Skalintervall Geodatatjänster

Transkript

1 Skalintervall Geodatatjänster Presentation vid de 35:e Kartdagarna - GIT 2011 Sammanfattande artikel i Kart- & Bildteknik 2011:1 Kartsymboler, symboltillverkning, ämneskategorier Finns det behov av tolkningsbara geodatatjänster? I så fall - Varför är skalintervall viktiga? Ytmönstringssymboler Stilmallar: Databas med bilder på kartmanéret Intresset för webbkartografi ökar utanför Sverige 1

2 Webbkartografi vid sampresentation av svenska geodatatjänster I slutet på februari skrev jag en sammanfattande artikel kring mitt arbete de senaste tre åren med Kartsymboler & Verktygsikoner samt Stilmallar & Webbkartografi. Den ska finnas med i Kart- & Bildteknik 2011:1, som delas ut under GIT Jag har bilagt mitt manus i årets webbaserade program för den som vill ha en egen kopia. 2

3 Kart-&Bildteknik 2011:1 Rapport Geodataprojektet Rapporten nämner sju kartografiska problemområden som bör uppmärksammas: 1. Ytmönstring med linjer och punkter 2. Kartsymboler som skymmer varandra 3. Teckenförklaring saknas ofta. 4. Kartmanér anpassat till olika skal-områden 5. Yt-/linjemanér med heltäckande färg 6. Heltäckande lager, med flera teman, som skymmer övriga geodata. 7. Samma företeelse har avvikande kartmanér i olika WMS-tjänster Utöver dessa sju problemområden så beskrivs fyra behov till, som behöver beaktas: 8. Metadata för varje lager och inte bara för hela geodatatjänsten. 9. Utförligare information i metadata om bl.a. attribut, skalintervall. 10. Riktlinjer för namnsättning av geodatatjänster. 11. Gemensam lagringsplats för SLD stilmallar och kartsymboler. Rapporten nämner sju förslag till riktlinjer för sampresentation av geodatatjänster Två olika förslag till grundläggande kartografiska principer Kartografi anpassad efter tillämpningsområden (tematiska geodatatjänster) Kartografi med färger anpassade till ämneskategorier Ytmönstring med hjälp av vektor-baserade symboler. Riktlinjer för namnsättning av geodatatjänster Named Styles eller egna SLD stilmallar Gemensam lagringsplats för SLD stilmallar och kartsymboler Gemensamt register för stilmallar och kartsymboler

4 Kart-&Bildteknik 2011:1 Ytterligare erfarenheter Ytterligare erfarenheter från det fortsatta arbetet med webbkartografi sommaren ) En gemensam indelning i ämneskategorier krävs för geodata ex. baserat på ISO ) Text från attribut. Tematiska geodatatjänster innebär att viktig information från objektens attribut kan förtydliga lagrets innehåll. 3) Textetiketter (labels) uppför sig olika i GeoServer beroende på polygonens form och storlek. 4) Textplacering/LabelPlacement som används för linjer, bör också utredas, för att undvika att textsträngar överlappar varandra. 5) GeoServer kan mönstra ytor/polygoner med hjälp av SVG symboler. 6) Företeelser med förhållandevis små ytor, oberoende av skalintervall, omöjliggör ytmönstring med symboler 7) När jag tillför en speciellt egenskap till en ytmönstringssymbol så ökar läsbarheten 8) Symboler som innehåller flera företeelser. 9) En liknande frågeställning är om en symbol ska få innehålla flera bildexempel hämtade från företeelsen ifråga? 10) Metadata för symboler. 11) Symboldesign. Snöstjärnan låter jag representera allt som har med naturskydd att göra, 12) Jag skriver normalt ut ytmönstringssymbolens betydelse/ursprung i klartext i skalor större ca 1: ) Ytmönstring av polygoner bör ev. ta hänsyn till medel arean hos företeelsen ifråga och om det finns stora avvikelser från denna. 14) Vilka möjligheter finns för att lägga till för webbkartografin viktig information i databasen? Ex. area på polygoner när detta saknas eller ett övergripande namn, ex.

5 Kartsymboler behövs i stilmallar! GISassistans: Förstudie webbkartografi sommaren 2010 the only way to win is to share

6 Symboltillverkning GISassistans: Förstudie webbkartografi sommaren 2010 med HyperSnap Ai - Inkscape Gör de luftiga Utgå från stora rasterbilder. Konvertera till gråtonsbilder. Gör ev. delbilder (här 10%) Kontraststräck till svart/vitt. Randvektorisera. Temat avgör placering i mönstringsytan Var noggrann vid val av symbol! Gör en omvärldsanalys och läs på om det ämne som kartsymbolen ska representera. CBD är den internationella symbolen för Biological Diversity och Snöstjärnan står för Naturskydd

7 PilotGIS Nätverksträff Ämneskategorier GIS/GIT Jag testar just nu ovanstående grundfärger för 8 st. ämneskategorier som ingår i Länsstyrelsens WMS-tjänster. ÖP ÖP ÖP Faktaunderlag Mark- och vattenregleringar Kommunal översiktsplan Mark- och vatten bef. Mark- och vatten, planerat Rekommendationer Mark- och vattenregleringar Byggande Naturvård Kulturmiljövård Miljö och vatten Trafik Täkter och mineralutvinning En mycket bra sammanfattning, tack Per! Plantekniska markeringar Internationell planeringsinformation Faktaunderlag Landskap o klimat Miljö Risk o skydd Natur fort. Kulturmiljö Areella näringar Kommunikationer Tekniska försörjning Bebyggelse Socioekonomi Bostäder Arbete o verksamheter Service Rekreation o kultur Analyser Analyser Landskap och naturrresurser Miljö o hälsa Befolkning och näringsliv Bebyggelse Transporter o infrastruktur Per Söderström Lst VG, PilotGIS nätverksträff tyg/pilotgis/m%c3%b6ten%20och%20anteckningar/standardis ering%20m%c3%a5nga%20samtidiga%20initiativ.pdf Kommunal ÖP Riksintressen (ungefär samma som Faktaunderlag) Miljö- o riskfaktorer Rekommendationer Plantekniska markeringar Mål och visioner Internationell planeringsinformation Regionpplan ÖVRIG INFORMATION ÖP Mark- och vatten Kommunikationsanläggningar Tekniska anläggningar Bostäder Service Arbetsområden Areella näringar Fritid och rekreation Kultur Grön- och blåområden Annan markanvändning

8 WPS. Webbkartografi och molntjänster ytterligare något som hänt sista året Grundtanken med Cloud Computing är att använda program, datalagring och databehandling via Internet. Skalbara datorresurser tillhandahålls som tjänster för användare via Internet. Hur påverkar ex. kommande WPS tjänster behovet av stilmallar och skalintervall? Här är ytterligare ett exempel på en uppdelning för tematiska geodatatjänster. Orginaltext: Spatial Cloud GeoProcessing Infrastrcture The basic concept of Cloud Computing is the use of the web or software applications, data storage and computing powers through the Internet. It is a way of computing in which typically scalable resources are provided as a transparent service for users over the Internet. 8

9 Är detta vårt gemensamma mål? Finns det behov av tolkningsbara geodatatjänster? Tjänster ska kunna utvärderas och samverka i olika tillämpningar, dvs De ska kunna sampresenteras och fortfarande vara läsbara/användbara. Citat från Kjell Hjort, Geodataprojektet, inför Workshop Webbkartografi 29 nov E-postbrev den 12 november :41 alltför ofta känns det så här

10 GISassistans: Förstudie webbkartografi sommaren 2010 Riksintressen Rennäring vgv! Svart rand och brun diagonal, är mycket svårtolkat när flera olika Riksintressen ligger på varandra. Oviksfjällsområdet inom den röda cirkeln har sju Riksintressen Friluftsliv, Naturvård, Kulturmiljövård, Obrutet fjäll, Rörligt friluftsliv, Naturreservat och Rennäring Område 4 är svårtolkat då det visas åtta olika färgnyanser innanför den röda cirkeln.

11 Ämnestillhörighet - Ämneskategori Länsstyrelsen Manual för KartoGIS - Kapitel 5. Kartografi Länsstyrelsen har berört kartografiska aspekter i denna manual. För att kartografin, dvs hur objekten visualiseras i kartan, ska vara så tydlig och begriplig som möjlig, är den indelad efter status och ämnestillhörighet. Genom att ge objekten i karttjänstens alla lager olika färg, har man också möjlighet att indela lagren i olika ämnesområden, exempelvis Natur och friluftsliv, Kulturmiljö, Miljöövervakning, Vatten etc. Till höger är en redovisning av de ämnesgrupper och färger som används i karttjänsten. 11

12 Skalintervall - Webbkartografi Mönstring av polygoner med ytmönstringssymboler kräver att skalintervall används. Dagens geodatatjänster använder normalt bara punkter, linjer och heltäckande färger för att särskilja egenskaper hos olika polygoner och undviker därmed problem med skalintervall. Vid sampresentation av endast 2-3 skikt/lager av denna typ kan tolkningsproblem uppstå när dessa polygoner överlappar varandra. I exemplet visas hur en pixel breda linjer, som ligger med samma avstånd från varandra och överlagrar varandra och ger nya färger. Bakgrundskartor, ex. Metria Maps, utgår från kartografisk framställda produkter, där texter och symboler placerats så att de inte i onödan ska skymma viktig kartinformation.

13 GISassistans: Förstudie webbkartografi sommaren 2010 Skalintervall funderingar Räcker en indelning i skalintervall eller måste anpassning av skalintervall ske till olika tematiska geodatatjänster? (7, 5, 3 intervall?) Behöver hänsyn tas till bildskärmupplösningen? Om storleken på ytmönstringssymbolerna tog hänsyn (regel i SLD) till arean på polygonen som ska mönstras. Hur uppfattar i så fall användaren olika täthet av symboler beroende på area i samma skärmbild?

14 GISassistans: Förstudie webbkartografi sommaren 2010 Textetikett för små ytor Kan vi få storleken på ytmönstringssymbolerna att ta hänsyn till arean på polygonen som ska mönstras så skulle vi också kunna övergå till att hantera VIKTIGA objekt, som är för små för att få ett kartmanér. För dessa VIKTIGA objekt så kan vi övergå till enbart en textetikett för små ytor vid mindre skalor. Exempel på sådana objekt är sumpskogar, avverkningsanmälningar I detta exempel har jag indikerat sumpskogar med dessa area, men det ska också gå att tillföra en valfri etikett/rubrik i GeoServer för önskade skalintervall.

15 Ytmönstringssymboler När GeoServer använder ytmönstringssymboler i flera geodatalager så placeras dessa symboler i exakt samma punkt, vilket gör att överlappande polygoner får sina ytmönstringssymboler placerade ovanpå varandra. För att undvika detta och förbättra läsbarheten använder jag ett ytmönstringsark ( en SVG symbol), som syns på bilden. Inuti ytmönstringsarket väljer jag en av nio olika placeringspunkter, som anpassas för varje tematisk geodatatjänst, så att överlappande symboler undviks. Detta förenklar arbetet med stilmallar, vilket förklaras på nästa sida.

16 Stilmallar SLD. Stilmallar ordning och reda! Information om skalintervall krävs hur? SLD-kartotek: Alla mina viktiga stilmallar ligger i en databas, som presenteras mha. PHP XML koden visas när användaren trycker på SLD länken Ytmönstringssymbolen och kartexemplen kan förstoras. Klicka på bilden! Grundfärgen i Älgjaktsområden är grön eftersom den tillhör ämneskategorin: Areella näringar. 1: : x1000 pixlar

17 Kommande aktiviteter Intresset för webbkartografi ökar utanför Sverige GIT 2010: Praktiska exempel på användning av stilmallar (SLD) i geodatatjänster GeoInfo 2010: Förslag till webbkartografi vid sampresentation av svenska WMS-tjänster Geodataprojektet Workshop Webbkartografi 29 nov GIT 2011: Anpassning av antalet skalintervall för att förbättra läsbarheten av geodatatjänster EuroSDR, ISPRS, ICA: Workshop on web cartography. Lund 5-6 maj GI Norden, Åbo 8-9 juni: Basic Rules For Web-Cartography ICC/ICA Paris juni 2011 Methods for visualization enhancement in multi-source Web Mapping Services using basic cartography rules. FOSS4G 2011 Denver, Colorado USA Sept 2011: Workshop: Practical use of GeoServer & SLD for WMS

18 FOSS4G2011 Workshop FOSS4G 2011 Denver sept. Workshop Webbkartografi Vilka åker från Sverige/Norden? Kontakta gärna mig så vet vi vilka som åker från Sverige. Observera att också OpenStreetMap har sitt årliga träff helgen före FOSS4G dvs. att även State of the Map äger också rum i Denver. Workshops are 3 hour hands-on experiences with participants following along with the instructor, working directly with the application under discussion. All workshop rooms will be equipped a projector, and with computers for participants to use. Instructors will need to discuss preinstallation requirements with the Conference Organizing Committee if required. Hello Mr. Söderman Torsdagen den den 17 februari 2011 kl. 05:19 The FOSS4G Workshop committee is happy to inform you that your abstract titled Practical use of GeoServer & SLD for WMS has been accepted as a 3 hour workshop for this year's program. As an accepted workshop, the main presenter will receive one free registration to the main event, and the co-presenter will receive 50% off one registration to the main event; organizers will be in contact with you shortly regarding this discount. In the mean time, stay tuned to the workshop mailing list for any important deadlines and discussions. Thank you and we are happy that you will be a part of our wonderful event in Denver! 2011 Workshop Committee 18

19 Vad händer i framtiden? Sverige då? När är vi mogna för att börja jobba med problematiken kring webbkartografi vid sampresentation av svenska geodatatjänster? Min åsikt är att vi måste se på webbkartografi ur ett användarperspektiv och inte som hittills, dvs. att och geodataleverantörerna ska lösa detta problem åt oss! Kontakta mig om du/ni vill engagera er i detta intressanta arbete. Anders.Soderman@GISassistANS.se Frågor? Synpunkter? Idéer? video vgv.

20 Videodokumentation av ULIs FOKUS SEMINARIER Är det en bra idé? Open Source för GIS 2010 & 2011 och Arbeta Smart 2011 (ULI & Boverket) finns dokumenterade via video och separat ljud. Titta Tyck till! i ULIs monter! Pinnacle Studio HD 15 Open Source för GIS mars i Stockholm

21 Tack! 21

22 Riktlinjer Riktlinjer för sampresentation av geodatatjänster fyra principer 1. Geodataleverantörerna tillför själva ytterligare stilmallar (Named Styles) i WMS-tjänsten, som täcker viktiga användarkategoriers behov. Se Geodataleverantörerna tillåter användningen av externt tillhandahållna stilmallar för att påverka utseendet på deras geodatatjänster (i första hand WMS, WFS, WCS) 3. En teknisk lösning tas fram för gemensam lagring och användning av stilmallar och grafiska symboler på Se Ett initiativ tas för att utreda möjligheterna för att skapa tematiska geodatatjänster, dvs. kartografiskt tillrättalagda geodatatjänster, som uppfyller olika användarkategoriers behov. Ett exempel är en kombination av olika geodatalager från flera geodataleverantörer, som behövs vid utarbetande av kommunala översiktsplaner (ÖP).Se 4.2 och exempel nedan från Norge. Riktlinjer och stilmallar för tematiska geodatatjänster, för olika samhällsbehov, kan med fördel produceras av sektorsansvariga myndigheter (ex. Boverket för ÖP) eller det privata näringslivet.

23 Svenska geodatatjänster. Varför behövs stilmallar? Symbolanpassning i skalintervall Varför behövs SLD? De blågråa punkterna (gruvor) i den lilla rutan skymmer all annan information. I förstoringen har symbolen skalanpassats och döljer nu inte annan information. Här ser vi: VV: vägnummer Lst: Flygplatser, Kultur-/Naturreservat, Djur- och växtskyddsområden SGU: Bergarter(temaskikt), Ålder på berg, Sand, Grus, Morän, Täkter, Källa, Brunn, Gruva SMHI: Kommungränser, Vatten Sjöfartsverket: Hamn, Kombi, Tågbildning, Terminaler OSM: Väg, järnväg Totalt 30+ WMS-skikt/layers från sex stycken WMS-tjänster. *) *) Observera svårigheten att se vem skikten kommer ifrån.

24 Hur når vi målet? Vilka vägar når till målet? Det beror på hur vi fördelar ansvaret mellan: Geodataleverantörerna Erbjuder flera alternativa Named Styles i sina geodatatjänster. Bygger in möjlighet att påverka geodata via menyer, exempelvis som One Geology har gjort, dvs. ett interaktivt sätt att förändra den egna stilmallen. Tillåter att stilmallar får användas och/eller tillgängliggör sina geodata till kommersiella aktörer. Användarna Anpassar utseende på de geodatalager som begränsar möjligheterna att tolka egna geodata tillsammans med övriga externa geodatatjänster. Förädlare av geodatatjänster Erbjuder kombinerad information och tjänster (tematiska geodatatjänster) från olika discipliner som passar en användargrupp för att underlätta deras tillgång till geodata för olika handläggningsuppgifter. Bilden visar: Norge digital - Temakartor i planerings- och handläggarärenden.

25 OGC WMS och SLD WMS och SLD WMS 1.3 och SLD/SE Även CSS har börjat användas i ex. GeoServers stilmallar. Sedan augusti 2007 (WMS 1.3) betecknar SLD endast protokollet för kommunikation mellan klient-server och själva stilmallen skapas med hjälp av OGC-standarderna Filter Encoding (FE) och Symbology Encoding (SE). FE används för att välja vilka objekt i datamängden som ska påverkas av symboliseringen medan SE beskriver hur objekten ska symboliseras.

26 Prestandafrågor kring SLD Implementation av en infrastruktur för geodata I de prestandatester som jag har utfört så märks inte heller någon betydande påverkan i tjänsternas svarstid vid länkning till externa stilmallar och grafikbibliotek, vilket är ytterligare ett argument för att tillåta användardefinierade stilmallar som tjänsteleverantör. Grafik kan med fördel länkas in från externa källor och grafikbibliotek för att representera symboler på kartan. Bildformatet som jag rekommenderar för visningstjänster på webb är PNG eftersom formatet tar lite plats och har bra bildkvalitet samtidigt som det har stöd för både genomskinlighet och opacitet. /KTH 2009 Tack, Christofer Österberg, numera Sweco Position, Stockholm

27 SLD-kartotek är ett måste! Det finns ett fåtal sammanställning -ar av stilmallar. Alla har tyvärr den nackdelen att de bara är en oändlig rad med ofta obegripliga filnamn, som innehåller stilmallar. Att hitta användbar SLD - XML-kod: men var finns bilden på kartmanerét?

28 REQUEST=DescribeFeatureType Åtkomst till objektens attribut I många fall skulle Metadata behöva utvidgas för tjänstelagren. Stilmallar specificeras ofta utgående från enskilda objekts attribut. Information om och åtkomst till dessa attribut är en förutsättning för val av önskat kartmanér. Via informationsikonen nås idag ett enskilt objekts ingående attribut, men mer information krävs. Attribut behövs för att påverka kartmanéret, men också för att lägga ut upplysande text och då framförallt i större skalor.