EXAMENSARBETE. En deskriptiv studie KARIN JOHANSSON SOFIA MERUM. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET C-NIVÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. En deskriptiv studie KARIN JOHANSSON SOFIA MERUM. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET C-NIVÅ"

Transkript

1 2002:124 SHU EXAMENSARBETE Den svenska bankmarknaden 1986 och 1993 En deskriptiv studie KARIN JOHANSSON SOFIA MERUM Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Nationalekonomi Vetenskaplig handledare: Anna Grönlund 2002:124 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Den svenska bankmarknaden 1986 och En deskriptiv studie KARIN JOHANSSON SOFIA MERUM NATIONALEKONOMIPROGRAMMET x C-NIVÅ Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Nationalekonomi Vetenskaplig handledare: Anna Grönlund

3 SAMMANFATTNING Efter att den svenska bankmarknaden varit strängt reglerad, avreglerades den till största delen Detta medförde nya förutsättningar för bankerna på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är därför att studera den svenska bankmarknaden under åren 1986 och Den svenska bankmarknaden är en utpräglad oligopolmarknad och kännetecknas av att etableringshinder råder på marknaden, dessa beskrivs mer ingående i teorikapitlet. Slutsatsen av denna studie är att den ökade konkurrensen har lett till att produktdifferentiering, som exempelvis användandet av Internet är viktigt för bankerna på den svenska bankmarknaden. Bankerna måste hela tiden försöka att överträffa sina konkurrenter i kampen om kunderna. i

4 ABSTRACT The Swedish financial bankingmarket has been strictly regulated, but it was deregulated at most aparts in This gave rise to new prerequisites for the financial bankings in the Swedish markets. The purpose of this essay is to study the Swedish financial bankingmarket during 1986 and The Swedish financial bankingmarket is a pronounced oligopolemarket and characterized by the entry barriers that reigns on the market, this is more thoroughly described in the theoretic chapter. The conclusion of this study is that the increasing competition has led to product differentiation, as an example the use of Internet, is very important to the financial banking on the Swedish financial bankingmarket. The banks must therefore always try to exceed their competitors in the battle for their customers. ii

5 FÖRORD Uppsatsen är skriven under ledning av Nationalekonomiska avdelningen på Luleå universitet vårterminen Vi vill tacka vår handledare Anna Grönlund som gett oss konstruktiv kritik och goda råd under arbetets gång. Vi vill även tacka personalen på informationsavdelningen på Sveriges Riksbank som hjälpt oss med material. Karin Johansson & Sofia Merum i maj iii

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... i ABSTRACT... ii FÖRORD... iii INNEHÅLLSFÖRTECKNING... iv FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING... vi Kapitel 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Syfte Metod och avgränsningar Disposition... 3 Kapitel 2 DEN SVENSKA BANKMARKNADEN- EN BAKGRUND 2.1 Definitioner av banker Affärsbankerna Sparbankerna Föreningsbankerna En historisk bakgrund av den svenska bankmarknaden... 6 Kapitel 3 TEORI 3.1 De fyra marknadsformerna Oligopol Etableringshinder Absoluta kostnadsfördelar Stordriftsfördelar Fördelar som följer av stora initiala kapitalkrav och förekomsten av sunk. Costs Produktdifferentieringsfördelar iv

7 Kapitel 4 DEN SVENSKA BANKMARKNADEN 1986 OCH Den svenska bankmarknaden Bankernas balansomslutning Bankernas inlåning Bankernas tillgångar Den svenska bankmarknaden Bankernas balansomslutning Bankernas inlåning Bankernas tillgångar Kapitel 5 ANALYS 5.1 Bankernas agerande på en oligopolistisk marknad Jämförelser av händelser på bankmarknaden 1986 vs Den svenska bankmarknaden i framtiden? KÄLLFÖRTECKNING v

8 FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING FIGURER Figur: 3.1 Stordriftsfördelar Figur: 4.1 Bankernas balansomslutning vid utgången av Figur: 4.2 Bankernas balansomslutning vid utgången av TABELLER Tabell: 3.2 De fyra marknadsformerna vi

9 Kapitel 1 INLEDNING Detta kapitel inleds med en bakgrund och följs därefter av syfte, metod, avgränsningar samt en disposition av uppsatsens fortsatta innehåll. 1.1 Bakgrund Bankernas verksamhet i Sverige har under flera decennier varit mycket strängt reglerat. Detta inte bara för att garantera banksystemets stabilitet, utan även för att kunna styra bankernas in - och utlåning samt räntesättning i en riktning som har setts som rimlig. Numera är regleringen inriktad på att garantera säkerhet såsom systemsäkerhet och säkerhet för den individuelle insättaren. Det som däremot har överlåtits åt marknaden är prissättning och fördelning av lån. Att ha en väl fungerande bankverksamhet är mycket viktigt för samhället. Bankernas kredit- och betalningsförmedlingsfunktioner är något som måste fungera felfritt, för att resten av ekonomin skall fungera. Utvecklingen inom bankbranschen går stadigt framåt, detta i synnerhet efter avregleringarna under och talen. Men även tillföljd av att en ökad internationalisering har skett under talet. 1 Avregleringarna under och talen har vidare lett till att många nya aktörer har kommit in på den svenska bankmarknaden. Detta har inneburit en snabb utveckling av nya produkter till en lägre kostnad. De flesta banker kan till exempel idag erbjuda sina kunder möjligheten att utföra sina bankärenden via Internet. I slutet av år 2000 fanns det i Sverige 126 stycken verksamma banker. De fyra största bankaktiebolagen på den svenska marknaden är: Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea Sverige och SEB, dessa tillsammans svarade för 85% av bankernas samanlagda balansomslutning. Utöver dessa stora banker förekommer också en del utländska 1

10 banker, sparbanker, medlemsbanker samt vissa mindre banker. Större delen av dessa är så kallade nischbanker som oftast tillhandahåller sina tjänster via telefon eller Internet. 2 Efter de avregleringar som har skett har således bankmarknaden utvecklats och strukturen på marknaden förändrats. Mycket har hänt på marknaden och än mer kommer säkert att hända. Claes Dahlbäck, VD Investor säger i Dagens Industri 4/ Det kommer inte att finnas fyra storbanker om tio år. Utvecklingen av den svenska bankmarknaden går snabbt framåt och konkurrensen om kunderna hårdnar. Bankmarknaden påverkas av regler och statliga direktiv, men vad mer styr och hur kommer bankmarknaden att se ut? Den ökade konkurrensen på bankmarknaden har medfört att bankerna måste bli allt mer mån om sina kunder. Detta har bland annat lett till en ökad produktdifferentiering genom åren. 3 Avregleringarna (1985) och finanskrisen (1992) är två väldigt viktiga händelser i den svenska bankhistorien, och dessa innebar stora förändringar för bankerna. Därför har det i uppsatsen valts ut att studera de efterföljande åren, 1986 och Detta i förhoppning om att kunna utröna huruvida dessa stora händelser har påverkat den svenska bankmarknaden. 1 Konkurrensverket, Sveriges Riksbank, 2001 s. 20 f. 3 Andersson, Konkurrensverket,

11 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att studera den svenska bankmarknaden under 1986 och Samt att undersöka på vilket sätt den svenska bankmarknaden verkar under oligopol. 1.3 Metod och avgränsning Denna uppsats är en deskriptiv studie av den svenska bankmarknaden under två år, 1986 och Eftersom den svenska bankmarknaden är en utpräglad oligopolistisk marknad studeras teorin om oligopol. 4 Studien av den svenska bankmarknaden är begränsad till två årtal, de år som valts ut i studien är 1986 och Databegränsningar är en anledning till att just dessa årtal har valts ut till studien. En annan anledning är att det finns olikheter på den svenska bankmarknaden under dessa årtal, vilket gör dem intressanta att jämföra. Exempelvis präglas 1986 av att avregleringarna nyligen ägt rum men inte fått så stor genomslagskraft däremot påverkades av finanskrisen som ägde rum Vidare är studien avgränsad till att historiskt omfatta den svenska bankmarknaden från andra världskriget slut, 1945 och fram till idag. 1.4 Disposition Kapitel 2 inleds med en definition av olika banker vidare innehåller kapitlet en historisk bakgrund av den svenska bankmarknaden från 1945 och fram till idag. Nästa kapitel, kapitel 3, beskriver marknadsformen oligopol och de inträdeshinder som finns på den marknaden, särskilt studeras produktdifferentiering. I kapitel 4 beskrivs bankernasbalansomslutning, inlåning och tillgångar under åren 1986 och Uppsatsen avslutas med en sammanfattande analys i kapitel 5. 3

12 Kapitel 2 DEN SVENSKA BANKMARKNADEN - EN BAKGRUND Detta kapitel inleds med att förklara begreppen affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna. Sedan följer en historisk bakgrund om den svenska bankmarknaden, med början ifrån år 1945 och fram till idag Definitioner av banker Eftersom det finns tre olika typer av banker, affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker följer nedan en förklaring av dem. Detta för att underlätta det fortsatta läsandet, eftersom dessa begrepp är ständigt återkommande Affärsbankerna När man vill skilja affärsbankerna från andra slag av bankinstitut, måste man peka på vissa typiska egenskaper för affärsbanker och som i stort sett är gemensamma för affärsbankerna såväl i Sverige som utomlands. Dessa egenskaper för affärsbanker är följande: Affärsbanker är mer än andra banktyper universella till sin karaktär, i det att deras mycket mångsidiga in- och utlåningsrörelse når ut till i praktiskt taget alla delar av kreditmarknaden. Det särskilt typiska draget i affärsbankernas rörelse är dock att såväl deras inlåning som deras utlåning i princip är av formellt relativt kortfristig karaktär. De kan endast undantagsvis påtaga sig långtidsbundna förpliktelser. En viktig del av affärsbankernas inlåning, nämligen inlåningen på checkräkning, användes såsom betalningsmedel i den allmänna rörelsen, varigenom affärsbankernas inlåningsrörelse får betydelse för den totala betalningsvolymen i samhället. Detsamma gäller även om den av bankerna gemensamt bedrivna bankgirorörelsen. 5 5 Thunholm,

13 Även om affärsbankernas kreditgivning i högre eller lägre grad berör praktiskt taget alla typer av kredittagare, kan man ange näringslivet som affärsbankernas speciella kreditområde, något som också ligger i beteckningen affärsbank. Vid sidan om kreditgivningen och dess komplement, inlåningen, har affärsbankerna i långt större utsträckning än andra typer av kreditinstitut viktiga speciella rörelsegrenar, varigenom de tillhandahåller en rad olika finansiella tjänster avseende betalningsförmedling på in- och utlandet, emissionsrörelse, värdepappershandel, förmögenhetsförvaltning med mera. Affärsbankerna är i regel vinstdrivande, oftast privatägda företag konstituerade i aktiebolagsform. I enlighet härmed brukar som synonym för beteckningen affärsbank ofta begagnas av privatbank eller bankaktiebolag. Den sistnämnda är den i bankrörelselagen använda termen Sparbankerna En sparbank har enligt sparbankslagen till ändamål att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet Lagen fastslår också att en sparbanks rörelse skall avse främst ett visst verksamhetsområde. Genom dessa bestämmelser i sparbankslagen understryks vissa för det svenska sparbanksväsendet karakteristiska drag. Dessa är följande: Sparbankernas primära uppgift är att främja sparsamhet. De skall icke drivas i vinstsyfte; de har med andra ord icke några andra delägare som skall erhålla utdelning av vinsten. En sparbanks rörelse är i princip lokalt begränsad till ett visst område; de där uppsamlade sparmedlen skall användas i första hand för att täcka lokalt förefintliga kreditbehov Föreningsbankerna Föreningsbankerna utgörs av en kooperativ form av bankinstitut, som i vårt land vuxit fram ur vad som tidigare benämndes jordbrukskasserörelsen. Enligt lag definieras en föreningsbank enligt följande en ekonomisk förening som har till ändamål att bedriva bankverksamhet och därmed främja sparande samt utvecklingen inom lantbruket och 5

14 näringslivet i övrigt. Vad det gäller kooperativ verksamhet är föreningsbankernas primära syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen En historisk bakgrund av den svenska bankmarknaden Freden 1945 innebar att den svenska kreditmarknaden vaknade upp. Den snabba tillväxten i hela samhällsekonomin under och 1960-talet innebar dock inte en bekymmersfri tillvaron för bankerna. Affärsbankerna växte inte i samma takt som sina kunder och fick problem att få fram de resurser som krävdes. För att möta det ökade behovet på kapital blev affärsbankerna mer eller mindre tvingade att expandera på inlåningssidan. Vilket betydde att bankerna fick vända sig till de många svenskar som med det stigande välståndet kunde spara mer. Affärsbankerna var nu tvungna att utöka antalet kontor och bredda sin marknadsföring för att göra detta möjligt. Antalet affärsbankskontor ökade från drygt 1000 stycken år 1950 till nästan 1700 stycken två decennier senare. 7 Redan 1948 hade riksbanken försökt övertala affärsbankerna om att frivilligt ålägga sig begränsningar i kreditgivningen, men först när man 1952 hotade med lagstiftning började man mer effektivt begränsa kreditvolymen. Samtidigt kompletterade man med att införa likviditetskvoter, vilka innebar att bankerna bland sina tillgångar tvingades ha en viss andel likvida medel. Till likvida medel räknades också bostadsobligationer och statsobligationer som nu utgjorde en stor del av bankernas tillgångar. Vid slutet av 1950-talet infördes checklöner på marknaden. Detta fick stor betydelse för bankerna som öppnade checkkonton för samtliga anställda vid ett företag. Från detta konto kunde sen den anställde ta ut pengar motsvarande lönens storlek. Mot att banken på det sättet övertog löneutbetalningen från företaget räknade banken med att stor del av lönen skulle bli kvar på kontot så att det kostsamma hanterandet av konton och checkar i slutänden ändå skulle löna sig. De svenska industriföretagen som ökade sin export i rekordtakt efter krigsslutet, började på 1960-talet i större omfattning också göra direktinvesteringar för produktion utomlands. Det betydde att deras svenska affärsbanker strävade efter att utvidga sina 6 Thunholm, Olsson, 1997 s

15 tjänster också utanför landets gränser, något som ofta skapade konflikter med myndigheterna. I början av 1960-talet var de större affärsbankerna beredda att ta steget över till datorer. De alltmer avancerade datorsystemen gjorde hanteringen allt mer effektiv. Effektivitetsvinsterna var betydande, men investeringskostnaderna belastade också många av bankerna väldigt hårt. Vid införandet av 1969 års banklag genomfördes viktiga avregleringar inom banksystemet. Dessa avregleringar hade till syfte att jämställa villkoren för olika typer av banker och på detta sätt öka konkurrensen och därmed förhoppningsvis också den totala effektiviteten. Att riksbanken avvecklade det mesta av sitt komplicerade regleringssystem vid samma tidpunkt bidrog också till ökad konkurrens. I huvudsak skedde dock avvecklingen som en anpassning till verkligheten. Det etablerade regleringssystemet läckte nämligen och det blev allt svårare att kontrollera. 8 I efterhand är det lätt att konstatera att de gyllene tiderna för den svenska ekonomin var förbi i början av 1970-talet. På 50- och 60-talet pendlade den reella tillväxttakten för bruttonationalprodukt kring fyra procent per år. Efter 1974 rörde sig tillväxten snarare mellan en och två procent. Under de gyllene åren tredubblades industriproduktionens volym därefter föll den i tre år och var inte tillbaka på 1975 år siffror förrän ett decennium senare. Denna kraftiga nedgång kan delvis förklaras med att den svenska industrisektorn var väldigt sårbar för minskningen i sjöfarten som följde av de kraftigt stigande oljepriserna under oljekrisen Vid mitten av 1980-talet var avregleringen av kapitalmarknaden nästintill fullbordad släpptes likviditetskvoterna och 1985 slopades ränterekommendationen för bankernas upplåning. Även utlåningstaken för banker, finansbolag och bostadsinstitut avskaffades i november samma år. 10 För att begränsa risken för en alltför kraftig kreditexpansion som följd av att utlåningstaken avskaffats, höjdes kassakraven från en 8 Olsson, Olsson, 1997 s Olsson, 1997 s Sveriges Riksbank, 1986 s.1 7

16 till tre procent. 11 Med kassakrav menas att bankerna tvingas att hålla större kassa än de spontant skulle göra, en del av deras kassalikviditet spärras i riksbanken och är inte längre disponibel som underlag för deras utlåning. I ett pressat likviditetsläge kan kassakravet till och med tvinga banker att låna i riksbanken för att kunna uppfylla kravet. 12 Trots denna åtgärd emot en allför kraftig kreditexpansion trodde inte Riksbanken att avregleringen skulle få någon nämnvärld effekt. En indikation på detta var att Riksbanken under hela 1986 klamrade sig fast vid tanken att den kreditexpansion som man satt i rullning bara var en fråga om en inflyttning av den grå marknaden in i den organiserade kreditmarknaden. Med den grå marknaden menas att den var en oreglerad lånemarknad och innebar att den inte stod under riksbankens eller andra reglerande myndigheters överinseende. 13 För bankernas expansion av kreditgivningen var de inte längre beroende av allmänhetens inlåning utan kunde nu till följd av avregleringen frigöra medel från sina stora obligationsportföljer samt finansiera sig med annan upplåning. De faktorer som legat bakom den hektiska blomstringen av finansmarknaden under slutet av 1980-talet förbyttes efter 1989 i sin motsats. Konjunkturförändringen i världsekonomin gjorde sig gällande i Sverige. Industriproduktionen nådde sin höjdpunkt i juni 1990, vartefter den föll med cirka tio procent fram till början av En förändring i det svenska skattesystemet skedde 1990 och det var utan tvekan olyckligt att avregleringen av kreditmarknaden kom före förändringen av skattesystemet. Det gamla skattesystemet med höga marginalskatter och full avdragsrätt för räntor innebar ett starkt incitament till att låna, eftersom den effektiva lånekostnaden efter skatt blev relativt sett låg. Hög inflation i kombination med det förutvarande skattesystemet innebar att man fick betalt för att låna eftersom realräntan efter skatt i många fall blev negativ. När skattesystemet sedan gjordes om 1990 innebar det helt ändrade förutsättningar för låntagarna. De ändrade förutsättningarna i kombination med lägre inflation innebar att realräntan efter skatt gick från intervallet negativ till noll till att bli klart positiv. Med andra ord ökade den effektiva lånekostnaden dramatiskt. Det 12 Thunholm, Wohlin, Olsson, 1997 s Lundgren,

17 blev nu mycket mindre intressant att låna pengar och låntagarna började istället att betala av sina lån. 15 Under hösten 1990 tvingade ett flertal finansbolag med inriktningen på fastigheter ställa in sina betalningar, detta till följd av att priserna på fastigheter sjönk medan räntorna förblev höga. Bolagen gjorde stora kreditförluster, det gick inte längre att placera ut nya marknadsbevis när de gamla förföll och likviditetskrisen blev ett faktum. 16 Vidare föll BNP under 1991 och 1992 med sammanlagt fem procent. Detta innebar att den svenska kronan blev utsatt för svår press, som yttrade sig i stora svängningar på valutamarknaden och höga svenska räntor. För att försvara den svenska valutan var räntan i september 1992 extremt hög vilket bäst symboliseras av att riksbanken en tid krävde 500 procent i marginalränta på bankernas upplåning. I november samma år tvingades Sverige ändå lämna det fasta växelkurssamarbetet och kronans värde sjönk närmare en femtedel emot omvärlden på bara fyra månader. 17 De stora kreditförlusterna som bolagen gjorde under hösten 1990 innebar att bankernas kapital på allvar började gröpas ur Vid detta tillfälle blev stadsmakterna tvingade att engagera sig för att förtroendet för svensk ekonomi i utlandet inte helt skulle försvinna samt för att säkerställa att det svenska betalningssystemet fungerar som det ska. Detta engagemang ledde till att det i maj 1993 inrättades en särskild myndighet, Bankstödsnämnden, dess uppgift var att handlägga det statliga stödet. Vid mitten av 1993 var den kritiska fasen av bankkrisen över. En stor orsak till det var att det internationella såväl som det svenska ränteläget föll, vilket i sin tur gjorde upplåningen för bankerna billigare. Vid halvårsskiftet 1996 drygt tre år efter det att bankstödlagen inrättades, upphörde den. Med den försvann också den generella bankgarantin, det vill säga löftet från statsmakten att skydda bankerna och deras dotterbolag från att gå i konkurs. 18 Införandet av ny teknologi innebar att det nu var lättare för banker att hantera pengar och att transaktioner kunde göras med mindre inslag av dyrbar arbetskraft. Till följd av 16 Olsson, Olsson, 1997 s Olsson,

18 den ökade datorteknologin kunde bankernas hantering av medel förenklas, men till en bekostnad av höga inlärningskostnader. Vidare medförde den nya tekniken att antalet transaktioner ökade och att kontakten med omvärlden förenklades. Denna utveckling följde samma spår som världens börser med en värdepappershandel som pågick dygnet runt. Under 1990-talets andra hälft introducerade bankerna alltid öppna bankkontor då främst Internetbanker. Detta gjorde att privatpersoner och företag kunde utnyttja den senaste informationsteknologin för att göra sina bankärenden, utan att för den skull fysiskt besöka banken. 19 Informationsteknologin kommer även i framtiden hela tiden att utvecklas och förbättras, detta mycket till följd av den hårdnande konkurrensen. De fysiska bankontoren runt om i landet kommer i allt större utsträckning att ersättas med alternativa banker såsom exempelvis Internet och telefonbank, eftersom det blir billigare för bankerna att låta datorer utföra det mänskliga arbetet. Vidare kan bankerna tackvare detta erbjuda sina kunder dygnet runt service Nordbanken, Konkurrensverket,

19 Kapitel 3 TEORI Detta kapitel redogör för vilken marknadsform den svenska bankmarknaden karaktäriseras av. Vidare behandlas även etableringshinder lite mer ingående eftersom bankmarknaden är och har varit strängt reglerad under många år, speciellt behandlas produktdifferentiering. 3.1 De fyra marknadsformerna Det finns fyra olika marknadsformer, fullständig konkurrens, monopolistisk konkurrens, oligopol och monopol. För att lättare få en överblick av de fyra marknadsformerna har följande tabell sammanställts. Tabell 3.1 De fyra marknadsformerna. Marknadsform Antal säljare Produkt natur Konkurrensmedel Fullständig Många Homogen Fullständig konkurrens (odifferentierad) information Monopoliskt Betydligt fler Differentierad Pris och konkurrens än två Reklam Oligopol Obetydligt fler Homogen eller Pris och än två Differentierad Reklam Monopol Endast en Unik Möjligen reklam Källa: Egen konstruktion utifrån Varian (1999) Etableringsmöjligheter Fri etablering Fri etablering Etableringshinder Etablerings hinder/ blockerad 11

20 3.2 Oligopol Oligopol kännetecknas av att marknaden utgörs av ett fåtal större företag. På denna marknad har de enskilda företagen möjligheten att bestämma priser och kvantiteter inom vissa ramar. Eftersom de kan göra detta kommer de att påverka konkurrensvillkoren för konkurrenterna. På en oligopolmarknad råder det ett ömsesidigt beroende mellan säljarna, detta gör att den direkta marknadskontakten dem emellan blir väldigt stark vid oligopol jämfört med någon annan marknadsform. Marknaden kännetecknas vidare av att koncentrationen av antalet säljare tenderar att vara tämligen stabilt. Detta kommer av att det kan vara mycket svårt att etablera sig på en oligopolmarknad på grund av de etableringshinder som råder men det behöver inte för den delen vara helt omöjlig. Dessa hinder tas upp och förklaras mer ingående senare i kapitlet (se avsnitt 3.3) Länder som tenderar att ha ett högt utvecklat näringsliv genomsyras ofta av oligopolmarknader. I Sverige kan vi bland annat hitta denna marknadsform hos industriprodukter, inom försäkringsbolagens marknader samt även på kreditinstitutens marknader Etableringshinder Nya företag som vill in på marknaden hindras av flera faktorer, så kallade etableringshinder. Dessa hinder utgörs av fördelen av att etablerade företag har lägre kostnader jämfört med de företag som försöker att etablera sig på marknaden. Vidare kan även ett nytt företag ha en del kostnader som inte det etablerade företaget har. 22 På en oligopolistisk marknaden, som den svenska bankmarknaden, kan hinder mot inträde på marknaden leda till att produktutveckling sker i en långsammare och mindre kraftfull kostnadspress. Detta missgynnar kunderna, men kan även innebära nackdelar för den svenska banknäringen i ett internationellt perspektiv Anderson & Ohlsson, Weizsäcker, Konkurrensverket,

21 Det finns fyra olika etableringshinder, och dessa är följande: Absoluta kostnadsfördelar Stordriftsfördelar Fördelar som följer av stora initiala kapitalkrav och förekomsten av sunk costs. Produktdifferentieringsfördelar Ett femte etableringshinder utgörs av de legala och institutionella förhållanden som kan förhindra att nyetableringar sker på en marknad Absoluta kostnadsfördelar Etablerade företag har absoluta kostnadsfördelar vad det gäller genomsnittliga produktionskostnader vid en given produktionsnivå. Det vill säga att det etablerade företaget har en lägre produktionskostnad än vad det nyetablerade företaget har. Flera orsaker ligger till grund för absoluta kostnadsfördelar. Ett exempel är att de redan etablerade företagen kan kontrollera en överlägsen produktionsteknik genom patent eller specifika kunskaper om den. Detta gör att företag som vill in på marknaden inte kan ta del av denna teknik och tvingas att ta till en annan metod som är betydligt mindre effektiv. De kan eventuellt få ta del av den bästa tekniken men då mot en avgift. Detta medför att de nya företagen kommer att arbeta med högre produktionskostnader än vad de etablerade gör. Vidare kan de etablerade företagen kontrollera tillgångarna eller utbudet av viktiga produktionsfaktorer genom bland annat ägarskap och detta hämmar då de nyetablerade företagen, eftersom de ej kan ta del av detta utan att behöva betala för det. Ytterliggare en faktor som kan drabba det nyetablerade företaget, är att de kan ha svårt att få tag på tillräckligt kvalificerad personal till de ledande positionerna. För att de nyetablerade företaget skall kunna locka till sig personal kan de bli tvungna att betala ut högre löner till sina arbetare än vad det redan etablerade företaget gör. Vidare kan etablerade företag ha möjlighet till intern finansiering eller tillgång till kapitalmarknaden på ett lättare sätt än vad de nya företagen har. Detta på grund av att de etablerade är inarbetade företag och har mer förtroende hos finansiärer Andersson & Ohlsson, Stephen,

22 3.3.2 Stordriftsfördelar Stordriftfördelar (economies of scale) råder då den långsiktiga genomsnittskostnaden (LRAC), minskar då produktionen ökar. Om ett företag på marknaden till en början har stordriftfördelar minskar LRAC fram till den produktionsvolym där stordriftsfördelarna uttömts. Denna produktionsvolym utgör den optimala anläggningsstorleken (minimieffektiva storleken, MES). Om företaget växer sig ännu större gör sig stordriftsnackdelar (diseconomies of scale) gällande och varje produktionsökning kräver en allt större resursinsats vilket man kan se på att LRAC ökar. Enkelt uttryckt kan man säga att stordriftsfördelar leder till att de genomsnittliga kostnaderna minskar. Stordriftsfördelar kan dock minska möjligheten för potentiella konkurrenter att etablera sig på en marknad. Dels kan MES (det vill säga den storlek på företaget som ger den lägsta genomsnittskostnaden) vara sådan att marknaden endast har plats för ett fåtal företag som vart och ett arbetar vid fullt utnyttjande av sin MES. Vidare kan även stordriftsfördelar visas sig som ett etableringshinder då LRAC fram till MES utvecklas på ett sätt som gör att enheter som tillverkas vid mindre storlek än MES kommer att straffas hårt kostnadsmässigt. 26 Kronor LRMC LRAC Optimal storlek MES Kvantitet Stordriftsfördelar Stordriftsnackdelar Figur 3.1 Stordriftsfördelar 27 Källa: Andersson & Ohlsson (1999) 26 Bumas, LRAC står för long run average cost eller långsiktig genomsnittskostnad, LRMC står för long run marginal cost eller långsiktig marginalkostnad. 14

23 3.3.3 Fördelar som följer av stora initiala kapitalkrav och förekomsten av sunk costs. Att få tag på det kapital som ett nyetablerat företag behöver för att kunna göra en investering kan vara mycket svårt och blir då ett absolut etableringshinder. (se avsnitt 3.3.1) För det nyetablerade företaget kommer verksamheten att vara lönsam endast om företaget kan få intäkter som täcker både produktions- och etableringskostnader. Exempel på etableringskostnader kan vara uppbyggnad av en ny fabrik och som då utgör en fast kostnad för företaget. Vid ett etableringsmisslyckande då företaget tvingas att sälja sin fabrik kan så kallade sunk costs uppstå. Detta inträffar då försäljningspriset är lägre än byggnadskostnaderna. Det vill säga att denna skillnad är den del av de fasta kostnader som är sunk costs. Dessa kostnader utgör ett etableringshinder för nya företag eftersom de tar en risk att drabbas av sunk costs, medan det etablerade företaget redan har tagit på sig dessa kostnader som är nödvändiga vid investeringar Produktdifferentieringsfördelar När ett företag produktdifferentierar försöker de att förstärka köparnas preferenser för den egna produkten. Produktdifferentiering medför stora nackdelar för tilltänkta konkurrenter, eftersom de blir tvungna att överglänsa de redan etablerade företagens produkter, och därmed locka över kunder till sig. För att kunna genomföra detta kan det nya företaget ta ut ett betydligt lägre pris än vad det redan etablerade företaget gör. Det nytillkomna företaget kan även hålla samma priser som de etablerade företaget men kommer då att få betydligt högre försäljningskostnader. Detta på grund av att det nya företaget måste försöka att bryta konsumenternas preferenser för de produkter som det redan etablerade företaget säljer, och få dem att välja sina produkter. Höga kostnader på reklam och salespromotion uppstår för det nya företaget, eftersom de är tvungna att använda sig av detta i sin kamp om kunder. Däremot kan ett nyetablerat företag minska sina försäljningskostnader genom att lansera en produkt som har betydligt bättre egenskaper än de produkter som redan finns på marknaden. Ytterliggare ett hinder som kan uppstå för det nyetablerade företaget är att de redan etablerade kan äga eller kontrollera noga inarbetade distributionssystem. Ett nytt företag på marknaden måste 28 Shy,

24 bygga upp ett väl fungerande distributionssystem och detta medför höga kostnader för företaget 29 Att ett oligopolföretag utövar en viss kontroll över sitt pris samt att priserna på en oligopolmarknad tenderar att vara relativt stabila över tiden, gör att oligopolföretagen ersätter priser med andra konkurrensmedel. Produktdifferentiering är det konkurrensmedel som har största betydelse vid oligopol. Differentiering av produkter kan åstadkommas på olika sätt. Följande åtgärder kan betraktas som de vanligaste. Förändring av produktens egenskaper och nya produkter Varans fysiska egenskaper såsom utformning och kvalitet kan ändras. På personbilsmarknaden konkurrerar Volvo sedan länge med kvalitet i form av ökad drifts- och krocksäkerhet. För hotell är närheten till centrum samt personlig trygghet och säkerhet viktiga kvalitetsegenskaper. Vidare är innovativ verksamhet i form av nya produkter mycket betydelsefullt i konkurrenshänseende. Användning av varumärken, förpackningar och färger En produkt kan differentieras från en annan genom att man tillämpar ett speciellt varumärke eller en speciell förpackning. För exempelvis Nike är deras speciella logotyp viktig för att karakterisera varan. Det går även att ändra färgen och storleken på produkten. Hög leveransberedskap För exempelvis AdenaPicko s, som är verksamma i budbranschen, är leveranssäkerhet och tidsprecision ett viktigt konkurrensmedel. Utformning av kredit- och betalningsvillkor Produkten kan differentieras med hjälp av utformningen av kredit- och betalningsvillkoren. Vid exempelvis försäljning av telekommunikationsutrustning bistår vissa länder sina nationella företag med exportkrediter. Dessa krediter har blivit ett verkningsfullt konkurrensmedel, i synnerhet vid försäljning till utvecklingsländer. 29 Stephen,

25 Val av lokaliseringsort Produktdifferentieringen kan också innefatta säljarens lokalisering i förhållande till köparna. När nya stålmarknader växte fram under 60-talet skedde också en geografisk förskjutning av stålproduktionen. Utflyttningen av industrier från Europa till länder som Syd-Korea och Taiwan innebar fördelar för den japanska stålindustrin. De svenska sågverken har däremot en komparativ fördel vid försäljning på de västeuropeiska marknaderna genom sin närhet till dessa. Sågverken kan leverera små kvantiteter till köparna inom dessa områden och därigenom även fungera som lagerhållare för dem. Ett annat kanske lite enklare exempel är hur de enskilda butikerna i ett köpcentra drar fördelar av närheten till varandra. Säljfrämjande åtgärder Produktdifferentiering kan även åstadkommas genom säljfrämjande åtgärder av olika slag. Genom bland annat omfattande reklam försöker företag differentiera sina produkter från konkurrerande substitut. En annan form av säljfrämjande åtgärd är att arbeta med korta produktlivscyklar. Ett exempel på detta är att på den svenska konfektionsmarknaden bjuds det ut fyra kollektioner per år. Sponsring av kultur och idrottsevenemang har under senare år blivit en viktig säljfrämjande åtgärd, likaså betoning på positiva miljöåtgärder. Teknisk och kommersiell service Företagen kan också differentiera produkterna genom att lämna teknisk och kommersiell service till kunderna. För Volvo Lastvagnar är tillgänglig och god service ett viktigt konkurrensmedel. Användarna ställer höga krav på snabb reservdelshantering; för en reservdel är den maximala leveranstiden 24 timmar. Produktdifferentiering genom information om produkters användbarhet kan även nämnas i detta samanhang. Ett exempel på detta är att Atlas Copco satsar bland annat på att sälja sitt kunnande om hur deras produkter kan användas på bästa sätt och hur deras produkter kan kombineras i olika system. Val av distributionskanaler 17

26 Slutligen kan produktdifferentiering ske genom att man väljer olika distributionskanaler. Försäljningen kan exempelvis ske genom egna försäljningsorganisationer eller genom agenter och ombud. Vissa märkesvaror får exempelvis endast säljas i vissa butiker inom detaljhandeln. 30 Produktdifferentiering uppkommer då det finns någon grund för köparna att skilja mellan varorna på en marknad. Genom produktdifferentiering skapas goodwill för en vara eller ett företag. En produktdifferentiering är en ändring av varans kombination av egenskaper som har till uppgift att förstärka köparnas preferenser för varan. Detta gör att köparna blir mindre benägna att i samband med uppkomna prisskillnader lämna varan för andra produkter. Det finns dock faktorer som talar emot en differentiering av produkter. Köparna kan vilja ha standardiserade produkter, för att kunna vara mer fria i sitt val av leverantörer. Säljarna å andra sidan kan vara intresserade av standardiserade produkter för att få en så stor potentiell marknad som möjligt. Höga omställningskostnader vid produktion kan vara ett skäl för tillverkarna att arbeta med standardiserade produkter Andersson & Ohlsson Andersson & Ohlsson,

27 Kapitel 4 DEN SVENSKA BANKMARKNADEN 1986 & 1993 Detta kapitel innehåller en studie av den svenska bankmarknaden under 1986 och Avregleringarna av de finansiella marknader som hade påbörjats under 1985, kom att drastiskt förändra spelreglerna för framför allt bankerna. 4.1 Den svenska bankmarknaden 1986 Vid ingången av 1986 var den svenska kreditmarknaden avreglerad till väsentliga delar. Trots den avreglering som hade skett under 1985 förekom ingen ändring i målen för penningpolitiken. Denna skulle hållas lagomt stram som stöd för regeringens antiinflationspolitik och för att bevara förtroendet för kronans yttre värde. Även om inte någon tydlig omläggning av kreditpolitiken ägde rum under 1986, skedde ändå en förskjutning av inriktningen. Till en början dämpade Riksbanken en alltför snabb neddragning av räntenivån. Den sjunkande räntenivån speglade dock i stort utvecklingen av valutaflödet. Räntorna på 3- och 6- månaders statsskuldväxlar som från att 1985 legat på 16 procent minskade till 12 procent i början av Dessa räntor fortsatte att rasa under året och var i slutet av 1986 nere på 8,5 procent. Samtidigt hade den effektiva räntan på statsobligationer sjunkit till knappt 9,5 procent i slutet av 1986 efter att vid ingången av året legat på en 12 procentig nivå. 32 Det som däremot oväntat, steg i allt snabbare takt under 1986 var den privata konsumtionen. Utlåningen från banker, bostadsinstitut och finansbolag ökade under 1986, detta mycket tackvare att utlåningstaken hade avskaffats För att begränsa risken för en alltför kraftig kreditexpansion som följd av att utlåningstaken avskaffats hade samtidigt kassakraven höjts från en till tre procent, varvid också räntegottgörelsen borttagits. 33 Efter att tidigare tillämpat straffränta, som innebar att bankerna hade rätt att till gällande diskonto låna upp till ett visst belopp hos riksbanken och som från början 32 Sveriges Riksbank, 1987 s Ibid. 19

28 motsvarade hälften av deras aktiekapital, övergick man nu till en så kallad räntetrappa, där upplåningsräntan stiger successivt med ökad upplåning i riksbanken. En viktig bankfusion skedde under 1986, då två provinsbanker, Sundsvallsbanken och Upplandsbanken, slogs samman i en ny bankenhet, benämnd Nordbanken. Denna fusion var betydelsefull ur den synvinkeln att det ansågs viktigt att den industriella utvecklingen i vårt land och konkurrensen med utländska banker krävde bildandet av större och slagkraftigare bankenheter. Samtidigt ville man tillvarata de rationaliseringsmöjligheter som samgåendet erbjöd. 34 Under 1986 hade de svenska affärsbankerna majoritetsintressen i 14 utländska banker och var delägare i tre. Utöver det hade bankerna över 40 representationskontor ute i världen Bankernas balansomslutning 1986 Vid utgången av 1986 hade bankerna en balansomslutning på 881 miljarder kronor. Av banksektorns totala balansomslutning svarade de tre största bankerna för cirka 50 procent av denna, det vill säga 441 miljarder kronor. Vidare fanns det vid slutet av året 26 affärsbanker, 119 sparbanker och 12 regionala föreningsbanker. Alla affärsbanker och tre sparbanker hade riksbankens medgivande att handla med utländska valutor. Dessa banker var därför även så kallade valutabanker. Lagändringen som tidigare genomförts gjorde det nu möjligt att etablera utländska dotterbolag i Sverige. Under 1986 öppnades 12 sådana banker varav fem var franska, två amerikanska, två norska, två finländska och en nederländsk. Dessa banker startade sin verksamhet i mitten av året och verkade främst på penning- och valutamarknaden. Vid utgången av 1986 uppgick de utlandsägda bankernas balansomslutning till 18 miljarder kronor vilket utgjorde två procent av bankernas totala balansomslutning. Detta kan urskiljas i cirkeldiagrammet nedan, i diagrammet kan det även urskiljas att 50 procent av balansomslutningen utgjordes av tre affärsbanker. Dessa tre banker var Pk 34 Thunholm, Sveriges Riksbank, 1987 s. 6 20

29 banken (19 procent eller 167 Mrd kr), SE-banken (17 procent eller 150 Mrd kr) och Svenska Handelsbanken (14 procent eller 123 Mrd kr) 36 Tre affärsbanker 50% (440 Mrd kr) Föreningsbanker 5% (44 Mrd kr) Utlandsägda banker 2% (18 Mrd kr) Övriga svenskägda affärsbanker 23% (203 Mrd kr) Sparbanker 20% (176 Mrd kr) Figur: 4.1 Bankernas balansomslutning vid utgången av 1986 Källa: Egen konstruktion utifrån Sveriges Riksbank (1986) Bankernas inlåning 1986 Bankerna är de enda på kreditmarknaden som får ta emot inlåning på konto från allmänheten, det vill säga ifrån företag och hushåll. Allmänhetens inlåning i kronor utgör cirka hälften av bankernas skulder, som 1986 uppgick till 881 miljarder. När kreditmarknaden expanderade under 1986 blev följden den att inlåningen på vanliga inlåningskonton växte kraftigt. Hushållen var den största inlåningskunden och svarade för nästan 60 procent. Förutom inlåning från allmänheten bestod bankernas skulder huvudsakligen av inlåning från utländska banker och korta depositioner från svenska finansinstitut. Cirka 20 procent av bankernas skulder var i utländsk valuta Bankernas tillgångar 1986 Den största posten på bankernas tillgångssida var utlåningen till allmänheten som var 414 miljarder kronor, det vill säga 47 procent av de totala tillgångarna vilka uppgick 881 miljarder kronor. Efter avregleringen av kreditmarknaden har bankernas utlåning 36 Sveriges Riksbank, 1987 s. 2 21

30 ökat kraftigt. Bland annat har krediter som bankerna tidigare klassat till den grå marknaden åter kommit in på den organiserade kreditmarknaden. Räntesatserna på den oreglerade marknaden var normalt högre än på den reglerade marknaden, där det i gengäld fanns en kö för att komma åt de attraktiva och billiga lånen. Expansionen av den oreglerade kreditmarknaden underlättades av att skattesystemet gjorde kreditefterfrågan mindre räntekänslig, detta eftersom räntekostnaderna till stor del var avdragsgilla. 38 Vidare hade hushållen under året omplacerat lånen på kreditmarknaden för att uppnå förmånligare lånevillkor. Lånebeloppen höjdes även under året. Under 1986 var bankernas utlåningsökning 50 procent till hushållen. Vidare hade en stor del av de upplånade medlen använts för finansiella placeringar såsom allemanssparande och premieobligationer. Till följd av avregleringarna som ägde rum under 1985 tilltog konkurrensen om lånekunderna. Detta medförde att bankerna sänkte sina utlåningsräntor i slutet av 1986 för att kunna vara med och slåss om lånekunderna. Utöver utlåningen till allmänheten hade bankerna på tillgångssidan utlåning till finansinstitut och utländska banker samt innehav av värdepapper huvudsakligen i form av statspapper och bostadsobligationer. Vidare under året växte en andrahandsmarknad för obligationer fram. Vilken medförde att bankerna kunde sälja delar av sina långfristiga värdepapper och i större utsträckning än tidigare utveckla placeringsstrategier för sina portföljer. Detta förde med sig stora förändringar i bankernas värdepappersinnehav under Affärsbankerna sålde under 1986 statspapper och obligationer till ett värde av 21,9 miljarder kronor. Köpare av dessa papper var AP- fonden, försäkringsbolag och företag Den svenska bankmarknaden 1993 Den svenska bankmarknaden under 1993 präglades mycket av finanskrisen som ägde rum under Bland annat var Riksbanken tvungen att överge den fasta växelkursen och låta den svenska kronan flyta. Detta gjorde det möjligt för bankerna att förbättra sin 37 Sveriges Riksbank, 1987 s. 2 ff. 38 Lundgren, Sveriges Riksbank, 1987 s. 4 ff. 22

31 intjäningsförmåga och vid mitten av 1993 kom de första signalerna på att bankkrisen kulminerat. Men även om finansiella krisen förefaller kulminerad under 1993 var effekterna av den synlig under ytterliggare flera år. 40 Vid utgången av 1993 var totalt 109 bankinstitut verksamma på den svenska bankmarknaden. Av dessa var 17 bankaktiebolag, två utländska filialetableringar och 90 fristående sparbanker, vilka drevs i stiftelseform. Under 1993 hade samtliga bankaktiebolag och en sparbank tillstånd ifrån Riksbanken att handla med utländska valutor. Vidare innehade 14 banker Finansinspektionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse som exempelvis kommissionshandel Bankernas balansomslutning 1993 Vid utgången av 1993 var bankernas totala balansomslutning 1441 miljarder kronor, där S-E banken var störst och svarade för drygt 24 procent. Även Handelsbanken, Sparbanken Sverige och Nordbanken återfanns bland de större bankerna och deras andelar uppgick till 22, 18 respektive 17 procent. De utländska etableringarna svarade för två procent av den totala balansomslutningen i banksektorn. 42 Detta kan avläsas i cirkeldiagrammet nedan. 40 Larsson & Sjögren, Sveriges Riksbank, 1994 s Sveriges Riksbank, 1994 s

32 Svenska Handelsbanken 22% (317 Mdr kr) Utlandsägda banker 2% (29 Mdr kr) S-E-Banken 24% (346 Mdr kr) Övriga svenskägda banker 12% (173 Mdr kr) Nordbanken 17% (245 Mdr kr) Föreningsbanken AB 6% (86 Mdr kr) Sparbanken Sverige AB 17% (245 Mdr kr) Figur: 4.2 Bankernas balansomslutning vid utgången av 1993 Källa: Egen konstruktion utifrån Sveriges Riksbank (1993) Bankernas inlåning 1993 I slutet av 1993 utgjordes drygt hälften av bankernas balansomslutning av inlåning. Hushållen svarade för drygt 50 procent av den totala bankinlåningen och den dominerades av svenska kronor. Under 1993 började bankerna successivt att minska gapet mellan in- och utlåningsräntorna. Ränteanalysen som gjordes i slutet av 1993 redovisade att de sex största affärsbankerna i genomsnitt hade en medelränta på inlåningen i kronor från allmänheten på 5,1 procent. Motsvarande medelränta för den totala utlåningen beräknades till 11,4 procent Bankernas tillgångar 1993 Som tidigare nämnts domineras bankernas tillgångsida av utlåning till allmänheten och vid slutet av 1993 svarade utlåningen i svenska kronor och utländsk valuta för tillsammans 749 miljarder. Vilket som också motsvarar drygt hälften av de totala tillgångarna som uppgick till 1441 miljarder. Till följd av ändrade redovisningsregler redovisade bankernas lånestock från och med januari 1992 efter avsättningar för befarade kreditförluster. Utlåningssiffrorna påverkas därutöver dels av stockförflyttningar mellan bostadsinstitut och banker, dels av de 43 Sveriges Riksbank, 1994 s.11 ff. 43 Sveriges Riksbank, 1994 s

33 nämnda avlyften av problemkrediter till särskilda avvecklingsbolag. Tendensen var under 1993 densamma oberoende av om dessa faktorer togs i beaktande och skuldsättningen i bank hade minskat under året. Bankernas medverkande i företagens och kommunernas löpande upplåning i utländsk valuta utomlands minskade under I slutet av 1993 uppgick bankernas totala nettoskuld, det vill säga tillgångar minus skulder i utländsk valuta till 224 miljarder kronor. Bankernas egna lån till utlandet avsåg främst finansiering av affärer med anknytning till svenska intressen. Bankerna i Sverige har därför relativt liten andel av sina utestående fodringar på utvecklingsländer eller på länder i Östeuropa. Vid utgången av 1993 hade de svenska bankerna majoritetsintressen i 15 banker utomlands. Utöver dessa hade bankerna 25 filialer och ett antal representationskontor runt om i världen. En betydande tillväxt har skett i filialernas verksamhet de senaste åren, både på interbanksidan och i engagemangen riktade mot allmänheten. Verksamheten i filialerna var procent av bankernas samlade balansomslutning. Filialernas lånestock var i utländsk valuta på 76 miljarder kronor. 45 För 1992 redovisade bankerna ett resultat på sammanlagt 19 miljarder kronor före kreditförluster. Efter avräkning av kreditförluster blev resultatet negativt och uppgick till 39 miljarder kronor. Samtidigt stod det klart att bankernas kreditförluster var på väg att mycket snabbt urholka kapitalbaserna i flertalet större bankkoncerner. Behovet av ett nytt riskkapital som förutsågs inom sektorn bedömdes att inte kunna tillgodoses på den reguljära kapitalmarknaden. På grund av detta hotade förlustutvecklingen, bankernas stabilitet och fortsatta funktionsduglighet. Mot denna bakgrund tog Riksbanken i december 1992 ett beslut om extraordinära åtgärder skulle göras i form av en plan för finansiellt stöd och för rekonstruktion riktad till banker och deras dotterbolag. Även stöd till vissa andra kreditinstitut med statlig anknytning skulle genomföras. För att administrera stödåtgärderna inrättades en ny myndighet under Finansdepartementet, Bankstödsnämnden. Vid inledningen av 1993 hade fem av de största bankerna kontakter med staten om finansiellt stöd. 45 Sveriges Riksbank, 1994 s

34 Genom bankernas förbättrade resultatutveckling under 1993, öppnades möjligheter för stora emissioner av riskapital på den öppna marknaden. Detta ledde till att S-E- Banken och Sparbanken Sverige nu kunde ta tillbaka sina ansökningar om finansiellt stöd. Tackvare att marknadsräntorna under 1993 började att sjunka, kunde bankerna förbättra sina resultat. Vidare vände den nedåtgående trenden för lönsamheten också till följd av att kreditförlusterna minskade under 1993, efter att ha accelererat väldigt snabbt under 1991 och Det totala resultatet för banksektorn 1993 blev 30 miljarder före kreditförluster. Efter dessa förluster blev resultatet fortfarande negativt, men förlusten minskade till 16 miljarder kronor Sveriges Riksbank, 1994 s.18 ff. 26

35 Kapitel 5 ANALYS I detta kapitel dras först några kopplingar mellan oligopolteorin, som har behandlats i kapitel 3 och den svenska bankmarknaden. Vidare i kapitlet görs en jämförelse av de båda åren, 1986 och 1993 som studerats i kapitel 4. Slutligen finns ett avsnitt med några tankar om hur den svenska bankmarknaden kan se ut i framtiden. 5.1 Bankernas agerande på en oligopolistisk marknad På den svenska bankmarknaden finns det fyra stora banker som kontrollerar tillgång till och prissättning av stora delar av det svenska betalningssystemet. Utan tillgång till detta system har potentiella konkurrenter på bankmarknaden svårt att konkurrera inom området retail banking det vill säga bankverksamhet riktad mot privatpersoner och mindre företag. Utifrån detta kan man se att den svenska bankmarknaden är en utpräglad oligopolmarknad där fyra relativt jämnstarka banker dominerar. Detta gör det mer sannolikt att dessa, också utan formella eller informella överenskommelser, kan agera på ett sätt som gör att nya aktörer missgynnas. Nya aktörer som kommer in på marknaden får tillgång till det gemensamma betalningssystemen och detta leder till att konkurrensen ökar. I och med att den nyetablerade banken får tillgång till betalningssystemen får en ny konkurrent tillträde på marknaden för transaktionskonton, vilket främjar konkurrensen och sänker lönsamheten på bankmarknaden och angränsande marknader. Därmed får de redan etablerade bankerna inte bara ett samfält, utan också ett individuellt intresse att utestänga potentiella nyetablerare från marknaden för betalningsförmedling. År efter år har storbankerna struntat i de mindre uppstickarbankerna, de fyra stora bankerna har gjort som de velat. Men nu har det kommit statistik som visar att kunderna bryr sig de byter från storbanker till de mindre bankerna mer än någonsin. Detta har lett till att produktdifferentiering har blivit allt viktigare på bankmarknaden, allt för att hävda sig på marknaden. Eftersom det i dagsläget inte längre finns någon direkt kostnad för kunderna att byta bank blir service, öppettider, tillgänglighet och trevligt betmötande 27

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005 Pressinformation Kvartal 3 2005 Resultatrapport DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Repliker och kommentarer

Repliker och kommentarer I den här avdelningen välkomnas kommentarer till tidigare bidrag och korta inlägg med ekonomisk-politisk anknytning GABRIEL URWITZ Tidigare studier är fel om bankernas relativa kreditförlustnivå under

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas 2004-06-03 moljbjlof^= Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas Sammanfattning Den 1 juli 2004 börjar en ny lag om bank- och finansieringsrörelse 1 att gälla. Lagen ersätter bankrörelselagen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Finansforums Sparbarometer 1/99

Finansforums Sparbarometer 1/99 99-2-16 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

SenseAir delårsrapport jan-mars 2009 1 (7) SenseAir AB. Delårsrapport januari mars 2009

SenseAir delårsrapport jan-mars 2009 1 (7) SenseAir AB. Delårsrapport januari mars 2009 SenseAir delårsrapport jan-mars 2009 1 (7) SenseAir AB Delårsrapport januari mars 2009 Tre månader i korthet Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 32 % och uppgick till 23 027 ksek (17 421 ksek) Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Delårsrapport Juni 2010

Delårsrapport Juni 2010 Delårsrapport Juni 2010 Delårsrapport för januari - juni 2010 Sparbanken får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2010-01-01-2010-06-30. (Belopp inom parentes avser motsvarande period

Läs mer

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng)

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Semifinalstentamen 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Beskriv de, enligt Kotler, fem viktigaste faktorerna du vid marknadsföringsstudier bör ta hänsyn till

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Med rätt värderingar sedan 1906 Hur bygger man ett företag som förblir stabilt? Man börjar med att lägga en ordentlig grund; en värdegrund.

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 004 Publicerad i maj 005 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKT

TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKT SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (publ) TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE OBLIGATIONSLÅN Arrangör Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Emissionsinstitut ABN AMRO Bank Handelsbanken Capital

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2015-01-01-2015-06-30 Omvärlden Första halvåret 2015 har

Läs mer

Banker i Sverige. Faktablad om svensk bankmarknad. Innehåll

Banker i Sverige. Faktablad om svensk bankmarknad. Innehåll Faktablad om svensk bankmarknad Innehåll Den svenska finansmarknaden Blad 1 Bankstrukturen Blad 2 Bankernas inlåning och utlåning Blad 3 De stora bankkoncernerna Blad 4 Banker i Sverige Blad 5 Bostadsinstitut

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-05-29 statliga stabilitetsåtgärderna Femte rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2002

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2002 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i september 00 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system.

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013-01-01-2013-06-30 Allmänt om verksamheten Om man ur ett

Läs mer

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-03-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Central Bank of Sri Lanka SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Trend Räntefond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer