Slåtterbladet Nummer

Transkript

1 Slåtterbladet Nummer Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen inom ramen för kampanjen Levande Landskap. Syftet med slåtterbladet är skapa kontakter mellan ägare och brukare av ängar och andra som vill delta i skötseln och att diskutera vad som kan göras för att få ängarna skötta. Syftet är också att samla och sprida kunskap om ängar och ängsskötsel och att sprida information om relevanta kurser, arrangemang, projekt med mera som anordnas i länet. I detta nummer: Slåtter på fäbodvall Ersättning för slåtter, nyheter Ersättning för restaurering Hejdå Ängsprojektet Fem tips om lieslåtter Baksidebilden Linnéåret 2007 Efterlysning av sommarens aktiviteter Foto: Gammal rönn på sätervallen, Åstrandssätern, Norra Ny Prenumeration är gratis. Vill du prenumerera så hör av dig! Känner du någon du tror är intresserad så tipsa honom/henne! Vill du inte ha fler slåtterblad så hör av dig, så stryker vi dig från listan direkt! Redaktör: Lise Wichmann Hansen, Annonser och annat material skickas till Lise Wichmann Hansen, Länsstyrelsen i Värmland, Karlstad, eller på mail: lise.wichmann-hansen@s.lst.se Det är gratis att annonsera om allt som har relevans för ängsskötsel i Värmland. Nr 2, 2007 skickas ut i mitten på juni, manusstopp 11 juni.

2 Detta nummer skulle komma i februari och som några kanske märkt är det nu april, tidsoptimism verkar vara en kronisk åkomma. Sedan förra Slåtterblad har det kommit en hel hög med broschyrer om det nya Landsbygdprogrammet fast det fortfarande inte är beslutat i EU. För ängarnas del är det sig ganska likt, mer om detta längre ner. Eftersom telefonintervjuer (Ängsprojektet ) i Gräsmarks och Gunnarskogs socknar visade att närmare hälften av de som äger ängar som inventerats och bedömts vara värdefulla inte vet om detta och inte känner till att man kan få ersättning för att sköta eller restaurera ängsmark så har vi i februari 2007 skickat ut utdrag ur inventeringens databas TUVA till samtliga markägare. Detta har gjorts halvautomatiskt så även alla ni som mycket väl känner till era markers värden och/ eller miljöstöd också har fått detta. Detta nummer av slåtterbladet skickas också på prov till alla ägare av ängar i Värmland som finns med i TUVA. Slåtteräng på fäbodvall Säterbruket har funnits länge i Värmland, kanske i bortåt tusen år och nådde sin kulmen under andra halvan på 1800-talet. Idag tänker de flesta på övre Klarälvdalen när man pratar om sätrar, men säterbruket har varit vanligt även längre söderut i Klarälvdalen, i Fryksdalen och ner mot Koppom. Under 1800-talet övergick många av dessa sydiga sätrar till fast bosättning i takt med att befolkningen och därmed behovet av jordbruksmark ökade. Enligt säterinventeringen som Länsstyrelsen och Värmlands Museum gjorde 1998 var 35 sätervallar helt eller delvis öppna. Av dessa är det bara en mindre del, ca 12 sätervallar som för närvarande sköts årligen med bete eller slåtter, av dessa betas ca 5 vallar, 7 slås. Utöver dessa ca 12 så finns det sätrar där mindre ytor runt enstaka stugor slås. Foto: Sätervallen på Åstrandssätern 2005.

3 Man kan bli förvånad över hur länge en sätervall håller sig ganska så öppen efter man slutat hävden. En äng som slås årligen och efterbetas får en mycket tät vegetation och det är svårt för trädens frö att komma ner till marken och gro. Efterhand som åren går och sätervallen inte slås eller betas men är öppen och får mycket sol, bildas ett tjockt lager gammalt gräs som kan vara flera decimeter tjockt och tuvigt och som typiskt består av kruståtel och tuvtåtel. Detta lager hindrar också trädens frön från att kommer ner till marken. Men nära skogskanten och under träd på sätern där det är skuggigt luckras grästäcket upp och frösådd blir möjlig och vallen växer igen utifrån och in. Väntar man tillräckligt länge blir det förstås skog, men det finns ett antal exempel på att stora öppna vallar efter 50 år fortfarande är nästan helt öppna. Foto: Munkebolssätern i slutet på 1990-talet, innan gårdsföreningen började restaurera vallen. Här var det ca 50 år sedan hävden upphörde. Idag har ca 1 ha av vallen restaurerats och sköts med årlig slåtter och fäbodbetet har också kommit igång. Igenväxning har röjts från vallen, gärdsgård har satts upp på ursprunglig plats mm. Innan slåttern kan återupptas på en vall som legat för fäfot länge behöver igenväxning i form av träd och sly röjas/avverkas och den gamla förnan och tuvorna måste bort. Det snabbaste och mest effektiva är att elda upp förnan, men det är inte alla gångar praktiskt möjligt på grund av brandfaran, och det går bara att genomföra i samarbete med brandkåren. Alternativet är att mekaniskt slå av materialet, samla ihop det och forsla bort det. Om marken är tillräckligt plan och stenröjd kan detta ske med traktor och betesputs med slagor eller kättingar, på mark där man inte kan jobba med traktor är det röjsåg, slit och släp som är alternativet. Slåtterängar på fäbodvall skiljer sig på några punkter från andra ängar. Det kan vara många delägare, eller ibland över 50 som äger var sin lilla tårtbit. Ska man restaurera kan det vara svårt att få med alla delägare på idén. Rönnen är ett mycket karakteristisk inslag. Ibland har man skördat löv från rönnarna men framför allt finns de därför att de anses besitta magisk kraft som håller borta ont från sätern. Idag är sätervallarnas rönnar nästan alltid gamla och hyser en del annat liv/biologisk mångfald t.ex. i form av lavar och insekter (se fotot på slåtterbladets framsida). Det är svårt för nya små rönnar att etablera sig på grund av betesdjur och älg. För att säkra nästa generations rönnar behöver man alltså göra en aktiv insats. Om det finns små rönnar som kommit av sig själv kan man skydda några av dessa med stängsel, finns det inga små rönnar kan man behöva plantera några.

4 Förändringar i ersättningen för skötsel av slåtterängar I princip är ersättningen som den varit sedan Nytt är att ersättningen för lieslåtter har höjts till 7000 kr/ha och att man kan få betald för upp till 20 lövtäktsträd pr hektar (förr max 5). Tidigare fick man inte tilläggsersättning om marken var påverkad av produktionshöjande åtgärdar (t.ex. gödsling eller insådd av vallfrö) i mer än liten grad. Nu kan marken vara måttligt påverkad och ändå berättiga till stöd för särskilda värden när dessa värden främst finns i träden eller i kulturlämningarna i skiftet. Ersättning för restaurering av äng/hackslått Det finns från och med 2007 två olika varianter på ersättning för restaurering och en mycket större total budget än tidigare. Om det kommer in fler ansökningar än pengarna räcker till för prioriteras de marker med högst värden och där det är längst kvar till att uppnå miljömålen. Hackslått och sätervallar står högst på listan. 1. Enligt faktiska kostnader, där man kan få ersättning för max 90% av de faktiska kostnader upp till kr/ha/år. Alla kostnader måste det finnas fakturor och betalningsbevis för, man kan alltså inte själv göra jobbet och ta upp det som eget arbete som man kunde i projektstödet Endast de sista 10% som inte ersätts kan vara eget arbete á 175 kr/timme (eller egen kontant medfinansiering). Restaureringsperioden kan vara från 1 till 6 år. Stödet kan sökas året om och beslut tas vid 3-4 tillfällen pr år. 2. Enligt schablon. Stödet är 5-årigt och man får 3600 kr/år. Ingen redovisningen av kostnader sker och det har ingen betydelse om man gör jobbet själv eller anlitar någon annan. Detta stöd söks tillsammans med övriga jordbruksstöd på våren. Under 2007 var sista ansökningsdag den 29 mars. Om du funderar på att restaurera ängsmark är du mycket välkommen att kontakta: Maria Sundqvist eller Lise Wichmann Hansen Hejdå från Kristina Norderup Tack alla som ställde upp med tid, delade med sig av erfarenheter och gav goda råd. Jag är säker på att vi kommer att ses igen i något sammanhang som har med lieslåtter att göra. Här följer de viktigaste resultaten av projektet: alla ängsägare inom Gräsmarks och Gunnarskogs socknar* fick faktiskt reda på värdet och möjligheterna med sin slåtteräng. Slåtterbladet fick flera nya prenumeranter och några ängsägare ansökte för första gången om miljöersättning för skötsel. En del samarbeten mellan olika ängsägare och grupper/personer som vill sköta ängar startade. Studiedagar hölls för entreprenörer som vill sälja slåttertjänster. Några entreprenörer anmälde sitt intresse för att ta på sig uppdrag med slåtter. Och erfarenheterna från projektet kommer att påverka arbetet i hela länet med att uppnå miljömålet att alla kvarvarande slåtterängar ska skötas i framtiden. *(Ängar i Ängs- och betesmarksinventeringen ) Hälsningar Kristina Norderup, Projektledare för det i augusti 2006 avslutade Ängsprojektet

5 Fem tips om lieslåtter Lieslåtter är ett tungt jobb, men för att inte göra jobbet mer krävande än nödvändigt finns det några saker du bör tänka på: 1: Har du rätt orv? Orvet, eller lieskaftet bör vara anpassat för din kroppslängd. En tumregel är att handtagen ska sitta ungefär en arm+handlängd, eller ungefär din axelbredd isär. När du står upprätt ska det övre handtaget nå ungefär till armhålan. 2: Är lien rätt jordlagd? Med jordläggning menas att liebladet ska ligga an mot marken. Ett nyinköpt lieblad måste alltså böjas vid infästningen för att kunna användas rätt. Vilken vinkel som är rätt beror på din kroppslängd. En tumregel är att det ska gå att få in halva första pekfingerleden mellan lieeggen och marken när du står i slåtterställning. Om du slår med en lie som inte är jordlagd tvingas du istället böja ryggen för att komma åt, vilket kan resultera i ryggskott. Med rätt jordläggning kan du arbeta rak i ryggen och orkar betydligt mer. 3: Är lien vass? Att gå och vika gräs med en slö lie kan snart ta udden av den starkaste arbetslusta. Lien ska slipas på en ordentlig slipsten. Ca 7 mm egg på ovansidan och 5 mm på marksidan är lagom. När du slipar, håll lien stadigt med båda händerna med eggen mot dig. När vattnet formar en bredbasig triangel över bladet ligger du rätt. När lien är slipad avlägsnas råeggen genom att en träbit eller trästicka dras över eggen. 4: Har du rätt teknik? Liebladet ska föras längs marken och behöver inte lyftas i några bandysvingar. Med rätt teknik blir arbetet både effektivare och mindre arbetsamt, än om du spelar med hög klubba. 5: Du har väl inte tappat din vispesticka? Efter en stunds slåtter avtar liens skärpa. Detta beror på att den allra yttersta delen av eggen krökts mot vegetationen, sand och småpartiklar. Detta åtgärdas genom att dra en sticka av ett hårt träslag längs eggen och räta ut den. Ett par drag med stickan och lien är som nyslipad igen. Lien behöver alltså inte brynas med ens den tappar skärpan. När vispningen inte längre ger effekt är det dags att plocka fram brynet. Fler tips om lieslåtter, slipning, bryning mm. finner du i boken Lien och dess marker av John Persson och Nils Östen Nilsson, utgiven av förlaget Natur och Kultur Teknik och slipning kan du öva på under någon av sommarens kurser i lieslåtter. /Niklas Wahlström Foto: Slåtterkurs för Lillerudselever Instruktörer är Ivar Holter och Lars-Inge Nilsson från Gunnarskog.

6 Baksidebilden: Vad är detta? Svaret finns längst ner Linnéjubileet maj 2007 är det 300 år sedan Linné föddes. Det ska firas på många olika sätt runt om i landet under året. Regeringen har utsett en Linnédelegation som inrättats av Vetenskapsrådet och med Kungen som beskyddare. Ta reda på mer: Vad händer i sommar som har med slåtter och ängar att göra? Gör gratis reklam här i slåtterbladet för era kurser, slåttergillen, liesliparkvällar, blomstervandringar mm. Du kan också annonsera kostnadsfritt om allt som är relevant, t.ex. efterlysa hjälp med slåttern, erbjuda din arbetskraft eller sälja en gammal slåtterbalk. Har du en ide till något som du tycker vi ska skriva om i Slåtterbladet? För att få med dina aktiviteter eller annonser i kalendern i nästa nummer som skickas ut mitt i juni: Ring, skriv eller maila senaste 11 juni Lise Wichmann Hansen, Länsstyrelsens lantbruksavdelning, Karlstad Tel , mail: lise.wichmann-hansen@s.lst.se, fax: Brandliljor som förvillad sig från trädgården ut bland alla brudborstar i hacksklåtten.