PM Ny hygieniseringsmetod

Transkript

1 Till: Länsstyrelsen i Från: Projektgruppen, Enskilda Avlopp i Kretslopp, Anna Calo Projektledare DATUM PM Ny hygieniseringsmetod Introduktion Projektet enskilda avlopp i kretslopp har emottagit kr för att projektledning och upprättande av en behandlingsanläggning för toalettvatten från slutna tankar enskilda avlopp. Vi vill i detta PM redogöra för en ny hygieniseringsmetod som vi arbetat fram utifrån erfarenheter av pilotförsök med ureahygienisering i Södertälje, gården Öhr och nya forskningsrön presenterade i doktorsavhandling Annika Norin, SLU Uppsala i november Metoden innebär att toalettvattnet förvärms i våtkompostreaktor och att urea därefter tillsätts i låg koncentration. Denna kombination och seriedrift av de båda linjerna medför många fördelar som presenteras i detta PM. Sammanfattningsvis är fördelarna att man ej blir beroende av substratets TS-halt, kortare behandlingsmetod, billigare behandlingsmetod, uppfyllelse av förslag på nya hygieniseringskrav. Projektet ser stora fördelar med metoden då vatten med lägre TS kan behandlas och metoden kan möta de krav gällande hygienisering som är föreslagna att gälla från och med år 2012 enligt Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor. Bästa Hälsningar Projektgruppen Enskilda avlopp i Kretslopp, Södertälje. Genom Anna Calo, Projektledare

2 Sammanfattning av ny hygieniseringsmetod Pilotförsöken med ureahygiensiering på Öhr 1:8 visade enligt eurofins analysmetod initala koncentrationer av koliforma bakterier (35ºC) (TC) och E. coli mer än 2.4*10 6 per 100 ml och intestinala enterococcer mer än 1*10 5 per 100 ml. Detta innebär att efter 3 månaders ureahygienisering är reduktionen av TC är minst 6 log 10 och reduktionen av intestinala enterococcer minst 2 log 10. I och med den låga halten av torrsubstans är slutkoncentrationen per gram TS, 3400 enterokocker högre än de 1000 per g TS förslagna av Naturvårdsverket (SEPA, 2010). Vid provtagning i november (SLU) ligger enterococckoncentrationen oförändrat högt, 20 cfu per ml jämfört med 9 cfu per ml i september. En högre hygieniseringsgrad även av enterokocker kan förväntas utifrån ammoniakkoncentrationer och ph. Troligtvis är temperaturen den kritiska parametern för att uppnå en god hygienisering inom rimlig tid. Resultaten indikerar även risk för ammoniakförlust. Ca 26% ammoniakförluster har enligt provresultat före och 3 månader efter ureatillsats skett från lagringsbehållaren eller att all urea inte brutits ned fullständigt. I detta PM presenteras pilotförsök genomförda hösten 2010 där substratet först värmts upp i våtkompost till 45 C och därefter adderats med 0,45% urea. Resultaten visar en mycket effektiv hygieniseringsmetod, där substrats med lägre TS kan hygieniseras under kortare tid efter en mindre uppvärmning än vid traditionell våtkompostering med mindre tillsats av urea än vid enbart ureahygienisering.

3 Bakgrund I uppdrag 21 i regleringsbrevet år 2009 anges att Naturvårdsverket ska, i syfte att öka återanvändningen, genomföra en revidering av rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp. I uppdraget ingår att genomföra en konsekvensanalys av olika behandlingsmetoder av avloppsslam utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Användning av avloppsslam på mark ska utvärderas i förhållande till andra behandlingsmetoder, såsom utvinning av biogas med åtföljande förbränning med återvinning av energi och fosfor, utifrån förbättrat kunskapsläge avseende föroreningar och den teknikutveckling som skett på området sedan år Naturvårdsverket föreslår att regeringen beslutar om en ny förordning om användning av avloppsfraktioner som träder i kraft den 1 januari Skulle förordningen gå igenom så innebär detta en kraftig åtstramning gällande kraven på hygienisering. Tidigare har det endast funnits hygieniseringskrav på Salmonella. (Naturvårdsverket = SEPA) (källa: Annika Norin) Ureahygienisering är beroende av ph, temperatur och tid

4 (Annika Norin) Ascaris lumbricoides, människans spolmask, äggen från dessa och även spolmaskägg från Ascaris som infekterar andra arter tex svin är mkt tåliga mot kemisk och biologiskbehandling. I Sverige få människor infekterade och ej med i förslaget på hygienrestriktioner. I Norge finns de dock med i deras slamkrav vilket gjort att de måste tillsätta ägg för att validera behandlingsmetoder då de ej förekommer naturligt. Som ses i tabellen nedan är enterococcer flaskhalsen för hygienisering vad gäller tid (Annika Norin). Antas den föreslagna förordning så är metoden med ureahygieniserade begränsad då behandlingstiden blir mycket lång eller kostnaden för att öka inblandningen av urea betydligt mycket högre än vad som gäller beträffande dagens krav på hygienisering för endast salmonella (Annika Norin)

5 Nedan text tom tabell 1. är utdrag ur Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverket

6 Beskrivning och resultat från pilotförsök på Sörby gård, Eskilstuna Genom att låta temperaturen på det substratet vara högt (mer än 34 gc) så kan både inblandningen av urea och behandlingstiden minskas avsevärt för att reducera enterococcer. Under november 2010 har projektet låtit undersöka huruvida våtkompostreaktorn kan användas som ett värmehöjande initialt steg innan inblandning urea. Annika Norin och Björn Vinnerås, SLU Uppsala har bidragit med provtagningsschema och planering av försöken. Man lät våtkompostprocessen fortgå till en temperatur av 45 grader därefter tillsattes 0,45 % urea i reaktorn. Försöken fortsätter under våren 2011 och inköp av en isolerad hygieniseringstank planeras att köpas in till Sörby under mars Erfarenheterna kommer ligga tll grund för uppstartande av anläggningen i Hölö.

7 Konsekvenser med att använda beskriven kombimetod Metoden gör att de två linjerna bestående av våtkompost och ureahygienisering körs beroende av varandra. Anläggningens utformning kommer dock att medge att linjerna även fortsättningsvis kan köras var och en för sig. Detta ger en mer flexibel anläggning där hygieniseingsmetoderna kan varieras efter tillgång och kvalitet på substrat. Ureahygienisering är en relativ ny metod och den metoden behöver både som unik och kombination med våtkomposten provas och optimeras. Till skillnad från att köra två separata linjer så behövs i anläggningen isolerade behållare för att temperaturen från det våtkomposterade materialet ska kunna bibehållas under behandlingen av urea. Antalet behållare är dock de samma som vid två separata linjer. (se bifogad situationsskiss). Vinster med en kombimetod är: Förlaget på nya hygieniseringskrav kan uppnås Behandlingstiden kan förkortas jämfört med ureahygienisering även då det gäller endast salmonella behandling Koncentrationen urea som behöver tillsättas är avsevärt mindre eftersom temperaturen i det ingående substratet kan styras Våtkompostreaktorn behöver ej köras upp till 55 C, 10h så som hygieniseingskraven nu föreskriver. Tunnare substrat kan hygieniseras, eventuellt t.om. utan inbladning av tilläggssubstrat Utifrån de betingelser vi haft i kombibehandlingen är temperaturen ej tillräcklig för att inaktivera ascaris ägg men i kombination med ammoniaken visar tidigare erfarenheter att de inaktiveras under behandlingstiden. Genom att man tillsätter Ascaris suum ägg i nylonpåsar som sedan kan analyseras med avseende på möjlighet att utveckals till infektiöst stadie under

8 gynnsamma förhållanden. Det är dock en dyr och todskrävande metod så kombimetoden bör ha nått sin slutliga utformning innan Ascaris analyseras. Uppfinnaren av AGABA-metoden Idén att använda våtkompostreaktorn för temperaturhöjning med efterföljande tillsatts av urea är Gösta Anderssons. DeLaval äger i dag patentet för våtkompostmetoden. Den 25 februari 2011 lämnade DeLaval patentansökan för ovan beskrivna metod. Klassificering av ureahygienisering Uttalande från Naturvårdsverket En anläggning med ureahygienisering anses inte vara en anläggning för biologisk behandling eftersom ureahygienisering inte är en biologisk behandlingsmetod. Det är inte heller lämpligt med klassning mellanlagring eftersom det sker en behandling av avfallsfraktionen. Anläggningen i så fall bör klassas som anläggning för annan återvinning eller bortskaffande; för mer än 500 ton med klassning , mindre än 500 ton med hänvisning till återvinningsförfaranden R10 jordbehandling som är fördelaktig för jordbruket eller ekologisk förbättring i bilaga 4 i avfallsförordningen. Det vi (NV) gjort är att tolka de tabeller och annat som finns i bilagan till FMH och avfallsförordningen för att klassa verksamheter. Bedömning av vilka krav som ställs på verksamheten görs i miljöprövningen. Det är möjligt att en tillsynsmyndighet gör en annan tolkning av lagstiftningen och klassar därmed verksamheten på annat sätt, men detta är Naturvårdsverket uppfattning av hur en anläggning för ureahygienisering ska klassas. Vi har även jämfört med de verksamheter som fram till idag fått denna klassning. Vi som medverkat är Martin Holm, David Hansson - handläggare Enhet för produkter och avfall och Heidi Wijk - den jurist som är ansvarig för avfallsfrågor och Jane Hjelmqvist. Länsstyrelsens bedömning Den aktuella verksamheten omfattas dels av SNI-koden och dels av SNI-koden i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. SNI-koden finns upptagen i 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bland de verksamheter, som alltid skall antas medföra betydande miljöpåverkan.

9 Skiss över teknikutformning av anläggningen på Tullgarn 2:1 En eller flera mottagningsbrunnar En eller flera reaktorer för våtkompostering (förvärmning) 7-10 dagar, Därefter tillsättning av urea dagar Doseringsutrustning för urea inblandning Slutlager