Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012"

Transkript

1 Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012 Individ och familjeomsorg, Vuxenenheten Rosengård stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Ansvarig: Förvaltning: e Enhet: Iwona Johansson och Matilda Åhlund Rosengård stadsdelsförvaltning Individ och familjeomsorg, Vuxenenheten

2 Rapport om hemlösa barnfamiljer SAMMANFATTNING...4 Kapitel 1. Inledning...5 Uppdraget... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Rapportens struktur... 6 Kapitel 2. Metod och material...8 Kvantitativa data... 8 Intervjuer... 9 Kapitel 3. Begrepp och kategorier...11 Definition hemlöshet/bostadslöshet Familjetyper och försörjning Orsak till ansökan om boende: kategorier Redovisning av resultat...15 Del 1. Hemlösa barnfamiljer i Rosengård...15 Sammanfattning Kapitel 5. Orsaker till ansökan om boende...19 Akut hemlöshet och risk för hemlöshet Sammanfattning Kapitel 6. Förankring på bostadsmarknaden...21 Sammanfattning Kapitel 7. Förankring i samhället...23 Ursprungsland Tid i Sverige Tolkbehov Försörjning Sammanfattning Kapitel 8. Hemlöshet i praxis...28 Mobilitet Flyttkedjor Sammanfattning Kapitel 9. Rosengård eller Malmö?...35 Bostadsbristen i Malmö- vad det sociala nätverket inte berättar.. 37 Sammanfattning Del Ansökan om boende från familjer utan känd social problematik...40 Kapitel 10. Strukturell hemlöshet...40 Boende vid ansökningstillfället Försörjning Tolkbehov Hur söker man boende? Sammanfattning

3 Kapitel 11. Möjligheter till förändring?...44 Yttre resurser - arbete och socialt nätverk Eget ansvar Sammanfattning Kapitel 12. Slutkommentarer...49 Konklusion och förslag Referenser...54 APPENDIX APPENDIX

4 SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras resultatet av en undersökning av hemlösa barnfamiljer i Rosengård som gjorts på uppdrag av Individ och familjeomsorg (IoF) vid Rosengårds stadsdelsförvaltning. Bakgrunden till denna rapport är en ökning av hemlösa barnfamiljer som har kontakt med IoF i Rosengård under 2011/2012. Med utgångspunkt från Individ och familjeomsorgen i Rosengård, Malmö är syftet att förstå varför de hemlösa familjerna ökar i stadsdelen. De frågeställningar som stadsdelen önskade få svar på var: Hur ser omfattningen av hemlösa barnfamiljer ut? Finns det några gemensamma bakgrundsfaktorer i form av social etablering, flyttkedjor eller andra omständigheter som kan identifiera de hemlösa barnfamiljerna? Utlöses hemlösheten framför allt av en social problematik i form av misshandel, våld, otillräckliga inkomster, missbruk eller finns alternativa förklaringar? Finns utsikter att familjerna med hjälp av egna resurser kan lösa sin boendesituation? Rapporten utgörs av två delar. Del 1 berör alla familjer i undersökningsperioden till Del 2 berör endast de familjer som har kategoriserats som strukturellt hemlösa. Undersökningen baserar sig i huvudsak på genomgång av journalanteckningar samt intervjuer med ett urval av familjer som är aktuella vid Rosengård stadsdelsförvaltning, Individ och familjeomsorgen (IoF). Rapporten visar att omfattningen av hemlösa barnfamiljer som ansökt om boende hos socialtjänsten i Rosengård under perioden till var 134 barnfamiljer. Merparten av familjerna har lyckats lösa sin bostadssituation på egen hand, men huruvida dessa lösningar kan förväntas vara av varaktig karaktär har inte undersökts. Det kvalitativa materialet visar att familjerna sökt sig till Malmö, en storstadsregion men att Rosengård inte har varit ett primärt val. Familjerna har erfarenhet av tillfälliga boenden, och att flytta runt mellan olika osäkra bostadsförhållanden som framför allt tycks vara nätverksrelaterade. Familjerna saknar inte bara förankring på bostadsmarknaden, utan även på arbetsmarknaden. När det gäller familjernas eget bostadssökande antyder materialet att sökandet efter bostad sker mer eller mindre aktivt och metodiskt, ett sätt som dominerar är att söka bostad genom egna sociala nätverk som dock inte tycks främja anknytningen till den öppna bostadsmarknaden. Våld i hemmet är i stor utsträckning en utlösande faktor till hemlöshet, kvinnor och barn är här speciellt drabbade. De är hemlösa till följd av en social problematik som resulterar i hemlöshet. För de allra flesta familjer utlöses hemlöshet dock inte av en känd social problematik, utan hemlösheten tycks vara av strukturell karaktär. I konklusion hävdas det att kommunen, inte bara socialtjänsten, bör verka aktivt för att hjälpa hemlösa barnfamiljer in på den öppna bostadsmarknaden.

5 Kapitel 1. Inledning Den här rapporten fokuserar på hemlöshet bland barnfamiljer som har aktualiserat sitt behov av bostad vid socialtjänsten, Rosengård stadsdel. Hemlöshet är ett komplext problem där många faktorer samspelar. Det är inte bara en socialpolitisk fråga utan även en bostadspolitisk angelägenhet. 1 Det är ett socialt problem som förekommer på alla nivåer; globalt, regionalt, nationellt och lokalt. Hemlöshet i Rosengård ska ses i detta sammanhang. De flesta hemlösa barnfamiljer återfinns i storstadsområden, både i Sverige och i andra länder. 2 Malmös befolkning har från januari 2006 till oktober 2011 ökat med cirka personer, varav en stor del beror på inflyttning till Malmö. Bostadsproduktionen har inte hållit takt med denna befolkningsökning och det som har byggts har inte varit tillgängligt eller matchat behoven för de grupper som stadsdelarnas socialtjänst har kontakt med. 3 Socialstyrelsens rapport från 2011 visar att i Malmö finns den högsta andelen hemlösa föräldrar (45 %) och hemlösa utrikesfödda (52 %) jämfört med Göteborg och Stockholm. 4 I Rosengård utgör hemlösa barnfamiljer den största gruppen av hemlösa. 5 I jämförelse med år 2010 har antalet barn i hemlösa familjer fördubblats; från 51 barn i 2010 till 101 barn i I numerärt antal handlar det om en betydande ökning som, trots Stadskontorets och Socialstyrelsens uppgifter, inte låter sig förklaras. Det är mot denna bakgrund som man inom stadsdelen initierat en utredning för att få ökad kunskap om de hemlösa barnfamiljernas situation. Uppdraget Utredningen har utförts under perioden april till juni 2012 av Iwona Johansson och Matilda Åhlund anställda vid Vuxenenheten, som är den enhet vid IoF i Rosengård som utreder och handlägger boendeärenden. Iwona Johansson har erfarenhet av arbete med målgruppen inom socialtjänsten, Matilda Åhlund är nyutexaminerad socionom, som tidigare har utfört utvärderingsarbete vid Malmö högskola för kommunens räkning. Huvudman är Rosengårds stadsdelsförvaltning, IoF. Såväl utredning som sammanställning av rapporten har utförts av Iwona Johansson och Matilda Åhlund. Margareta Popoola, med erfarenhet från det bostadssociala området, docent vid Malmö Högskola, har varit handledare. 1 Socialstyrelsen 2011, s.15 2 Andersson & Swärd, s Tjänsteutlåtande, Malmö stad, Socialstyrelsen, 2011, s Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Rosengård 2011, rapport 6 Tjänsteutlåtande, Malmö stad,

6 Syfte och frågeställningar Bakgrunden till denna rapport är en ökning av hemlösa barnfamiljer i Rosengård under 2011/2012. För att nå ökad kunskap om denna grupp efterfrågade därför Stadsdelen, (politiker och tjänstemän), mer information om familjernas bakgrund och situation, samt de vuxnas egna tankar och uppfattning om sin situation. Med utgångspunkt från Individ och familjeomsorgen i Rosengård, Malmö är syftet att förstå varför de hemlösa familjerna ökar vid stadsdelen. Undersökningen är avgränsad till Rosengårds stadsdel och den socialtjänst som möter de hemlösa familjerna. Detta innebär att de frågeställningar som ställs upp för att bidra till en ökande kunskap om omfattningen av de hemlösa barnfamiljerna utgår från socialtjänstens egen dokumentation och de familjer som sökt sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sin bostadssituation. En av de första frågorna utredningen vill ha svar på är hur omfattningen av hemlösa barnfamiljer ser ut vid undersökningsperioden? Därefter; Finns det några gemensamma bakgrundsfaktorer i form av social etablering, flyttkedjor eller andra omständigheter som kan identifiera de hemlösa barnfamiljerna? Utlöses hemlösheten framför allt av en social problematik i form av misshandel, våld, otillräckliga inkomster, missbruk eller finns alternativa förklaringar? Finns utsikter att familjerna med hjälp av egna resurser kan lösa sin boendesituation? De frågor som utredningen söker svar på är fokuserade på de hemlösa barnfamiljerna, deras bakgrund och sociala situation som lett fram till hemlösheten. Detta betyder inte att kontextuella faktorer i form av bostadspolitik, socialpolitik eller andra samhälleliga förhållande ignoreras men det ligger utanför den här undersökningen, som ska förstås med utgångspunkt från de avgränsningar som här redovisats. Rapportens struktur Kapitel 2 presenterar rapportens material och metod. Kapitel 3 beskriver definitioner, begrepp och kategorier som används och som det refereras till i rapporten. Sedan följer redovisning av rapportens resultat. Del 1 beskriver närmare de hemlösa familjerna, deras bakgrund och situation baserat på alla familjer som ansökte om boende i den undersökta perioden. Kapitel 4-7 baseras på det kvantitativa materialet. Kapitel 8 beskriver familjernas rörlighet och innehåller både kvantitativt och kvalitativt material. Kapitel 9 utgår från intervjuer som 6 Rosengård stadsdelsförvaltning Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012

7 genomförts och handlar om varför familjerna har flyttat till Malmö utifrån intervjumaterialet. I del 2 sker en avgränsning till de familjer som aviserat ett behov av bostad, och där det inte finns någon form av känd social problematik. I den här delen av rapporten beskrivs dessa familjer mer ingående. 7

8 Kapitel 2. Metod och material De metoder som använts utgörs av flera tillvägagångssätt. Här finns både kvantitativa och kvalitativa metoder, genomgång av akter för att kvantifiera registerdata samt intervjuer med ett urval av de hemlösa och bostadslösa familjer som är aktuella vid Rosengårds IoF. Information söktes även via telefon, genom samtal med personal på Boplats Syd. 7 Därtill har sekundärmaterial i form av rapporter, utredningar och annan litteratur relaterat till hemlöshet och bostadslöshet använts. Kvantitativa data Det kvantitativa materialet baseras på genomgång av utredningar och adekvata journalanteckningar av alla registrerade inkomna ärenden med ansökan om boende som rör barnfamiljer i perioden till Under perioden initierades 804 ärenden på IoF Rosengård. Dessa ärenden omfattar både ansökan från den enskilde och anmälan från enskilda personer eller/och andra myndigheter. 8 Av det totala antalet 804 ärenden under den här perioden ansökte 134 familjer om boende hos IoF Vuxenheten i Rosengård. Dessa ärenden utgör bara nyregistrerade ärenden under den här perioden, siffran omfattar inte de familjer/hushåll som aktualiserats före , så kallade pågående ärenden. Därtill finns andrahandsboende i kommunal regi genom socialtjänstens försorg, som dock inte belyses i den kvantitativa hanteringen. Det kvantitativa materialet baseras således på uppgifter om134 barnfamiljer, som totalt omfattade 187 vuxna och 285 barn under 18 år. För att identifiera relevanta kvantitativa data gjordes först en guide över de kriterier och fakta som efterfrågades, en så kallat analysguide. Därefter gjordes en noggrann genomgång av alla utredningar och adekvata journalanteckningar som finns lagrade i ProCapita. 9 Med hjälp av den tidigare uppgjorda guiden togs informationen fram. Att använda kvantitativ data har vissa begränsningar. Det kan vara svårt att endast med siffror återspegla de nyanser som finns i det ursprungliga materialet. Med dessa reservationer skall det dock framhållas att en kvantifiering av uppgifter kan ge orientering om omfattning av känd information och därmed fungera som ett konkret och handfast kunskapsunderlag. För att få en fördjupad kunskap om vad som kan ligga bakom problematiken i den kvantitativa beskrivningen har vi även intervjuat ett urval av de familjer som utredningen handlar om. 7 Boplats Syd är Malmös kommunala bostadsförmedling. 8 Ett ärende är inte detsamma som en person utan ett ärende omfattar även hela hushållet, eller delar av det ursprungliga hushållet. 9 ProCapita är ett handläggnings- och dokumentationssystem som används inom socialtjänsten.

9 Det kan också vara svårt att påvisa orsak och samband. Det kan därför vara vanskligt att dra alltför generella slutsatser när man analyserar ett alltför litet material. Intervjuer Intervjuer har skett med ett urval av de familjer som vänt sig till Rosengårds IoF för att söka hjälp med sitt boende. 14 intervjuer har genomförts med 16 vuxna personer: 10 kvinnor och 6 män i åldrarna 24 år till 52 år. Avgränsningen har inte skett till de familjer som aktualiserat sitt behov av bostad från och med Bland de som intervjuats ingår även de barnfamiljer som aktualiserats före och som socialtjänsten vid undersökningsperioden betraktade som så kallat pågående ärenden. Samtliga intervjuade saknade en permanent bostadslösning som inkluderade ett eget kontrakt eller ett tillfredsställande permanent och/eller varaktigt inneboendeförhållande. När det gäller de intervjuer som genomförts har det funnits såväl etiska som praktiska aspekter att ta hänsyn till. Intervjuerna har genomförts av personal anställd inom socialtjänsten vilket kan ha haft en hämmande effekt på intervjupersonernas svar och berättelser. Alla personer har tillfrågats om sin medverkan, och det har framhållits att intervjuerna var frivilliga. Det fanns således inget krav på medverkan men trots denna försäkran och löfte om anonymitet kan det inte uteslutas att utredarnas organisatoriska tillhörighet inom socialtjänsten har haft en försvårande inverkan. Flera personer som tillfrågats om de ville delta i en intervju har också avböjt, vilket kan vara en indikation på den nämnda problematiken. Kontakten till intervjupersonerna förmedlades antingen av familjernas handläggare eller av de personer som är knutna till olika boendeformer och som har direkt kontakt med de familjer som berörs. Det fanns inget annat reellt alternativ till detta, men problemet med det tillvägagångssättet var att försäkra de intervjuade om att intervjun gjordes enbart för att få kunskap om hemlösa familjers situation och inte för att granska deras eget agerande. Det fanns sålunda en viss distans och misstänksamhet mot intervjuaren som var svårt att överbrygga vid det första och enda mötet. Innan intervjun gjordes en intervjuguide. 10 Förutom vid ett tillfälle genomfördes intervjuerna i den intervjuades boende. Tre intervjuer bandades och transkriberades, men det visade sig lättare att få de intervjuade att tala fritt då bandspelaren var avstängd och därför genomfördes de resterande utan bandspelare, med hjälp av anteckningar. 7 intervjuer genomfördes med tolk, en intervju gjordes på engelska. 10 Se appendix 2 9

10 Längden på intervjuerna varierade mellan ca 40 minuter och två timmar. Att det fanns en så pass stor variation berodde på att deltagarna i olika hög utsträckning var verbala och intresserade av att berätta om sina erfarenheter av hemlöshet, samt att intervjuer med tolk tog längre tid än de andra. I intervjuerna låg fokuseringen på att försöka skapa en förståelse kring intervjupersonernas upplevelser av hemlöshet, deras bakgrund samt deras egna reflektioner omkring detta. En utmaning var ibland att förstå rätt invecklade familjeförhållanden, för att kunna kartlägga hur och varför man har flyttat som man gjorde. Det hände att deras berättelser var motsägelsefulla och röriga vilket innebar att det ibland var svårt att få en tydlig bild av hur eller i vilken ordning saker och ting hade hänt i deras liv. I mötet med intervjupersonerna fanns det även kommunikationsproblem av en mer allmän karaktär. En del intervjuer innebar en särskild utmaning när det gällde att få utförliga svar av de intervjuade. Ibland var svaren väldigt korta och enstaviga. En av förklaringarna till det kan vara att intervjupersonerna inte alltid behärskade svenska så bra, eller att det var svårt att prata fritt genom en tolk, det man frågade eller berättade blev fragmentariskt. Ytterligare en orsak till fåordigheten kan vara en ovana att reflektera över sig själv, sin omgivning och sina handlingar. Språket i citaten har redigerats för att öka förståelsen och läsvänligheten. 10

11 Kapitel 3. Begrepp och kategorier I detta avsnitt presenteras olika begrepp och kategorier som används i rapporten. Avsnittet består av förklaringar och beskrivningar av dessa. Definition hemlöshet/bostadslöshet Malmö Stad beslutade år 2005 att använda Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år Centralt i definitionen från 1999 är att man är hemlös om man saknar stadigvarande boende. Med Malmö stads definition är man inte hemlös om man hyr i andrahand av kommunen i en övergångslägenhet, eftersom man då anses ha ett stadigvarande andrahandsboende. Däremot är man hemlös om boendet löses på kort sikt med hotell- eller vandrarhems liknande förhållanden, eller med ett andrahandskontrakt i ett så kallat genomgångsboende. 12 Sedan 2011 använder Socialstyrelsen en bredare definition av hemlöshet. 13 De största skillnaderna mellan definitionerna är dels att man i 2011 års definition definierar en situation istället för en person, dels att boendelösningar i socialförvaltningens regi tydligare framstår som en hemlöshetssituation utifrån att boendesituationen ej har lösts på den öppna bostadsmarknaden, utan på den så kallat sekundära bostadsmarknaden där kommunen genom socialtjänstens involvering upplåter andrahandslägenheter till bostadslösa. 14 Begreppet hemlös är svårfångat och det blir extra knivigt eftersom socialstyrelsen och Malmö stad inte använder sig av samma hemlöshetsdefinition. Oavsett definition tvingas socialtjänsten genom olika kommunala aktörer att agera för såväl kortsiktiga som långsiktiga lösningar för att hjälpa de hushåll som saknar bostad. Här kan långsiktiga och kortsiktiga boendelösningar gå omlott; långsiktigt kan bli kortvarigt och kortsiktigt kan bli varaktigt. Vem som är bostadslös och vem som är hemlös kan därmed tyckas vara en akademisk fråga av mindre intresse för de personer som direkt berörs. Båda begreppen inbegriper personer/hushåll som befinner sig i en osäker situation när det gäller boendet, vilket rimligtvis begränsar möjligheterna att skapa vad som brukar benämnas ett hem i sin mest rudimentära form d v s en trygg och stadigvarande boplats. Vi kan här nämna att Stockholms stad undvek att ge sig in i diskussionen om begreppsdefinitioner om hemlösa eller bostadslösa barnfamiljer i sin rapport från De kallade den istället helt sonika för Rapport om barnfamiljer i Stockholms stad som saknar stadigvarande bostad. 15 Innan vi går vidare att försöka reda ut vilka orsaker som kan ligga bakom en ansökan om boende vid socialtjänsten skall det 11 Se appendix Ett genomgångsboende är ett boende där kontraktet aldrig kan övergå i ett förstahandskontrakt. I en övergångslägenhet däremot finns möjlighet att få överta kontraktet i just den lägenheten inom 1-2 år, om de, av fastighetsägaren, uppställda krav uppfylls. 13 Se appendix Ingrid Sahlin myntade begreppet sekundär bostadsmarknad i sin avhandling På gränsen till bostad, Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad 2009.

12 klarläggas vad som i rapporten menas med familj och vilka försörjningsformer det refereras till. Familjetyper och försörjning En familj kan vara antingen en vuxen med barn eller ett sammanboende/gift par med barn. När det gäller försörjning får en del familjer försörjningsstöd eller introduktions/etableringsersättning och dessa senare nämnda familjer räknas enligt socialtjänsten som självförsörjande. Introduktionsersättning är ett tidsbegränsat stöd för flyktingar och nyanlända invandrare som saknar egna ekonomiska medel för sitt uppehälle. Introduktionstiden omfattar två år med möjlighet till förlängning i ett år. 16 Etableringsersättning är den ersättning som utbetalas till nyanlända flyktingar. Ersättningen utbetalas av försäkringskassan men beslutas av arbetsförmedlingen som upprättar etableringsplaner för de nyanlända. Etableringsersättning gäller i två år. 17 Inom socialtjänsten räknas familjer som får försörjningsstöd, som självförsörjande. I rapporten urskiljs ändå självförsörjning genom arbete från andra former för självförsörjande som exempelvis a-kassa eller föräldrapenning. Orsak till ansökan om boende: kategorier De flesta barnfamiljer som ansöker om boende på Rosengård kommer från otrygga boendeförhållandena. De löser sin boendesituation genom tillfälliga boenden utan eget kontrakt; familjerna är exempelvis inneboende eller bor med ett ogiltigt andrahandskontrakt. 18 Andra kan tvingas lämna bostaden med eget kontrakt på grund av hot och våld inom eller utanför familjen. När familjer ansöker om boende hos socialtjänsten, är de antingen det som benämns akut hemlösa eller med risk för hemlöshet i rapporten. Med akut hemlöshet menas att dessa familjer står helt utan boende vid ansökningstillfället. Oavsett vilket tidigare boende de har haft så saknar de möjlighet att återvända dit. Med risk för hemlöshet menas att familjerna riskerar att stå utan något som helst boende, vare sig av varaktig eller av tillfällig karaktär inom en överskådlig framtid. Det kan till exempel handla om att den familjen är inneboende hos, säger att de måste flytta ut eller att andrahandskontraktet kommer att upphöra. Orsaker till ansökan om boende har delats in kategorier som utgår ifrån redan existerande beteckningar som används i socialtjänstens dokumentationssystem. Socialtjänstens egna beteckningar i de aktuella ärendena som har studerats, har prövats i förhållande till den föreliggande utredningens kategorier. Här har vissa modifieringar gjorts eftersom det vid närmare läsning visade sig att den ursprungliga rubriceringen inte var helt adekvat. Kategorierna är rubricerade på följande sätt: 16 Författningssamlingen: riktlinjer för introduktionsersättning: www4.goteborg.se/ /e68ef2e45ec5f83c1256d96003d7ef25!opendocument 17 Ersättningar till individer/sveriges kommuner och Landsting https://skl.se/se/vi_arbetar_med/.../ersattningar_till_individer_?.. 18 Ogiltigt kontrakt innebär att kontraktet inte godkänts av fastighetsägaren eller dennes företrädare. 12 Rosengård stadsdelsförvaltning Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012

13 Strukturell hemlöshet hot/ våld skilsmässa/separation hyresskulder hot om avhysning Strukturell hemlöshet som kategori Orsaken till hemlöshet kan grovt sett delas upp i två huvudkategorier, som härleds ur olika förklaringsfaktorer. Dels den sociala hemlösheten som handlar om att hemlöshet beror på individuell problematik som till exempel missbruk eller psykiska problem. Det är de hemlösa individernas beteende, egenskaper och hälsoproblem som står i centrum. Dels den strukturella hemlösheten som istället tar avstamp i samhälleliga förklaringsmodeller, där hemlöshet förklaras som en konsekvens av bristen på tillgång på bostäder, arbetslöshet, socialpolitik, bostadspolitiska regleringar etc. 19 Men strukturell hemlöshet kan även handla om att vissa grupper har svårt at ta sig in på bostadsmarknaden på grund av diskriminering. Dessa strukturella hinder för en etablering på bostadsmarknaden kan utgöra ett lika stort problem för vissa grupper som missbruk och psykisk sjukdom - i själva verket står de lika långt från bostadsmarknaden. Strukturella problem har definierats genom att det inte föreligger någon form av känd social problematik i familjen som föranleder stöd eller speciellt insatser för att klara av ett boende. Det föreligger inga synliga hinder för att familjerna kan få en bostad på den öppna bostadsmarknaden. Istället tycks hemlöshetsproblematiken ligga i hyresmarknadens utbud och bostadsmarknadens mekanismer som sorterar de bostadssökande i hyresgäster, potentiella hyresgäster och de som inte har en möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 20 Hot och våld hot/ våld inom familjen Hot/våld inom familjen handlar huvudsakligen om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. 21 I kategorin ingår dock alla former av våld inom familjen. I förekommande fall även kvinnors våld mot män eller närståendes våld mot familjemedlemmar vilket inkluderar barn som antingen själva blir utsatta för våld eller tvingas bevittna våld inom familjen. 19 Swärd, Se Sahlin, 1996 och Popoola, 1999 och Det kan även inkludera hedersrelaterat våld, vilket dock inte har undersökts närmare i förbindelse till hemlöshet. Med hedersrelaterat våld menas att en person utsätts för ett systematiskt förtryck, hot och våld, inte bara av sin partner utan av en hel familj, släkt och/eller andra personer i sin omgivning. 13 Rosengård stadsdelsförvaltning Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012

14 hot/våld utanför familjen Hot/våld utanför familjen är när en person eller familj blir utsatt för hot/ våld av personer utanför familjen. Det kan exempelvis handla om hot/våld från kriminella personer eller ungdomsgäng. Skilsmässa/separation Med anledning av skilsmässa/separation lämnar en vuxen med barn den gemensamma bostaden, oavsett om det handlar om eget kontrakt, inneboendeförhållande eller andrahandskontrakt. Inte sällan finns det en dold problematik i familjen som gör att en vuxen person med barn väljer att lämna den gemensamma bostaden innan skilsmässan juridiskt träder i kraft. Det kan till exempel handla om missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa hos den man flyttar ifrån. Hyresskulder Familjen sägs upp med anledning av obetalda hyror och/eller upprepade försenade hyresinbetalningar. Hot om avhysning Hot om avhysning är det man i dagligt tal kallar för hot om vräkning av kronofogden. Vid hot om avhysning inkommer en underrättelse från Kronofogdemyndigheten och i de fall de inte själva kan lösa sin situation träder socialtjänsten in med stöd och råd i första hand. Vi har nu redovisat de kriterier som används i rapporten och som uppställs för bostads och hemlöshet, familjetyper och försörjning samt orsaksförklaringar till hemlöshet. Vi har även redovisat för de kategorier som används och som till stora delar också överensstämmer med de beteckningar som finns i socialtjänstens egen dokumentation. I nästa avsnitt kommer vi att redogöra för undersökningens resultat, som bygger på de kriterier och kategorier som redovisats enligt ovan. 14

15 Redovisning av resultat Del 1. Hemlösa barnfamiljer i Rosengård Under perioden till ansökte 134 familjer om boende av olika orsaker. Den första genomgången av socialtjänstens dokumentation av de 134 boendeärendena var klar omkring Då framgick det att så många som 98 (73 %) av de ursprungliga 134 ärendena var avslutade vid denna tidpunkt. Orsaken till att de avslutades var huvudsakligen att familjerna valde att lösa sin boendesituation på egen hand. Det kan konstateras att inflödet av ärenden är stort och majoriteten av familjerna hittar en egen lösning på sin boendesituation inom överskådlig tid. Detta säger emellertid inget om lösningarnas varaktighet. Det behövs uppföljning under en längre tidsperiod för att kunna avgöra om merparten de facto har löst sin bostadssituation eller kommer att återkomma till socialtjänsten med samma behov av bostad som uppgavs vid ansökningstillfället. Även om en del familjer hittar en egen lösning på sin boendesituation kan de vara i behov av socialtjänstens insatser i form av tillfälligt boende och boendestöd under en viss tid. Andra familjer är i behov av mer långsiktiga lösningar i form av boende med hjälp av kommunens andrahandskontrakt. Oavsett om familjerna bor i boenden av kortsiktig eller mer varaktig karaktär, så krävs det resurser. Det krävs personal, vilket innebär ekonomiska resurser eftersom; varje ansökan om boende föranleder en utredning, oavsett inom vilken tid ärendet avslutas. I boenden inom den sekundära bostadsmarknaden ansvarar socialtjänsten för själva boendet genom boendestöd och uppföljning av ärendet. Det stora inflödet av ärenden ska summeras med de ärenden som redan är aktuella hos socialtjänsten. Dessa familjer är också beviljade insatser i form av boende och boendestöd. Under år 2011 har socialtjänsten i Rosengård haft 119 lägenheter med andrahandskontrakt 22 som är utspridda i hela Malmö. Den största delen av lägenheterna tilldelades hemlösa familjer. På Mosippan 23 placerades 8 hemlösa familjer. SDF Rosengård har ett eget boende för hemlösa familjer, Vandraren 24 som har plats för cirka 30 personer. Boendet är dock alltid fullbelagt. Hemlösa familjer placeras därmed även på andra vandrarhem som inte drivs i socialtjänstens regi på grund av att platserna på stadsdelens eget boende inte räcker till. 22 Andrahandslägenheter; Lägenhetsenheten ansvarar för andrahandsuthyrning av lägenheter till personer som av olika orsaker står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Placeringen av hemlösa familjer sker via socialtjänsten på respektive stadsdelarna. 23 Mosippan är ett blockboende som tillhör Sociala Resursförvaltningen men placeringen av familjerna sker via socialtjänsten på respektive stadsdelarna. Mosippan är ett genomgångsboende för bostadslösa flykting/invandrarfamiljer som har varit folkbokförda i Sverige i mindre än 3 år. 24 Vandraren är SDF Rosengårds eget boende för hemlösa familjer. 15 Rosengård stadsdelsförvaltning Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012

16 Kapitel 4. Familjebild I detta avsnitt presenteras de familjer som ansökte om bistånd till boende. I avsnittet presenteras hur fördelningen gällande familjetyp ser ut, hur barnrika familjerna är och barnens ålder uppdelat på familjetyp. Totalt fanns det 187 vuxna och 285 barn under 18 år i de 134 familjerna vid undersökningstillfället. Följande tabell visar familjetyp fördelat på antalet ansökningar. Figur1. Familjetyp Kvinnor med barn Män med barn Par med barn 72 kvinnor med barn, 9 män med barn och 53 par med barn ansökte om boende i undersökningsperioden. Det kan konstateras att det var flest kvinnor med barn som ansökte om boende. 16

17 Nästa diagram visar hur barnrika familjerna är. Figur 2. Antal barn Antal barn Ensamsökande vuxen med barn Par med barn barn 3-4 barn 5 barn och fler Antal barn per familjetyp Det totala antalet ensamma vuxna med barn uppgår till 81 familjer. Merparten av hushållen kan inte anses vara barnrika familjer då 1-2 barn är vanligast. Följande diagram visar fördelning av barnens ålder i förhållande till familjetyp. Figur 3. Fördelning av barnens ålder per familjetyp. 80 Antal barn per familjetyp Under 1 år 1-6 år 7-12 år år Barnens ålder Män med barn Kvinnor med barn Par med barn Uppgifterna bygger på 128 familjer. I sex familjer fanns ingen uppgift om barnens ålder och har hanterats som bortfall. De allra flesta barnen, det vill säga 152 barn är 6 år eller yngre och flest barn finns i hushåll med en ensamstående kvinna. 17

18 Sammanfattning Familjerna som ansökte om boende på IoF Rosengård, Vuxenenheten indelades i kvinnor med barn, män med barn och par med barn. Det kan konstateras att ensamsökande kvinnor utgör det största antalet av hushåll bland de sökande familjerna. Barn i åldern mellan 1-6 år utgör den största gruppen bland de hemlösa familjerna och att de flesta barn i denna åldersgrupp finns i familjer som består av kvinnor med barn. 18

19 Kapitel 5. Orsaker till ansökan om boende Detta avsnitt redogör för olika orsaker till att man ansöker om boende hos socialtjänsten. Orsakerna har kategoriserats. Följande diagram visar olika orsaker till ansökan av boende. Figur 4. Orsak till ansökan Antal familjer Strukturell hemlöshet Hot/våld inom familjen Hot/våld utanför familjen Skilsmässa/separation Hyresskulder Orsak till ansökan om boende Hot om avhysning Strukturell hemlöshet är den vanligaste orsaken till att familjer ansöker om boende hos socialtjänsten i Rosengård. 81 familjer (60 %) söker på grund av orsaker som har kategoriserats som strukturell hemlöshet. Näst störst kategori är familjer som ansöker om boende på grund av hot och våld. Akut hemlöshet och risk för hemlöshet I förbindelse med frågan om varför familjerna söker boende, undersöktes även om familjerna var i behov av en akut boendelösning. Akut hemlöshet Det visar sig att av 134 familjer ansökte 48 familjer (36 %) på grund av akut hemlöshet. Det vill säga att de stod helt utan boende vid ansökningstillfället och inte hade någonstans att sova den kommande natten. Av de 48 familjer som var akut hemlösa utgjorde familjer som ansökte om boende med anledning av hot/våld inom eller utanför familjen den största gruppen (24 familjer). Av dessa 24 familjer hade 14 familjer eget kontrakt och 3 familjer hade andrahandskontrakt. Majoriteten av familjerna lämnar alltså ett ordnat boende och tvingas ut i hemlöshet på grund av hot/våld i deras omgivning Av de familjer som sökte skyddat boende fanns uppgift om 20 familjernas senaste boende. Av dessa familjer hade 14 familjer eget kontrakt och 3 familjer hade andrahandskontrakt. Detta innebär att, 19 Rosengård stadsdelsförvaltning Rapport om hemlösa barnfamiljer 2012

20 Av 48 familjer så är det 22 familjer som lämnar hemmet akut på grund av hot och våld inom familjen. Av dessa består 21 familjer av kvinnor med barn Utifrån föreliggande material kan det därför konstateras att våld inom familjen huvudsakligen handlar om mäns våld mot kvinnor. En annan stor del av de 48 familjer som söker akut, är 21 familjer som ansöker om bostad av orsaker som kan kategoriseras som strukturell hemlöshet. 16 av dessa familjer var inneboende vid ansökningstillfället. Boendelösningen inneboende dominerar bland dem som söker akut av andra orsaker än hot/våld. Det ser ut till att vara en osäker boendelösning eftersom akut hemlöshet oftare uppstår inom kategorin inneboende än bland familjer som har andra boendelösningar. Risk för hemlöshet När det gäller gruppen med risk för hemlöshet så utgörs den av 86 familjer (64 %) av de 134 familjerna. Det vill säga att behovet inte är akut, men det fanns vid ansökningstillfället risk för hemlöshet inom en kortare eller längre framtid. Av 86 familjer, ansöker det största antalet (60 familjer) om boende på grunder som har kategoriserats under rubriken strukturell hemlöshet. Även i gruppen med risk för hemlöshet var gruppen som ansöker om boende med anledning av hot/våld inom eller utanför familjen stor och bestod av 13 familjer. Sammanfattning Det som har kategoriserats som strukturell hemlöshet är den dominerande generella orsaken till varför hemlösa barnfamiljer i Rosengård vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med boende. Dessa familjer är utan synlig social problematik och är således en stor grupp som socialtjänsten arbetar med, utan att vara socialtjänstens huvudsakliga förväntade målgrupp. Det kan konstateras att inneboende familjer har en ökad risk för akut hemlöshet, samt att av de 48 hushåll med akut hemlöshet ansökte nästan hälften, 22 familjer på grund av hot och våld inom familjen. 21 av dessa familjer utgjordes av ensamsökande kvinnor med barn. Hot och våld inom familjen tycks vara en genusrelaterad fråga som riktar sig framförallt mot kvinnor. Det är en form av hemlöshet som döljer en social problematik. sammanlagt 17 familjer hade alltså ett boende av varaktigt karaktär vid ansökningstillfället men riskerade att bli hemlösa eller tvingades ut i akut hemlöshet på grund av hot/våld i sin närhet. 20

21 Kapitel 6. Förankring på bostadsmarknaden Detta avsnitt handlar om vilken boendesituation familjerna har vid ansökningstillfället. Boendeformerna är uppdelade i följande kategorier: Eget kontrakt, andrahandskontrakt, inneboende och ogiltigt kontrakt. 26 Följande diagram visar familjernas boendesituation vid ansökningstillfället. Figur 5. Boendesituation vid ansökningstillfället Antal familjer Eget kontrakt Andrahandskontrakt Ogiltigt kontrakt Inneboende Boendesituation vid ansökningstillfället Uppgifterna bygger på dokumentation av 134 familjers boendesituation vid ansökningstillfället, här finns ett bortfall på 10 familjer som det saknas uppgifter om. Den generella bilden av de sökande familjernas boendesituation vid ansökningstillfället är att den vanligaste typen av boende är inneboende. 55 familjer (41 %) var inneboende vid ansökningstillfället. Många familjer hade eget kontrakt, faktiskt fler än dem som hade andrahandskontrakt. Av gruppen kvinnor med barn var det däremot 27 familjer av 72 som lämnade ett eget kontrakt eller kom från boende med eget kontrakt. Motsvarande siffra för män med barn var 1 familj av 9 och för par med barn 8 av 53. När det gäller fördelning av familjtyp relaterat till boendesituation, framgår det att den vanligaste boendeformen för ensamsökande kvinnor är eget kontrakt. För par och ensamsökande män är det däremot vanligare att vara inneboende. Vid en genomgång av materialet visar det sig även att så många som 73 av 134 familjer (53 %) aldrig har haft eget kontrakt, vilket innebär att ca hälften av de hemlösa barnfamiljerna aldrig tagit del av den öppna bostadsmarknadens utbud. Att familjerna 26 Formen för inneboende kan variera från att vara mer formell hos någon man inte känner där man får kontrakt och socialtjänsten kanske ger hyresbidrag till det rum man hyr, till ett mer informellt inneboende hos släkt eller vänner. Ibland med eget rum, ibland inte. Med ogiltigt kontrakt menas att man inte har fastighetsägarens tillstånd att hyra i andra hand och därmed saknas giltigt kontrakt. Oftast finns inget skrivet alls mellan kontraktsinnehavaren och andrahandshyresgästen. 21

22 aldrig har haft ett eget kontrakt kan ses som en indikation på vilken förankring de har eller har haft på bostadsmarknaden. Sammanfattning Den generella bilden av de sökande familjernas boendesituation vid ansökningstillfället är att den vanligaste typen av boende är inneboende. När det gäller innehav av eget kontrakt eller inte är det ögonfallande att den allra största gruppen som tidigare haft eget kontrakt är kvinnor. Hela 27 familjer bestående av kvinnor och barn hade haft en bostad med eget kontrakt. 14 av dessa kvinnor ansökte om boende med anledning av hot/våld i familjen. Hälften av familjerna har aldrig haft eget kontrakt och har således aldrig varit etablerade på den öppna bostadsmarknaden. 22

23 Kapitel 7. Förankring i samhället I detta avsnitt har vi valt att beskriva de sökandes ursprungsland, följt av boendetid i Sverige, tolkbehov samt försörjning. Ursprungsland talar om vilket land man kommer ifrån och om ursprungslandet inte är Sverige, hur länge man har bott i Sverige: Hur lång tid man har haft på sig att lära känna det svenska samhället, skapa nätverk och lära sig språket. Tolkbehov pekar på att det kan finnas svårigheter att kommunicera på svenska. Även typ av försörjning kan vara en indikator på hur väl förankrad man är i samhället. Förankringen på arbetsmarknaden är av central betydelse för individens möjligheter att träda in på bostadsmarknaden, eftersom många hyresvärdar inte godkänner ekonomiskt bistånd som inkomst. 27 I praktiken innebär detta att en del bostadssökande utestängs från den öppna bostadsmarknaden eftersom de saknar arbete. Många av de personer som kommer till socialtjänsten i Rosengård med ansökan om boende är födda i ett annat land än i Sverige. I Rosengård 2011 var 60 % av invånarna ( personer) födda i utlandet. De största invandrargrupperna var i kronologisk ordning: Irak, Jugoslavien, Libanon, Bosnien & Hercegovina och Somalia. 28 I Boverkets rapport om flyktingars boende i Sverige hänvisas till forskning som visar att en orsak till bostadsproblematik (hemlöshet och bostadslöshet) bland utrikesfödda kan vara bristen på etablering i samhället. Personer med utländsk bakgrund saknar oftare ett socialt nätverk som är etablerat i samhället och jämfört med personer uppväxta i Sverige, saknar de även erfarenhet och kunskap om det svenska samhället som man annars får genom uppväxten Socialstyrelsen, 2011, s el%c3%a4nder+per+stadsdel.xls 29 Boverket, 2009, s

24 Ursprungsland Figur 6. Ursprungsland Antal personer Född i Sverige Övriga Norden Övrig EU Utanför EU Ursprungsland Uppgifterna bygger på dokumentation av 187 personers ursprungsland. Här finns ett bortfall på 3 personer som det saknas uppgifter om. I Rosengård är familjer som ansöker om boende i huvudsak från länder utanför EU. 30 De största enskilda ursprungsländerna är Irak och Somalia. 16 personer är födda i Sverige. Slutsatsen är därmed att den absoluta majoriteten har en födelseort utanför Sverige. Tid i Sverige Familjernas tid i Sverige undersöks i syftet att se om tidsfaktorn är av betydelse för förankring på bostadsmarknaden. Följande diagram visar familjernas tid i Sverige uppdelat på familjetyp. Figur 7. Tid i Sverige 30http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e /Malm%C3%B6bor+f%C3%B6d da+i+utlandet.pdf

25 Antal personer år 2-3 år 4 år och längre Född i Sverige Tid i Sverige Beräkningen bygger på totalt 187 vuxna. Här finns ett bortfall på 4 personer som det saknas uppgifter om. Av totalt 187 vuxna har majoriteten, inklusive födda i Sverige, det vill säga 112 personer (60 %), bott i Sverige 4 år eller längre. 71 personer (38 %) har bott som längst 3 år i Sverige. Tolkbehov En stor andel av de familjer som söker bistånd genom socialtjänsten i Rosengård har behov av tolk för att kunna kommunicera med socialtjänstens handläggare. Av de 134 familjerna kan 53 familjer (40 %) kommunicera på svenska. De övriga 81 familjerna (60 %) är i behov av tolk, även om det i 7 av dessa familjer finns en vuxen person som kan kommunicera på svenska. 31 Det språket som förekommer mest frekvent bland de familjer som är i behov av tolk är arabiska och somaliska. Andra språk som förekommer bland de familjer som var i behov av tolk är turkiska, twi, ungerska, persiska, polska, pashto, urdu, badinani, och romani. Försörjning En del familjer är självförsörjande vid ansökningstillfället. Rapporten skiljer på självförsörjande genom arbete och självförsörjande på annat sätt. Självförsörjande på annat sätt kan handla om försörjning genom till exempel arbetsaktivitetsstöd, föräldrapenning, a-kassa osv. 31 Vid utredningar på Vuxenenheten används tolk även om en vuxen kan kommunicera på svenska. Detta för att den person som inte talar svenska ska kunna vara delaktig i samtalet och ha samma möjlighet att utbyta information som den personen som behärskar det svenska språket. Det handlar om individens rättsäkerhet. 25

26 Följande diagram visar vilken försörjning familjerna hade vid ansökningstillfället. Figur 8. Försörjning Självförsörjande genom arbete Självförsörjande på annat sätt Försörjningsstöd Introduktions/etabler ingsersättning Antal familjer Försörjning Uppgifterna bygger på dokumentation av 134 familjers försörjning vid ansökningstillfället, här finns ett bortfall på 21 familjer som det saknas uppgifter om. Totala antalet som redovisas i diagrammet är således försörjning för 113 familjer. Den dominerande gruppen (60 %) erhåller försörjningsstöd. I Socialstyrelsens senaste rapport om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden framgår att få hemlösa personer har lönearbete och att den vanligaste inkomstkälla är försörjningsstöd. 32 Detta gäller således även i Rosengård. En fråga som går lite utanför själva försörjningsfrågan, men som trots allt är intimt förknippad med såväl arbete som andra möjligheter i samhället är utbildningsnivån. I journalanteckningarna fanns endast uppgifter om 18 personers utbildningsnivå att tillgå 33 vilket innebär att bortfallet är så stort att det egentligen inte går att säga något. Det kan dock nämnas att bland de 18 personerna varierade utbildningens bredd från avsaknad av grundskoleutbildning till högskoleutbildning. Sammanfattning Personer som kommer från länder utanför EU utgör den största gruppen bland de sökande och när det gäller boendetid i Sverige, har majoriteten av de vuxna bott i Sverige längre än 4 år. 71 personer (38 %) av 187 personer hade bott i Sverige som längst 3 år. Många av familjerna är i behov av tolk vilket kan försvåra eget aktivt sökande efter bostad. Endast ett fåtal familjer var vid ansökningstillfället självförsörjande genom arbete. Brist på förankring på arbetsmarknaden kan göra 32 Socialstyrelsen, 2011, s De sökandes utbildningsnivå kartläggs inte vid ansökningar om boende. 26

27 det svårare för familjer som saknar försörjning genom arbete, att hävda sig på den öppna bostadsmarknaden. 27

28 Kapitel 8. Hemlöshet i praxis Detta kapitel bygger i huvudsak på de intervjuer som genomförts och beskriver kort familjernas upplevelse av sin boendesituation. Därefter följer ett avsnitt baserat på det kvantitativa materialet som visar i vilken utsträckning familjerna har erfarenhet av boende utanför Rosengård eller inte. Sist i kapitlet är ett avsnitt som i punktform illustrerar de intervjuade familjernas flyttkedjor. Bland de intervjuade finns erfarenheter av tillfälliga boenden som hotell och/eller vandrarhem. Boenden där det inte är möjligt att laga mat, som t.ex. på hotell upplevs vara de allra värsta. Dels för att man tvingas att köpa lagad mat ute hela tiden vilket blir dyrt, även om man handlar billig snabbmat. Dels för att det i längden blir en väldigt ensidig och näringsfattig kost man får i sig. Ingen av de intervjuade bodde på hotell vid intervjutillfället, men flera hade bott på ett ställe där man var tvungen att gå utomhus för att komma till köket. En kvinna berättar om hur svårt det var att laga mat och ha barnen med sig till köket på vintern. Ibland blev jag tvungen att lämna barnen på rummet, att låsa in dem, för att det inte gick att laga mat till dem, det gick inte annars, jag hade inget annat val. Ibland tog jag bara med den stora och lämnade den lilla. Kvinna från Somalia Intervjupersoner med samma erfarenheter av gemensamt kök på vandrarhem vittnar om att det också kunde vara svårt att överhålla öppettiderna i köket om det var många familjer som skulle laga mat samtidigt och man kom hem sent. Livet som inneboende tycks i likhet med boende på hotell eller vandrarhem också vara komplicerat. Man måste hela tiden anpassa sig, ta hänsyn och läsa av andras humör. Är det god stämning så att man kan tillåta sig att gå ut i köket eller inte? Ska man ge efter för minsta krav från barnet så att det inte brister ut i gråt och stör innehavaren som vill ha lugn och ro? En annan aspekt av livet som inneboende är att ens egen livsföring utsätts för granskning och blir föremål för synpunkter från andra. En kvinna berättar om hur hennes hyresvärdinna ogillade hennes utespring på kvällar och nätter, vilket slutligen gjorde att hon fick lämna sitt rum. Alla som är inneboende är dock inte inneboende på så vis att de hyr ett rum i en lägenhet av någon. Det är inte ovanligt att man bor tillsammans med andra i liknande situationer och då delar lägenhet på ett mer jämlikt vis. En somalisk man berättar att det bland somalier i Sverige är vanligt att man som ensamstående delar lägenhet med andra i samma situation om ingen är gift, har en flickvän eller barn. Genom att hyra ut ett rum eller dela lägenhet med andra så: hjälper man andra somalier och man tjänar pengar säger han. På frågan om han hade hyrt ut rum även om han hade tjänat tillräckligt för att inte behöva extra inkomster från uthyrningen, skrattar han dock och säger nej, man lever lyckligare ensam. 28

29 Ensamstående kvinnor bor också med varandra, i motsats till männen ibland även efter att man har fått barn. Men när man bor tillsammans med en annan familj som också har barn uppstår fler svårigheter. Konflikter uppstår omkring barnuppfostran och pengar och gränsen mellan att vara inneboende och dela lägenhet suddas ut. Den som inte har kontraktet på lägenheten är alltid medveten om att man inte delar bostad på lika villkor. Flera av intervjupersonernas berättelser vittnar om trångboddhet. Jag gifte mig med min nya man i XX, han var en bekant till familjen, men han är född i Sverige. När jag och mina 4 barn flyttade till Sverige för att bo med honom flyttade vi först in i hans mammas trerumslägenhet. Det bodde också en bror där. Där bodde vi i ungefär ett år och när min svärmor ville att vi skulle flytta så gick vi till socialen. Kvinna från Ungern Att bo många människor hopträngda på en liten yta är naturligtvis påfrestande i sig själv. Är det dessutom tillsammans med människor som inte känner varandra så väl, blir det mer känslomässigt ansträngande. Det kvalitativa materialet förstärker bilden av att många barnfamiljer utan stadigvarande boende i Rosengård (som är i kontakt med Vuxenenheten i Rosengård på grund av ansökan om boende), har erfarenhet av att vara inneboende hos andra. Antingen hos andra barnfamiljer eller hos andra vuxna. Livet som inneboende är påfrestande även utan barn, men med barn blir situationen outhärdlig ibland. En kvinna berättade om hur situationen upplevdes som ohållbar: Det var tufft. Att dela med en annan person, man kan inte vara sig själv helt. Man har ingen frihet som man skulle haft i en egen lägenhet. Jag klarade inte av att bo där längre. Det är svårt som par att bo med en annan man i lägenheten, vi kunde inte göra vad vi ville. Jag klarade inte av det så jag stack. Då var det ena barnet 1 år och 2 månader och det andra barnet var nyfött. Kvinna från Somalia Det bör noteras att intervjumaterialet endast speglar barnfamiljers tidigare upplevelser av att vara inneboende, ingen var inneboende vid intervjutillfället. Slutligen skall sägas något om barnen i hemlösa familjer. Att flytta runt skapar en osäker vardag, inte minst för barnen. Många föräldrar har vittnat om hur barnens dagis eller skola blir en viktig trygghet. Även om boendet skiftar mellan olika områden där en skol- eller dagisflytt skulle underlätta familjens vardag, försöker man i det längsta behålla den skola eller dagis som barnen är vana vid. Barnen har hela tiden gått på dagis samma i xx, jag har sagt till min handläggare att mina barn måste gå på samma ställe. De är blyga och öppnar sig inte för andra. De vågar inte gå utanför rummet här, de är bara tre och fyra år och de är på rummet hela tiden. Kvinna från Somalia 29

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Ansökan Plattform Norrköping

Ansökan Plattform Norrköping 1(8) Samordningsförbundet Östra Östergötland Ansökan Plattform Norrköping Jag ansöker om att få delta i Plattform Norrköping Förnamn Efternamn Personnummer Adress Postnummer/Ort Telefon/Mobil Mail Hur

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn

RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn Innehåll - Övergripande om fullbeläggning på kvinnojourernas skyddade boenden - Exempel: Sollentuna

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för försöksboende

Riktlinjer för försöksboende Styrdokument, riktlinjer Väsby Välfärd, individ-och familjeomsorgen 2014-01-28 Kvalitets-och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2014:30 carin.erlandengman@upplandsvasby.se

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Boverket. Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem

Boverket. Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Boverket Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Boverket februari 2010 Titel: Trösklar till

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

1206:01. oenden i Stockholm

1206:01. oenden i Stockholm oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer

Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer Tillfälliga lösningar för permanenta behov Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer ISBN 978-91-85999-90-3 Artikelnr 2009-126-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se,

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Stadens arbete med uppdrag som berör hemlöshet. Projektledare: Olof Hammar. Beslut i revisorskollegiet 2014-01-22

GRANSKNINGSRAPPORT. Stadens arbete med uppdrag som berör hemlöshet. Projektledare: Olof Hammar. Beslut i revisorskollegiet 2014-01-22 GRANSKNINGSRAPPORT Stadens arbete med uppdrag som berör hemlöshet Projektledare: Olof Hammar Beslut i revisorskollegiet 2014-01-22 RAPP140122hemlöshet Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord Stockholm

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Bilaga 1. Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord

Läs mer

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning bostadsmarknaden 2013

Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning bostadsmarknaden 2013 REGERINGSUPPDRAG rapport 2014:27 Rapport 2014:36 Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning av den sekundära bostadsmarknaden 2013 en del av romsk inkludering 2012 2032 De sociala hyreskontraktens kvantitativa

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Hemlöshet. Projektledare: Olof Hammar. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Hemlöshet. Projektledare: Olof Hammar. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGSRAPPORT Hemlöshet Projektledare: Olof Hammar Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02 Granskningsrapport hemlöshet.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen Carin Erlandh Engman Kvalitets-och utvecklingsledare 08-590 975 10 Fax 08-590 733 41 carin.erlandengman@upplandsvasby.se 2015-04-30 Dnr SÄN/2014:349 Social-och

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande 1 Innehåll Sök bostad - steg för steg 3 Frågor & svar registrering 6 Frågor & svar söka bostad 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning 11 Frågor & svar övriga

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer?

5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer? 5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer? I detta kapitel sammanställer vi kunskap som tidigare fanns om vräkningar och hemlöshet bland barnfamiljer. Den bygger på befintlig

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer