Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv

Transkript

1 Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv Anton Holmstedt Politisk teori II

2 Inledning & Syfte Syftet med denna uppgift är att ta fram en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp av de teorier vi gått igenom under kursen och de böcker vi haft som kurslitteratur, och försöka att ge den frågan ett analyserande svar med hjälp av en politisk filosofi. Mitt PM kommer att behandla frågan huruvida man ska, och i så fall hur, hjälpa utsatta människor i samhället, ur ett libertarianskt perspektiv. Med utsatta menar jag i detta fall socialt utsätta som till exempel förlorat sitt hem, arbete etc. och därför är i behov av hjälp för att om inte överleva så åtminstone hitta tillbaka till ett fungerande liv. Eftersom filosofin syftar till att minimera staten blir också de resurser som finns tillgängliga hos denna mindre och det är då intressant att studera om möjligheterna att hjälpa blir mindre eller om alternativa vägar ändå kan göra att man lika framgångsrikt kan hjälpa dessa tillbaka, eftersom dessa åtgärder vanligtvis finansieras genom skatteintäkter. Definitioner I denna text kommer jag att utgå från libertarianismen som den presenteras i Kymlickas bok, som i Sverige ofta även kallas för nyliberalism även när man avser filosofin. Det är med andra ord alltså den äganderättsfokuserande libertarianism som ligger nära liberalism, och inte den frihetliga socialistiska inriktningen som jag här kommer att skriva om. Det sociala skyddsnät jag kommer att behandla avser de samhälleliga funktioner som har till uppgift att ge stöd och hjälp till människor som av olika anledningar inte klarar av att hantera sitt vardagliga liv, såsom missbrukare, hemlösa och andra som på grund av utebliven inkomst eller annat inte kan ta hand om sig själva. Frågeställning Min frågeställning är alltså Kan ett libertarianskt samhälle ta hand om de socialt utsatta?, vilket jag i följande PM kommer argumentera för att så är fallet. 2

3 Ställningstagande Centralt i tankarna för libertarianismen är den okränkbara rättigheten till sitt liv och sin egendom, kallat självägarskap, vilket innebär att det man själv skapat genom sitt arbete kan inte avtvingas dig utan att du givit ditt medgivande. Det innebär för det flesta libertarianer att skatt inte är rättfärdigat i någon större utsträckning då det innebär att staten tar en viss del av din inkomst utan din uttryckliga vilja. För att staten eller någon annan inte ska kunna kränka dina rättigheter är dess främsta uppgift att försvara dig mot våld, stöld och andra brott, och det är därför uttrycket nattväktarstat uppkommit. Detta är det enda som det minimala skatteuttaget ska täcka. En av de främsta inom den libertarianska filosofin, Robert Nozick, har formulerat en tredelad princip vad gäller ursprungligt förvärv och legitima överföringar i samhället. Den första går ut på att en person har äganderätt till ett oägt föremål om dennes ägande inte försämrar för någon annan. För de andra, en överföring är legitim om äganderätten till ett föremål frivilligt överförs till en annan. Den tredje principen gäller korrigering av orättvist förvärv, och avser hur man ska korrigera om någon på ett illegitimt vis kommit över ett föremål. Dessa tre principer utgör Nozicks teori om hans syn på samhällets fördelning, tillsammans med hans Entitlement theory, att alla ska få behålla det man arbetat ihop. Viktigast för libertarianismen är som sagt självägarskapet, där allt individen skapat och äger tillhör den samme. Eftersom staten inte har möjlighet att ta från medborgare med inkomster för att fördela det till dem som inte har möjlighet att betala för sina utgifter, måste problemet med de som är socialt utsatta lösas på annat vis. Här fyller viljan hos medborgarna en avgörande funktion eftersom det är det enda sättet att flytta över tillgångar mellan individerna. Frivilligorganisationer finns redan idag, men när inte en allmän uppfattning finns bland medborgarna att staten ska lösa alla problem kommer också ett ansvarstagande att växa fram. Att man ska hjälpa dem är med andra ord självklart ur ett moraliskt perspektiv, vilket så länge det bygger på frivillighet förstås inte krockar med Nozicks tankar kring självägandeskap. Ytterligare en variant som ett libertarianskt samhälle skulle få stor vikt är frivilliga försäkringar, en privatiserad variant på statens socialförsäkringar. Länder med ett mer liberalt samhällsklimat än Sverige har redan idag betydligt fler privata lösningar inom detta område, till exempel när det kommer till sjukvård. Här skulle det dessutom finnas en konkurrenssituation som troligtvis skulle pressa ned premierna gentemot det offentliga skyddsnät vi har idag, som med sin brist på alternativ lätt kan svälla i byråkrati utan att man kan jämföra effektiviteten eller känna press från konkurrenter. 3

4 Även om Nozick främst argumenterar ur ett moraliskt perspektiv kring rättigheterna, finns det även de som närmast utilitaristiskt skulle framhålla de ekonomiska konsekvenserna av detta samhälle, som de anser ger klara fördelar. Till dess hör bland annat Milton Friedman, bland annat. Båda dessa synsätt är för min del lika viktiga och syftar i grunden till samma sak, att människor genom egenbestämmande mår som bäst, både genom att den ekonomiska utvecklingen i landet blir så bra den bara kan bli, men också förstår att rätten till det egna livet framhålls. viktiga för att förstå varför en privat lösning på det sociala skyddsnätet skulle fungera lika bra, eller bättre, än en statlig lösning. När förväntan på staten försvinner, vilket den förstås gör eftersom statens uppgift endast är att skydda invånarnas hälsa och egendom, så kommer invånarna inse att det för det första är deras eget ansvar att ta hand om de som farit illa, för det andra att man genom att gemensamt på eget initiativ löser problemet bäst. Socialistiskt anknutna ideologier skulle förmodligen framhålla att statens arbete är för det allmänna intresset och att man där har samlat medborgarnas kraft genom att se till den kollektiva nyttan, men vad de missar är hur man faktiskt finansierar det stöd som man säger sig vilja dela ut. Man frågar sig inte om de som tvingas betala för åtgärderna faktiskt är beredda att göra det, utan tar pengarna från invånarna utan deras medgivande. Den kanske viktigaste skillnaden här ligger i att socialisterna verkar se staten som något gott, som något som alltid arbetar för den kollektiva viljans bästa. Avskaffar man kapitalismen blir å andra sidan betalningsfrågan mer diffus eftersom man dels förespråkar rätten till det man producerat, men samtidigt framhåller en stor stat som något positivt och allomfattande. Samtidigt som det statliga skyddet försvinner och statens minskar i storlek, blir även marknadens perfektion större, inte minst när det kommer till den idag väldigt reglerade hyresmarknaden. De personer som av olika anledningar förlorar sin bostad, till exempel på grund av att de förlorat jobbet och därmed sin inkomst, skulle kanske ha hittat ett billigare boende istället för att som idag riskera att falla utanför samhället. Vidare skulle ett minskat skatteuttag uppmuntra till eget sparande där den månatligt återkommande inkomsten minskar i betydelse eftersom sparkapitalet fungerar som buffert. Här kanske åtminstone en del av de som nu blir vräkta skulle klarat sig? Som jag tidigare skrivit blir det personliga ansvaret hos medborgarna för samhällets omhändertagande av de i behov av hjälp viktigt, och det är detta uppvaknande som jag tror är nyckeln till framgången för den libertarianska filosofin i detta fall. Att du själv och inte någon annan löser problemen är i sig värdefullt, och lär enligt min mening innebära, trots att kritikerna anser motsatsen, innebära mindre egoism än annars i samhället. 4

5 Som Nozick skriver, A libertarian society treats individuals, not as instruments or resources, but as persons having individual rights with the dignity this constitutes. Treating us with respct by respecting our rights, it allows us, individually or with whom we choose, to choouse our life and to realize our ends and our conception of ourselves, insofar as we can, aided by the voluntary cooperation of other individuals possessing the same dignity. 1 Med detta vill jag visa kärnan i Nozicks resonemang, möjligheten till samarbete mellan oss människor skapar ett samhälle där man ser den enskilda individen utan tron på överhetens hjälpande hand. Utöver att hjälpa till med husrum etc., skulle finansieringen av till exempel drogavvänjning i högre grad finansieras av privata aktörer. För den anställdes företag är det logiskt att göra detta, inte enbart för att man bryr sig om de anställda och därigenom får en positiv PR, men också för att det rent ekonomiskt är bäst att få personen att bli produktiv igen. Kritikerna skulle vidare säkert argumentera för att den ojämna fördelning som uppstår när fri kapitalism gör att orättvisa uppstår när människor har olika stora ekonomiska möjligheter, men Nozick har ett klassiskt exempel för att bemöta detta, Wilt Chamberlain. Det går ut på att åskådare på en basketmatch i entré får betala separat för att få se en speciell spelare, Chamberlain, spela. Han blir efter säsongen mer betald den de andra, och avsevärt förmögen. Har han då förskansat sig pengarna på något otillbörligt sätt? Naturligtvis inte, åskådarna betalade ju frivilligt för att se honom spela, med pengar som de tjänat in själva. Självägarskapet gör att vi inte bara själva behåller det vi tjänat, utan också väljer vad dessa pengar sedan ska användas till. Vill man att en del av de intjänade pengarna ska gå till att ha ett skydd mot social utsatthet, så kan man förstås skaffa se det genom en försäkring. Det är fördelen, en minimal stat ger dig friheten att välja själv. Slutsats Liberala demokratier har visat sig vara det statsskick som bäst har kunnat leverera en god ekonomisk tillväxt, och de länder som låtit avreglera ekonomin i högre grad är också de som lyckats bäst. En libertariansk stat har dragit detta så långt som möjligt, och de fria marknadskrafterna skapar goda ekonomiska möjligheter. Men, de ekonomiska möjligheterna är inte nödvändigtvis ett självändamål utan ett verktyg för att människor ska kunna köpa ett så bra liv som möjligt. Invånarna i detta samhälle har fått behålla en större del av sitt arbete själva och har tack vare det råd att hjälpa människor, antingen direkt eller genom bidrag till hjälporganisationer. Jag är därför övertygad om att libertarianismen och Nozick utan problem skulle kunna hjälpa människor i nöd utan att staten ska behöva blanda sig i det. Människor blir medvetna om att det inte alltid finns en trygg stat att luta sig emot, och börjar därför ta egna 1 Nozick 1974: 334 5

6 initiativ. Det bland annat kunna leda till fler hjälporganisationer, men även till större avsättningar vid till exempel arv som bildar stiftelser eller fonder. Jag måste säga att jag tycker grundidén med libertarianismen är väldigt god, speciellt tron på att människor bäst kan ta hand om sitt eget liv, utan statens inblandning i det liv som medborgarna själva bäst utformar. Vad vi får är ett samhälle där alla inte är lika, men där varje individ ges samma möjligheter. Vi behöver då inte staten för att hjälpa de utsatta utan gör det lika bra själva. Jag kan förstå den rädsla som människor känner inför tanken på att inte ha ett statligt skyddsnät, men att därigenom dra slutsatsen att man inte har något skyddsnät alls är felaktigt. Ett samhälle där den privata sfären är större skulle kunna lösa detta lika bra. Jag kan förstå den rädsla som människor känner inför tanken på att inte ha ett statligt skyddsnät, men att därigenom dra slutsatsen att man inte har något skyddsnät alls är felaktigt. Ett samhälle där den privata sfären är större skulle kunna lösa detta lika bra. 6