Slåtterbladet Nummer

Transkript

1 Slåtterbladet Nummer Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen inom ramen för kampanjen Levande Landskap. Syftet med slåtterbladet är skapa kontakter mellan ägare och brukare av ängar och andra som vill delta i skötseln och att diskutera vad som kan göras för att få ängarna skötta. Syftet är också att samla och sprida kunskap om ängar och ängsskötsel och att sprida information om relevanta kurser, arrangemang, projekt med mera som anordnas i länet. Restaurering av hackslått i Mjögsjöhöjden, hemmanet Bortan i Gunnarskog våren Markägarna Rolf och Birgitta Jansson tillsammans med ca 10 man från Bogens brandkår eldar gammal förna. I detta nummer: Restaurering av ängsmark i Mjögsjöhöjden, s 1-4 Annonser, s 4 Senaste nytt från ängsprojektet, s 5 Länsstyrelsens slåtterkurser 2006, s 6 Prenumeration är gratis. Vill du prenumerera så hör av dig! Känner du någon du tror är intresserad så tipsa honom/henne! Vill du inte ha fler slåtterblad så hör av dig, så stryker vi dig från listan direkt! Redaktör: Lise Wichmann Hansen, Annonser skickas in skriftligt till Lise Wichmann Hansen, Länsstyrelsen i Värmland, Karlstad, eller på mail: lise.wichmann-hansen@s.lst.se Det är gratis att annonsera om allt som har relevans för ängsskötsel i Värmland. Nr 2, 2006 skickas ut ca 6 juli. Manusstopp är 3 juli för annonser, t.ex. om slåttergillen.

2 Uthuset här stod på samma plats på hembygdskartans tid 1880-talet.. Restaurering av hackslått på Mjögsjöhöjden Långt borta i skogen mellan Bogen och Bortan i nordvästraste delen av Arvika kommun finns Mjögsjöhöjden. I Värmlands ängs- och hagmarksinventering som gjordes 1989 finns Mjögsjöhöjden med som klass1 (finaste som finns). Inventeraren hittade här arter som fältgentiana, brudsporre, slåttergubbe och slåtterfibbla. På den tiden bodde 3 äldre syskon här, två systrar och en bror. Brodern Ragnar var den som slog hackslåtten. Det var ordning på torpet! I uthusen finns fortfarande spår efter ordningen: gamla handgjorda skidor undanlagda inpackade i papper, ett fullt funktionsdugligt tröskverk från början på 1950-talet i princip utan rost, dussintals lieblad som använts och slipats så många gångar att bara någon centimeters bredd återstår. Och Ragnar var inte den som gav sig! Då han blev gammal och inte orkade gå slog han fortfarande hackslått, sittande på en plasttunna! Men den slagna ytan minskade år för år, slyet trängde sig på och så småningom gick Ragnar bort. För ett par år sedan ärvde Rolf och Birgitta Jansson Mjögsjöhöjden. De bestämde sig för att torpet inte skulle få växa igen och 2005 påbörjades restaureringen. Man började med att röja bort all sly (och det var inte lite!). För att sedan kunna slå är det viktigt att stubbarna blir mycket korta. Men när man har ett tjockt lager gammal förna i botten och dessutom mycket sten, så är det inte praktiskt möjligt med röjsågen att köra ända nere vid backen. Förnan måste bort. Börjar man slå så att ingen ny förna bildas så försvinner det så småningom, men det tar sin tid och slåttern är besvärlig. Kan man däremot elda kan det bli smidigare. Men att elda är inte heller okomplicerat. Är det för blött så brinner det inte, är det för torrt är det för farligt. Rolf och Birgitta fick hjälp av ca 10 man från Bogens brandkår. Utan denna hjälp hade det nog inte varit vettigt att ge sig på en så stor brand mitt i skogen! (Se foto på framsidan) När det gamla gräset försvunnit var det annat som kom fram. Stenmurar och rösen finns det många av, och de syns nu på ett helt annat sätt när de inte är inbäddade i tjockt gammalt gräs.

3 Stubbarna som togs av så lågt det gick ifjol ser nu plötsligt högre ut. För att det ska bli praktiskt möjligt att slå är det nödvändigt att gå över området med röjsågen en gång till nu i vår. Det nästa som är på gång utöver slåttern är att gamla gärdsgården ska lagas/ byggas upp på nytt. Om de gamla som bodde här uppe från sin himmel kunde se detta, då tror jag nog de skulle gilla det här funderar Rolf. Speciellt på Mjögsjöhöjden är att kartan i princip är oförändrad sedan hembygdskartan Visst, det har tillkommit en ny väg och många grannställen har övergått till skog, men inägan vid det här stället ser likadan ut som då, med 5-6 gånger så mycket hackslått som åker. Åkrarna ligger som små öar i hackslåtten och runt inägan står gärdsgården. Tittar man närmare på hembygdskartan ser man att så såg vartenda ställe ut då. Idag återstår ca 3 promille av hackslåtten som fanns i slutet på 1800-talet. I Mjögsjöhöjden finns idag 3,5 hektar sammanhängande hackslått kvar! Det finns inte på något annat ställe i Värmland och det gör Mjögsjöhöjden unikt och av högt kulturhistoriskt värde. Hur ser då framtiden ut? Att slå 3,5 hektar hackslått med lie eller manuell slåtterbalk är mycket arbete. Rolf och Birgitta har varken tiden eller orken att göra hela slåttern själva. I första hand hoppas de att kunna använda pengarna från miljöstödet till att betala någon annan för att göra jobbet. Men de har även många andra tankar. Kanske vill någon hyra huset och bo där och sköta markerna? Kanske någonting med turister? Gamla gärdsgården ska plockas ner och en ny sättas upp. Kanske kan en del slanor återanvändas.

4 Ett par veckor efter eldandet börjar det grönska. Stenmurar, rösen och spår efter gamla vägar som för gömde sig i tjocka lager gammalt gräs har nu kommit fram. Annonser: Solör/Värmland Finnkulturförening har Finngården Abborrtjärnsberg, Röjdåfors. Den är öppen hela sommaren, ej bemannad. 30 juli 2006 bjuder vi till slåttergille kl och det hela avslutas med mottikalas på Finngården Purala. Alla är hjärtligt välkomna. Info: Gunilla Sundblad, tel / Slåtterdag på Nordtorpsätern lördagen den 29 juli fr. kl. 11.oo Vi bjuder på mat, dryck och musik under dagen. Ta med redskap om du har! Välkommen till en trivsam dag på sätern, även om du inte är någon Slåttergubbe. Södra och Norra Torps Gårdsförening Info: Bengt Sandberg tel Nästa nummer av slåtterbladet skickas ut ca 6 juli, manusstopp är 3 juli. Passa på att annonsera gratis om året slåtteraktiviteter!

5 Senaste nytt från Ängsprojektet Under vintern har olika kontakter med entreprenörer, föreningar, turism och friskvård tagits. Syftet har varit att undersöka intresset för ängsskötsel. En del kontakter har förmedlats vilket antagligen resulterar i något fler aktiva ängsskötare i Gräsmark och Gunnarskogs socknar denna sommar jämfört med den förra. Dessutom har alla fastighetsägare till ängar som inom Gräsmark och Gunnarskogs socknar fanns med i Ängs- och Betesmarksinventeringen blivit intervjuade. De viktigaste frågorna handlade om behovet av hjälp de närmaste 5 åren. För att i framtiden kunna förmedla tjänster måste man känna till vilka ängar som finns tillgängliga och vilka arealer som ska slås. I nästa nummer kommer en del resultat från intervjuerna att presenteras. Den juli anordnas studiedagar vid Bruket, Mitandersfors, för entreprenörer och blivande sådana. Dagarna ska inspirera till att de vill erbjuda naturvårdande tjänster som lieslåtter. Verkar det vara något för dig ring Kristina för att få mer information. Två erfarna ängsskötare som slår 10 respektive 25 ha kommer för att berätta om sina verksamheter och vad de livnär sig med resten av året. Se mer på länsstyrelsens hemsida. Boka den 11 juli då den tillhörande redskaps- och maskinvisningen kommer att vara öppen för allmänheten. Har ni hört om världsmästerskap i slåtter som hålls i Finland? Se mer på hemsidan med den långa adressen Här utses vinnaren efter värdering av t ex hur man bryner lien, hur snyggt man har slagit, hässjans form samt slåttertid och stil. Vem åker dit och tävlar? Det går att tävla i lag eller ensam med klasser för män och kvinnor över 60 år, under 60 år och under 18 år. För dig som behöver hjälp med slåtter och andra arbeten kring gården och kan tänka dig att ta emot intresserade ungdomar från hela världen. Gå in på och ta reda på mer om organisationen World Wide Opportunities on Organic Farms. Det finns personer i Värmland som har goda erfarenheter av denna organisation. De har tagit emot arbetskraft mot mat och husrum i en eller flera veckor. Kontaktperson i Sverige är Jandi Hallin jandi@spray.se och bor i Göteborg. Till sist: Det verkar som om det finns ett behov av ett nätverk för ängsägare och ängsskötare. I detta nätverk skulle man kunna förmedla kunskap om olika redskap och maskiner både traditionella och supermoderna. Man skulle kunna förmedla kontakter med personer som slipar lieblad eller tillverkar träräfsor och lieorv på beställning. Man skulle kunna dela erfarenheter med varandra. Tillsvidare innan och om detta nätverk bildas någon gång Slåtterbladet kan fungera som en kontakt mellan alla oss som är intresserade av och sköter ängar. Sätt in annonser: jag behöver hjälp med lieslåtter, hässjetorkat blomsterhö till salu, jag vill gärna hjälpa till att sköta en fin lieslåtteräng, jag slipar din lie mot betalning eller slipmaskin till salu. Skriv insändare om dina erfarenheter och tankar. Låt Slåtterbladet bli ett levande ängsforum och kanske början till ett nätverk, som till exempel Byggnadsvård i Värmland se hemsida Ett nätverk kan börja med en sockengräns, utökas till länsgränsen och till slut sprida sig över hela Sverige. Tänk på det! Kristina Norderup Projektledare Ängsprojektet

6 Baksidesbilden. Vad är detta? Svaret finns med smått härunder. Svar: ormrot Lieslåtter, grundkurser Historia kring slåtter, orv och liar och de praktiska grunderna för att kunna slå. Ta gärna med egen lie. Kursledare i Gräsmark är Peter Johannesson från Gräsmark och i S. Finnskoga Kjell Gustafsson från Växjö. Max 20 deltagare per kurs. Tid och plats: 15 juli, kl på Kalvhöjden, Gräsmark Tid och plats: 17 juli, kl Skråckarberget, Södra Finnskoga Lieslåtter, fortsättningskurs För dig som gått grundkursen eller har lite vana sedan tidigare. Mycket praktisk övning, bl a hackslått och hässjning. Kursledare är Kjell Gustafsson från Växjö. Max 20 deltagare. Tid och plats: 18 juli, kl , Nyskoga hembygdsgård Lieslipningskurser Lär dig slipa lien! Du kan även få hjälp med jordläggning och med att anpassa lien till din kropp. Tid och plats: 5 juli, kl ca 20.30, Larstomta i Gunnarskog. Max 15 deltagare. Tid och plats: 16 juli, kl ca 18.30, Skråckarberget i Södra Finnskoga. Max 20 deltagare. Länsstyrelsen arrangerar kurserna inom kampanjen Levande Landskap. Deltagande är kostnadsfritt. Anmäl dig senast en vecka innan respektive kurs till Birgit Olsson, tel Alla anmälda får mer information och vägbeskrivning ca 1 vecka innan kursen.