Återrapport kring insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby
|
|
- Gunilla Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteutlåtande Utredare Caroline Ankarström Dnr: SÄN/2015: Social- och äldrenämnden Återrapport kring insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby Förslag till beslut Social och äldrenämnden noterar informationen till protokollet och ställer sig bakom utredarnas rekommendationer om fortsatta insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby. Sammanfattning av ärendet Utifrån resultatet i Stockholmsenkäten år 2014 har kommunstyrelsen tidigare gett berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor stack ut på ett oroväckande sätt och hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kunde stärkas. I detta tjänsteutlåtande presenteras en återrapport kring den analys som tidigare gjorts av social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, samt av kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare. Återrapporten inleds med en analys av den senaste Stockholmsenkäten från 2016, där det framgår att flickornas hälsa i skolår 9 har förbättrats och ligger i stort sett i linje med övriga länets resultat. Flickorna i skolår 2 som år 2014 gick i årskurs 9, sticker dock fortfarande ut när det gäller rökning, alkohol, huvudvärk flera gånger i veckan och erfarenheter av mobbning eller trakasserier. Detta följs av en presentation av resultaten från de tidigare föreslagna insatserna. Extra medel från kommunstyrelsen har bland annat möjliggjort fler fritidsgårdsaktiviteter riktade mot tjejer samt en högre bemanning av fritidsfältare. Framöver kommer en analys av elevhälsan i kommunen att göras av kommunens nya elevhälsochef. Två evidenbaserade metoder för att förebygga psykisk ohälsa och genusrelaterat våld; YAM (Youth Aware of Mental Health) och MVP (Mentors in Violence Prevention) kommer att genomföras på ett par grundskolor under
2 Tjänsteutlåtandet avslutas med några rekommendationer för fortsatt arbete, där man framhåller vikten av fortsatt samordning och prioritering av aktiviteter som genomförs inom skolan. Skolornas huvudmän bör endast använda evidensbaserade metoder för att förebygga psykisk ohälsa, samt prioritera genomförandet av en metod åt gången. Detta är viktigt med hänsyn till skolans tid, resurser och möjlighet att följa upp effekterna av genomförda metoder. Slutligen framhålls vikten av en genomtänkt strategi för att förebygga användning av narkotika, alkohol och cigaretter. ANDT-utbildningar bör riktas till samtliga skolhuvudmän och fritidsgårdar, så att större delen av personalen som arbetar med skolungdomar får samma kunskapsbas. Ekonomiska konsekvenser I nuläget planeras genomförandet av två metoder; MVP (Mentors in Violence Prevention) och YAM (Youth Aware of Mental Health). För MVP har lärare på två grundskolor, Grimsta och Sverigefinska skolan, samt Väsby Nya Gymnasium anmält intresse för att få utbildning i en våldspreventiv metod. Utbildningen sker inom ramen för jämställdhetsbudgeten och belastar därmed inte utbildningsnämnden. I genomförandet av metoden bör man dock tänka på att kostnader i form av vikarier för lärare som deltar i utbildning, tillkommer. Detta bekostas dock av skolenheterna själva. YAM finansieras av landstinget och kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden, så länge projektet pågår. Utbildningen som eleverna får i YAM sköts av utbildade YAM-instruktörer. Genomförandet av programmet kommer därmed inte ta lärarnas tid i anspråk. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Ja, genom Stockholmsenkäten har ungdomar fått möjlighet att visa hur de mår. En del av de aktiviteter som tas upp i tjänsteutlåtandet har ungdomar själva varit med och beslutat om, genom gårdsråd som hålls av fritidsgårdar. Har barns åsikter beaktats? Ja, genom Stockholmsenkäten så har utredarna tagit hänsyn till barns åsikter kring sin livssituation. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja, de aktiviteter och samordningsforum som föreslås bidrar till att barns bästa prioriteras. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja, syftet med tjänsteutlåtandet är att främja psykisk hälsa för ungdomar i kommunen och på så sätt tillgodose barns rätt till utveckling. 2
3 Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ja, en analys har gjorts och man har kommit fram till att beslutet ej innebär diskriminering mot någon grupp, då majoriteten av de åtgärder som tas upp riktas till både flickor och pojkar. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens allmänna utskott Beslutsunderlag 1. Social- och äldrenämndens tjänsteutlåtande , SÄN/2015: Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby, Protokollsutdrag(KS/2014:288) Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser, Skrivelse (KS/2014:288), Stockholmsenkäten 2016, SÄN 2015:305 Ärendet i sin helhet I Stockholmsenkäten som genomfördes våren 2014 stack svaren från Upplands Väsbys flickor i årskurs 9 ut på ett oroväckande vis vad gäller bland annat den psykiska hälsan. Med anledning av resultaten gav kommunstyrelsen den 2 mars 2015 berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor stack ut på ett oroväckande sätt och hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kunde stärkas. Analysen genomfördes under hösten 2015 av en arbetsgrupp av tjänstemän från berörda kontor; social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, samt av kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare. Arbetsgruppen sammanställde en gemensam rapport, Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser som presenterade en helhetsbild av möjliga orsaker till den höga ohälsan och förslag på insatser inom olika områden för att förebygga psykisk ohälsa hos flickor. De tre berörda nämnderna godkände analysen och överlämnade förslagen till insatser i analysen för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen gav därefter berörda nämnder i uppdrag att återrapportera insatser för att främja flickors psykiska hälsa till kommunstyrelsen i november De senaste resultaten från Stockholmsenkäten blev tillgängliga under I följande tjänsteutlåtande ges en kort analys av den senaste Stockholmsenkäten, en presentation av resultaten från de tidigare föreslagna insatserna, samt en översyn av vad som sker inom de olika verksamhetsområdena framöver. 3
4 Tjänsteutlåtandet avslutas med några rekommendationer för fortsatt arbete. Analys av den senaste Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten delas ut till skolungdomar i skolår 9 och gymnasiets skolår 2. Föregående Stockholmsenkät publicerades Det innebär att de flickor i skolår 9 som då stack ut vad gällde psykisk ohälsa, rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning, nu går i årskurs 2 på gymnasiet. I den senaste enkäten från i år kan man därmed följa utvecklingen för denna grupp. Tobaksbruket minskar men flickor i skolår 2 på gymnasiet går mot trenden Tobaksbruket bland unga har varierat sedan 2006 då kommunen genomförde Stockholmsenkäten första gången. Pojkar och flickor i skolår 9 samt pojkar i skolår 2 på gymnasiet som uppger att de röker dagligen eller ibland är 2016 på den lägsta nivån som uppmätts sedan mätningarna startade. Debutåldern för ungdomar i skolår 9 har höjts och andelen ungdomar som uppger att de får köpa cigaretter själva i butik eller kiosk har minskat kraftigt. Flickor i skolår 2 på gymnasiet går mot trenden. I denna grupp har andelen som uppger att de röker dagligen eller ibland ökat från 29 till 37 procent mellan 2014 och Allt fler unga väljer bort alkohol Sedan 2006 har andelen ungdomar i Upplands Väsby som uppger att de inte dricker alkohol ökat från 36 till 59 procent i skolår 9 och fördubblats från 15 till 30 procent i skolår 2 på gymnasiet. Mätningarna visar att den totala årliga alkoholkonsumtionen minskat kraftigt och mer än halverats både i skolår 9 och gymnasiets skolår 2. Föräldrar har blivit mer restriktiva. Det är färre som uppger att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar och att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Andelen som prövar narkotika minskar men fler som använder ofta Mellan 2014 och 2016 så minskar andelen som uppger att det någon gång använt narkotika från 12 till 9 procent i skolår 9 och från 20 till 19 procent i skolår 2 på gymnasiet. Årets mätning visar att andelen som uppger att de använt narkotika 50 ggr eller mer har ökat. Framförallt är det våra unga flickor som står för ökningen och blivit mer vaneanvändare än tidigare. Skola, fritid och framtid Majoriteten, 87 procent av eleverna i skolår 9 och 91 procent av eleverna i skolår 2 på gymnasiet trivs ganska eller mycket bra i skolan. Det ligger på ungefär samma nivå som 2014 och i linje med övriga kommuner i länet. 16 procent av eleverna i skolår 9 och 11 procent av eleverna i skolår 2 på gymnasiet uppgeratt de mobbats eller trakasserats det här läsåret. Jämför vi med övriga kommuner så har vi en större andel ungdomar som ofta eller ibland besöker fritidsgården med undantag för pojkar i skolår 2 på gymnasiet. 4
5 Särskilt tydligt är det bland flickor i skolår 9 där 29 procent av flickorna uppger att de ofta eller ibland besöker en fritidsgård som kan jämföras med 19 procent i övriga kommuner. Nytt i årets mätning var en fråga kring hur ungdomarna bedömer sina framtidsutsikter. Upplands Väsby har en större andel ungdomar som uppger att de upplever sina framtidsutsikter sämre eller mycket sämre än de flesta andra i sin ålder med undantag för pojkar i skolår 9. Psykiska hälsan bland flickor på väg åt rätt håll 2014 såg vi att våra dåvarande flickor i skolår 9 stack ut på ett oroväckande sätt då de var den grupp som i flest sammanhang (alkoholkonsumtion, droger, livssituation och annan utsatthet) uppvisade en negativ utveckling. En fördjupad analys genomfördes och olika insatser initierades. I årets mätning ser vi att flickornas hälsa i skolår 9 har förbättrats och ligger i stort sett i linje med övriga länets resultat. När det gäller flickorna i skolår 2 som år 2014 gick i årskurs 9, så visar mätningen att denna grupp fortfarande sticker ut på parametrar såsom rökning, alkohol, huvudvärk flera gånger i veckan och erfarenheter av mobbning eller trakasserier. Ovanstående resultat visar att det är viktigt med ett fortsatt intensivt arbete riktat till föräldrarna, samt en bra ANDT-strategi för att förebygga narkotika, alkoholoch tobaksanvändningen bland ungdomar. Vad gäller psykisk ohälsa är det viktigt att skolhuvudmän och elevhälsopersonal använder sig av bra, vetenskapligt beprövade metoder för att förebygga ohälsa. Vi kommer att återkomma till detta i våra rekommendationer framåt. Resultat från genomförda och pågående insatser I den senaste rapporten till kommunstyrelsen föreslogs en rad olika insatser och resursförstärkningar för att stärka arbetet kring att främja psykisk hälsa. Nedan följer en redovisning av aktiviteter som genomförts och fortfarande pågår: Under både 2015 och 2016 fick fritidsgårdar i kommunen ansöka om kr vardera, för att bedriva verksamhet riktat till flickor. Medlen, som har kommit från Ung och Trygg, har gårdarna använt på olika sätt. Gemensamt för aktiviteterna är att de alla haft som mål att stärka flickornas självkänsla och relationer både mellan varandra och mellan dem och fritidsledarna. Att lyfta fram flickor och få dem att växa och våga ta större plats i fritidsgårdarnas ordinarie verksamhet. Exempel på aktiviteter som genomförts är tjejresa till Boda borg, teaterbesök, införande av riktade tjejkvällar på flera gårdar som tidigare saknat detta. På dessa kvällar har massage, tacokväll, självförsvar och bowling blandats med bra samtal. Därutöver har fritidsgårdar ansökt om pengar för att ordna trygghetsjogg i Runbyspåret och trygghetskonsert i Runbyksolans matsal. Utvärderingarna lyfter fram att fritidsledarna har fått en bättre kontakt med flickorna och att flickorna söker sig i större utsträckning till gården. De tar större plats och introducerar även tjejkvällarna för nya besökare. Tjejerna som deltagit har varit positiva och ser gärna en fortsättning på tjejkvällarna. 5
6 Fritidsgårdar har även fått tillfälliga extra medel från kommunstyrelsen för längre öppethållande. Runbygården lade exempelvis om sina öppettider för att få mer tid att lägga på ungdomar med extra behov av uppmärksamhet. Väsbygården har haft tjejgrupper utanför ordinarie öppettid, för att möjliggöra större fokus på tjejer. Väsbygården har även från och med mitten av november till och med april, fått extra medel för att hålla gården öppen kvällstid tis-fre utöver ordinarie öppettider med syfte att stävja den oro som uppstod bland ungdomar i centrala Väsby. Hösten 2015 utbildades en av fältassistenterna i DISA- metoden, även detta bekostat av Ung och Trygg. DISA är en förebyggande metod med rötterna i kognitiv beteende terapi, som kan användas för att förebygga stress och depressiva symtom bland tonåringar. Under våren 2016 genomfördes en DISAgrupp på Runbyskolan. Det var cirka 10 flickor i högstadiet som deltog tillsammans med en av fritidsledarna från Runby fritidsgård med gott resultat. Alla flickor som deltog i DISA var mycket nöjda. Inför fortsatta grupper med DISA så ser vi ett mervärde i att det är någon från skolans personal som deltar i DISA- gruppen och att personen också har utbildningen för att kunna fånga upp vidare samtal och att lotsa ungdomarna vidare vid behov. Med hjälp av tillfälliga extra medel från kommunstyrelsen anställdes en fritidsfältare anställdes under 2016, med uppdrag att se över och samordna kommunala verksamheter, ideella krafter och även fritidgårdarna i att främja en meningsfull fritid för unga. Att en fjärde fritidsfältare har anställts har bidragit till en högre bemanning. Fältarna har sedan sommaren varit aktiva fler helger än tidigare och kunnat erbjuda fler spontanaktiviteter än tidigare. Under resten av hösten så jobbar fältare tre av fyra helger vilket är fler än tidigare. Genom att vara synlig på de platser där sysslolösa ungdomar finns, ska fritidsfältaren ska hjälpa ungdomarna att hitta fritidsaktiviteter och att knyta dem till olika föreningar och klubbar, för att på sätt förebygga destruktivt beteende. Fritidsfältaren fyller en viktig funktion som nätverkande vuxen bland ungdomarna. Ambitionen är att ha kvar den här tjänsten även under våren 2017 och nu undersöks möjligheterna att finansiera den. Inom ramen för Ung och Trygg har även en utbildning kring cannabis genomförts i augusti Utbildningen riktades till all skol- samt fritidspersonal. Preventionssamordnare och kommunpolis bjöd gemensamt in till utbildningen utifrån att problematiken kring cannabis lyfts och diskuterats upprepade gånger i kommunens lokala trygghetsråd och ökade kunskaper efterfrågats. Utbildningen berörde läget i Väsby, tidiga tecken och vad man bör vara uppmärksam på samt effekter av cannabis. Utvärderingen visade att 95 procent var nöjda eller mycket nöjda med utbildningen och 96 procent uppgav att eftermiddagen gav dem ökade kunskaper. 95 procent fyllde även i att de önskade kompetenshöjande insatser i kommunövergripande frågor veckan innan terminstart. Vid utbildningen deltog cirka150 lärare från sju av våra högstadieskolor och våra tre gymnasieskolor fritidsledare från tre av våra fritidsgårdar och samtliga fältare. Syftet var att utbilda de vuxna som finns i ungdomarnas direkta närhet att tidigt kunna identifiera risk och missbruk. 6
7 Forum för ökad samordning Samtliga kontor har tidigare fastslagit vikten av att samordna insatser mot psykisk hälsa över kontorsgränserna. Nedanstående två forum är exempel på hur samordningen har förbättrats: Social- och omsorgskontoret och utbildningskontoret har tillsammans med landstinget ett forum för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS. Forumet träffas cirka 2-3 gånger per termin i syfte att förbättra samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. I och med tillträdandet av en elevhälsochef hos utbildningskontoret, kommer utbildningskontoret i fortsättningen att ha en representant i forumet. Utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, och social- och omsorgskontoret har skapat ett forum som ska träffas en gång per termin för att arbeta med förebyggande av psykisk ohälsa. Även preventionssamordnaren och folkhälsosamordnaren kommer att delta i forumet framöver. Syftet med detta forum är att uppdatera de andra kontoren om vad som sker inom respektive verksamhetsområde, när det gäller insatser för att främja psykisk hälsa, samt att följa upp genomförda aktiviteter. Forumet kommer att träffas i samband med publicering av ny statistik kring skolfrånvaro, folkhälsoundersökningen, Våga Visa samt Stockholmsenkäten. Nya insatser och projekt På utbildningskontoret har en ny elevhälsochef tillträtt, som kommer att göra en kartläggning av elevhälsan, klar under hösten Syftet med kartläggningen är att göra en genomlysning av hur elevhälsan är organiserad för att få en samlad bild. Denna ska ligga till grund för fortsatt arbete av utveckling av elevhälsan för att uppnå en likvärdig och kvalitetssäkrad elevhälsa. Resultaten redovisas till tjänstemannastyrgruppen och den politiska styrgruppen för Ett Lärande Väsby, på ett huvudmannamöte samt till UBN. Samtliga kontor kommer under hösten 2016 att se över och förtydliga informationen på hemsidan till sina målgrupper. Syftet med detta är bland annat att förbättra information till barn och ungdomar om vart man kan vända sig i olika frågor. Målet är att vid årsskiftet ha förbättrat informationen på hemsidan. Under 2016 ska YAM (Youth Aware of Mental Health) testas i ett antal skolor i Stockholms län genom ett projekt finansierat av Stockholms läns landsting. YAm kan i korthet beskrivas som ett program för att främja diskussion, utveckla färdigheter för att möta livets svårigheter, samt öka kunskap om psykisk hälsa. I kommunen har Grimsta och Vittra skola blivit utvalda för att delta i studien, vilket innebär att skolorna under våren eller hösten 2017 kommer att få testa YAM i årskurs 7 och 8. Effekten av programmet kommer att utvärderas med ett frågeformulär som fylls i av eleverna veckan innan programmet startar, samt 3,6 och 12 månader efter att det avslutats. 7
8 Upplands Väsby kommer att vara referenskommun i införandet av en våldspreventiv metod, MVP (mentors in violence prevention), som ingår i projektet En kommun fri från våld. MVP är ett utbildningsprogram för att förebygga genusrelaterat våld och mobbning genom att uppmana elever, både flickor och pojkar, att på olika sätt agera som förebilder i det våldspreventiva arbetet. Två grundskolor, Grimsta och Sverigefinska skolan, samt Väsby Nya Gymnasium har anmält intresse för att delta. Lärare på dessa skolor kommer, om de deltar, att få utbildning i november och januari för att därefter tillämpa metoden under sju tematiska lektioner för sina elever. Utbildningskontoret har genomfört kompetensutvecklande insatser för kommunens huvudmän kring evidensbaserade preventiva metoder, för att förebygga psykisk ohälsa. Syftet med detta är att öka kunskapen kring de olika metoderna och undvika att skolor använder sig av metoder som inte har någon bevisad effekt. Rekommendationer framåt I tidigare rapport har utredarna lagt olika förslag på långtgående insatser och resursförstärkningar. Förslagen har handlat om införandet av samtalsgrupper och aktiviteter som utmanar normer om kön mellan pojkar och flickor, en förstärkning av elevhälsan, införandet av ANDT-utbildningar hos personal på fritidsgårdar, utökade resurser till Ung & Trygg för att stötta fritidsgårdar i det drogförebyggande arbetet, samt resursförstärkningar till ideella organisationer som arbetar med att främja psykisk hälsa. Slutligen har det även föreslagits att föräldrastödet i grupp ska utökas, inom ramen för Familje-och skolservice. Vad gäller förstärkning av elevhälsan kommer som nämnts, en kartläggning att göras av utbildningskontorets elevhälsochef. Utbildningskontoret kommer därmed att avvakta utformandet av elevhälsan tills dess att resultatet av kartläggningen är klart. För det sistnämnda förslaget kring föräldrastöd i grupp, bedöms det nuvarande utbudet av stödinsatser hos Familj-och Skolservice vara tillräckligt. Vad gäller övriga förslag har det, i och med arbetet med denna återrapport, blivit tydligt att samtliga kontor behöver prioritera och samordna insatserna kring psykisk hälsa framöver. De tre kontorens rekommendationer kan sammanfattas i följande punkter: - Samordning av metoder, aktiviteter och utbildningar som genomförs i kommunen: När man inför eller prövar nya metoder på skolor är det viktigt att tänka på att detta tar resurser i anspråk. Utöver kostnader för utbildning, är införandet av nya metoder tidskrävande för såväl lärare och elever som personal från elevhälsan. Det innebär att undervisningstid tas i anspråk. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att noga välja ut metoder som är vetenskapligt beprövade, samt prioritera genomförandet av en metod åt gången. Genomförs olika metoder parallellt blir det svårare att utvärdera effekterna av varje enskild metod. 8
9 - Uppföljning av metoder och aktiviteter: Uppföljning av genomförda metoder och aktiviteter är viktigt för att säkerställa att dessa insatser faktiskt har gett resultat. Uppföljning kan bland annat ske genom en analys av resultaten från Stockholmsenkäten, samt Våga Visa. Som nämnts, har utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret, och social- och omsorgskontoret ett forum som ska träffas en gång per termin för att bland annat analysera ny statistik. - Kunskap om evidensbaserade metoder: Som tidigare nämnts, är det även viktigt att skolor, fritidsgårdar får kunskap om vilka metoder som är vetenskapligt utvärderade och varför dessa ska användas. Ett steg i detta är att under hösten informera skolornas huvudmän samt fritidsgårdar om evidensbaserade metoder. - Utbildningar som är kommunövergripande (för skolor, fritidsgårdar, etc): Den senaste Stockholms-enkätens resultat visar på vikten av att ha en handlingsplan för ANDT. Utbildningar i ANDT bör riktas till samtliga skolhuvudmän och fritidsgårdar, så att alla får samma erbjudande. Målet är att större delen av personalen som arbetar med skolungdomar ska få samma kunskapsbas. - Analys innan nya aktiviteter och metoder genomförs: Innan man beslutar att genomföra en ny aktivitet eller metod, bör en analys göras av skolans elevhälsa. En sådan analys bör göras för att säkerställa att aktiviteten går att genomföra med hänsyn till tid och resurser, samt för att identifiera potentiella svårigheter med aktiviteten. - Treårsplan för metoder och aktiviteter: Det är viktigt att ha en långsiktig plan för att planera och prioritera införandet av metoder och aktiviteter för skolenheter. Med hänsyn till tid och resurser är det exempelvis rimligt att prioritera genomförandet av en metod per läsår och skolenhet. Social och omsorgskontoret Barbro Johansson Socialchef Anna Conzen Resultatsenhetschef IFO Bilagor: 1. Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby, Protokollsutdrag(KS/2014:288) Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser, Skrivelse (KS/2014:288), Stockholmsenkäten 2016, SÄN/2015:305 9
Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2016-02-01 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: sofia.gullberg@upplandsvasby.se KS/2014:288 20381 Kommunstyrelsen Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands
Läs merÅtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
Läs merStockholmsenkätens länsresultat 2010
Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merStockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs merAnsökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merUngdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert
12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för
Läs merSammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs mer1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka
1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om hur olika normbrytande beteende förändras över tid Förse
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merTobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merStockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
Läs merFastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0
STORFORS KOMMUN Dokumentnamn: Dokumenttyp: Dokumentansvarig: Drogpolitiskt program för Storfors kommun 2017-2020 Handlingsplan Folkhälsosamordnare Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-15 Version:
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merKampanj mot droger, för ökad trygghet på Värmdö
Tjänsteskrivelse 2016-05 - 17 Handläggare Lisa Coudek Utredningsenheten Utbildningsnämnden Kampanj mot droger, för ökad trygghet på Värmdö Förslag till beslut Informationen noteras. Beslutsnivå Utbildningsnämnden
Läs merStockholmsenkäten 2010
Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Läs merStockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert
Stockholmsenkäten 16 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert 16-1-18 Syfte med enkäten Kartlägga drogvanor, brott, skolk och mobbning Hur förändras olika normbrytande beteenden över tid? Lokala data Mobilisera
Läs merRedovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät
M A R I A - G A M L A S T A N S TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN -10-26 S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G -10-09 BARN OCH UNGDOM, FAMILJEENHETEN Handläggare: Monica Ahlqvist DNR 400/579- Till Stadsdelsnämnden
Läs merRevisionsrapport: granskning av kommunens förebyggande arbete avseende psykisk ohälsa hos barn och unga
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 oktober 2018 8 Paragraf Diarienummer KS-2018/1846.912 Revisionsrapport: granskning av kommunens förebyggande arbete avseende psykisk
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merResultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
Läs merHur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Läs merStockholmsenkäten 2014
1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser
Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box
Läs merProjektdirektiv delprojektet föräldrastöd
Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merDrogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-05-25 KS 2016/0279 Kommunfullmäktige Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Drogpolitiskt program
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM
DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar
Läs merTobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll Resultaten från Stockholmsenkäten 16 ett samarbete mellan 22 kommuner i Stockholms län och Länsstyrelsen
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA
HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA OCH VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄR- SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Oscars verksamhetsområde
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merKommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun
Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 4, 216 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 4, 216 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet
Läs merRemiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0083.11.01 0480-450885 Socialnämnden Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merRapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor
Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle
Läs merinnerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan
Läs merTill dig som har en tonåring i din närhet
Till dig som har en tonåring i din närhet 2018 Hej! Den här broschyren innehåller några resultat från Stockholmsenkäten 2018, tips och råd till dig som förälder och vart du kan vända dig för mer hjälp
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016
DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se
Läs merTonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
Läs merANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merSammanfattning av drogvaneundersökningen
Sammanfattning av drogvaneundersökningen 2015-2016 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 5 december 2016 0 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak
Läs merAnsökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser
Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling
Läs merVolymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning
Tjänsteutlåtande Utredare 2016-01-19 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: bjorn.axen@upplandsvasby.se UBN/2015:226 33962 Utbildningsnämnden Volymökningens effekter på modell för nyanlända barn och elevers utbildning
Läs merStockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merDROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011
1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande
Läs merFörslag till Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
S Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-21 Handläggare Till Ingemar Sollgard Kungsholmens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 08 444 2018-03-15 Förslag
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merUngdomsutvecklarna och folkhälsan
Ungdomsutvecklarna och folkhälsan Generellt.. Fler ungdomar dricker alkohol idag än vad man gjorde för tio år sedan Sant eller falskt? Mark har en förhållandevis stor andel ungdomar som använder narkotika?
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merFörslag till Stockholms stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
Socialförvaltningen Avdelningens för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-11-20 Handläggare Therese Holmkvist Telefon: 08-508 43 028 Till Socialnämnden 2017-12-12 Förvaltningens
Läs merVilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merKvalitetskrav Fritidsgårdar
Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merBakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.
AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merUppföljning sommarskolan 2016
Tjänsteutlåtande Utredare 2016-09-06 Haina Berndtsson 08-590 975 19 Dnr: Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se UBN/2016:72 33064 Uppföljning sommarskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden
Läs merUpplands Väsbys handlingsplan för ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) förebyggande arbete
Handlingsplan Preventionssamordnare 2017-01-02 Caroline Ankarström 0859097780 Dnr caroline.ankarstrom@upplandsvasby.se Upplands Väsbys handlingsplan för ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) förebyggande
Läs merYttrande över motion - Motverka machokulturer - ge pojkar och unga killar en chans att få vara sig själva - inlämnad av V
Kultur- och fritidsnämnden 2018-01-11 Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2017:288 Lena Klintberg, Utvecklare 1 (3) Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion - Motverka machokulturer
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Sammanfattning På Munktorpsskolan ska vi genom förebyggande och främjande insatser arbeta för att elever och personal inte ska kränkas
Läs merYrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merRemiss - Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linus Hellman 2016-03-10 SKDN 2016/0029 52904 Södermöre kommundelsnämnd Remiss - Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd
Läs merPsykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö
Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SoN 3.1.1-746/2017 Dnr UtbN 1.5.2-327/2018 Sida 1 (5) 2017-12-27 Handläggare Elin Fischer 08-508 43 022 Malin Boman 08-508 33 489 Till Socialnämnden 20 februari
Läs merHälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs mer2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska
Läs merStockholmsenkäten 2018
Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet,
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merAktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2019 2020 Om UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merUngdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa
https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs
Läs merLivsstilsstudien rapport
Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.
Läs merCannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se
Cannabisförebyggande insats Projektplan januari 2014 stockholm.se 2 (9) Projekt: {Projektnamn} Författare: Lotta Ströman Version: 1 Dnr: 18-14-1.2.6. Förvaltning/avdelning: Socialtjänst och fritid Fastställd
Läs merStockholmsenkäten 2016
16-9-19 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-19 2 Kartlägga
Läs merProjektet - Ett tobaksfriare
Projektet - Ett tobaksfriare Södermalm Sammanfattning år 2013 stockholm.se Bakgrund Resultatet från Stockholmsenkäten våren 2012 visade att tobaksbruket bland ungdomar på Södermalm fortfarande var högt
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merStockholmsenkäten 2010
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi
Läs merStockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat
Stockholmsenkäten 2018 -urval av stadsövergripande resultat The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, psykisk ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer.
Läs merDrogvaneundersökning 2019
Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,
Läs merSammanträdesprotokoll. Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden 2016-10-18 1 Plats och tid Beslutande Kommunhuset, Vilundarummet Tisdagen den 18 oktober 2016, klockan18:05-19.55 Ledamöter: Leif Bejhed (V), ordförande Ann-Christin Jyttner
Läs merAlkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS)- En samlad strategi för Österåkers kommun
Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2017-03-08 Dnr KS 2017/0079 Till Kommunstyrelsen Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS)- En samlad strategi för Österåkers kommun 2017-2020 Sammanfattning
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs mer