Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussättning till en isshow i samarbete med en ideell förening. Time to get Spooked...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussättning till en isshow i samarbete med en ideell förening. Time to get Spooked..."

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Scenproduktion, K3 Examensarbete, 30 hp VT Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussättning till en isshow i samarbete med en ideell förening Time to get Spooked... - an empirical study of production and lighting design for an ice show in collaboration with a non-profit organization Textförfattare: Emmy Axelsson och Sandra Nyman Handledare: Johny Lövgren

2 Sammanfattning På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär. Sökord (keywords) Konståkning, Isshow, Ljussättning, Produktion, Projektledning, Stage management, Ledarskap, Organisation, Kommunikation, Konståkningsföreställning Förord Vi vill tacka en mängd olika personer för att vi har fått vara med och arbeta med detta projekt och för att vi fick lov att realisera vår tanke på examensprojekt, men framförallt vill vi tacka våra handledare Johny Lövgren och Ulf Nielsen som har ställt upp för oss i vått och i torrt och kommit med tips och idéer på hur vi kan gå tillväga när vi fastnat i gamla fotspår och inte hittat lösningar på problem. Tack också till Tobias Ringstad som hjälpte oss under hela föreställningsveckan med att rigga upp och programmera ljus när vi behövde en extra hand, eller helst femton extra händer. Till sist vill vi naturligtvis också tacka Lunds konståkningsklubb för att ni litade på oss och för att vi fick vara med och dela denna upplevelse med er och era fantastiska konståkare! 2

3 Innehållsförteckning Förteckning över bilagor... sid. 5 Begreppsförklaring... sid Inledning... sid Bakgrund... sid Organisation... sid Syfte och mål... sid Frågeställningar... sid Produktion... sid Ljussättning... sid Avgränsningar... sid Metod och material... sid Metoddiskussion... sid Litteratur och isshower... sid Källkritisk diskussion... sid Genomförande och resultat... sid Produktion... sid Fas 1 - Att skapa tydliga ramar för projektet... sid Fas 2 - Fortsatt planering och genomförande sid Fas 3 - Slutfas och resultat... sid Ljussättning... sid Förarbete... sid Planering för ljussättningen... sid Strömtillförsel... sid Att belysa hela isen... sid UV- ljus... sid. 33 3

4 2.2.6 Rörliga lampor... sid Att färga in isen... sid Att ljussätta scenografin... sid Att ljussätta utan att ha sett föreställningen... sid Föreställningens olika ljusbilder... sid Scen 1... sid Scen 2... sid Scen 4... sid Scen 6... sid Scen 7... sid Scen 8... sid Scen sid Resultatanalys... sid Produktion... sid Ljussättning... sid Diskussion och sammanfattning... sid Produktion... sid Ljussättning... sid Slutord... sid. 72 Referenslista... sid. 73 Bilagor... sid. 76 4

5 Förteckning över bilagor Bilaga 1 Produktionsplan... sid. 76 Bilaga 2 Frågeformulär... sid. 79 Bilaga 3 Intresseanmälan... sid. 82 Bilaga 4 Slutgiltig ljusritning... sid. 83 5

6 Begreppsförklaring Vi - Emmy och Sandra Team - Antingen vi själva (Emmy och Sandra), koreograferna eller klubbens styrelse. Blackbox - Övningssal för scenproduktionsstudenter. Ett stort mörkt och tomt utrymme där möjligheter finns att bygga upp olika typer av scenrum. K3 - Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola. Förstudie - En undersökande fas i ett projekt där man ofta fattar beslut huruvida projektet är genomförbart eller inte. Gantt-schema - Ett tidsplaneringsdokument i form av tidslinjer. Intressenter - Alla parter som på ett eller annat sätt har någon anknytning till projektet. Det kan exempelvis handla om projektbeställare, sponsorer eller kunder. OBS - Organizational Break Down Structure PBS - Product Break Down Structure PENG-analys - Prioritera Enligt NyttoGrunder. Ett verktyg man använder för att värdera och öka nyttan i verksamheten. Projektkontor - den organisatoriska enhet som skapar goda förutsättningar för en organisations projektverksamhet. Det kan sägas vara navet mellan ledningen och projekten och verkar för att projekten koordineras samt arbetar mot ett gemensamt verksamhetsmål. (EXICOM 2011) Projektledare - Någon som leder, planerar och styr projekt. Projektägare - Ofta beställaren av ett projekt. Resursägare - Den som tillhandahåller resurser till ett projekt. (Projektledare.info 2013) Styrgrupp - Den grupp personer som bär det yttersta ansvaret för projektets planering, styrning och uppföljning. SWOT-analys - En analysmodell som hjälper till att ta fram ens styrkor, svagheter, möjligheter och hot i ett projekt. WBS - Work Break Down Structure 6

7 Dimmer - En apparat som man kopplar in alla konventionella lampor i och som gör att man då kan reglera ljusstyrkan på lamporna. Elcentral - En låda som fördelar ut hög ström till mindre delar och som även innehåller säkringar och jordfelsbrytare. Flodlampa - En form av strålkastare som används för att belysa stora ytor. Följespot - En stor strålkastare som styrs manuellt av följespotsoperatörer för att kunna följa dem som är på scenen så att de är i ljusstrålen hela tiden. Gobo - En bit plåt eller glas med ett mönster som sätts inuti en lampa för att ljuset ska visa det mönstret. Konventionell lampa - En lampa där ljuset produceras i en glödlampa med hjälp av en glödtråd. LED (Light Emitting Diode) - Lysdiod som ofta kan sättas ihop i kluster för att skapa LED-armaturer. Drar mindre ström än konventionella lampor. Moving Head - En typ av rörlig lampa som styrs digitalt via ett ljusbord. PAR-kanna - En typ av lampa som är väldigt vanlig i konsertsammanhang. Armaturen är gjord av plåt och glödlampan är ofta försedd med en egen reflektor. Profilstrålkastare - En lampa med en skarp ljusstråle som med hjälp av linser kan fokuseras och zoomas. Rigging - Ett uttryck som används inom scenbranschen för att beskriva det man gör när man sätter upp och hänger upp all utrustning som kommer att behövas. Trackpod - En armatur med LED-lampor som har många styrningsmöjligheter där dioderna är indelade i olika sektioner där varje sektion kan göra en sak oberoende av de andra sektionerna. UV - Ultraviolett ljus som inte syns när det är ljust förövrigt, men som lyser upp allt som är vitt när det är mörkt runt omkring. Wash - En form av strålkastare som täcker in större ytor än en profilstrålkastare. 7

8 1. Inledning Vårt intresse för sporten konståkning har uppstått på lite olika sätt. Sandra har sysslat med konståkning till och från alltsedan tre års ålder medan Emmy själv aldrig varit aktiv men däremot alltid suttit klistrad framför teven vid varje stort mästerskap. Sandra har under åren både medverkat i isshower samt även varit med och producerat ett antal. Dessutom har hon följt ett flertal Europa- och världsmästerskap på plats och sett uppvisningar både i Sverige och Frankrike. Emmy har ett intresse för teaterljus och har varit delaktig i uppsättningar av ett flertal teater- och operaföreställningar. Efter att ha känt varandra i cirka ett och ett halvt år upptäckte vi att vi hade ett gemensamt intresse för sporten konståkning. Alltsedan dess har vi pratat om huruvida vi skulle kunna sätta upp en show på is. Eftersom Emmy aldrig hade upplevt professionell konståkning live bestämde vi oss för att åka och se Stockholm Ice 2012, en isshow som sattes upp under påskhelgen det året av Svenska konståkningsförbundet och Stockholm Globe Arenas i samarbete med bland annat Art on ice (ett schweiziskt företag som specialiserat sig på att göra konståkningsevent ). Med inspiration därifrån väcktes förslaget om att försöka göra något liknande som examensarbete. 1.1 Bakgrund Vi studerar scenproduktion på Malmö högskola och under den sjätte och sista terminen var det dags att bestämma ämne för examensarbete. Eftersom vi båda har ett stort intresse för konståkning bestämde vi oss för att göra något inom denna sport och konstform. Vi är intresserade av produktion och ljussättning och kände att vi kunde vara med och delge och förvalta våra kunskaper genom att sätta upp en konståkningsföreställning. Runt om i landet sätts isshower upp för att avsluta issäsongen för konståkningsklubbarna, precis på samma sätt som olika dansföreningar brukar sätta upp dansföreställningar i slutet av säsongerna för att få ett roligt avslut på terminen och även för att visa föräldrar och närstående vad man har gjort under året. Sommaren 2012 skickade vi därför ut en förfrågan till olika konståkningsklubbar i Skåne om att få vara med och producera en isshow med dem. Vi fick ett positivt svar från Lunds Konståkningsklubb och träffade en 8

9 av de två huvudtränarna samt två representanter från styrelsen under ett första möte i oktober LKK (Lunds Konståkningsklubb) sätter upp en isshow vartannat år och 2013 var det alltså dags igen, vilket gjorde att det passade bra att vi dök upp och ville hjälpa till. Det är en stor klubb med många aktiva åkare och det var en av anledningarna till att vi tyckte att det lät roligt att sätta upp en show tillsammans med dem. De har tidigare satt upp föreställningar som Mamma Mia och Grease, men de har aldrig tidigare samarbetat med några som har kunnat hjälpa dem med ljussättning eller scenografi. Detta har lett till att de har fått göra allt själva, vilket inte alltid är så lätt med föräldrar som jobbar och bara kan ställa upp med ideella insatser i mån av fri tid. Vi kände därför att vi kunde hjälpa dem med att åstadkomma en mer professionell föreställning eftersom vi kunde bidra med vår tid och erfarenhet till projektet. 1.2 Organisation Våra huvudsakliga intresseområden inom utbildningen är och har varit produktion och ljussättning. Även om vi under projektets gång jobbat mycket enat är Sandra den som haft något mer ansvar för produktionen och Emmy den som fokuserat lite extra på ljuset. Vi var inte ensamma om att arbeta med showen utan man skulle kunna säga att det fanns tre olika team som strävade efter att kunna genomföra den. Förutom vårt eget lilla team, beståendes av oss två, så hade vi också stöd från delar av klubbens styrelse samt av klubbens två huvudtränare som stod för koreografi, ljud och storyline. 1.3 Syfte och mål Syftet med vårt examensarbete är att få upp ögonen för en ny arena för vår utbildning att verka inom, eftersom isshower är ett outforskat ämne inom scenproduktionsprogrammet på Malmö högskola. Vi vill också undersöka vilka premisser som gäller när man arbetar med amatörer, i detta fall en ideell förening med barn och ungdomar. 9

10 Målet för detta examensarbete var att skapa en föreställning som såg mer professionell ut än vad klubben tidigare har gjort med ljussättning, scenografi och marknadsföring. Vi ville att barnen och ungdomarna på isen skulle känna att de var med i något som mer liknade de professionella föreställningar som eliten deltar i. Vi ville att det skulle kännas stort och mäktigt. 1.4 Frågeställningar Produktion Vilka förutsättningar krävs för att man inom en produktion skall kunna åstadkomma ett helhetsintryck i publikens ögon? Hurdana krav ställs på en organisation vid arbete med barn och amatörer? Ljussättning Vad är det för ljusförhållanden som är speciella för en ishall och hur kan man arbeta med dem? Vilka förutsättningar (ljusmässiga, tekniska och rumsliga) kännetecknar arbete med amatöruppsättningar? 1.5 Avgränsningar Allteftersom vårt projekt framskridit och vuxit i storlek har även nya intressanta frågeställningar och ämnen dykt upp. På grund av utrymmesbrist i rapporten har vi därför blivit tvungna att avgränsa oss ganska mycket. Våra intresseinriktningar (ljus och produktion) är breda i sig, därför föll bland annat ljud och scenografi helt bort. Inom produktionsdelen valde vi att begränsa stycket som tar upp kulturella likheter och skillnader. Kultur är ett sådant ämne som vi hade kunnat diskutera hur mycket som helst, men just i denna rapport fick vi sätta stopp någonstans. Vi har också medvetet valt att inte gå så djupt in på grundläggande projektledningsmodeller och -metodik eftersom det redan finns så pass mycket annan litteratur som tar upp detta. Vi ville istället försöka knyta projektledningen till vårt specifika projekt och undersöka hur man kan applicera allmän projektledningskunskap på en konståkningsproduktion. Fokus låg då mest på 10

11 produktionen i sin helhet, vilka förutsättningar som krävs för att uppnå ett gott resultat och även vad som krävs i ett samarbete med amatörer. Vi valde att inte ta med rent tekniska beskrivningar av hur ljussättning och programmering går till eftersom det inte är det vi ville fokusera på. Det finns litteratur och manualer som beskriver hur man programmerar ljus och det var inte den rent tekniska biten vi ville komma åt. Vi valde att istället lägga fokus på den mer konstnärliga biten och inrikta oss på ljusdesign. 1.6 Metod och material Under våren 2013 kom vi att arbeta med att sätta upp och producera en konståkningsshow tillsammans med Lunds konståkningsklubb som vi sedan i denna rapport kommer att beskriva, analysera och syna med lupp. För att göra detta kommer vi att använda oss av många olika metoder, dels till själva projektet i sig, men också till denna rapport. Det som var en av de viktigaste metoderna för att få projektet att fungera var kommunikation via mejl. Vi skickade otaliga mängder mejl till olika personer för att ro iland projektet. Detta gjorde vi för att vi skulle ha koll på vad som hände på alla fronter inom produktionen samt för att se till att inget viktigt glömdes bort. En stor del av metoden för själva projektet var alltså kommunikation på olika sätt mellan olika parter. Den stora delen av detta arbete har varit praktiskt eftersom vi arbetat i projektform för att sätta upp en föreställning på is för en publik. Vi skapade ett skarpt projekt för att lära oss hur det fungerar i verkligheten när man gör ett sådant projekt. Vi utvecklade erfarenhetsbaserad kunskap som vi inte skulle kunna ha kunnat tillskansa oss genom endast litteraturstudier. För att ta reda på svaren för våra frågeställningar och för att kunna genomföra projektet, men också för att kunna skriva denna rapport, har vi använt oss av litteraturstudier som en metod. Litteraturen behandlar främst projektledning men även ljussättningen. Vi har tittat på vilken tidigare forskning som finns inom områdena ljussättning och projektledning. Hur har andra gjort och vad kan vi lära oss av det? Vi har granskat hur de har arbetat för att se om vi kan använda oss av det eller om problem de har stött på under vägen kan appliceras och jämföras med de problem vi kom att ställas inför. 11

12 Att studera tidigare konstnärliga projekt har också att varit en viktig del av vårt metodval. Genom att titta på filmer, videoklipp och bilder från tidigare konståkningsföreställningar har vi fått inspiration och tips på hur vi kan genomföra vårt projekt och hur ljussättningen skulle kunna komma att se ut. Våra filmklipp är strategiskt utvalda för att de visar något som vi tyckte var häftigt och något som vi kunde ha som inspiration. De är också utvalda för att visa olika slags ljussättningar och lösningar på ljusproblem eller effekter som är dramatiska och effektfulla på isen. De filmklipp vi valt ut tittade vi på innan vår show producerades för att hitta inspiration, men också för att fungera som exempel i denna rapport. Att aktivt delta i verksamheten som projektledare är också det en metod vi använt oss av, en form av deltagande observation. Genom detta kom vi att se hur processen går framåt. Anteckningar fördes aktivt under hela processen via en loggbok där vi skrev vad som gjorts, vad som hänt och våra tankar om det. Även andra dokument som projektplan, budgetkalkyler, kostymskisser, scenografiskisser och dylikt producerades. Genom en deltagande observation kommer vi kunna erhålla erfarenhetsbaserad kunskap som vi endast kan få genom att vara en del av projektet. Vi ville gärna att showen skulle filmas, dels för att åkarna och deras familjer ska kunna se på showen igen och ha det som minne, men också för att vi skulle kunna titta på den i efterhand för att se hur det verkligen blev och vad som kunde ha förbättrats. För att få ytterligare perspektiv på hur andra professionella i branschen arbetar när det gäller projektledning har vi att skickat ut ett frågeformulär till ett antal utvalda personer. Det är en kvalitativ undersökning med endast ett fåtal utvalda personer som jobbar med projektledning i egenskap av producenter och som ledare inom kultursektorn. De har också erfarenhet av att arbeta med amatörer och mindre erfarna personer såsom exempelvis barn. Vi har valt att kontakta dessa personer eftersom de arbetar inom olika slags kulturella projekt, allt för att eftersträva en bredd i de svar vi får in. Vi har utifrån önskemål från några av de tillfrågade valt att inte publicera namn på dessa personer. 12

13 I rapporten har vi valt att dela in varje huvudrubrik i två underrubriker, produktion och ljus. Detta för att det är de områden vi har arbetat med, men också för att det ska vara enklare att läsa och få en struktur i rapporten. Produktionen och ljussättningen går hand i hand i en liten produktion som denna, men vi tycker att de två områdena är intressanta nog för att få ha sina egna underrubriker Metoddiskussion Varför har vi valt att arbeta i projektform? Den konståkningsföreställning vi valde att sätta upp ser vi som en enstaka händelse, ett projekt som har en tydlig början och ett tydligt slut. När alla föreställningar har gått är det ett avslutat kapitel och projektet är inte aktivt längre. Då är det dags att packa ihop och avveckla projektet. Eftersom det är en tydligt avgränsad händelse valde vi att arbeta med det som ett projekt. Vi skapade en tillfällig organisation avsedd för att ro projektet i land och som upphörde projektet var klart. Denna tillfälliga organisation bestod av oss och den organisationen skulle sedan komma att upplösas efter projektets slut. Oftast väljer man projektformen som metod när man har en uppgift att skapa något nytt eller att förändra något, (Jansson & Ljung 2004, sid. 30) vilket är just vad vi ville göra. Vi ville förändra Lunds konståkningsklubbs föreställning och göra projektet större än vad deras uppsättningar tidigare har varit. Vi ville också ge inspiration inför kommande föreställningar från Lunds konståkningsklubb. Att vi väljer deltagande observation som en metod är för att vi själva är en del av projektet. Detta gör att vi har möjlighet att se processen inifrån och verkligen se vad som händer i projektet. En nackdel är dock att det finns en risk för att vi kommer att ha svårt att vara objektiva i våra betraktelser eftersom vi kommer att bli känslomässigt involverade i projektet och därmed inte kunna hålla tillräcklig distans för att kunna beskriva skeendena objektivt efteråt. (Ejvegård 2003 sid. 69) Det är värt att ha in åtanke vid läsning av denna rapport, men vi har försökt att se bortom våra egna känslomässiga band till produktionen. Jämförandet mellan andra isshower och den vi satt upp, är till för att visa hur andra som gjort konståkningsföreställningar har gjort med sin ljussättning och sedan jämföra den 13

14 med hur vi valde att göra. Den är också till för att ge oss förslag på hur man kan göra med ljuset vid en sådan föreställning. Det är viktigt att tänka på att det man ska jämföra går att jämföra med varandra. Vi jämför alltså konståkningsshower. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi jobbar med amatörer som inte har för vana att sätta upp stora shower och vi har också en betydligt mindre budget än de stora shower som vi valt att titta på. Det är viktigt att tänka på vid jämförelsen. (Ejvegård 2003 sid. 41) En fördel med denna metod är att man får en överblick över hur andra har gjort med liknande shower och vi slipper göra allt från början, utan kan få lite tips på hur man kan göra genom att titta på andra shower. Det vi valt att göra är dock inte en jämförande analys, utan är menat att ge inspiration och hjälpa oss att jämföra strategiskt utvalda exempel. 1.7 Litteratur och isshower För att kunna genomföra detta projekt har vi använt oss av en hel del litteratur. Mycket av den har handlat om projektledning eftersom det är den mest teoretiska biten av vårt arbete. Projektboken - metod och styrning för lyckade projekt (Marttala & Karlsson, 1999) behandlar några av de punkter vi valt att intressera oss för. Projektledning av Bo Tonnquist (2012) har även följt oss genom detta projekt och varit till stor nytta när vi reflekterat tillbaka över vår process. I övrigt har vi mer specifikt försökt knyta an projektledningen till vår utbildning. Detta förde oss in på litteratur gällande stage management. Vi har också fått tips och inspiration genom böcker skrivna av olika ljussättare. En bok som har varit till stor hjälp under produktionen, men framförallt under beskrivandet av ljussättningen är Nick Morans Performance lighting design (2007). Det är en enkel bok som beskriver det grundläggande man ska tänka på när det gäller ljus och ljusdesign. Moran har verkat inom ljusbranschen i över 20 år och har jobbat med allt från stora teaterprojekt i West End till rockkonserter. En stor del av arbetet med ljussättningen har också varit att titta på olika isshower och konståkningsföreställningar som satts upp runt om i världen. Det är inte mycket information som finns att få tag på gällande just ljussättning för isshower, men däremot finns det mycket material att hitta på Internet och på streamingsiten Youtube. Där har vi 14

15 funnit klipp från bland annat Disney on ice som har varit en stor inspirationskälla ljusmässigt Källkritisk diskussion Den litteratur inom produktion som vi främst har använt har gått åt hållet projektledning och stage management. Projektledning för att det främst är ganska allmänt och stage management för att det mer specifikt handlar om ledarskap inom det scentekniska området. Det finns mängder av litteratur inom området projektledning, desto mindre finns det som är inriktat på just scenproduktion. Därför försökte vi gå igenom det mesta vi hittade som avhandlade scenproducentens roll i både teori och praktik. När vi sållade bland projektledningslitteraturen föll det sig naturligt att först gå igenom sådan litteratur vi själva hade hemma i våra gömmor då vi båda studerat projektledning tidigare. Därefter låg fokus på att hitta sådant som tog upp mer delspecifika ämnen som vi strävade efter att beforska. Kommunikation, ledarskap, målsättning, planering, kultur och etnisk mångfald inom scentekniska organisationer var bland annat det vi sökte. Som vi redan nämnt var det svårare att hitta litteratur som specifikt inriktade sig på ledarskap inom scenproduktion. Därför valde vi att bredda oss och se vad vi kunde använda av den mer allmänna projektledningslitteraturen. Sedan försökte vi applicera det inom vår bransch. De exempel vi valt att ta upp är till viss del ganska allmänna och kanske inte egentligen specifikt uttänkta för vårt område, därför har vi valt att även komplettera med egen erfarenhetsbaserad kunskap, det vill säga sådant vi själva sett och upplevt genom detta projekt. För att göra vårt forskningsarbete ännu mer levande valde vi att skicka ut ett frågeformulär till professionella i vår bransch som kunde tänkas komma med egenupplevda erfarenheter och kunskap. Vi skickade formuläret främst till dem som på något sätt arbetat som producenter inom kultur och media. Vi strävade efter att komma i kontakt med yrkesmänniskor som arbetat med amatörer, barn och produktioner som liknar vår egen. På grund av tidsbrist och eftersom det är få som arbetar professionellt med just isshower i Sverige lyckades vi inte få så många svar. De tre som tog sig tid att svara var i åldrarna år och av dem var en kvinna och två män. Deras primära 15

16 arbetsuppgifter skiljer sig något åt, men de har alla på något sätt varit involverade i projekt med barn och amatörer inblandade. Det är svårt att sia i huruvida svarsresultatet markant skulle ha sett annorlunda ut ifall att flera producenter hade haft möjlighet att svara. Vi försökte efter bästa förmåga få tag i en så bred svarsgrupp som möjligt. Angående litteraturen om teaterljussättning och ljusdesign är det svårt att hitta relevanta böcker om dagens teknik. När böcker som behandlar den nya tekniken gått i tryck är den tekniken redan gammal. Litteraturen som vi använt för ljussättningen behandlar ämnet ljusdesign för scenrummet men också för andra tillfällen och rum. Några är mer tekniskt inriktade medan andra är inriktade på själva designen. Litteraturen är inte specifik för ljussättning på is eller till konståkning eftersom vi inte har hittat någon litteratur som behandlar detta ämne. Därför har vi fått anpassa det som vi har hittat om ljussättning för teater och dans till att gälla konståkning och själva fått sortera ut det som kan vara bra för just isshower. Vi har då valt bort mycket av det som är viktigt i annan teaterljussättning, till exempel riktningen och placeringen av lampor. På teater- och dansscener är riktningen och placeringen av ljuskällorna väldigt viktigt för att gå en exakthet i ljussättningen. I ett så stort utrymme som en ishall är detta inte lika viktigt. Mycket av det vi kommer att skriva om gällande ljussättningen kommer att komma från erfarenhetsbaserad kunskap som vi fått genom att vara en del av detta projekt. Ljussättning handlar mycket om att testa olika lampor och se vad som passar bäst. Det gör man bäst genom att komma ut i verkligheten och göra det praktiskt. Man kan inte lära sig att ljussätta genom att endast läsa böcker eller titta på andras ljussättningar. Man måste göra det själv. 16

17 2. Genomförande och resultat 2.1 Produktion Fas 1 - Att skapa tydliga ramar för projektet Arbetet med showen startade redan sommaren Det var då vi skickade ut förfrågningar till några olika klubbar i Malmö/Lund-regionen och så småningom nappade just Lunds Konståkningsklubb. Projektförberedelserna eller vad som i projekttermer också kan kallas förstudie (Tonnquist 2012) inleddes Projektfaser. (Tonnquist 2012) med att vi hade ett möte med styrelsemedlemmar från klubben och den ena huvudtränaren/koreografen. Det diskuterades kring hur de tidigare hade gjort sina shower och vad vi skulle kunna tillföra med våra kunskaper och resurser inom scenområdet för att uppnå ytterligare nivåer. Eftersom klubben vanligtvis arrangerar shower vartannat år och deras senaste var år 2011 var det nu dags igen att sätta upp ännu en föreställning på is. Showen skulle genomföras oavsett vår medverkan eller icke-medverkan vilket för oss kändes bra eftersom det då i princip garanterades att vårt examensarbete skulle bli av. I början fanns en viss oro om vad som skulle ske i fall att klubben plötsligt skulle få för sig att hoppa av projektet, men ganska snart insåg vi att de skulle hålla vad de lovade. Eftersom personerna vi var i kontakt med inte riktigt hade koll på vad det var vi studerade fick vi introducera ämnet för dem. Vi berättade varför vi ville vara med och producera showen samt om hurdan teknik vi hade tänkt använda oss av. Då huvudtränarna kommer från Ukraina har all kommunikation med dem skett på engelska. Med en något knackig kommunikation började vi i alla fall diskutera temat för showen. Det gavs i början inga klara direktiv om vad showen skulle handla om. Det diskuterades ganska allmänt om diverse olika inriktningar, men samtidigt verkade tränarna var ganska klara med att de gärna ville utgå från temat skräck. Vi tyckte att det lät helt okej och fick genast en massa olika idéer om vad vi skulle kunna göra med ljus och scenografi utifrån ett sådant tema. Efter en del diskussioner på distans började något slags spökhistoria ta form. Med vår tidigare erfarenhet av att göra diverse olika 17

18 produktioner insåg vi vikten av att klargöra vem som skulle ansvara för vad under projektets gång. En klar rollfördelning brukar underlätta arbetet. I detta fall hade vi att göra med en styrelse som höll i pengarna samt tränarna som stod för koreografin. Utöver detta brukar det inom en sådan här produktion behövas sådana som ansvarar för att ta fram en berättelse, skapa ljud, sköta ljud och ljus, fixa kostymer, scenografi, rekvisita, marknadsföring och logistik. Oftast förekommer det också en utsedd producent/projektledare. (Reid 1995a) Vi erbjöd klubben det vi kunde stå till tjänst med såsom bland annat utformning av berättelse, ljud, ljus, scenografi, rekvisita och kostym. För oss var det en något märklig situation vi hamnade i när vi insåg att det saknades någon som höll i trådarna. Vi hade gärna sett att vi skulle få axla den rollen, men det blev inte riktigt något av teamen som gjorde det. Vi låg på ganska mycket i början och försökte få klubben till att skapa ett kontrakt/avtal med oss om vem som skulle ansvara för de olika områdena, men på något sätt misslyckades vi. I vårt projekt har det bland annat varit svårt att avgöra vem som var tänkt som projektägare. Det är något vi återkommer till senare i rapporten. På ett sätt skapade vi en bild av hur organisationen med oss inkluderade skulle se ut men det visade sig att den senare skulle komma att förändras. Vi hade bland annat önskat att få ta rollen som projektledare/producenter fullt ut, men så blev alltså inte fallet. Det finns olika typer av strukturer som organisationer är uppdelade efter. En organisation kan exempelvis vara indelad efter funktioner, marknader eller så är den en så kallad matrisstruktur. En funktionsbaserad indelning innebär att organisationen delas in efter olika enheter som har likartade uppgifter. Det kan handla om att det finns en avdelning för inköp, en annan för produktion och en tredje för försäljning och marknadsföring. När en organisation delas upp efter marknader handlar det snarare om att funktionerna sprids ut över de olika enheterna och man fokuserar på att dela in organisationen efter marknadssegment/kundgrupper. Ett exempel på en sådan indelning kan vara när en organisation har separata enheter för sina kunder, det vill säga en avdelning för privatkunder, en för företagskunder och slutligen en för utlandskunder. En matrisstruktur däremot innebär att man kombinerar den funktionsbaserade och den marknadsbaserade indelning, vilket bildar ett rutmönster med punkter där funktion och marknad möts. Matrisstrukturer förekommer oftast i större organisationer. (Jacobsen & Thorsvik 2008). I 18

19 vårt fall eftersom projektorganisationen i början endast bestod av sex personer blev det per automatik indelat efter funktioner, det vill säga alla delar som skulle utgöra produktionen punktades upp och tilldelades därefter varje team, om än något otydligt. Vem som hade makt över beslutsfattandet var heller inte särskilt tydligt. I början kändes det som att det var centraliserat, att det var styrelsen som fattade de största besluten eftersom det var de som höll i pengarna, men ju längre vi kom i processen desto mer decentraliserades beslutsfattandet. Dock var det redan överenskommet att styrelsen stod för det yttersta ansvaret ifall någonting allvarligt skulle inträffa. Vi visste från början att det var amatörer vi skulle ha att göra med. Med amatörer menar vi människor som arbetar ideellt för föreningen. Den tid och det engagemang som de kunde lägga på projektet varierade därför en hel del. Projektet drogs igång med det inledande mötet i Lund i oktober På grund av geografiska skäl genomfördes sedan delar av planeringen av projektet på distans. Eftersom Sandra befann sig i Stockholm under hösten och Emmy i Malmö så konverserade vi stadigt med varandra via dator och telefon. För oss fungerade det bra. Vår tanke var även att smidigt kunna kommunicera med koreograferna på samma sätt för att då kunna föra en regelbunden diskussion kring utformandet av showen, mer specifikt uttryckt hurdan berättelse, vilken musik samt vilka karaktärer som skulle användas. Vi skickade flera förslag men det dröjde ofta länge innan vi fick någon respons. Inte sällan fick vi också våra förslag avböjda. Med jämna mellanrum kände vi oss ganska nedslagna. Med Sandras tidigare erfarenhet av att sätta upp isshower visste vi att det skulle krävas mycket tid och arbete för att få allt att gå ihop. Därför valde vi att starta i god tid. Dock insåg vi redan tidigt i processen att de olika teamen hade olika uppfattningar om hur projektet skulle föras framåt. Vi hade klargjort att vi från och med vårterminens start skulle jobba heltid med projektet. Vi visste redan från tidigare att högsäsongen för konståkningstävlingar vanligtvis pågår från oktober till och med mars. Därför förutspådde vi att tränarna skulle ha fullt upp med träningar inför tävlingarna och att showträningar skulle få stå åt sidan ett längre tag. Sandra förklarade på mötet med koreograferna och delar av styrelsen i början hur man skulle kunna lägga upp arbetet med 19

20 showen för att undvika ett alltför hektiskt slutskede på säsongen. Förslaget var att lägga någon timme i veckan på showarbete under sista halvan av tävlingssäsongen istället för att lägga alla timmar på de två sista veckorna innan premiären. Vi försökte applicera ett tidigare lyckat arbetskoncept på denna produktion, men vi stötte på motstånd. Känslan vi fick översatt till ord var ungefär att hm, det låter ju vettigt, men så gör vi inte här.... Eftersom vi inte kände personerna i fråga var vi rädda för att skapa konflikter så tidigt i processen. Vi accepterade läget och försökte vara flexibla. Tidigt i processen visste vi att föreställningarna skulle äga rum någon gång i april, däremot dröjde det ända fram till början på mars innan de slutgiltiga datumen spikades. Tiderna för föreställningarna var också länge oklara. Eftersom vi var ansvariga för att trycka upp biljetter och affischer fick vi tjata oss till tiderna för att kunna påbörja arbetet med marknadsföringen. En och halv vecka före premiären kom ett önskemål från klubbens sida om att tidigarelägga söndagsföreställningens starttid, detta då biljetterna redan hade gått i tryck och då affischen var på väg att tryckas. Ju längre projektet framskred desto mer började vi inse att det var så man gjorde här. I projekt är det bra att använda sig av metoder för tidsplanering som tydligt visar vad som är beroende av vad i en process. Vi använde oss till viss del av ett Gantt-schema, men det visade sig inte vara helt optimalt ändå. Klubben arbetade på ett sätt, vi på ett annat. I detta ögonblick hade vi börjat komma klubben nära inpå skinnet Fas 2 - Fortsatt planering och genomförande Inför vårterminens start kände vi oss peppade att på riktigt sparka igång projektet och att få sätta igång med det praktiska, själva genomförandefasen. Första veckorna gick dock enbart åt till fortsatt planeringsarbete, något vi inte riktigt hade räknat med skulle ta så mycket tid eftersom vi redan hade lagt en hel del tid på projektet innan terminen startade. I början sökte vi efter externa handledare som skulle kunna vara till vår hjälp och fann Ulf Nielsen som var villig att stötta oss när det gällde de tekniska delarna. Någon produktionshandledare fick vi dock aldrig tag i, men vi hade mycket stöd av Johny Lövgren på vägen, vår huvudhandledare från högskolan. Av tidigare erfarenhet valde vi att boka teknisk utrustning från Malmö högskola i god tid för att försäkra oss om att överhuvudtaget ha någonting att kunna ljussätta showen med. Ulf som extern handledare 20

21 peppade oss till att gå steget längre än vad vi själva hade tänkt. Projektet växte genast i storlek. Då vi i tidigare produktioner varit i kontakt med olika teknikföretag i Malmöregionen och fått en del saker sponsrade bestämde vi oss för att även denna gång göra ett försök. Vi kontaktade människor som skulle kunna tänkas vara intresserade av att samarbeta med oss, alltså potentiella sponsorer. En period beståendes av att skriva en massa mejl och ringa folk inleddes. Vi kom i kontakt med några olika företag och fick till möten med ansvariga på respektive ställen. På plats blev vi väl bemötta och de flesta nappade när vi förklarade vad vi skulle göra för något som examensarbete. Med vår begränsade budget på kronor visste vi att det inte skulle vara möjligt att hyra in oändligt med häftig teknik. Vi försökte därför att vara realistiska. Diskussioner fördes med teknikföretagen och vi fick även många goda råd på vägen. Ett av dem handlade just om att vara försiktiga med att tänka alltför stort eftersom vi endast var två stycken med riggingkunskaper som jobbade med projektet. Under de riktigt stora produktionerna som sätts upp i ishallsmiljö krävs det normalt sett minst 15 personer och dessa bör även gärna ha 30 gångers erfarenhet av att tidigare gjort något liknade fick vi höra. Sådana produktioner brukar dessutom vanligtvis ha en betydligt större budget än vad vi hade. Vi fortsatte att föra en dialog kontinuerligt med företagen eftersom det dröjde ett bra tag innan vi visste exakt hur mycket pengar vi skulle kunna lägga på tekniken. Vi ansvarade ju dessutom för scenografi, rekvisita och delar av kostymerna. Tidigt i processen bestämde vi oss för att skapa ett litet projektkontor med en projektvägg där vi kunde sätta upp vårt Gantt-schema och samla våra frågeställningar kring examensarbetet. Att isshowen skulle sättas upp i Lunds ishall var bestämt redan från första början i och med att det är klubbens hemmais. Därför visste vi att organisationens fysiska struktur skulle behöva vara hyfsat flexibel. Från början fanns vårt projektkontor hemma hos Emmy i Malmö på grund av att där fanns mest utrymme att Gantt-schema. Foto: Sandra Nyman 21

22 förvara vårt material och att det var nära till skolan, samt att Sandra var den som hade pendlarkort. Den fysiska lokaliseringen utgjorde något av ett problem för oss och den gjorde att vi ibland råkade ha material på fel ställe. Det blev lätt att vi tänkte exempelvis: vi behöver nog inte ritningarna idag... och plötsligt förändrades planerna, så stod vi där utan ritningarna som vi då skulle ha behövt. Vi rörde oss nämligen ständigt mellan teknikföretagen i Malmö, projektkontoret, högskolans verkstad, Blackboxen 1, K3 2 och ishallen i Lund. I slutändan befann vi oss dock mest i Lund. Riggingveckan spenderade vi praktiskt taget bara i ishallen och på motorvägen mellan Malmö och Lund, då vi var tvungna att själva frakta all teknik däremellan. Vi arbetade väldigt tätt och nästan alltid tillsammans. Ett tag funderade vi på att skapa planeringsdokument i form av nedbrytningsprinciperna OBS, PBS och WBS (Lundqvist & Marcusson 2012, s. 75). Vi gjorde det också på sätt och vis, men vi utgick ifrån egna modeller. Främst gjorde vi checklistor där vi punktade upp vad som skulle göras och när det skulle vara gjort, men även loggboken fungerade lite som en nedbrytningsmodell och kalender för oss. De främsta anledningarna till att vi inte följde de ovan nämnda nedbrytningsprinciperna till punkt och pricka var svårigheten att det inte fanns några fasta och tydliga strukturer från början att utgå ifrån gällande organisationen, produkten (showen) eller själva arbetet. Vid ett möte med koreograferna vid terminsstarten kom vi överens om en berättelse att utgå ifrån vilket gjorde att vi då kunde börja arbeta med projektet fullt ut. Någonstans på vägen utan att vi visste om det hade de tagit över ansvaret för ljud och musik vilket vi blev aningen förvånade över. För oss blev det bara till att acceptera det och så här i efterhand var det klokt att lägga över det ansvaret på koreograferna med tanke på att det även var de som skulle ta fram just koreografin. Koreograferna befann sig i en viss maktposition eftersom det var de som hade kontakten med åkarna. Detta kan ha varit anledningen till att vi hade svårt att säga ifrån. I mitten på februari fick vi höra musiken för första gången, men den var då ännu ej färdigklippt. Det dröjde ända fram till premiärveckan innan vi hade full koll på allt ljud som skulle vara med i showen. När vi hade hört musiken för första gången och efter att det bestämts att några av huvudrollerna 1 Se begreppsförklaring 2 Se begreppsförklaring 3 Se begreppsförklaring 22

23 skulle vara fyra stycken spöken började vi skissa på kostymer till dessa karaktärer. Allt detta samtidigt som vi funderade på hur ljussättningen skulle kunna se ut. Vi tittade på spökfilmer för att söka inspiration till både kostymer, ljus och scenografi. I början var tanken att vi själva skulle sy de fyra spökdräkterna men turligt nog ville en sömmerska, som är förälder till en före detta åkare, hjälpa oss. Ju längre tiden gick desto fler uppgifter lades på vårt bord. Vi började så småningom försöka att dela ut uppgifter till de personer med anknytning till klubben som var villiga att ställa upp. Det var dock lättare sagt än gjort. Med inhyrd teknik kom också försäkringsfrågan på tal, försäkringar gällande främst tekniken, ifall att något skulle bli stulet eller gå sönder. Styrelsen meddelade att de skulle undersöka saken. Vi klargjorde för dem att den frågan låg på deras bord, men däremot kom det aldrig något svar tillbaka över hur det såg ut med klubbens försäkringar. Nu var det ren tur att det inte hände någonting med tekniken, men det var en av alla de saker som man som professionell tänker väldigt mycket på men som andra inte tycker är lika viktigt. Säkerheten var ett annat liknande dilemma. När vi hade samlat på oss så mycket inspiration och information kring temat och berättelsen som möjligt började vi skissa fram en scenografi. Det togs fram en digital 3Dmodell i Google SketchUp. Fyra större scenografidetaljer tänkte vi utgå ifrån. Det handlade om att få fram en grind, ett par fönster, några träd samt en kuliss med en silhuett av ett slott. Vi valde att göra scenografin ganska enkel och dessutom flexibel eftersom vi var tvungna att låta åkarna få ta plats på isen. Allt förutom träden skapade vi själva. Lyckligtvis fick vi träden sponsrade och även slutligen fraktade till ishallen. Vi bad tidigt om önskemål kring rekvisita eftersom vi inte visste några som helst detaljer kring historien, men vi fick inte särskilt mycket till svar. I början av arbetet med denna produktion var vår vision att försöka involvera och engagera alla i klubben, på samma sätt som Sandra var van vid att jobba med showarbete i de klubbar hon har varit med i. Vi önskade att alla åkare skulle få känna sig delaktiga och även att föräldrarna skulle kunna stå till tjänst med hjälpande händer lite här och var. Vi kämpade och bad om att både få träffa styrelsen samt åkarna för att kunna presentera oss och förklara vilka vi var och vad vi gjorde där. Något som inträffade sent och ganska 23

24 oväntat i vårt projekt var att delar av styrelsen byttes ut inklusive ordföranden. Två veckor innan premiären hade vi ännu inte fått till ett möte med åkarna och hela styrelsen träffade vi heller aldrig. Det var först under sista veckan som vi egentligen fick ansikten på vilka de flesta var som vi varit i kontakt med under processens gång. Det mesta av kommunikationen med dem som var inblandade i showen skedde via mejl vilket gjorde att vi jobbade på i vår takt, utefter vår egen tidsplan och allteftersom tog vi tag i de bekymmer som uppstod. Vi hade förklarat för styrelsen hur vi arbetade och de verkade generellt sett nöjda med det. En dialog fördes kontinuerligt med dem om vad vi kunde ordna och tvärtom, det vill säga vad vi önskade få ut av dem. Efter förfrågningar från deras håll tog vi på oss att bland annat fixa biljetter, affischer, programblad och en reklamfilm Fas 3 - Slutfas och resultat När vi närmade oss de sista veckorna före premiären började saker och ting intensifieras. Produktionsplanen skrevs klart och det detaljerade tidsschemat började anta något slags form, dock fortfarande med en hel del oklarheter. Något vi vetat om alltsedan starten av projektet var att klubben hyrt isen hela april månad och att det därför ansågs vara lugnt inför riggingarbetet som skulle sättas igång i ishallen. Däremot hade ingen meddelat oss att vissa av dessa tider vidare hyrts ut till andra klubbar, såsom det brukar se ut när det blir dags för så kallad eftersäsong. Detta fick vi reda på ungefär två veckor före premiären. Vi ögnade igenom produktionsplanen och för det mesta var det inga problem. Vi lade in avbrott i riggandet när andra klubbar var på isen. Det som orsakade det största bekymret var dock att isen hyrts ut sista kvällen innan premiären skulle gå av stapeln, vilket också var efter första genrepet. Detta medförde att vi var tvungna att riva allt som skulle stå på isen under repetitionen på cirka en halvtimme. Vi kunde därför inte rigga upp all scenografi så som den skulle vara på grund av tidsbrist. En vecka före premiären blev vi ombedda att hjälpa till att utforma ett tal till konferenciererna trots att vi själva haft önskemål om att inte använda konferencierer. Vi ansåg att talskrivandet inte låg på vårt bord, men kände oss ändå tvungna att försöka 24

25 rycka in och hjälpa till så gott vi kunde. Vi ville ju att showen skulle bli så lyckad som möjligt. Det började också strömma in fler krav på hurdan rekvisita som behövdes trots att vi tydliggjort att det inte fanns tid för oss att fixa det under sista veckan, då all vår tid var tvungen att gå åt till rigging och programmering av ljus. Som vi tidigare nämnt hade vi redan bett om önskemål på rekvisita långt tidigare i processen. Mycket skedde i allra sista stund. Kostymerna, bland annat, blev färdiga endast ett par dagar före premiären dock med mycket gott resultat. Vi kunde inte ana hur alla dessa pusselbitar skulle föras samman och bilda en helhet. Det var en mycket kaotisk och frustrerande situation vi befann oss i. Läget var aningen kritiskt kvällen före premiären och även under premiärdagen på grund av tidsbrist. Eftersom vi inte hade kunnat ha all scenografi ståendes framme på isen under första repetitionen uppstod även ett problem för åkarna när det sista dagen dök upp saker som de inte förväntade sig skulle stå på vissa ställen. Koreograferna fanns aldrig riktigt närvarande när vi hade behövt dem för att diskutera scenografins placering. Det gjorde att vi blev tvungna att chansa och försöka lista ut bästa ställena själva. När vi på premiärdagen ställt upp träden på isen, riktat ljuset på dem, rullat ut liften och precis gjort oss reda för sista generalrepetitionen kommer koreografen fram och säger hm, nej, nej... de kan inte stå där... (egen översättning från engelska) och pekar på träden. Då höll saker och ting på att praktiskt taget rasa samman. Liften var utrullad och genrepet skulle precis sätta igång. Det fanns inte en chans att hinna flytta träden och rikta om lamporna. Vi försökte förklara hur situationen låg till, men det ville inte riktigt nå ända fram. Till slut kom vi fram till någon slags nödlösning, nämligen att skjuta ut träden en bit mot kanten men så att de fortfarande befann sig inom ljuskäglan. Rent konstnärligt var det inte jättesnyggt, men placeringen blev mer funktionell för åkarna. Det här är dock bara ett av alla exempel på kommunikationsproblem som vi stött på under processens gång. Genrepet skulle dessutom ha startat kl. 15 på fredagen men av någon anledning så började det inte förrän kl. 16 och då var ändå inte allt i sin ordning. I flera veckors tid hade vi efterlyst fyra stycken följespotsoperatörer 3. Vid sista genrepet hade vi endast två stycken på plats. Den tredje visste vi sedan tidigare inte kunde medverka på något utav genrepen. Men fortfarande saknades en fjärde person 3 Se begreppsförklaring 25

26 till att köra följespot. Vem som skulle göra detta var osäkert in i det sista. 25 minuter före premiären dök den sista operatören upp och räddade oss. De flesta av dessa hade inte särskilt mycket erfarenhet av att köra följespot, vilket fick oss att känna en viss oro över hur resultatet skulle bli. Med tanke på att alla heller inte hade sett föreställningen tidigare (under repetitionerna) så klarade de sig till slut alldeles utmärkt! Föreställningarna kunde genomföras och dessutom med ett mycket lyckat resultat. 2.2 Ljussättning Förarbete Att ljussätta en konståkningsshow tillhör inte något av det vanligaste i ljussättarbranschen, speciellt inte i Sverige då sporten konståkning inte är så stor här fanns det licensierade konståkare i Sverige (Boström 2007, s. 7) jämfört med antalet licensierade hockeyspelare som under 2012 var (Svenska Ishockeyförbundet Bild från Stockholm Ice Bilden visar tydligt hur ljussättarna arbetade med mönster på isen. Foto: Emmy Axelsson Hyltén 2012). För att få idéer om hur det brukar se ut i professionella shower med elitåkare började vi titta på olika filmklipp från shower som tidigare har satts upp. Vi hade under våren 2012 tillsammans varit och tittat på Stockholm Ice. Därför kunde vi också gå tillbaka och titta på de bilder vi tagit under föreställningen för att se hur de hade gjort i Ericsson Globe Arena när de hade ljussatt den showen. Det vi kom fram till var att en stor del av ljussättningen i den föreställningen, men även andra isshower, bestod i att färga in isen med olika färger och mönster. Exempel på detta är just Stockholm Ice 2012 och Disney on ice: Dare to dream (Disney on ice 2011). För att göra detta krävs en hel del rörliga lampor som har olika gobos 4 och färger inbyggda så att man slipper ha olika lampor för varje egenskap och kvalitet som man vill att de ska ha. Lampor kan ha olika 4 Se begreppsförklaring 26

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Slutrapport minfritid.nu 2013

Slutrapport minfritid.nu 2013 Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 Drömdeg innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 inledning Det ska vara roligt att genomföra ett projekt! Att göra förarbete med

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Projektarbete Belysning

Projektarbete Belysning Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet 2010.11.30 Journalnr 2009-5294 VÄGEN, en musikal om Malmköping SAMMANFATTNING De positiva effekter projektet har givit oss är följande, utan inbördes

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-12 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Hur optimerar jag min inlärning?

Hur optimerar jag min inlärning? Hur optimerar jag min inlärning? Tips från en gymnasieelev 1. Inledning Alla är inte genier som kan gå till skolan utan att göra någonting, för att sedan på prov prestera på topp. Det är många ungdomar

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

INFORMATION ANGÅENDE DANSTÄVLINGAR I DISCODANCE (DETALJERAD TEXT)

INFORMATION ANGÅENDE DANSTÄVLINGAR I DISCODANCE (DETALJERAD TEXT) INFORMATION ANGÅENDE DANSTÄVLINGAR I DISCODANCE (DETALJERAD TEXT) Antal tävlingar per år Per termin hålls tre till sex tävlingar. Tävlingarna är alltid på lördagar (utom SM som sträcker sig lördag och

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Integrationsträffar för unga

Integrationsträffar för unga Integrationsträffar för unga en kortguide för föreningar Sverok Västerbotten Här kommer en föreningsguide för att arrangera träffar för asylsökande ungdomar, och vad som kan vara bra att tänka på som

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

ORDFÖRANDE Elisabeth Lakatos Öl & bar, Y6 13/14

ORDFÖRANDE Elisabeth Lakatos Öl & bar, Y6 13/14 ORDFÖRANDE Elisabeth Lakatos Öl & bar, Y6 13/14 Vilken post har du och vad fick dig att söka? Som ordförande i FF kommer du tillsammans med fyra andra personer att leda FF-möten för alla s universitets

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-26 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Datum: 2011-01-24, kl. 18.30 Plats: IKDC Ordförande: Olle Eliasson, TM11 Sekreterare: Emelie Gustafsson, TM11 Övriga närvarande:

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 VISION Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning. Vi fokuserar på medlemmarnas personliga utveckling en god teamkänsla och vi

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

Projektarbete. Inledning

Projektarbete. Inledning Projektarbete Inledning Som projektarbete har vi valt att arrangera klassen studentskiva och flaket. Varför vi just valde detta projektarbete var för att vi under våren i årskurs 2 insåg att ingen ville

Läs mer

Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror

Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror Alltid den blå kärnans sex steg Den blå kärnan handlar om att tänka och handla polismässigt i konfliktsituationer och farofyllda

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Timo Tidtavla Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

FORMGIVNING TEXTIL SIMON BERGMAN

FORMGIVNING TEXTIL SIMON BERGMAN FORMGIVNING TEXTIL SIMON BERGMAN 02 Innehållsförteckning Planering 04 T-skjorta 07 Mönster 08 Ramar 10 Tryckningen 13 Utvärdering 15 03 Ovan det testmönster som klipptes ut i genomskinlig plastfilm Till

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går?

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går? Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går? Vår ide är en E-pad som får dig att hålla koll på kostnaderna. Den räknar

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program 2013-11-10 ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program Evelina Holgersson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Arbetsgång... 4 Pusselbitar... 5

Läs mer