Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Transkript

1 Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet

2 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen

3 Informationsskyltar har satts upp i alla områden Nyfiken kalv på skogsbete hälsar på besökarna (Lillåsen) LIFE viktigt för naturen I Jämtlands län finns ett 50-tal betes- och slåttermarker som är s k Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett nätverk av de mest värdefulla naturområdena i Europa och varje medlemsstat har ansvar för att bevara och utveckla naturvärdena i dem. EU-fonden LIFE kan hjälpa till att finansiera skötsel av Natura 2000-områden. Under åren har Länsstyrelsen drivit ett LIFE-projekt i några av de finaste betesmarkerna och ängsmarkerna i länet. Syftet var att återställa marker som vuxit igen, skapa förutsättningar för att de ska kunna skötas långsiktigt, att sprida information om områdena och de värden som finns knutna till dem samt göra dem tillgängliga för besökare. Projektet hade en totalbudget på ca 15 miljoner kronor och finansierades till hälften av LIFE och i övriga delar av Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Erfarenheter från arbetet och exempel på de insatser som gjorts har visats upp för intresserade. Bland annat så har två större seminarier anordnats för folk som jobbar med liknande frågeställningar och flera broschyrer har producerats och spridits till allmänheten. Efter projektets slut kommer de flesta markerna att skötas av sina ägare eller djurhållare, ofta med EU-stöd som hjälp. I enstaka fall kommer Länsstyrelsen att vara inblandad i skötseln.

4 Bunnerviken Stormhatt i Övre Rise (före restaurering)

5 Hotade hävdade marker I Jämtlands län har skog och mark under århundraden präglats av jordbruk med boskapsdrift. Stora arealer användes för skogsbete, myrslåtter och ängsbruk. Idag finns bara en bråkdel av de förr så vanliga markslagen slåtteräng, betad skog och utmarksslåtter kvar och många av dem är i dåligt skick. Gamla ängar sköts ofta med bete i stället för med slåtter, vilket kan leda till att de traditionella slåtterväxterna inte trivs lika bra. Många växter och djur som är beroende av öppna, ogödslade betesmarker och ängar hotas av förändringarna i jordbruket. Allt färre jordbruksföretag och färre betande djur gör att många betesmarker börjar växa igen. Om skötseln helt upphör så går igenväxningen fort. Midsommarblomster, älgört och stormhatt tar över och kväver den lågvuxna, solgynnade floran. Efter några år börjar björksly och videbuskage att komma upp, enbuskarna brer ut sig och granplantor börjar spira. Med tiden sluter sig trädskiktet och marken övergår mer och mer i ett skogsliknande tillstånd. Tack vara många duktiga markägare, arrendatorer och djurhållare så finns det ännu fina, artrika marker kvar. LIFE-projektet har gett Länsstyrelsen möjlighet att hjälpa till och stötta jordbrukarna genom olika projektåtgärder.

6

7 Eldning av röjda enbuskar på Östra Arådalens fäbod Röjning av björk vid Flon, västra Härjedalen Skonsam utkörning av virke vid Nästmyren, Fugelsta Buskar och träd röjs bort för att skapa öppna och ljusa marker Restaurering av igenväxande marker har finansierats med hjälp av LIFE och utförts av markägare, djurhållare, arrendatorer och av skogsstyrelsens arbetslag. Röjning av vedväxter har utförts i 26 områden och i 13 områden har trädskiktet gallrats. Totalt ha 174 ha röjts och 255 ha gallrats. Röjningarna har varit kostsamma eftersom det mesta arbetet gjorts manuellt och röjningsrester och virke har forslats bort med små maskiner eller med häst för att inte skada marken. Ris och grenar har ofta eldats på plats, i områden där elden inte skadar den fina växtligheten. I kraftigt förbuskade marker måste röjningen utföras i omgångar för att marken inte ska drabbas av så kallad röjgödsling då stubbar och rötter förmultnar (vilket leder till att näringsälskande arter som nässlor och midsommarblomster breder ut sig) och för att betesdjuren ska kunna hålla efter slyuppslagen. En del träd klarar inte att bli friställda och vindfällen eller skador från djuren kan leda till förlust av ytterligare träd i samband med röjningar. Det är därför bra att se över behovet efter något år och kanske röja igen, i stället för att ta för mycket på en gång.

8

9 Betesdjuren släpps på efter röjning i Flon, västra Härjedalen Älggräs rycks upp med rötterna vid Nästmyren, Fugelsta Fåren betar nyröjd mark vid Lillhärjåbygget Mångfalden säkerställs genom att betesdjur släpps på, ohävdsvegetation slås och slåtter återupptas eller effektiviserats. På vissa ställen har nya betesfållor satts upp så att delar av marken slås i stället för att betas eller betas senare, för att låta blommorna sätta frö och på så sätt gynna växter som anpassats till slåtter. Slåtter ska alltid ske med skärande verktyg, lie eller slåtterbalk. I flera områden så har Skogsstyrelsen, markägare och hembygdsföreningar arbetat med att utarma ohävdsvegetationen under projekttiden. Om man rot-rycker eller slår av älggräs och stormhatt mitt under blomningen så försvagas växterna och efter några års behandling så minskar utbredningen betydligt. Inventeringar av markerna gjordes före röjningar och intensifierad hävd. Resultaten kommer att följas upp efter projektet. Det är troligt att många hävdberoende växter, ängssvampar och fjärilar gynnas av åtgärderna. Växter som förväntas svara positivt på åtgärderna är bl a brunkulla, fältgentiana, rosettjungfrulin och ängsskallra.

10

11 Trägärdesgården renoveras i Myhrbodarna En ny slåtterbalk har köpts in till Edevik Nytt stängsel vid Bågavattnets fjällägenhet Fikapaus vid nyrenoverad hölada på Lillhärjåbygget Bevarande på lång sikt Betesmarker och slåtterängar är beroende av antingen betesdjur eller av slåtter för att inte växa igen. Växterna i dessa marker behöver den störning som betet eller slåttern innebär för att hävda sig i konkurrens med mer högväxande, näringsälskande växter. I vissa områden har slåttern kunnat motoriseras och effektiviserats genom inköp av maskiner. Detta ökar chanserna att områdena fortsätter att hävdas. Maskinerna har även använts under själva restaureringen. Åtta motormanuella slåtterbalkar och fem andra slåttermaskiner har köpts in till de olika markerna. En förutsättning för att områdena betas är att det finns ordentliga hägn. I 21 områden har de befintliga hägnen renoverats eller helt nya hägn köpts in, totalt 26 km varav 4,2 km trägärdesgård. Trähägn är naturligtvis dyrare, men har ändå prioriterats i områden med stora kulturvärden. Ofta har arbetet med hägnen utförts av markägarna eller djurägarna själva och projektet har stått för materialkostnaderna. För att förbättra chanserna för fortsatt skötsel så har ekonomibyggnader som behövs för höhantering eller djurhållning renoverats, rustats upp eller nybyggts i flera områden. Det rör sig både om upprustning av kulturhistoriska byggnader och nybyggnad eller ombyggnad av djurstallar för att möta kraven på modern djurhållning. Totalt har 5 timrade lador och 2 djurstallar åtgärdats.

12

13 Höet från ängarna i Hamra naturreservat, Härjedalen, tas tillvara med hjälp av mini-balmaskinen Maskinutveckling för effektiv slåtter Inom projektet så har en helt ny typ av maskin för slåtter på sluttande blöta myrar tagits fram. I stället för att använda motormanuella slåtterbalkar och samla ihop höet manuellt så kan nu slåttern skötas snabbt och effektivt. En italiensk höpress har byggts om för att passa till 4-hjuling, eftersom traktor inte kan användas i den här typen av marker, p g a sluttning eller dålig bärighet. Höpressen är ursprungligen framtagen för att drivas med traktor, som ju har egen el och hydraulik. I projektet har pressen gjorts om så att den fungerar självständigt. Maskinen har också breddats och försetts med dubbla, bredare hjul än ursprungsmaskinen, allt för att fungera bättre i terrängen. En separat inplastare har köpts in och tillsammans med strängläggare och slåttermaskin så kan färdiga mini-ensilagebalar säljas eller skänkas till djurägare i närheten. Möjligheten att ensilera balarna gör att vi kan slå markerna även om vädret inte är lämpligt för höskörd (höet behöver inte torka före inplastning). Maskinen kommer att användas i reservat och Natura2000-områden i både Norge och Sverige.

14 Ljusare betesmarker och ängar genom röjning På betesmarken i Gärde, Bjärme, fanns en del yngre lövträd som riskerade att växa sig stora och skugga marken (maj 2007). Samma plats efter röjning (september 2008). Johankölens fäbod var delvis igenvuxen med björk och viden (juni 2008). Samma plats efter röjning (juni 2008).

15 Betesmarken Jale hage var delvis igenvuxen med enbuskar och björksly (2007). Samma plats efter röjning (2008). Vid Södergård, Brunflo, var betesmarken delvis bevuxen med gran (maj 2007). Samma plats efter röjning (april 2008).

16 Ytterligare broschyrer i LIFE-projektserien (beställs gratis från Länsstyrelsen): Kungsnäs, Alsen- och Offerdalsbygden, Fjällägenheter, Brunkullans marker, Västra Härjedalen, Buan, Brännjgras och andra användbara växter och Lillhärjåbygget. Text och foto: Länsstyrelsen Jämtlands län. Omslagsfoto: Christoffer Bergman, foto s. 3 Bengt Brunsell, foto s. 5 P-O Nystrand, Form och grafisk produktion: Syre Reklambyrå, Tryck: Prio Digitaltryckeri 2008