Milton Friedman. Nr kr. För kapitalism och individuell frihet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Milton Friedman. Nr 1 2007 49 kr. För kapitalism och individuell frihet"

Transkript

1 Nr kr För kapitalism och individuell frihet Milton Friedman Ska man betala TV-licens? Tredje Riket i kulturpolitiken Tillbaka till EFTA Jan Guillou slår till igen Jämställdhetspolitiken slår slint Arv eller miljö

2 International Society for Individual Liberty s 26TH WORLD FREEDOM SUMMIT In 2007, Join ISIL In Historic Virginia where 400 Years Ago In 1607 America Began In 2007, the International Society for Individual Liberty's 26th Wo r l d Freedom Summit will return to the roots of American freedom to the very place where the seeds of liberty planted in 1607 took root and grew into the United States of America. Jamestown, where English liberties won on the field at Runnymede were planted permanently in America, where the first representative government based upon Britain's Parliamentary system first met in 1619, where the English Common Law was planted and took root, where widespread private property ownership for the common man replaced a failing socialist system of production. The conference is being held at the luxurious Williamsburg Lodge in the heart of Williamsburg, Virginia. The all-inclusive conference fee includes: Conference registration (all speeches, panels, etc.) 4 nights 1st Class accommodations at the luxurious Williamsburg Lodge All meals (except for the afternoon of the Colonial Williamsburg tour when you are on your own) An opening reception featuring a welcoming committee comprised of local Indians and a fascinating history of the region as told by "John Rolfe" (aka Dick Cheatham) of Pokahontas fame. A gala closing banquet on the final evening. Entrance fees for a tour of Colonial W i l l i a m s b u r g. The conference will commence on Saturday, August 11th with registration in the afternoon and the reception in the evening (7:00 PM). Checkout will be on the morning of Wednesday the 15th. The post-conference tour will depart from the conference hotel at this time. As might be imagined, accommodations during the height of the 400th Anniversary celebrations are going to be difficult to find at any price. We have a temporary block on rooms for 200 people, but it may be impossible to find additional rooms if you leave it to the last minute. Hotels in the area are filling up fast. We highly recommend that if you would like to attend that you get a deposit in at your very earliest opportunity to hold a room. For those of you on a budget we will accept monthly payments but will need a $200 (non-refundable) minimum deposit. Shared Accommodations $995 (Full conference, including all meals) Single Room Accommodations $1,445 (Full conference, including all meals) ELBEGDORJ TSAKHIA, former Prime Minister of Mongolia. He was responsible for the outsting of the communists in his c o u n t ry and led a massive liberalization. BILL BARKER the consummate "Thomas Jefferson", is an historian and an actor. J E R RY CAMERON, a former high energy drug warrior, is Director of Training at Law. This organization, takes a hardcore, nocompromise libertarian position on ending the war on drugs. DICK CHEAT H A M, our host for this conference is President of Living History Associates, a company that features a collection of historians who perform "living history" presentations of America's founders.. JACQUES DE GUENIN (France) was a director of Peugeot-Citroën and former mayor of Saint-Loubouer in France. He is founder and current president of Le Cerc l e Frédéric Bastiat, that promotes the works of this famous 19th century classical liberal. FRANKLIN CUDJOE (Ghana) is Director of The Center for Humane Education a libertarian thinktank in Ghana. He has adopted a mission to promote economic prosperity in Ghana and the whole of Africa through the promotion of property rights, the rule of law, free markets, and free speech. No Hotel Accommodations $ (Full conference, including all meals but no hotel room) Payments may be made by check or money order (or credit card) directly to ISIL at the address below. Or you may pay by credit card at the ISIL Store The Post Conference Tour We are putting together a sensational and historically powerful 3-day (optional) postconference tour that among other things will feature: Jamestown and the actual site of Captain John Smith's fort which can now be seen (thanks to ongoing archeological digs) An Indian village The Yorktown battlefield Thomas Jefferson's Monticello in Charlottesville (a veritable shrine for libertarians) We will dine at the famous Michie Tavern There will be visits to sites made famous by Patrick Henry, including St. John's Church in Richmond where he delivered his famous "Give me liberty or give me death" speech, and more to be announced. JOHN McCLAUGHRY, is president of the Ethan Allen Institute, a Vermont free market public policy thinktank and educational organization. McClaughry served in both the Vermont House (1968 and 1970) and Senate (1988 and 1990) and was Senior Policy Advisor to Ronald Reagan in the White House Office of Policy Development. SHARON PRESLEY (USA) is the co-founder and former co-proprietor of Laissez Faire B o o k s. She is also the founder of R e s o u rces for Independent Thinking, a nonprofit educational organization providing educational resources for independent and critical think i n g. BUTLER SHAFFER (USA) is a professor at Southwestern Law School in Los Angeles where he teaches courses in Legal Reasoning and Property. GEORGE H. SMITH (USA) has served as the Director of the F o rum for Philosophical S t u d i e s in Los Angeles and as a lecturer on American history at the Cato Institute. JARRET WOLLSTEIN (USA), a Director of ISIL, was a co-founder of the original S I L in 1969 and one of the pioneers of the modern libertarian movement. He challenges the notion that taxes are necessary to provide essential public services and offers suggestions as to how they might be provided in a free society. This tour will be fun, inspiring, and will provide you with an opportunity to socialize with freedom-loving friends. Package fee to be announced later. For more inform a t i o n : I n t e rnational Society for Individual Liberty 836-B Southampton Rd. #299 Benicia, CA Phone: T h e In t e r n a t i o n a l So c i e t y f o r International Li b e r t y ISIL is a worldwide association of men and women in over 80 countries who promote free markets, personal liberty and limited government through educational outreach activities. Basic one year membership is US $35. Additional donations w e l c o m e

3 Innehåll Breviabox 620, Stockholm Redaktör Kristian Ti g e r Redaktionssekreterare & ansvarig utgivare Henrik Bejke Redaktion Karin Råde, Oscar Hjertqvist, Evelina L o rentzon, Henrik RS Olsson, Erik Lakomaa, Sebastian We i l Redaktionsråd Ingemar Nordin, John-Henri Holmberg, Henrik Alexandersson, Margit Gennser Omslagsbild: Milton Friedman Foto: University of Chicago Presslagd ISSN: Löpnummer 73 Manusstopp nr : 25 april. N Y L I B E R A L I S M E N Tidningen NY L I B E R A L E N företräder den frihetsinriktade, klassiska liberalism vars främsta historiska företrädare var tänkare och revolutionärer som John Locke, Adam Smith, R i c h a rd C o b d e n, John Bright, Thomas Jeff e r s o n, Patrick Henry, H e r b e rt Spencer och Frédéric Bastiat, och som i dag kallas nyliberalism eller på engelska libertarianism. Utgångspunkten är synen på den enskilda människan som ett egenvärde med andra ord uppfattningen att varje individ har en okränkbar rätt att leva för sin egen skull. I och med det betraktar nyliberalismen självklart också varje person eller institution som med våld eller hot om våld försöker tvinga sin vilja på någon annan människa som omoralisk eller i politiska termer kriminell. Nyliberalismen anser att alla relationer mellan människor måste bygga på frivillighet och att politikens (och därmed statens) enda acceptabla uppgift i samhället är att värna medborgarnas individuella rättigheter. Därmed är också sagt att nyliberalismen förespråkar en starkt avgränsad och konstitutionellt begränsad minimistat vars enda syfte är att upprätthålla försvar och rättsväsende för att skydda människor från övergrepp, oberoende av om dessa utförs av enskilda brottslingar eller aggressiva grannländer. Ekonomiskt präglas ett sådant samhälle av en fri och oreglerad kapitalism, socialt av frihet för alla invånare att så länge de inte inkräktar på andras lika rätt fritt välja livsmönster, samlevnadsformer och livsstil. Nyliberalismen står för öppna gränser, fri invandring, absolut åsikts-, yttrande- och tryckfrihet och tolerans. Bland nyliberalismens främsta idégivare i modern tid å t e rfinns filosofen och författarinnan Ayn Rand, den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises samt nobelpristagarna i ekonomi Friedrich A Hayek och Milton Friedman. TIDSKRIFTEN NYLIBERALEN Nyliberalen är en självständig tidskrift för liberal debatt, idébildning och analys, utgiven i samarbete med den liberala nätverksorganisationen Frihetsfronten. Frihetsfrontens syfte är att genom mötesarrangemang, seminarier, konferenser och andra interna eller utåtriktade aktiviteter sprida kunskap om och främja de värderingar som är nyliberalismens. Ytterligare information om Frihetsfrontens verksamhet får man genom att skicka till eller genom att uppsöka våra websidor på Internet. Adressen till dessa är h t t p : / / w w w. f r i h e t s f r o n t e n. s e. UPPHOVSRÄTTSLIG NOT Allt innehåll är om ej annat anges copyright Nyliberalen och respektive upphovsman. Där ingenting annat uttryckligen anges får texter ur Nyliberalen fritt återges förutsatt att de återges oavkortade, att följande textrad åtföljer återgivnigen: U r s p rungligen publicerad i Tidskriften Nyliberalen, Box 620, S t o c k h o l m, samt att ett exemplar av den publikation där å t e r t rycket förekommer tillsänds Nyliberalens redaktion. Vid publicering på www-sidor bör också adressen till tidningens hemsidor anges: h t t p : / / w w w. n y l i b e r a l e n. n u Milton Friedman till minne 6 Milton Friedman avliden En av de mest frispråkiga och pedagogiska liberalerna har lämnat oss. 11 En analys av valet Per Bylund sörjer inte att socialdemokraterna lämnat Rosenbad men beklagar att deras idéer stannat kvar. 12 Från Reichskulturkammer till Rikskulturkamaraderi S t u re Johannesson visar hur den svenska kulturpolitiken inspirerades av kulturpolitiken i Tredje Riket och hur detta arv lever kvar i vårt land än i dag. 14 Regeringens budget: Ett för litet steg mot ökad frihet Danne Nord l i n g analyserar den nya regeringens budget och konstaterar att den saknar realistiska möjligheter att ändra kursen för Sverige i tid.. 4 Ledare Kristian Ti g e r skriver om varför det både är lätt och svårt att vara liberal. 16 John Stuart Mill en problematisk frihetsvän Carl Johan Ljungberg skriver om en av de filosofer som betytt mest för de liberala tankegångarna under 1800-talet. 18 Edmund Phelps Mattias Lundbäck ger oss ett porträtt av N o b e l p r i s t a g a r e n. 20 Civil olydnad Johan Hedin frågar sig om utebliven TVlicens är rätt sätt att bekämpa staten. 23 Tillbaka till EFTA kollaps eller mångfald? M a rgit Gennser ser en återgång till EFTA som ett realistiskt alternativ till EU. P R E N U M E R AT I O N 26 Recensioner Erik Lakomaa recenserar A ff i rm a t i v e Action Around the World: An Empirical S t u d y av Thomas Sowell och Wo m e n Who Make the World Worse, and How Their Radical Feminist Assault Is Ruining Our Schools, Families, Military, and Sport s av Kate O Beirne. U l r i k F r a n k e recenserar Madame Te rro r a v Jan Guillou. M a rgit Gennser r e c e n s e r a r The Great Deception. Can the Euro p e a n Union Surv i v e? av Christopher Booker och Richard North. Tino Sanandaji r e c e n s e r a r Ett oskrivet blad av Steven P i n k e r. Malin Lindberg r e c e n s e r a r Ebbas Stil av Ebba von Sydow. 35 Ralph Harris RIP Henrik Bejke minns mannen bakom Institute for Economic Aff a i r s som nu lagt pipan i vädret. Nyliberalen utkommer med fyra nummer om året. Prenumeration kostar för privatpersoner 200 kronor för 1 år / 4 nummer 300 kronor för 2 år / 8 nummer. Juridisk person betalar 270 kr för 1 år / 4 nummer För prenumeranter i Norden tillkommer 40 kronor per år i extra porto, för prenumeranter utanför Norden tillkommer 80 kr per år i extra porto. Betala till Nyliberalt forums postgiro Glöm inte namn och adress! Vill du bidra extra till vår icke skattefinansierade verksamhet kan du även sponsra Frihetsfronten. Detta kostar 500 kr / år för privatpersoner och 1000 kr för juridiska personer och ger utöver en prenumeration på Nyliberalen även rabatt på våra seminarier samt ett presentkort på 200 kronor att använda när du köper böcker från Frihetsfronten. 3

4 L e d a re L e d a re Att vara liberal är både bekvämt och obekvämt. Bekvämt eftersom jag som liberal har en hård kärna av värderingar som jag inte ruckar på. Jag tror på frivillighet när det gäller de mellanmänskliga relationerna och att varje myndig människa har rätt att bestämma själv över sin kropp och sin egendom. I princip alla mina politiska åsikter följer av dessa grundpremisser. Enkelt och bekvämt. Det obekväma befinner sig dock på den andra sidan av samma mynt. De åsikter som så självklart följer av mina grundpremisser råkar ibland gå på tvärs med det som är politiskt korrekt eller opportunt att tycka. Exempelvis tycker jag att vapen, knark och prostitution bör legaliseras. Och detta anser jag då inte för att jag skulle ha något speciellt stort personligt intresse när det gäller något av detta (även om folk av någon anledning ofta tror det) eller för att de samhälleliga effekterna blir så mycket bättre då (även om detta naturligtvis också är fallet). Nej, jag tycker att folk ska få äga vapen, knarka och köpa och sälja sex för att det är principiellt rätt att tycka så. Förbuden på dessa områden är moraliskt f e l a k t i g a. När jag argumenterar för min liberala hållning så kommer jag ofta på mig själv med att använda mig av nyttoargument; berättar vilket positivt utfall för samhället liberala lösningar har. Jag förvandlas till utilitarist och pekar på samhälleliga resultat istället för på moraliska principer. Detta fungerar för det mesta bra. Liberala lösningar är moraliskt riktiga samtidigt som de oftast också ger resultat som man ur ett utilitaristiskt perspektiv kan tycka är sympatiskt. Men i några fall så står sig den liberala modellen slätt när det gäller utfall och samhällsnytta. Ett exempel är de tvångssteriliseringar av kvinnor som den svenska staten genomförde under mitten av 1900-talet. Kvinnorna som inte fick möjlighet att föda barn var ofta inte speciellt begåvade. De var asociala och sinnesslöa och sådana mödrar får ofta barn som också blir asociala och sinnesslöa. Sådana personer blir de minst produktiva och onyttiga samhällsmedborgarna. Brottslingar har ofta den bakgrunden. Det är svårt att komma ifrån att dessa övergrepp utifrån en kollektivistisk och utilitaristisk synvinkel var något bra. Sannolikt har samhället tjänat en hel del på dem. Detta är social ingenjörskonst i sin prydno. Den svenska brottsligheten är idag sannolikt mycket lägre än den hade varit om steriliseringarna inte hade genomförts. Men trots att de individer som aldrig föddes sannolikt hade kommit att innebära stora kostnader för staten och samhället, var tvångssteriliseringarna av ondo. De var grova övergrepp som offrade individen för kollektivets bästa och var alltså principiellt fel. Det finns en risk att vi som liberaler i allt för hög grad lockas över på motståndarnas planhalva genom att i alltför hög utsträckning tala om vilka effekter, vilket utfall och vilken samhällsnytta politiken vi förespråkar eller fördömer har. Annars goda liberaler börjar exempelvis räkna antalet döda i Irak före och efter det amerikanska intåget. De framhåller vilka samhälleliga vinster som kommer att följa i kriget fotspår. Detta är säkerligen troligt. Jag tror och hoppas att det kommer bli bättre i Irak på grund av kriget, men principiellt är jag ändå emot det. Detta kan givetvis framstå som förv i r- rande, men så kan det bli ibland när man anser att moraliska principer är de viktigaste rättesnörena. Men sådana situationer uppstår inte så ofta. Som liberaler har vi en väldig tur. Samtidigt som våra principer är moraliskt riktiga leder de oftast till utfall som även kollektivister eftersträvar. Kapitalism leder till tillväxt och vitt spritt välstånd, liberala lagar när det gäller prostitution, vapen och narkotika leder till färre skador och mindre brottslighet, stärkt äganderätt ger bättre miljö och så vidare. Att våra motståndare inte begriper detta är synd, och det erbjuder oss en pedagogisk utmaning. Men någon gång ibland ger inte den liberala lösningen bäst utfall eller samhällsnytta. Då kan det vara bra att minnas att man är liberal för att det är moraliskt rätt. Kristian Ti g e r Besök Frihetsfrontens talarkvällar I mer än 10 år har Frihetsfronten anordnat talarkvällar i Stockholm. Högintressanta talare har tagit upp ämnen som filmc e n s u r, internationell politik, integritetskränkande avlyssning, teknikens möjlighet att skapa frihet och mycket annat. Ta l a r k v ä l l a rna äger rum kl den fjärde torsdagen varje månad på Restaurang Snurran på D rottning Kristinas väg 13 i Stockholm. Närmaste T-banestation är Tekniska Högskolan. 4

5 S k o g e n s k o n u n g I en intervju i Expressen berättar Jan Guillou att han vet mer om jakt än 99,9 procent av Sveriges jägare. Det är ett ganska anmärkningsvärt påstående. I och med att det finns omkring jägare i Sverige skulle detta innebära att Guillou faktiskt medger att det finns 700 personer (bara bland jägarna) som vet mer än Guillou. Det är svårt att tänka sig något annat område där Guillou skulle medge att han var kunskapsmässigt akterseglad till denna milda grad. Har ni exempelvis hört Guillou säga att det finns 700 personer som har större kunskaper än honom om medeltidshistoria? Om svensk politik? Om vin? Om mellanösternfrågan? Erik Lakomaa Du stolta stad Under förra årets Pride på Södermalm i Stockholm misshandlades tre personer som varit på besök i Pride-parken. Polisen gjorde bedömningen att det handlade om ett så kallat hatbrott. Ett exempel på ett hatbrott är när en snyting delas ut av en person som hatar en politiskt korrekt sexuell läggning eller etnisk grupp och den som tar emot snytingen tillhör den gruppen. Av något oklart skäl anses det värre att få en hatsmocka än en vanlig smocka, även om de är lika hårda och gör lika ont. För miljöpartiets Yvonne Ruwaida verkar det knappast finnas något värre än hatbrott. Då hon fick höra talas om misshandeln under Pride-festligheterna tyckte hon att en möjlighet skall införas att besluta om förbud för kända hatbrottslingar att besöka Södermalm i Stockholm under Pridefestivalen. Detta förbuds efterlevnad kunde få rätt intressanta effekter. För det första skulle detta innebära ytterligare straff för redan sonade brott, för det andra avspärrningar med poliskontroll runt hela Södermalm och för det tredje tillfällig deportering av kända hatbrottslingar som råkar bo i stadsdelen. Kristian Tiger Hjälteglorian ru n t h a l s e n? I flera av Jan Guillous agentromaner figurerar den palestinska hjältinnan Mouna Al- Husseini och i hans senaste bok Madame Terror heter till och med tre av hjältarna Al- Husseini. Man kan undra var denna fablaisse för det namnet kommer ifrån. Det kan förstås vara en slump att Guillous hjältar kommit att få det namnet. Det kan sålunda vara en slump att den ende någotsånär kände person med det namnet (utanför agentromanernas värld) är Haj Amin Al- Husseini, palestinsk stormufti i Jerusalem under trettio och fyrtiotalen, och mest känd för att ha samarbetat med Hitler under andra världskriget. Al-Husseini bad bland annat Hitler om hjälp med att utrota judarna i Palestina och bidrog själv till den nazityska krisgansträngningen genom att rekrytera soldater till SS. Så här beskrevs Al-Husseini vid Nürnbergrättegångsrna av Adolf Eichmanns ställföreträdare Dieter Wisliceny (som själv blev hängd som krigsförbry t a r e ) : Muftin var en av dem som initierade den systematiska utrotningen av de europeiska judarna och var samarbetsman och rådgivare till Eichmann och Himmler i utförandet av den planen. [Han] var en av Eichmanns bästa vänner och uppmanade honom ständigt att accelerera utro t- n i n g s å t g ä rd e rna. Jag hörde honom, i sällskap av Eichmann, säga att han in cognito besökt gaskamrarna i Auschwitz Det kan förstås mycket vara så att Guillous kunskaper om mellanösterns historia är så begränsade att han inte känner till denne Al- Husseini. Den som läst böckerna om Arn skulle åtminstone kunna misstänka att så är fallet. Möjligen kan Guillou förletts att tro att Haj Amin Al-Husseini verkligen var en hjälte av att Yassir Arafat så sent som 2002 kallade honom just detta: vår hjälte. Erik Lakomaa Ryska posten Jan Myrdal är rädd för att hans brev till modern Alva Myrdal riskerar att bli offentliga. I de länder han sett som förebilder, nämligen Sovjet, Kina, Albanien och Kambodja, skulle det inte vara något problem. Hemliga polisen skulle redan läst allt, och troligen förpassat hela familjen Myrdal till en massgrav. Ännu en anledning för Jan Myrdal att avsky det liberala samhället... Oscar Hjertqvist F ö rv i rring för förnedring och förändring Det är väl ingen som missat att nya Moderaterna nu arbetar hårt med att tala om det nya arbetarpartiet. Bland upptågen märks bland annat en tävling där Sveriges bäste arbetare på klassiskt Sovjetmanér skall utses (Första pris: Middag med Arbetsmarknadsministern) och i Moderaternas medlemstidning Medborgaren (Nr 6/2006) fullföljer man temat genom att lista musik, författare och filmer med arbetartema (Även om man tycks ha missat att The Italian Job kanske inte är en film som hyllar den sorts arbete som regeringen tycker skall uppmuntras och att det bara är översättaren som fått in något arbetarrelaterat i titeln Snobbar som jobbar (originalet är the Persuaders ). Därtill listas de moderata statsrådens Favoritarbetare. När bör särskilt nämnas att kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth föredrar kajbyggare och Justitieminister Beatrice Ask listar sin son. Dessutom kör man en omfattande och påkostad reklamkampanj på samma tema. Man kan undra var syftet är. Vid första anblicken ser det ut som om detta endast är ett practical joke. Jag tror dock att det finns en inte helt obegåvad tanke bakom och det är att kampanjen gör begreppet arbetarparti så löjeväckande och förnedrande att det inte längre kommer att gå att använda. Därmed skulle Socialdemokratiska Arbetarpartiet tvingas byta namn. Erik Lakomaa Taxi, var god dröj Regeringens utredare har talat sig varma för att begränsa tillgången på taximarknaden. Man vill få upp priserna för att det blivit allt svårare att ärligt försörja sig i branschen och marknaden är överetablerad. Regeringen Reinfeldt är inte långsamma på att haka på. Man kan fråga sig v a rför man vill reglera marknaden ytterligare. Vill statsråden ha samma mediala genomslag som Gunilla Carlsson? Eller är det för att man med högre taxikostnader ska kunna legitimera kostnaden för limousiner för statsråden? Per Bylund 5

6 En stark röst för friheten har tystnat: N o b e l p r i s t a g a ren Milton Friedman har lämnat oss En av de viktigaste liberala tänkarna under 1900-talet som kunde förklara marknadens öve rl ä g s e n h e t. Milton Friedman, en av 1900-talets främsta tänkare inom det nationalekonomiska området, har avlidit. Friedman föddes 31 juli 1912 i New York, föräldrarna var judiska emigranter från det som idag är Ukraina. Han tog examen i matematik och nationalekonomi vid Rutgers University. Vid Chicagouniversitetet kom han i kontakt med den nationalekonomiska Chicagoskolan som han sedan kom att bli starkt förknippad med. Det som skilde Friedman från de flesta andra nationalekonomer var hans unika förmåga att kunna föra fram sina åsikter på ett sätt som även kunde förstås av lekmän. Detta gjorde Friedman känd och även ökänd bland ett betydligt större antal människor än hans akademiska kollegor som von Mises, Hayek, Buchanan och andra med likartade åsikter. Friedman var en orädd debattör och drog sig inte för att föra fram kontroversiella åsikter. Han gjorde sig känd som motståndare till den allmänna värnplikten, förespråkade legalisering av såväl narkotika som prostitution och under sina sista år engagerade han sig aktivt för skolcheckar för att skapa valfrihet inom utbildningsväs e n d e t. Mannen bakom det Chilenska undret För många är namnet Milton Friedman starkt förknippat med Augusto Pinochets militärjunta i Chile. På vissa håll låter det nästan som om Friedman själv var delaktig i militärkuppen I själva verket var det först flera år efter kuppen som man i Chile började intressera sig för Friedmans teorier om inflationsbekämpning. Friedman hade inget att göra med kuppen i sig och det finns inget i hans idéer som stöder diktatur och förtryck. Man kan däremot mycket väl säga att det var tack vare Friedmans lyckade ekonomiska teorier som militärregimen kunde stabilisera ekonomin och bereda vägen för ett återinförande av demokratin. Friedman fungerade också som ekonomisk rådgivare till de republikanska presidenterna Nixon och Reagan. Den reform under 1970-talet som han var mest stolt över var att han lyckades övertala Nixon att avskaffa den allmänna värnplikten skrev Friedman tillsammans med sin hustru Rose TV-serien Free to Choose som kommit att bli ett av de bästa pedagogiska redskapen för att förklara marknadsekonomins fördelar. Den har naturligtvis inte visats i svensk TV. Milton Friedman blev 94 år. 6

7 I n t e rvju med Milton F r i e d m a n IN T E RV J U A D AV ER I K LA K O M A A 1976 års Nobelpri s t a ga re i ekonomi var utan tvekan en av 1900-talets största liberala tänkare och inspirat ö re r. M å n ga är de som slagit in på en liberal bana efter att ha läst någon av hans böcker och hans inflytande inom nat i o n a l e konomin har va rit enorm t. Här återpublicerar vi den intervju med Milton Friedman som gjord e s då han besöte Stockholm i samband med Nobelprisets 100-års j u b i l e u m. Utifrån ett liberalt perspektiv, vad är din uppfattning av 2001 års n o b e l p r i s t a g a re i ekonomi? De är egentligen inte särskilt relevanta ur ett frimarknadsperspektiv, de ägnar sig åt asymmetrisk information. Den fria marknaden har utvecklat en rad institutioner för att hantera asymmetrisk information, g a r a n t i e r, övervakning. Asymmetrisk information är ett viktigt område men det ger inga särskilt implikationer på relationen mellan stat och marknad, informationen kan ju vara lika asymmetrisk för polit i k e r n a. Det har hävdats att förekomsten av asymmetrisk information är ett skäl för statsing r i p a n d e n? Hur kan statsingripanden lösa problemet? Det är inte särskilt fruktbart att säga att något är fel utan att tala om vad vi skall ha i stället. Mig veterligt har ingen av dessa herrar visat på en enda statlig institution som skulle kunna hantera problemen med asymmetrisk information bättre än m a r k n a d e n. Om du försöker sälja din bil till mig vet du mer om den bilen än jag gör. På vilket sätt skulle staten kunna spela någon hjälpande roll i detta? Du har som ekonom haft visst inflytande på politiken, åtminstone i några länder. Lite inflytande hoppas jag att jag haft, åtminstone någonstans. Vilken tror du blir nästa ekonomiska skolbildning som kommer att få politiskt inflyt a n d e? Det finns två områden som man bör hålla ett öga på. Dels är det vad som sker med Euron. Euron är en stor uppfinning, det finns ingen historisk motsvarighet någonstans. Och min allmänna uppfattning är att jag tror den kommer att skapa en rad helt nya problem. Det andra området är självfallet Internet. Jag tror att utvecklingen på Internet kommer att vara mycket gynnsamt för den fria marknaden och mycket gynnsam för liberalismen. Internet gör det svårare för staterna att ta ut skatt. Du kan göra finansiella transaktioner via Internet, någon i USA kan anställa någon i Indien och betala lönen på Bahamas, varken de indiska eller de amerikanska myndigheterna kommer att kunna ta ut någon skatt. Vad tycker du om EMU? Är det ett bra p ro j e k t? Jag tycker inte att det är något bra projekt, jag tycker det är ett misstag. Men jag kan ju ha fel. Vis sitt besök i Stockholm 2001 gav Milton Friedman denna intervju till Erik Lakomaa. 7

8 Ekonomiskt eller politiskt? Den enda anledningen till att man startade projektet är politik. Det här är inte ekonomi. Det var en del av Mitterands och Kohls strävan efter Europas förenta stater och de kunde inte få med sig de andra politikerna eftersom ingen av dessa var beredda att tulla på sin makt. Det enda man kunde komma överens om var den ekonomiska delen. Jag tror dock att EMU kommer att leda till politiska problem. Den penningpolitik som förs kommer att vara bra för ett land men dålig för ett annat. Det som är rätt penningpolitik för Italien kommer att vara fel penningpolitik för Irland eller Frankrike. Och när detta händer kommer politiska konflikter att u p p s t å. Sverige hade helt privata konkurre r a n d e valutor kan privata pengar vara en lösning? Jag tror inte privata valutor har framtiden för sig. När Hayek skrev om privata valutor byggde resonemanget på guldmyntfoten, att de privata valutorna skulle vara knutna till guldet. Valutakonkurrens är en bra idé men jag tror dock inte på en återgång till valutor som bygger på guld eller silver. Så jag tror att vi för överskådlig tid sitter fast med ett system med en politikerkontrollerad valuta som inte bygger på någon råvarustandard. Man kan tycka att det är bra eller dåligt men så tror jag det kommer b l i. Varje gång Milton Friedman framträdde, som här i San Francisco 1990, fick han likt en filmstjärna skriva autografer åt sina beundrare. Vad är din uppfattning om EU? Grundtanken med det europeiska samarbetet var frihandel, tullar och regleringar som hindrade handel mellan medlemsländerna skulle avskaffas. Det var en mycket god tanke. Det handlade om att avskaffa politik inte om att centralisera den. Tyvärr har EU allt mer blivit ett politiskt projekt samtidigt som frimarkandstanken vittrat bort. Det samma gäller EMU, själva syftet med Euron det politiska syftet är att försöka tvinga de olika länderna att integrera sin politik mer och mer, det betyder att mer och mer makt centraliseras till B ry s s e l. Det har skett våldsamma protester mot globaliseringen världen över? Finns det något hot mot kapitalismen? Kapitalismen är inte hotad. Vad som finns är en grupp bråkmakare som strider inbördes och som inte har något som helst alternativ till kapitalismen. Det är en fascinerande företeelse, ser du tillbaka på den gamla vänsterrörelsen de som kallar sig socialister, kommunister finner du att den alltid varit internationell. Den var en rörelse för ökad globalisering. Men de huvudsakligen vänsterkrafter som marscherar under fanorna idag, är idag motståndare till globaliseringen. Va rf ö r? D ä rför att de måste ha något att vara emot. De är inte för någonting. De är bara emot. Att så många har råd att vara med och agitera och bråka på heltid kan också ses som ett tecken på vilket välstånd vi uppnått. Vad får de sina pengar ifrån? Från ett mycket rikt samhälle. Bara i ett rikt samhälle skulle man ha råd at slänga så mycket pengar på rent destruktiv verks a m h e t. Tittar vi på IMF och WTO finner vi att de har mycket lite gemensamt. IMF är en mycket dålig organisation. Det bästa vi kan göra med IMF är att lägga ner den. De har gjort betydligt mer skada än nytta. IMF har varit en centraliserad organisation som uppmuntrat skadlig politik. Privata långivare har uppmuntrats att låna ut pengar genom att IMF gått ut och sagt att om du lånar ut pengar till ett uland och de inte betalar igen så träder vi in och räddar dem. Genom detta har inte långivarna ställt erforderliga krav på dem som de lånat ut till. IMF använder dessutom skattepengar från en rad länder i sin verksamhet. Sverige betalar till IMF, USA gör det, trots detta har svenska och amerikanska skattebetalare knappast något inflytande över hur pengarna används. Ur ett politiskt perspektiv kan jag inte tolerera att icke-valda politiker sitter i en internationell organisation och slösar med med- Vid den internationella libertarianska världskongressen i Costa Rica 1999 framträdde Milton Friedman via sattelitlänk projicerad i jätteform a t. 8

9 Milton Friedman var rådgivare till flera amerikanska presidenter och hade även ett stort inflytande på den ekonomiska politiken i många andra länder. Gissningsvis var han den nationalekonom som haft störst betydelse under andra halvan av 1900-talet. lemsländernas skattepengar. WTO å andra sidan, om de håller vad de lovar, är inget mer än en plats där folk kan köpslå. WTO har inga egna resurser och knappast någon egen makt. Dess enda roll är att agera mellanhand när man försöker lösa konflikter. Därigenom kan de göra ett bra jobb, precis som GAT T lyckads sänka tullar och handelshinder under perioden efter andra världskriget. Har kapitalismen vunnit? Ja och nej. I idévärlden har kapitalismen vunnit. Det finns idag inga seriösa alternativ till kapitalismen som ekonomiskt system. Vi har dock fortfarande omfattande statsingripanden och staternas domäner tenderar att växa snarare än minska. I praktiken har kapitalismen långt ifrån segrat. I praktiken är kapitalismen ständigt hotad. När politiker träffas och hittar på något nytt handlar det sällan om att avskaffa redan införd politik. Vi som räknar oss som anhängare av kapitalism, vi är egentligen inte anhängare av kapitalism utan av frihet. Kapitalismen är en del av friheten. Den är en viktig del men absolut inte allt. Det går att hitta länder med relativt fria marknader men som helt saknar politisk frihet. Hongkong hade t.ex. länge en helt fri marknad men landet styrdes av en upplyst despot. Detsamma gäller för S i n g a p o r e. Många anser att USA är ett kapitalistiskt land. Men statsutgifterna är 40 procent av BNP och staten kontrollerar ytterligare tio procent av ekonomin, direkt eller indirekt. I mitt tycke är därför USA till hälften socialistiskt. Vilka är de viktigaste frågorna att driva som liberal idag? Det viktigaste är att se till att staten inte blir ännu större. Det näst viktigaste är att hitta anordningar som hindrar politikerna att spendera skattebetalarnas pengar. Det finns en rad sådana anordningar. I Sverige fattar man exempelvis först beslut om statsutgifternas omfattning, och först därefter vad de skall spenderas på. Det är ett steg i rätt riktning. Vi som är intresserade av hur vi inför frihet i praktiken måste försöka hitta sådana anordningar på alla andra områden. Internet kan också hjälpa oss att begränsa politikens omfattning. I Sverige har man precis beslutat att införa en narkotika-general. Vad tycker du om d e t? Narkotikapolitiken är mycket viktigt att frihetsrörelsen lyfter fram. Försöken att förbjuda bruk av narkotika har otvivelaktligen lett till omfattande inskränkningar av vår frihet. I USA har narkotikapolitiken inneburit en lång rad kränkningar av frioch rättigheter samt minskat skydd för ä g a n d e r ä t t e n. Blir världen friare? Den enskilt viktigaste händelsen för friheten i världen var Sovjetunionens fall för tio år sedan. Friheten har sedan dess ökat enormt i stora delar av världen. Det gäller länder som Ungern, Rumänien, Polen, Tjeckien och Slovaken men också en rad andra länder. I Kina har man under samma period inte haft någon ökning av den politiska friheten, men man har haft en enorm ökning av den ekonomiska och personliga friheten. Oavsett vilket mått vi använder är världen idag betydligt friare än vad den var för tjugo år sedan. 9

10 Detta gäller dock inte för enskilda länd e r. USA är mindre fritt idag än det var för 20 år sedan. Däremot har Storbritannien blivit friare och kanske även Sverige. Riskerar en lågkonjunktur att leda till ökade statsingripanden? President Bush har sagts föra en Keynesiansk poltik? Det finns goda skäl att frukta detta. En recession kan få politikerna att vilja öka statsutgifterna för att stimulera ekonomin. Men då skall man komma ihåg att politikerna alltid vill öka statsutgifterna och kommer ta varje chans att göra det. Det är deras uppgift och kall. Deras röstköp kräver att de tar pengar från vissa och ger till andra. I USA har varje lågkonjunktur kommit att användas som skäl för ökade utgifter och i och med att vi befinner oss i en långkonjunktur är risken stor att statsutgifterna kommer att öka. Man skall nog inte skylla på Keynes. Politikernas vilja att öka statsutgifterna fanns långt före Keynes och kommer att finnas kvar långt efter att han är bortg l ö m d. Ökar den personliga friheten genom den fria marknaden eller är det två separata s l a g? Jag tror att det handlar om två olika strider som måste utkämpas. Ekonomisk frihet ger med automatik inte upphov till personlig frihet. I USA har vi t.ex. haft en hel del avregleringar på det ekonomiska området, exempelvis har flyget och lastbilstransporter avreglerats. Samtidigt har mängden sociala regler i n g a r, som lagar mot diskriminering av m i n o r i t e t e r, ökat dramatiskt. Jag är övertygad om att ni haft samma utveckling i S v e r i g e. I Sverige är du känd för att ha gett råd till Chile på 70-talet. För att följa upp detta, vilka tre råd skulle du vilja ge den svenska re g e r i n g e n? Det här handlar om helt olika saker. I Chile rörde frågan hur man skall få ner inflationen från tresiffriga till ensiffriga n i v å e r. Något sådant råd behöver inte de svenska politikerna ty de har redan förstått mitt tidigare råd. Det ni efterfrågar är mycket svårare att svara på. Råd nummer ett. Minska statsutgifterna, oavsett vad pengarna används till minska utgifterna. Ju mindre politikerna spenderar desto mer kan medborgarna spendera. Den mest omfattande frihetsinskränkningen idag är att staten tar folks pengar och spenderar dem åt dem. Råd nummer ett är alltså: minska statsutgifterna, när som helst och hur som helst. Kan ni göra något som innebär att folket betalar mindre skatt och politikerna gör av med mindre pengar gör det! Råd nummer två: Fortsätt på den inslagna vägen inom skolpolitiken. Ni har idag ett kvasi-skolpengsystem jag säger kvasi-skolpeng eftersom vi med ett fritt skolsystem inte bara skulle ha möjlighet att välja skola utan också vad vi vill betala. Vad jag vet finns ingen ekonomisk konkurrens mellan skolorna idag, alla får samma peng. Det vore bättre om folk fick en skolpeng på x kronor och att det sedan var fritt fram att spendera hur mycket som helst utöver detta. Det kan vi inte idag. Man måste gå hela vägen eller inte gå alls. Målet måste vara ett skolsystem där fullständigt fri konkurrens råder även när det gäller finansieringen. Råd tre : Inför för guds skull ingen droggeneral. Gör allt för att gå i motsatt riktning från den nuvarande narkotikapolitiken. Jag brukar säga att om det inte anses ok att staten lägger sig i vad jag stoppar i munnen varför skall den då lägga sig i vad jag stoppar i min hjärna. Vilken bok skulle du rekommendera till en globaliseringskritiker eller vänsterm ä n- niska om du ville omvända denne? Jag skulle nog rekommendera N a t i o n e rn a s V ä l s t å n d. Om du skulle tvinga mig att rekommendera en modern bok skulle det bli min egen, Frihet att välja. Erik Lakomaa är politisk konsult och tidigare redaktör för Nyliberalen. THE POWER OF CHOICE TH E LI F E A N D ID E A S O F MI LT O N FR I E D M A N Från The Idea Channel kan man nu köpa Milton Friedmanbiografin The Power of Choice på DVD för $ Friedmans TV-serie F ree to Choose från 1980 kan köpas på DVD för $ Milton Friedman Speaks kan köpas på 15 DVD-skivor för $ h t t p :// w w w. i d e a c h a n n e l. c o m / 10

11 En analys av valet AV PÄ R BY L U N D Den 17 september kastades Göran Pe rsson ut från Rosenbad och det S o c i a l d e m o k r atiska partiet fi ck ta på sig den ovana rollen som oppositionspart i. Men den som tror att den socialdemokratiska ideologin försvunnit från makten gör ett misstag. De fyra nya re g e ri n g s p a rt i e rna utgör inget ideologiskt altern at i v. Så här efter en borgerlig valseger haglar analyserna inte minst den socialdemokratiska förlusten är föremål för mycken debatt. Trots allt har socialdemokratin varit en närmast hegemonisk makt i svensk politik; under de senaste 89 åren har man haft makten under samtliga förutom tio. Dessutom har man ofta lyckats regera ohotade och obehindrade trots att man varit i minoritetsställning. Socialdemokratins ställning i svensk politik är utan tvekan unik. Socialdemokraternas förlust den 17 september är historisk eftersom valet var socialdemokraternas sämsta och eftersom resultatet tvingade Göran Persson att avgå både som statsminister och partiledare. Det är också en historisk förlust för att den inträffade under toppen av en svensk och internationell högkonjunktur och för att förlusten skedde till en alliansen unik i sin samspelta kampanj och sammansvetsade politik. Att döma av internationella, men även inhemska, media är den politiska betydelsen av valresultatet enorm. Brittiska Independent skriver om valet som ett avgörande för den lovordade svenska modellen. Valutgången och därmed socialdemokraternas förlust beskrivs som en politisk jordbävning och franska AFP kallar den för en större politisk omskakning. BBC citerade Göran Perssons uttalande om att socialdemokratin aldrig kommer att acceptera högerns systemskifte. Men effekterna av valutgången bör inte överdrivas. Fredrik Reinfeldt har vunnit makten för de nya moderaterna genom att radikalt ändra partiets image och politiska program. Partiet sökte tidigare mandat att genomdriva ett alternativ till den socialdemokratiska välfärdsstaten, även om det i mycket handlade om alternativ storlek snarare än alternativt system. De gamla moderaterna sökte ändå andra vägar att skapa ett vitalt samhälle genom privatiser i n g a r, lägre skatter och minskad offentlig s e k t o r. De nya moderaterna har effektivt utraderat de tidigare skillnaderna mellan socialdemokratin och det borgerliga blocket. Under Reinfeldts ledning har partiet förändrats och stödjer nu av allt att döma samtliga kärnfunktioner hos den socialdemokratiska välfärdsstaten. Där Lundgren och Bildt lovade förändring lovar Reinfeldt att man ska arbeta för att infria välfärdsstatens svikna löften. Han har under valrörelsen tydligt deklarerat att ha inte tänker genomföra några förändringar av välfärdssystemet alliansens politik kan till och med komma att leda till högre skatter för landets höginkomsttagare. Så förändringen blir som bäst marginell och verkligen ingen större omskakning. Valet var alltigenom en seger för välfärdsstaten och socialdemokratin, även om det inte var det för det socialdemokratiska partiet. Häri före l i g- ger systemskiftet oppositionen till systemet har i allt väsentligt f ö r s v u n n i t. Årets val är intressant i så måtto att socialdemokraternas historiska förlust är ett direkt resultat av en av de största och snabbast genomförda partipolitiska förändringarna i svensk demokratihistoria. Reinfeldt och de nya moderaterna försökte medvetet och avsiktligt att komma så nära socialdemokraterna som möjligt i syfte att nå makten. Partiets valrörelse kantades av socialdemokratiska utspel och tillbakataganden av tidigare kärnpunkter i den moderata kritiken av välfärdsstaten. Steg för steg har man gjort avkall från den tidigare politiken till fördel för ett nytt program utan egentlig välfärdskritik. Valutgången kan ses som en förlust för ett gammalt och till synes trött socialdemokratiskt parti och samtidigt en framgång för ett nytt och i många avseenden identiskt socialdemokratiskt parti: de nya moderaterna. Det första beviset på detta nya svenska politiska system sågs i denna valrörelse, där de nya och gamla arbetarpartierna möttes i en tvekamp om väljarnas gunst utan vare sig skillnad i program eller retorik. Det som främst skilde dem åt var valteknisk strategi och där drog socialdemokraterna det kortaste strået. Men trots att den borgerliga oppositionen gick till val på ett i huvudsak socialdemokratiskt program lyckades man inte få större stöd från väljarna än att nätt och jämnt nå majoritet i riksdagen. Socialdemokratin, valets stora förlorare, står kvar med ett väljarstöd på 35 procent trots en illa genomförd valrörelse. Och i riksdagen är stödet för välfärdsstaten och välfärdssystemen enhälligt. Inget av de sju partierna vare sig förespråkar eller erbjuder ett alternativ till den rådande statskonstruktionen. Göran Perssons och socialdemokratins förlust är knappast en förlust för den svenska modellen, även om Persson gärna hävdar att en alliansregering innebär ett systemskifte. Men Persson har rätt i att socialdemokraternas förlust innebär ett systemskifte men i en helt annan betydelse. Valet var alltigenom en seger för välfärdsstaten och socialdemokratin, även om det inte var det för det socialdemokratiska partiet. Häri föreligger systemskiftet oppositionen till systemet har i allt väsentligt försvunnit. Detta är förvisso en förlust. Men det är knappast en förlust för socialdemokraterna, som efter ett sekels kamp vunnit den idémässiga kampen på vad som närmast kan liknas vid walk-over. Förlusten är helt demokratins och de svenska väljarnas, för nu finns inte längre några tydliga alternativ i svensk politik. Och i och med detta försvinner också oppositionens så viktiga granskning och kritik av den förda politiken. Den så viktiga demokratiska politiska diskussionen riskerar därmed att upphöra och därmed demokratins vitalitet. Så visst innebar valutgången i viss mån ett systemskifte. Men vi ska inte förvänta oss några större förändringar i den förda politik e n. Per Bylund är datakonsult och tidigare ledamot av kommunfullmäktige i Österåkers. 11

12 Från Reichskulturkammer till Rikskulturkamaraderi AV ST U R E JO H A N N E S S O N S t atens Ku l t u r r å d, S t atens Konstråd och KRO, Ko n s t n ä re rnas Riksorga n i s at i o n, i n r ä t- tades av ecklesiastikminister A rthur Engberg år 1937 efter modell av Nazitysklands Reichskulturk a m m e r. Den var organiserad i Reichskammer der bildenden k ü n s t e, R e i c h s fi l m k a m m e r, R e i c h s mu s i k k a m m e r, R e i c h s p re s s e k a m m e r, R e i c h s - ru n d f u n k k a m m e r, R e i c h s s c h riftumskammer och Reichstheat e rk a m m e r. M e d l e m s k ap i Reichskulturkammer var obligat o riskt och personer som nekades m e d l e m s k ap kunde inte fo rtsätta att arbeta i landet. En entusiastisk skildring ger den kände fascistiske ideologen Per Engdahl, ledare av den s.k. Nysvenska Rörelsen, i sina memoarer F r i b y t a re i folkhemmet (Cavefors, Lund 1979). Han beskriver där ett möte med ministern Arthur Engberg: Jag sammanträffade med Arthur Engberg kort efter det att han offentliggjort dessa synpunkter. Kulturens fördjupning till en hela folket omfattande livsattityd det var ett gammalt nysvenskt önskemål, och jag kom därför rörande väl överens med den socialdemokratiske kulturministern. Vi kom under samtalets gång också in på utvecklingen nere på kontinenten. Engberg sade sig förstå våra nysvenska strävanden. Jag skulle önska, sade han, att socialdemokratin utvecklade sig från ett klassparti till ett riksparti. Denna replik hör till de ord, som etsat sig in i mitt medvetande. Det bärande, det livsdugliga både i italiensk fascism och tysk nationalsocialism borde kunna smälta in och omforma ett fritt samhälle. Ecklesiastikministern Arthur Engberg var en stor beundrare av det Tredje Riket och med sitt sinne för eklekticism förespråkade han även dess idéer. ( e k l e k t i c i s m ; att osjälvständigt eller okritiskt förena idéer ifråga om riktning, metod, system e.d., särskilt inom vetenskap och konst.) Som chefredaktör för Arbetet skrev han redan på 20-talet antisemitiska ledarartiklar, som nu kan läsas på Internet, t.ex. på w w w. s u b. s u. s e. Det svenska folkhemmet växte fram ur samma rotsystem som den italienska fascismen med inslag av rena nazistiska ideal ( the so-called Swedish model embodied the ideas of the G e r m a n C o n s e rvative Revolution ). Statsministern Per Albin Hansson ( ) hade varit partibroder med Benito Mussolini ( ) i Andra Internationalen och de fortsatte sitt tankeutbyte även sedan de gått skilda vägar. Entartete kunst och mindervärdig konst I en artikel God konst ett verktyg i folkhemsbygget av Anna Orrghen (SvD 15 mars, 2003) om avhandlingen Makt och konstsmak. Sociala och politiska motsättningar av Fil dr. Martin Gustavsson, Stockholms universitet, skriver hon om det importförbud mot minderv ä r d i g konst som instiftades 1937 och varade ända fram till Bakom förbudet låg ett samarbete mellan staten och agenter från konstens fält vilka gemensamt ville verka mot dålig smak. Svenska regeringens lagstiftning mot m i n d e rvärdig konst var i tiden fullt samordnad med entartete kunst -begreppet som lanserades i en utställning i Nazityskland sommaren 1937, invigd av s t a t s ö v e rhuvudet Adolf Hitler. Det är betecknande att lagen här i Sverige fortsatte att verka långt efter nazismens fall, liksom rasbiologi och tvångssteriliseringar, på grund av att man inte hade någon uppgörelse med nazismens medlöpare och deras idéer. Samarbetet mellan Staten och agenter från konstens fält konsulter eller gisslan om man så vill kalla dem var också en grundidé i Reichskulturkammer och hos dess president , propagandaministern Joseph Goebbels. Man skulle mobba ut dissidenter och kritiker av systemet genom att låta rättänkande politiskt korrekta agenter från konstens fält bestämma över offentliga inköp, kontrollera anslag och stipendier etc. Liksom andra makthavare hade herrarna i Tredje Riket problem med de fria konstnärerna; John Heartfield, George Grosz, Otto Dix, Käthe Kollwitz och andra antifascistiska konstnärer störde bilden av den enhetliga kulturen och folkgemenskapen. De kunde väcka till medvetenhet om vad som höll på att hända, kanske skapa motståndsrörelser och terrorister. Begreppet entartete kunst som vanligtvis förknippas med Nazi-Tyskland är långt mera relevant för den statliga svenska konstkontrollen, en svensk tradition som upprätthålls väl av maktens certifierade politruker. Korporativism och fascism I KRO:s medlemsmatrikel 1977 ges deras egen historieskrivning om grundandet: För att någorlunda snabbt kunna samla en medlems-stock av någon betydelse i den nya organisationen beslöts att 12

13 en namnlista skulle upprättas över alla de konstnärer som kunde komma i fråga som medlemmar av KRO, och inbjudan utgick under maj månad 1937 till 443 konstnärer på olika orter inom och utom Sverige. KRO anmodades i en skrivelse från statsrådet Engberg att skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag på minst två målare och två skulptörer lämpliga att ingå som ledamöter i Statens Konstråd. Den 21 juni 1937 uppgjordes KRO:s förslag. Man hade alltså lyckats att på kort tid åstadkomma en organisation som kunde fungera som en valkorporation för det nyinrättade statliga k o n s t r å d e t. K o r p o r a t i v i s m, grundideologin för fascismen, betyder en politisk åskådning som föro rd a r ett statsskick där statens uppgifter övertas av korpor a t i o n e r, dvs. näringsgre n a r och yrkesgru p p e r. Främst i fascistiska länder, Italien (under Mussolini), Spanien (under Franco). Wollen Sie das Totalen Kunst? Sedan grundandet 1937 har man i Arthur Engbergs anda byggt ut b a s o r g a n i s a t i o n e r n a Statens Kulturråd och KRO till ett konglomerat av institutioner med total styrning och kontroll av konstnärens exis t e n s m ö j l i g h e t e r. I det statliga bonussystemet är det kolportörerna, huvudsakligast i Stockholm, som blir belönade statsk o n s t n ä r e r. KRO driver i dag intensivt sina krav och privilegier att tillsätta s.k. konsulter och försvarar sin entreprenad på arbetsförmedling, anslag och utsmyckningsuppdrag med agenter i alla de statliga konstinstitutionerna; Statens Kulturråd (K u l t u rrådet), Statens Konstråd, Konstnärsnämnden, Sveriges bildkonstnärsfond, IASPIS, BUS, akadem i e r, styrelser, statsunderstödda organisationer typ Sveriges Allmänna Konstförening, referensgrupper etc. Liksom tidigare korporativistiska system har detta lett till kraftig korruption och urspårning. Jan Myrdal har rätt när han ser korporatismen i kulturarbetarsektionerna som det största och omedelbara hotet mot yttrandefriheten och den konstnärliga kvaliteten i Sverige. Mediamonarkerna Det är denna statliga konstkontroll som jag sammanfattningsvis kallar T h e Swedish State Art Control Stations. Den är i likhet med den beryktade svenska rasbiologin, The Swedish State Institute for Race-Biology, ett av maktens instrument för styrande och korrektion, av reproduktion likväl som av undermåliga yttringar, i tankar, idéer och värder i n g a r. Med tvångssteriliseringar av individer avvikande från den ariska normen praktiserades i Sverige under årtionden en genetisk rensning av folkstammen, här utvecklades rasteorier som var en förebild för nazismens Holocaust, Förintelsen. Världens första rasbiologiska institut applåderades livligt i Det Tredje Rikets propaganda: Wir stehen nicht allein! På samma sätt har den svenska konstkontrollen, med statligt påbjudet ansvar för den rättänkande ideologiska produktionen, makt att stympa och strypa, förbränna och förinta samhällets dissidenter i det kontrollerande svenska konstklimatet. Strukturen i den statliga svenska konstkontrollen, Rikskulturkamaraderin, överensstämmer ännu i dag fullständigt med förebilden Reichskulturkammer, där den också har sitt fundament. Joseph Goebbels efterträdare bär naturligtvis modernare kostymer, medan deras funktion är densamma; att hålla rent i konsten. Rent från åsikter och yttringar som inte är påbjudna eller sanktionerade av det styrande Partiet, en uppgift som nitiskt förvaltas av pålitliga u n d e rhuggare med ansvarskänsla för den ideologiska produktionen. Ekiperade med en näve pengar från den svenska statskassan köper dessa kulturbyråkrater in sig i den internationella konstvärlden och uppträder där i sina förklädnader som international curators för att marknadsföra den svenska modellen. Hemma sitter Kulturdepartementets och Konstnärsnämndens välgödda tamboskap tryggt i den gödselvarma stian k o n s t n ä r s r e p r e s e n t a n t e r- na som i utbyte mot gynnsamma förmåner ställt sig till förfogande som gisslan och legitimering av makthavarnas intentioner. Runt omkring dem flockas de slickande och sugande gödkalvarna, de godtyckligt utvalda som ska kanoniseras och bli framtidens heliga kor i konstprovinsen. Men Alla ska inte vara med några sänds direkt till slakten. De som saknar en gedigen stamtavla eller bedöms som socialt avvikande de varken renrasiga eller renläriga. Målet var att fullständigt utrensa dessa oönskade avarter och dissidenter. Då som nu, i Sverige Sture Johannesson är fri konstnär som utmanar makten på alla sätt som går att tänka sig. Han har en hemsida på 13

14 Regeringens budget: Ett för litet steg mot ökad f r i h e t AV DA N N E NO R D L I N G Den nya re g e ringens budget saknar realistiska möjligheter att ändra kursen för den svenska samhällsutve ck l i n g e n. Den svenska samhällsutvecklingen har i ett hundraårsperspektiv präglats av en kraftig välståndsökning som kommit att förknippas med nödvändigheten att samtidigt inskränka den ekonomiska och individuella friheten. Det är denna anomali som de liberala krafterna inte har lyckats tränga tillbaka. Först styrdes Sverige av socialkonserv a- tiva politiker som visserligen inte var emot ekonomisk frihet men som inte hade någon riktigt tilltalande vision för samhället. Därefter följde en period av socialliberalism som trots sin beteckning hade starka inslag av paternalism. Samtidigt växte den socialistiska kritiken mot friheten men länge fick den föga inflytande genom att dess torftiga argumentation vilade på ideologisk, marxistisk grund. Depressionen på 1930-talet kunde dock framgångsrikt utnyttjas för en framstöt som gjorde gällande att fler jobb och välfärdstjänster måste åstadkommas genom tvång byggt på allt högre skatter. Ödets ironi medförde att samma sak men med omvända förtecken inträffade 70 år senare. Efter att i mer än 30 år argumenterat mot den socialistiska blandekonomin på ideologiska grunder bytte borgerligheten taktik och lanserade framgångsrikt nya jobb och mera välfärdspolitik som sin bärande idé. Det betyder att trettio års systemkritik på frihetlig grund varit förgäves. Rimligtvis måste vi för överskådlig tid utgå från att ingen regering kan komma till makten på ett program som går emot den svenska modellen; byggd på höga skatter, socialiserad produktion och på regleringar. Socialiseringsspöket var äkta Man skall dock komma ihåg att det kunde ha blivit värre. Under och 80-talet hade socialdemokratin på programmet att socialisera det svenska näringslivet med dess egna pengar med hjälp av en klurig idé kallad löntagarfonder. Mycket av den energi som frihetsvännerna hade kunnat lägga ner på en politik för ökad frihet fick läggas på att förhindra ökat socialistiskt tvång. Frihetsvakum Den budget som den nya alliansregeringen nu lagt fram är därför inte enbart präglad av att man bara haft tio dagar på sig utan också av det strategiskifte som utgjort förutsättningen för regimskiftet. En kritisk granskning av regeringens idéer för nya jobb, skattepolitiken och välfärdspolitiken kan dock ändå ha sina poänger. Grovt räknat ökade utanförskapet på arbetsmarknaden med femtio procent under början av 1990-talet. Under talet hade summan av arbetslöshet, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjuka, förtidspensionerade och socialbidragstagare långsamt stigit till drygt personer. I ett slag steg antalet sedan till drygt en miljon och fastnade på den nivån i femton år. Endast förskjutningar mellan underkategorierna utgjorde mera påtagliga förändringar. Göran Perssons regering kunde inte göra vidare mycket för att få denna miljon personer i utanförskap att återgå till arbete. Detta bäddade för ett regimskifte som innehåller ödesdigra förpliktelser på jobbpolitikens område. Statsministern själv har ställt sig bakom TCO:s analys att nya jobb skulle behövas. Det är ett rimligt krav om målet är att återgå till läget före jobbkollapsen på 1990-talet. Svenskt Näringsliv och dess chefekonom Stefan Fölster har för sin del landat på att det behövs nya jobb. Frågan är dock hur snabbt detta skall kunna inträffa. Den frågan blir emellertid ointressant eftersom det rimligtvis är läget 2009 eller senast valåret 2010 som väljarna har som utgångspunkt för beslut om förnyat förtroende. Då finns tre bedömn i n g s a l t e r n a t i v. Effekten av politiken. Den totala effekten. Den acceptabla effekten när jobbpolitiken kritiseras av opposition e n. Effekten av regeringens alla aviserade förslag blir enligt en prognos den följande: nästa år nya jobb, 2008 blir det och 2009 blir det nya jobb. Det förefaller som om den största effekten skulle komma från sänkningen av löneskatterna (arbetsgivaravgifterna) som är planerad till halvårsskiftet Initialt ger denna åtgärd just ingen effekt men 2009 är det rimligen denna åtgärd som svarar för det mesta av ökningen med nya jobb. Samtidigt är det lättast att prognostisera en stor ökning detta år eftersom konjunkturen inte tillför några jobb Ser vi på vad som skulle ha blivit resultatet utan regeringens politik finns den prognosen i Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport som publicerades tre dagar efter valet. För 2007 blir det nya jobb, 2008 blir det och 2009 inga nya alls. Lägger vi till antalet i förra stycket får vi finansdepartementets egen prognos Utan ny politik blir det alltså nya jobb på tre år och med regeringens åtgärder ökar detta till eller med personer. (Detaljer finns på min blogg: danne-nordling.blogspot.com.) Att isolera regeringens politik på detta sätt kommer sannolikt att bli omöjligt i valrörelsen Det är alltså utfallet av de två prognoserna i kombination som kommer att utgöra facit för regeringens program för nya jobb och kanske även mot utanförskapet. Vi kan ha en situation där det går dåligt och resultatet blir mindre än nya jobb. Är det i så fall möjligt att försvara sig mot oppositionens attacker? Det kan också gå bra och resultatet blir då 14

15 kanske en bit över nya jobb. Räcker det för att vinna valet? Vem hittar först till de nya jobben? Ännu har vi inte några prognoser för utanförskapet. Om ingenting annat görs kommer antalet nya jobb kanske inte att reducera utanförskapet riktigt lika mycket eftersom det finns andra grupper (studerande, hemarbetande etcetera) som också kan ta de nya jobben. Men KI:s prognos fram till 2008 följer rätt väl sysselsättningsutvecklingen, så vi kanske kan sätta nya jobb = minskat utanförskap; en minskning med en åttondel. S k a t t e t rycket förutses sjunka med 4 procentenheter till Det är till följd av en kombination av konjunktur och avsiktliga skattesänkningar. De senare är dock till stor del tekniska och inte ideologiska. Syftet är att öka sysselsättningen genom selektiva manipulationer av människornas beteenden. En del av skattesänkningarna reduceras dessutom i realiteten av att de byts ut mot inkomstförstärkningar som formellt inte är skatter (akasseavgifter och senare trafikförsäkringshöjningar). Principiellt skulle man kunna se jobbavdraget som kopplat till finansieringen av a-kassan. Denna reform har två kompon e n t e r. A-kassans förmåner försämras. I gengäld får löntagarna en reducerad (implicit) finansieringsbelastning genom en skattesänkning. Denna är dock större än förmånsminskningen vilket delvis tas tillbaka genom en höjning av egenavgifterna till a-kassan (och genom att de eventuellt blir obligatoriska). Det är alltså inte en skattesänkning som skall ge mera frihet till medborgarna. Finansministerns värderingar skiljer sig inte så mycket från en socialdemokrat enligt egen utsago. Osäkra åtgärder för nya jobb är viktigare än ökad frihet. Det skulle inte vara omöjligt för den nya regeringen att sänka skatterna snabbt och enkelt genom att gå över till avgifter. Men inte ens detta försöker man med när a-kassans subventionering skall sänkas från 90 till 60 procent. Den avgiftskonstruktion som genomförs har inte tillräckligt stora skillnader mellan olika branscher (här borde en successiv plan åtminstone ha ingått i beslutet). Det leder till den absurda konsekvensen att akademikerna betalar mera i egenavgifter än hela försäkringsutfallet på området. Utan obligatorisk a-kassa kommer privata kassor att startas med lägre avgifter. Fjättrad av egna löften Liknande hade kunnat genomföras för sjukpenningförsäkringen. Experiment hade också kunnat göras med sjukvårdförsäkringsinstitutionen. Här hade dock Alliansen utlovat solidarisk försäkring dvs skattefinansiering. Men någon uppluckring hade man väl kunnat avisera? Sänkta löneskatter för nystartjobb och delar av tjänstesektorn får ses som rent tekniska anpassningar. Däremot är sänkningarna av skatterna för hushållstjänster en frihetsreform eftersom det tvång som skatterna utövar vid arbetsspecialisering nu kommer att reduceras avsevärt. En skattereduktion som motsvarar 50-procent av lönekostnaden är dock inte riktigt tillräcklig för att kompensera för uppdragsgivarens skatt. Ovanför första bry t- punkten är skatten 64 procent av den egna arbetskostnaden som ju skulle ha blivit lönekostnaden för utföraren i ett avgiftsdrivet samhälle. Under bry t p u n k t e n är det dock många som får full kompensation men färre som anlitar hushållss e rv i c e. Orättvisans ideolog Någon ambition att sänka de höga marginalskatterna tycks inte finnas. Anders Borg har till och med deklarerat att ett borttagande av värnskatten (de 5 procenten extra marginalskatt) inte kan komma på fråga om inte någon annan belastning på höginkomsttagarna tillkommer som betalar detta. Orättvisan skall bestå. Regeringens utgiftspolitik är slutligen inte heller något som förtjänar applåder. Totalt sett är den inte en politik som ökar friheten. Om moderaterna dessutom skall driva på för 25 miljarder kronor i ökade utgifter jämfört med den gamla regeringen blir det en olycka för friheten. När regeringen inte ens kan avisera inrättandet av en effektiviseringsinstitution kan man undra om den inte egentligen gillar den offentliga sektorn. Danne Nordling är redaktör för webbsajten skattepolitik.info C a p t u s Frihetliga idéer i svenskt form a t A r t i k l a r, länkar och information sammanställt på ett effektivt och lättöverskådligt sätt. 15

16 P o rt r ä t t J S Mill en pro b l e m a t i s k f r i h e t s v ä n AV CA R L JO H A N LJ U N G B E R G John Stuart Mill tillhör utan tvekan den grupp filosofer som betytt mest för de liberala tanke g å n ga rna under 1800-talet. Samtidigt gav han uttryck för åsikter som vi med degens kunskaper ser som mindre lyck a d e. Flera av dem som drev svensk debatt på och 1970-talet ansåg den engelske tänkaren John Stuart Mill ha stark lyskraft. Den tidens Luf:are lär ha spelat fotboll med han bistra ansikte på tröjorna. Mills idé om folkstyre och mänskliga rättigheter svarade mot då tongivande värderingar, speglade inte minst i 1970-talets grundlag vari äldre drag av maktbalans och fördröjd representativitet upphävts med enkammarriksdagen. Drivande för Mill-vurmen var inte minst DN:s mäktige chef Herbert Tingsten, en till liberalismen nödtorf t i g t konverterad socialdemokrat och ganska arg rabulist. Begränsa majoritetens makt J S Mill såg den politiska maktens nära samband med rationella idépionjärers syn på frihet, samt deras behärskade samverkan med en folklig opinion och en parlamentarisk folkvilja som avgörande. Han var ingen romantisk demokrat, insåg och utvecklade bland annat i sin skrift om konstitutionstanken att även en tillfällig folkvilja måste begränsas och förnuftigt länkas. I Mills värld fanns utrymme för en demokratisk elit och för en meritokrati: De okunniga bör inte ges samma inflytande som de bildade klasserna. Därf ö r f ö ro rdas graderad rösträtt och re p re s e n t a- tiv styrelse som metod att destillera fram en ädlare och mer upplyst folkvilja r e f e- rerar Daniel Tarschys Mills åsikt (tidningen Utsikt, dec 1976). Jämte inslag av sådan, delvis jakobinsk, elitism hade Mill drag som mer för honom i närhet av den radikala, doktrinära vänstern. Dit hör hans syn på makt, hans sätt att beskriva staten liksom att ursäkta de styrdas känslor av hat och avsky mot överheten: Överallt, där det finns en härskande klass, bestämmes moralen i ett land till stor del av klassens intressen och dess känsla av överlägsenhet. Det moraliska förhållandet mellan spartaner och helo t e r, mellan plantageägare och negre r, mellan furstar och undersåtar, mellan adel och ofrälse, mellan man och kvinna har i de flesta fall varit en skapelse av klassint ressen och klasskänslor heter det till exempel i nästan marxistiska vändningar i skriften Om friheten. Att äga styrka eller makt nog att fastslå moral och lagar syns alltså avgörande, inte t ex strävan att stå i samklang med någon naturlig rätt. Mot religionen hyste Mill misstro, han såg hos dess utövare övervägande intoleranta pers o n e r. På senare tid har forskning byggd på hans brevskörd visat att han närmast konspirerade för att söka rasera kyrkans och teologins intellektuella och sociala position. Märklig frihetssyn Som en tänkare vilken med rätt ansåg personens skydd mot staten och majoritetsmakten som det nutida samhällets centraltema måste man fråga hur hans syn på friheten då var beskaffad. Mill såg att ingen tydlig eller dominerande syn på statsmaktens befogenheter fanns i England, ett faktum som han sökte utnyttja för att sprida och vinna stöd för sina i d é e r. Bestod hans frihetslära mer av ett antal a priori-satser, eller fanns det seriöst rum för en historisk utprovning och fortlöpande korrigering av dess basala principer och regelverk? Självförsvar Mill har sagts gå långt i att söka skydda individens frihet. Han hävdar att andras rätt att inkräkta på den bara kan utföras i s j ä l v f ö r s v a r. Staten får bara vädja, resonera, beveka och söka övertala. Individens eget bästa räcker inte för att staten skall få ingripa. Med sin hustru Harriet Ta y l o r skriver han: nästan alla de sociala re f o r- m i v r a rnas projekt i dessa dagar innebär frihetens död. Som ett nyttigt ord till exempel till dagens USA skriver Mill. Såvitt jag vet har inget samhälle rätt att tvinga ett annat att vara civiliserat. Mill har mött gillande för sin kända tes att ingen minoritet får förtryckas, då den i en framtid kan bli en majoritet. Han skriver också: Den enda frihet, som förtjänar namnet, är friheten att på vårt eget sätt fullfölja vårt eget bästa, så länge vi inte söker beröva andra deras välfärd eller hindra dem i deras strävan att ernå den. O m utbildningen säger han, besläktat med utsagan om makt ovan: En allmän statlig utbildning är enbart ett påfund för att kunna forma människor till att bli exakt lika varandra, och den form vari de stöps är den som behagar överheten vare sig denna utgörs av en monark, ett prästerskap, en aristokrati eller en majoritet av m e d b o rg a rn a. Men Mill var på det hela taget snarast uppväxt med idéer om fördefinierad samhällsnytta (à la J. Bentham och A. Comte) än om frihetens omistliga värde. Han skriver redan i förordet till Om friheten: Det är kanske på sin plats att nämna, att jag avstår från varje stöd för min tankegång, som kan härledas ur idén om en abstrakt rätt såsom något åtskilt från nyttan. Med nyt- 16

17 tan som högsta instans menar han visserligen de bestående intressena hos människan såsom en varelse stadd i utveckl i n g. Att åsikten leder till tankemässig svajighet och praktisk opportunism är likväl ofrånkomligt. Fast Mill ingalunda var anarkist, fast han på visst sätt erkände att friheten behöver upptäckas och växa i historiska omständigheter och fast han var hemmastadd i en klassisk moral- och frihetstradition, drogs han lätt till sin tids militanta e m a n c i p a t i o n s i d é e r. Men att vi idag vet sådant som Mill inte visste, är ju på sitt vis en tribut åt den frihet som sedan dess rått. I sitt argument för tolerans erkänner Mill riktigt vår okunnighets betydelse och därmed implicit vikten av bred prövning av det nya. Att Mill inte drog en särskilt användbar gräns för den privata sfären må förlåtas honom. Men eftersom Mill ofta stod inför regler och lagar som han rätt och slätt ansåg fört ryckande, skymdes hans blick beklagligt för värdet och kraften hos den kontinuitet och rättssäkerhet som de i sin ofullkomlighet dock bar på. Här står whig-liberalen Burke på 1780-talet paradoxalt nog mer på den moderna nivån gentemot den kvardröjande rationalisten Mill. Denne gick likaså till överdrift då han fördömde det tvång som samhället utövar för att få individer att följa lag och vedertagen sed. Även när Mill myntar termen homo oeconomicus står han i rationalismens, inte i en evolutionär tradition. Vi får inte glömma att J S Mill vältaligt anförde en kritik av statlig inblandning. Men inte heller att han var ett barn av sin tid och fängslades bl a av stater som på förment rationella, sakliga grunder långtgående ingrep mot medborgarna. Hans välvilja i detta avseende riktades t o m mot den tidens Preussen. För oss på 2000-talet är frågan om det räcker med Mills och andras upplysta tro på skolade individers personliga förnuft, och om inte framtiden måste ta fler icke-tvingande krafter inklusive fantasin i anspråk för att möta en ny tids behov. R B McCallum skriver i förordet till sin engelska Mill-utgåva: Mill erkänner visserligen vanans stora makt och, med vissa b e g r ä n s n i n g a r, dess användbarhet, men han är beredd att kritisera alla de regler som bygger på den och som inte försvaras med hänvisning till förnuftet. Här hörs den vidsynta anglosaxiska empirismens röst, i en tänkvärt kritisk syn på frihetsmannen J S Mill. Carl Johan Ljungberg är Filosofie Doktor i Statsvetenskap och fri skribent. Så här gör du för att sponsra Frihetsfronten Frihetsfronten tar inte emot skattefinansierade bidrag utan litar till människors frivilliga insatser. Det kan man göra genom att köpa Frihetsfrontens sponsorpaket. I detta ingår en prenumeration på tidskriften Nyliberalen, böcker för 200 kr ur vårt boklager samt ett vackert diplom. Dessutom får man tio procents rabatt på Frihetsfrontens seminarier och utbildningar under det närmaste året. Sponsorpaketet kostar 500 kr per år för enskilda personer medan juridiska personer betalar 1000 kr per år. För den som redan är prenumerant på Nyliberalen förlängs prenumerationen med fyra nummer. För att sponsra oss gör du så här: Sätt in 500 (1000) kr på postgiro (Nyliberalt Forum). Skriv Sponsorpaket på talongen. Glöm inte att ange namn och adress samt e-postadress, så att vi kan kontakta dig. Behöver du en faktura på beloppet skriver du ett mail till Tack på förhand för ett bidrag som betyder mycket för oss! 17

18 P o rt r ä t t N o b e l p r i s t a g a ren Edmund P h e l p s AV MAT T I A S LU N D B Ä C K En pre s e n t ation av 2006 års Nobelpri s t a ga re i eko n o m i. Ska man lita på kartan eller verkligheten? Frågan är kanske inte enbart retorisk. Det kanske inte alltid är optimalt att välja verkligheten framför kartan, åtminstone inte om man är ekonom. Trots allt, i den verkliga världen missbedömer man ofta avstånd. Och hur gör man om dimman är tät och sikten dålig? Världens ände är ofta närmare än vi tror. Edmund Phelps litade inte på verkligheten. För de flesta andra ekonomer var det under 60-talet uppenbart att det fanns ett stabilt samband mellan inflation och arbetslöshet, den så kallade P h i l l i p s k u rvan. Det gick att minska arbetslösheten genom att trycka mer p e n g a r. Nästan ingen ifrågasatte att detta samband existerade. Phelps hade dock en annan syn på saken. Han menade att tidigare års inflation påverkar människors förväntningar om den framtida försämringen av penningvärdet. P h i l l i p s k u rvan borde därför justeras så att hänsyn tas till allmänhetens inflat i o n s f ö rv ä n t n i n g a r. Paradigmintegration Phelps kritik av Phillipssambandet är dock inte något fullständigt avståndstagande från Keynes och de teorier som han repres e n t e r a r. Snarare kan man tolka kritiken som början av ett projekt som syftade till att integrera delar av det Keynesianska paradigmet i den neoklassiska teorin. Kritiken mot Keynes, och hans efterf ö l j a- re, är delvis metodologisk. Phelps tog första steget mot en metodologiskt sammanhållen teoribildning, för såväl mikroekonomi som makroekonomi. Hans teori om adaptiva förv ä n t- ningar är en föregångare till mer metodologiskt konsekventa modeller som tar sin utgångspunkt i rationella förv ä n t n i n g a r, snarare än adaptiva. Phelps är en föregångare inom den teoribildning som kallas neokeynesianism. Detta paradigm skiljer sig från den traditionella keynesianismen genom att utgångspunkten för analysen är enskilda, nyttomaximerande, individer. Priser antas vara trögrörliga till följd av institutionella b e g r ä n s n i n g a r, exempelvis långa kontraktstider och bruket av nominella priser i kontrakt. Entydiga målfunktioner Detta förhållande ger, åtminstone i teorin, visst utrymme för staten att bedriva så kallad stabiliseringspolitik. I praktiken har det dock visat sig svårt att påverka konjunkturen. Förutsättningen är nämligen att politiska beslutsfattare styrs av entydiga målfunktioner, exempelvis samhällsnyttan. Det senare har ifrågasatts av ekonomer inom den så kallade public choice-skolan. Stabiliseringen har i stället alltmer överlåtits till oberoende centralb a n k e r. Phelps andra stora insats rör kapitalbildning. Tesen att realräntan långsiktigt bör sammanfalla med tillväxttakten i ekonomin tillskrivs ofta Phelps, men har betydligt äldre rötter. Den svenske nationalekonomen Knut Wicksell formulerade exempelvis begreppet den naturliga räntan, en situation där tidpreferenser och kapitalavkastning befinner sig i jämvikt. Sambandet, och eventuella avvikelser mellan, tidpreferenser och kapitalavkastning var också ett centralt inslag i den österrikiska kapitalteori som konkurrerade med den på 1930-talet nyetablerade keynesianismen. Möjligen kan Phelps bidrag sägas vara att han knöt samman utilitarism och tillväxtteori inom ramen för det neoklassiska parad i g m e t. Phelps största insatser är förstås på det makroekonomiska planet. Dock bör man nämna effektivitetslönehypotesen och teorier om diskriminering på arbetsplatsen som viktiga bidrag inom mikroekonomin. Medan flera av Phelps makroekonomiska teorier nötts av tidens tand, har hans mikroekonomiska bidrag sällan ifrågasatts. Samtidigt finns tänkare som Shapiro och Stiglitz, som nog i större utsträckning än Phelps förknippas med effektivitetslönehypotesen. Och när det gäller ekonomisk analys av diskriminering går det inte att förbigå Gary S B e c k e r. Ständigt upptäcks nya samband mellan ekonomiska variabler Personligen tror jag att Phelps viktigaste insats mer är på det principiella planet. Att sambandet mellan inflation och arbetslöshet inte visade sig hålla har stor betydelse för dagens ekonomiska forskning. Insikten om att nya relationer mellan ekonomiska variabler ständigt kommer att påträffas och att nya teorier kommer att formuleras som förklaringar till dessa samband är viktig. En kritisk hållning till hypoteser som, utan en stabil teoretisk bas, baseras på samband mellan olika variabler är befogad. Makroekonomi är inte, och kan aldrig bli, mikroekonomi. Samspel mellan miljoner och åter miljoner individer kan inte fångas i enkla ekvationer. Den kritik om bristande realism som ofta riktas mot mikroekonomiska teorier gäller förstås 18

19 även för makroekonomi. Kritiken är bara än mer relevant. Alkohol och matematiska modeller har nämligen en gemensam effekt. Lusten ökar, samtidigt som förmågan minskar. Lockelsen att försöka beskriva komplicerade samhällsfenomen i ekvationsform har drivit forskarna till att göra allt mer vågade antaganden om verklighetens beskaffenhet. Om nationalekonomernas vanligaste misstag är att lita på verkligheten i stället för kartan, så är det näst mest vanliga att anta att verkligheten, eller valda delar av densamma, alls inte e x i s t e r a r. Avskräckande exempel på misslyckade genvägar D ä rför är det lockande att låta svårigheter att beskriva världen matematiskt bli en ursäkt för att ta metodologiska genvägar. Ett avskräckande exempel är keynesianismen och Phillipskurvan. Metodologiskt var den keynesianska revolutionen en tillbakagång. Keynes teorier vidgade utry m- met för att vantolka empiriska data. Ekonomerna började studera verkligheten utan att ha någon karta och gick ofelbart vilse. Man lämnade det neoklassiska paradigmet till förmån för en analys som inte i alla sina delar bottnar i substantiell r a t i o n a l i t e t. Edmund Phelps är tvivelsutan en stor nationalekonom. Men man kan fråga sig om det inte finns bättre val av pristagare på vart och ett av de områden som nobelkommittén hänvisar till. Det borde inte räcka med att vara stor för att få nobelpriset, man bör också vara unik. Frågan om hur unik Phelps egentligen är kan ställas. I värsta fall är valet av nobelpriskandidat ett tecken på att fantasin i kommittén tryt e r. Kanske är de bästa kandidaterna på det makroekonomiska området redan förbrukade? Men varför inte i så fall dela ut priset postumt? Mycket talar för att de största makroekonomerna redan har levt och verkat, långt innan teorier om marginalnytta och kvasilinjära preferenser ens var påtänkta. Jean Baptiste Say fastställde, långt innan Thomas Sargent, att utbudet skapar sin egen efterfrågan. Adam Smith formulerade sin teori om den osynliga handen, 200 år innan Ronald Coase kom fram till att institutionerna har växt fram för att minska transaktionskostnader och främja allmännyttan. Och Frédéric Bastiat skrev om Det man ser och det man inte ser hundra år innan Milton Friedman gav ut sin Kapitalism och frih e t. Kanske vore det ett bra sätt att påminna om de insikter som verkar ha gått förlorade under årens lopp. Man behöver inte vara ärkekonservativ för att fråga sig om den makroekonomiska forskningen i alla avseenden och alltid går framåt. Mattias Lundbäck är ekonomie doktor inom hälsoekonomi. Han arbetar som handläggare på Moderata Riksdagskansliet med socialpolitiska frågor och har varit vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet Du läser väl M o d e r s k e p p e t Texter ur ett frihetligt perspektiv Moderskeppet är en ny blogg där du kan läsa inlägg från ett antal personer som är aktiva i Frihetsfronten. Åsikterna som uttrycks är inte nödvändigtvis Frihetsfrontens officiella policy. Varje skribent ansvarar istället för sina inlägg. Adressen är: 19

20 D e b a t t Civil Olydnad AV JO H A N HE D I N Är civil olydnad något som bara vänstern sysslar med eller finns det en liberal g rund för att bryta mot lagen? Och om så är fa l l e t, vilka principer bör vägleda ens agerande? Har man rätt att göra precis vad man vill? Man måste följa lagen! Så lät moralpaniken under några veckor efter valet när det kom fram att ett par tre nya ministrar ertappades med att ha betalt tjänster svart och med att ha struntat i att betala TV-licensen. Det här är medial moralism och äktsvenskt hyckleri i sin renaste form. Kanske skulle man skratta om det inte vore så sorgligt och så destruktivt för inte bara de inblandande utan för hela samhällsklimatet. Har man inte någonsin satt sin fot i verkligheten? Vi lever i ett samhälle där numera en klar majoritet av vi svenskar är småfuskare. Man kör för fort, köper svartjobb, fildelar musik och filmer, plankar, parkerar fel, demonstrerar utan tillstånd och så vidare. I detta samhälle heter den mediala kulturpolitiska sanningen att man måste följa lagen. Vansinne eller hyckleri? Bara att välja. Det är idag i det närmaste omöjligt att röra sig i samhället utan att bryta emot l a g a r. Alla gör det. Men inte alla gör det som en form av samhällsprotest eller politisk aktion. Tagen med byxorna nere Min egen erfarenhet av civil olydnad, eller småfuskande om man så vill, innehåller en kort period från min ungdom som TVlicensskolkare. De kanske känns lite småfånigt idag, när jag är äldre, men samtidigt har jag nästan aldrig känt mig så förnedrad och blåst som när jag blev påkommen av licenskontrollanten. Efter att jag flyttat hemifrån bodde jag många år helt utan TV. Det fanns ändå bara två ganska dåliga kanaler och jag hade ändå nog med kultur genom musik, tidningar och böcker. Fast sanningen är nog att jag som studerande helt enkelt inte hade råd med en TV. När det till slut blev lite pengar över var det dags. Men skulle jag anmäla innehav eller ej? Jag ville inte vara en fuskare, men å andra sidan innebär TVanmälan att jag aktivt tog del i ett system jag föraktar i grunden och ville bekämpa. Ti l l slut vägde detta över och jag valde att hellre gå emot systemet än anpassa mig. Man var ju ändå ung liberal idealist. Plötsligt en dag stod det en licenskontrollant och ringde på dörren. Tr o l i g e n hade han fått information om min nya TV via affärskedjan jag handlat hos, men sanning om detta får jag antagligen aldrig veta. Sedan hände allt mycket fort. Den kontrollerande mannen agerade raskt och med en blandning av maffiametoder och slem försäljartaktik. Han sade snabbt: Du har inte anmält TV- i n n e h a v, men om du gör det nu slipper du straffavgifter för tiden fram till nu samtidigt som pappret och en penna för underskrift sköts fram under näsan på mig. Jag hann knappt tänka innan jag stammat fram ett OK och skrivit på. Det hela var över på ett par sekunder och så var jag officiell innehavare av licenspliktig TVapparat. Obehaglig blåsning Vad hände egentligen? Det gick så fort och jag hann aldrig tänka efter. Men hade jag gjort annorlunda om jag tänkt efter? Jag hade väl tidigare resonerat att jag nog kunde tänka mig att inte aktivt anmäla innehav av TV:n men jag ville ändå inte ljuga för att slippa avgiften. Där gick gränsen. Det kändes tveksamt att svika ett ideal (tala sanning) för att klamra sig fast vid en önskan att slippa ingå i ett system jag ville bekämpa. Men ju mer jag tänkte tillbaks på händelsen, ju mer kränkt, arg och nästan lite smutsig kände jag mig av den hotfulla TV-licensmannens påringning och snabba lurande av mig in i att skriva på. Det var en pirrande obehagskänsla och jag kände mig blåst. Ser man denna händelse i ljuset av den senaste offentliga debatten av TVlicensskolk så har jag ändå svårt att känna egen skuld. OK, det hela var lite fånigt. Precis så som ung idealism brukar vara. Men vem är det egentligen som är den onde i det hela? Jag; som hade inhandlat en elektronikpryl, eller kontrollmannen; som trängde sig på i mitt hem och uppträdde hotfullt? Det är en konstig samhällsmoral vi lever med som står på den maffia-kopierande killens sida i den här frågan. Helt klart är att detta var den lilles ensamma kamp mot systemet. Men var det civil olydnad? Tveksamt. Dags att reda ut begreppen. Grundläggande liberala värderingar För en nyliberal är civil olydnad inget nytt. Med en konsekvent liberal grundsyn är det inget konstigt i att ens moral och liberala värderingar ibland går före det som råkar stå i lagen. Lagen är ju inte given av gud, naturen eller något annat högre väsen utan är skriven av människor. Självklart kan då lagen ibland bli dum, felaktig eller till och med omoralisk. En liberal grundsyn innebär dock inte att man har odelad rätt att tolka lagen efter eget godtycke. En liberal har även stor respekt för demokratin och de processer som leder till att lagar blir stiftade. Vi kan inte sitta och gnälla surt bara för att alla lagar inte blir exakt som vi ville ha dem. En liberal respekt för människors rättigheter måste också innehålla en respekt för de (ofta imperfekta) mekanismer vi har för att fatta beslut inom en demokrati. Man kan inte vara för en opartisk fotbollsdomare och sedan inte respektera de domslut som går emot en. Det vore inte liberalism utan bortskämd egocentrism. Hur kryssar man då fram i dessa vatten? Varken blind lydnad till lagen eller j a g - g ö r-som-jag-vill funkar tydligen som r i k t l i n j e r. Hur göra? Under vilka omständigheter kan man på ett bra sätt motivera civil olydnad eller att man bryter mot lagen? Ett sätt som man hör ofta som bortf ö r k l a r i n g a r, åtminstone efter olydnaden är begången, är att sturskt hänvisa till sin egen rätt gentemot en orättfärdig regel. Man reducerar frågan till att som en moralisk fråga om rätt eller fel i just den aktuella situationen. Om en själv gentemot lagen, likt jag själv och TV- l i c e n s e n ovan. Ur ett snävt teoretiskt liberalt synsätt har man naturligtvis rätt. Åtminstone så länge ens olydnad inte involverar våld eller tvång. Men som inlägg i en samhälls- 20

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

STOCKHOLMS CASTINGFÖRBUND CASTING REGION ÖST I SAMARBETE MED SVENSKA CASTINGFÖRBUNDET INBJUDER TILL. 56:e INTERNATIONELLA STOCKHOLMSSPELEN

STOCKHOLMS CASTINGFÖRBUND CASTING REGION ÖST I SAMARBETE MED SVENSKA CASTINGFÖRBUNDET INBJUDER TILL. 56:e INTERNATIONELLA STOCKHOLMSSPELEN STOCKHOLMS CASTINGFÖRBUND CASTING REGION ÖST I SAMARBETE MED SVENSKA CASTINGFÖRBUNDET INBJUDER TILL 56:e INTERNATIONELLA STOCKHOLMSSPELEN I CASTING 2016 www.casting.se - officiell webbplats för Svenska

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Anton Holmstedt Politisk teori II Inledning & Syfte Syftet med denna uppgift är att ta fram en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp av de teorier

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

IKSU-kort Ordinarie avtal

IKSU-kort Ordinarie avtal IKSU-kort Ordinarie avtal Läs våra villkor för medlemskap och IKSU-kort Medlemsavgiften i föreningen IKSU tillkommer; 50:-/ kalenderår En engångsavgift på 50:- för det fysiska magnetkortet tillkommer BETALNINGSFORM

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Tack så mycket för den här inbjudan!

Tack så mycket för den här inbjudan! FINANSROTELN SID 1 (17) 2011-02-08 pm DET TALADE ORDET GÄLLER 110219 ANFÖRANDE MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET STORSTOCKHOLM Tack så mycket för den här inbjudan! Det är fantastiskt att se så många mufare här.

Läs mer

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication Medicin till u-länder Lidgard, Hans Henrik Unpublished: 2005-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (2005). Medicin till u-länder. Artikel presenterad vid Anförande

Läs mer

Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan

Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan Valdebatt i Paris Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan Henrik von Sydow moderat riksdagsledamot och ordförande

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

NVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige.

NVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige. Program NVF Fordon och Transporter, 23-25 augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige. Tredje arbetsmötet 2010 i NVF Fordon och Transporter genomförs på Elmia i Jönköping, Sverige. Ankomst

Läs mer

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden The Swedish Swimming Federation have the honour and pleasure of inviting the best swimmers of your federation to participate

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE

Läs mer

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år? FRÅGOR OCH SVAR Stockholm 16-01-25 Här finns samlat ett urval frågor och svar som inkommit till Konstakademien inför och under utlysningen av stöd och stipendier till konststudenter och unga konstnärer

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

Citation Needed: får man skriva vad som helst? Mathias Klang

Citation Needed: får man skriva vad som helst? Mathias Klang Citation Needed: får man skriva vad som helst? Mathias Klang klang@ituniv.se Förbehåll Disclaimer Friskrivning A disclaimer to specify or delimit the scope of rights and obligations that may be exercised

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Väljarkontraktet. 2014-06-29 Karin Nelsson

Väljarkontraktet. 2014-06-29 Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Barnsexturism - om svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder. Helena Karlén, Generalsekreterare, ECPAT Sverige 22 februari 2011

Barnsexturism - om svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder. Helena Karlén, Generalsekreterare, ECPAT Sverige 22 februari 2011 Barnsexturism - om svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder Helena Karlén, Generalsekreterare, ECPAT Sverige 22 februari 2011 It s wrong in our culture, but not for Africans. African girls

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Vår anläggning Our venue

Vår anläggning Our venue Vår anläggning Our venue WELCOME

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Person 33. Basic Information. Studies. Enskilda enkäter för Utbytesrapport/Exchange Report

Person 33. Basic Information. Studies. Enskilda enkäter för Utbytesrapport/Exchange Report Person 33 Basic Information 1. Name Jessica Almgren 2. E-mail address: jessicaalmgren@hotmail.com 3. Exchange university York University 4. City Toronto 5. Country Canada 6. First semester of your exchange

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

En dröm för vår skola blir sann! Elevresa till Kina 3/4-17/4 2015

En dröm för vår skola blir sann! Elevresa till Kina 3/4-17/4 2015 En dröm för vår skola blir sann Elevresa till Kina 3/4-17/4 2015 Kära elever och föräldrar, I dagsläget studerar 89 elever, åk 6-9, kinesiska som språkval. Våra nior med språkval kinesiska går snart ut

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

WVI Bakgrund & Rekrytering

WVI Bakgrund & Rekrytering Collaborating with: Öppenhet är en av våra kärnvärderingar. Creative Commons BY-SA WVI Bakgrund & Rekrytering VÄRLDEN BEHÖVER FLER VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER VARFÖR FINNS WVI? Vi får alldeles för sällan

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery Innehållsförteckning

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2014-12-18 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-3484 Porkkalankatu 1 00180 Helsinki FINLAND Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer