BADPLAN i Kristianstads kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BADPLAN i Kristianstads kommun"

Kerstin Ström
för 7 år sedan
Visningar:

1 BADPLAN i Kristianstads kommun

2 Bakgrund Kristianstads kommun har en cirka 45 kilometer lång kuststräcka som sträcker sig från Tosteberga i norr och till Juleboda i söder. Detta utgör en av kommunens största turistattraktioner. Kusten är även ett viktigt inslag för friluftslivet och är också en stor tillgång för kommuninvånarnas allmänna rekreationsmöjlighet året om. Vi räknar med att cirka personer besöker stranden under sommarmånaderna. Det finns också nio stycken kommunala insjöbadplatser. Dessa besöks i stor utsträckning av kommuninvånare och i mindre utsträckning av turister. Även insjöbadplatserna är ett viktigt inslag för friluftslivet och utgör en stor tillgång för kommuninvånarnas allmänna rekreationsmöjlighet påbörjades arbetet med att ta fram en strategisk och långsiktig utvecklingsplan för kusten och insjöbadplatserna. Det var berörda kommunala förvaltningar, sju stycken, som i samverkan med föreningslivet, närboende, näringslivet, med flera påbörjade arbetet med att ta fram en Badplan. Målsättningen var att kusten och insjöbadplatserna skulle erbjuda - bra service - bra säkerhet - tydlig information - rena stränder och toaletter - bra vattenkvalitet - miljövänlig avfallshantering - fortsatta utvecklingsmöjligheter Kultur- och fritidsnämnden antog Badplanen Metod Badplanegruppen identifierade 22 olika badplatser längs kusten. Dessa statusinventerades. Därefter upprättades en matris och en sammanställning gjordes på vilken framtida standard badplatserna skulle ha. Investeringarna kostnadsberäknades och en tidpunkt sattes då arbetet skulle vara klart. Samma metod användes vid de nio olika insjöbadplatserna.

3 Resultat Badplanegruppen, som består av sju olika kommunala förvaltningar, har sedan den bildades 2002, träffats 4-5 gånger per år. Vid vissa tillfällen har olika föreningar, intresseorganisationer med flera, bjudits in för att tillföra sin kunskap. Under de gångna åren har organisationen och arbetet med kusten stärkts ordentligt. Det var tidigare mycket brandkårsutryckningar och brist på synkronisering mellan olika förvaltningar och insatser. Idag finns en stabil organisation för det övergripande arbetet och en samstämmighet om vilka insatser och investeringar som ska utföras på kort respektive lång sikt. Sommaren 2004 genomförde Kristianstads kommun en sjö- och livräddningsdag i samverkan med sjöfartsverket, kustbevakningen och försvarsmakten. Syftet var att uppmärksamma folk vikten av att ta ett eget ansvar då man badar. Men också visa på de, såväl små som stora, räddningsinsatser och redskap som finns. I samverkan med Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS, genomfördes en enkätundersökning sommaren Syftet var att undersöka hur besökarna upplever kusten då de besöker denna. SSRS delade ut 600 enkäter och fick in cirka 550 svar. En swot-analys visar att gjorda insatser och investeringar uppskattas. På en femgradig skala uppgick genomsnittsbetyget om hur man upplever att badplatserna fungrerar totalt till 4,14. Vissa saker tyckte besökarna kunde bli bättre och inför sommaren 2010 gjordes insatser för att detta skulle förbättras. Hela enkätundersökningen finns att läsa här. Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS)

I samband med att badplanen antogs framgick att möjligheterna att handikappanpassa någon badplats längs kusten och vid någon insjö skulle utredas ytterligare.

4 I samband med att badplanen antogs framgick att möjligheterna att handikappanpassa någon badplats längs kusten och vid någon insjö skulle utredas ytterligare. När utredningsarbetet påbörjades konstaterade man att badplatsen vid Hillevägen och i anslutning till Stiftelsen Furuboda var mest lämpad. Stiftelsen Furuboda driver en folkhögskola med inriktning mot funktionsnedsatta personer. I samverkan med företrädare för stiftelsen och för handikapprådet i kommunen påbörjades utredningsarbetet. Flera intressenter var mycket skeptiska till att en fast brygga i trä skulle orka stå emot strömmar, vågor och is. Därför gjordes en geoteknisk och meterologisk undersökning. Det konstaterades i samband med detta att det inte var lämpligt att bygga en fast konstruktion längs denna del av kusten. Andra möjligheter undersöktes. I juni 2009 invigdes en handikappanpassad flytbrygga. Kristianstads kommun stod för investeringskostnaden. Ett avtal upprättades med Stiftelsen Furuboda som ansvarar för delar av den dagliga tillsynen. Bryggan läggs ut i början på juni och tas upp i början på september. Bryggan är ett mycket uppskattat inslag i Kristianstad kommuns badliv. Den kallas inte längre för en handikappanpassad badbrygga. Nu är benämningen en brygga för alla eftersom det har blivit en samlingsplats för alla besökare vid den badplatsen. En brygga för alla vid Furuboda

Den första större investeringen som gjordes på försök inför sommaren 2003, var att placera en källsorteringsstation vid parkeringsplatsen till en av de mest besökta badplatserna.

5 Den första större investeringen som gjordes på försök inför sommaren 2003, var att placera en källsorteringsstation vid parkeringsplatsen till en av de mest besökta badplatserna. Samtidigt togs sopkärlen längs berörd kuststräcka bort. Försöket slog mycket väl ut. Besökarna tog med sina sopor från stranden och lade dem i källsorteringsstationen som sedan KRAB (Kristianstads Renhållning AB) tömde med en speciell kran på en lastbil. Året därpå införskaffades källsorteringsstationer på 24 parkeringsplatser längs kusten. Den tidigare manuella tömningen av sopkärl längs kusten (som dessutom var anmält som ett arbetsmiljöproblem) är avskaffat. Källsorteringsstation Erfarenheterna från detta sophanteringssystem är mycket goda. En annan stor investering som successivt genomförs är att samtliga torrtoaletter längs kusten ska bytas ut mot vattentoaletter. Det fanns vattentoaletter på de tre Blå Flagg-stränderna samt på ytterligare sex stycken av de större badplatserna. Sedan 2005 har nio torrtoaletter ersatts med vattentoaletter. Det återstår fyra badplatser med torrtoaletter som successivt ska bytas ut mot vattentoaletter. Denna förbättring är mycket uppskattad av både besökare och berörd personal. Förutom de ovannämnda större investeringarna har ett flertal mindre investeringar också gjorts. Till exempel har ett antal parkeringsplatser asfalterats Handikappanpassad vattentoalett och rutats upp för att bättre nyttja parkeringsytorna. Vidare har nya fräscha anvisningsskyltar och informationstavlor satts upp.

Till exempel har de två mest välbesökta insjöbaden (Balsby och Ivö) fått källsorteringsstationer istället för soptunnor.

6 Förbättringar och nya säkerhetsanordningar har kommit på plats i småbåtshamnen (som också omfattas av badplanen). Småbåtshamnen i Åhus Vid de olika insjöbadplatserna har ett antal åtgärder/förbättringar vidtagits. Till exempel har de två mest välbesökta insjöbaden (Balsby och Ivö) fått källsorteringsstationer istället för soptunnor. Vidare har de gamla torrtoaletterna ersatts av vattentoaletter. Parkeringsplatserna är iordningställda och uppmarkerade. De nio insjöbadplatserna har fått nya bryggor och rutschbanor. Balsby badplats

7 Samtliga investeringar som har genomförts under åren finns att läsa om här. Studiebesök Ett flertal andra kommuner har uppmärksammat arbetet och varit på studiebesök i Kristianstad. Ett antal av dessa har sedan påbörjat ett liknande arbete utifrån sina förutsättningar. Har du frågor eller vill veta mera om arbetet med Badplanen är du välkommen att kontakta Mats Gustafsson på kultur & fritid / eller mats.gustafsson@kristianstad.se.

Relevanta dokument

FRITIDS och IDROTTS politiskt program Kristianstads kommun

FRITIDS och IDROTTS politiskt program Kristianstads kommun Kultur- och fritidsförvaltningen har i samverkan med företrädare från olika föreningar tagit fram ett förslag till ett reviderat idrottspolitiskt