Milton Friedman. Nr kr. För kapitalism och individuell frihet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Milton Friedman. Nr 1 2007 49 kr. För kapitalism och individuell frihet"


1 Nr kr För kapitalism och individuell frihet Milton Friedman Ska man betala TV-licens? Tredje Riket i kulturpolitiken Tillbaka till EFTA Jan Guillou slår till igen Jämställdhetspolitiken slår slint Arv eller miljö

2 International Society for Individual Liberty s 26TH WORLD FREEDOM SUMMIT In 2007, Join ISIL In Historic Virginia where 400 Years Ago In 1607 America Began In 2007, the International Society for Individual Liberty's 26th Wo r l d Freedom Summit will return to the roots of American freedom to the very place where the seeds of liberty planted in 1607 took root and grew into the United States of America. Jamestown, where English liberties won on the field at Runnymede were planted permanently in America, where the first representative government based upon Britain's Parliamentary system first met in 1619, where the English Common Law was planted and took root, where widespread private property ownership for the common man replaced a failing socialist system of production. The conference is being held at the luxurious Williamsburg Lodge in the heart of Williamsburg, Virginia. The all-inclusive conference fee includes: Conference registration (all speeches, panels, etc.) 4 nights 1st Class accommodations at the luxurious Williamsburg Lodge All meals (except for the afternoon of the Colonial Williamsburg tour when you are on your own) An opening reception featuring a welcoming committee comprised of local Indians and a fascinating history of the region as told by "John Rolfe" (aka Dick Cheatham) of Pokahontas fame. A gala closing banquet on the final evening. Entrance fees for a tour of Colonial W i l l i a m s b u r g. The conference will commence on Saturday, August 11th with registration in the afternoon and the reception in the evening (7:00 PM). Checkout will be on the morning of Wednesday the 15th. The post-conference tour will depart from the conference hotel at this time. As might be imagined, accommodations during the height of the 400th Anniversary celebrations are going to be difficult to find at any price. We have a temporary block on rooms for 200 people, but it may be impossible to find additional rooms if you leave it to the last minute. Hotels in the area are filling up fast. We highly recommend that if you would like to attend that you get a deposit in at your very earliest opportunity to hold a room. For those of you on a budget we will accept monthly payments but will need a $200 (non-refundable) minimum deposit. Shared Accommodations $995 (Full conference, including all meals) Single Room Accommodations $1,445 (Full conference, including all meals) ELBEGDORJ TSAKHIA, former Prime Minister of Mongolia. He was responsible for the outsting of the communists in his c o u n t ry and led a massive liberalization. BILL BARKER the consummate "Thomas Jefferson", is an historian and an actor. J E R RY CAMERON, a former high energy drug warrior, is Director of Training at Law. This organization, takes a hardcore, nocompromise libertarian position on ending the war on drugs. DICK CHEAT H A M, our host for this conference is President of Living History Associates, a company that features a collection of historians who perform "living history" presentations of America's founders.. JACQUES DE GUENIN (France) was a director of Peugeot-Citroën and former mayor of Saint-Loubouer in France. He is founder and current president of Le Cerc l e Frédéric Bastiat, that promotes the works of this famous 19th century classical liberal. FRANKLIN CUDJOE (Ghana) is Director of The Center for Humane Education a libertarian thinktank in Ghana. He has adopted a mission to promote economic prosperity in Ghana and the whole of Africa through the promotion of property rights, the rule of law, free markets, and free speech. No Hotel Accommodations $ (Full conference, including all meals but no hotel room) Payments may be made by check or money order (or credit card) directly to ISIL at the address below. Or you may pay by credit card at the ISIL Store The Post Conference Tour We are putting together a sensational and historically powerful 3-day (optional) postconference tour that among other things will feature: Jamestown and the actual site of Captain John Smith's fort which can now be seen (thanks to ongoing archeological digs) An Indian village The Yorktown battlefield Thomas Jefferson's Monticello in Charlottesville (a veritable shrine for libertarians) We will dine at the famous Michie Tavern There will be visits to sites made famous by Patrick Henry, including St. John's Church in Richmond where he delivered his famous "Give me liberty or give me death" speech, and more to be announced. JOHN McCLAUGHRY, is president of the Ethan Allen Institute, a Vermont free market public policy thinktank and educational organization. McClaughry served in both the Vermont House (1968 and 1970) and Senate (1988 and 1990) and was Senior Policy Advisor to Ronald Reagan in the White House Office of Policy Development. SHARON PRESLEY (USA) is the co-founder and former co-proprietor of Laissez Faire B o o k s. She is also the founder of R e s o u rces for Independent Thinking, a nonprofit educational organization providing educational resources for independent and critical think i n g. BUTLER SHAFFER (USA) is a professor at Southwestern Law School in Los Angeles where he teaches courses in Legal Reasoning and Property. GEORGE H. SMITH (USA) has served as the Director of the F o rum for Philosophical S t u d i e s in Los Angeles and as a lecturer on American history at the Cato Institute. JARRET WOLLSTEIN (USA), a Director of ISIL, was a co-founder of the original S I L in 1969 and one of the pioneers of the modern libertarian movement. He challenges the notion that taxes are necessary to provide essential public services and offers suggestions as to how they might be provided in a free society. This tour will be fun, inspiring, and will provide you with an opportunity to socialize with freedom-loving friends. Package fee to be announced later. For more inform a t i o n : I n t e rnational Society for Individual Liberty 836-B Southampton Rd. #299 Benicia, CA Phone: T h e In t e r n a t i o n a l So c i e t y f o r International Li b e r t y ISIL is a worldwide association of men and women in over 80 countries who promote free markets, personal liberty and limited government through educational outreach activities. Basic one year membership is US $35. Additional donations w e l c o m e

3 Innehåll Breviabox 620, Stockholm Redaktör Kristian Ti g e r Redaktionssekreterare & ansvarig utgivare Henrik Bejke Redaktion Karin Råde, Oscar Hjertqvist, Evelina L o rentzon, Henrik RS Olsson, Erik Lakomaa, Sebastian We i l Redaktionsråd Ingemar Nordin, John-Henri Holmberg, Henrik Alexandersson, Margit Gennser Omslagsbild: Milton Friedman Foto: University of Chicago Presslagd ISSN: Löpnummer 73 Manusstopp nr : 25 april. N Y L I B E R A L I S M E N Tidningen NY L I B E R A L E N företräder den frihetsinriktade, klassiska liberalism vars främsta historiska företrädare var tänkare och revolutionärer som John Locke, Adam Smith, R i c h a rd C o b d e n, John Bright, Thomas Jeff e r s o n, Patrick Henry, H e r b e rt Spencer och Frédéric Bastiat, och som i dag kallas nyliberalism eller på engelska libertarianism. Utgångspunkten är synen på den enskilda människan som ett egenvärde med andra ord uppfattningen att varje individ har en okränkbar rätt att leva för sin egen skull. I och med det betraktar nyliberalismen självklart också varje person eller institution som med våld eller hot om våld försöker tvinga sin vilja på någon annan människa som omoralisk eller i politiska termer kriminell. Nyliberalismen anser att alla relationer mellan människor måste bygga på frivillighet och att politikens (och därmed statens) enda acceptabla uppgift i samhället är att värna medborgarnas individuella rättigheter. Därmed är också sagt att nyliberalismen förespråkar en starkt avgränsad och konstitutionellt begränsad minimistat vars enda syfte är att upprätthålla försvar och rättsväsende för att skydda människor från övergrepp, oberoende av om dessa utförs av enskilda brottslingar eller aggressiva grannländer. Ekonomiskt präglas ett sådant samhälle av en fri och oreglerad kapitalism, socialt av frihet för alla invånare att så länge de inte inkräktar på andras lika rätt fritt välja livsmönster, samlevnadsformer och livsstil. Nyliberalismen står för öppna gränser, fri invandring, absolut åsikts-, yttrande- och tryckfrihet och tolerans. Bland nyliberalismens främsta idégivare i modern tid å t e rfinns filosofen och författarinnan Ayn Rand, den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises samt nobelpristagarna i ekonomi Friedrich A Hayek och Milton Friedman. TIDSKRIFTEN NYLIBERALEN Nyliberalen är en självständig tidskrift för liberal debatt, idébildning och analys, utgiven i samarbete med den liberala nätverksorganisationen Frihetsfronten. Frihetsfrontens syfte är att genom mötesarrangemang, seminarier, konferenser och andra interna eller utåtriktade aktiviteter sprida kunskap om och främja de värderingar som är nyliberalismens. Ytterligare information om Frihetsfrontens verksamhet får man genom att skicka till eller genom att uppsöka våra websidor på Internet. Adressen till dessa är h t t p : / / w w w. f r i h e t s f r o n t e n. s e. UPPHOVSRÄTTSLIG NOT Allt innehåll är om ej annat anges copyright Nyliberalen och respektive upphovsman. Där ingenting annat uttryckligen anges får texter ur Nyliberalen fritt återges förutsatt att de återges oavkortade, att följande textrad åtföljer återgivnigen: U r s p rungligen publicerad i Tidskriften Nyliberalen, Box 620, S t o c k h o l m, samt att ett exemplar av den publikation där å t e r t rycket förekommer tillsänds Nyliberalens redaktion. Vid publicering på www-sidor bör också adressen till tidningens hemsidor anges: h t t p : / / w w w. n y l i b e r a l e n. n u Milton Friedman till minne 6 Milton Friedman avliden En av de mest frispråkiga och pedagogiska liberalerna har lämnat oss. 11 En analys av valet Per Bylund sörjer inte att socialdemokraterna lämnat Rosenbad men beklagar att deras idéer stannat kvar. 12 Från Reichskulturkammer till Rikskulturkamaraderi S t u re Johannesson visar hur den svenska kulturpolitiken inspirerades av kulturpolitiken i Tredje Riket och hur detta arv lever kvar i vårt land än i dag. 14 Regeringens budget: Ett för litet steg mot ökad frihet Danne Nord l i n g analyserar den nya regeringens budget och konstaterar att den saknar realistiska möjligheter att ändra kursen för Sverige i tid.. 4 Ledare Kristian Ti g e r skriver om varför det både är lätt och svårt att vara liberal. 16 John Stuart Mill en problematisk frihetsvän Carl Johan Ljungberg skriver om en av de filosofer som betytt mest för de liberala tankegångarna under 1800-talet. 18 Edmund Phelps Mattias Lundbäck ger oss ett porträtt av N o b e l p r i s t a g a r e n. 20 Civil olydnad Johan Hedin frågar sig om utebliven TVlicens är rätt sätt att bekämpa staten. 23 Tillbaka till EFTA kollaps eller mångfald? M a rgit Gennser ser en återgång till EFTA som ett realistiskt alternativ till EU. P R E N U M E R AT I O N 26 Recensioner Erik Lakomaa recenserar A ff i rm a t i v e Action Around the World: An Empirical S t u d y av Thomas Sowell och Wo m e n Who Make the World Worse, and How Their Radical Feminist Assault Is Ruining Our Schools, Families, Military, and Sport s av Kate O Beirne. U l r i k F r a n k e recenserar Madame Te rro r a v Jan Guillou. M a rgit Gennser r e c e n s e r a r The Great Deception. Can the Euro p e a n Union Surv i v e? av Christopher Booker och Richard North. Tino Sanandaji r e c e n s e r a r Ett oskrivet blad av Steven P i n k e r. Malin Lindberg r e c e n s e r a r Ebbas Stil av Ebba von Sydow. 35 Ralph Harris RIP Henrik Bejke minns mannen bakom Institute for Economic Aff a i r s som nu lagt pipan i vädret. Nyliberalen utkommer med fyra nummer om året. Prenumeration kostar för privatpersoner 200 kronor för 1 år / 4 nummer 300 kronor för 2 år / 8 nummer. Juridisk person betalar 270 kr för 1 år / 4 nummer För prenumeranter i Norden tillkommer 40 kronor per år i extra porto, för prenumeranter utanför Norden tillkommer 80 kr per år i extra porto. Betala till Nyliberalt forums postgiro Glöm inte namn och adress! Vill du bidra extra till vår icke skattefinansierade verksamhet kan du även sponsra Frihetsfronten. Detta kostar 500 kr / år för privatpersoner och 1000 kr för juridiska personer och ger utöver en prenumeration på Nyliberalen även rabatt på våra seminarier samt ett presentkort på 200 kronor att använda när du köper böcker från Frihetsfronten. 3

4 L e d a re L e d a re Att vara liberal är både bekvämt och obekvämt. Bekvämt eftersom jag som liberal har en hård kärna av värderingar som jag inte ruckar på. Jag tror på frivillighet när det gäller de mellanmänskliga relationerna och att varje myndig människa har rätt att bestämma själv över sin kropp och sin egendom. I princip alla mina politiska åsikter följer av dessa grundpremisser. Enkelt och bekvämt. Det obekväma befinner sig dock på den andra sidan av samma mynt. De åsikter som så självklart följer av mina grundpremisser råkar ibland gå på tvärs med det som är politiskt korrekt eller opportunt att tycka. Exempelvis tycker jag att vapen, knark och prostitution bör legaliseras. Och detta anser jag då inte för att jag skulle ha något speciellt stort personligt intresse när det gäller något av detta (även om folk av någon anledning ofta tror det) eller för att de samhälleliga effekterna blir så mycket bättre då (även om detta naturligtvis också är fallet). Nej, jag tycker att folk ska få äga vapen, knarka och köpa och sälja sex för att det är principiellt rätt att tycka så. Förbuden på dessa områden är moraliskt f e l a k t i g a. När jag argumenterar för min liberala hållning så kommer jag ofta på mig själv med att använda mig av nyttoargument; berättar vilket positivt utfall för samhället liberala lösningar har. Jag förvandlas till utilitarist och pekar på samhälleliga resultat istället för på moraliska principer. Detta fungerar för det mesta bra. Liberala lösningar är moraliskt riktiga samtidigt som de oftast också ger resultat som man ur ett utilitaristiskt perspektiv kan tycka är sympatiskt. Men i några fall så står sig den liberala modellen slätt när det gäller utfall och samhällsnytta. Ett exempel är de tvångssteriliseringar av kvinnor som den svenska staten genomförde under mitten av 1900-talet. Kvinnorna som inte fick möjlighet att föda barn var ofta inte speciellt begåvade. De var asociala och sinnesslöa och sådana mödrar får ofta barn som också blir asociala och sinnesslöa. Sådana personer blir de minst produktiva och onyttiga samhällsmedborgarna. Brottslingar har ofta den bakgrunden. Det är svårt att komma ifrån att dessa övergrepp utifrån en kollektivistisk och utilitaristisk synvinkel var något bra. Sannolikt har samhället tjänat en hel del på dem. Detta är social ingenjörskonst i sin prydno. Den svenska brottsligheten är idag sannolikt mycket lägre än den hade varit om steriliseringarna inte hade genomförts. Men trots att de individer som aldrig föddes sannolikt hade kommit att innebära stora kostnader för staten och samhället, var tvångssteriliseringarna av ondo. De var grova övergrepp som offrade individen för kollektivets bästa och var alltså principiellt fel. Det finns en risk att vi som liberaler i allt för hög grad lockas över på motståndarnas planhalva genom att i alltför hög utsträckning tala om vilka effekter, vilket utfall och vilken samhällsnytta politiken vi förespråkar eller fördömer har. Annars goda liberaler börjar exempelvis räkna antalet döda i Irak före och efter det amerikanska intåget. De framhåller vilka samhälleliga vinster som kommer att följa i kriget fotspår. Detta är säkerligen troligt. Jag tror och hoppas att det kommer bli bättre i Irak på grund av kriget, men principiellt är jag ändå emot det. Detta kan givetvis framstå som förv i r- rande, men så kan det bli ibland när man anser att moraliska principer är de viktigaste rättesnörena. Men sådana situationer uppstår inte så ofta. Som liberaler har vi en väldig tur. Samtidigt som våra principer är moraliskt riktiga leder de oftast till utfall som även kollektivister eftersträvar. Kapitalism leder till tillväxt och vitt spritt välstånd, liberala lagar när det gäller prostitution, vapen och narkotika leder till färre skador och mindre brottslighet, stärkt äganderätt ger bättre miljö och så vidare. Att våra motståndare inte begriper detta är synd, och det erbjuder oss en pedagogisk utmaning. Men någon gång ibland ger inte den liberala lösningen bäst utfall eller samhällsnytta. Då kan det vara bra att minnas att man är liberal för att det är moraliskt rätt. Kristian Ti g e r Besök Frihetsfrontens talarkvällar I mer än 10 år har Frihetsfronten anordnat talarkvällar i Stockholm. Högintressanta talare har tagit upp ämnen som filmc e n s u r, internationell politik, integritetskränkande avlyssning, teknikens möjlighet att skapa frihet och mycket annat. Ta l a r k v ä l l a rna äger rum kl den fjärde torsdagen varje månad på Restaurang Snurran på D rottning Kristinas väg 13 i Stockholm. Närmaste T-banestation är Tekniska Högskolan. 4

5 S k o g e n s k o n u n g I en intervju i Expressen berättar Jan Guillou att han vet mer om jakt än 99,9 procent av Sveriges jägare. Det är ett ganska anmärkningsvärt påstående. I och med att det finns omkring jägare i Sverige skulle detta innebära att Guillou faktiskt medger att det finns 700 personer (bara bland jägarna) som vet mer än Guillou. Det är svårt att tänka sig något annat område där Guillou skulle medge att han var kunskapsmässigt akterseglad till denna milda grad. Har ni exempelvis hört Guillou säga att det finns 700 personer som har större kunskaper än honom om medeltidshistoria? Om svensk politik? Om vin? Om mellanösternfrågan? Erik Lakomaa Du stolta stad Under förra årets Pride på Södermalm i Stockholm misshandlades tre personer som varit på besök i Pride-parken. Polisen gjorde bedömningen att det handlade om ett så kallat hatbrott. Ett exempel på ett hatbrott är när en snyting delas ut av en person som hatar en politiskt korrekt sexuell läggning eller etnisk grupp och den som tar emot snytingen tillhör den gruppen. Av något oklart skäl anses det värre att få en hatsmocka än en vanlig smocka, även om de är lika hårda och gör lika ont. För miljöpartiets Yvonne Ruwaida verkar det knappast finnas något värre än hatbrott. Då hon fick höra talas om misshandeln under Pride-festligheterna tyckte hon att en möjlighet skall införas att besluta om förbud för kända hatbrottslingar att besöka Södermalm i Stockholm under Pridefestivalen. Detta förbuds efterlevnad kunde få rätt intressanta effekter. För det första skulle detta innebära ytterligare straff för redan sonade brott, för det andra avspärrningar med poliskontroll runt hela Södermalm och för det tredje tillfällig deportering av kända hatbrottslingar som råkar bo i stadsdelen. Kristian Tiger Hjälteglorian ru n t h a l s e n? I flera av Jan Guillous agentromaner figurerar den palestinska hjältinnan Mouna Al- Husseini och i hans senaste bok Madame Terror heter till och med tre av hjältarna Al- Husseini. Man kan undra var denna fablaisse för det namnet kommer ifrån. Det kan förstås vara en slump att Guillous hjältar kommit att få det namnet. Det kan sålunda vara en slump att den ende någotsånär kände person med det namnet (utanför agentromanernas värld) är Haj Amin Al- Husseini, palestinsk stormufti i Jerusalem under trettio och fyrtiotalen, och mest känd för att ha samarbetat med Hitler under andra världskriget. Al-Husseini bad bland annat Hitler om hjälp med att utrota judarna i Palestina och bidrog själv till den nazityska krisgansträngningen genom att rekrytera soldater till SS. Så här beskrevs Al-Husseini vid Nürnbergrättegångsrna av Adolf Eichmanns ställföreträdare Dieter Wisliceny (som själv blev hängd som krigsförbry t a r e ) : Muftin var en av dem som initierade den systematiska utrotningen av de europeiska judarna och var samarbetsman och rådgivare till Eichmann och Himmler i utförandet av den planen. [Han] var en av Eichmanns bästa vänner och uppmanade honom ständigt att accelerera utro t- n i n g s å t g ä rd e rna. Jag hörde honom, i sällskap av Eichmann, säga att han in cognito besökt gaskamrarna i Auschwitz Det kan förstås mycket vara så att Guillous kunskaper om mellanösterns historia är så begränsade att han inte känner till denne Al- Husseini. Den som läst böckerna om Arn skulle åtminstone kunna misstänka att så är fallet. Möjligen kan Guillou förletts att tro att Haj Amin Al-Husseini verkligen var en hjälte av att Yassir Arafat så sent som 2002 kallade honom just detta: vår hjälte. Erik Lakomaa Ryska posten Jan Myrdal är rädd för att hans brev till modern Alva Myrdal riskerar att bli offentliga. I de länder han sett som förebilder, nämligen Sovjet, Kina, Albanien och Kambodja, skulle det inte vara något problem. Hemliga polisen skulle redan läst allt, och troligen förpassat hela familjen Myrdal till en massgrav. Ännu en anledning för Jan Myrdal att avsky det liberala samhället... Oscar Hjertqvist F ö rv i rring för förnedring och förändring Det är väl ingen som missat att nya Moderaterna nu arbetar hårt med att tala om det nya arbetarpartiet. Bland upptågen märks bland annat en tävling där Sveriges bäste arbetare på klassiskt Sovjetmanér skall utses (Första pris: Middag med Arbetsmarknadsministern) och i Moderaternas medlemstidning Medborgaren (Nr 6/2006) fullföljer man temat genom att lista musik, författare och filmer med arbetartema (Även om man tycks ha missat att The Italian Job kanske inte är en film som hyllar den sorts arbete som regeringen tycker skall uppmuntras och att det bara är översättaren som fått in något arbetarrelaterat i titeln Snobbar som jobbar (originalet är the Persuaders ). Därtill listas de moderata statsrådens Favoritarbetare. När bör särskilt nämnas att kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth föredrar kajbyggare och Justitieminister Beatrice Ask listar sin son. Dessutom kör man en omfattande och påkostad reklamkampanj på samma tema. Man kan undra var syftet är. Vid första anblicken ser det ut som om detta endast är ett practical joke. Jag tror dock att det finns en inte helt obegåvad tanke bakom och det är att kampanjen gör begreppet arbetarparti så löjeväckande och förnedrande att det inte längre kommer att gå att använda. Därmed skulle Socialdemokratiska Arbetarpartiet tvingas byta namn. Erik Lakomaa Taxi, var god dröj Regeringens utredare har talat sig varma för att begränsa tillgången på taximarknaden. Man vill få upp priserna för att det blivit allt svårare att ärligt försörja sig i branschen och marknaden är överetablerad. Regeringen Reinfeldt är inte långsamma på att haka på. Man kan fråga sig v a rför man vill reglera marknaden ytterligare. Vill statsråden ha samma mediala genomslag som Gunilla Carlsson? Eller är det för att man med högre taxikostnader ska kunna legitimera kostnaden för limousiner för statsråden? Per Bylund 5

6 En stark röst för friheten har tystnat: N o b e l p r i s t a g a ren Milton Friedman har lämnat oss En av de viktigaste liberala tänkarna under 1900-talet som kunde förklara marknadens öve rl ä g s e n h e t. Milton Friedman, en av 1900-talets främsta tänkare inom det nationalekonomiska området, har avlidit. Friedman föddes 31 juli 1912 i New York, föräldrarna var judiska emigranter från det som idag är Ukraina. Han tog examen i matematik och nationalekonomi vid Rutgers University. Vid Chicagouniversitetet kom han i kontakt med den nationalekonomiska Chicagoskolan som han sedan kom att bli starkt förknippad med. Det som skilde Friedman från de flesta andra nationalekonomer var hans unika förmåga att kunna föra fram sina åsikter på ett sätt som även kunde förstås av lekmän. Detta gjorde Friedman känd och även ökänd bland ett betydligt större antal människor än hans akademiska kollegor som von Mises, Hayek, Buchanan och andra med likartade åsikter. Friedman var en orädd debattör och drog sig inte för att föra fram kontroversiella åsikter. Han gjorde sig känd som motståndare till den allmänna värnplikten, förespråkade legalisering av såväl narkotika som prostitution och under sina sista år engagerade han sig aktivt för skolcheckar för att skapa valfrihet inom utbildningsväs e n d e t. Mannen bakom det Chilenska undret För många är namnet Milton Friedman starkt förknippat med Augusto Pinochets militärjunta i Chile. På vissa håll låter det nästan som om Friedman själv var delaktig i militärkuppen I själva verket var det först flera år efter kuppen som man i Chile började intressera sig för Friedmans teorier om inflationsbekämpning. Friedman hade inget att göra med kuppen i sig och det finns inget i hans idéer som stöder diktatur och förtryck. Man kan däremot mycket väl säga att det var tack vare Friedmans lyckade ekonomiska teorier som militärregimen kunde stabilisera ekonomin och bereda vägen för ett återinförande av demokratin. Friedman fungerade också som ekonomisk rådgivare till de republikanska presidenterna Nixon och Reagan. Den reform under 1970-talet som han var mest stolt över var att han lyckades övertala Nixon att avskaffa den allmänna värnplikten skrev Friedman tillsammans med sin hustru Rose TV-serien Free to Choose som kommit att bli ett av de bästa pedagogiska redskapen för att förklara marknadsekonomins fördelar. Den har naturligtvis inte visats i svensk TV. Milton Friedman blev 94 år. 6

7 I n t e rvju med Milton F r i e d m a n IN T E RV J U A D AV ER I K LA K O M A A 1976 års Nobelpri s t a ga re i ekonomi var utan tvekan en av 1900-talets största liberala tänkare och inspirat ö re r. M å n ga är de som slagit in på en liberal bana efter att ha läst någon av hans böcker och hans inflytande inom nat i o n a l e konomin har va rit enorm t. Här återpublicerar vi den intervju med Milton Friedman som gjord e s då han besöte Stockholm i samband med Nobelprisets 100-års j u b i l e u m. Utifrån ett liberalt perspektiv, vad är din uppfattning av 2001 års n o b e l p r i s t a g a re i ekonomi? De är egentligen inte särskilt relevanta ur ett frimarknadsperspektiv, de ägnar sig åt asymmetrisk information. Den fria marknaden har utvecklat en rad institutioner för att hantera asymmetrisk information, g a r a n t i e r, övervakning. Asymmetrisk information är ett viktigt område men det ger inga särskilt implikationer på relationen mellan stat och marknad, informationen kan ju vara lika asymmetrisk för polit i k e r n a. Det har hävdats att förekomsten av asymmetrisk information är ett skäl för statsing r i p a n d e n? Hur kan statsingripanden lösa problemet? Det är inte särskilt fruktbart att säga att något är fel utan att tala om vad vi skall ha i stället. Mig veterligt har ingen av dessa herrar visat på en enda statlig institution som skulle kunna hantera problemen med asymmetrisk information bättre än m a r k n a d e n. Om du försöker sälja din bil till mig vet du mer om den bilen än jag gör. På vilket sätt skulle staten kunna spela någon hjälpande roll i detta? Du har som ekonom haft visst inflytande på politiken, åtminstone i några länder. Lite inflytande hoppas jag att jag haft, åtminstone någonstans. Vilken tror du blir nästa ekonomiska skolbildning som kommer att få politiskt inflyt a n d e? Det finns två områden som man bör hålla ett öga på. Dels är det vad som sker med Euron. Euron är en stor uppfinning, det finns ingen historisk motsvarighet någonstans. Och min allmänna uppfattning är att jag tror den kommer att skapa en rad helt nya problem. Det andra området är självfallet Internet. Jag tror att utvecklingen på Internet kommer att vara mycket gynnsamt för den fria marknaden och mycket gynnsam för liberalismen. Internet gör det svårare för staterna att ta ut skatt. Du kan göra finansiella transaktioner via Internet, någon i USA kan anställa någon i Indien och betala lönen på Bahamas, varken de indiska eller de amerikanska myndigheterna kommer att kunna ta ut någon skatt. Vad tycker du om EMU? Är det ett bra p ro j e k t? Jag tycker inte att det är något bra projekt, jag tycker det är ett misstag. Men jag kan ju ha fel. Vis sitt besök i Stockholm 2001 gav Milton Friedman denna intervju till Erik Lakomaa. 7

8 Ekonomiskt eller politiskt? Den enda anledningen till att man startade projektet är politik. Det här är inte ekonomi. Det var en del av Mitterands och Kohls strävan efter Europas förenta stater och de kunde inte få med sig de andra politikerna eftersom ingen av dessa var beredda att tulla på sin makt. Det enda man kunde komma överens om var den ekonomiska delen. Jag tror dock att EMU kommer att leda till politiska problem. Den penningpolitik som förs kommer att vara bra för ett land men dålig för ett annat. Det som är rätt penningpolitik för Italien kommer att vara fel penningpolitik för Irland eller Frankrike. Och när detta händer kommer politiska konflikter att u p p s t å. Sverige hade helt privata konkurre r a n d e valutor kan privata pengar vara en lösning? Jag tror inte privata valutor har framtiden för sig. När Hayek skrev om privata valutor byggde resonemanget på guldmyntfoten, att de privata valutorna skulle vara knutna till guldet. Valutakonkurrens är en bra idé men jag tror dock inte på en återgång till valutor som bygger på guld eller silver. Så jag tror att vi för överskådlig tid sitter fast med ett system med en politikerkontrollerad valuta som inte bygger på någon råvarustandard. Man kan tycka att det är bra eller dåligt men så tror jag det kommer b l i. Varje gång Milton Friedman framträdde, som här i San Francisco 1990, fick han likt en filmstjärna skriva autografer åt sina beundrare. Vad är din uppfattning om EU? Grundtanken med det europeiska samarbetet var frihandel, tullar och regleringar som hindrade handel mellan medlemsländerna skulle avskaffas. Det var en mycket god tanke. Det handlade om att avskaffa politik inte om att centralisera den. Tyvärr har EU allt mer blivit ett politiskt projekt samtidigt som frimarkandstanken vittrat bort. Det samma gäller EMU, själva syftet med Euron det politiska syftet är att försöka tvinga de olika länderna att integrera sin politik mer och mer, det betyder att mer och mer makt centraliseras till B ry s s e l. Det har skett våldsamma protester mot globaliseringen världen över? Finns det något hot mot kapitalismen? Kapitalismen är inte hotad. Vad som finns är en grupp bråkmakare som strider inbördes och som inte har något som helst alternativ till kapitalismen. Det är en fascinerande företeelse, ser du tillbaka på den gamla vänsterrörelsen de som kallar sig socialister, kommunister finner du att den alltid varit internationell. Den var en rörelse för ökad globalisering. Men de huvudsakligen vänsterkrafter som marscherar under fanorna idag, är idag motståndare till globaliseringen. Va rf ö r? D ä rför att de måste ha något att vara emot. De är inte för någonting. De är bara emot. Att så många har råd att vara med och agitera och bråka på heltid kan också ses som ett tecken på vilket välstånd vi uppnått. Vad får de sina pengar ifrån? Från ett mycket rikt samhälle. Bara i ett rikt samhälle skulle man ha råd at slänga så mycket pengar på rent destruktiv verks a m h e t. Tittar vi på IMF och WTO finner vi att de har mycket lite gemensamt. IMF är en mycket dålig organisation. Det bästa vi kan göra med IMF är att lägga ner den. De har gjort betydligt mer skada än nytta. IMF har varit en centraliserad organisation som uppmuntrat skadlig politik. Privata långivare har uppmuntrats att låna ut pengar genom att IMF gått ut och sagt att om du lånar ut pengar till ett uland och de inte betalar igen så träder vi in och räddar dem. Genom detta har inte långivarna ställt erforderliga krav på dem som de lånat ut till. IMF använder dessutom skattepengar från en rad länder i sin verksamhet. Sverige betalar till IMF, USA gör det, trots detta har svenska och amerikanska skattebetalare knappast något inflytande över hur pengarna används. Ur ett politiskt perspektiv kan jag inte tolerera att icke-valda politiker sitter i en internationell organisation och slösar med med- Vid den internationella libertarianska världskongressen i Costa Rica 1999 framträdde Milton Friedman via sattelitlänk projicerad i jätteform a t. 8

9 Milton Friedman var rådgivare till flera amerikanska presidenter och hade även ett stort inflytande på den ekonomiska politiken i många andra länder. Gissningsvis var han den nationalekonom som haft störst betydelse under andra halvan av 1900-talet. lemsländernas skattepengar. WTO å andra sidan, om de håller vad de lovar, är inget mer än en plats där folk kan köpslå. WTO har inga egna resurser och knappast någon egen makt. Dess enda roll är att agera mellanhand när man försöker lösa konflikter. Därigenom kan de göra ett bra jobb, precis som GAT T lyckads sänka tullar och handelshinder under perioden efter andra världskriget. Har kapitalismen vunnit? Ja och nej. I idévärlden har kapitalismen vunnit. Det finns idag inga seriösa alternativ till kapitalismen som ekonomiskt system. Vi har dock fortfarande omfattande statsingripanden och staternas domäner tenderar att växa snarare än minska. I praktiken har kapitalismen långt ifrån segrat. I praktiken är kapitalismen ständigt hotad. När politiker träffas och hittar på något nytt handlar det sällan om att avskaffa redan införd politik. Vi som räknar oss som anhängare av kapitalism, vi är egentligen inte anhängare av kapitalism utan av frihet. Kapitalismen är en del av friheten. Den är en viktig del men absolut inte allt. Det går att hitta länder med relativt fria marknader men som helt saknar politisk frihet. Hongkong hade t.ex. länge en helt fri marknad men landet styrdes av en upplyst despot. Detsamma gäller för S i n g a p o r e. Många anser att USA är ett kapitalistiskt land. Men statsutgifterna är 40 procent av BNP och staten kontrollerar ytterligare tio procent av ekonomin, direkt eller indirekt. I mitt tycke är därför USA till hälften socialistiskt. Vilka är de viktigaste frågorna att driva som liberal idag? Det viktigaste är att se till att staten inte blir ännu större. Det näst viktigaste är att hitta anordningar som hindrar politikerna att spendera skattebetalarnas pengar. Det finns en rad sådana anordningar. I Sverige fattar man exempelvis först beslut om statsutgifternas omfattning, och först därefter vad de skall spenderas på. Det är ett steg i rätt riktning. Vi som är intresserade av hur vi inför frihet i praktiken måste försöka hitta sådana anordningar på alla andra områden. Internet kan också hjälpa oss att begränsa politikens omfattning. I Sverige har man precis beslutat att införa en narkotika-general. Vad tycker du om d e t? Narkotikapolitiken är mycket viktigt att frihetsrörelsen lyfter fram. Försöken att förbjuda bruk av narkotika har otvivelaktligen lett till omfattande inskränkningar av vår frihet. I USA har narkotikapolitiken inneburit en lång rad kränkningar av frioch rättigheter samt minskat skydd för ä g a n d e r ä t t e n. Blir världen friare? Den enskilt viktigaste händelsen för friheten i världen var Sovjetunionens fall för tio år sedan. Friheten har sedan dess ökat enormt i stora delar av världen. Det gäller länder som Ungern, Rumänien, Polen, Tjeckien och Slovaken men också en rad andra länder. I Kina har man under samma period inte haft någon ökning av den politiska friheten, men man har haft en enorm ökning av den ekonomiska och personliga friheten. Oavsett vilket mått vi använder är världen idag betydligt friare än vad den var för tjugo år sedan. 9

10 Detta gäller dock inte för enskilda länd e r. USA är mindre fritt idag än det var för 20 år sedan. Däremot har Storbritannien blivit friare och kanske även Sverige. Riskerar en lågkonjunktur att leda till ökade statsingripanden? President Bush har sagts föra en Keynesiansk poltik? Det finns goda skäl att frukta detta. En recession kan få politikerna att vilja öka statsutgifterna för att stimulera ekonomin. Men då skall man komma ihåg att politikerna alltid vill öka statsutgifterna och kommer ta varje chans att göra det. Det är deras uppgift och kall. Deras röstköp kräver att de tar pengar från vissa och ger till andra. I USA har varje lågkonjunktur kommit att användas som skäl för ökade utgifter och i och med att vi befinner oss i en långkonjunktur är risken stor att statsutgifterna kommer att öka. Man skall nog inte skylla på Keynes. Politikernas vilja att öka statsutgifterna fanns långt före Keynes och kommer att finnas kvar långt efter att han är bortg l ö m d. Ökar den personliga friheten genom den fria marknaden eller är det två separata s l a g? Jag tror att det handlar om två olika strider som måste utkämpas. Ekonomisk frihet ger med automatik inte upphov till personlig frihet. I USA har vi t.ex. haft en hel del avregleringar på det ekonomiska området, exempelvis har flyget och lastbilstransporter avreglerats. Samtidigt har mängden sociala regler i n g a r, som lagar mot diskriminering av m i n o r i t e t e r, ökat dramatiskt. Jag är övertygad om att ni haft samma utveckling i S v e r i g e. I Sverige är du känd för att ha gett råd till Chile på 70-talet. För att följa upp detta, vilka tre råd skulle du vilja ge den svenska re g e r i n g e n? Det här handlar om helt olika saker. I Chile rörde frågan hur man skall få ner inflationen från tresiffriga till ensiffriga n i v å e r. Något sådant råd behöver inte de svenska politikerna ty de har redan förstått mitt tidigare råd. Det ni efterfrågar är mycket svårare att svara på. Råd nummer ett. Minska statsutgifterna, oavsett vad pengarna används till minska utgifterna. Ju mindre politikerna spenderar desto mer kan medborgarna spendera. Den mest omfattande frihetsinskränkningen idag är att staten tar folks pengar och spenderar dem åt dem. Råd nummer ett är alltså: minska statsutgifterna, när som helst och hur som helst. Kan ni göra något som innebär att folket betalar mindre skatt och politikerna gör av med mindre pengar gör det! Råd nummer två: Fortsätt på den inslagna vägen inom skolpolitiken. Ni har idag ett kvasi-skolpengsystem jag säger kvasi-skolpeng eftersom vi med ett fritt skolsystem inte bara skulle ha möjlighet att välja skola utan också vad vi vill betala. Vad jag vet finns ingen ekonomisk konkurrens mellan skolorna idag, alla får samma peng. Det vore bättre om folk fick en skolpeng på x kronor och att det sedan var fritt fram att spendera hur mycket som helst utöver detta. Det kan vi inte idag. Man måste gå hela vägen eller inte gå alls. Målet måste vara ett skolsystem där fullständigt fri konkurrens råder även när det gäller finansieringen. Råd tre : Inför för guds skull ingen droggeneral. Gör allt för att gå i motsatt riktning från den nuvarande narkotikapolitiken. Jag brukar säga att om det inte anses ok att staten lägger sig i vad jag stoppar i munnen varför skall den då lägga sig i vad jag stoppar i min hjärna. Vilken bok skulle du rekommendera till en globaliseringskritiker eller vänsterm ä n- niska om du ville omvända denne? Jag skulle nog rekommendera N a t i o n e rn a s V ä l s t å n d. Om du skulle tvinga mig att rekommendera en modern bok skulle det bli min egen, Frihet att välja. Erik Lakomaa är politisk konsult och tidigare redaktör för Nyliberalen. THE POWER OF CHOICE TH E LI F E A N D ID E A S O F MI LT O N FR I E D M A N Från The Idea Channel kan man nu köpa Milton Friedmanbiografin The Power of Choice på DVD för $ Friedmans TV-serie F ree to Choose från 1980 kan köpas på DVD för $ Milton Friedman Speaks kan köpas på 15 DVD-skivor för $ h t t p :// w w w. i d e a c h a n n e l. c o m / 10

11 En analys av valet AV PÄ R BY L U N D Den 17 september kastades Göran Pe rsson ut från Rosenbad och det S o c i a l d e m o k r atiska partiet fi ck ta på sig den ovana rollen som oppositionspart i. Men den som tror att den socialdemokratiska ideologin försvunnit från makten gör ett misstag. De fyra nya re g e ri n g s p a rt i e rna utgör inget ideologiskt altern at i v. Så här efter en borgerlig valseger haglar analyserna inte minst den socialdemokratiska förlusten är föremål för mycken debatt. Trots allt har socialdemokratin varit en närmast hegemonisk makt i svensk politik; under de senaste 89 åren har man haft makten under samtliga förutom tio. Dessutom har man ofta lyckats regera ohotade och obehindrade trots att man varit i minoritetsställning. Socialdemokratins ställning i svensk politik är utan tvekan unik. Socialdemokraternas förlust den 17 september är historisk eftersom valet var socialdemokraternas sämsta och eftersom resultatet tvingade Göran Persson att avgå både som statsminister och partiledare. Det är också en historisk förlust för att den inträffade under toppen av en svensk och internationell högkonjunktur och för att förlusten skedde till en alliansen unik i sin samspelta kampanj och sammansvetsade politik. Att döma av internationella, men även inhemska, media är den politiska betydelsen av valresultatet enorm. Brittiska Independent skriver om valet som ett avgörande för den lovordade svenska modellen. Valutgången och därmed socialdemokraternas förlust beskrivs som en politisk jordbävning och franska AFP kallar den för en större politisk omskakning. BBC citerade Göran Perssons uttalande om att socialdemokratin aldrig kommer att acceptera högerns systemskifte. Men effekterna av valutgången bör inte överdrivas. Fredrik Reinfeldt har vunnit makten för de nya moderaterna genom att radikalt ändra partiets image och politiska program. Partiet sökte tidigare mandat att genomdriva ett alternativ till den socialdemokratiska välfärdsstaten, även om det i mycket handlade om alternativ storlek snarare än alternativt system. De gamla moderaterna sökte ändå andra vägar att skapa ett vitalt samhälle genom privatiser i n g a r, lägre skatter och minskad offentlig s e k t o r. De nya moderaterna har effektivt utraderat de tidigare skillnaderna mellan socialdemokratin och det borgerliga blocket. Under Reinfeldts ledning har partiet förändrats och stödjer nu av allt att döma samtliga kärnfunktioner hos den socialdemokratiska välfärdsstaten. Där Lundgren och Bildt lovade förändring lovar Reinfeldt att man ska arbeta för att infria välfärdsstatens svikna löften. Han har under valrörelsen tydligt deklarerat att ha inte tänker genomföra några förändringar av välfärdssystemet alliansens politik kan till och med komma att leda till högre skatter för landets höginkomsttagare. Så förändringen blir som bäst marginell och verkligen ingen större omskakning. Valet var alltigenom en seger för välfärdsstaten och socialdemokratin, även om det inte var det för det socialdemokratiska partiet. Häri före l i g- ger systemskiftet oppositionen till systemet har i allt väsentligt f ö r s v u n n i t. Årets val är intressant i så måtto att socialdemokraternas historiska förlust är ett direkt resultat av en av de största och snabbast genomförda partipolitiska förändringarna i svensk demokratihistoria. Reinfeldt och de nya moderaterna försökte medvetet och avsiktligt att komma så nära socialdemokraterna som möjligt i syfte att nå makten. Partiets valrörelse kantades av socialdemokratiska utspel och tillbakataganden av tidigare kärnpunkter i den moderata kritiken av välfärdsstaten. Steg för steg har man gjort avkall från den tidigare politiken till fördel för ett nytt program utan egentlig välfärdskritik. Valutgången kan ses som en förlust för ett gammalt och till synes trött socialdemokratiskt parti och samtidigt en framgång för ett nytt och i många avseenden identiskt socialdemokratiskt parti: de nya moderaterna. Det första beviset på detta nya svenska politiska system sågs i denna valrörelse, där de nya och gamla arbetarpartierna möttes i en tvekamp om väljarnas gunst utan vare sig skillnad i program eller retorik. Det som främst skilde dem åt var valteknisk strategi och där drog socialdemokraterna det kortaste strået. Men trots att den borgerliga oppositionen gick till val på ett i huvudsak socialdemokratiskt program lyckades man inte få större stöd från väljarna än att nätt och jämnt nå majoritet i riksdagen. Socialdemokratin, valets stora förlorare, står kvar med ett väljarstöd på 35 procent trots en illa genomförd valrörelse. Och i riksdagen är stödet för välfärdsstaten och välfärdssystemen enhälligt. Inget av de sju partierna vare sig förespråkar eller erbjuder ett alternativ till den rådande statskonstruktionen. Göran Perssons och socialdemokratins förlust är knappast en förlust för den svenska modellen, även om Persson gärna hävdar att en alliansregering innebär ett systemskifte. Men Persson har rätt i att socialdemokraternas förlust innebär ett systemskifte men i en helt annan betydelse. Valet var alltigenom en seger för välfärdsstaten och socialdemokratin, även om det inte var det för det socialdemokratiska partiet. Häri föreligger systemskiftet oppositionen till systemet har i allt väsentligt försvunnit. Detta är förvisso en förlust. Men det är knappast en förlust för socialdemokraterna, som efter ett sekels kamp vunnit den idémässiga kampen på vad som närmast kan liknas vid walk-over. Förlusten är helt demokratins och de svenska väljarnas, för nu finns inte längre några tydliga alternativ i svensk politik. Och i och med detta försvinner också oppositionens så viktiga granskning och kritik av den förda politiken. Den så viktiga demokratiska politiska diskussionen riskerar därmed att upphöra och därmed demokratins vitalitet. Så visst innebar valutgången i viss mån ett systemskifte. Men vi ska inte förvänta oss några större förändringar i den förda politik e n. Per Bylund är datakonsult och tidigare ledamot av kommunfullmäktige i Österåkers. 11

12 Från Reichskulturkammer till Rikskulturkamaraderi AV ST U R E JO H A N N E S S O N S t atens Ku l t u r r å d, S t atens Konstråd och KRO, Ko n s t n ä re rnas Riksorga n i s at i o n, i n r ä t- tades av ecklesiastikminister A rthur Engberg år 1937 efter modell av Nazitysklands Reichskulturk a m m e r. Den var organiserad i Reichskammer der bildenden k ü n s t e, R e i c h s fi l m k a m m e r, R e i c h s mu s i k k a m m e r, R e i c h s p re s s e k a m m e r, R e i c h s - ru n d f u n k k a m m e r, R e i c h s s c h riftumskammer och Reichstheat e rk a m m e r. M e d l e m s k ap i Reichskulturkammer var obligat o riskt och personer som nekades m e d l e m s k ap kunde inte fo rtsätta att arbeta i landet. En entusiastisk skildring ger den kände fascistiske ideologen Per Engdahl, ledare av den s.k. Nysvenska Rörelsen, i sina memoarer F r i b y t a re i folkhemmet (Cavefors, Lund 1979). Han beskriver där ett möte med ministern Arthur Engberg: Jag sammanträffade med Arthur Engberg kort efter det att han offentliggjort dessa synpunkter. Kulturens fördjupning till en hela folket omfattande livsattityd det var ett gammalt nysvenskt önskemål, och jag kom därför rörande väl överens med den socialdemokratiske kulturministern. Vi kom under samtalets gång också in på utvecklingen nere på kontinenten. Engberg sade sig förstå våra nysvenska strävanden. Jag skulle önska, sade han, att socialdemokratin utvecklade sig från ett klassparti till ett riksparti. Denna replik hör till de ord, som etsat sig in i mitt medvetande. Det bärande, det livsdugliga både i italiensk fascism och tysk nationalsocialism borde kunna smälta in och omforma ett fritt samhälle. Ecklesiastikministern Arthur Engberg var en stor beundrare av det Tredje Riket och med sitt sinne för eklekticism förespråkade han även dess idéer. ( e k l e k t i c i s m ; att osjälvständigt eller okritiskt förena idéer ifråga om riktning, metod, system e.d., särskilt inom vetenskap och konst.) Som chefredaktör för Arbetet skrev han redan på 20-talet antisemitiska ledarartiklar, som nu kan läsas på Internet, t.ex. på w w w. s u b. s u. s e. Det svenska folkhemmet växte fram ur samma rotsystem som den italienska fascismen med inslag av rena nazistiska ideal ( the so-called Swedish model embodied the ideas of the G e r m a n C o n s e rvative Revolution ). Statsministern Per Albin Hansson ( ) hade varit partibroder med Benito Mussolini ( ) i Andra Internationalen och de fortsatte sitt tankeutbyte även sedan de gått skilda vägar. Entartete kunst och mindervärdig konst I en artikel God konst ett verktyg i folkhemsbygget av Anna Orrghen (SvD 15 mars, 2003) om avhandlingen Makt och konstsmak. Sociala och politiska motsättningar av Fil dr. Martin Gustavsson, Stockholms universitet, skriver hon om det importförbud mot minderv ä r d i g konst som instiftades 1937 och varade ända fram till Bakom förbudet låg ett samarbete mellan staten och agenter från konstens fält vilka gemensamt ville verka mot dålig smak. Svenska regeringens lagstiftning mot m i n d e rvärdig konst var i tiden fullt samordnad med entartete kunst -begreppet som lanserades i en utställning i Nazityskland sommaren 1937, invigd av s t a t s ö v e rhuvudet Adolf Hitler. Det är betecknande att lagen här i Sverige fortsatte att verka långt efter nazismens fall, liksom rasbiologi och tvångssteriliseringar, på grund av att man inte hade någon uppgörelse med nazismens medlöpare och deras idéer. Samarbetet mellan Staten och agenter från konstens fält konsulter eller gisslan om man så vill kalla dem var också en grundidé i Reichskulturkammer och hos dess president , propagandaministern Joseph Goebbels. Man skulle mobba ut dissidenter och kritiker av systemet genom att låta rättänkande politiskt korrekta agenter från konstens fält bestämma över offentliga inköp, kontrollera anslag och stipendier etc. Liksom andra makthavare hade herrarna i Tredje Riket problem med de fria konstnärerna; John Heartfield, George Grosz, Otto Dix, Käthe Kollwitz och andra antifascistiska konstnärer störde bilden av den enhetliga kulturen och folkgemenskapen. De kunde väcka till medvetenhet om vad som höll på att hända, kanske skapa motståndsrörelser och terrorister. Begreppet entartete kunst som vanligtvis förknippas med Nazi-Tyskland är långt mera relevant för den statliga svenska konstkontrollen, en svensk tradition som upprätthålls väl av maktens certifierade politruker. Korporativism och fascism I KRO:s medlemsmatrikel 1977 ges deras egen historieskrivning om grundandet: För att någorlunda snabbt kunna samla en medlems-stock av någon betydelse i den nya organisationen beslöts att 12

Mats Qviberg intervjuas. Nr 2 2005 49 kr. För kapitalism och individuell frihet

Mats Qviberg intervjuas. Nr 2 2005 49 kr. För kapitalism och individuell frihet NL 05-02 05-11-04 21.14 Sida 1 Nr 2 2005 49 kr För kapitalism och individuell frihet Mats Qviberg intervjuas Ideologin i Batman Begins Kapitalism ger fred Låt alla få den regering de vill ha Star Wa rs

Läs mer

J R R Tolkien: Anarkist och konservativ Intervju med Anne-Marie Pålsson Michael Howard får beröm Frihetsfeminismen får smisk Reagans väg till makten

J R R Tolkien: Anarkist och konservativ Intervju med Anne-Marie Pålsson Michael Howard får beröm Frihetsfeminismen får smisk Reagans väg till makten Nr 1 2004 49 kr För kapitalism och individuell frihet USA i Mellanöstern: aggression eller frihetskamp? J R R Tolkien: Anarkist och konservativ Intervju med Anne-Marie Pålsson Michael Howard får beröm

Läs mer

Belgisk sjukvård i fokus Vilka är värst: Affärsmän eller politiker? Hillary Clintons bok om sig själv recenseras Kan biologi förklara politiken?

Belgisk sjukvård i fokus Vilka är värst: Affärsmän eller politiker? Hillary Clintons bok om sig själv recenseras Kan biologi förklara politiken? Nr 3-4 2003 39 kr För kapitalism och individuell frihet Blir EU-konstitutionen ett galler runt individernas frihet? Belgisk sjukvård i fokus Vilka är värst: Affärsmän eller politiker? Hillary Clintons

Läs mer

Nr 4 2001 39 kr. För kapitalism och individuell frihet

Nr 4 2001 39 kr. För kapitalism och individuell frihet Nr 4 2001 39 kr För kapitalism och individuell frihet Walk for Capitalism Avskaffa jordbrukspolitiken! Kapitalismen och kriserna Ludwig von Mises den store österrikaren ISIL World Conference 2002 The 21

Läs mer

Nr 3 2004 49 kr. För kapitalism och individuell frihet

Nr 3 2004 49 kr. För kapitalism och individuell frihet Nr 3 2004 49 kr För kapitalism och individuell frihet Den skadliga jämlikheten Vem litar på Michael Moore? Hernando de Sotos frihetskamp Bloggar i tiden Popvänstern under luppen Djurrätt är fel Propaganda

Läs mer

EMU epokgörande reform eller bara pippi? Nr 1 2000 39 kr. Moralpanik i folkhemmet Grundlagsstridig kärnkraftsavveckling Privatisera tunnelbanan!

EMU epokgörande reform eller bara pippi? Nr 1 2000 39 kr. Moralpanik i folkhemmet Grundlagsstridig kärnkraftsavveckling Privatisera tunnelbanan! Nr 1 2000 39 kr För kapitalism och individuell frihet EMU epokgörande reform eller bara pippi? Moralpanik i folkhemmet Grundlagsstridig kärnkraftsavveckling Privatisera tunnelbanan! Step into a world of

Läs mer

Nr 4 2000 39 kr. För kapitalism och individuell frihet. Frihetsfronten 1 0 år i

Nr 4 2000 39 kr. För kapitalism och individuell frihet. Frihetsfronten 1 0 år i Nr 4 2000 39 kr För kapitalism och individuell frihet Frihetsfronten 1 0 år i frihetens tjänst John Locke manar till civil olydnad Amerikanska presidentvalet Somalia kaos eller föredöme? 2001, Bastiat

Läs mer

Nr 2 2002 39 kr. För kapitalism och individuell frihet

Nr 2 2002 39 kr. För kapitalism och individuell frihet Nr 2 2002 39 kr För kapitalism och individuell frihet Narkotikan genom tiderna Lincoln hjälte eller skurk? Röster till salu! EU och Attac två sidor av samma mynt Mansgrisen som hjälte Thomas Sowell i strålkastarljuset

Läs mer

Superstaten: ute efter ditt privatliv

Superstaten: ute efter ditt privatliv Nr 3 2005 49 kr För kapitalism och individuell frihet Superstaten: ute efter ditt privatliv P r i vat marknad för säkerhet Miljöfanatismen hemsöker oss Orkanens förbannelse R a p p o rt från Frihetsforum

Läs mer

Upphovsrätt och patent. Nr 3 2001 39 kr. Kan man äga idéer? Frédéric Bastiat 200 år Kravallindustrin med statligt stöd

Upphovsrätt och patent. Nr 3 2001 39 kr. Kan man äga idéer? Frédéric Bastiat 200 år Kravallindustrin med statligt stöd Nr 3 2001 39 kr För kapitalism och individuell frihet Upphovsrätt och patent Kan man äga idéer? Frédéric Bastiat 200 år Kravallindustrin med statligt stöd LIBERTARIAN INTERNATIONAL FALL CONVENTION IN PRAGUE

Läs mer

Nummer 1 2012. Hotet från EU-staten Ron Paul den evige opponenten Knapptryckaren som fick nog Gary Johnson guvernören som bytte sida

Nummer 1 2012. Hotet från EU-staten Ron Paul den evige opponenten Knapptryckaren som fick nog Gary Johnson guvernören som bytte sida Nummer 1 2012 49 kr Hotet från EU-staten Ron Paul den evige opponenten Knapptryckaren som fick nog Gary Johnson guvernören som bytte sida Frihetsfrontens sommarseminarium 2012 Planera redan nu för Frihetsfrontens

Läs mer

Nr 2 2001 39 kr. För kapitalism och individuell frihet. Inter vju med en skattesmitare

Nr 2 2001 39 kr. För kapitalism och individuell frihet. Inter vju med en skattesmitare Nr 2 2001 39 kr För kapitalism och individuell frihet Att leva utanför systemet Skatteplanering en jämlikhetsfråga Inter vju med en skattesmitare Anarkokapitalismen mot minimalstaten V älkomm en till Frihetsfrontens

Läs mer

Frédéric Bastiat (1801-1850) Av: Johan Norberg

Frédéric Bastiat (1801-1850) Av: Johan Norberg Förord Guruhandboken är ett projekt som påbörjades för många presidier sedan. Den har för avsikt att utgöra en samling korta biografier om de främsta frihetskämparna genom tiderna. Det är en samling över

Läs mer

80 år för öppenhet och frihet

80 år för öppenhet och frihet 80 år för öppenhet och frihet 80 år för öppenhet och frihet Copyright Moderata Ungdomsförbundet Redaktör: Erik Bengtzboe Formgivning: Hellsten Kommunikation AB Illustration: Emy Eriksson / Hellsten Kommunikation

Läs mer

Den Fria Marknaden har snart gjort 99% av oss utfattiga

Den Fria Marknaden har snart gjort 99% av oss utfattiga Den Fria Marknaden har snart gjort 99% av oss utfattiga av Håkan Anderberg Copyright Håkan Anderberg, Maj 2012. Published at Smashwords All rights reserved. Kopiering för personligt behov och utbildningsyfte

Läs mer

Introduktion... 2 det imposantaste skådespel som tideböckerne kunna upwisa... 3 USA är ingen demokrati!... 4 På idémässig grund...

Introduktion... 2 det imposantaste skådespel som tideböckerne kunna upwisa... 3 USA är ingen demokrati!... 4 På idémässig grund... Introduktion... 2 det imposantaste skådespel som tideböckerne kunna upwisa... 3 USA är ingen demokrati!... 4 På idémässig grund... 4 Konstitutionen ett levande dokument?... 6 The Bill of rights... 6 Institutionell

Läs mer

Handel för demokrati

Handel för demokrati Handel för demokrati och frihet av Ewa Björling Rapporten är skriven av Ewa Björling för Jarl Hjalmarson Stiftelsen Jarl Hjalmarson Stiftelsen 2010 Fri handel murbräckan som

Läs mer

Fullständiga rättigheter

Fullständiga rättigheter Fullständiga rättigheter Fullständiga rättigheter Ett försvar för de 21 första artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Johan Norberg Timbro Tidigare utkomna Pejlingar: Nr 1 Den fula

Läs mer

03. 20. 22. 23. 10. de nya moderaterna den Segerrika vägen mot mitten. ChEFrEdAKtör. AVg. ChEFrEdAKtör

03. 20. 22. 23. 10. de nya moderaterna den Segerrika vägen mot mitten. ChEFrEdAKtör. AVg. ChEFrEdAKtör 1 ledare 03. I Svenska dagbladet den 24 oktober förra året skrev statsvetaren Peter Santesson en artikel där han kartlade hur ordet ideologi använts i riksdagsanföranden mellan 2002

Läs mer

Samtal om Sveriges nation

Samtal om Sveriges nation Samtal om Sveriges nation Erik Sandewall Volibri Text på bokomslagets baksida Demokratin ifrågasätts i dagens värld genom att auktoritära och fundamentalistiska ideologier av flera slag förs fram som alternativ.

Läs mer

Blandade godbitar. Urvalet 2. Artiklar ur Captus Tidning

Blandade godbitar. Urvalet 2. Artiklar ur Captus Tidning 2 Blandade godbitar. Urvalet 2 Artiklar ur Captus Tidning Innehåll Liberalismens inte helt gyllene framtid Robin Sundström Det är goda tider nu för liberalismen Waldemar Ingdahl Med Simpsons som ledstjärna

Läs mer

Förbundsordförande. och trygghet, kommunpolitiskt program 2011 Kapitel 10 Stärkt medborgarinflytande. Motioner 86-112

Förbundsordförande. och trygghet, kommunpolitiskt program 2011 Kapitel 10 Stärkt medborgarinflytande. Motioner 86-112 LEDARE Regeringen saknar inte visioner Blå Skåne Runt om i världen rasar kriser av olika slag. I både USA och Europa slåss regeringar med skenande underskott och ohållbara system. I Sverige är situationen

Läs mer

Ja eller nej till filter? En kvalitativ undersökning i frågan om svenska folkbibliotek bör filtrera Internet eller ej

Ja eller nej till filter? En kvalitativ undersökning i frågan om svenska folkbibliotek bör filtrera Internet eller ej MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN/BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 2001:77 Ja eller nej till filter? En kvalitativ undersökning i frågan om svenska folkbibliotek

Läs mer

RADIKAL SYNDIKALISTISK UNGDOMSTIDNING. Läs om: Klasskamp inom LO Finanskrisen Halal-tv..och mycket mer

RADIKAL SYNDIKALISTISK UNGDOMSTIDNING. Läs om: Klasskamp inom LO Finanskrisen Halal-tv..och mycket mer RADIKAL SYNDIKALISTISK UNGDOMSTIDNING Läs om: Klasskamp inom LO Finanskrisen Halal-tv..och mycket mer #56 4 Direkt Aktion ges ut av kulturföreningen Direkt Aktion och är Syndikalistiska Ungdomsförbundets

Läs mer

Något sådant vill vi inte ha

Något sådant vill vi inte ha 1 Karl-Henrik Pettersson Det amerikanska sjukvårdssystemet Något sådant vill vi inte ha Om värderingarnas betydelse för politiken 2 Förord Det här är mina skriverier om det amerikanska vårdssystemet från

Läs mer



Läs mer


EMU. DENNA EMU-HANDBOK KAN BESTÄLLAS GRATIS! ELLER VIA E-POST: Talong finns också i ETC-butikensidorna. EMU En bilaga om EMU, debatten och möjligheterna att driva en annan ekonomisk politik i Sverige. En lång artikel vari författarna berättar först det ena, sen det andra och till slut lutar åt att ett EMU-medlemskap

Läs mer

#18 19. hösten 2012 30kr ISSN 1654-6067. En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse.

#18 19. hösten 2012 30kr ISSN 1654-6067. En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #18 19 hösten 2012 30kr ISSN 1654-6067 Storbankernas skyltfönster går inte att få rena Riskkapitalister och skatteparadis Attac Europa

Läs mer

Sven Rydenfelt - den första nyliberalen

Sven Rydenfelt - den första nyliberalen Sven Rydenfelt - den första nyliberalen Sammanfattning: Denna intervju består av två delar - den första handlar om Sven Rydenfelt och hans karriär, i den andra delen berättar Sven själv om sina åsikter

Läs mer


DEN VIKTIGASTE FRIHETSFRÅGAN DEN VIKTIGASTE FRIHETSFRÅGAN Friheten kan missbrukas, som allt annat. Det får icke därför tummas på den. Så långt det är förenligt med andras väl skall en individ ha frihet. Går han under på den friheten,

Läs mer