoten 26 Misérables (Hugo, 1862) 64 arkitektonisk stilart 28 se dikt (fyra ord) 66 riskabel 29 Calvin Kleins monogram 68 se dikt 30 EG på eng. 74 ritade Mannen som gör vad 31 författaren Lawrence honom faller in (1902) 36 postkod för Pennsylvania 76 Europeiska ungdomsparlamentet i kortform 38 visar avsky med eftertryck? 40 Svenska och äfventyr 77 som för tysk; se dikt (Strindberg, ) (omvänt) 42 My hovercraft is full of! 79 plats där dikten (Monty Python, 1970) utspelar sig 43 färgkodning inom digital-tv 80 ball (vitt klot i biljard) 45 Bos taurus (fem.) 82 Karolinska sjukhuset kort 46 helikopterbet. 83 lite nickel i Nicaragua? 47 Limited Military 84 Kung _ Panda (2008) Utility Assessment (förk.) 49 do _ mi 53 möjl. 55 This is how it (Veronicas) 57 mangan, neon, berkelium och radon 59 vått mått kort av dl I dikten till höger återfinns krysskoordinater som leder dig till rätt del av korsordet med övriga ledtrådar löses som vanligt. Lycka till! KORSORD Vill du vara med och tävla om ett fint pris? Hitta det rätta svaret, diktens sista ord, markerat med ett streck här ovan. Skicka in det till Resurs, Box 7077, Uppsala eller resurs@slu.se. En försenad julklapp i form av en vacker träskärbräda står på spel! Vi behöver ditt svar senast 24 januari NÄRA ANSLUtNINg I Resurs nr gällde det att navigera rätt bland SLU:s orter, med eller utan bildhjälp. Den saknade orten och därmed den rätta lösningen var ALNARP och bland de inskickade lösningarna drogs vinnaren Anders Fredholm, Kungl. skogsoch lantbruksakademien. Grattis! Lodrätt 14 V48 sakta glider V15 V86 V13. Se V1 kläder V85 sidor och jag sitter där allt med min L8. Och V34 se L18 L14 den glider V15 i värmen Och se L28 bakom skärmen Och tittar V15 V86 V78 Då får jag se L18 liksom L14 den börjar rucka Och V34 V34 se V59 vi liksom ut ur V12 där får jag se det viker undan sig liksom V81 bladet uti boken där sig står och sisan sasans pluskan karl. Ur V1:en ser jag plötsligt V16 upp en liten V82 L68 tittar opp, L68 tittar ur, L68 V50 fram, L68 V50 dit L68 V50 hit. L68 V50 fram mot luckans kant, L68 är en sådan V65! Och se V8 L24 och L68 har V12 (obest. form) i hatten. Jag tyckes dock räd-l77 i hans ögon läsa, det droppar och det droppar från hans näsa. L68 öppnar V78:n så försynt och säger så till mig I det L68 sträcker handen sin mot mig och säger L68 som så:. 18 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 19

11 NOTISER NOTISER Ny e-postadress för personalen Samtliga anställda vid SLU kommer att få en förenklad e-postadress av typen Förändringen beräknas vara genomförd den 1 december IT-chefen Stefan Edholm förklarar varför: Det finns flera skäl till förändringen. Det viktigaste är att SLU ska uppfattas som en enhet, vilket också är en slutsats som förstärks av KoN-rapporten. Detta är ett led i ett flertal förändringar som görs för att stärka SLU:s identitet. En liknande förändring har redan genomförts på SLU:s hemsida. Eftersom institutioner byter namn och slås ihop med jämna mellanrum blir det väldigt rörigt att hantera alla subdomäner. SLU har idag cirka 400 subdomäner registrerade och många har fått flera nya e-postadresser genom åren. Det nya identitetsprojektet, som så småningom kommer att ersätta Ansti, kommer att skapa automatiska e-postadresser för nyanställda i framtiden, vilket också förenklas genom denna förändring. Många myndigheter i Sverige inför eller planerar nu en standard av typen fornamn.efternamn@myndighet.se. Flera andra universitet har redan genomfört detta. Vildsvin på gott och ont Trots duggregn och snålblåst sökte sig fjorton tappra personer till en oktobervisning i Kunskapsträdgården, Ultuna. Där fick de höra Gunnar Jansson, forskare och docent i viltekologi vid SLU:s forskningsstation Grimsö, berätta om vildsvin på gott och ont. Vildsvinsstammen i Sverige växer fort. Trots en liberal jakt har vi en tillväxt på 30 procent per år. Under år 2009 sköts djur, det är i samma storleksordning som älgjakten, sa Gunnar Jansson. Vildsvinen utrotades i Sverige på 1700-talet, men återinfördes som hägnat vilt under 1900-talet. Rymlingar från hägn har gett upphov till dagens stam, som forskarna beräknar vara nästan djur. Djuren finns framför allt i de södra delarna av landet. Med en stam på nästan djur är det ofrånkomligt att människor stöter på djuren. Man behöver inte vara mer rädd för ett vildsvin än för andra stora djur. Man ska dock vara försiktig med skadade vildsvin, till exempel vid eftersök av trafikskadade djur, säger Gunnar Jansson. Vildsvinen orsakar skador både inom jord- och skogsbruket. Inom jordbruket handlar det framför allt om att de böjer ner säden, äter av grödan och bökar runt. Gunnar Jansson berättar att Jordbruksverket gjort en enkät som visar att gunnar jansson vildsvinen i Södermanlands län kostar samhället 17 miljoner kronor. Tyvärr har samhället inga mål vare sig på lokalt plan eller på riksplanet om hur vi ska förvalta vildsvinen. Samhället borde sätta ner foten och tala om hur vi vill ha det, sen kan man arbeta mot det målet, säger Gunnar Jansson. foto carin wrange foto istockphoto Ulla Ahlgren Gäller folkvett också akademiker? Nyligen utkom en 92-sidig skrift med denna lite provocerande titel. Bakom står bland andra Nationellt program för lokal och traditionell kunskap, Naptek, som sedan 2005 finns vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid SLU Uppsala. Tidigare i år hölls ett seminarium med samma titel, som handlade om makt och etik, och på vilket skriften bygger. Redaktör för skriften, tillsammans med Gustav Bockgård, är Naptek:s forskningsledare Håkan Tunón, verksam vid CBM. De båda skriver i förordet att det är en nödvändighet att vi (forskare, red:s anm.) också respekterar och visar hänsyn gentemot de sagespersoner i urfolks- och lokalsamhällen som besitter den kunskap som skulle kunna bidra till en hållbar utveckling. Att så inte alltid varit eller är fallet framgår tydligt av skriften: Informanter har många gånger behandlats som rena forskningsobjekt utan någon som helst inblick i eller inflytande över forskarnas arbete. Skriften kan laddas ned från SLU får 40 miljoner Regeringen gör en särskild satsning för 2010 med 100 miljoner kronor på livsmedelsförsörjning. Av dessa får SLU 40 miljoner för ökad forskning och utveckling kring livsmedelsförsörjning, främst i Afrika. Syftet är att öka produktiviteten och minska riskerna av till exempel klimatpåverkan och sjukdomsspridning, samt att stimulera till lokal handel och export i afrikanska länder. Arbetet kommer att bedrivas genom direkt forskningssamverkan, forskarutbyten och vidareutbildning inom bland annat växtförädling, odlingssystem, djurhälsa och sjukdomskontroll. För oss är det en positiv signal om att vår forskning och utbildning är fortsatt viktig för fattigdomsbekämpning i världen och de nya medlen bidrar till att upprätthålla universitetets unika kompetens inom lantbrukssektorn, säger rektor Lisa Sennerby Forsse. foto julio gonzalez Sex utmaningar för framtida lantbruk Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning är ett ämnes- och fakultetsövergripande forskningsprogram kring framtida lantbruk i Sverige och globalt. Denna strategiska satsning presenterades vid ett seminarium hösten 2009 och forskningen beräknas starta Satsningen omfattar forskare från hela SLU och även kollegor från andra universitet kommer att knytas till programmet. Forskningsinitiativet syftar till att stärka ämnesövergripande forskning med fokus på framtida livsmedelsproduktion och markanvändning. Det hålls samman i ett nav som bland annat ska stödja tvärvetenskaplig syntes- och analysverksamhet, samverkan med näringsliv och samhälle, samt samverkan mellan forskare. Programmet ska vara en plattform där större och mindre forskningsprojekt kan samverka inom olika områden. Sex viktiga utmaningar för framtida livsmedelsproduktion har identifierats: Begränsa miljö- och klimatpåverkan, Förstå värderingar och policyprocesser, Anpassa till förändrat klimat, Hantera faktiska och potentiella risker, Lantbruk och landsbygdsutveckling, Lösa målkonflikter kopplade till lantbruk och markanvändning. Lotta Rydhmer, Husdjursgenetik, som är med i Movium plantarum utvecklas Moviums nya webbaserade växtdatabas Movium plantarum lanserades med drygt ettusentvåhundra lignoser i början av I utvecklingen från produkten Svensk Dendrologi från 1990-talet har växtdatabasen uppdaterats med fler växter och nya funktioner. Som en naturlig utveckling är det en internetbaserad, modern webbapplikation som man prenumererar på istället för köper. Vi arbetar nu med att utveckla databasen med örtartade växter. Till årsskiftet räknar vi med att kunna lansera ett par tusen perenner, lök- & knölväxter, ormbunkar, vattenväxter och prydnadsgräs, säger Fredrik Jergmo, projektledare för Movium plantarum på Movium. Vi har idag omkring sextio företag och organisationer som prenumeranter. Hur många användare det är vet vi inte exakt, men bara på SLU har vi närmare femhundra studenter och anställda som kostnadsfritt prenumererar på och använder Movium plantarum. Information och beställning Fredrik Jergmo, Movium, eller fredrik.jergmo@movium.slu.se. För beställning även: prenumeration@movium.slu.se. Din väg till föl Din väg till föl är en webbaserad kurs, som vänder sig till personer som redan avlar på hästar eller står i begrepp att ta sitt första föl, oavsett ras. Kursen görs av MeNy, en plattform vid SLU, som arbetar med överföring av expertkompetens inom livsmedelssektorn och som har utvecklat webbkonceptet. Nu används samma metod även inom hästbranschen. Experterna i avelskursen kommer alla från SLU. Vi har utvecklat en kurs på uppdrag av Hästnäringens nationella stiftelses avelskommitté. Kursen är grundläggande och är uppdelad i avsnitt med teori och testfrågor, som knyts ihop med hjälp av bildspel i form av en berättelse, säger Therese Östrand, datapedagog vid SLU. Kursdeltagarna arbetar interaktivt med ämnen som genetik, betäckning, dräktighet och fölning, det vill säga från planering av ett föl till avvänjningen. Kursen beräknas starta i slutet av november. styrgruppen för Framtidens lantbruk berättar vad de arbetar med just nu: Vi har skrivit ett forskningsprogram och presenterat det för fakultetsnämnderna. Vi jobbar nu med arbetsgrupper, en för varje utmaning. Dessa arbetsgrupper kommer att ordna workshops och skriva syntesartiklar med mera. Vi arbetar också med en vetenskaplig artikel om det scenarioarbete som vi har gjort i Framtidens lantbruk. Mer information: Katarina Vrede, katarina.vrede@adm.slu.se Läs mer: «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 21

12 Skiss minskad 80% fr originl IN BRIEF Innovation in Mind Science & Religion The Estate Office I SKRIVANDE STUND AV REKTOR LISA SENNERBY FORSSE: Hundreds of people took part in the conference Innovation in Mind-see the new connectionsexpand your way of thinking! in Lund. The conference aimed to stimulate new contacts outside of academia. Innovation, cutting edge research and international contacts are central to the work of universities, and it is critical to gain the benefits of linking with outside groups. Riding Across Europe It sounds like an epic adventure story, but this is a true adventure. When Renate Larsson gained a place to study veterinary medicine at SLU, the 20 year old decided to ride her Arab horse Serena from Damascus in Syria back to Sweden. It requires a lot of permits and veterinary tests to bring a horse into and across Europe, and the trip took two months, a mixture of riding and walking alongside. Renate decided If I could do this then I could succeed in whatever I had to face in life After the trip Serena went into retirement, and after three peaceful years, passed away in August Christmas at UPSC Umeå Plant Science Centre is the workplace of 170 SLU staff from every corner of the world, more than 35 nationalities are represented. UPSC is recognised as one of the best places in the world to be a postdoc and many express a curiosity for what Swedish Christmas will bring. Sergey Miroshchenko tells us that in Ukraine prepare 12 different dishes to represent the 12 apostles, whereas Bo Zhang from China reflects that they have no traditions of their own, because the Chinese don t celebrate Christmas. Hans Liljenström is a Professor at the Department of Energy and Technology. His research covers system analysis and mathematical modelling of biological systems. In addition he is involved in the research centre Agora for Biosystems which includes work on questions on the origins and development of life, and on the brain and consciousness. Other areas include the link between science and religion, and this multidisciplinary approach has led to a new book Beyond Belief & Knowledge Using the Web The 2010 Theme Day for Environmental Monitoring and Assessment placed the focus on the The Web as a channel of communication between the university and the general public. The Swedish Species Information Centre is starting a 45m SEK project called LifeWatch, as a part of a larger EU project. Artportalen has already drawn in 26 million observations, and the first version of the new website will be released in 2012, and it is expected to reach full capacity in Going Underground Fifty six years ago, researchers, led by Professor Hans Nömmik laid out 60 plots of 2 by 2 metres, and they are still being used today. Holger Kirchman regards the plots as Flagship research for soil science at SLU. The plots have 15 different treatments, including a permanently fallow plot, where weeds are cleared by hand. The plots are both a research and teaching resource, and are used primarily to track carbon and other components in soil under different management routines m2 of property and the second largest arable estate in Sweden. Since 2005 the farming and the other properties, including research stations and animal housing have all been under one umbrella organisation The Estate Office. Projects including the new m2 research centre for milk production, pigs and poultry which will be a leading facility in Europe. In addition, Lövsta is self sufficient in energy, including production of bio-fuels and biogas. Autonomy Changes in the laws governing universities, give us a degree of freedom that we believe that we can use says Ulf Heyman. A degree of control has moved to the universities themselves, although these changes will not come about quickly. From 30th Sept 2011, we will no longer be able to appoint Assistant Professors, but other changes will be reached after consultation within SLU, and a thorough evaluation of examples from outside SLU. from The Vice-Chancellor The winter has taken a grip on central Sweden while I have been meeting government ministers, university heads and SLU alumni in Uganda. Our international role has never been more central, especially in our core area of the use of biological natural resources. The new Centre for Global Development at SLU, will secure our role in the world fight against poverty. At home, autonomy discussions will dominate 2011, as we prepare for opportunities for self rule, and to become more unified internally. With thanks for all your good work, I d now like to wish you a Merry Christmas and a Happy New Year. TRANSLATED AN SUMMARIZED BY RICHARD HOPKINS foto julio gonzalez Hur ska vår framtid se ut? Vintern har kommit, men dansar fortfarande foxtrot i Mellan- och södra Sverige; två steg fram och ett tillbaka. Med pågående osäkerhet i prognoserna gör man bäst i att inrikta sig på flexibilitet vad gäller klädsel och resplaner. Ett plötsligt snöoväder satte stopp för ledningsrådets planerade besök till Vindeln i november men vi gör ett nytt försök i vår. Under hösten har mycket av arbetet i ledningskansliet gällt planeringen av hur autonomifrågan ska tacklas. Ledningen har också deltagit i och följt arbetet inom SUHF med gemensamma ställningstaganden till de olika möjligheter som öppnar sig. Det gäller bland annat tjänstestruktur, karriärstegar och kvalitetsstyrning. Ledning och styrelse har beslutat att eventuella nyordningar i vårt regelverk ska gälla från 1 januari Det betyder att vi tar 2011 på oss för att i lugn och ro med fakulteter och institutioner diskutera och förankra förbättringsförslag för vår organisation. Det finns ett stort behov av att harmonisera de processer och rutiner som under lång tid utvecklats vid fakulteterna för att förstärka det faktum att vi är ett universitet, ett SLU! SLU:s verksamhetsidé är att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Idéns globala perspektiv har länge varit levande inom universitetet. Lärare och studenter vid SLU har alltid varit starkt engagerade i det globala utvecklingssamarbetet. Viktiga insatser har gjorts i Afrika, Sydostasien och Mellanamerika för att genom forskning och kapacitetsuppbyggnad utveckla den hållbara användningen av biologiska naturresurser. Stora förändringar i omvärlden gör den globala dimensionen i SLU:s verksamhet ännu viktigare. Det är en stor utmaning för SLU att utveckla den och att aktivt medverka till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Jag har under hösten beslutat om en strategi, Vetenskap för global utveckling, och vi är nu i färd med att inrätta ett Centrum för global utveckling vid SLU. Syftet är att i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv vidmakthålla och vidareutveckla den nationella resursbas som SLU erbjuder vad gäller högkvalitativ forskning och utbildning av relevans för fattigdomsbekämpning. Just hemkommen från en ministerkonferens i Uganda, om högre utbildning inom jordbruksområdet i Afrika, är jag än mer styrkt i uppfattningen om SLU:s betydelse för kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer. Jag var inbjuden för att tala om hur SLU arbetar med kvalitet och partnerskap och intresset för att samarbeta med oss var mycket stort. Förutom ministrar och rektorer från många afrikanska universitet deltog också ett 20-tal alumner från vårt universitet. Dr Linley Chiwona Karltun ordnade ett side-event där dessa entusiastiskt berättade om vad utbildningen vid SLU hade betytt för deras utveckling och nuvarande positioner. Jag vill ge en stor eloge till alla SLU:are som varit och är handledare för dessa studenter, ni gör ett fantastiskt jobb! Till sist tack för alla goda insatser och med tillönskan om en God Jul och ett Gott Nytt År! 22 «RESURS 5.10 RESURS 5.10» 23

13 POSTTIDNING B SLU, Kommunikationsavdelningen Box Uppsala ISSN Mitt SLU Ultuna en mörk decembermorgon. Var låg det nu igen, det lilla röda huset? Folkvagnen slirar i snöslasket när jag bromsar in. Förlåt, vet du var u-landsavdelningen ligger? Den knappt urskiljbara figuren på trottoaren pekar vagt upp mot skogen. Det är min första arbetsdag och jag får inte komma för sent. Året är 1974 och jag har fått provanställning som kansliskrivare. Vi är ett tiotal personer uppdelade i en lantbruks- och en veterinärenhet, medan skogsenheten finns kvar i Stockholm. Tre högskolor har ännu inte blivit en. Sida finansierar huvuddelen av verksamheten som bland annat innefattar sektorstudier, kurser i tropiskt lant- och skogsbruk och upprättande av ett u-landsbibliotek. Att åka ut i fält som biståndsarbetare är stort. Med kunskapen från de tre högskolorna ska man rädda världen. Tidigt 80-tal. Skrivmaskinstangenterna känns klibbiga trots luftkonditioneringen på biståndskontoret i Bissau. Bakom mig står en representant för Guinea Bissaus regering och chefen för det svenska biståndskontoret. De väntar på att jag ska skriva färdigt avtalet på portugisiska så att de kan underteckna. Landsbygdsutvecklingsprogrammet ska förlängas, och SLU har en viktig roll med sin expertis inom sektorn. U-landsavdelningen har blivit International Rural Development Centre (IRDC), och består av ett 40-tal anställda. Nittiotalet drar förbi i en rasande fart. Alla får en egen dator, och skrivare och kopiatorer har allt fler funktioner. Ett minne blott är kopiatorn som kunde börja brinna men också fixas med hjälp av veterinärens främmandekroppstång. Universitetet växer så det knakar. Plötsligt är det 2010 och byggena BioCentrum och Mark-Vatten-Miljöcentrum präglar campusområdet. Från mitt fönster på kommunikationsavdelningen kan jag se det lilla röda huset som numera kallas Fyllan och inhyser studenter. Jag hämtar en artikel från vår server. Den ska redigeras för årets sista nummer av personaltidningen. Det regnar när jag ska gå hem och jag kliver omkring i mörkret i leran mellan avspärrningar, gropar och grävskopor för att hitta bästa vägen. De nya byggena tornar upp sig bakom avspärrningarna, presenningarna fladdrar. Ur det svarta framträder en gestalt. Ursäkta, kan du säga var jag är? Jag har varit på anställningsintervju och hittar inte parkeringen där jag ställt min bil. Jag får en känsla av déjà vu. Katarina toborn utanför det röda huset där allt började. hon avgår med pension vid årsskiftet, efter 36 år vid slu. foto Julio gonzalez 24 «RESURS 5.10