Regler för lure coursing prov

Transkript

1 PKLC har fått ett antal synpunkter på förslaget till nya regler. Vi har försökt sammanfatta dem och ger med detta brev svar på dem. Text i blått är PKLC:s första förslag som skickades ut. Allmänna bestämmelser för utställningar, prov och tävlingar. SKK:s text är ej ändringsbar, här hänvisar vi till SKK. Regler för lure coursing prov Dessa regler gäller för nationella lure coursing tävlingar/prov. Tilläggsregler för internationellt prov finns under kapitel 19. Synpunkter har inkommit på att begreppet tävling används. Eftersom man erhåller en placering bland många andra hundar har vi valt att ha kvar begreppet tävling, som också fanns i de gamla reglerna. 4. Anmälan 4.1 Anmälan till prov Officiell lure coursing licens ska innehas vid anmälan till officiellt prov. Några svar på förslaget till nya regler hade synpunkter på vad som ska gälla när det gäller innehav av licens. Vi har valt att hålla med dem och formulerar om lydelsen enligt följande: Officiell lure coursing licens ska innehas eller vara inskickad för registrering vid anmälan till officiellt prov. Verksamhetsklubb som arrangerar nationellt prov ska bestämma en maxgräns för antal anmälningar. Vid överanmälan ska lottning ske för att minska antalet startande hundar till maxgränsen. Hundar som ägs av vid provet tjänstgörande funktionär undantas från lottningen. Ägare till hundar som lottats bort ska informeras om detta och får tillbaks anmälningsavgift exklusive administrativa kostnader. Flera synpunkter har inkommit när det gäller vårt förslag om lottning. Så som det ser ut idag och sett ut på antalet anmälda de senaste två åren är inte risken överhängande att bortlottning kommer att ske mer än på något/några prov. Den verksamhetsklubb som vill undvika lottning har också möjlighet att sätta en hög maxgräns för antal deltagare och på så vis minska risken. Förslag har inkommit om att använda en metod där anmälningsfunktion eller liknande avslutas

2 när antalet maxanmälningar har uppnåtts. Med denna metod ser vi en stor risk med att framför allt nya aktiva deltagare missgynnas. Det kommer i en förlängning leda till att de flesta som känner till systemet hänger på låset redan första dagen och på så vis fyller upp kvoten. I realiteten leder det till en mycket kortare anmälningstid. Nya deltagare kommer inte känna till detta, utan tro att anmälningstiden är den som anges i PM. Det har också inkommit ett förslag om att de som anmält först ska ha företräde. Det förslaget har i praktiken samma konsekvenser som beskrivits här ovan. Funktionärers hundar undantas för att säkerställa att en person, som investerar sin tid med att hjälpa till, inte plötsligt ska stå i läget att den ska jobba som funktionär, samtidigt som dennes enda hund som skulle tävla är bortlottad. För att föreningen ska fortsätta fungera måste vi värna om de få som orkar ställa upp som funktionärer och kanske locka nya. Alla personer har möjlighet att verka som funktionärer på ett eller annat sätt. Flera andra bruksprov tillämpar lottning vid för högt deltagarantal. Det finns en risk att samma hund lottas bort flera gånger och på så vis får svårare att meritera sig. En metod där man undantar en hund från lottning, som tidigare lottats bort, skulle kunna lösa detta. Det administrativa arbetet mellan klubbarna skulle dock betungas. Risken för att samma hund ska bli bortlottad flera gånger är i dagsläget mycket liten. Vi gör därför en helhetsbedömning att en sådan regel snarare är till mer hinder än fördel. Förslag har också inkommit om att använda listor för reserver, så som vid en del andra bruksprov. I dagsläget finns inget hinder för verksamhetsklubbarna att använda en sådan metod. Vår bedömning är ändå att det administrativt blir mycket struligt och ställer det därför inte som krav genom reglerna. Lottning ska ske genom att man lottar bort specifika hundar. Det praktiska genomförandet lämnar vi till verksamhetsklubbarna att utforma. Vi litar på att verksamhetsklubbarna kan säkerställa att fusk inte förekommer. Eftersom de flesta som är med vid lottning också tjänstgör som funktionärer är också deras hundar redan undantagna från lottningen. Förslag har inkommit om hur skrivelsen om lottning kan förtydligas. Vi har valt att ta till oss en del av dessa förslag. 4.2 Anmälningsavgift Återbetalning av anmälningsavgift exklusive administrativ avgift ska ske vid strykning av löpande tik, skadad eller sjuk hund. Veterinärintyg måste inte uppvisas om inte PKLC kräver det. Synpunkter har inkommit på hur texten om återbetalning av anmälningsavgift ska ske, samt om hela beloppet ska betalas tillbaka. Vi väljer att följa förslaget om att arrangören själv får bestämma detta. Vi väljer också att lägga

3 denna lydelse under punkt 4.1. Genom de synpunkter som inkommit har vi valt att göra vissa förändringar i hur utformningen av punkt 4.1: Verksamhetsklubb som arrangerar nationellt prov ska bestämma en maxgräns för antal anmälningar. Vid överanmälan ska lottning ske för att minska antalet startande hundar till maxgränsen. Hundar som ägs av vid provet tjänstgörande funktionär undantas från lottningen. Lottning ska inte heller ske för raser där antalet anmälda hundar är två. Om lottning gjort att det endast är två hundar kvar i en ras, ska ej ytterligare hundar ur denna ras lottas bort. Ägare till hundar som lottats bort ska informeras om det. Arrangören beslutar om återbetalning ska ske med eller utan administrativa avgifter och måste också informera om detta i PM. Lottning samt meddelande till de som blivit bortlottade ska ske inom en vecka efter anmälningstidens utgång. Verksamhetsklubben har rätt att ta ut ta ut en administrativ avgift vid återbetalning pga strykning vid löp, sjukdom eller skada. Veterinärintyg måste inte uppvisas om verksamhetsklubben inte begär det. I PM för lure coursing prov ska anges: - arrangör, - om provet är nationellt eller internationellt, - domare som tjänstgör, - avgifter, - plats, - datum för provet, - tillvägagångsätt för anmälan, - första och sista datum för anmälan. - maximalt antal deltagande hundar, - preliminär rasfördelning. - information om bortlottning och återbetalning vid överanmälning - kontaktperson och telefonnummer Anmälningstiden ska pågå under minst tre veckor. Förslag har även inkommit att kontaktperson och telefonnummer ska anges på både PM för utlysning av provet samt det PM som skickas till deltagarna. Detta ser vi också som ett bra förslag. 6. Funktionärs begränsningar Domare och domaraspirant som - äger,

4 - vars hushåll äger, - under de senaste sex månaderna har ägt, hund som deltar i provet får ej tjänstgöra då rasen för denna hund springer. Provledare och pilot som - äger, - vars hushåll äger, hund som deltar i provet får ej tjänstgöra då rasen (alt. kön) för denna hund springer. Bland inkomna synpunkter fanns förslag om att begränsa domarnas möjligheter att tjänstgöra då hund som de visat på utställning under de senaste 6 månaderna springer. Vår bedömning är att det skulle vara allt för svårt att kontrollera detta på ett bra sätt för arrangörerna av ett prov. Det skulle också försvåra möjligheten att rekrytera domare till prov, då flera domare också är uppfödare. Vi vill också poängtera i sammanhanget att inget annat bruksprov under SKK har en sådan begränsning. Bland inkomna förslagen fanns också att begränsningar skulle regleras även för andra raser. I första hand för sekreterare. Vi ser inte att behovet av detta är stort. I sekretariatet tjänstgör i regel flera sekreterare och andra sekreterare märker om någon försöker fuska. Det finns också möjlighet att återgå till domarprotokollen för att kontrollera vid misstanke om fusk. 7. Åldersgränser 2. För att en hund som är sex år och äldre ska få delta i nationellt prov måste PKLC Veterinärintyg vara påskrivet av leg. vet. Intyget måste bifogas licensbok vid incheckning på prov. Intyget får inte vara äldre än ett år. Vi har fått in synpunkter när det gäller vårt förslag om krav på veterinärintyg för hundar äldre än sex år. Synpunkterna har tydliggjort flera problem med denna reglering och vi väljer därför att helt ta bort den ur vårt förslag. PKLC vill i första hand värna om hundarnas säkerhet. Eftersom vi inte har veterinär på nationella prov vill vi ändå förstärka säkerheten för äldre hundar. Vårt arbete med denna fråga kommer därför att fortgå och vi kommer att utreda det hela mer noggrant. Vi lägger också till en punkt under kapitel 9 där vi lyfter fram deltagarnas eget ansvar. 9. Deltagarnas ansvar 4. Deltagande sker på egen risk. Varken SvVK eller lure coursing funktionärer kan ställas till ansvar för skada som uppstått till följd av lure coursing provet.

5 Vi har gjorts uppmärksamma på att detta regleras i SKK:s Allmänna regler kapitel 3, som finns överst i regeldokumentet. Vi väljer därför att ta bort den ur våra specifika regler för lure coursing prov. 10. Säkerhet 2. Ett erforderligt antal testlopp (minst två med två deltagande hundar i varje) ska köras före provet, så att förändringar under provet om möjligt undviks. Förslag har inkommit om att mer i detalj reglera detta i reglerna. I bland kan det vara svårt att få ihop tillräckligt antal hundar för en viss ras för att uppfylla kraven i mer specifika regler. Vi är av uppfattningen att det är bättre att lägga in detta i pilotutbildningen. Pilot, provledare samt domare ska dessutom alltid godkänna lagd bana ur en säkerhetsaspekt. Vi ser därför inget ytterligare behov av att reglera detta genom att detaljstyra hur testloppen ska genomföras. 4. Om det är varmare än +26 C får hundarna bara springa ett lopp under den dagen. Överstiger temperaturen +30 C får hundarna inte springa överhuvudtaget. Vi har fått in synpunkter på vår reglering om att avbryta prov vid höga temperaturer samt att prov inte får genomföras vid alldeles för höga temperaturer. Vårt syfte är att minska risken för hundarna och samtidigt ge arrangören en regel att stödja sig på när ett prov behöver avbrytas eller ställas in på grund av hög värme. Precis som vid halt underlag på grund av blött gräs eller liknande behövs en möjlighet för att avbryta prov i allt för varmt väder. Studier på hundar visar att höga temperaturer påfrestar hundarna och ökar risken för värmeslag dramatiskt. Värt att notera är också att studier visar att om en hund drabbas av värmeslag är risken för att hunden ska avlida ca. 50%. Alla raser är heller inte lämpliga att kyla ner innan och efter med bad, t.ex. afghan. Vi har också egna erfarenheter från detta. Under EM i Husby 2008 hade framför allt borzoierna problem med värmen men en befogad oro fanns även för övriga raser (fler hundar tempades med kroppstemperatur över 40 C!). Det är mycket svårt att uppskatta temperaturer korrekt. Vi rekommenderar därför att ha en termometer på ett eller flera lämpliga ställen på fältet för att ha kontroll över hur varmt det egentligen är. Vid stark värme är det lämpligt att tex förlänga lunchen eller förskjuta delar av provdagen till de svalare delarna av dagen, om man nu inte väljer att ställa in provet. I de synpunkter som inkommit framhålls också att många andra länder saknar en liknande reglering. Vi ser inte det som ett skäl för att riskera hundarnas säkerhet och hälsa. I stället strävar vi efter att bli ett föregångsland här.

6 Diskussioner förs också i FCI CdL om hur man kan lösa de höga temperaturer som finns längre söderut. Planer finns t.ex. på att flytta när EM ska äga rum. Vi har därför valt att låta regeln vara kvar. 11. Banan 2. Stenar, håligheter och liknande som kan utgöra fara för hundarna får inte förekomma längs hundarnas naturliga vägval. Fältet bör ej ha alltför högt gräs. I de kommentarer vi har fått har man tyckt att regeln om att gräset ej bör vara allt för högt är oklar. Vi kan hålla med om att den delvis är oklar, samtidigt är det ett bör -krav så det borde inte ställa till några egentliga problem, och det uttrycker en inriktning som är önskvärd. 4. Utformningen av banan får variera med markens förutsättningar. Normalt bör avståndet mellan trissorna vara meter. Fram till den första trissan ska det vara minst 60 meter från starten. Sista raksträckan intill målet ska vara meter. Normalt bör banvinklarna inte vara skarpare än 90. Vinklarna får inte vara skarpare än 75. Det är heller inte lämpligt med flera skarpa vinklar efter varandra. Synpunkter har inkommit om att lydelsen om att flera vinklar på raken ej får förekomma bör tas bort. Vi anser att den bör kvarstå, eftersom flera skarpa vinklar på raken gör en bana sämre. Både utifrån säkerhetsperspektiv och bedömningsperspektiv. Vi har vidare fått ett förslag om mer detaljerade regler för hur trissor ska placeras i skarpa vinklar. Vi håller över lag med om förslagen, men anser att det bör ingå i pilotutbildningen. 5. Banlängden ska vara mellan 500 och 1000 meter. Det har inkommit förslag om att ta bort maxgränsen. Vi kan se att det finns svårigheter att bygga långa banor på grund av begränsningar i utrustning o.s.v. Vi håller dock med om att det inte finns något egentligt regelmässigt skäl att gränsen ska vara kvar. Vi följer därför förslaget och tar bort maxgränsen och skriver om punkten så den får följande lydelse: 5. Banlängden ska vara minst 500 meter. 12. Genomförande av lopp 2. Vid sex eller fler startande hundar per ras och kön ska hundarna springa i könsdelade lopp. Om färre än sex hundar per kön startar, ska hanar och tikar springa tillsammans. Vi har fått in synpunkter som är både positiva och negativa på detta.

7 En av de synpunkter vi fått säger att det finns en risk med fler lopp där hundarna inte kommer överens. Vi kan inte se att denna risk är överhängande. Hundar som inte kan komma överens får inte delta i prov. Vi har också fått in förslag om andra sätt att dela upp större raser. Dessa förslag har varit förslag som troligtvis skulle fungera, de har dock inte inneburit någon större fördel gentemot könsdelning. Eftersom många andra länder också könsdelar ser vi det som en fördel att ha likvärdiga regler. Det underlättar för deltagarna att förstå hur delningen går till. 4. Hundarna ska startas i par och släppas exakt samtidigt. Trasan bör vara dold för hundarna innan start. De kommentarer som inkommit gällande denna punkt handlar om att man vill ha en valfrihet mellan att starta med dold eller synlig trasa. Så som regeln är skriven, används begreppet bör, vilket ger utrymme för valfrihet för arrangören. 5. Munkorg ska bäras av alla hundar under lopp. Munkorg ska sättas på strax innan hunden kommer in på lure coursing fältet och ska vara på till dess hunden lämnat fältet efter genomfört lopp. Munkorgarna får inte förhindra hundarnas andning eller sikt. Vi har fått ett förslag om att införa att munkorgen ska vara av godkänd FCI-standard. Vi håller med och lägger till detta sist i punkten. 6. Hundarna ska ha färgade täcken, som eventuellt tillhandahålls av den arrangerande klubben. Egna täcken bör användas. Tillåtna färger på täcke är rött samt vitt eller blått. En av de kommentarer vi fått gäller kraven på arrangören att tillhandahålla täcken och eventuella problem med detta. Eftersom täcken nu finns lätt att köpa ser vi inget behov av att tvinga verksamhetsklubbarna att tillhandahålla denna service. Jordbruksverket ser det som en smittrisk att täcken lånas ut mellan hundar SJVFS 2010:45 Kap Vi ändrar till: 6. Hundarna ska ha färgade täcken. Tillåtna färger på täcke är rött samt vitt eller blått. 13. Bedömning Varje domare får under en provdag bedöma maximalt 100 hundar. Vi har fått synpunkter på att det borde stå 100 lopp. Vi ändrar till: Varje domare får under en provdag bedöma maximalt 100 lopp eller 100 hundar beroende av om det körs lopp på en eller flera banor.

8 Detta diskuterades på domarkonferensen. Vid brott på linan eller liknande situation där loppet avbryts utan att hundarna är färdigbedömda ska de ges chans till omlopp. Om en hund ska springa ett omlopp, ska det vara ett lopp från start till mål. Loppet ska planeras i tid där det är mest lämpligt utifrån hundens förutsättningar. Vi har fått synpunkter om att det borde vara domarna som avgör om loppet ska springas från start eller om det räcker med exempelvis ett halvt lopp. Alla hundar ska ha en rättvis chans att få springa hela lopp. Vid avbrott p.g.a. tekniska problem t.ex. linbrott, har det ibland upprepats under samma hunds lopp. Det förstör hundens möjlighet att bli bedömd utifrån bästa förutsättningar. Det har framförts önskemål från de som inkommit med synpunkter att de olika delmomenten borde beskrivas tydligare och mer i detalj. I första hand för att deltagare ska få en möjlighet att förstå mer av bedömningarna. Vi kan förstå önskemålet men hänvisar intresserade deltagare till utbildningsmaterialet för domare (domarhandledning osv.) Rörlighet Rörlighet är en hunds förmåga att med god kroppskontroll röra sig i olika riktningar och under olika markförhållanden. Vi har fått synpunkter om att ytterligare förtydliga denna punkt vad gäller att rörlighet också ska bedömas gentemot farten. Vi har därför ändrat lydelsen enligt förslagen: Rörlighet är en hunds förmåga, att under olika markförhållanden, med god kroppskontroll röra sig i olika riktningar i gentemot farten Följsamhet Följsamhet visas genom att hunden placerar sig i en bra position för att kunna fånga trasan och genom det uppvisar den rörlighet som behövs. Följsamhet visas också genom hur den jagar med andra hundar för att på ett effektivt sätt fånga trasan. Vi har fått synpunkter om att ytterligare förtydliga denna punkt vad gäller den tidigare lydelsen om att hunden också bör fästa blicken vid trasan. Vi håller med och ändrar därför lydelsen till följande text: Följsamhet visas genom - att hunden placerar sig i en bra position för att kunna fånga trasan och genom det uppvisar den rörlighet som behövs, - i vilken grad hunden fäster blicken vid trasan, - genom hur den jagar med andra hundar för att på ett effektivt sätt fånga trasan.

9 13.5 Fart Fart är hur snabbt en hund rör sig i förhållande till marken och sina egna förutsättningar. Hundens fart ska bedömas under hela loppet och visas speciellt mot slutet då trasan fångas. Hundens förmåga att ge allt är ett betydelsefullt mått på detta. Hundar som springer med en låg kroppshållning och utnyttjar sin kropp maximalt för att få tag i luren ska belönas. Inkomna synpunkter har uppmärksammat att lydelsen om kroppshållning bör ändras. Vi har därför bytt ut låg kroppshållning till rastypisk kroppshållning. Vi har själva också valt att byta ut texten mot slutet då trasan fångas till mot slutet innan trasan fångas, för att förtydliga. 14. Poängsättning vid lure coursing prov 5. Vid lika slutpoäng ska hundar som är aktuella för cert särskiljas. Detta görs genom att titta på delpoängen i lopp 2 och de ska jämföras i följande ordning; uthållighet, rörlighet, entusiasm, följsamhet och fart. Har hundarna fortfarande samma placering efter denna särskiljning tittar man även på delmomenten för lopp 1. De hundar som efter detta ändå har samma placering och är aktuella för cert kommer på delad plats och får varsitt cert. Hundar som inte är aktuella för cert särskiljs inte utan delar placering. Vi har fått kommentarer om att lopp 2 i första hand avgör hundens placering. Kommentarerna önskar att poängen för båda lopp ska vara lika utslagsgivande vid särskiljning, en återgång till det gamla sättet att särskilja. Vi har beslutat att använda följande sätt att beräkna på för att det underlättar för sekretariatet samt att det följer FCI:s regler. Det finns en stor fördel med att använda samma poängräkningssystem, då det är lättare för deltagare att hålla reda på reglerna. Vi väljer därför att regeln skrivs enligt följande: Vid lika slutpoäng ska hundar som är aktuella för cert särskiljas. Om hundar har samma slutpoäng tittar man i första hand på poängen från andra omgången och den hund som har högre poäng placeras före. Om hundarna därefter fortfarande har samma placering särskiljer man dem genom att titta på delpoängen i lopp 2 och de ska jämföras i följande ordning; uthållighet, rörlighet, entusiasm, följsamhet och fart. Har hundarna fortfarande samma placering efter denna särskiljning tittar man även på delmomenten för lopp 1. De hundar som efter detta ändå har samma placering och är aktuella för cert kommer på delad plats och får varsitt cert. Hundar som inte är aktuella för cert särskiljs inte utan delar placering. 15. Sanktioner 15.1 Tjuvstart, sen start eller försening av start I det fall en handler

10 1. släpper hunden före startsignalen, 2. släpper hunden för sent efter startsignalen (medveten fördröjning), 3. på annat sätt försenar starten av ett lopp, ska domarna dra av 10% från hundens totala poäng i det aktuella loppet. Poängavdraget förs ej vidare till ett eventuellt omlopp om omloppsstarten sker enligt reglerna. Avdrag ska ges i samråd mellan domare och starter. Synpunkter har inkommit om att det alltid ska vara 10% är orättvist, eftersom en tjuvstart kan vara olika svår. Vi håller med och ändrar oss. Vi skriver om lydelsen till följande: ska domaren dra av upp till 10 poäng från den poäng hunden fått från denne i det aktuella loppet. Poängavdraget förs ej vidare till ett eventuellt omlopp om omloppsstarten sker enligt reglerna. Avdrag ska ges i samråd mellan domare och starter Avvisning Domare eller provledare kan besluta om avvisning av följande skäl: 1. Hunden visar inte tillräcklig entusiasm. 2. Hunden följer den andra hunden och ej trasan. 3. Hunden bedöms inte vara lämplig som lure coursing hund, tillfälligt eller permanent (t. ex. på grund av skada, dålig kondition etc). 4. Ett avvisningsbeslut ska alltid motiveras, och ges muntligen av provledaren i annan funktionärs närvaro. Avvisningsbeslutet gäller det enskilda tävlings/provtillfället. Beslutet ska lämnas till hundägaren så snart det är möjligt. Vi har tagit emot synpunkter och frågor när det gäller när, hur och vem som ska avvisa en hund. Vi väljer därför att skriva om kapitlet om avvisning enligt följande: 15.2 Avvisning Ett avvisningsbeslut ska alltid motiveras, och ges muntligen av provledaren i annan funktionärs närvaro. Avvisningsbeslutet gäller det enskilda tävlings/provtillfället. Beslutet ska lämnas till hundägaren så snart det är möjligt. Domare kan besluta om avvisning av följande skäl: 1. Hunden visar inte tillräcklig entusiasm. 2. Hunden följer den andra hunden och ej trasan. Domare eller provledare kan besluta om avvisning av följande skäl: 3. Hunden bedöms inte vara lämplig som lure coursing hund, tillfälligt eller permanent (t. ex. på grund av skada, dålig kondition etc). 4. Hund som allvarligt stört pågående provarrangemang.

11 15.3 Diskvalificering 3. Hunden visar inte tillräcklig entusiasm. Vi har fått synpunkter om att detta är en punkt som bör ligga under avvisning. Vi anser att det även bör finnas möjlighet att diskvalificera en hund av detta skäl. Det är upp till domaren att avgöra, från fall till fall, om det är skäl för att diskvalificera eller endast avvisa. 16. Certifikat och championat 16.1 Certifikat 3. Startar 2 11 hundar utdelas 1 CERT. 4. Startar hundar utdelas 2 CERT. Vi har fått önskemål om att behålla de gamla reglerna. På grund av könsdelning blir konsekvensen att regleringen av utdelning av CERT också måste förändras. Vi anser inte heller att små raser diskrimineras av vårt förslag. Två CERT för sex startande hundar betyder att ⅓ av de startande kan erhålla CERT. Att 33% erhåller CERT är inte rimligt. Vi väljer därför att stå fast vid vårt förslag till ändring Svenskt lure coursing championat, SE LCCH För att erhålla svenskt lure coursing championat måste hunden uppfylla följande krav: 1. Tre CERT på lure coursing prov i Sverige utdelade under minst två kalenderår. 2. Lägst very good vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på officiell utställning. Har en hund redan erhållit, av SKK godkänt, lure coursing championat från annat land, räcker det med ett CERT på lure coursing prov i Sverige för att även erhålla svenskt lure coursing championat. Efter att vi undersökt frågan närmare, har det visat sig att detta inte regleras genom reglerna för lure coursing. Vi tar därför bort reglerna helt och hållet. Detta regleras i SKK:s utställnings och championatbestämmelser under avsnittet Särbestämmelser. Där står följande: Svenskt lure coursing championat, SE LCCh Tilldelas hund som erhållit tre certifikat på lure coursingprov i Sverige erövrade under minst två kalenderår samt lägst good eller 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning. Det står dock inget om hur en hund som är LCCH från annat land erövrar svenskt lure coursing championat. Vi kommer att utreda ytterligare vem som äger den regeln och samarbeta med SKK om detta.

12 Naturligtvis kommer vi att arbeta för att samma bestämmelse som innan gäller. Eftersom vi inte äger frågan om svenskt lure coursing championat kommer vi inte att ha med detta kapitel i våra regler. 17. Bruksklass Vill ha samma som FCI. Om FCI-reglerna ändras i deras revidering följer vi efter. 1. Bevis på giltig lure coursing licens. 2. Kunna uppvisa deltagande på lure coursing prov minst två gånger under en period av 1 år och 1 dag. 3. Kunna uppvisa två placeringar inom bättre hälften av deltagande hundar i ett prov. Hunden måste dessutom ha erhållit minst 67% av maxpoängen vid proven. Vi har fått synpunkter på hur vi skrivit reglerna för bruksklass. Efter att vi undersökt frågan har vi erfarit att detta inte är något som SvVK kan reglera. Det är SKK som äger bestämmelsen och vi måste ansöka hos dem om att förändra reglerna för detta. Just nu gäller alltså samma regler som tidigare: UR SKK s: Bruksklass (bkl) För samtliga raser i grupp 10 arrangeras bruksklass. Följande krav gäller för deltagande i bruksklass: Lägst 55 poäng på Lure Coursingprov i Sverige. Utlandsägd hund som innehar working class certifikat (wcc) äger rätt att deltaga i bruksklass. Vi har för avsikt att ansöka om en ändring av bestämmelsen hos SKK. Vi kommer dock att ändra oss något från vårt ursprungliga förslag här ovan. När vi skrev vårt förslag sneglade vi mycket på FCI:s regelverk. Vi gjorde detta eftersom vi blivit uppmärksammade på svårigheter att få WCC-intyg godkända utomlands. Efter flera kommentarer vår ansökan hos SKK innehålla ett förslag om att lydelsen blir: 17. Bruksklass För att hunden ska få delta i bruksklass på utställning måste följande krav vara uppfyllda: 1. Hunden ska ha bevis på giltig lure coursing licens. 2. Hunden måste ha erhållit minst 67% av maxpoängen vid två olika prov. Vi vet inte hur detta påverkar möjligheten att få WCC-intyg godkända. Vi kommer därför att fortsätta arbeta tillsammans med SKK/PtK om hur vi ska få dem godkända. Eftersom vi inte äger frågan om vilka som får delta i bruksklass kommer vi inte att ha med detta kapitel i våra regler. 18. Protester

13 Vid fel på resultat som orsakats av felräkning, felskrivning eller andra administrativa problem kan resultatet av provet ändras i efterhand. Således kan priser/cert återkallas om problemen upptäcks i ett sent skede. Händer detta kan organisatören återbetala anmälningsavgiften till den som drabbats. Vi har fått ett förslag om att ändra Således kan priser/cert återkallas om problem upptäcks i ett sent skede., så att det också framgår att priser/cert även kan tilldelas. Vi ändrar lydelsen till följande: Vid fel på resultat som orsakats av felräkning, felskrivning eller andra administrativa problem kan resultatet av provet ändras i efterhand. Således kan priser/cert återkallas respektive tilldelas om problemen upptäcks i ett sent skede. Händer detta kan organisatören återbetala anmälningsavgiften till den som drabbats negativt av ändringen Allmänna tilläggsregler 2. Vid internationella prov ska en veterinär vara tillgänglig under hela provet. Hundar yngre än två år och äldre än 6 år ska veterinärbesiktigas efter varje lopp, om banan är längre än 600 meter. Vi har fått in frågor om hur 19.1 ska tolkas. För att tydliggöra detta lägger vi till en punkt. Alla hundar ska besiktas av veterinär innan de springer ett första lopp. Alla hundar bör besiktas av veterinär även inför andra omgången Storlekar och mätmetoder för whippet och italiensk vinthund Vi har fått önskemål om att förtydliga var på hunden mätning ska ske. Vi har därför ändrat texten på några ställen för att uppnå detta. 20. Ändring av regler och anvisningar Vi har fått önskemål om att förtydliga när och hur reglerna kan ändras. Vi lägger därför till följande text: Regelrevidering följer SKK:s revideringsperioder. Dessa perioder är för närvarande fyra år. Övriga frågor utan hänvisning till någon punkt Vi har även fått frågan om varför vi inte har tagit med FCI:s regel Field observers. Vi övervägde detta när vi jämförde våra regler med FCI:s. Vi är av uppfattningen att en majoritet av deltagarna inte önskar att personer som inte är utbildade domare ska kunna påverka bedömningen.

14 Field observers ska vara domarna behjälpliga med om hundarna ska diskas/avvisas men får inte ha inverkan på själva poängsättningen av loppet som enbart domarna gör. Därför skrev vi istället in i anvisningarna att domare ska vara placerade så att hela loppet ska kunna bedömas. (Anvisningar om lure coursing funktionärer, kap ) eftersom domarna då med gemensamma observationer upprätthåller att ingen hund sprungit på ett sådan sätt att den borde diskas/avvisas och samtidigt följer vi FCI:s regler. Vi har också fått önskemål om att genom reglerna ställa krav på när den fastställda rasfördelningen ska tillkännages. Vi håller med och lägger därför in en text om detta i kapitel 4 om anmälan. Anvisningar om lure coursing funktionärer 1 Funktionärer 1 Lure coursing funktionärer 1.1 Provledare 1. För att en person ska kunna utses till provledare måste personen i fråga vara provledarcertifierad. Vi har i texten hänvisat till att personen måste vara provledarcertifierad. Detta har väckt frågor då någon sådan certifiering inte finns i dagsläget. PKLC kommer att ta fram en dylik under Detta är något som diskuterats och önskats på domarkonferensen i samråd med PKLC. 6. Kontrollerar banläggningen i samråd med piloterna så att hundarnas säkerhet inte på något sätt äventyras. Vi har fått synpunkter på formuleringen om hur vi formulerat denna punkt. Vi väljer att skriva om den för att göra vår mening tydligare. 6. Är ansvarig för kontrollen av banläggningen så att hundarnas säkerhet inte på något sätt äventyras. Det har också i sammanhanget inkommit en fråga om vems ansvaret är att anmäla aktiviteten till polismyndighet samt ordna med markägarintyg. Det ansvaret ligger på arrangerande verksamhetsklubb. 1.2 Lure pilot 5. Lure pilot bör inte bytas ut under pågående ras alternativt kön. En Lure Pilot bör inte köra mer

15 än 30 lopp i rad. Efter samtal med ett flertal av de piloter som de senaste säsongerna varit aktiva på prov har vi fått tydliga signaler om att önskemålet är att ha kvar gränsen vid 30 lopp. Det är viktigt att reglerna fungerar för alla piloter, inte bara de mest erfarna. I och med att vi också infört regler om könsdelning är inte risken överhängande för pilotbyte under samma ras. 1.3 Starter Vi har fått synpunkter på att starterfunktionen består av två delar. Önskemål har då framförts om att samma utbildning inte ska krävas för båda delarna. Vi anser att det är viktigt att de som arbetar vid starten känner till hela proceduren för att startandet av hundar ska ske smidigt. Inre och yttre starten har hela tiden en dialog med varandra. Man måste veta vilka moment som kan strula på respektive position. En utbildning för helheten innebär inte att man måste arbeta på båda funktionerna. För övrigt har PKLC som mål att öka säkerheten för hundarna. Vi har haft för avsikt att lägga ett tyngre ansvar på startern för att uppnå vårt mål. Vi har dock fått in mycket protester mot detta. Många har känt sig oroliga över att deras hundar ska bli synade av en funktionär. PKLC kan inte till fullo förstå den oron. Under de senaste åren har arrangörer vid ett flertal tillfällen tagit kontakt med PKLC (samt LCK) om hundar som startat på prov och samtidigt varit halta eller sjuka på andra sätt. Detta har också diskuterats på domarkonferenser och telefonmöten. Alla har då varit eniga om att ett stort arbete behövs för att stävja problematiken. Vi har också fått signaler från flera håll om att många är oroliga för att lure coursing inte är en säker aktivitet för våra hundar. Det vi försökt göra är att hjälpa hundägarna att tar ett större ansvar för säkerheten. Detta är ett ansvar som även SKK och jordbruksverket anser att arrangören borde ta. För tillfället känner PKLC att motståndet mot denna säkerhetskontroll är för stort för att den ska kunna införas i dagsläget. Vi anser dock att det är en prioriterad fråga och kommer att arbeta vidare med frågan för att säkerställa våra hundars hälsa. Med anledning av detta har vi valt att ta bort lydelsen om startens ansvar att utföra en okulär besiktning. Därmed försvinner även den gamla regleringen om kontroll av hundarnas hälsa som var följande: 3.3 Startens ansvar 3. Skall kontrollera att hundar inte verkar sjuka eller skadade.

16 1.3 Starter 4. Ska ropa in rätt hundar till start, det vill säga ras, katalognummer och namn i god tid. Vi har fått oroliga synpunkter om att domarna skulle höra namnet som ropas upp vid starten, och att risken då finns att en del domare skulle kunna fuska. För att motverka detta ändrar vi lydelsen enligt följande: 4. Ska ropa in rätt hundar till start, det vill säga ras och katalognummer. Startern ska också kontrollera hundens namn i god tid innan start. 1.4 Sekreterare 8. Arrangörens ansvarige sekreterare kontrollerar de officiella resultatlistorna mot domarprotokollen. Den ansvarige sekreteraren ska också signera protokollen innan de sänds till registratorn. Vi har fått frågor om varför vi har skrivit in denna punkt. Från och med den 1 januari 2011 kommer PKLC:s kansli att upphöra. Vi kommer endast att ha en registrator utsedd. Registratorn kommer inte att kontrollräkna resultatlistorna, därför måste vi lägga detta på arrangören. Det finns inte heller något krav på att den ansvarige sekreteraren som kontrollerar resultatens riktighet efter provets avslut tjänstgör vid själva provtillfället. Det enda krav som finns är att en ansvarig sekreterare finns och tar ansvar för att resultaten är riktiga och skickas in till registrator i tid. Den/De sekreterare som är ansvarig under provdagen signerar listorna samtidigt som domarna gör detta. Ytterliggare information om detta kommer att lämnas till verksamhetsklubbarna i god tid innan säsongen börjar. 1.5 Lure Coursing-domare 8. Vid lure coursing domarkonferenser ska domarna deltaga. Det är ett krav på de som utbildas och certifieras till domare att de ska delta på domarkonferensen. Naturligtvis har vi inga juridiska medel för att tvinga en domare att delta och finns rimliga skäl för att inte medverka kan personen vara frånvarande. 2 Utbildning och krav på lure coursing funktionärer 2.1 Ansökan Ansökan om lure coursing utbildning sänds till PKLC sekreterare. En rekommendation från den

17 verksamhetsklubb man är medlem i ska bifogas ansökan. Domarutbildningsansökan skickas till HS sekreterare. Domaransökan ska skickas ut på remiss av HS till rasklubbarna och PKLC. PKLC ska skicka det vidare till VKLC. Frågor har inkommit om varför ansökan ska skickas till PKLC. Det främsta skälet är att vi har en lista över alla funktionärer och vilka meriter de har. Vi får också ibland in förfrågningar från personer som vill bli utbildade. Genom det förfarande vi beskrivit blir det lättare för oss att förmedla kontakt mellan sökande och arrangörer av utbildningar. 2.6 Utbildning av lure pilot Specifika antagningskrav Steg 1 1. Personer som antas ska ha visat ett intresse för lure coursing sporten genom deltagande i prov och träningar. Personen ska ha visat både deltagande och en positiv framtoning genom hjälp och stöd till funktionärer. Synpunkter har framförts på att denna punkt ska tas bort helt och hållet. Vi anser att det är viktigt att de personer som utbildas är engagerade och avser att medverka i verksamheten. Det läggs ned stora resurser på utbildningar osv. Det är viktigt att detta inte sker i onödan. Anvisningar för lure coursing verksamhet 1.1 Verksamhetsklubbens ansvar Ska kontrollera att en deltagare är medlem i SvVK eller motsvarande utländsk organisation vid anmälan till prov. Vi har gjorts uppmärksamma på att det är svårt att kontrollera medlemskap i utländsk organisation. Vi rekommenderar att arrangören kräver något slags bevis på medlemskap genom att skriva om detta i PM eller liknande Verksamhetsklubben ansvarar för att den utrustning som används på prov är av godkänd typ. Vi har fått synpunkter på vad som är godkänd utrustning. Tidigare har LCK utformat en kravlista på provutrustning. Vårt mål är att förtydliga att denna följs. 2. Lure Coursing träning eller annan verksamhet 2.2. Träningsansvarig funktionär ska ser till att Naturvårdsverkets tillstånd finns tydligt anslaget. Vi har fått önskemål om att lägga till text om vilka uppgifter träningsansvarig har. Vi har därför lagt till information om att träningsansvarig har ansvar för att träningsplatsen har godkänt

18 markägarintyg, att aktiviteten är anmäld till lokal polismyndighet samt att nya deltagare fyller i ansvarsförbindelsen. Texten om anmälan till polismyndighet och markägarintyg finns också redan i tillståndet från Naturvårdsverket Hundar yngre än 12 månader får endast springa kortare raksträckor i syfte att skola in hunden i lure coursing. Vi har fått önskemål om att ta bort denna regel. Ursprunget till denna regel var Djurskyddsmyndighetens föreskrifter, DFS 2005:2, där denna regel var tydligt utskriven. Nu har denna föreskrift upphört att gälla. Istället har Jordbruksverket lämnat nya föreskrifter, SJVFS 2010:45. I dessa stadgas i 2 kap. 2 följande: Den som tränar eller tävlar med ett djur får bara ställa sådana prestationskrav på djuret som är anpassade till det enskilda djurets fysiska och psykiska förmåga. PKLC ser att denna lydelse lämnar utrymme för tolkningar. Vi anser dock att valpars fysiska och psykiska förmåga hindrar dem från att springa hela lopp. Vi väljer därför att behålla vår lydelse. 3. Lure coursing licens 1. Lure coursing licens tilldelas hund efter tre efter varandra godkända licenslopp. Vi har fått frågor om hur man ska kunna kontrollera att det är tre på varandra följande lopp. Vi har för avsikt att ändra utformningen på ansökningsblanketten, så att alla licenslopp antecknas. Vi håller dock med om att det spelar roll av vilken anledning loppet underkänns. Vi väljer därför att ändra lydelsen till följande: 1. Lure coursing licens tilldelas hund som sprungit tre godkända licenslopp. Mellan dessa licenslopp får hunden inte ha sprungit ett licenslopp och blivit underkänd på grund av eget beteende.