1 (83) STY Foto: Anna Sigvardsson

Transkript

1 1 (83) STY Foto: Anna Sigvardsson

2 2 (83) Inledning Verksamhetsplanen visar prioriteringar på strategisk och taktisk nivå Verksamhetsplanen beskriver de viktigaste prioriteringarna för det kommande året. Planen förklarar vilket resultat Tullverket ska uppnå och vad som ska följas upp. Tullverkets verksamhetsplanering delas in i en strategisk, en taktisk och en operativ del. Tullverkets styrmodell beskriver hur den interna styrningen sker utifrån det uppdrag som Tullverket har fått av riksdag och regering. Sveriges medlemskap i EU utgör ett viktigt sammanhang och stora delar av Tullverkets verksamhet lyder under EU-lagstiftningen. Tullverkets vision att förenkla det legala och förhindra det illegala utgör ett långsiktigt ställningstagande för hur verksamheten ska utvecklas. Tullverkets vision förtydligas i Målbild 2020 som beskriver i vilken riktning Tullverket ska utvecklas under de närmaste åren. Styrningen på lång och medellång sikt framgår av verksamhetsplanens strategiska del. Den strategiska delen revideras varje år. Styrningen på kort sikt framgår i verksamhetsplanens taktiska del. Den innehåller planeringen för kommande år och består av budget och uppdrag, resultatindikatorer, mått för Tullverkets processer samt utvecklings- och förvaltningsportföljernas projekt och uppdrag. Varje avdelning ska utifrån styrningen i verksamhetsplanen ta fram en handlingsplan för avdelningens och kärnprocessens verksamhet kommande år. Ett resultatkontrakt tecknas mellan generaltulldirektören och avdelningschefen. Handlings- och förvaltningsplaner samt den nationella miljöplanen och planen för civilt försvar är del av den beslutade verksamhetsplanen.

3 Nedan visas en bild av hur styrningen hänger ihop från myndighetens uppdrag till operativa handlingsplaner och förvaltningsplaner. 3 (83)

4 4 (83) Innehåll GD har ordet... 6 Verksamhetsplanens strategiska del... 8 Uppdrag... 9 Vision... 9 Målbild Värdegrund Tullverkets strategier och förändringsområden Digitalisering Processorientering Kulturförändring Strategiska utgångspunkter Ekonomiska förutsättningar Budget och årsarbetskrafter Kompetensförsörjningsplanering Geografisk närvaro Inriktning för stödverksamheten Inriktning för internationellt arbete Civilt försvar Miljömål Jämställdhetsintegering Förändringsarbete i Tullverket Utvecklings- och förvaltningsportföljen Risker Inriktning för kärnprocesserna Processernas utveckling Resultatindikatorernas målnivåer Verksamhetsplanens taktiska del Processtyrning Processen Analysera och selektera Processen Hantera tillstånd Processen Klarera varor och transportmedel Processen Genomföra fysisk kontroll Processen Följa upp operatör och ärende Processen Hantera brott Skattefelet In- och utförselrestriktioner Säkerställande av uppbörd Organiserad och storskalig brottslighet Narkotikabekämpning Alkohol och tobak... 49

5 5 (83) Ekonomisk brottslighet Uppdrag och utvecklingsportföljen Utvecklingsportföljen Systemförvaltning Budget Uppföljning Bilagor Bilaga 1: Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Tullverket Bilaga 2: Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Bilaga 3: Driftbudget Bilaga 4: Investeringsbudget Bilaga 5: Utvecklingsportfölj Bilaga 6: Uppföljning av planer Bilaga 7: Revisionsplan

6 6 (83) GD har ordet 2017 kommer att bli ett tufft år ekonomiskt men jag är övertygad om att vi kommer att klara utmaningen. Vi är bäst på det vi gör, nämligen tull. Det finns ingen som kan eller gör det så bra som vi. Vi kommer att lyckas genom att vi fortsätter att utvecklas och möter våra utmaningar på ett smart och modernt sätt. Tullverket kommer också att ha en viktig roll i regeringens strävan för att nå de jämställdhetspolitiska målen, Agenda 2030 och inte minst återuppbyggnaden av det civila försvaret. I verksamhetsplanen kan du läsa om Tullverkets mål och inriktningar i stort och på så sätt få en uppfattning om hur just din arbetsuppgift och dina insatser i det löpande arbetet bidrar till dessa. Det ligger på oss alla att fatta beslut i vardagen som innebär minskade kostnader för myndigheten. Det är viktigt att all verksamhet, både den löpande och exempelvis utvecklingsprojekten tar tillvara alla möjligheter att hålla nere kostnaderna. Arbetet med ständiga förbättringar i vardagen behöver få ordentligt genomslag under 2017 för att effektivisera verksamheten. Just nu utbildas ett tiotal förbättringsambassadörer som tillsammans med de befintliga är ett värdefullt stöd i det arbetet. Vi kommer att bli färre medarbetare i Tullverket, eftersom vi inte kommer att kunna rekrytera i samma takt som medarbetare går i pension eller lämnar myndigheten av annan anledning. Vår vision och vår målbild pekar ut vart vi är på väg och beskriver hur vi ska ta oss dit. Våra övergripande strategier för att nå visionen om ETT TULLVERK är det som fortsatt gäller. Tre begrepp kommer att vara särskilt viktiga under 2017 digitalisering, processorientering och kulturförändring. Digitaliseringen av verksamheten måste fortsatt vara hög, eftersom den i hög grad påverkar det ekonomiska läget

7 7 (83) och våra förutsättningar att nå verksamhetens mål trots att vi blir färre till antalet medarbetare. Processtyrningen är ytterligare en nyckel till framgång. Här måste vi öka takten när arbetet med att etablera processerna går framåt kan vi skapa utrymme för effektiviseringar och dra nytta av den utveckling som sker i processerna. För att hantera att vi blir färre och minska sårbarheten vid till exempel arbetstoppar behöver vi som medarbetare bredda vår kompetens och vår förmåga att utföra fler och nya arbetsuppgifter. Det innebär att medarbetare kommer att få möjlighet att växla kompetens och ställa om till andra arbetsuppgifter. Ledorden i vår värdegrund, som är helhetssyn, ansvarstagande och nytänkande kommer att vara viktiga för oss i den här omställningen. Genom löpande dialoger med Finansdepartementet fortsätter jag att göra mitt yttersta för att skapa förståelse hos våra uppdragsgivare för de utmaningar som ligger framför oss och vad vårt ekonomiska läge får för konsekvenser. Samtidigt vet vi att regeringen står inför många, stora utmaningar och att det är många andra myndigheter som kämpar med sin ekonomi. Genom att vi alla drar nytta av varandras kompetenser och erfarenheter och bidrar med idéer så ökar vi vår förmåga att lösa uppgifter och vi utvecklar vår kultur genom att vi alla tar ansvar för vår egen och Tullverkets utveckling. Therese Mattsson Generaltulldirektör

8 8 (83) Verksamhetsplanens strategiska del Den strategiska delen i verksamhetsplanen beskriver vilka mål Tullverket ska arbeta mot och hur Tullverket ska arbeta för att nå dessa mål. Den klargör innebörden i Målbild 2020 och kopplingen mellan målbilden och övriga inriktningar samt redogör för olika ställningstaganden som ska vara styrande för den taktiska planeringen.

9 9 (83) Uppdrag Tullverkets uppdrag utgår ifrån förordningen med instruktion för Tullverket. Enligt instruktionen ska Tullverket fastställa och ta ut tullar, andra skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, samt övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Tullverket ska även förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Instruktionen tydliggör att Tullverket ska bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, samt kostnadseffektivt och enkelt för såväl företag och allmänhet som Tullverket. Tullverket ska vidare tillhandahålla information och god service så att företag har goda förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut i tullrelaterade frågor. Tullverket ska kontinuerligt följa samhällets utveckling och styra resurserna till prioriterade områden och på så vis möta krav som ställs på oss både på kort och lång sikt. I myndighetens uppgift ligger också att organisera sig på ett sätt som bidrar till en effektiv verksamhet. Vi ska i all vår verksamhet tillse att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten. Genom strategisk styrning nås de långsiktiga effekter som Tullverket strävar efter: Förebygga uppkomsten av hot mot hälsa, miljö och säkerhet, brottslighet och undandragande av tull, skatt och andra avgifter. Säkerställa tull, skatt och andra avgifter för att säkra finanseringen av offentlig sektor samt att bidra till att säkerställa konkurrensneutral handel. Skydda medborgare i Sverige och Eu från hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Motverka och bekämpa organiserad brottslighet. Vision Ett Tullverk med effektiva och moderna arbetsmetoder förenklar vi det legala och förhindrar det illegala. Målbild 2020 Målbilden är en beskrivning av ett önskat läge för hur Tullverkets verksamhet ska fungera År 2020 är visionen Ett Tullverk med effektiva och moderna arbetsmetoder, som förenklar det legala och förhindrar det illegala uppnådd och allt arbete

10 10 (83) som utförs i Tullverket utgår från den gemensamma värdegrunden med ledorden helhetssyn, nytänkande och ansvarstagande. Digitalisering av verksamheten och en ökad grad av självbetjäning har möjliggjort effektivare processer och tjänster. Medborgare och företag väljer i första hand digitala kanaler när de söker kontakt med Tullverket för att till exempel få svar på sina frågor eller utföra ärenden. De lösningar vi erbjuder är standardiserade, vilket medför att den information som lämnas till Tullverket har hög kvalitet. Vi väljer tekniska lösningar efter noggranna avvägningar mot nytta, krav på användarvänlighet, leveransmodell och kostnader. Tullverket uppfyller kraven och föresatserna i den nya EU-gemensamma tullagstiftningen. Allt informationsflöde mellan Tullverket och aktörer i varuflödet och mellan Tullverket och andra tullmyndigheter inom EU sker elektroniskt. Tullverket bejakar möjligheterna i lagstiftningen och förser kontinuerligt lagstiftarna med kvalificerade underlag som ligger till grund för framtida lagstiftning. Den ökade mängden elektronisk information som automatiskt överförs från myndigheter och från merparten av aktörerna i varuflödet bearbetas automatiskt vilket ger bra underlag för kontroller. Tullverkets analys- och selekteringsförmåga har förbättrat vår träffsäkerhet vid kontroller i varuflödet för att förhindra skattefel och tullbrott. De analyser som genomförs i Tullverket styrs av efterfrågan och stödjer de prioriteringar som görs inom de olika delarna av den operativa verksamheten. Faktorer som har stor betydelse för ökad effektivitet och flexibilitet är bättre intern och extern samverkan och att vi har infört ett processorienterat och uppdragsdrivet arbetssätt. Tullverkets kärnprocesser är effektiva tack vare att vi systematiskt arbetar med att hitta och eliminera slöserier och med att genomföra ständiga förbättringar. Tullverkets chefer medverkar till att medarbetarna tar ett ökat ansvar. De ser också helheten och skapar förutsättningar för förändringar och förbättringar. Alla chefer har ett tydligt mandat och agerar utifrån sin roll som arbetsgivare. Cheferna är trygga i sin förmåga att leda förändringar. Tullverkets chefer styr och leder utifrån en helhetsbild av det förändringsarbete som ska göras. De behov och krav som identifieras, de prioriteringar som görs och de beslut som fattas tar alltid sin utgångspunkt i Ett Tullverk. Värdegrund Tullverkets värdegrund vilar på den gemensamma värdegrund som gäller för alla som arbetar inom statsförvaltningen.

11 11 (83) Värdegrunden är en förutsättning för visionen om Ett Tullverk och utgångspunkten för hur all verksamhet inom Tullverket ska genomföras. Värdegrunden lägger grunden för hur vi arbetar med och behandlar varandra och hur vi förhåller oss till omvärlden. Dessutom skapar den förutsättningar för att genomföra Tullverkets mål och inriktning. Helhetssyn I Ett Tullverk ser vi till helheten. Genom att vi är professionella och drar nytta av allas kompetenser och erfarenheter ökar vår förmåga att lösa uppgifter. Vi samverkar internt och externt och vi når våra utmanande mål. Ansvarstagande Vi tar ansvar för våra handlingar gentemot varandra, våra uppdragsgivare, våra kunder och allmänheten. Alla vågar fatta och genomföra beslut. Vi tar ansvar för vår egen och Tullverkets utveckling. Vi har tillit till varandra och bemöter varandra med respekt. Nytänkande Allas idéer och erfarenheter är viktiga och alla bidrar i arbetet med Tullverkets utveckling. Vi arbetar i en verksamhet i ständig utveckling, där nytänkande och förmåga till förnyelse är en förutsättning för vår framgång. Tullverkets strategier och förändringsområden Tullverkets strategier är de centrala vägval och övergripande tillvägagångssätt som bedöms som mest viktiga och nödvändiga att genomföra för att ta oss till målbilden och visionen. Verksamhetsstrategin och kontrollstrategin utgör den strategiska grunden för Tullverkets uppdrag. Dessa stödjs av andra strategier som till exempel itstrategin, kanalstrategin, kompetensstrategin och den kommande chefsstrategin. Tullverkets strategier kan övergripande sammanfattas i tre förändringsområden som bedöms som mest prioriterade för att vi ska ta oss till målbilden och vidare till visionen. De tre områdena är digitalisering, processorientering och kulturförändring. Digitalisering Digitaliseringen och användningen av it-baserade lösningar ska bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både för företag och myndigheter. Samhällsförändringarna ställer också krav på en digital samverkan med både företag och andra myndigheter inom och utanför Sverige. De moderna, mobila och digitala arbetssätten innebär en kulturförändring som gör det möjligt att arbeta mer flexibelt och innovativt.

12 12 (83) Tullverket utvecklar möjligheter för exempelvis elektroniska ansökningar och styrkande handlingar samt informationsutbyte med andra myndigheter. Vidare förbättrar vi vår analysförmåga genom att digitalisera inhämtning och analys av information. Detta ska leda till snabbare och bättre prioriteringar som ger än högre träffsäkerhet avseende kontroll- och informationsinsatser mot riskområden. Vi behöver även digitalisera och automatisera informationsflödet med företag och privatpersoner i syftet att underlätta för dem att göra rätt från början och utveckla möjligheten till självbetjäning. Processorientering Processperspektivet ska alltid användas för att driva och utveckla kärnverksamheten i alla delar av organisationen. De centrala delarna i processorientering är dels att öka värdet för de vi är till för och dels att öka flödeseffektiviteten, till exempel kortare genomströmningstider. Det innebär att tydliggöra vem processerna levererar till och deras behov samt hur vi ska arbeta i processen. Det ska åstadkommas genom standardiserade arbetssätt, metoder och värdeskapande aktiviteter och med så lite slöserier som möjligt. För att få ytterligare drivkraft i arbetet med processerna är det av stort vikt att få igång ett strukturerat och kontinuerligt arbete med ständiga förbättringar. Det betyder att alla som arbetar i processerna ständigt utvärderar befintliga arbetssätt och metoder för att hela tiden finna nya sätt att ytterligare förbättra processen i syfte att öka värdet för medborgare och näringsliv och optimera effektiviteten i flödet genom processen. Kulturförändring Kulturen är de uppfattningar, vanor, normer och värderingar som utgör det mest allmänna beteendet i organisationen. Till skillnad från vår styrning som talar om vad, hur och varför vi gör något, så speglar vår kultur de beteenden som vi väljer. Vi ska gå från ord till handling när det gäller att leva värdegrunden. För att öka flexibiliteten och effektiviteten behöver vi förbättra vår interna och externa samverkan. För detta behövs förändringsledning och ett coachande ledarskap. Tullverkets chefer och ledare ska styra och leda utifrån ett helhetsperspektiv vilket innebär att de behov och krav som identifieras, de prioriteringar som görs och de beslut som fattas alltid tar sin utgångspunkt i Ett Tullverk. Vi eftersträvar att: Både chefer och medarbetare bidrar till att skapa en miljö som främjar arbete med ständiga förbättringar, vi vågar tänka och prova nytt, vi lär av erfarenheterna och försöker igen.

13 13 (83) Alla medarbetare tar sitt ansvar och blir problemlösare som ständigt utvärderar och förbättrar våra arbetssätt och processer. Alla chefer arbetar aktivt med förändringsledning för att skapa förutsättning för nödvändiga beteendeförändringar. Alla kvinnor och män vi möter har samma rättigheter och möjligheter i sina kontakter med oss på Tullverket Genom dessa beteenden lever vi värdegrunden som ger oss den önskade kultur som är drivkraft till utvecklingen av Tullverket. Strategiska utgångspunkter I det här avsnittet presenteras de utgångspunkter som är strategiskt viktiga för år 2017 till Ekonomiska förutsättningar För 2017 har Tullverket betydligt högre förvaltningskostnader till följd av den fortsatta digitaliseringen vilket innebär att ekonomin är ansträngd. Samtliga avdelningar och utvecklingsprogram har sett över sina kostnader och har gjort neddragningar för att finansiera digitaliseringen. Neddragningarna medför minskade omkostnader, ekonomiskt utrymme för färre årsarbetskrafter samt minskad takt i utvecklingsarbetet de närmaste åren. I all verksamhet, både den löpande och i utvecklingsprojekten, ska alla möjligheter till att hålla nere kostnaderna tillvaratas framför allt när det gäller resekostnader, extern kompetensutveckling och köp av externa tjänster. Inriktningen är att antalet årsarbetskrafter i stödverksamheten minskar mer än i kärnverksamheten. Antalet årsarbetskrafter ska minska med 120 fram till och med Tullverket behöver ta till vara möjligheterna till effektiviseringar som digitaliseringen och de ständiga förbättringarna ger för att anpassa verksamheten till de förändrade ekonomiska förutsättningarna med ökade kostnader för de nya systemen. Budget och årsarbetskrafter I tabellen nedan presenteras den prognosticerade utvecklingen för Tullverkets budget och årsarbetskrafter (åak) för åren

14 14 (83) Prognos (mnkr ) Anslag Anslagsförbrukning Utveckling Löner Övertid Lokaler Övriga kostnader Delpensioner Aktiveringar Avskrivningar Ränta Intäkter Årets resultat Ingående balans Utgående balans Snitt årsarbetskrafter (åak) Kompetensförsörjningsplanering Tullverkets viktigaste åtgärd för att säkra rätt kompetens de kommande åren är att utveckla och anpassa kompetensen hos befintlig personal. I många delar av verksamheten behöver medarbetare utveckla sin förmåga för att kunna utföra fler och nya arbetsuppgifter. Kompetensbreddning behövs för att nyttja vår personalresurs där de bäst behövs, för att minska sårbarhet och klara arbetstoppar. I flera delar av verksamheten förväntas systemstöd och effektivare flöden frigöra tid för mer kvalificerade arbetsuppgifter. För att infria förväntningarna behöver medarbetarna ha förmåga att utföra dessa mer kvalificerade arbetsuppgifter och kompetensutveckling kommer att behövas. Genom effektiva processer, digitalisering och utveckling av tjänster för självbetjäning kommer behovet av personalresurser att minska i olika grad i alla kärnprocesser och även i stödverksamheten under åren fram till Eftersom antalet pensionsavgångar varierar i organisationen kommer det att bli underskott av personal i vissa delar av verksamheten och överskott i andra. Det innebär att medarbetare kommer att behöva växla kompetens och ställa om till andra arbetsuppgifter och roller.

15 15 (83) Planer för kompetensutveckling finns vid varje kompetenscenter och avdelning och innehåller både aktiviteter för att ge medarbetare möjlighet att pröva och öva på olika uppgifter, kunskapsöverföring mellan kollegor samt utbildningsinsatser. Medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner är en förutsättning för att skapa förändringsberedskap och för att varje individ ska bidra till att Tullverket klarar sitt uppdrag. Planering för ersättare och karriärutveckling ska genomföras vid varje avdelning för att minska sårbarhet och säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Det är lika viktigt att inom stödverksamheten att minska personberoendet. I arbetet med att försörja Tullverket med ledar- och chefskompetens introduceras ett ledarkandidatsprogram under året. Geografisk närvaro Den yttre faktor som främst styr Tullverkets lokalisering är varuflödet. De stora verksamhetsorterna finns där de stora varuflödena sker och där vår verksamhet ger störst nytta. Verksamheten ska vara flexibel och lättrörlig och arbete ska i så hög grad som möjligt kunna utföras mobilt. Ur effektiviserings- och arbetsmiljösynpunkt kan det ibland vara motiverat att även koncentrera verksamheten geografiskt. Inriktning för stödverksamheten Stödverksamheten innefattar allt stöd oavsett vilken organisatorisk hemvist det har. Tullverkets stödverksamhet har ett styrande uppdrag, ett stödjande uppdrag, ett serviceuppdrag och ett kontrolluppdrag i förhållande till kärnverksamheten. Stödverksamheten ska bidra till att kärnverksamheten bedrivs så effektivt och rättssäkert som möjligt. Stödverksamheten ska vara så liten som möjligt i förhållande till sitt uppdrag och manuella rutiner ska i så hög grad som möjligt automatiseras och standardiseras. Stödverksamheten ska relativt sett minska mer än kärnverksamheten i syfte att få ut mer resurser till produktionen. Under 2017 ska årsarbetskrafterna inom stödverksamheten sammantaget minska med 15 procent. Inriktning för internationellt arbete Tullverket deltar i omfattande nationella och internationella samarbeten i syfte att trygga en korrekt uppbörd och säkerhet i leveranskedjan. Särskilt viktiga områden är att förenkla regler och procedurer med beaktande av behovet av kontrollmöjligheter, en effektiv riskhantering och rationell användning av it. Tullverket ska bevaka utvecklingen av e-handel och dess betydelse för myndighetens uppdrag. Vi ska också bidra till en effektiv brottsbekämpning, särskilt inom ramen för EU:s policycykel i kampen mot organiserad och grov

16 16 (83) internationell brottslighet. Dessutom ska vi fortsätta att fokusera på strategiska och operativa insatser med koppling till terrorismbekämpning. Vi ska följa händelseutvecklingen inför Storbritanniens utträde ur EU och dess påverkan på Tullverket. Vidare ska Tullverket arbeta för ett effektivt informationsutbyte och säkerställa informationens skyddsvärde i hela kedjan samtidigt som vi ska värna rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Strategin för Tullverkets internationella arbete och Finansdepartementets övergripande instruktioner ska beaktas. Civilt försvar Under 2017 kommer Tullverket att utöka det nationella samarbetet med civilt försvar gällande planeringsarbetet men även i övnings- och förmågeverksamheten. Det innebär insatser på central nivå och en regional organisation för genomförande av planeringsarbetet, implementering av beslut samt totalförsvarssamverkan med andra myndigheter. Under 2017 skapas sju koordinatorfunktioner som samordnas nationellt och koordineras under ledning av VLS. Handlingsplanen för civilt försvar är en del av verksamhetsplanen. Miljömål Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har Tullverket fastställda miljömål och en handlingsplan för att nå miljömålen. Delmål och uppdrag sammanställs i Tullverkets nationella miljöplan som är en bilaga till verksamhetsplanen. Miljöplanen följs upp av nationell miljösamordnare. Delmål 2017: 1. Utsläpp av fossil koldioxid från tjänsteresor med bil ton CO2. 2. Utsläpp av fossil koldioxid från tjänsteresor med flyg 731 ton CO2. 3. Tullverkets elförbrukning (exkl. el för uppvärmning) kwh. 4. Beslut om källsortering och genomförandeplan är färdigställt. Den nationella miljöplanen är en del av verksamhetsplanen. Jämställdhetsintegering Tullverket har i uppdrag från regeringen att arbeta med att integrera jämställhetsperspektivet i sin verksamhet. Under 2016 har Tullverket identifierat två övergripande åtgärdsområden inom myndighetens verksamhet. Dels att män är överrepresenterade i smugglingsbrottsligheten och dels att det finns en risk för omotiverade skillnader i bemötande på grund av kön. Processen Analysera och selektera har ett särskilt uppdrag att säkerställa att de

17 17 (83) systemstöd som används i underrättelseverksamheten är kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Kommunikationsavdelningen har i särskilt uppdrag att med stöd av Tullverkets bemötandeforum säkerställa att Tullverket har ett jämställt bemötande genom att undersöka bemötandet i olika situationer där anställda i Tullverket möter medborgare och företag. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i relevanta styrdokument. I arbetet med ständiga förbättringar i processerna ska ett jämställdhetsperspektiv införlivas. Alla möjligheter att få fram information baserat på kön ska tillvaratas. I all verksamhet ska vi säkerställa att kvinnor och män har samma rätt och möjligheter i kontakter med Tullverket. Förändringsarbete i Tullverket Den största delen av förändringsarbetet på Tullverket bedrivs inom ramen för utvecklingsportföljen. Dessutom bedrivs utvecklingsarbete inom förvaltning i form av vidareutveckling av befintliga it-stöd. Därutöver pågår ett arbete med att ständigt förbättra verksamheten i vardagen. Förändringsaktiviteter utgår från den strategiska inriktningen och de prioriterade riskerna. De ska även ha ett jämställdhetsperspektiv och säkerställa att kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter i kontakter med Tullverket. För att få en tydligare styrning ut ett helhetsperspektiv finns en portföljstyrgrupp för både utveckling och förvaltning. Portföljstyrgruppen ansvarar bland annat för att fördela beslutad portföljram till förvaltningsrespektive utvecklingsportföljen. Den följer upp och omprioriterar vid behov mellan utvecklings- och förvaltningsportföljen. Utvecklings- och förvaltningsportföljen För att möliggöra de förändringar som behövs för att nå Målbild 2020 finns Utvecklingsagenda som är Tullverkets utvecklingsportfölj för de kommande tre åren. Den innehåller de samlade planerna för programmen Elektronisk tull och Förändringsprogrammet. Tullverket driver ett omfattande förändringsarbete inom ramen för förändringsprogrammet "Ett integrerat och effektivt Tullverk". Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för att uppnå varaktig förändring i linje med Tullverkets Målbild Det ska ske genom att möjliggöra en ökad digitalisering och effektivisering av Tullverket. Programmet ska bidra med en övergripande styrning och sammanhållning av fokusområden och projekt samt driva utvecklingsarbetet framåt.

18 18 (83) För att både tydliggöra och underlätta verksamhets- och processövergripande lösningar ska Förändringsprogrammet att fokusera på följande områden: Ökad analys-, lednings- och styrningsförmåga Effektivare ärendehantering Ökad digitalisering och självbetjäning I programmet Elektronisk tull finns de projekt och uppdrag som syftar till att Tullverket ska uppfylla kraven i unionstullkodexen. Digital tullhantering i varuflödet skapar en sammanhållen kedja och medför ökad automatisering. Därmed skapas bättre förutsättningar för selektering i den information som lämnas till Tullverket i varuflödets olika steg samt ger möjlighet till högre effektivitet i samband med kontroller. Programmet ansvarar för en övergripande planering och organisation för omställning av företag och den interna verksamheten, kommunikations- och utbildningsinsatser samt anpassning av regelverket. Den införda styrmodell för systemförvaltning ska leda till att på ett kostnadseffektivt sätt styra förvaltningen av myndighetens it-system. Målen med styrmodellen är att skapa bättre underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut om prioriteringar och att bättre kunna styra och fördela resurser mellan utveckling och förvaltning. Risker Av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll framgår det att Tullverket på ett enhetligt sätt ska analysera, åtgärda och följa upp de risker som kan finnas i verksamheten och som kan innebära att Tullverket inte med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av myndighetsförordningen eller som innebär att planerade mål och resultat inte nås. Tullverket arbetar idag systematiskt med riskanalyser för att identifiera omständigheter som utgör risker för att verksamheten inte ska kunna fullgöras. Inom ramen för arbetet med att säkerställa intern styrning och kontroll identifieras och hanteras kontinuerligt risker som på olika sätt kan påverka Tullverkets uppdrag. Tullverkets ledningsgrupp har för 2017 prioriterat följande riskområden: Risk att Tullverket inte klarar av det långsiktigt bekymmersamma budgetläget. Det finns en risk att Tullverket inte lyckas minska sina kostnader på bästa sätt. Exempelvis ökar kostnaderna för förvaltning och drift av de it-system vi redan har utvecklat och kommer att utveckla.

19 19 (83) Risk att våra utvecklingsprojekt och andra uppdrag inte får avsedd resultat/effekt. Det finns en risk att Tullverkets nuvarande arbetssätt kvarstår utan att vi lyckas skapa nödvändiga effektiviseringar. Risk att vi inte följer processtyrningen. Det finns en risk att Tullverket inte lyckas åstadkomma standardiserade och enhetliga arbetssätt och inte heller nödvändiga kultur- och beteendeförändringar. Prioriteringen innebär att riskområdena inte accepteras och att vi ska vidta åtgärder. Riskerna hanteras i specifika vp-uppdrag eller av berörda avdelningar och staber. Ansvaret för stödprocessernas utveckling och effektivisering ska ligga hos respektive avdelningschef, endast metodstöd genom processtödsteamet. Inriktning för kärnprocesserna Huvudfokus för processorienteringen är kärnprocesserna. För att snabbare dra nytta av processorienteringen måste processerna etableras enligt plan. Detta skapar utrymme för effektiviseringar. Se mer i diagrammet för respektive process. Antalet årsarbetskrafter på Tullverket kommer att minska. Genom att arbeta med exempelvis processutveckling, ständiga förbättringar och förbättrade arbetsmetoder når vi en minskad resursanvändning. I kompetensplaneringen tas hänsyn till den utveckling som sker i kärnprocesserna. Det är viktigt att de förväntade effekterna realiseras och att fler förbättringsåtgärder identifieras. I nedanstående diagram redogörs för utvecklingen av processernas resurser för åren Totalt kommer antalet årsarbetskrafter i processerna att minska med cirka 125 fram till år Storleken på processerna baseras på tidredovisningen och förändringarna bygger på bedömningar av utvecklingen i processerna de kommande åren. Antal årsarbetskrafter per process och år

20 20 (83) Processernas utveckling Nedan illustreras processernas förväntade utveckling i form av en kurva för belastning och effektivisering. Diagrammen visar en förväntad riktning i procent för respektive process och innehåller ett visst mått av osäkerhet. Analysera och selektera Belastningen i form av informationsmängd kommer att minska från Det finns en stor potential för effektivisering genom automatiserad selektering och förändrade arbetsmetoder från 2017 och framåt. För att klara utmaningen är det viktigt att prioritera utvecklingsinsatserna. Hantera tillstånd Belastningen ökar fram till 2019 på grund av omställningen av samtliga tillstånd med anledning av UCC. Därefter är bedömningen att inflödet av antalet ansökningar minskar. Det finns en stor potential för effektivisering från 2019 genom processutveckling och införandet av nya systemstöd. För att klara omställningsarbete behöver processen minska tillståndsövervakningen under perioden.

21 21 (83) Klarera varor och transportmedel Belastningen ökar under 2017 på grund av till exempel fler kontroller i importflödet. Effektiviteten ökar genom nya systemstöd och fler automatiserade kontroller. För att klara omställningen behöver processtyrningen ge mer effekter och ambitionsnivån för antalet kontroller behöver minskas något. Genomföra fysiska kontroller Belastningen ökar på grund av nya geografiska kontrollplatser och fler kontroller. Effektiviteten ökar genom nytt systemstöd och fler träffar. För att klara den kommande utvecklingen behöver processtyrningen ge mer effekt.

22 22 (83) Följa upp operatör och ärende Belastningen ökar på grund av komplexa granskningar och den ökade analysförmågan leder till fler kontroller. Det finns en stor potential för effektivisering tack vare införandet av processtyrning och ständiga förbättringar. För att klara den kommande utmaning behöver processtyrningen ge de förväntade effekterna. Hantera brott Belastningen ökar på grund av fler ärenden. Nytt systemstöd och förbättrade arbetssätt ökar effektiviteten. För att klara den kommande utmaningen behöver processtyrningen ge mer effekter och det är av vikt att identifiera fler förbättringsåtgärder.

23 23 (83) Resultatindikatorernas målnivåer I tabellerna nedan presenteras utvecklingen av målnivåerna för Tullverkets resultatindikatorer. Resultatindikator Debiterat efter initial-, efter- eller punktskattekontroll Andel tullrevisioner som resulterat i ändringar Andel kontroller som resulterat i avvikelser Målnivå 2017 Målnivå 2018 Målnivå tkr tkr tkr 75 % 78 % 81 % 17 % 18 % 20 % Antalet avvikelser st st st. Andel inbetalt belopp av fastställt belopp Andel debiterad uppbörd inbetalad i rätt tid Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag 100 % 100 % 100 % 97 % 97 % 97 % 0 kr 0 kr 0 kr Antal identifierade kriminella nätverk 25 st. 25 st. 30 st. Antal utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk 15 st. 20 st. 20 st. Antal beslag av narkotika och dopning st st st. Samhällsnyttan av den beslagtagna narkotikan inkl. dopningspreparat 1,3 mdkr 1,35 mdkr 1,4 mdkr Mängd beslagtagen och omhändertagen alkohol l l l Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak 25 mn st. 27 mn st. 30 mn st. Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak kg kg kg Antal debiterade tulltillägg 550 st. 550 st. 550 st. Beslagsvärdet för alkohol och tobak mätt i skattebortfall Andel slutredovisade förundersökningar av inledda gällande ekobrott Antal strafförelägganden som Tullverket har utfärdat för ekobrott 105 mnkr 110 mnkr 115 mnkr 35 %. 35 %. 35 %. 250 st. 250 st. 250 st.

24 24 (83) Verksamhetsplanens taktiska del Syftet med den taktiska delen är att beskriva vad vi ska genomföra och uppnå under I den första delen beskrivs Tullverkets kärnprocesser, prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder, processen prestationer, effektivitet, enhetlighet och kvalitet samt de mätetal och mål som kommer att följas under I den andra delen beskriver vi vad Tullverkets arbete ska leda till, vilket resultat som ska uppnås och vilka åtgärder vi ska genomföra. Därefter presenterar vi uppdrag, utvecklings- och förvaltningsportföljen, budget och ekonomiska förutsättningar för 2017 samt en redogörelse för hur den årliga uppföljningen ska gå till.

25 25 (83) Processtyrning För att utveckla verksamheten till att bli mer effektiv, enhetlig och rättssäker har Tullverket infört processtyrning. Syftet är att förbättra möjligheterna att uppnå Målbild 2020, få en bättre helhetssyn samt att förstärka de utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. I processchefernas ansvar för förankring och utveckling av processen ingår att tydliggöra förändrade kompetensbehov. Processen Analysera och selektera Syftet med processen Analysera och selektera är att producera underrättelser till Tullverkets övriga kärnprocesser. Underrättelserna utgör underlag för beslut och ger rekommendationer om inriktning och prioritering av verksamheten. På så sätt bidrar processen till att myndigheten får ökad träffsäkerhet i de kontroller vi gör och att vi når uppställda mål med tilldelade resurser. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Den viktigaste åtgärden för 2017 är att fortsätta införandet av standardiserade arbetssätt för arbetet över hela landet. Processgenomlysningen är gjord och det finns ett beslut om en underrättelsemodell på strategisk nivå och en handledning är framtagen. Med utgångspunkt i detta kommer projektet Analysstöd att arbeta med att binda ihop den nationella processen med ett nytt it-stöd. Olika delar av processen kommer att testas i piloter inom projektet.

26 26 (83) Processens prestation Processen Analysera och selektera är en process vars prestation är att producera underrättelser som genom att utgöra underlag för beslut ger rekommendationer om inriktning och prioritering av kontrollverksamheten. Därigenom bidrar processen till att myndigheten, genom ökad träffsäkerhet i kontrollerna, når uppställda mål med tilldelade resurser. Processens effektivitet Processutvärderingar kommer att genomföras i syfte att identifiera förbättringsmöjligheter och skapa förutsättningar för ett effektivare arbetssätt och en optimerad ärendegenomströmning, vilket ger högre kvalitet på slutprodukten. Vi kommer också att införa arbetssätt för ständiga förbättringar samt fortsätta att utveckla mätsystem för processen, med fokus på utveckling och styrning. Genom att följa upp och utvärdera hur stor andel av avslutade ärenden där delgivning har skett kan vi bättre styra rätt från början genom att prioritera rätt ärenden för vidare förädling i processen. Processens enhetlighet och kvalitet Ett gemensamt syn- och tankesätt kommer att kommuniceras utifrån processperspektivet enligt handlingsplanen för processtyrning. Dessutom kommer utvecklingen av de nya systemstöden Analysstöd och Ärendehantering att bidra till ett standardiserat arbetssätt vilket i sin tur ska leda till ökad kvalitet. I analysverksamheten behandlas ofta personuppgifter och särskilt i underrättelseverksamheten kan behandlingen vara av känslig natur. Ett krav på processen är att behandlingen sker rättssäkert och i detta ingår att uppgifterna ska gallras enligt gällande regler. Under 2017 ska vi fortsätta att kontrollera att så har skett. En önskad effekt är att delgivna underlag leder till en högre träffsäkerhet och därför mäter vi hur stor andel av underlagen som leder till upptäckt avvikelse efter att en operativ åtgärd har beslutats.

27 27 (83) Mätetal och mål Nedan följer de mätetal och mål som följs i verksamhetsplanen under året: Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens utförande Processens utförande Andel avslutade ärenden där delgivning skett Andel ärenden utan anmärkning efter gallringskontroll >70 % Effektivitet 100 % Kvalitet och enhetlighet: Rättssäker informationshantering Processens resultat Andel träffar på underrättelseprodukter HB: >75 % FOÄ: >77 % GFK: >25 % KVT: > 25 % Kvalitet: Kvalitativt användbara underrättelseprodukter som leder till åtgärd och resultat Processen Hantera tillstånd Syftet med processen Hantera tillstånd är att utfärda tillstånd för att förenkla tullhantering och erbjuda förmåner till de som varaktigt efterlever tillståndskraven. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder För att öka effektiviteten och förbättra ledtiderna ytterligare planeras förbättringsåtgärder i form av värdeflödesanalyser. Genom dessa ska slöserier identifieras och elimineras och förutsättningar skapas för en snabbare ärendegenomströmning och ett effektivare arbetssätt utan att försämra kvaliteten på slutprodukten. Fokus kommer att vara på driftledning samt arbetet med ständiga förbättringar som är framgångsfaktorer för en ökad flödeseffektivitet. Tillsammans med kommunikationsavdelningen kommer vi att genomföra dialogforum med fokusgrupper som sätts samman utifrån sakfrågan. Detta eftersom en väl fungerande kommunikation med företagen är en förutsättning för en effektiv tillståndshandläggning. För att fortsätta att öka rättssäkerhet, kvalitet och enhetlighet i handläggningen samt ta ytterligare steg mot ett standardiserat arbetssätt kommer en webbaserad tillståndshandledning att implementeras. Handledningen ska ge stöd för att kunna genomföra de aktiviteter som förekommer inom processen. Den kommer även att innehålla information om hur kriterier och villkor ska bedömas på ett enhetligt sätt oavsett var i processen aktiviteten utförs.

28 28 (83) Processen utmaning under året är att i samband med anslutningen till det EUgemensamma systemet Customs Declaration Management System, CDMS, genomföra utbildningsinsatser samt införa nya handläggningsrutiner. Detta samtidigt som de lagstadgade handläggningstiderna ska hållas och det omfattande omprövningsarbetet hanteras. Processens slutprestation Processens slutprestation är tillståndsbeslut, det vill säga beviljade eller avslagna ansökningar om tillstånd till särskilda förfaranden. Antalet tillståndstyper som omfattas av särskilda förfaranden har i samband med ny lagstiftning utökats vilket gör att det är angeläget att följa produktiviteten för dessa tillstånd. Det är också viktigt att följa de ansökningar om tillstånd som leder till ett beslut om att bevilja eller avslå. Detta eftersom dessa prövas mot de villkor som gäller för tillståndet, i motsats till de som avvisas vilka endast återspeglar de ansökningar som inte uppfyller formaliakraven. Processens effektivitet För att hålla de lagstadgade handläggningstiderna arbetar vi med att öka flödeseffektiviteten och skapa effektivare arbetssätt, vilket både är ett krav för en effektiv tillståndsprocess och ett krav från våra kunder och uppdragsgivare. För att följa effektiviteten mäter vi därför hur stor andel av tillstånden som handläggs inom lagstadgad tid. Processens enhetlighet och kvalitet Den webbaserade tillståndshandledningen samt kommunikation med våra kunder ska bidra till en ökad kvalitet och enhetlighet i handläggningen både vid tillståndsgivningen respektive tillståndsövervakning. Den bidrar även till en effektivare handläggning. Ansökningar om tillstånd ska bara göras om det finns förutsättningar och att den sökande har förstått kraven. Vi mäter därför hur stor del av ansökningarna om tillstånd som leder till ett beslut om att antingen bevilja eller avslå en ansökan. Mätetal och mål Nedan följer de mätetal och mål som följs i verksamhetsplanen under året:

29 29 (83) Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens utförande Processens utförande Andel ansökningar som avslås eller beviljas Andel av ansökningarna som handläggs inom lagstadgad tid >75 % Effektivitet: Kortare ledtider Enhetlighet: En tillståndshandledning skapar enhetlighet i handläggningen Kvalitet: Ansökningar görs bara om det finns förutsättningar att behandla dem. 100 % Effektivitet: Kortare ledtid Processen Klarera varor och transportmedel Syftet med processen är att kontrollera att företagen uppfyller deklarations- och uppgiftsskyldigheten enligt tullagstiftningen för att kunna frigöra varor och samtidigt säkerställa en riktig uppbörd och att se till att lagar och restriktioner efterlevs för att minimera hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Processens levererar bland annat beslut om fastställande av tull och beslut om frigörande till ett tullförfarande. Processen bidrar även till korrekt uppbörd, att in- och utförselrestriktionerna ska efterlevas och att konkurrensneutralitet ska råda. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Processen genomgår ett omfattande förändringsarbete som kommer att löpa på till minst Den pappersbaserade hanteringen avvecklas gradvis i takt med att nya system införs inom ramen för programmet Elektronisk tull, som har sin utgångspunkt i införandet av unionstullkodexen. Fokus under året blir att implementera de processer som kopplar till tullagerhanteringen, tillfällig lagring samt att fortsätta arbeta med processerna för export och ankomst vid väg- och järnvägstrafik. När Tullverkets nya systemstöd för selektering införs och nya flöden kopplas på blir det än viktigare att de ärenden som faller ut för kontroll i processen är relevanta och ännu tydligare utgår från risk och väsentlighet. Vi kommer därför under året att arbeta med att ta ett helhetsgrepp kring selekteringen av ärenden som ska kontrolleras i processen. Processens slutprestation Processens slutprestation är beslut om fastställande av tull. Det stora huvudflödet av beslut utgörs av tulltaxeringsbeslut och det är det enskilda

30 30 (83) beslutet som har störst vikt för både operatörerna och staten samt EU. Här fastslås eventuell tullskuld men frigör också varan för EU-marknaden. Processens effektivitet Den främsta effektiviseringspotentialen i klareringsprocessen ligger i att övergå från manuell pappershantering vilken innehåller en mängd identifierade slöserier till elektronisk hantering. Det elektroniska uppgiftslämnandet innebär en ökad automatiserad validering och selektering som tillsammans med möjligheten att få in styrkande handlingar elektroniskt effektiviserar hanteringen av utfall ur systemen. För att följa effektiviseringen i processen mäter vi därför andelen klareringsärenden som lämnas elektroniskt. Inom processen följer vi även i vilken mån rent administrativt arbete minskar till förmån för kontrollerande arbete i takt med att elektroniska lösningar införs. Det första området som följs upp är ankomst och presentation sjö och tullager. Processens enhetlighet och kvalitet Omställningen till elektronisk hantering bidrar även till kvalitet och enhetlighet. Utgångspunkten i arbetet med införandet av unionstullkodexen är att skapa standardiserade och harmoniserade processer. Valideringar och bättre kontrollmöjligheter kommer att bidra till kvaliteten och Tullverkets nya elektroniska systemstöd (TESS) bidrar till enhetligheten. I mätningen av enhetlighet och kvalitet fokuserar vi på ärendehanteringen och besluten. Vi kommer också att mäta andel av tulldeklarationer import (standarddeklarationer och kompletterande deklarationer) där ändring av en tulldeklaration genomförts. Vi fortsätter även att mäta andel överklaganden som lett till ändring av beslut. En låg andel visar att vi har fattat ett korrekt beslut i den initiala handläggningen. Ett viktigt område som också följs inom processen är antalet sändningar som släpps i fri omsättning utan att importvillkoren för veterinär- eller växtskyddskontroll är uppfyllda eftersom det får stora konsekvenser om hanteringen inte är korrekt.

31 31 (83) Mätetal och mål Nedan följer de mätetal och mål som följs i verksamhetsplanen under året: Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens utförande Andel ändring av beslut i samband med Tullverkets omprövning vid överklaganden 10 % Kvalitet och enhetlighet: Rätt från början Processens utförande Processens utförande Processens resultat Andel av tulldeklarationer import där deklaranten begärt ändring. Antal sändningar som släpps i fri omsättning utan uppfyllda importvillkor för veterinär- eller växtskyddskontroll Andel klareringsärenden som lämnas elektroniskt 1,75% Enhetlighet och kvalitet: Rätt från början minska mängden onödiga fel och därmed minska antalet begäran om ändringar. 0 st. Enhetlighet och kvalitet: Säkerställa skydd för hälsa och miljö 94 % Effektivitet: Följa övergången till elektronisk hantering Processen Genomföra fysisk kontroll Syftet med processen är att genomföra fysiska kontroller av varor i trafikflödet för att kontrollera att anmälnings- och deklarationsskyldigheten är uppfylld och därigenom motverka att illegala varor förs till och ut från Sverige. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Identifierade slöserier samt prioriterade förbättringsområden i processen är att standardisera såväl arbetssätt som utrustning samt att utveckla och effektivisera processens planering för ökad enhetlighet samt för att frigöra tid för ytterligare kontrollarbete. För att göra planeringen av kontrollarbetet mer effektivt och enhetligt planeras systemstödet Nationellt uppdragshanterings-system (NUS). Processen kommer under 2017 att ta fram styrdokumentet Tullverkets nationella kontrollkoncept. Styrdokumentet ska tydliggöra de regler och rutiner tjänstemännen har att följa i kontrollarbetet vilket ökar rättssäkerheten samt nationell enhetlighet vilket även ökar flexibiliteten.

32 32 (83) Processens slutprestation Våra kontroller leder till resultat i form av flera prestationer och effekter. Genom att göra beslag når Tullverket effekterna att förhindra införsel av narkotika, minskad tillgång på illegal alkohol och tobak, säkerställande av kraven på in- eller utförsel av andra restriktionsvaror samt störd tullbrottslighet. Det är i det tunga godsflödet vi kan nå högst samhällsnytta genom att upptäcka större mängder illegala och odeklarerade varor och det är i detta flöde vi lägger ner mest kontrolltid. Den slutprestation som processens redovisar utvecklingen av är därför beslagsprotokoll efter kontroller av transportmedel. Processens effektivitet NUS ska leda till en ökad effektivitet genom att bland annat ge ökad mobilitet och en snabbare återrapportering vilket kommer att leda till mer tid för kontroller. För att följa processens effektivitet följer vi redovisad kontrolltid i förhållande till total tillgänglig tid för kontrollgrupperna. Tullverkets mobila skannrar används som ett effektivt selekteringsverktyg och användningen av skannern ska öka. Användandet av skannrar framför allt i flödet med tung trafik förväntas också leda till att flera avvikelser upptäcks. Vi mäter andel avvikelser efter fysisk kontroll i samtliga flöden. Processens enhetlighet och kvalitet Inom processen ska vi arbeta med att säkerställa att vi använder våra hjälpmedel på ett enhetligt och korrekt sätt. Det förväntas leda till såväl en ökad effektivitet som en ökad kvalitet i kontrollarbetet. Inom processen följs även att skannrarnas användning följer de säkerhetsrutiner som är krav från Strålskyddsmyndigheten. Som ett mått för rättssäkert utförande kommer vi även fortsättningsvis att ta del av de skriftliga klagomål som kommer till Tullverket med anledning av utförda kontroller. Klagomål och skadeståndsärenden ska fortlöpande analyseras för att identifiera förbättringsåtgärder inom processen. Vi mäter andelen skriftliga klagomål i förhållande till antalet genomförda kontroller. När vi genomför kontroller enligt lagen om punktskattekontroll är det viktigt att vidta rätt åtgärder och att dokumentera dessa på ett korrekt sätt. Kvaliteten i

33 33 (83) dokumentationen är avgörande för rättssäkerheten och effektiviteten i den fortsatta hanteringen. Mätetal och mål Nedan följer de mätetal och mål som följs i verksamhetsplanen under året: Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens resultat Antal skanningar per skannerfordon 1500 per skanner Effektivitet: Effektivt resursanvändande Processens resultat Processens utförande Kontrolltid i förhållande till total tillgänglig tid Säkerställande av att rutinerna vid LPKkontroller följs < 57 % Effektivitet: Effektivt resursanvändande 100 % Kvalitet: Rättsäkert utförda kontroller Processens resultat Andel avvikelse efter fysisk kontroll 15 % Effektivitet och kvalitet: Rätt kontroller Processens utförande Andel skriftliga klagomål efter fysiska kontroller < 0,1 % Kvalitet: Rättsäkert utförda kontroller Processen Följa upp operatör och ärende Syftet med processen är att i efterhand säkerställa en riktig uppbörd, kontrollera att in- och utförselbestämmelser efterlevts, upprätthålla konkurrensneutralitet och främja en varaktig efterlevnad. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Processens högst prioriterade förbättringsområde är att förbättra flödeseffektiviteten med bibehållen eller ökad kvalitet. Med flödeseffektivitet avses i första hand kontrollernas genomströmningstid. Ur såväl externt som internt kundperspektiv är en förbättrad flödeseffektivitet en viktig faktor som på sikt leder till ett effektivare nyttjande av resurser. Med kvalitet avses att kontrollerna utförs med effektiva och, utifrån vad som ska granskas, relevanta granskningsmetoder så att vi säkerställer att vi finner alla väsentliga felaktigheter. För att öka flödeseffektiviteten ska vi: införa ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem fortsätta att utveckla ett strukturerat arbete med ständiga förbättringar på nationell nivå fortsätta att utveckla driftledning i våra kontroller löpande arbeta med bästa praxis för att utveckla granskningsmetodiken.

34 34 (83) Processens slutprestationer Processens slutprestation är granskningsrapporter efter tullrevision. Vi har valt granskningsrapporter efter tullrevisioner som slutprestation eftersom det i normalfallet är den mest komplexa och omfattande kontrollmetoden och därmed även den mest tidskrävande såväl för myndigheten som för den som granskas. Tullrevisioner är i normalfallet även den kontrollmetod som i största utsträckning bidrar till att minska skattefelet. Processens effektivitet Arbetet med att förbättra effektiviteten i processen har huvudfokus på ärendets genomströmningstid. En minskad genomströmningstid innebär en förbättrad flödeseffektivitet. Viktiga komponenter för att öka flödeseffektiviteten är att vi har ett ändamålsenligt systemstöd för vår dokument- och ärendehandläggning, att vi fokuserar på att identifiera slöserier och åtgärda dessa samt att vi har en effektiv styrning av kontrollerna. Det är också av största vikt att vi löpande utvecklar vår granskningsmetodik med anledning av detta arbetar vi med att ta fram effektiva granskningsmetoder på nationell nivå. Granskningsmetoderna ska vara standardiserade inom de områden som går att standardisera. I syfte att öka flödeseffektiviteten mäter vi genomströmningstiden i tullrevisioner. Processens enhetlighet och kvalitet Genom att arbeta efter standardiserade rutiner, prioriteringar och bedömning på nationell nivå skapar vi förutsättningar för att företagen behandlas lika oavsett var i landet de verkar. Detta leder till god enhetlighet och kvalitet. Inom processen utvärderas avslutade revisoner vilket innebär att framgångsfaktorer lyfts fram i syfte att stärka utvecklingen av kontrollverksamheten. För att säkerställa att vi har god enhetlighet och kvalitet kommer vi att mäta hur stor andel av företagen som har ändrat beteende av de företag som följts upp efter revisioner som gett ett resultat. Indikatorn bidrar till bedömningen om processen uppfyller sitt syfte och om prestationen genererar de effekter som eftersträvas. Om företagen uppnår ett varaktigt korrekt beteende blir uppbördseffekterna av genomförda kontroller långsiktiga, vilket innebär att vi inte bara korrigerar konstaterade felaktigheter utan även påverkar företagen till att göra rätt från början.

35 35 (83) För att följa utvecklingen av kvaliteten på de beslut som fattats i processen kommer vi också att på årsbasis följa andelen överklagade ärenden som leder till ändrade beslut vid lagakraftvunna domar. Nedan följer de mätetal och mål som följs i verksamhetsplanen under året: Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens utförande Andel revisioner med maximalt 180 dagars genomströmningstid 80 % Effektivitet Processens resultat Andel företag som har ändrat beteende 80 % Enhetlighet och kvalitet Processen Hantera brott Syftet med processen är att presentera objektiv bevisning som genom rättssäker lagföring bidrar till ett samhälle med minskad brottslighet och bibehållen konkurrensneutralitet. Prioriterade förbättringsområden och planerade åtgärder Några identifierade problem och slöserier som är kopplade till rättssäker och effektiv handläggning är: långa handläggningstider avsaknad av effektiva, användarvänliga och anpassade elektroniska systemstöd ineffektivt nyttjande av resurser För att öka rättssäkerheten och effektiviteten inom processen Hantera brott strävar Tullverket efter att förkorta handläggningstiderna. Det ska göras genom att låta ansvaret för ett ärende tas om hand av en grupp med flera kompetenser. Med detta arbetssätt ska slöserier minska och leda till ökad flödeseffektivitet och en minskad ärendebalans. Handläggningen av ärenden kan anpassas efter ärendetyper med för ärendetypen standardiserade utredningsåtgärder. Tullverket ska aktivt delta i det myndighetsgemensamma arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) för att säkerställa att information inom brottmålsprocessen ska kunna utväxlas i elektronisk form mellan de myndigheter som ingår i rättskedjan. Ett arbete pågår för att ta fram systemstöd för inrapportering och utredning av brott samt hantering av beslag. Arbetet kommer att fortsätta 2017.

36 36 (83) För att höja kompetensen och möjliggöra ett mer effektivt användande av våra resurser kommer medarbetare att genomgå en interaktiv utbildning med fokus på befogenheter, inrapportering och utredningsmetodik. Processens slutprestationer Genom förundersökning uppnås effekter i form av åtal, lagföring samt förverkande av varor och tillgångar. På lång sikt leder prestationerna till minskad brottslighet och konkurrensneutralitet. Produktion av förundersökningsprotokoll är den centrala produkten med en stor variation i komplexiteten och där rättssäkerheten alltid står i fokus. Merparten av resurserna används i förundersökningsarbetet vilket är det område där effektivisering av ärendehandläggning kan ge störst effekt. Processens effektivitet Genomströmningstiden för förundersökningar av enkel beskaffenhet mäts för att säkerställa effektiviteten i handläggningen. Antalet öppna ärenden av enkel beskaffenhet ska minska under året och kommer att följas upp löpande. Vi mäter också processens effekt på kort sikt genom andelen positiva lagföringsbeslut. Processens enhetlighet och kvalitet För att säkerställa att Tullverket hanterar beslagtagna varor på ett rättssäkert sätt genomförs slumpmässiga inventeringar av beslagsärenden enligt fastställda rutiner. För att skapa en ökad enhetlighet och ett standardiserat arbetssätt i verksamheten mäts tillämpningen av Tullverkets nationella utredningskoncept (TNU) genom kvalitetssäkrande kontroller. Uppföljningen sker på årsbasis som ett stöd för att kunna bedöma processens kvalitet. För att säkerställa kvaliteten på ärenden som lämnas över till åklagare skickar vi var tredje år en enkät till åklagarmyndigheten. Nästa utskick gör vi år Mätetal och mål Nedan följer de mätetal och mål som följs i verksamhetsplanen under året:

37 37 (83) Mätning av Mätetal Mål Effektområde Processens utförande Andel beslagsärenden utan avvikelser 98 % Enhetlighet och kvalitet: Rättssäker handläggning Processens utförande Andel av Tullverket ledda förundersökningar med maximalt 160 dagars genomströmningstid 80 % Effektivitet: Kortare ledtider Processens resultat Andel positiva lagföringsbeslut 70 % Kvalitet: Rättssäker handläggning

38 38 (83) Tullverkets resultat Tullverket planerar och följer upp verksamheten med utgångspunkt i instruktionen och regleringsbrevet. I detta avsnitt beskrivs vilket resultat som ska uppnås för 2017 samt vilka åtgärder som ska genomföras. Skattefelet Skattefelet uppstår när varor inte deklareras eller deklareras felaktigt på ett sätt som får påverkan på tull, skatt eller avgifter. De teoretiskt riktiga beloppen definieras som de belopp som skulle fastställas om följande punkter är uppfyllda: Allt som ska deklareras blir deklarerat. Deklarerade uppgifter är korrekta. De villkor som ställs vid olika förfaranden eller vid nyttjande av särskilda förmåner är uppfyllda. Tullverket ska verka för att minimera skattefelet och bidra till att säkerställa konkurrensneutralitet. Vi ska arbeta proaktivt och våra insatser ska fokuseras på högriskområden och de flöden där insatserna kan göra störst nytta. Skattefelsmodellen Tullverket använder en anpassad modell för att redovisa åtgärder som vidtagits för att minska skattefelet och bedöma hur vi bidragit till att uppfylla målet. Fokus i modellen ligger på tre så kallade skattefelsområden vilka våra åtgärder kan påverka, Vägledning och attitydpåverkan, Strukturutveckling samt Kontroller. Skattefelsområdena motsvarar vårt förebyggande, styrande samt kontrollerande arbete mot skattefelet. I årsredovisningen ska arbetet inom skattefelsområdena redovisas, och utfallet av de indikatorer som är kopplade mot respektive skattefelsområde ska analyseras och kommenteras. Tullverkets kontrollstrategi anger inriktningen för de åtgärder som myndigheten vidtar inom skattefelsområdena. För att långsiktigt upprätthålla viljan att göra rätt krävs: att det finns ett förtroende för det system som vi ska upprätthålla att det finns ett förtroende för oss som myndighet att det är lätt att göra rätt att det finns en risk att den som gör fel upptäcks. Kontrollstrategin tar sin utgångspunkt i att kontroll, service och information ska samordnas på ett sådan sätt att det är möjligt för företagen att göra rätt från början utan att det uppstår risk för skattebortfall, samtidigt som kontrollerna ska vara effektiva och träffsäkra.

39 39 (83) Figur 6. Tullverkets skattefelsmodell Tullverkets åtgärder Förebyggande arbete Målet med Tullverkets förebyggande arbete är att påverka kunskaper och attityder hos företag och medborgare. Enligt vår kontrollstrategi ska vägledning främst handla om att leda de importörer som vill följa reglerna att göra rätt, medan attitydpåverkan handlar om att påverka de importörer som inte följer reglerna till att vilja göra rätt. I den kärnverksamhetsnära stödprocessen Kommunicera externt genomförs olika former av förebyggande åtgärder. I enlighet med Tullverkets kanalstrategi arbetar processen i första hand med utvecklingen av de digitala kanalerna, eftersom vi genom dessa har möjlighet att nå flest mottagare på det mest kostnadseffektiva och moderna sättet. De förebyggande åtgärderna handlar om kommunikations- och utbildningsinsatser med utgångspunkt i komplexiteten i företagens behov. Tullverket genomför även en statistiskt baserad undersökning för att utreda och återrapportera kvaliteten på av företag lämnade deklarationer. Skattefelsmodellens indikatorer som är kopplade till det förebyggande och vägledande arbetet är andelen nöjda kursdeltagare, resultatet av en skattefelsenkät som genomförs vartannat år samt andelen deklarationer korrekta ur uppbördssynpunkt. Kontroller, analys och underrättelse Det är angeläget att vi intensifierar arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd för underrättelseverksamheten. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten på den information som kommer in i systemen. Dessutom behöver implementeringen av den standardiserade processen för Tullverkets underrättelsemodell fortsätta. Läs mer om utvecklingen av underrättelseverksamheten i avsnittet om processen Analysera och selektera. Vi ska öka antalet fysiska kontroller med inriktning mot skattefelet och under 2017 kommer nya system att göra det möjligt att göra fler riskbaserade

40 40 (83) tullager- och transiteringskontroller. Läs mer om utvecklingen av arbetet med fysiska kontroller i avsnittet om processen Genomföra fysisk kontroll. Efterkontroller är ett viktigt verktyg för att minska skattefelet, de har dels en direkt effekt i form av debiteringar och dels en preventiv effekt då de ökar företagens upplevda risk för upptäckt. Eftersom tullrevisioner är tidskrävande bör de kontroller vi väljer att genomföra i så hög utsträckning som möjligt leda till ett väsentligt resultat. De tullrevisioner som inte leder till ett resultat bör avslutas så fort som möjligt och det är också viktigt att de åtgärder som inleddes under 2016 leder till en genomsnittligt kortare genomströmningstid för alla tullrevisioner. Läs mer om utvecklingen av efterkontrollverksamheten i avsnittet om processen Följa upp operatör och ärende. Skattefelsmodellens indikatorer som är kopplade till det styrande och kontrollerande arbetet är andelen överlämnade analysunderlag med ett uppskattat väsentligt uppbördsbortfall, andelen tullrevisioner med väsentligt resultat samt debiteringar efter kontroller. Intern och extern samverkan Tullverket ska öka träffsäkerheten i de kontroller vi genomför och en viktig del i det arbetet är att fortsätta att utveckla samarbetet mellan underrättelseverksamheten och efterkontrollverksamheten. Dessutom ska samarbetet mellan underrättelse- och klareringsverksamheten fördjupas. I regeringsuppdraget mot illegala punktskattevaror utvecklar Tullverket sin samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Som ett led i arbetet mot den organiserade gränsöverskridande tullbrottsligheten tecknar Tullverket frivilliga överenskommelser om Samverkan mot brottslighet (SMT) med olika företag. Syftet är att vi ska få kontakter på företag som kan lämna information och tips för bekämpning av tullbrottslighet eller information som kan användas inom selekteringen av godsflödena för urval av kontroller. Tullverkets resultat Tullverkets kontroller bidrar till att upprätthålla konkurrensneutralitet och minska skattefelet eftersom det leder till att vi debiterar och krediterar tull, skatt och andra avgifter. Resultatindikatorn Debiterat 1 efter initial- och efterkontroll samt enligt Lagen om punktskattekontroll 2 omfattar det som debiteras efter tullinitierade förtullningar vid lagerkontroller, efter 1 I form av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter. 2 Inom EU finns gemensamma bestämmelser för de så kallade harmoniserade punktskatterna på alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Regelverket ska säkerställa att skatten blir betald i rätt medlemsland. Skatteverket är huvudansvarig för skattefrågorna, men

41 41 (83) transiteringar och i de fall Tullverket konstaterat en olaga införsel. Indikatorn omfattar även de debiteringar som görs som en följd av eftergranskningar, tillståndsövervakningar eller tullrevisioner samt de punktskatter som debiteras enligt Lagen om punktskattekontroll. De kontroller som görs i efterhand ska ha en hög träffsäkerhet och i resultatindikatorn Andel tullrevisioner som resulterat i ändringar mäter vi hur stor andel av tullrevisionerna som leder till en debitering eller kreditering 3. Resultatindikatorer Debiterat efter initial- och efterkontroll samt enligt Lagen om punktskattekontroll: tkr. Andel tullrevisioner som resulterat i ändringar: 75 %. In- och utförselrestriktioner Tullverket ska övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Att förhindra smuggling av narkotika och vapen samt storskalig, frekvent illegal införsel av alkohol och tobak är särskilt viktigt, men måste balanseras mot samtliga restriktionsområden. I den kontrollerande verksamheten ska narkotika ges högsta prioritet. Ett viktigt restriktionsområde är varor som kan vara ett hot mot säkerhet eller används vid terroristbrott och annan organiserad brottslighet. Exempel på sådan vara är vapen, radioaktiva ämnen, sprängämnen, krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och vissa kemikalier. Varor som kan vara hot mot hälsa är ett restriktionsområde som är fortsatt viktigt i Tullverkets analys- och kontrollarbete. Sådana varor är utöver narkotika, alkohol och tobak exempelvis olagliga läkemedel, missbrukssubstanser och produkter med veterinära bestämmelser, Ett annat restriktionsområde där uteblivna kontroller kan få stora konsekvenser är varor som kan utgöra ett hot mot miljön. Varor inom detta område är till exempel kemiska produkter, avfall samt djur och växter. Tullverket har befogenhet att kontrollera att transporterna av produkterna sker i enlighet med regelverket. Kontrollerna görs inte bara vid gränsen, utan kan även göras inne i landet. Om kontrollen visar att reglerna inte har följts kan detta bland annat leda till att ett beslut om att påföra av skatt fattas. 3 I form av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter.

42 42 (83) Tullverkets åtgärder Underrättelseverksamhet Det är angeläget att vi intensifierar arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd för underrättelseverksamheten. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten på den information som kommer in i systemen. Dessutom behöver implementeringen av den standardiserade processen för Tullverkets underrättelsemodell fortsätta. Behovet av underrättelsestöd för att genomföra kontroller ser olika ut för olika typer av varuflöden. Underrättelseverksamheten ska i huvudsak förse den operativa verksamheten med underlag för selektering. Tullverket kommer under 2017 införa mobil kameraselektering av fordon vid vissa gränsorter i syfte att hitta misstänkta fordon i trafikflödet som underrättelseverksamheten identifierat. Läs mer om utvecklingen av underrättelseverksamheten i avsnittet om processen Analysera och selektera. Kontroller Tullverkets kontrollarbete baseras i huvudsak på att olika risker vägs mot varandra och att resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Detta för att vi ska kunna agera mot områden där vi bedömer att riskerna är som störst och där odeklarerade eller felaktigt deklarerade uppgifter kan leda till stora konsekvenser. Vi prioriterar och planerar vår närvaro utifrån information på både strategisk, taktisk och operativ nivå. En långsiktig bemanning baserad på konstaterade risker i trafikflöden måste kombineras med höga krav på rörlighet. Flexibilitet behövs både för att möta förändringar i omvärlden och för att kunna nyttja resurser på ett effektivt sätt. Kontroller av varor som står under tullkontroll ska, så långt det är möjligt, göras både ur uppbördssynpunkt och ur restriktionssynpunkt. Tullverkets kontroller av transportmedel i det tunga godsflödet är de kontroller som främst bidrar till resultatet samhällsnytta4 genom de mängder av beslagtagna varor som görs. Vi fortsätter därför att prioritera våra kontroller i det tunga godsflödet och förbättra metoderna för att upptäcka större mängder illegala och odeklarerade varor. Med hjälp av mobila skannrar upptäcker vi dolda varor och effektiviserar kontrollen av fordon och transportmedel. Det är viktigt att skannerverksamheten har stöd från underrättelseverksamheten som därför ska fortsätta fokusera på att skapa underlag som kan leda till resultat i det tunga godsflödet. 4 Resultatindikatorn samhällsnytta av beslagtagen narkotika samt dopningspreparat redovisas under Narkotikabekämpning.

43 43 (83) Post- och kurirflödet har blivit allt viktigare som transportflöde av illegala varor för såväl privatpersoner som för brottsliga organisationer. Tullverkets kontroller i detta flöde är effektiva och har en hög träffprocent. Beslag i flödet kan leda till större utredningar och de sammanlagda beslagsmängderna bidrar i hög grad till resultatet samhällsnytta. Det är därför taktiskt viktigt för Tullverket att fortsätta att närvara i detta flöde. Kontroller i resandeflödet ska så långt det är möjligt vara underrättelsebaserade. Det är viktigt att det sker kontroller i detta flöde för att visa att det finns en risk att bli upptäckt. Kontrollerna ska främst riktas mot narkotika, alkohol, tobak och vapen. Läs mer om utvecklingen av arbetet med fysiska kontroller i avsnittet om processen Genomföra fysisk kontroll och utvecklingen av klareringsverksamheten i avsnittet om processen Klarera varor och transportmedel. Intern och extern samverkan För att fortsätta att förbättra kvaliteten på analysunderlagen ska samverkan mellan underrättelse- och kontrollverksamheten fortsätta att utvecklas under Dessutom ska samarbetet med klareringsverksamheten fördjupas. En viktigt del i detta är att kontrollresultat löpande återkopplas till underrättelseverksamheten. Tullverket samverkar bland annat med Folkhälsomyndigheten i uppföljning av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) samt med EU, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna avseende kontroller av avfallsexport. Vid kontroll av export av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden samverkar vi med Inspektionen för strategiska produkter. Under ledning av EU eller Världstullorganisationen medverkar vi i internationella kontrolloperationer samt samverkar med näringslivet kring immaterialrättsliga intrång. Tullverkets resultat Tullverket ska ha god kännedom om de områden som innefattar de allvarligaste hoten mot hälsa, miljö och säkerhet för att kunna genomföra riskbaserade kontroller med hög träffsäkerhet. Resultatindikatorn Andel kontroller som resulterat i avvikelser mäter hur stor andel av våra kontroller som har resulterat i upptäckta avvikelser. Resultatindikatorn Antal avvikelser visar hur många beslag och omhändertaganden av varor som Tullverket har gjort. Resultatindikatorer Andel kontroller som resulterat i avvikelser: 17 % Antal avvikelser: styck

44 44 (83) Säkerställande av uppbörd Så stor andel som möjligt av de belopp som Tullverket debiterar ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid. Detta innebär till exempel att företagens kredittid 5 inte ska överstiga 30 dagar och att Tullverkets redovisning till EU ska hanteras säkert och korrekt. Tullverkets åtgärder För att minimera de så kallade uppbördsförlusterna och minska risken för administrativa misstag 6 arbetar Tullverket med förebyggande insatser, övervakning av tillstånds- och betalningsövervakning samt samverkar med Skatteverket och Kronofogden. Förebyggande arbete För att minska risken för administrativa misstag ska Tullverket vidta åtgärder för att hantera identifierade brister och risker. Det innebär till exempel att arbeta för att minska risken för felaktig hantering av kvotansökningar samt att även fortsättningsvis hantera oavslutade transiteringar på ett sätt som minimerar risken för uppbördsförluster. Risken för uppbördsförluster minskas även genom att företagen i samband med tillståndsgivningen ges tydlig information om villkor och krav för tillståndet och att vi säkerställer att företag som ska ha en garanti för sitt tillstånd har rätt storlek på garantin. För att säkra uppbörden är det också viktigt att efterkontrollverksamheten arbetar med betalningssäkring under pågående efterkontroller. Tillståndsövervakning För att säkerställa att företagens garantier är korrekta övervakar vi dessa kontinuerligt. Övervakningen ger oss även en möjlighet att i ett tidigt skede identifiera försämrad kreditvärdighet hos företag. Tullverket kontrollerar löpande att betalningar görs i rätt tid och nya innehavare av tillstånd till anstånd med betalning övervakas särskilt, för att tidigt identifiera eventuella brister. Betalningsövervakning De företag som inte betalar sina tullräkningar i tid följs automatiskt upp med hjälp av elektroniska betalningspåminnelser följt av elektroniska kravbrev. Om 5 Kredittiden beräknas genom att slå ihop tiden för inlämningsfristen och betalningsfristen. Inlämningsfristen är den tid som löper från utlämningsdagen till faktureringen. Betalningsfristen är den tid som löper från faktureringen tills betalningen är Tullverket tillhanda. 6 Administrativa misstag är misstag i Tullverkets ärendehantering där Sverige blir betalningsskyldig gentemot EU-kommissionen.

45 45 (83) de trots detta inte betalar överlämnar vi ärendet till Kronofogden för indrivning. Intern och extern samverkan Tullverket arbetar med att upprätta och uppdatera rutiner för ett rättsäkert och effektivt samarbete med Skatteverket och Kronofogden. Riskerna för administrativa misstag minskas genom att vi fortsätter att bevaka ärenden som vi lämnat över till Kronofogden. Det är också viktigt att samverkan mellan olika verksamheter inom Tullverket fungerar, exempelvis vid efterdebiteringar och transiteringar. Tullverkets resultat Under flera år är det mindre än 0,2 procent av den fastställda uppbörden som inte har betalats till Tullverket vid tidpunkten för årsbokslutet. Trots att andelen inbetald uppbörd därmed är hög ska vi undersöka möjligheten att sätta in åtgärder för att öka den andelen ytterligare. Även andelen debiterad uppbörd som betalas i tid har under de senaste åren legat på en hög nivå vilken är viktigt att upprätthålla. Kostnaderna för administrativa misstag ska minimeras. Resultatindikatorer Andel inbetalt belopp av fastställt belopp: 100 % Andel debiterad uppbörd inbetalad i rätt tid: 97 % Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag: 0 kronor Organiserad och storskalig brottslighet Tullverket arbetar för att förebygga och motverka den organiserade och storskaliga brottsligheten genom riktade insatser mot personer som deltar i brottsliga handlingar. Genom Tullverkets analys- och underrättelsearbete, tullkontroller och förundersökningsverksamhet samt i samverkan med andra myndigheter, identifieras personer som blir föremål för operativa insatser. Samverkan inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet (OB-samverkan), annan bilateral myndighetssamverkan samt internationell samverkan är av stor betydelse för att effektivt kunna bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Tullverkets åtgärder Nätverk Målet för Tullverkets arbete inklusive regeringens satsning mot den organiserade brottslighetet är att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna att ägna sig åt kriminell verksamhet för de grövst kriminella och

46 46 (83) deras närmaste medarbetare. Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse i Sverige eller utlandet, varav hälften för grovt brott. Brottsutredning Tullverket ska rikta in sina resurser mot den organiserade och storskaliga brottsligheten. Det resultat som skapas i den egna kontrollverksamheten ska prioriteras och åtgärder ska vidtas för att minimera utredningsbalanser. Ett led i det brottsbekämpande arbetet är att komma åt det ekonomiska utbytet av brott. Förverkande av brottsvinster liksom värdet av undandragna skatter och avgifter ingår som en del i Tullverkets arbete mot organiserad och storskalig brottslighet. Det förbättringsarbete som bedrivs inom processen Hantera brott för att effektivisera brottsutredningsarbetet påverkar resultatet av Tullverkets arbete med att begränsa organiserad och storskalig brottslighet. Det projektbaserade arbetssättet inom tullkriminalverksamheten innebär att rätt kompetens i rätt omfattning används för att bekämpa den organiserade brottsligheten så effektivt som möjligt utifrån Tullverkets samlade resurser. Under 2017 kommer fortsatt arbete ske avseende styrning och organisation för särskild teknisk inhämtning (STI) samt bevis- och spårsäkring. Samverkan Nationellt samverkar Tullverket främst genom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, OB-samverkan (tidigare GOBsamverkan). Tullverket deltar i samverkansrådet, operativa rådet (OPR), nationellt underrättelsecenter (NUC), 7 regionala underrättelsecentra (RUC). Vidare deltar Tullverket i de inom OB-samverkan nyetablerade regionala samverkansråden vilka ska fungera som OPR men på regional och lokal nivå. Tullverket deltar här i smugglings- och tullrelaterade ärenden med operativa resurser. Tullverket och Kustbevakningen har tagit fram en gemensam maritim hotbildsanalys och kommer fortsätta arbetet med ökad samverkan bland annat på underrättelseområdet. I Tullverkets arbete med att bekämpa den organiserade och grova brottsligheten sker också en samverkan med andra myndigheter såväl i projektverksamhet som i andra ärenden. Internationellt samverkar Tullverket med tull- och polismyndigheter i berörda länder och med internationella organisationer och organ, bland annat Europol och Östersjösamarbetet. Inom Eu pågår ett arbete mot organiserad brottslighet inom den så kallade

47 47 (83) policycykeln EMPACT 7 (European Multidisciplinary Platform against Criminal Threats). Tullverket deltar även i det operativa arbetet inom målområdena syntetiska droger, kokain och heroin, vapen samt punktskatter. Tullverkets resultat Tullverket ska inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten identifiera områden där det förekommer eller föreligger risk för organiserad och storskalig brottslighet. EU:s kriterier för organiserad brottslighet används för bedömningen av vad som är organiserad brottslighet. Tullverket ska ta fram underlag av hög kvalitet till åklagare för beslut om att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna för brottslig verksamhet till exempel genom att återta brottsvinster. Resultatindikatorer Antal identifierade kriminella nätverk fördelade på narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet (alkohol-, tobakssmuggling samt annan ekonomisk brottslighet) eller övrig brottslighet: 25 Antal utslagna eller allvarligt skadade kriminella nätverk fördelade på narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet (alkohol-, tobakssmuggling samt annan ekonomisk brottslighet) eller övrig brottslighet: 15 Narkotikabekämpning Tullverket ska använda sina resurser i brottsbekämpningsverksamheten för att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet som omfattar narkotikasmuggling. Tullverkets resurser används dessutom för kontroller i gränsnära trafiktäta flöden. I den kontrollerande verksamheten ska narkotika ges högsta prioritet. Tullverkets åtgärder Tullverkets narkotikabekämpning ska inriktas mot organiserad och storskalig brottslighet. Arbetet ska motverka och förebygga brottslighet, men bidrar också till de övergripande folkhälsopolitiska målen avseende alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT). Underrättelseverksamhet Tullverket anpassar våra arbetssätt till förändringar inom smugglingsbrottsligheten. Det gäller såväl nya tillvägagångssätt som nya 7 Rådsbeslut 15358/10 COSI 69 ENFOPOL 298 CRIMORG 185 ENFOCUSTOM 94.

48 48 (83) substanser. Vi samlar in och bearbetar information på många olika sätt och har en proaktiv analys- och underrättelseverksamhet. Internet är en vanlig arena för olika typer av brottslighet, inte minst för inköp och försäljning av narkotika och andra missbrukssubstanser. Tullverket arbetar kontinuerligt med att uppdatera bilden av hur handeln på internet ser ut vad gäller preparat, avsändningsländer med mera. Arbetet med riktad spaning på internet behöver fortsätta att utvecklas. Kontroller Tullverket utför kontroller för att upptäcka och minska tillgången av narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor samt lagföra smugglingsbrott. Det är kontroller av transportmedel för tung trafik som sammanlagt leder till de största mängderna av beslagtagen narkotika och även bidrar mest till resultatet i form av samhällsnytta. Det är därför särskilt viktigt att förbättra vår förmåga att bekämpa smuggling i detta flöde. Brottsutredning Våra brottsutredningar ska fortsätta att kvalitetssäkras så att de utgör ett bra stöd för åklagaren i frågan om att väcka åtal eller utfärda strafföreläggande. Kvalitetssäkring av brottsutredningsarbetet sker såväl löpande genom förundersökningsledning som genom säkerställande kontroller av att TNU tillämpas vid utredningsarbetet. Läs mer om utvecklingen av arbetet med brottsutredning i avsnittet om processen Hantera brott. Samverkan Tullverket samverkar också internationellt i arbetet mot narkotika. Arbetet mot syntetiska droger samt heroin och kokain är prioriterat inom EU:s policycykel EMPACT. Tullverkets resultat Tullverkets beslag av narkotika ska bidra till att minska tillgången till narkotika i Sverige. Genom att Tullverket minskar mängden narkotika på marknaden skapas ett samhällsekonomiskt värde (samhällsnytta) som Tullverket beräknar enligt en särskild modell. Resultatindikatorer Antal beslag av narkotika och dopningspreparat: styck Samhällsnyttan av den beslagtagna narkotikan inklusive dopningspreparat: 1,3 miljarder kronor

49 49 (83) Alkohol och tobak Tullverket ska använda sina resurser i brottsbekämpningsverksamheten för att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet som omfattar alkohol- och tobakssmuggling. Tullverkets resurser används dessutom för kontroller i gränsnära trafiktäta flöden. Tullverkets åtgärder Kontroller Kontroller ska utföras i flödet av storskalig införsel för att upptäcka och minska tillgången till illegalt införda varor på marknaden samt lagföra smugglingsbrott. I dessa kontroller är våra mobila skannrar ett viktigt verktyg. Kontroller ska även göras i flödet av frekvent införsel så att de personer som för in alkohol och tobak utan att följa regelverken upplever en risk för att bli upptäckta. Med storskalig införsel menar Tullverket volymer som transporteras i transportmedel som är avsedda för kommersiella transporter. Med frekvent införsel menar Tullverket regelbunden införsel oberoende av volymer och transportmedel. Läs mer om utvecklingen av arbetet med fysiska kontroller i avsnittet om processen Genomföra fysisk kontroll. Samverkan Tullverket utför riktade vägtransportkontroller tillsammans med Polismyndigheten och andra nationella samverkansmyndigheter. Tullverket samverkar nationellt med såväl Skatteverket, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten i arbete mot ekonomisk brottslighet gällande både alkohol- och tobaksvaror. I det myndighetsgemensamma regeringsuppdraget om illegal hantering av punktskattepliktiga varor har vi kartlagt hur myndigheterna arbetar med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor och analyserat hur samverkan mellan myndigheterna kan förbättras. Inom EU:s policycykel EMPACT prioriteras den gränsöverskridande brottsligheten kring punktskattevaror och Tullverket deltar i denna internationella samverkan. Tullverkets resultat Tullverkets arbete mot illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror ska riktas mot organiserad och storskalig brottslighet. Genom att Tullverket minskar mängden illegala alkohol- och tobaksvaror på marknaden skapas ett samhällsekonomiskt värde (samhällsnytta) som Tullverket beräknar enligt en särskild modell.

50 50 (83) Många av Tullverkets ingripanden mot den frekventa införseln leder till omhändertaganden enligt lagen om punktskattekontroll (LPK) med efterföljande skatteutredningar. Debiteringar till följd av kontroller enligt LPK redovisas Skattefelet. Tullverkets beslag av illegalt införd alkohol och tobak innebär inte bara att tillgången har minskat utan även att skattefelet har minskat då varorna skulle beskattats vid laglig import. Resultatet av beslagsvärdet mätt i skattebortfall redovisas under Ekonomisk brottslighet. Resultatindikatorer Mängd beslagtagen och omhändertagen alkohol: liter Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak: 25 miljoner styck Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak: kilo Ekonomisk brottslighet Tullverket tolkning av ekonomisk brottslighet är brott, oegentligheter och felaktigheter som får konsekvenser för uppbörden (skattefelet) och som även påverkar konkurrensneutraliteten. Smuggling och olovlig förflyttning av tobak och alkohol samt skattebrott faller in under definitionen av ekonomisk brottslighet. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för en mängd företeelser. Tullverket definierar begreppet som brott inom näringsverksamhet och brott som någon begår utanför näringsverksamhet men som får konsekvenser inom centrala ekonomiska system som exempelvis skattesystemen eller EU:s finansiella intressen. Tullverkets åtgärder Tullverket minskar skattefelet och begränsar den illojala konkurrensen genom att ingripa mot de importörer som inte följer lagar och regler. När överträdelser upptäcks vidtar Tullverket flera olika åtgärder. Dessutom kan Tullverket utfärda böter eller tulltillägg för de som gjort sig skyldiga till en tullförseelse. De företag som överträtt reglerna kan också få sina tillstånd indragna. Underrättelseverksamhet och kontroller Underrättelseverksamheten fortsätter att utveckla arbetsmetoden för tidig upptäckt av ekonomisk brottslighet. Metodarbetet förväntas leda till ökat antal lämnade underlag från underrättelseverksamheten till den kontrollerande och den brottsutredande verksamheten. Läs mer om utvecklingen av underrättelseverksamheten i avsnittet om processen Analysera och selektera.

51 51 (83) Samverkan I regeringsuppdraget mot illegala punktskattevaror utvecklar Tullverket sin samverkan med Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Tullverket har regelbundna samverkansmöten bilateralt med Ekobrottsmyndigheten både på strategisk och operativ nivå. Denna samverkan kommer fortsätta inom punktskatteområdet i såväl underrättelse- som förundersökningsverksamheten. Tullverkets resultat Att Tullverket upptäcker och utreder smugglingsbrott av alkohol och tobaksvaror och tar varorna i beslag 8 innebär inte bara att vi minskar tillgången på illegalt införd alkohol och tobak i Sverige. Det innebär även att vi minskar skattefelet eftersom varorna skulle ha belagts med skatter om de hade importerats lagligt. Därför mäter och redovisar Tullverket även beslagsvärdet av dessa varor i skattebortfall. I syfte att använda Tullverkets resurser på bästa sätt ska de ekobrottsanmälningar som vi upprättar hålla god kvalitet och leda till väckta åtal. Vi mäter hur stor andel av de förundersökningar som inletts som slutredovisas hos åklagare och hur många strafförelägganden för ekobrott som Tullverket utfärdar. På årsbasis redovisar vi även antal brottsanmälningar och antal väckta åtal. Tulltillägget är en administrativ sanktion som Tullverket i huvudsak använder när företag inte uppfyller sin anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i tullbehandlingen. Tulltillägg ingår inte i myndighetens definition av ekobrott men har en förebyggande effekt och följs därför som ett mått på en del av vårt arbete. Resultatindikatorer Antal debiterade tulltillägg: 550 st Antal strafförelägganden som Tullverket har utfärdat för ekobrott: 250 st Beslagsvärdet för alkohol och tobak mätt som skattebortfall: tkr Andel slutredovisade förundersökningar av inledda gällande ekobrott: 35 % 8 Beslagen av alkohol och tobaksvaror redovisas under Alkohol och tobak.

52 52 (83) Uppdrag och utvecklingsportföljen Tullverkets arbete bedrivs i ett samhälle som utvecklas och där förutsättningarna förändras. Vi strävar efter att ständigt bli bättre genom både stora och små förändringar. En del uppdrag är vi ålagda att genomföra enligt vår uppdragsgivare. Dessa uppdrag beskrivs i Tullverkets regleringsbrev och i särskilda uppdrag. Andra uppdrag regleras i lagar och förordningar. Tullverket har själv initierat utvecklingsprojekt som bedöms kunna förbättra vår verksamhet och utveckla oss som medarbetare. Inom hela Tullverket pågår utvecklingsarbete. Det involverar staber, avdelningar och processer. Många aktiviteter för 2017 presenteras i respektive avdelnings handlingsplan. Här visas de uppdrag och projekt som är av mer strategisk karaktär och som verksledningen vill synliggöra. Uppdrag i regleringsbrev och regeringsuppdrag I Tullverkets regleringsbrev finns uppdrag som vi är ålagda att genomföra och återrapportera. Uppdrag i regleringsbrev Beskrivning Återrapporteringskrav Ansvarig Förenkla för företag Tullverket ska arbeta med att förbättra förutsättningarna för svenska företag att bedriva handel med tredje land genom att förstärka myndighetens kunskap om de problem företag upplever och vidta lämpliga åtgärder TV ska återrapportera de åtgärder som vidtagits och vilka resultat dessa lett till. Av redovisningen ska det framgå vilka insatser som gjorts för små, medel respektive stora företag. Redovisningen ska lämnas senast 1 december 2017 till Regeringskansliet EH och KOM Stärkt säkerhetsskyddsarbete Stärkt säkerhetsskyddsarbete hos bevakningsansvariga myndigheter, enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. TV ska redovisa vilka övergripande åtgärder som har vidtagits för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete till regeringskansliet den 22 mars VLS Digitala meddelanden TV ska verka för att öka användningen av Mina meddelanden genom att ansluta fler meddelanden. TV ska även identifiera andra medelanden som kan skickas via Mina meddelanden. Redovisning av vidtagna och planerade aktiviteter för att öka användningen av Mina meddelanden ska lämnas till Regeringskansliet den 2 oktober KOM i samverkan med EH och BB

53 53 (83) Jämställdhetsintegrering TV bedriva arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. TV ska redovisa genomförda aktiviteter och resultat av dessa i myndighetens årsredovisningar för 2017 och VLS Kontroll av illegal privat införsel av animaliska livsmedel Kontroll av illegal privat införsel av animaliska livsmedel. Tullverket ska redovisa hur kontrollen av illegal privat införsel av animaliska livsmedel har bedrivits och vilka resultat kontrollen har givit. Redovisningen ska lämnas till Statens jordbruksverk senast den 1 april BB Utgiftsprognoser Tullverket ska redovisa prognoser för Av prognoskommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt ev. förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamheten. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar. Tullverket ska redovisa prognoser i Hermes för senast den 20 januari, 19 februari, 3 maj, 1 augusti och 26 oktober VLS

54 54 (83) Tullverket har även regeringsuppdrag som ligger utanför uppdragen i regleringsbrevet. Regeringsuppdrag Beskrivning Återrapportering Ansvarig Illegal hantering av punktskattepliktiga varor Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har i uppdrag att kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs och analysera hur samverkan mellan myndigheterna kan förbättras. Gemensam delredovisning gällande kartläggningen och analysen ska lämnas till Finansdepartementet senast den 1 oktober Gemensam slutredovisning lämnas till Finansdepartementet senast den 1 oktober BB i samverkan med VLS Insatser mot illegala vapen och explosiva varor Polisen får i uppdrag att i samråd med BRÅ och Tullverket samt vid behov andra myndigheter skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet. Delredovisning av Polismyndigheten 1 mars 2017 och slutredovisning 1 mars BB Utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Polisen och andra berörda myndigheter däribland Tullverket har i uppdrag utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Delredovisas den 1 oktober 2016 och slutredovisas den 1 oktober BB

55 55 (83) Prioriterade uppdrag Avdelningarna har i sina handlingsplaner ett flertal aktiviteter och uppdrag som ska genomföras under året. Nedanstående uppdrag vill ledningen särskilt följa under Nr Åtgärd / uppdrag Huvudansvarig 1 Informationsstyrning VLS 2 3 Tullverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering, jämställt bemötande Tullverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering, systemstöd för underrättelseverksamheten KOM Analysera och selektera 4 Genomlysning av kostnader för systemförvaltning IT och objektägarna 5 Strategisk kompetensförsörjning HR Utvecklingsportföljen Utvecklingsportföljen för åren innehåller de samlade planerna för programmen Elektronisk tull och Förändringsprogrammet. I bilaga 5 finns programmen med planerade slutdatum för pågående projekt samt start- och slutdatum för planerade projekt. Elektronisk Tull Programmets viktigaste leveranser under 2017 är exempelvis införandet av elektronisk hantering vid tullager och av ett nytt selekteringsverktyg. Under året pågår arbetet bland annat med projekten Omställning export samt Tillstånd och beslut. Dessutom startar till exempel ett projekt för omställning av information om ekonomiska aktörer. Förändringsprogrammet Programmets viktigaste leveranser under 2017 är exempelvis projekten Analysstöd, Nationellt uppdragshanteringssystem (NUS) och Kameraselektering, en ny portal för Mina sidor, en Beslutsstödsportal samt fortsatt utrullning av effektiv ärendehantering till operatörsuppföljning. Området Utredningsstöd är ett prioriterat område där grunden läggs under 2017.

56 56 (83) Systemförvaltning Styrmodellen för systemförvaltning (PM3) grundas på en förvaltningsobjektsarkitektur (FOA). Tullverkets FOA innehåller fem förvaltningsobjekt. De fem förvaltningsobjekten är indelade efter Tullverkets processer och funktioner. Förvaltningsobjekten är: Tull, skatter och avgifter In- och utförselbestämmelser Verksamhetsstöd IKT-klient IKT-teknisk plattform Systemförvaltningen omfattar vidmakthållande, vidareutveckling, tillgängliggörande och avveckling av it-system. Samtliga objekt ska fortsätta utveckla och effektivisera förvaltningsstyrningen. Fokus för objektet Tull, skatter och avgifter är att implementera systemstödet TESS. Under året ligger fokus för objektet In- och utförselbestämmelser på att vidmakthålla förmågan att bedriva underrättelse- respektive förundersökningsarbete i befintliga system samt att ta emot det som går över i förvaltning från projektet Analysstöd. Objektet Verksamhetsstöd kommer att fokusera på uppgraderingar och fortsatt utveckling av nya system samt överlämningar till förvaltning. Objektet IKT-klient kommer att utöka satsningen på webbmöten, komplettera utrustningen i konferensrummen samt fokusera på ett nytt leveransavtal och nytt operativsystem för mobiltelefoni. Under året kommer objektet IKT-teknisk plattform att fokusera på att ha en infrastruktur med rätt version och support samt slutföra uppgraderingen av Windows 10. De kommer även att fortsätta arbeta med de nya kontoren och utbyggnaden av de trådlösa nätverken. Förvaltningsplan för respektive objekt är en del av verksamhetsplanen.

57 57 (83) Budget Verksamheten vid Tullverket finansieras i huvudsak genom anslag. Anslaget för 2017 är miljoner kronor. Den ingående balansen beräknas preliminärt till plus 6 miljoner kronor. Tullverkets budget 2017 beslutas till 1758 miljoner kronor. Anslagsförändring mnkr Ingående anslagssparande Årets anslag 1744 Kostnader Utgående anslagskredit Vi finansierar investeringar genom lån i Riksgälden. Låneramen för investeringar år 2017 är 325 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för årets materiella och immateriella investeringar (exklusive egen utveckling) beslutas till 60 miljoner kronor. Budgeten för årets immateriella investeringar avseende egen utveckling beslutas till 59 miljoner kronor. Investeringsbudgeten består framförallt av investeringar i licensavgifter för datorprogram, förbättringsutgifter på annans fastighet och transportmedel, maskiner och inventarier. Lån i Riksgälden och kostnader för amortering mnkr IB lån i Riksgälden 300 Nyupplåning 119 Amortering 94 UB lån i Riksgälden 325 Beslutad låneram 325 Resursfördelning Resursfördelningen inom myndigheten bygger på den långsiktiga budgeten. I arbetet med att ta fram budget 2017 har högre kostnader beräknats till följd av den fortsatta digitaliseringen inom myndigheten. Därför krävs det ytterligare neddragningar avseende omkostnader, årsarbetskrafter samt utveckling för kommande år för att anpassa budgeten till den högre kostnadsnivån. Budgeten är baserad på prioritering av respektive avdelnings äskanden.

58 58 (83) Budgetfördelning Tullverkets budget fördelas till avdelningscheferna, chefen för verksledningsstaben, chefen för internrevision och sponsor för utvecklingsprogram. Budgeten ska täcka kostnader för avdelningens, stabens och programmets löpande verksamhet. På Tullverksnivå finns ofördelade budgetmedel för exempelvis premieavgifter, förändringar av semesterlöneskulden och partsgemensamma kostnader. Driftbudget Kostnaderna fördelas på avdelning, stab och program angivet i miljoner kronor. Fördelning mnkr Brottsbekämpningen 527,8 Effektiv handel 248,8 Administrationsavdelningen 200,8 HR-avdelningen 45,9 IT-avdelningen 248,3 BB/EH gemensamt 228,0 Verksledningen 3,8 Verksledningsstaben 23,8 Rättsavdelningen 22,3 Internrevision 3,4 Kommunikationsavdelningen 31,4 Elektronisk tull 28,5 Förändringsprogrammet 22,9 Ofördelat Tullverksnivå 122,1 Summa 1757,8 I bilaga 3 preciseras budgeten per avdelning, stab, program och kostnadsslag (löner, övertid, egna kostnader etc.).

59 59 (83) Antal årsarbetskrafter(åak) per avdelning Fördelning Brottsbekämpningen, Effektiv handel, BB/EH gemensamt åak 1470 Administrationsavdelningen 61 HR-avdelningen 27 IT-avdelningen 166 Verksledningen 2 Verksledningsstaben 21 Rättsavdelningen 26 Internrevision 3 Kommunikationsavdelningen 9 49 Summa 1825 Investeringsbudget Utrymmet för årets investeringar (exklusive immateriella anläggningstillgångar utvecklingsarbete egen utveckling) fördelas med en investeringsbudget till brottsbekämpningen, administrationsavdelningen, IT-avdelningen och utvecklingsprogrammen enligt nedan, angivet i miljoner kronor. Fördelning mnkr Brottsbekämpningen 4,8 Administrationsavdelningen 23,9 IT-avdelningen 21,6 Elektronisk tull 0,0 Förändringsprogrammet 9,7 Summa 60,0 I bilaga 4 preciseras investeringsbudgeten per avdelning och program samt investeringstyp. 9 Från 1 januari 2017 ligger Tullsvar organisatoriskt under Kommunikationsavdelningen

60 60 (83) Fördelad budget Den fördelade budgeten är uppdelad per kostnadsslag (exempelvis löner, övertid, egna kostnader). Överskott inom ett kostnadsslag får inte omfördelas till annat kostnadsslag. Skulle en förändring av beslutade budgetramar bedömas nödvändig under året ska en beredning göras tillsammans med verksledningsstaben och ett särskilt beslut fattas av generaltulldirektören. Förslag till beslut som innebär att kostnader och konsekvenser uppstår för en annan avdelning, program eller stab ska beredas med de som berörs. Uppföljning Uppföljningen av budgeten sker månadsvis. Vid tertialdialogerna tas budgetfrågor endast upp vid behov. Budgetprognos Vid prognos om väsentlig avvikelse från beslutad budget ska avdelningen (eller motsvarande) i första hand själv hantera frågan och föreslå åtgärd om hur frågan ska hanteras. Om avdelningen inte kan hantera ökningen inom egen budget ska avdelningen lyfta frågan om finansiering och äska utökning av budgeten till verksledningsstaben. Verksledningsstaben tar frågan vidare till verksledningen/ledningsgruppen för diskussion och beslut. Storleken på överskridandet avgör hur frågan hanteras. Budgetansvariga ska fortlöpande följa upp kostnaderna i förhållande till resultatbudgeten och investeringarna i förhållande till investeringsbudgeten. En prognos ska månadsvis lämnas till VLS över beräknat budgetutfall för helåret Prognoserna ska lämnas i enlighet med Kalender för månadsuppföljningen Uppföljningen bygger på att verksamheten och programledningarna aktivt arbetar med prognoserna och tidigt flaggar för avvikelser. Större avvikelser mot beslutade gränsvärden ska kommenteras av berörd avdelning. Antalet årsarbetskrafter stäms av mot ett beräknat snitt och investeringarna följs upp i mallar som verksledningsstaben tillhandahåller. Tertialuppföljning Uppföljning av verksamheten (mål och indikatorer, uppdrag, utvecklingsprogrammen och förvaltningsobjekten) sker tertialvis. Följande punkter kommer att behandlas under tertialuppföljningen: Budget (endast vid väsentliga avvikelser) Avvikelser avseende resultatindikatorer samt processindikatorer Analys av beslagsstatistik

61 61 (83) Status för vp-uppdragen: inte i fas (anledning), risk att uppdraget inte blir klart i tid (anledning) Utvecklingsprogrammen: avvikelser, uppnådda effekter, behov av omprioritering mellan programmen samt redovisning och konsekvenser av genomförda omprioriteringar inom programmet Förvaltningsobjekten: avvikelser, uppnådda effekter, redovisning och konsekvenser av genomförda omprioriteringar inom förvaltningsplanerna. Avdelningar och staber är skyldiga att ta upp följande frågor: Avvikelser av betydelse i handlingsplanerna. Med avvikelser av betydelse avses frågor med särskild betydelse för Tullverkets ekonomi frågor som påverkar andra verksamheter frågor som kan komma att påverka Tullverkets resultat och prioriterade risker. Dialoger Tertialdialoger hålls med kärnverksamheten kring avvikelser i verksamhet och indikatorer samt eventuella avvikelser i uppdrag, budget och handlingsplan. Ytterligare dialoger hålls med övriga berörda avdelningar, programledningar och objektägare kring avvikelser i uppdrag, budget, handlingsplaner, utvecklingsprogram samt förvaltningsplaner.

62 62 (83) Bilagor Tullverkets regleringsbrev finns i bilagorna 1 och 2. I bilaga 3 finns driftbudgeten och i bilaga 4 finns investeringsbudgeten. I bilaga 5 finns alla projekt i utvecklingsportföljen Uppföljning av planer finns i bilaga 6 och i bilaga 7 finns internrevisionens plan för Avdelningarnas handlingsplaner, förvaltningsplanerna för objekten samt den nationella handlingsplanen för miljö och handlingsplanen för civilt försvar är bilagda verksamhetsplanen.

63 Bilaga 1: Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Tullverket 63 (83)

64 64 (83)

65 65 (83)

66 66 (83)

67 67 (83)

68 68 (83)

69 69 (83)

70 70 (83)

71 71 (83)

72 72 (83)

73 73 (83) Bilaga 2: Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

74 74 (83)

75 75 (83)

76 76 (83)

77 77 (83) Bilaga 3: Driftbudget 2017 Fördelning (mnkr) TV BB EH ADM HR IT BB/EH VL VLS RTA IR KOM ET FP OFÖRDELAT Löner 1240,9 458,3 243,7 39,2 22,0 116,2 199,4 3,3 19,4 20,3 3,0 29,8 86,3 Övertid 17,9 12,9 2,3 0,2 0,0 1,3 1,1 0,0 Lokaler 124,1 123,3 0,8 Övriga kostnader 344,2 56,8 4,7 38,1 23,9 129,9 27,6 0,5 4,4 2,0 0,4 1,9 28,5 22,9 2,5 Avskrivningar 94,4 94,4 Ränta 0,2 0,2 Aktiveringar -59,1-59,1 Delpensioner 2,5 2,5 Intäkter -7,4-0,3-1,9-0,1-0,4-4,7 Summa 1757,8 527,8 248,8 200,8 45,9 248,3 228,0 3,8 23,8 22,3 3,4 31,4 28,5 22,9 122,1

78 78 (83) Bilaga 4: Investeringsbudget 2017 Fördelning (mnkr) TOTALT ADM IT (3 år) IT (5 år) BB FP ET Förbättringsutg. på annans fastighet 2,0 2,0 Möbler 8,8 8,8 Fordon 13,0 13,0 Programvara (3 år) 15,6 5,9 9,7 Video (foto, TV) 2,4 2,4 Datorer/-utrustning (ej PC) 4,2 4,2 Skrivare m.m. (kringustrustning) (3 år) 9,1 9,1 Laboratorieutrustning 0,6 0,6 Tekn. utrustning för kontrolländamål 2,9 2,9 Verkstadsutrustning 0,2 0,2 Övrigt konto 1,2 1,2 Summa anläggningstillgångar 60,0 23,8 15,0 6,6 4,9 9,7

79 79 (83) Bilaga 5: Utvecklingsportfölj Programmet Elektronisk Tull