Uppföljning av delmål Universitetsgemensamma delmål

Transkript

1 Sid 1 (40) av delmål Universitetsgemensamma delmål Bakgrund I anvisningar inför verksamhetsplanering år 2015 (Dnr: FS ), fastställda av rektor den 23 september 2014, anges att i verksamhetsberättelserna ska arbetet med delmål följas upp och rapporteras. Inför denna uppföljning kommer underlag så långt det är möjligt att levereras från central nivå. De närmare formerna för denna uppföljning kommer att preciseras senare. Föreliggande dokument utgör denna precisering och mer information. Universitetsstyrelsen beslutade den 6 november 2012, i och med fastställande av Verksamhetsplan och budget år 2013, att en årlig uppföljning av fastställda delmål ska ske under perioden och att det är rektor som ansvarar för den uppföljningen. (Dnr UmU ). Föreliggande dokument utgör den uppföljningen för år I enlighet med det av rektor den 23 september 2014 fastställda Anvisningar inför verksamhetsplanering år 2015 (Dnr: FS ), anges att i verksamhetsberättelserna ska arbetet med delmål följas upp och rapporteras. Den första uppföljningen, som utfördes under våren 2014, var enligt anvisningarna mer inriktad på hur arbetet med verksamhetsplanen fortskred än att vara strikt resultatorienterad. Bakgrunden till detta var den korta tiden mellan beslut om fastställande av mål och den första uppföljningen. av delmålen för år 2014 beslutades av rektor (Dnr: UmU ) en av fakulteterna, Lärarhögskolan samt de universitetsgemensamma delmålen utgår dels från det av universitetsstyrelsen fastställda visionsdokument Umeå universitet 2020 Vision och mål (UmU 2020) samt de av rektor i oktober 2013 fastställa delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden för de fy ra fakulteterna och Lärarhögskolan samt de i december 2013 fastställda universitetsgemensamma delmål med tillhörande fördjupade analy ser, strategier samt uppföljningskriterier perioden I och med fastställandet av dessa strategidokument har verksamhetsplanerna vid universitets samtliga nivåer, blivit treåriga från att tidigare ha varit årliga samt kommit att omfatta i huvudsak det övergripande planarbetet vid universitetet. I 2015 års uppföljning har ansvariga för de universitetsgemensamma delmålen kortfattat redovisat status för respektive delmål. Notera att de delmål samt uppföljningen av dessa, som i UmU 2020 återfinns under huvudrubriken Utbildning för gränslös kunskap, återfinns i fakulteternas o ch Lärarhögskolans verksamhetsplaner. Föreliggande underlag inklusive fakulteternas och Lärarhögskolans bilagor utgör således en samlad uppföljning över samtliga delmål som utgår från Umeå universitet 2020 Vision och mål.

2 Sid 2 (40) Ett universitet som gör det möjligt Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delm ål Universitetet har im plementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Sedan 2012 pågår ett arbete med att utveckla en fördelningsmodell för anslagsmedlen till forskning och utbildning på forskarnivå som kan främja en gynnsam utveckling av Umeå universitet, särskilt när det gäller forskarnas villkor och forskningens kvalitet. Den nu beslutade modellen har två delar: A. En mekanistisk del som baseras på samma modell som den me d vilken staten fördelar nya medel till landets lärosäten (bibliometri och externa medel), och fördelar den ökning av anslaget för forskning och forskarutbildning som Umeå universitet får som en följd av den senaste forsknings - och innovationspolitiska propositionen. B. En kontraktsdel, för vilken fakulteterna och lärarhögskolan skriver ett kontrakt med rektor om de delmål, strategier och uppföljningskriterier baserade på analyser - som berör forskning och utbildning på forskarnivå i VP-arbetet utifrån de långsiktiga målen i Umeå universitets vision I 2015 års tilldelning planeras en del av myndighetskapitalet att användas för att ge en initial ekonomisk stimulans till arbetet, fördelat på historisk grund. Från 2016 fördelas extra resurser utifrån en extern utvärdering av strategierna, med medel som frigörs ur Umeå universitets gemensamma strategiska satsningar samt kvarstående myndighetskapital. Tilldelningen till lärarhögskolan sker i särskild ordning. Den mekanistiska delen gäller enligt nuvarande beslut endast de nya medel som universitetet erhåller 2014 och Ett fortsatt analys- och förankringsarbete kommer att avgöra om en mekanistisk modell kan användas även framledes för omfördelning av medel mellan fakulteterna och om i så fall förändringar av modellen behövs. Utgångsläget är dock inte att sträva efter en omfattande omfördelning av resurser mellan fakulteterna, eftersom det finns ett stort behov av långsiktighet och förutsägbarhet om Umeå universitet ska ha en möjlighet att genomföra tämligen stora förändringar, som inte minst gynnar rekrytering och förutsättningar för personal och då inte minst av och för forskare, tillika lärare. Det återstår även ett analys- och förankringsarbete för att fastställa de närmare formerna för utvärderingen av forskningskontrakten, samt medelsfördelningen på basis av eller på annat sätt utnyttjande av utvärderingen. Under 2014 bör formerna för utvärderingen vara klara och arbetet med att rekrytera utvärderare inlett.

3 Sid 3 (40) skriterier Den mekanistiska delen: Utfallet av den mekanistiska fördelningen och eventuella förändringar i utfallet analyseras och diskuteras i dialog med fakulteterna. Fakulteternas bedömning av den mekanistiska fördelningens effekter på fakultetens intern a arbete diskuteras i dialog med institutionerna. Modellen bör för att bedömas som framgångsrik ses som ett konstruktivt bidrag till fakulteternas arbete. Långsiktigt bör Umeå universitets totala utfall på de parametrar som mäts (publiceringar/citeringar och externa medel) ha ökat; sådana effekter bör dock inte förväntas redan till Forskningskontrakten diskuteras (och rapporteras vid uppföljning av VP-arbetet under april varje år) vid ordinarie dialog- och uppföljningstillfällen med fakulteterna. Den externa utvärderingen och dess resultat bör ses som ett konstruktivt bidrag till fakulteternas arbete. På lång sikt bör förbättrade förutsättningar för genombrottsforskning visa sig i form av ökade citeringar (främst på mått avseende andel av de högst citerade artiklarna i världen) och ökade externa medel (främst stora anslag och anslag från internationella högprestigefinansiärer såsom Europeiska forskningsrådet). Sådana effekter kan dock inte förväntas till 2015; tvärtom bör det finnas en beredskap för att utfall i bibliometriska mått och externa medel kan minska som en följd av t.ex. långsiktiga satsningar på nya och osäkra forskningsområden, eller andra genomgripande förändringar av mer strukturell art som på sikt anses kunna gynna en stärkt långsi ktig utveckling. Dessutom är givetvis inte dessa parametrar de enda som säger något om den kvalitet som råder inom forskningen och utbildningen på forskarnivå vid Umeå universitet. Även andra mått måste övervägas, såsom priser och utmärkelser, antal högciterade forskare, externa utvärderingar eller andra mått på forskningsrenommé (t.ex. från rankningar) eller attraktionskraft för samarbeten inom eller utom akademin. I detta avseende bör upplägget av kommande utvärderingar, som Umeå universitet självt initierar eller nationellt genomförda utvärderingar, resultera i en helhetsuppfattning om kvaliteten på forskningen och utbildningen på forskarnivå i de olika verksamheterna på Umeå universitet. Under perioden (senast 2015) bör ett antal preciserade, långsikt iga utvärderingskriterier bestämmas, inklusive en baslinje som utvecklingen kvalitativt ska mätas mot. År 2014 är antalet författarfraktioner 1 249, vilket är 52 fler (+4,3 procent) jämfört med år År 2012 var den medelciteringen enligt VR:s modell (Web of Science) 1,08, medan medelciteringen år 2015 är 1,04, dvs en minskning. Erhållna externa medel är år 2015 totalt 997 mnkr, vilket är 112 mnkr högre (+13 procent) jämfört med år Universitetsstyrelsen beslutade (dnr UmU ) om en ny kvalitetsfrämjande fördelningsmodell av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå enligt vad som finns beskrivet under rubriken beslutade strategier ovan. Den mekanistiska delen i modellen har fr.o.m års tilldelning använts vid fördelning av nya forskningsanslag och utgör samma modell som den staten hittills har använt. Inför åren har värden avseende de båda parametrarna Bibliometri

4 Sid 4 (40) (utifrån Vetenskapsrådets beräkning) samt Externa medel (år ingår) uppdaterats med aktuella uppgifter. Som underlag till kontraktsdelen, undertecknade rektor den 30 oktob er 2013 forskningskontrakt med respektive fakultets dekan samt rektor för Lärarhögskolan avseende de delmål, inklusive strategier och uppföljningskriterier som gäller forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 juni 2016 undertecknades ny a kontrakt för perioden mellan rektor och respektive fakultets dekan samt rektor för Lärarhögskolan. Dessa kontrakt utgör en förlängning av de kontrakt som rektor tecknade år 2013 och är i linje med en långsiktig planering och med den av styrelsen beslutad e budgeten för åren (för 2018 är budgeten preliminär). Det första fullständiga implementeringsåret av det nu rådande VP-arbetet, som ligger till grund för den av sty relsen beslutade fördelningsmodellen av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå ( ), var Utgångspunkten för rådande mo dell är ett långsiktigt arbete och resultat kan inte väntas förrän om y tterligare några år, varför uthållighet krävs för önskad effekt. Sy ftet med forskningskontrakten är och har varit att främja insatser som leder till en högre forskningskvalitet, bättre förutsättningar för ny danade forskning och högre kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Kontrakten har, förutom den årliga uppföljning som görs inom hela verksamhetsplaneringsarbetet, varit föremål för en fördjupad extern utvärdering år 2015, vilken redovisades i oktober år 2015 genom rapporten Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 (dnr FS ). Utvärderingen har genomförts med gott resultat och har tillsammans med fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplaner leg at till grund för dialoger mellan rektor och respektive fakultet och Lärarhögskola och på så sätt utgjort ett underlag för en mindre omfördelning av forskningsanslaget för åren (beslut dnr FS Fördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner ). Resurstilldelning knuten till forskningskontrakten har därmed fastställts av universitetsstyrelsen för perioden , samt preliminärt belopp även för år Den mekanistiska delen av nuvarande resursfördelningsmodell kan komma att justeras, dels utifrån den forskningspolitiska propositionen som väntas komma hösten år 2016, dels utifrån ett nytt rektorsbeslut om mekanistisk fördelning av forskningsmedel fr.o.m. budge tåret På Umeå universitet har det under det senaste året pågått ett arbete med att införa en ny mekanistisk modell i linje med den s.k. Norska modellen. Vi har dock valt att invänta utfallet av den kommande forskningspolitiska propositionen. Sammanfattande kommentar avseende hitintills uppnådda resultat är att ett långsiktigt förändringsarbete inte nödvändigtvis på kort sikt ger utslag på kvalitetsmått såsom ökad citering av publicerat material eller mer externa medel. Det bety der att utvecklingsarbetet måste vara uthålligt för att på sikt ge avsedd effekt utifrån förbättrade förutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå. Utfallet av den mekanistiska fördelningen har analyserats och diskuterats i dialog med fakulteterna i samband med den årliga budgetprocessen inför kommande budgetår. Forskningskontrakten och utvärderingen av dessa har diskuterats i dialog med fakulteterna och Lärarhögskolan både i samband med verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning (d.v.s. inom ramen för ordinar ie uppföljning av delmål), samt även i samband med beslut om fördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner. Av avsevärd vikt för framtiden är att forskningskontrakt som har tecknats för perioden innefattar liksom tidigare även institutionernas långsiktigt strategiska arbete för forskning och utbildning på forskarnivå. Det är institutionernas utveckling som slutligen blir avgörande för hög kvalitet i verksamheten.

5 Sid 5 (40) Delm ål Universitetet har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks : Institutioner och fakulteter genomför strategisk planering för långsiktig kompetensförsörjning och utifrån denna inrättar anställningar för meritering inom strategiska områden eller för att utveckla en personalstruktur som långsiktigt antas öka kvaliteten i både forskningen som utbildningen. Karriärstödjande aktiviteter genomfö rs för doktorander, postdoktorer, forskarassistenter och biträdande lektorer (exempelvis mentorprogram, karriärcoachning). En de l av dessa aktiviteter utvecklas på central nivå, andra på fakultets-/institutionsnivå. Aktiviteterna genomförs med ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Umeå universitet har en anställningsordning med tillräcklig flexibilitet för att främja de olika kulturer och förutsättningar som råder på universitetets fyra fakulteter. Arbetet centralt syftar till att vidareutveckla anställningsordningen (regelverket) för att möjliggöra specialinslag till nytta för verksamheten vid aktuell fakultet (innefatta r också Lärarhögskolan). Umeå universitet utvecklar centralt stödjande aktiviteter för rekrytering och karriärutveckling som ger internationell konkurrenskraft (se vidare punkt 3.1). Umeå universitet har en tagit fram en karriärväg för lärare på konstnärlig grund Prefekter ges förutsättningar att leda och arbeta strategiskt och långsiktigt med institutionernas verksamhet och har i detta arbete ett professionellt verksamhetsstöd. Stödjande aktiviteter för att öka integreringen mellan verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Ökat stöd för medarbetare från andra länder genom att införa gästservice. skriterier Antal internationellt rekryterade på befattningar som postdoktor, biträdande lektor och forskarassistent i förhållande till den nationella nivån för olika befattningar. Totalt antal sökande och andel externt sökande per biträdande lektorat och övriga karriärbefattningar. Andelen interna rekryteringar till karriärtjänster i förhållande till externa (och internationella) rekryteringar.

6 Sid 6 (40) Framgången/utvecklingen i forskningen för unga forskare, samt deras övriga vetenskapliga/konstnärliga, pedagogiska och annan relevant utveckling, på olika befattningar utvärderas i ett nationellt och internationellt hänseende. Andelen externa sökande till karriärbefattningar var under 2015: 87 procent till professor (111 av 127 sökande) 67 procent till universitetslektor (222 av 369 sökande) 7 1 procent till biträdande universitetslektor (12 av 17 sökande) 94 procent till forskarassistent (103 av 109 sökande) För samtliga ovanstående befattningar har den delen som utgörs av externa och internationella sökande ökat under år 2015 i jämförelse med år Under 2015 anställdes 12 professorer (5 kvinnor och 7 män) 13 biträdande universitetslektorer (8 kvinnor och 5 män) varav en internationellt rekryter ad (kvinna/man) 43 universitetslektorer (28 kvinnor och 15män) 9 forskarassistenter (1 kvinnor och 8 män) Av de som anställdes vid UmU under 2015 var två manliga professorer och tre manliga universitetslektorer internationella sökande. En mängd åtgärder är vidtagna över hela verksamheten avseende de strategier som utvecklats för att främja utvecklingen av detta delmål. Av central betydelse för utvec klingen har varit Umeå universitets Anställningsordning, som är avsedd att ge ty dliga riktlinjer för anställning av lärare/forskare på olika befattningar och samtidigt ge goda förutsättningar oberoende av de olikheter som råder över Umeå universitets fy ra fakulteter. Umeå universitets antagna strategiska kompetensutvecklingsplan utvecklats i dialog med verksamheten. My cket av hanteringen förenklas med det nya e-rekryteringssystem som är framtaget. Här återstår dock en hel del arbete då omvärlden ständigt förändras som ställer ny a krav på rekrytering och karriärsutveckling. Ett arbete har påbörjats, som kommer att gå in i en dialog och förankringsfas under hösten 2016 avseende prefekternas förutsättningar att leda och arbeta strategiskt och långsiktigt me d institutionernas verksamhet och att i detta arbete ha ett professionellt verksamhetsstöd. Avseende stödjande aktiviteter för att öka integreringen mellan verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer så finns aktiviteter presenterade i den strategiska kompetensförsörjningsplanen som togs av universitetsledningen i december Avseende ökat stöd för medarbetare från andra länder genom att införa gästservice så är International staff support (ISS) ett resultat av detta. Hitintills har utfallet varit över förväntan.

7 Sid 7 (40) Delm ål Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) m ed ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Umeå universitet genomför åtgärder för att öka andelen professurer och universitetslektorat som är helt finansierade av anslag för grundutbildning och för forskning och utbildning på forskarnivå. Umeå universitet utvecklar stödfunktioner för utlysning, tillsättning och omställning av lärartjänster. Universitetsgemensamma rutiner för befordran till professor och utlysning/tillsättning av professurer utvecklas med målet att säkerställa kvalitet, transparens och likabehandling. En universitetsgemensam behandling utvecklas genom en kommitté (i vilken rektor är ordförande) som hanterar inrättande av professurer och tillsättningar av desamma (se också punkt 3.1). skriterier Andel professorer och lektorer som är anslagsfinansierade (2010: 91,4% respektive 89,6%). av kompetensförsörjningsplaner avseende lärartjänster. Utvecklingen av den vetenskapliga/konstnärliga och pedagogiska kvaliteten (även andra kvaliteter av relevans) utvärderas bland universitetets lektorer och professorer i ett nationellt och internationellt perspektiv.

8 Sid 8 (40) Andel professorer och universitetslektorer som är anslagsfinansierade uppgår år 2015 för professorer till 87% och för universitetslektorer 84% (2010: 91,4% respektive 89,6%, 2011: 90% respektive 87%). Umeå universitet genomför åtgärder för att öka andelen professurer och universitetslektorat som är helt finansierade av anslag för grundutbildning och för forskning och utbildning på forskarnivå. Alla ny tillsatta professorer finansieras till 100 % på anslagsmedel (grundutbildnings- och forskningsanslaget). Ovanstående resultat måste analyseras utifrån effekt på institutionsnivå, också i förhållande till förändringar i förutsättningar på nationell nivå. Dessutom måste inverkan av ökade externa anslag i förhållande till förändrad befattningsstruktur analyseras. Avseende omställning sker ett omfattande arbete på personalenheten, som har arbetat fram rutiner för omställningsarbetet parallellt med hög belastning av omställningsärenden. De omställningsprocesser som nu genomförs följer de ny a rutinerna. En universitetsgemensam kommitté under ledning av rektor, som hanterar inrättande av professurer och tillsättningar av desamma har ännu inte har genomförts; en modell för ett sådant arbete har i grova drag arbetats fram, som utgörs av en kommitté som är sammansatt av dekanen för respektive fakultet samt respektive anställningskommittés ordförande under ledning av rektor. Ett fortsatt arbete inför införandet av en gemensam kommitté måste do ck vidtas innan en implementering kan ske, t. ex. bättre samordning av fakulteternas rekryterings- och befordringsprocesser för att få en samlad bild av behovet av ny a professurer. Delm ål Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Arbetstidsavtal (Dnr: ), anställningsordning (Dnr: ) och annan reglering av läraranställningar utgår ifrån och utvecklar att lektorat och professurer, men också övriga lärartjänster, har en dynamisk blandning av både undervisning och forskning. Professorer deltar i normalfallet i undervisning på grund- och avancerad nivå. För ovanstående krävs ett utvecklat ledarskap och utvecklade förutsättningar för ett sådant ledarskap, både avseende stödfunktioner och avseende finansiella resurser, eller kanske snarare rådighet över finansiella resurser.

9 Sid 9 (40) skriterier Andelen professorer i undervisningen på grund- och avancerad nivå. (BPS) Andelen disputerade i undervisningen på grund- och avancerad nivå. (BPS) Fördelning av olika lärarresurser (olika lärarbefattningar) över olika utbildningar och utbildningsnivåer. Andel extern rekrytering i förhållande till intern rekrytering av lärare till olika befattningar. Utvärdering av verksamhetens kvalitet avseende både forskning och utbildning, samt andra relevanta parametrar. Andelen undervisningstid som utgörs av professor är svårbedömt då underlaget som hämtas från BPS (Bemanningsplaneringssystemet), inte är fullt tillförlitligt då alla institutioner inte lagt in sin bemanning i sy stemet och därav ger detta inte en helhetsbild av undervisningstiden. Arbetstidsavtalet är ett pågående arbete som idag är verklighet där det är möjligt. Ett omfattande internt arbete kvarstår dock, som innefattar optimala ledningsförutsättningar på institutionsnivå. Viktigt i sammanhanget är också de externa förutsättningar som råder för landets lärosäten. Umeå universitets utvecklingsarbete vilar dock på den grundläggande idén att forskningen och utbildningen (på alla nivåer) ska vara integrerat och utgöra en kvalitetsaspekt för både forskning och utbildningen. Professorer deltar i normalfallet i undervisning på grund- och avancerad nivå

10 Sid 10 (40) Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Delm ål Universitetet har i sam verkan med fakulteterna och Lärarhögskolan utvecklat interaktiva fokus-, lär- och innovationsmiljöer för att befräm ja gränsöverskridande m öten m ellan forskare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter.: Universitetsstyrelsen beslutade om en satsning på interaktiva miljöer vid Umeå universitet (Dnr: ). För perioden har universitetsstyrelsen avsatt en ram på 71,6 mnkr för en satsning på fem nya interaktiva miljöer. Universitetsstyrelsen ska fatta beslut om respektive miljös placering och innehåll. Fakulteter, institutioner och avdelningen för universitetspedagogik och lärandestöd arbetar med att utveckla den pedagogiska kompetensen för att till fullo kunna utnyttja det ramverk de interaktiva miljöerna ger. Vidare har det beslutats att den gamla konsthögskolan byggs om till en ny öppen innovationsmiljö med utgångspunkt i de kompetensområden som finns inom Konstnärligt campus. Innovationsmiljön vid konstnärligt campus benämns Sliperiet. Utöver satsningen på lär-och fokusmiljöer har en innovationsmiljö initierats genom verksamheten i Sliperiet. Sliperiet har inledningsvis finansierats av externa anslag men från 2017 finns också en mindre del anslagsfinansiering. Sliperiets verksamhet vilar på fyra hörnstenar; mötesplatser, digitala verkstäder och avancerad teknik, inkubatorverksamhet, samt nya flexibla arbetsplatser. Under 2014 ska verksamheten i dessa fyra hörnstenar, definieras och utvecklas: Olika fakulteters och verksamheters behov av avancerad teknik och digital infrastruktur ska kartläggas. Förutsättningarna för att bli en attraktiv samarbetspartner och arena vid planering och genomförande av olika konferenser och möten ska inventeras. skriterier 2013: Två lärmiljöer har beslutats av universitetsstyrelsen. 2013: Planeringsarbete och upphandlingar kopplade till Sliperiet har slutförts. 2014: Tre interaktiva fokusmiljöer är beslutade av universitetsstyrelsen. 2014: De två interaktiva lärmiljöerna har helt eller delvis tagits i bruk rumsligt och tekniskt, samt utifrån nyttjande av en utvecklad pedagogik.

11 Sid 11 (40) 2014: Sliperiet har tagits i drift, inkluderat sin mångfacetterade funktion. 2016: Två av de tre interaktiva fokusmiljöerna har delvis tagits i bruk; inkluderat de möjligheter som planeringsmässigt har resulterat i deras utformning. Under 2015 har de två återstående interaktiva fokusmiljöerna beslutas och i och med detta beslut har samtliga fem interaktiva miljöer inrättats. Ett arbete kommer att påbörjas i början av 2016 för att färdigställa de tre fokusmiljöerna så att de kan tas i bruk under 2016 och då kan samtliga miljöer intas av studenter, lärare och forskare. Fakulteter, institutioner och avdelningen för universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) arbetar med förutsättningar för att utveckla den pedagogiska kompetensen för att till fullo kunna utny ttja det ramverk de interaktiva miljöerna ger. Sliperiet invigdes år 2014 och har tagits i drift; ett omfattande utvecklingsarbete har skett.

12 Sid 12 (40) Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delm ål Universitetet har ett utvecklat m eriteringssystem, som innefattar vetenskaplig m eritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Skapa attraktiva, tydliga och transparenta karriärvägar för våra forskare och lärare, som också kan innefatta samverkansinslag av olika slag, vikt och omfattning. Skapa en modell som synliggör betydelsen av framstående pedagogiska insatser och belönar dessa. Här pågår en pilotomgång med Modell för högskolepedagogisk meritering, (Dnr: ). Efter sakkunniggranskning inplaceras lärare som meriterad respektive excellent lärare. Utveckla meriteringssystem för det konstnärliga området avseende olika lärarbefattningar. Utveckla ett meriteringssystem där de olika meriteringskomponenterna vetenskap, pedagogik och samverkan kan ingå alltefter vilken befattning som avses. Ett förslag till meriteringsportfölj för samverkan ska utarbetas och diskuteras i fakulteter och ledning. Förslaget ska bl.a. belysa kriterier samt meriteringsvärde av olika samverkansaktiviteter. Förslaget bör beakta såväl samverkansmeritering på individnivå som på organisationsnivå samt befattningsstruktur. skriterier Utvärdering av pilotomgången för utveckling av en modell för högskolepedagogisk meritering genomförs under 2013; resultatet rapporteras våren Rapport lämnas till rektor som underlag för rektors beslut om fastställande av modellen under Utvärdering (2015) av implementerat meriteringssystem som omfattar vetenskaplig meritering och pedagogisk meritering. Gällande meriteringssystem på konstnärlig grund och samverkansmeritering avses en utvärdering av 2015 modeller för dessa meriteringsgrunder, snarare än fullt ut implementerade system.

13 Sid 13 (40) En dokumentationsmall för pedagogisk meritering där samverkan är integrerat är framtagen men ej beslutad. Under år 2014 implementerades en meriteringsmodell för pedagogisk meritering av lärare inom Umeå universitet. Modellen innehåller två meriteringsnivåer, meriterad och excellent lärare. Vid det första utly sningstillfället, som avslutades under år 2015, utsågs 18 excellenta och 23 meriterade lärare. Utfallet av den andra utlysningen kommer att vara klart våren 2016 (58 sty cken, 25 excellenta och 33 meriterade lärare har utsetts i den andra omgången) Ett förslag till en modell för samverkansmeritering har tagits fram och kommer att processas under år Under 2015 har det tagits fram ett förslag på en dokumentationsmall för pedagogisk meritering där samverkan är integrerad samt även ett underlag i form av en rapport för vidare arbete att implementera och stärka arbetet med meritering av samverkan. Arbetet har utförts tillsammans med representanter från alla fakulteter samt Lärarhögskolan, Universitetspedagogik och lärandestöd och Enheten för externa relationer. Delm ål Universitetet har utvecklat ett system för befattningar som m öjliggör och premierar m obilitet mellan universitet nationellt och internationellt, likväl med andra offentliga och privata aktörer. Utveckla strategier för ökad nationell och internationell mobilitet. för ökad mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och p rivata aktörer avser: - Skapa en översiktlig nulägesbild över universitetets villkor för personrörlighet. - Analysera hinder och möjligheter i anslutning till adjungeringar, affilieringar och särskilda tjänster med samverkansinslag. - Identifiera i vilken utsträckning anställda vid lärosätena inom ramen för sitt arbete är verksamma hos andra offentliga och privata aktörer. - Utveckla en universitetsövergripande strategi för sabbatical (t.ex. vilka tjänster som avses, vilka villkor som gäller och hur beslut tas om sabbaticals).

14 Sid 14 (40) skriterier Ökad kunskap om/utvecklat system för villkor för tjänstekonstruktioner som stödjer mobilitet Antalet/andelen adjungerade lärare och andra typer av lösningar som verkar för ökad mobilitet inom och utom akademin. Genom de projekt med fokus på personutbyten som genomförts, bland annat med hjälp av finansiering av Vinnova, har en kunskapsuppbyggnad skett. Nulägesbild gällande personutbyte med extern part har tagits fram. I denna ingår översikt över former samt en analys av hinder och drivkrafter på såväl strukturell som individnivå. Per var totalt 55 lärare adjungerade vid Umeå universitet. Av dessa var 19 professorer, 27 universitetslektorer och 9 adjunkter. Det har genomförts en kartläggning av befintliga former för intersektoriell personrörlighet med sy fte att testa ny a former för intersektoriell personrörlighet samt genomlysa förutsättningar och hinder för personrörlighet till extern part. T.ex. har Teknisk-naturvetenskaplig- och Medicinsk fakultet avsatt medel till sabbaticals och Humanistisk fakultet har avsatt medel i form av bl.a. resemedel för alla doktorander för att främja internationalisering. Vidare har Lärarhögskolan utlyst medel som främjar internationell mobilitet och utly ser även medel för forsknings- och utvecklingsuppdrag inom utbildningsvetenskap, s.k delade uppdrag mellan akademin och skolverksamhet. Delm ål Universitetet har ett effektivt innovationsstödssystem som vänder sig till alla vetenskapsområden. Säkerställa att innovationsstödet har kompetens och arbetssätt som möter det breda universitets behov och utmaningar. Identifiera vilka kompetenser och arbetssätt som behövs för att möta utmaningar på och med nya marknader. Arbeta regionalt och nationellt för att säkra och öka det kapitalbehov som finns i innovationsstödssystemet för idéer i tidiga skeden och för stödsystemets strukturer.

15 Sid 15 (40) Identifiera de olika verksamhetsområden där Holdingbolagets möjliga och kompletterande driftsform kan underlätta forskning och utbildning. Säkerställa en effektiv organisation med tydliga uppdrag, avtal och samarbeten. skriterier Genomfört en analys av befintliga metoder och arbetssätt och dess förmåga att möta universitetets olika vetenskapsområden och områden på konstnärlig grund. Utarbetande av tydliga uppdragsavtal med uppföljningskriterier. Deltar i det nationella arbetet om innovationsstöd. Inrapportering enligt nationella krav av flödestal för inkubatorerna (t.ex. antal idéer, antal nystartade företag, antal patent, licenser och ipr-konsultationer m.fl.) Arbete pågår för att säkerställa att innovationsstödet har kompetens och arbetssätt som möter det breda universitets behov och utmaningar. Vi har nu ökad kunskap om olika vetenskapsområdens behov och förutsättningar för att utveckla och kommersialisera kunskapstillgångar. Som ett led i ett breddat utbud som bättre ska svara mot våra olika vetenskapsområden är starten av Ex pression vars verksamhet är under utveckling. Under 2015 har Uminova Expression etablerat sig i Sliperiet. Verksamheten vid Uminova Expression har startat och idag fokuserar verksamheten på att ta fram metoder och arbetssätt inom olika områden som bland annat inkluderar idéer på konstnärlig eller kulturell grund. Innovationskontorsverksamheten operationaliseras genom en struktur som möjliggör bearbetning av samtliga fakulteter. Innovationskontorsuppdraget genomförs i huvudsak av holdingbolaget genom uppdragsavtal mellan UmU och Holdingbolaget. Verifieringsverksamheten riktas mot samtliga vetenskapsområden. Som ett led i strategin behövs rekrytering av verifierings- och innovationsrådgivare. Ett pilotprojekt inom Umeå universitets verifieringsverksamhet har genomförts. Detta vände sig till idébärare/studenter från Umeå universitets konstnärliga campusområde. Satsningen bidrog till fler verifieringsprojekt från universitetets konstnärliga campus Rapportering av flödestal har skett från respektive verksamhet enligt uppdragsavtal. Ny ckeltal inkluderar te x ny a företag, patent, licenser, samt riskkapital. I årsredovisningen 2015 rapporterades det sammanlagda idéflödet från studenter- respektive forskare i enlighet med regleringsbrev. Samlad inflödeshantering ger nu större möjligheter att rikta innovationsstödets insatser för att nå delmålet. Umeå universitet har 2016 erhållit utökade resurser från VINNOVA för att driva VFTprogrammet, för verifiering av idéer i tidiga skeden.

16 Sid 16 (40) Innovationsstödsystemet har engagerat sig i den process som lett till att Bolaget Northern Light Capital bildats 2016 (ett affärsängelbolag i Norrland). Detta medverkar till att öka tillgången på kapital för affärsidéer i tidiga skeden. Arbete och dialog pågår för att identifiera om/hur holdingbolagets driftsform kan underlätta forskning i samverkan med industri, samt hantering av IP i dessa projekt. Uppdragsavtal mellan Umeå universitet och Uminova Holding har uppdaterats och utvecklats. Arbetet med strategidokument för universitetets holdingbolag och innovationsstöd är nu i ett slutskede. Umeå universitet och innovationsstödet deltar i det nationella arbetet med innovationsstöd, t ex genom dialogprocesser med Utbildningsdepartementet och VINNOVA, sa mt genom aktivt deltagande i FUHS (föreningen för universitetsholdingbolag). Delm ål Universitetet har en välutvecklad m odell för regionalt engagemang. Ange kortfattat strategier samt hur genomförandet av strategier har fortlöpt och vilka aktiviteter som har vidtagits i arbetet med att uppfylla målet. Vid eventuell justering av strategier anges detta här. I arbetet med att ta fram en välutvecklad modell för regionalt engagemang behövs en beskrivning av nuläge, en analys av för- och nackdelar med dagens verksamhet samt en analys av hot och möjligheter. Utifrån dessa analyser kan en strategi för regionalt eng agemang arbetas fram och därefter kan en modell genereras. Under år Genomförs en kartläggning av Umeå universitets regionala engagemang. - Påbörjas en analys av hot och möjligheter med nuvarande regionala engagemang. Under år Diskuteras framtaget underlag med fakulteterna och Lärarhögskolan och en strategi tas fram. - Utvecklas ett förslag på modell för regionalt engagemang. Under år Implementeras modellen genom att information om samtliga fakulteters engagemang samlas in.

17 Sid 17 (40) skriterier En strategi för regionalt engagemang har tagits fram under En modell för regionalt engagemang implementeras under En modell med utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som är godkänd av alla fakulteter är framtagen. Modellen för insamling och presentation av relevanta aktiviteter för det regionala engagemanget har implementerats under En första runda för informationsinsamling från fakulteter, institutioner och enheter är gjord. Den framtagna modellen har under året därmed börjat fy llas med reellt innehåll av fakulteter, Lärarhögskolan och institutioner. Arbetet ligger i fasen att modellen inklusive alla införda poster ska visualiseras på ett bra sätt, både internt inom universitetet och för externa samverkansparter. Utbildning för gränslös kunskap en och delmål för rubricerat område återfinns i fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplaner.

18 Sid 18 (40) Forskning som spränger gränser Delm ål 3.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess. Vi genomför åtgärder för att korta rekryteringstiderna. Definition av rekryteringstid är tiden från den dag annonsen anslås till och med expedieringsdag (den dag då samtliga sökande meddelas beslutet). Rekryteringstiden ska vara högst sex månader för lektorer och nio månader för professorer. Vi utvecklar kvaliteten i administrationen genom att införa ett e -rekryteringssystem. Rekrytering av lärare förbättras när det gäller att kvaliteten i urvalsprocessen (intervju, arbetsprover, referenstagning m.m.) så att anställningen motsvarar behoven i verksamheten (anställningsprofilen). Rekrytering ska ske med ett tydligt jämställdhets- och mångfaldsperspektiv som en av strategierna för att nå målet med ett ökat antal kvinnor som har befattningen professor. Ett samordnat arbete över universitet utvecklas avseende tillsättning av professurer (utannonserade befattningar och tillsättning via befordran) genom tillsättning av universitetsgemensam grupp (0rdförande är rektor) skriterier Genomsnittstid för rekrytering av: - Professor, - Universitetslektor, - Biträdande universitetslektorer - Forskarassistenter - T/A-personal. Söktryck; antal sökande per befattning. Andel sökande lokalt, nationellt och internationellt. Konkurrensgrad bland de sökande.

19 Sid 19 (40) Under våren år 2015 implementerades ett e-rekryteringsverktyg fullt ut och ny ttjas nu på alla organisatoriska nivåer och omfattar alla befattningar som utannonseras vid my ndigheten. Under 2015 anställdes: 12 professorer (5 kvinnor och 7 män) 13 biträdande universitetslektorer (8 kvinnor och 5 män) 43 universitetslektorer (28 kvinnor och 15 män) 9 forskarassistenter (1 kvinnor och 8 män) Av de som anställdes vid UmU under 2015 var två manliga professorer och tre manliga universitetslektorer internationella sökande. Målsättningen att rekrytering av lärare förbättras avseende kvaliteten i urvalsprocessen (intervju, arbetsprover, referenstagning m.m.) så att anställningen motsvarar behoven i verksamheten (anställningsprofilen) har i viss mån införlivats. Delm ål 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Institutioner och fakulteter genomför strategisk planering för kompetensförsörjning till strategiskt viktiga områden och utifrån denna planering inrättas anställningar och resurspaket. (Se delmål 1.1.2, och 1.1.4, samt delmål 4.3). Utveckling av kanaler för och innehåll i universitetsgemensam marknadsföring vid nationell och internationell utlysning. Aktiv internationell inventering av kompetenser genom bland annat utnyttjande av olika nätverk för framgångsrika rekryteringar. I särskilda fall kan, efter prövning, universitetsgemensamma medel användas för att ytterligare stärka ett resurspaket av speciell strategisk betydelse. Aktivt deltagande i samverkan med arbetsgivare i Umeåregionen för att utveckla förutsättningarna till anställning för medföljande. Ökat stöd för medarbetare från andra länder genom att införa professionell gästservice.

20 Sid 20 (40) skriterier Utvärdering av process och utfall av strategiska rekryteringar. Analys av orsaker till strategiska rekryteringar som avbrutits. Utvärdering av utveckling av etablerad professionell gästservice. Antalet/andel strategiska rekryteringar som fått extra stöd ur avsatta medel för universitetsgemensamma satsningar, alternativt fakultetsgemensam, som beslutas av universitetsstyrelsen alternativt rektor eller dekan. En strategisk planering för kompetensförsörjning till strategiskt viktiga områden och utifrån denna planering inrätta anställningar och resurspaket har genomförts på olika sätt företrädesvis på fakultetsnivå utifrån de specifika förutsättningar som finns. Av de två strategiska rekry teringarna som gjordes m h a universitetsgemensamt stöd 2014 påbörjade en professor sin anställning maj 2015, nästa professor börjar Efter inrättandet av international staff support (ISS) har universitetet ökat sitt stöd för medarbetare från andra länder genom att en professionell gästservice har utvecklats. Arbetet är väsentligt och har på ett substantiellt sätt bidragit till att Umeå universitet nu har en professionell gästservice. Delm ål 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. En forskningsinfrastrukturgrupp med koppling till Forskningsstrategiska rådet inrättas. Gruppen ska tillsammans med fakulteterna fastställa definitioner för övergripande forskningsinfrastruktur respektive medeldyr utrustning. Ett centralt system för identifiering, utvärdering och finansiering (hel eller delvis) av universitetsgemensam/övergripande infrastruktur upprättas.

21 Sid 21 (40) En förteckning vid Umeå universitet över den infrastruktur som klassas som övergripande forskningsinfrastruktur utvecklas. En gemensam hantering av övergripande forskningsinfrastruktur, inkluderat behov av personal för drift. skriterier En forskningsinfrastrukturgrupp har inrättats. Kriterier för definition av såväl övergripande forskningsinfrastruktur som medeldyr utrustning har fastställts av Umeå universitet centralt i samarbete med fakulteterna. Ett system för att möjliggöra en förteckning vid Umeå universitet över övergripande forskningsinfrastruktur har utvecklats. System för centralt stöd och finansiering (helt eller delvis) har utarbetats vid Umeå universitet. Den universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturgruppen bereder och utgör ett rådgivande organ åt universitetsledningen och Forskningsstrategiska rådet i arbetet med lokal och nationell infrastruktur. Gruppen arbetar med att ta fram ett förslag på riktlinjer för hantering av forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet bland annat innebärande ett centralt sy stem för identifiering, utvärdering och finansiering (hel eller delvis) av universitetsgemensam/övergripande infrastruktur. Riktlinjer för hantering av forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet fastställs av rektor under 2016 Arbetet med att tillgängliggöra information om universitetets forskningsinfrastruktur via ett webbaserat sy stem för såväl externa som interna målgrupper är påbörjat och beräknas vara klart VT2017

22 Sid 22 (40) Delm ål 3.6 Universitetet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för några nationella forskningsinfrastrukturer. Universitetet deltar i det nationella arbetet om forskningsinfrastruktur. Universitetet har ett system att identifiera de övergripande infrastrukturer som ingår eller har potential att ingå i nationella och/eller internationella infrastrukturer. Universitetet utvecklar tillsammans med fakulteterna stödet till de forskare som behöver tillgång till nationell infrastruktur på annan ort eller internationell infrastruktur för att bibehålla eller utveckla sin nationella/internationella konkurrenskraft. skriterier Umeå universitet har identifierat infrastrukturer som ingår i eller har potential att ingå i nationella och/eller internationella infrastrukturer samt utvecklat vetenskapliga och finansiella framtidsplaner för desamma. Ett stödsystem för forskare har utvecklats centralt eller på fakultetsnivå för att stödja tillgänglighet på andra universitet av forskningsinfrastruktur. Universitetet deltar i det nationella arbetet om forskningsinfrastruktur. Vicerektor har under 2014 och en del av 2015 varit ordförande för den lärosätesgrupp som har till uppgift att utgöra rådgivande organ till VR i arbetet med utvecklande av sy stem för prioritering, utlysning och uppföljning av nationell forskningsinfrastruktur. Denna grupp har också permanentats av VR vilket är en framgång för sektorn. Umeå universitet har identifierat infrastrukturer som ingår i eller har potential att ingå i nationella och/eller internationella infrastrukturer samt utvecklat vetenskapliga och finansiella framtidsplaner för desamma. Förteckning upprättad och utvecklas och uppdateras regelbundet (se delmål 3.5). Under hösten 2014 beviljades stöd till ett kry o-elektronmikroskop och därmed blev universitetet en nod till SciLifeLab. Sedan tidigare är universitetet en nationell nod för NMR (GU huvudman), masspektrometri (SLU huvudman) samt kemisk biologi (LCBU) (CBCS, KI huvudman). Under 2015 beviljades ytterligare två nationella noder, korrelativ mikroskopi (CLEM) (Mikroskopi, KTH huvudman) samt bioinformatik (CLiC) (NBIS, UU huvudman). Universitetet är även huvudman för ESS och SHARE vilka båda har status av ERICs.

23 Sid 23 (40) Delm ål 3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning. En professionell rekryteringsprocess som identifierar de mest motiverade, lämpliga och kompetenta studenterna utvecklas. Forskningsstrategiska rådet tillsammans med fakulteterna diskuterar och ger förslag på och utarbetar lämpliga gemensamma principer t ex: - Fakulteterna (enskild fakultet eller över fakultetsgränserna) har en samordnad annonsering (en eller flera per år) vilket får ett större medialt genomslag (detta tillämpas vid flera nationella universitet). - Fastställda anvisningar för utformningen av utlysningarna utarbetas (hur information ges, form, språk, layout, breddad utlysning, etc.). - En plan för ökad internationalisering utvecklas. Övriga nationella universitet (dock inte Umeå universitet), och en övervägande del av Europas lärosäten är t.ex. anslutna till EURAXESS där lediga forskarplatser och doktorandutrymmen annonseras. - Utformning av ett likartat förfarande innan antagning (kollegialt ansvar med intervjuer, referenstagning etc.) utarbetas. skriterier Umeå universitet är anslutet till EURAXESS. Några gemensamma principer för rekrytering av doktorander har införts. Direktiv för möjligheten till gemensam/dubbel (joint/double) examen finns. Umeå universitet är anslutet till EURAXESS Vissa gemensamma principer för rekrytering av doktorander har införts. Principerna för utly sning av och antagning till studieplatser regleras genom Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet. Antagningsordningen reviderades Antagningsförfarandet regleras ty dligt och mer transparent av rättssäkerhetsskäl, där

24 Sid 24 (40) fakulteternas informationsansvar och vad som gäller i övrigt för annonsering och antagningsprocessen framgår. En mer strukturerad rekryteringsprocess med några gemensamma principer kan utgöra y tterligare ett stöd för fakulteterna. har beslutat om handläggningsordningar och avtalsförslag till gemensam och dubbel examen Delm ål 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning. Alla nyantagna doktorander ska ha en individuell studieplan där individuella lärandemål är preciserade. Till stöd för fakulteternas/institutionernas/handledarnas arbete med att följa doktorandernas vetenskapliga och personliga utveckling ska Umeå universitet se till att följande finns: - WebISP en nätbaserad individuell studieplan där doktorandens framsteg kontinuerligt kan följas och uppdateras. - ForskarLadok ett system där kurser, examina mm registreras ska fungera tillfredsställande. skriterier ssystem av att individuella lärandemål inrättas för doktorander vid Umeå universitet redan vid antagning till studier på forskarnivå. Webbaserad individuell studieplan, WebISP, implementerad senast ForskarLadoks brister har åtgärdats (2013) och funktionaliteten följs upp kontinuerligt. Tillfredsställande dokumentation i Ladok på forskarnivå har genomförts. har beslutat om en handläggningsordning för dokumentation av uppgifter i Ladok på forskarnivå, en manual för hanteringen av Ladok på forskarnivå samt reviderade och nya blanketter som underlag för

25 Sid 25 (40) dokumentationen. Implementeringen i form av informationsinsatser är slutförd. Funktionaliteten följs upp kontinuerligt. De flesta fakulteterna har inrättat individuella lärandemål. Alla ny antagna doktorander ska i sin individuella studieplan precisera sina individuella lärandemål. Det finns behov av återkommande universitetsgemensam uppföljning. Det finns ett rektorsbeslut på ett Webbaserad individuell studieplan, WebISP, om implementering i januari A rbetet med implementeringen har fördröjts p g a tekniska problem. Efter att problemen har åtgärdats och manualen reviderats har arbetet återupptagits och är nu under implementering och beräknas vara klart till januari 2017.

26 Sid 26 (40) Det goda och effektiva universitetet Delm ål 4.1 Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap. En fördjupad analys av prefektens (och andra ledares) förutsättningar för att utöva ledarskapet görs och åtgärder för att förbättra villkoren för ledarskap utarbetas. Frågor som måste besvaras är: Vilka är hindren idag? Ges idag de förutsättningar som kräv s för ett både långsiktigt och strategiskt ledarskap? Vad krävs för att öka intresset och status för att prefektskap och annat ledarskap ska vara attraktivt? och professionellt stöd utarbetas så att ett långsiktigt och strategiskt ledarskap möjliggörs, i synnerhet för prefekter. Förväntningarna och villkoren för ledare är tydliggjorda i prefekt -, dekan- och chefskontrakt. En utveckling sker av hur vi rekryterar prefekter. De universitetsgemensamma ledarutbildningarna ses över och utvecklas med syfte att stödja Vision 2020 och ett strategiskt ledarskap. Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska säkerställas. Satsningen på utbildning i ledarskap som forskargruppledare fortsätter och utvecklas till att även omfatta ett stöd till yngre forskningsledare samt till de mer etablerade forskningsledarna. skriterier Intresset, och därmed status, för prefekt- och chefsuppdrag har ökat. Prefekter och chefer upplever att de har ett tydligt uppdrag och förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap. NMI resultat för ledarskap (medarbetarnas skattning). NMI resultatet för prefekter och chefer (ledarnas egen skattning av sin arbetsmiljö).