F5 Den tidsbegränsa(nd)de organisationen om den temporära organisationen och det

Transkript

1 Sentida projekt F5 Den tidsbegränsa(nd)de organisationen om den temporära organisationen och det temporära i organiserandet Vad har de gemensamt, vad skiljer dem åt med avseende på organisatoriska faktorer? Hans Andersson, ek.dr. 4 Projektifiering? Projektformen allt vanligare bland företag och organisationer. Det projektifierade arbetslivet t Olika påtagligt i olika branscher/verksamheter. Mode eller fundamental förändring? Projekt är i sig inte något nytt. Projektformen långt äldre än bolagsformen. I vissa sammanhang har projektformen alltid dominerat. The essence of craft is the project (Peters, i Söderlund 2005) Förklaring? Makroförklaringar Marknad och Teknik Systemförsäljning, FoU-investeringar, Förändringsarbete Mikroförklaringar Lednings- och individutveckling Reducerar komplexitet Främjar dynamik och kreativitet? Skapar gemenskap och engagemang? (källa: Söderlund 2005) 6 7

2 Vad är det som sk ka göra as? tkänt Vad vet man från början? Okänt Okänt Känt Hur ska det göras? I vilken ruta brukar projekt börja? Filmen om Arn? Tillbyggnad av Kåkenhus? Ny scaniamotor? Hultsfred 09? Ett projekt(arbete) inom KMO? 8 CoPS Complex Product and Systems Exempel: Flygmotorer Broar Helicopter Kärnkraftverk (Hobday 1998) 9 SM = Senior Management F = Function Projekt för.. För genomförande av det icke repetitiva Utveckling av nya produkter Varor, tjänster, Organisationsförändring P = Project Projekt innehåller i sig dock ofta en hel del repetitivitet. Arbetssätt, rutiner, rollfördelning etc

3 Projekttriangeln Projekttriangeln Tid Tid Vad betyder/påverkas mest av Förstudie Planering Genomförande Avslut Kostnad Prestanda/kvalitet (funktionalitet) 12 Kostnad Prestanda/kvalitet (funktionalitet) 13 Projektstyrning Projektmodeller Kostnad Tid Tidsstyrning Milstolpar, deadlines, grindar centrala Kostnadsstyrning Pågår så länge pengarna räcker Kvalitetsstyrning Måste nå visst resultat Experter och direkt involverade centrala aktörer Prestanda/kvalitet (funktionalitet) 14 Ericsson (ur Moberg.) Processtrukturer Vilka styraspekter visar denna typ av modell på? Selection of product ideas & requirements OA PD0 Idea PD1 Idea Idea Opportunity PD2 Idea Opportunity Opportunity CR Idea Idea Opportunity MRS MRS Opportunity requireme Idea Roadmap Opportunity Idea Market nt or CR Termi design Termi natio Termi nation n Termi natio n Product nation *) Termination means Council that the opportunity/ * Other product should be forum than closed down in an ordered way P r o d u Plan & Control Product Life Cycle c t C OA PD 0 PD 1 PD 2 PD 3 PD 4 PD 5 PD 6 PD 7 o u n c Opportunity Further Include Investment Start of GA Phase i End of Termination l Analysis analysis in portfolio sales out support 15

4 Gantt-schema Det kompetenta kollektiva ledarskapet i projekt 16 Profil Roll Förkämpe/ Beställare/ Sponsor (Affärskompetens) Projektledare (Projektkompetens) na gt roller t viktig mellan Mycket pelet m M Samsp Projektmakaren Idébärare, försvarare. Agerar ofta genom att formulera övergripande vision eller effektmål. Projektverkaren Teknisk projekt- ledare / Systembyggare Leder projeketet och har övergripande ansvar för att hålla projektet inom ramen. Projektstrukturalisten Ansvarar för de operativa delarna i projektarbetet. Har ofta roll som specialist. Källa: modifierad utifrån Söderlund (2005:266ff) Resonemangen måste relateras till det specifika projektets situation Med avseende på uppgift, storlek, osäkerhet etc. 17 Projekt = tillfällig personal? Inte ovanligt att projekt (delvis) bemannas av inhyrd personal. Dock inget krav eller förutsättning: Projektarbete kan vara det normala sättet att jobba även inom vanliga företag, ex. FoUarbete bedrivs vanligen så. I Barley & Kunda Professionals relativt kvalificerad arbetskraft Konsult? 18 Institutionalists vs. free agency advocates Personaluthyrning var förbjuden i Sverige tom Hade dock förekommit Skrivbyråer, tekniska konsulter Resurs vs. kompetens Omdebatterat t fenomen.. Advocates of the free agency preferred the market as a model for organizing the world of work. (Barley & Kunda 2006:48) 20

5 pdf bbforandring.p tioner/pdf/job upload/dokum ment/publiakt / Beständighet och tidsbegränsning? 1. Tillsvidareanställning 2. Tidsbegränsad anställning Allmän visstidsanställning Vikariat Säsongsanställning Arbete efter 67 år Provanställning (Lag 1982:80 om anställningsskydd 5, 6 ) Fråga:I vilken sektor är tidsbegränsade d anställningar vanligast? källa: Föredrag av H. Bäckström, Bemanningsföretagen, Uppsala Källa: Källa: SULF-tidningen 2009/10-11 (webversionen)

6 Varför allt mer tidsbegränsning? Flexibilitet Vems? Riskminimering Vems? Regelverk Konsekvenser för Samverkan? Samordning? 28 /P / k f t t t t 29 Debatten enligt B&K (2006) B&K (2006) The Institutionalist Perspective Tidsbegränsat arbete ett hot mot trygghet och säkerhet Systemet baserat på fasta heltidsanställningar [i stabila organisationer]. unravelling the new deal (sid 46) New deal motsvaras i Sverige åtminstone till vissa delar av Saltsjöbadsöverenskommelsen. Fokus på arbetsmarknadens lägre skikt Unskilled labor The Free Agent Perspective Överens med institutionalisterna om storföretagens tillbakagång. Ser dock detta som positivit Tidsbegränsning ett fritt val snarar än en begränsande faktor ökar flexibilitet och personlig kontroll. Marknaden som modell för organiseringen av arbete Fokus på arbetsmarknadens högre skikt. Professionals 30 Professioner Fria Företaget som project loci Ex advokater, läkare med egen praktik. Svarar själv för kompetensutveckling/ sitt humankapitlal. Professionsbaserade företag Advokatbyråer, arkitektkontor etc. Kompetensutveckling i hög grad iarbetet, Ex via variation i projekt Professioner i vanliga företag Företagets t står för in a matrixed ti economy, firms become the loci for a set of projects, and occupations become the nexus for accumulating, developing, and disseminating knowledge. Firms access occupational knowledge through temporary employment relationships. The occupational needs of the itinerant professional / / are handled outside firms through h a combination of individual initiative, professional associations, occupational networks, and for-profit ventures. (sid 59) kompetensutveckling Kräver Occupational organizing 31

7 Prekariat? Relativt nytt begrepp. I viss grad omstritt. Enligt Standing (2012:590) most in the precariat live through a series of casual, short-term, or temporary jobs, have none of the forms of labor security that the working class and the salariat acquired in the welfare-state era, and have relatively low and insecure earnings. 1. Precarians do not have a means of drawing on and sustaining a social memory a sense of belonging to a self-sustaining sustaining community grounded in a profession or craft. 2. They also do not have a shadow of the future hovering over their deliberations and dealings with others, who may be here today and gone tomorrow, in a series of passing relationships. The former situation deprives them of a secure anchor (or identity); the latter induces a morality of opportunism, which is ultimately amoral. 3. The third feature is that they are mostly denizens, not citizens. 32 Prekariat i aktuell litteratur/debatt Relativt nytt begrepp. I viss grad omstritt. Enligt Standing (2012:590) most in the precariat live through a series of casual, short-term, or temporary jobs, have none of the forms of labor security that the working class and the salariat acquired in the welfare-state era, and have relatively low and insecure earnings. 1. Precarians do not have a means of drawing on and sustaining a social memory a sense of belonging to a self-sustaining sustaining community grounded in a profession or craft. 2. They also do not have a shadow of the future hovering over their deliberations and dealings with others, who may be here today and gone tomorrow, in a series of passing relationships. The former situation deprives them of a secure anchor (or identity); the latter induces a morality of opportunism, which is ultimately amoral. 3. The third feature is that they are mostly denizens, not citizens. 33 En ny managementdiskurs Docherty & Huzzard Diskurs? Enligt Johansson & Abrahamsson (2007) (se S4) Lean production Total quality management Six Sigma, Total Productive Maintenance Time Based Management Business Process Re-engineering The Boundaryless Organisation Lärande organisation Balanced Scorecard Den individualiserade id d organisationen Corporate Religion Knowledge management 34 Enorma förändringar i arbetslivet under senare del av 1900-talet samtidigt kontinuitet D&H ger tre bilder av, som de skriver, huvudtrender inom det svenska arbetslivet. Marknadsbilden Managementbilden Medarbetarbilden 35

8 Flexibilitet (D&H 2003:46) Numerisk flexibilitet t Arbetsinsatsen anpassas till produktionsförändringar. Funktionell flexibilitet Rörlighet på arbetsplatsen Ytterligare varianter Löneflexibilitet Geografisk flexibilitet t Kontraktsflexibilitet Saknas hos D&H: Teknikbilden Teknisk utveckling viktig drivkraft. Produkter, processer. Konsumentdriven? Processinnovationer minskar (vanligen) behovet av arbetskraft. Maskiner tar även över många tunga, slitsamma uppgifter. Produktinnovationer viktiga för nya jobb The Rise and Fall of Finance.. What to be done? Get the analysts off the back of back of the corporation Take corporate governance seriously Listen to those who care about the long-term health of the company, most notably employees. Keep the mercenaries out of the executive suites People up high should take a long-term view. Treat the enterprise as a community of engaged members, not a collection of free agents Corporations are social instituions, which function best when committed human beings (not human resources ) collaborate in relationships based on trust and respect. Destroy this and the whole instituion of business collapses. Gerald F. Davis Amerikansk sociolog Omfattande publicering inom flera områden. The Rise and (2009) Amerikanska data och exempel Ex pensionssystem, sjukvårdsförsäkring Allt är inte direkt överförbart. Läs med urskillning

9 .. the end of society of organizations(?) Jfr Stephen Procter (2005) från F1: This is the age of organizations: it is the pivotal structure of our time. Proctor (2005:463) Vad menar Davis och på vilka grunder? De stora organisationerna är inte längre the organizing principle Har the finance tagit över? Jfr: From an institutional perspective, contingent work s expansion threatened the security of the workforce and the American system of social welfare, which was based on full-time employment. (Barley & Kunda 2006:46) 40.. the end of society of organizations(?) Thanks to two decades d of restructuring t driven by a quest for shareholder value, the global supply chain of contemorary corporations increasingly resemble the nexus of contracts described by the finanace theory of the corporation (sid 35) One consequence is that carreer ladder are not what they used to be. (sid 35) Households increasingly came to rely on financial markets for their prosperity and security. As a result, the financial i crisis i has done far more damage than it would have othervise, and it therefore compels a rethinking of our model of social organization. (sid 38 Ung. från society of organizations till society of the investor (portfolio society). 41 Det goda arbetet t arbetsresutatet t t t (output) Johansson & Abrahamsson (2007:57) Vår utgångspunkt är att det goda arbetet inte är något som är givet en gång för alla, utan något som kontinuerligt måste uppdateras i förhållande till ny teknik och förändrad samhällelig kontext. Blir arbetet godare? Hur kommer det att se ut för er? Vad värderar NI? Hur kommer ni att se på det goda arbetet t som chefer respektive medarbetare i framtiden? Sennet (2008 kap 9, Quality-driven work ) ) Amerikansk sociolog Har bl.a. skrivit När karaktären krackelerar Den nya kapitalismens kultur Hur påverkas : The desire to do good work? The abilities to do good work? av olika organisatoriska former och lösningar? 42 Framtiden? Framtidens organisationer kommer antagligen gg att ha en mängd olika egenskaper och former / / behovet av att kunna strukturera verksamheter hierarkiskt och funktionellt sannolikt kommer att bestå. (Styhre 2009:138 i Byråkrati teoretiker, kritiker och försvarare ) 43

10 Försök till sammanfattning Koordination och integration Interorganisatoriskt Coordination i is enabled when the interdependence d among parties, their responsibilities, and the progress on the task are all made visible through accountability. Additionally, coordination relies on the ability of interdependent parties to anticipate subsequent task related activity, that is, predictability. Finally, a shared conception of activities and how they are performed, or common understanding, also enables coordination. Through coordination mechanisms that produce these conditions, people succeed in integrating interdependent tasks in organizations. (Okhuysen & Bechky 2009:491) Intraorganisatoriskt 45 Accountability - ansvarighet Predictability - förutsägbarhet Shared perception/common understanding delad förståelse 46 Så, Arbetsdelning Vertikal / horisontell Internt och externt följer på Strategi och Struktur Detta leder till behov av och och skapar förutsättningar för Kooperation och koordination - genom: Prismekanism Auktoritet Förtroende Interorganisatoriskt Ansvarighet Förutsägbarhet Delad förståelse Intraorganisatoriskt För att skapa Integration Produktivitet och effektivitet Arbete och arbetsresultat (output) 47 Referenser Barley, S. R. & Kunda, G. (2006). Contracting: A new form of professional practice. Academy of Management Perspectives, 20(1), Bernhardtz, V. (ed.). Skitliv: ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad. Stockholm: Atlas förlag. Davis, G. F. (2009). The Rise and Fall of Finance and the End of the Society of Organizations. Academy of Management Perspectives, 23(August), Docherty, P. & Huzzard, T. (2003). Marknads-, management- och medarbetartrender i C. von Otter (ed.) Ute och inne i svenskt arbetsliv. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetsliv i omvandling 2003:8. Hobday, M. (2000). The project-based organisation: an ideal form for managing complex products and systems? Research Policy, 29(7-8), Johansson, J. & Abrahamsson, L. (2007). Det goda arbetet - en obsolet vision eller... Arbetsmarknad & arbetsliv, 13(1), Liljestrand, J. (2013) F-skatt. Neo. Nyberg, M. (2013). Det stora tågrånet. Stockholm: Karneval förlag. Okhuysen, G. A. & Bechky, B. A. (2009). Coordination in Organizations: An Integrative Perspective. The Academy of Management Annals, 3, Procter, S. (2005). Organizations and organized systems: From direct control to flexibility. i S. Ackroyd, R. Batt, P. Thompson, & P. S. Tolbert (eds.) Oxford Handbook of Work and Organization: Oxford: Oxford University Press. Rolfer, B. (2010). Jobb i förändring. Stockholm: Forskningsrådet för Arbetsliv och socialvetenskap, FAS. Sennett, R. (2008). The Craftsman. New Haven: Yale University Press. Standing, G. (2012). The Precariat: From Denizens to Citizens? Polity, 44(4), Styhre, A. (2009). Byråkrati - teoretiker, kritiker och försvarare. Malmö: Liber. Söderlund, J. (2005). What project management really is about: alternative perspectives on the role and practice of project management. International Journal of Technology Management, 32(3-4), Söderlund, J. (2005). Projektledning & projektorganisation: Perspektiv på konkurrenskraft. Malmö: Liber. 48