Rapport TK 570 N0059. Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport TK 570 N0059. Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster"

Transkript

1 SS TK 570 TK 570 N0059 Rapport TK 570 N0059 Utgåva :27 Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster [English title level 1 English title level 2 Part n: Part title]

2 TK 570 N00 Denna rapport är inte den slutliga tekniska rapport som standardiseringsarbetet i SIS/Stanlis kommitté för webbkartografi (SIS/TK 570) syftar till. Med denna rapport vill kommittén visa vad den kommit fram till hittills. I rapporten finns bilagor där sådant material tagits med som ger en kunskapsbakgrund till riktlinjerna. Här förklaras också mer i detalj de viktiga tekniska begrepp som refereras i riktlinjerna. Delar av bilagorna kan i framtida utgåvor av denna rapport ersättas av riktlinjer. Riktlinjer och vissa andra påståenden i rapporten har unika nummer (skrivna inom parentes) som är avsedda att underlätta arbetet under utvecklingen. De har inget annat syfte. Efter utgåva 0.6 gjordes ett omfattande arbete med insamling av synpunkter. Då framkom bland annat att det var för många och för detaljerade riktlinjer. Inte heller framstod syftet med riktlinjerna helt klart. Detta ledde till en omstrukturering av dokumentet. Utgåva 0.7 innehåller därför ett fåtal överordnade riktlinjer och fler avsnitt med mer detaljer. Arbetet med riktlinjerna kommer att fortsätta löpande under Redovisning av arbetet kommer att göras genom publicering av fler utgåvor.

3

4 SS xxxx:åååå (Sv) Innehåll Sida 1 Sammanfattning Stöd kombinerbarheten den övergripande riktlinjen Samarbeta mot krockar avsnitt Separera objekttyper avsnitt Erbjud alternativa presentationer avsnitt Ta hänsyn till zoomning avsnitt Beskriv möjligheterna avsnitt Syfte och målgrupp för riktlinjerna För konstruktion av mer användbara webbkarttjänster Utseendet är en del av webbkarttjänsten Webbkarttjänsten används i fler sammanhang Webbkarttjänsten når alternativa målgrupper En enkel samverkansmodell Det är tjänsteleverantörerna som kan följa riktlinjerna Webbkartor skapas av den som väljer och kombinerar kartskikt Ändamålsenliga webbkartor kräver webbkartografisk kunskap Det är användaren av webbkartan som har behoven Bakgrund och principer Allmänt Utgångspunkter för riktlinjer Systemarkitektur Teknik Samarbeta mot krockar Separera objekttyper Erbjud alternativa presentationer Alternativa bakgrundsskikt Alternativ symbolisering av punktobjekt Alternativ symbolisering av linjeobjekt Alternativ symbolisering av ytobjekt Tändning och släckning av ytobjekt Ta hänsyn till zoomning Zoomning Skala och zoomnivå Zoomning av punktobjekt Zoomning av linjeobjekt Zoomning av ytobjekt Samstämmig zoomning Lämpliga zoomnivåer Beskriv möjligheterna Tjänstespecifikation Anropsparametrar Kartskiktsspecifikation Bakgrundskartor Teckenförklaring Bilaga: Termer och definitioner samt förkortningar Termer och definitioner Förkortningar Bilaga: Kartografiska möjligheter och begränsningar i visningstjänster Inledning

5 SS TK 570 TK 570 N Kartografiska aspekter på en WMS-tjänst Kartografiska aspekter på en WMTS-tjänst Bilaga: Bakgrundskartor Inledning Kartografi för bakgrundskartor Lyfta fram viktig information i bakgrundskartor Bilaga: Kartografi för tematiska skikt vid sampresentation av kartskikt Introduktion Utvärderingskriterier Sampresentation av bakgrundsskikt och tematiska skikt med ytgeometri Sampresentation av bakgrundskartor och tematiska skikt med linjegeometri Sampresentation av bakgrundskartor och tematiska skikt med punktgeometri Sampresentation av bakgrundskartor och tematiska skikt med skilda geometrityper Sampresentation av bakgrundskartor och beskrivande data Bilaga: Exempel på teknisk beskrivning Sammanfattning Rapporten handlar om hur man bör konstruera en webbkarttjänst så att dess kartskikt blir så användbara som möjligt när de kombineras med kartskikt från andra webbkarttjänster. Riktlinjerna i denna rapport vänder sig till tjänsteleverantörer som vill att deras webbkarttjänster ska kunna användas av fler och i fler sammanhang. Riktlinjerna kan sammanfattas i nedanstående rekommendationer. Utifrån dessa beskriver och exemplifierar rapporten mer konkreta riktlinjer för hur webbkarttjänster ska utformas. Rapporten behandlar också terminologi för området. 1.1 Stöd kombinerbarheten den övergripande riktlinjen Den allt övergripande riktlinjen är att webbkarttjänster bör erbjuda kartskikt på ett sätt som underlättar arbetet med att välja och kombinera lämpliga kartskikt så att läsbara och begripliga webbkartor uppstår. 1.2 Samarbeta mot krockar avsnitt 5 De som producerar webbkarttjänster bör samverka för att i möjligaste mån undvika att färger, mönster och symboler krockar. 1.3 Separera objekttyper avsnitt 6 Webbkarttjänster bör kunna erbjuda kartskikt som innehåller få och samhörande objekttyper. 1.4 Erbjud alternativa presentationer avsnitt 7 Webbkarttjänster bör kunna erbjuda lämpliga alternativa kartskikt för presentation av en viss objekttyp. 1.5 Ta hänsyn till zoomning avsnitt 8 Webbkarttjänster bör erbjuda kartskikt som förändras på ett ändamålsenligt och samstämmigt sätt vid zoomning. 1.6 Beskriv möjligheterna avsnitt 9 Webbkarttjänster bör specificera kartskikt på ett sätt som underlättar arbetet med att välja och kombinera kartskikt. 3

6 TK 570 N00 2 Syfte och målgrupp för riktlinjerna 2.1 För konstruktion av mer användbara webbkarttjänster Denna rapport handlar om visningstjänster av typen Web Map Service (WMS)[4] eller Web Map Tile Service (WMTS)[6]. De kallas här för webbkarttjänster. Rapporten handlar om hur man bör konstruera en webbkarttjänst så att dess kartskikt blir så användbara som möjligt när de kombineras med kartskikt från andra webbkarttjänster. För att göra bra webbkartor krävs både traditionell kartografisk kunskap och kunskap om de stora möjligheter som webbkarttjänster ger. För detta kan också behövas riktlinjer men denna rapport ger inte sådana riktlinjer. 2.2 Utseendet är en del av webbkarttjänsten En utgångspunkt är att den som tillhandahåller en webbkarttjänst också bestämmer över utformningen av kartskikten. I gengäld måste då alternativa utformningar erbjudas. Den teknik som kallas SLD (Styled Layer Descriptor) gör det möjligt för den som använder webbkarttjänster att själv styra detaljerna i utformningen av kartskikten. Allt fler webbkarttjänster kommer troligtvis att få sådana möjligheter. Utgångspunkten för denna rapport är dock inte att dessa möjligheter finns. Det är lätt att inse att alternativt utformade kartskikt inte kan lyckas i varje tänkbart fall, inte ens med ett stort antal alternativ. Utgångspunkten i arbetet har dock varit att förutsättningarna att lyckas kan bli oerhört mycket större med riktlinjer än utan. 2.3 Webbkarttjänsten används i fler sammanhang Syftet med riktlinjerna är att, utöver vad som fungerar bra idag, kunna erbjuda presentationer som gör karttjänsten användbar i nya sammanhang. Det finns idag många karttjänster som är mycket ändamålsenliga. De presenterar den information som den tänkta målgruppen vill ha på ett begripligt och läsbart sätt. Syftet med riktlinjerna i detta dokument är inte att dessa webbkarttjänster ska sluta presentera webbkartor på detta sätt. 2.4 Webbkarttjänsten når alternativa målgrupper En utgångspunkt är att den som kombinerar kartskikt från en webbkarttjänst med andra kartskikt ska kunna klara sig med det som webbkarttjänsten erbjuder. Webbkarttjänster som används i ett visst sammanhang kan utformas på ett mycket ändamålsenligt sätt. Den som vill använda webbkarttjänsten i ett nytt sammanhang kan föra en dialog med den som tillhandahåller tjänsten och få de kartskikt som behövs med den presentation som passar. Det är naturligtvis ett bra sätt att göra målgruppsanpassningar och ofta så som det går till idag. Detta sätt är inte utgångspunkten för denna rapport. 4

7 SS TK 570 TK 570 N En enkel samverkansmodell Figur 1 - Enkel samverkansmodell för webbkarttjänster med kombinerbara kartskikt. 3.1 Det är tjänsteleverantörerna som kan följa riktlinjerna Det är till tjänsteleverantörerna (till vänster i figur 1) som riktlinjerna i denna tekniska rapport vänder sig. En viktig egenskap hos deras webbkarttjänster är att de är utformade så att kartskikt kan kombineras och användas tillsammans. I praktiken betyder det att en webbkarttjänst, för en och samma företeelse (t.ex. vägar), måste erbjuda kartskikt med olika utseende. Då blir det möjligt att hitta ett lämpligt kartskikt som går att kombinera med andra kartskikt utan att läsbarhet och begriplighet påverkas negativt. 3.2 Webbkartor skapas av den som väljer och kombinerar kartskikt Figur 1 visar hur aktören i mitten kombinerar kartskikt från olika webbkarttjänster som olika tjänsteleverantörer erbjuder. För att effektivt kunna nå ett bra resultat ställer det krav både på webbkarttjänsternas utformning och hur de är dokumenterade. 3.3 Ändamålsenliga webbkartor kräver webbkartografisk kunskap Aktören i mitten har att välja bland olika, alternativa kartskikt. En applikation, som kan vara ett datorprogram eller en tjänst på webben, konstrueras genom att kartskikten kombineras till den slutliga webbkartan. Vad som ska väljas och kombineras bygger, förutom på kunskap om användarens behov, på traditionell kartografisk kunskap. Sådant tas egentligen inte upp i denna tekniska rapport men planeras att ingå i kommande utgåvor. 3.4 Det är användaren av webbkartan som har behoven Det är aktören till höger som slutligen, med hjälp av applikationen, tittar på och interagerar med webbkartorna genom att zooma, panorera, släcka och tända kartskikt och visa företeelseinformation. Den aktören, med sina behov av att kunna ta del av viss information, är den egentliga kravställaren. I verkligheten kan aktören i mitten och användaren finnas inom samma organisation eller till och med vara en och samma person. 5

8 TK 570 N00 4 Bakgrund och principer 4.1 Allmänt Detta avsnitt behandlar vilka antaganden som gjorts om karttjänster och riktlinjer för hur de som tillhandahåller karttjänster bör samordna sina ansträngningar. Avsnittet tar också upp riktlinjer som ligger till grund för andra, mer specifika riktlinjer samt riktlinjer för hur den som tillhandahåller en karttjänst ökar möjligheten att utveckla applikationer för olika tekniska plattformar. 4.2 Utgångspunkter för riktlinjer IT-miljön kring webbkartor kan se mycket skiftande ut: De som konstruerar webbkarttjänsterna kan använda sig av olika tjänsteplattformar för utveckling och drift. De som kombinerar webbkarttjänsternas kartskikt kan använda sig av olika utvecklingsmiljöer och plattformar. De som slutligen ska titta på de färdiga webbkartorna kan använda sig av olika klientprogramvara för detta. Även hur den som kombinerar webbkarttjänsternas kartskikt arbetar kan variera: Den färdiga applikationen riktar sig till olika, mer eller mindre kända, målgrupper. De kartskikt som ska kombineras kan komma både från webbkarttjänster och finnas eller genereras lokalt. Det kan finnas möjligheter att påverka tjänsteleverantören att anpassa presentationen. Estetiska mål kan vara mer eller mindre viktiga i förhållande till läsbarhet och begriplighet. Även om förhållanden kan vara väldigt olika så måste riktlinjerna i denna rapport utgå från en förenklad modell: Det finns inga andra möjligheter för den som kombinerar kartskikt att påverka kartskikten än genom att välja bland de alternativ som erbjuds. Alla kartskikt, inklusive bakgrundsskikt, kommer från tjänster baserade på Web Map Service (WMS)[4][5] eller Web Map Tile Service (WMTS)[6], se avsitt 10. Alla tjänster som den som kombinerar kartskikt har tillgång till har konstruerats utgående från riktlinjerna. Ambitionerna med riktlinjerna kan inte sättas hur högt som helst. Exempelvis kan man inte förvänta sig att hur många kartskikt som helst ska kunna överlappa varandra eller att bakgrundsskiktet ska kunna se ut hur som helst. 4.3 Systemarkitektur Riktlinjerna har sin utgångspunkt i de två systemarkitekturer som beskrivs i Figur 2. Båda baseras på att tjänsteleverantörer har satt upp visningstjänster. Dessa tjänster baseras vanligen på WMS-standarden men för bakgrundsskikt kan även WMTS-standarden vara aktuell. I den vänstra systemarkitekturen integreras två eller flera visningstjänster i en webbkartapplikation som i sin tur används via en webbläsare. I den högra systemarkitekturen integreras två eller flera visningstjänster i en kartapplikation. Såväl webbkartapplikationen som kartapplikationen hämtar kartskikt från visningstjänsterna med hjälp av anrop. Applikationerna kan själva avgöra om kartskikten ska hämtas som separata bilder eller som gruppskikt, alltså som bilder som innehåller flera kartskikt. Hur detta görs avgör vilka möjligheter som applikationen, utan att hämta kartskikten på nytt, får att tända, släcka och påverka kartskiktens transparens. 6

9 SS TK 570 TK 570 N0059 I avsnitt 10 ges en kort beskrivning av kartografiska möjligheter och begränsningar i systemarkitekturen. 4.4 Teknik Figur 2 - Systemarkitekturer som riktlinjerna bygger på Webbkarttjänster bör uppfylla kraven i Tekniskt ramverk. (105) Tekniskt ramverk för en infrastruktur för geodata[10] (se även 4.1) anger ett antal krav på "WMS:er som görs åtkomliga i den svenska infrastrukturen och via Geodataportalen". Dessa krav är en skärpning av de krav som Inspires specifikationer ställer. 5 Samarbeta mot krockar De som producerar webbkarttjänster bör samverka för att i möjligaste mån undvika att färger, mönster och symboler krockar. (101, 102, 103) Genom Förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation [13] har det tematiska informationsansvaret fördelats mellan olika myndigheter. Även genom geodatasamverkan förbinder sig parterna att ta ansvar för vissa geodata. En utvidgning av detta ansvar skulle öka möjligheten för bra webbkartografisk sampresentation. Myndigheter som har ett tematiskt informationsansvar bör också ta ansvar för medvetna val av färger och symboler (101, 104) publicera sina färger och symboler (103) stämma av val av färger och symboler med varandra (102) Idéer till genomförande: Samordning kan göras genom Geodatasamverkan eller genom standardiseringen. Medvetna val kan bygga på kartografisk tradition och logik, t.ex. att symboler för likartade företeelser har ett likartat utseende. Publicering kan göras centralt eller som separata rapporter som i fallet med Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering. Ett exempel på felaktig val är att använda run-r (som används för fornlämning) för att markera "rastplats". (230) 7

10 TK 570 N00 6 Separera objekttyper Webbkarttjänster bör erbjuda kartskikt som innehåller få och samhörande objekttyper. (107) Det kan alltid diskuteras hur många "få" är och när två objekt är "samhörande". Syftet är dock att den som kombinerar kartskikt kan välja ut de objekttyper som är relevanta för tillämpningen kan göra det möjligt för användaren av webbkartan att tända och släcka utvalda objekttyper Vid ett anrop kan urvalet av objekttyper lösas på olika sätt: det angivna geodataskiktet innehåller endast de avsedda objekttyperna den angivna stilmallen gör att endast de avsedda objekttyperna visas. Med få objekttyper i geodataskiktet kan samma stilmall användas för många objekttyper. Exempel på innehåll i kartskikt: Mobilmaster (en objekttyp), snarare än master av alla typer. Kommungränser (en objekttyp), snarare än administrativa gränser. Skyddsområden av olika klass (flera objekttyper som inte är överlappande) Erfarenheter har visat att separerade objekttyper inte menligt påverkar prestanda. Däremot kan en alltför långt driven separering innebära att hanteringen blir komplicerad, såväl för producenten som för den som ska kombinera kartskikt. Texter bör hanteras som ett separat kartskikt. (112) I geodataskiktets datamodell är texter antingen ett attribut till en objekttyp eller en egen objekttyp med ett läge på marken. Genom att texterna finns i ett eget kartskikt ökar kombinationsmöjligheterna. Om text eller symboler som anger någon egenskap hos ett objekt finns som ett eget kartskikt så ökar det kombinationsmöjligheterna (214). Exempel på detta är vägar där egenskaperna bärighet och fartgräns kan visas samtidigt, var för sig eller inte alls. 7 Erbjud alternativa presentationer Webbkarttjänster bör erbjuda flera alternativa kartskikt för presentation av en och samma objekttyp. (106) I praktiken innebär detta att den som kombinerar kartskikt har alternativa stilmallar att välja på för varje geodataskikt kan välja det kartskikt som bäst kan kombineras med vald bakgrundskarta (såväl ett mörkt ortofoto som en ljus karta) och andra kartskikt 7.1 Alternativa bakgrundsskikt Kartskikt som ska användas som bakgrundskarta bör finnas i en nedtonad variant (116) bör finnas i en detaljfattig variant (117) bör ha kompletterande referensskikt med detaljer som ska kunna framhävas (118) Bakgrundskartans uppgift är att vara ett orienterande stöd till en karta vars huvudsakliga syfte är att presentera tematisk information. Den ska vara utformad så att den inte stör utan hellre förhöjer visualiseringen av temat. Vad som ska finnas med i en bakgrundskarta beror till stor del av vad kartan som helhet vill visa. Generellt brukar strandlinjer, infrastruktur och bebyggelse vara viktiga för att man ska kunna orientera sig 8

11 SS TK 570 TK 570 N0059 geografiskt. Administrativ indelning såsom läns- och kommungränser är ett bra stöd i mindre skalor. Förtydligande karttext ger ett extra stöd för orienteringen. En bakgrundskarta med nedtonade färger ger ett större utrymme för den tematiska informationen att lyftas fram än vad en färglagd karta gör. En helt gråtonad bakgrund ger mest utrymme för överlagrad färgad information, men å andra sidan gör den det svårare att särskilja objekt med liknande symbolisering. Det är inte alla teman som störs av en färglagd bakgrundskarta. Däremot kan en för detaljerad bakgrund vara störande varför möjligheten att kunna styra innehållet är en fördel. Vissa objekttyper i bakgrundskartan bör finnas att tillgå som separata kartskikt, referensskikt. Då kan man skapa en nedtonad bakgrundskarta där vissa detaljer, som t.ex. större vägar eller gränser framhävs, se 12. I figur 3 har en bakgrundskarta byggts upp av ett ortofoto och ett referensskikt med vägar. Därigenom blir det lättare att orientera sig i kartan. Figur 3 - Ortofoto förstärkt med referensskikt för väg och vägnummer 7.2 Alternativ symbolisering av punktobjekt För en och samma typ av punktobjekt bör det finnas kartskikt med alternativa symboler. Om den exakta positionen måste framgå, kan rätt symbol göra det begripligt var denna position ligger. Exempel på detta är flaggor, nålar och droppformade symboler. (219) Om det finns risk för att en symbol för ett objekt skymmer en symbol för ett annat objekt, kan en symbol med förskjuten position i förhållande till punkten underlätta. (264) När två punktobjekt av olika objekttyp ligger på samma plats kan båda synas om det finns alternativa symboler med större och med mindre utsträckning. (267) Det finns då möjlighet att presentera mindre punktobjekt i ett kartskikt ovanför ett större. Ett ljust och ett mörkt alternativ gör det möjligt att anpassa till både mörk och ljus bakgrund. (265) För olika målgrupper och syften är olika symboler lämpliga. Enklare symboler passar i många sammanhang men föreställande symboler kan vara lämpliga när motsvarande objekt särskilt ska framhävas. (266) 7.3 Alternativ symbolisering av linjeobjekt För linjeobjekt bör finnas alternativ som passar både mörk och ljus bakgrund. (257) Fyra stilmallar tillämpade på samma datakälla kan ge fyra alternativa kartskik. Om en väg visas som ljus och tunn, ljus och tjock, mörk och tunn samt mörk och tjock ger det stor kombinerbarhet. 9

12 TK 570 N00 Genom att lägga kartskiktet med en tunnare mörk linje över kartskiktet med en tjockare ljus linje bildas en fungerande enhet där den undre linjen skapar kantlinje åt den övre, se figur 4. I figur 5 har istället den tjockare vita linjen fått skapa kantlinjen. Den kombinationen fungerar även i en karta med ljus bakgrund, som i figur 6 (Lantmäteriets topografiska webbkarta), och i kartor som har omväxlande ljus och mörk bakgrund. Figur 4 - Tvåskiktad linje (mörk på ljus) på mörk bakgrund Figur 5 - Tvåskiktad linje (ljus på mörk) på mörk bakgrund 7.4 Alternativ symbolisering av ytobjekt Figur 6 - Tvåskiktad linje (ljus på mörk) på ljus bakgrund Fyllning av ytobjekt bör vara sådan att ytorna kan vara överlappande. (270) Fyllning med färg är ett uppskattat sätt att presentera ytobjekt. Genom att göra fyllningen transparent kan objekt i bakomliggande kartskikt synas samtidigt. Man ska dock vara medveten om risken att två överlappande ytobjekt med transparent färgfyllning kan ge upphov till nya färger som gör kartan svårtydd. Se även 7.5 och På grund av risken med färgfyllda ytobjekt är det bra om skraffering eller rastrering med enkla symboler (punkter, ringar, plustecken, etc.) finns som alternativ. Andra symboler bör undvikas men kan vara motiverade om symbolen har en begriplig koppling till objekttypen. (239) För att skraffering och rastrering ska fungera bra bör man tänka på att alltför täta och/eller tjocka linjer respektive symboler ger dålig genomskinlighet och att alltför glesa ger problem vid små ytobjekt. Särskilda problem kan uppstå vid zoomning, se 8.5. För en viss objekttyp bör det finnas stilmallar som ger alternativa kartskikt med skraffering i flera riktningar och/eller med olika täthet. (242) I praktiken innebär detta att den som kombinerar kartskikt har möjlighet att välja olika skraffering för de olika typer av ytobjektobjekt som är relevanta för en tillämpning, även när kartskikten kommer från olika tjänster. De fyra vanligaste riktningarna benämns ofta vertikal, bakåt-diagonal (eller backslash), horisontell respektive framåtdiagonal (eller slash). Figur 7 ger exempel på god läsbarhet trots att ytobjekten överlappar. 10

13 SS TK 570 TK 570 N0059 Figur 7 - Exempel på överlappande men ändå urskiljbara ytobjekt. Fyllning med rutmönstring har delvis samma goda egenskaper som skraffering men minskar möjligheterna att använda olika typer av skraffering på ytan. I figur 8 går det inte att avgöra om det är en eller två rastreringar. Genom att alltid undvika rutmönstring kommer ett rutmönster alltid att betyda att flera skrafferingar ligger på varandra. (270) Figur 8 - Exempel på olämplig rutmönstring som kan misstolkas. Lämpliga linjetätheter är sådana som inte är för täta men som också gör att två parallella skrafferingar sammanfaller så sällan som möjligt. (269) Figurerna 9 och 10 visar linjetätheter som har visat sig fungera bra. Avstånd och tjocklek på linjerna uttrycks i antal horisontella pixlar. Notera dock att man kan behöva låta linjetäthet och linjetjocklek variera med zoomnivån, se / 1 35 / 2 47 / 3 59 / 4 Figur 9 - Exempel på vertikal skraffering med olika täthet / linjetjocklek. 11

14 TK 570 N00 29 / 1 41 / 2 53 / 3 67 / 4 Figur 10 - Exempel på diagonal skraffering med olika täthet / linjetjocklek. Skrafferingsalternativ bör finnas för både ljus och mörk bakgrund. (245) Om det finns både mörk och ljus skraffering så ökar möjligheterna för att skrafferingen ska synas mot olika bakgrunder. 7.5 Tändning och släckning av ytobjekt Utmärkande för många webbkartor är möjligheten för den som tittar på kartan att kunna tända och släcka ett enskilt kartskikt. Den möjligheten kan utnyttjas för att temporärt kunna se utbredningen av ett ytobjekt. Ett kartskikt för ytobjekt bör finnas som halvtransparent färgfyllning med syfte att kunna tända och släcka för att enkelt se utbredning. (255) I figur 11 syns endast en grön konturlinje för ytobjektet. Det ger bra läsbarhet för annat i kartan men i vissa zoomnivåer är det är i princip omöjligt att veta vilket område som avses. Genom att kunna tända ett kartskikt där ytobjektet är markerat med yttäckande färg, se figur 12, kan man avgöra utbredningen. Figur 11 - Området markeras endast av en grön konturlinje. 12

15 SS TK 570 TK 570 N Ta hänsyn till zoomning 8.1 Zoomning Figur 12 - Området markeras temporärt genom att tända ett grått kartskikt. Webbkarttjänster bör erbjuda kartskikt som förändras på ett ändamålsenligt och samstämmigt sätt vid zoomning (273) Utmärkande för webbkartor är att man kan zooma in (för att förstora ett mindre geografiskt område) och zooma ut (för att se ett större geografiskt område). Det är tekniskt möjligt att, beroende på zoomnivå, förändra vad som ska visas och hur det ska visas. Den möjligheten utnyttjas dock långt ifrån alltid. Det är den som producerar kartskikten som bestämmer över hur de ska uppföra sig vid zoomning och som beskriver de kartskikt som erbjuds. Ett vanligt problem är att kartskikt används vid olämpliga zoomnivåer. När kartskikt kombineras från olika tjänster ökar risken att uppförandet hos webbkartan inte upplevs som samstämmigt. Fasta zoomnivåer för förändring av såväl vad som syns och hur det visas skulle öka denna samstämmighet. 8.2 Skala och zoomnivå Vad skala betyder för papperskartor är tämligen självklart. För webbkartor kommer skalan att bero på den fysiska storleken på den skärm som används. WMS-standardens skalbegrepp utgår från en pixelstorlek på 0,28 mm x 0,28 mm. (262) Ett mer entydigt sätt är att för webbkartor ange det avstånd som en pixelbredd i en bild motsvarar på marken. Vanligt är också att skala för en webbkarta snarare syftar att de detaljer som visas är de som syns på en papperskarta i den skalan. Även begreppen storskalig och småskalig kan missförstås. Begreppen inzoomad och utzoomad används därför i denna rapport. 8.3 Zoomning av punktobjekt Symboler bör anpassas så att de är läsbara i alla zoomnivåer där de ska kunna särskiljas från andra symboler. (215) Det som är en symbol i ett viss zoomnivå kan vid utzoomning övergå till att vara exempelvis punkter men kan då inte säkert skiljas från andra punkter. 13

16 TK 570 N00 Vektorformat bör användas för symboler. (217) Vektorformat medger att skalning kan göras utan att symboler ser pixliga ut. Man behöver heller inte ha symbolen i olika storleksutförande för att klara skalning. I det fallet måste man också ta fram regler som styr när de olika storlekarna ska väljas. Ett exempel på vektorformat är SVG, Scalable Vector Graphics. 8.4 Zoomning av linjeobjekt Linjeobjekt som består av korta delar bör inte vara mönstrade. ( ) Figur 13 visar två exempel på hur linjeobjekt som byggs upp av korta, sammanhängande, mönstrade linjeobjekt som resultat ger en inte önskvärd oregelbunden mönstring genom att den regelbundna mönstringen bryts i skarvarna. Problemet blir ännu tydligare vid utzoomning. Figur 13 - Två exempel på olämplig linjemönstring Mönstrade linjer som ser bra ut vid en zoomnivå kan bli svårlästa vid utzoomning om inte mönstringen anpassas eller tas bort. Figur 14 visar en linje av flera korta sammanhängande linjeobjekt. Samma stilmall kan ge olika resultat vid olika zoomnivå. Den symbolisering som ger en fungerande mönstring (1) får här ett ökande utritningsproblem vid utzoomning (bild 2 till 4). (1) (2) (3) 14

17 SS TK 570 TK 570 N0059 (4) 8.5 Zoomning av ytobjekt Figur 14 - Exempel på olämplig linjemönstring vid utzoomning Ytmönstringens täthet och tjocklek bör anpassas till zoomnivån. ( ) Alltför gles mönstring ger problem för små ytobjekt och alltför tät ger problem med genomskinligheten. Därför är det bra att anpassa mönstringen (och eventuell konturlinje) till zoomnivån. Figurerna 15 och 16 visar exempel där ingen anpassning har gjorts. Figur 15 - Ytobjekt med alltför glest mönster. Figur 16 - Ytobjekt med alltför tätt mönster. Anpassning till zoomnivån innebär att ha tätare mönstring vid utzoomning utan att det får negativa effekter vid inzoomning och glesare mönstring vid inzoomning utan att få negativa effekter vid utzoomning. I figurerna 17 och 18 har konturlinje och mönstertäthet anpassats så att utzoomning ger tunnare konturlinje och tätare mönstring och så att inzoomning ger tjockare konturlinje och glesare mönstring. Konturlinjen blir därigenom alltid läsbar och mönstringen ser mer lika ut oavsett ytornas storlek. Figur 17 - Utzoomat ytobjekt med skalanpassad mönstertäthet och konturlinje 15

18 TK 570 N00 Figur 18 - Inzoomat ytobjekt med skalanpassad mönstertäthet och konturlinje En tät skraffering kan bli ogenomskinlig vid utzoomning om tätheten men inte tjockleken ändras med zoomnivån. Å andra sidan kan linjerna försvinna helt om tjockleken skulle ändras med zoomnivån. Mellan figurerna 19 och 20 ändras skalan 10 gånger och det gäller även skrafferingens täthet. Dock ändras skrafferingslinjernas och konturlinjernas tjocklek endast tre gånger. Figur 19 - Utzoomat läge (bilden är kraftigt beskuren i höjdled) 8.6 Samstämmig zoomning WMS-standarden ( ) säger följande: Figur 20 - Inzoomat ca 10 gånger (bilden är beskuren i höjdled) Because it is possible to integrate the output of multiple servers into a single displayed result, it is important that different servers have consistent behaviour with respect to processing scales, so that all of the independent servers will select or deselect layers at the same scales. To ensure consistent behaviour, scales relative to coordinate spaces must be handled consistently between map servers. Det som är önskvärt är alltså att vad som visas och hur det visas inte förändras annat än vid vissa fördefinierade zoomnivåer, samma för alla inblandade karttjänster. Då kommer webbkartan att uppföra sig mer samstämmigt och förutsägbart. (260, 261) För närvarande har inga sådana zoomnivåer definierats. (115) 8.7 Lämpliga zoomnivåer Det bör vara tydligt för vilka zoomnivåer som ett kartskikt lämpar sig. (272) Ett kartskikt kan vara olämpligt vid vissa zoomnivåer: vid utzoomning för att alltför många detaljer kommer att göra webbkartan svårläst 16

19 SS TK 570 TK 570 N0059 vid inzoomning för att underliggande data är alltför grovt generaliserade Det kan vara en fördel att den som kombinerar kartskikt själv kan avgöra när kartskiktet ska visas, men å andra sidan är det en fördel att kunna använda kartskikt utan att bry sig om detta. Den som konstruerar och erbjuder kartskikt bör vara tydlig med vid vilken zoomnivå ett kartskikt inte längre bör användas. Exemplet i Figur 21 visar att samma geodata inte alltid kan användas vid olika zoomnivåer. Den röda cykelbanan kommer från data som är avsedda för en utzoomad skala. I den skalan bör inga byggnader synas eftersom cykelbanan medvetet har flyttats för att inte sammanfalla med vägen. Vid inzoomning ser därför cykelvägen ut att gå igenom byggnaderna. Exemplet i Figur 22 visar hur generaliseringen av en gräns gör att den kommer att kraftigt avvika från den strandlinje som den borde följa. Figur 21 - Exempel på olycklig kombination av geodata som är avsedda för olika skalor. Figur 22 - I den vänstra bilden kommer alla data från grunddata. I de övriga har gränsdata generaliserats. 9 Beskriv möjligheterna Webbkarttjänster bör specificera kartskikt på ett sätt som underlättar arbetet med att välja och kombinera kartskikt. Detta avsnitt behandlar riktlinjer för hur den som tillhandahåller en karttjänst bör dokumentera den. Avsnittet omfattar i första hand dokumentation som den som väljer och kombinerar kartskikt behöver men mycket av den informationen kommer också att göras tillgänglig för slutanvändaren, alltså för den som tittar på och interagerar med webbkartan. 17

20 TK 570 N Tjänstespecifikation En tjänstespecifikation definieras som en beskrivning av en tjänst med syfte att göra det möjlig att konsumera tjänsten och nyttja dess förmågor samt ställa krav på dess kvalitet och prestationer. Exempel på hur en tjänstespecifikation kan utformas finns i avsnitt 14. Gränssnittet är en viktig del av tjänstespecifikationen. För webbkarttjänster beskrivs det i WMS-standarden. En annan del är vad man kan göra med tjänsten. För webbkarttjänster innebär det bl.a. vilken förmåga tjänsten har att tillhandahålla olika kartskikt, beskrivna till informationsinnehåll och utseende. WMS-anropet GetCapabilities ger ett kortfattat och formaliserat svar om detta. Åtkomst av kartskikt från en WMS-baserad webbkarttjänst görs genom WMS-anropet GetMap. I anropet specificeras namnet på ett eller flera geodataskikt och namnet på den stilmall som ska användas för respektive geodataskikt. För själva kartskiktet finns alltså inget namn. Detaljer om detta beskrivs i avsnitt Anropsparametrar De grundläggande parametrarna i WMS-anropet GetMap är (120) VERSION: Vilka versioner av WMS som tjänsten erbjuder. LAYERS: Namn på de geodataskikt som tjänsten erbjuder presentation av alt. hänvisning till information ovan. STYLE: Namn på de stilmallar som tjänsten erbjuder alt. hänvisning till information ovan. BBOX: Det geografiska område som täcks av tjänsten. Antingen verbalt, t.ex. Stockholms län, eller min-max-koordinater i ett angivet koordinatsystem. I anropet till tjänsten måste en ruta med koordinater anges men som information kan tjänstens innehåll beskrivas verbalt. SRS: De referenssystem som stöds av tjänsten. I anrop till tjänsten anges EPSGs id-kod för valt system. I beskrivningen är ett förtydligande av vilket namn systemet har till stor hjälp. WIDTH: Maximal antal pixlar i en begärd bilds bredd. HEIGTH: Maximal antal pixlar i en begärd bilds höjd. FORMAT: De bildformat som tjänsten erbjuder. 9.3 Kartskiktsspecifikation Tillgängliga kartsikt bör beskrivas som kombinationer av geodataskikt och stilmallar. (119 moddad) För varje geodataskikt bör följande uppgifter anges: (119) Geodataskiktets namn, så som det ska anges i WMS-anropet GetMap. Geodataskiktets titel, så som den kommer att presenteras i en applikation. En kort beskrivning av geodataskiktets innehåll, alltså vilka objekttyper som ingår. För vilka zoomnivåer som geodataskiktet är lämpligt att visa. För vilka zoomnivåer som geodataskiktet är synligt. De stilmallar som erbjuds för geodataskiktet. För varje stilmall bör följande uppgifter finnas: Stilmallens namn, så som det ska anges i WMS-anropet GetMap. Stilmallens titel, så som den kommer att presenteras i en applikation. En kort beskrivning av vad som utmärker stilmallen. Beskrivning av kartskiktets innehåll, t.ex. vilka objekttyper som visas, om detta avviker från geodataskiktets alla objekttyper. Rekommenderade skalor (eller zoomnivåer) för kartskiktet. En exempelbild som illustrerar geodataskiktet med aktuell stilmall. En teckenförklaring som illustrerar hur de olika objekttyperna är symboliserade. Om urvalet och symboliseringen varierar beroende på visningsskala bör detta framgå av teckenförklaringen. 18

21 SS TK 570 TK 570 N Bakgrundskartor I beskrivning av bakgrundskarta bör man redovisa vad som tagits med och vilken generalisering som har gjorts. (203) Ett vanligt sätt att beskriva generalisering är att referera till en känd kartprodukt, t.ex. terrängkartan eller översiktskartan. 9.5 Teckenförklaring Riktlinjer saknas för närvarande. 19

22 TK 570 N00 10 Bilaga: Termer och definitioner samt förkortningar 10.1 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer som följer nedan. applikationsgränssnitt gränssnitt som program använder för att konsumera en tjänst Anm. 1 till termpost: I tekniska sammanhang används ofta termen tjänste-api. [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] attribut representation av en företeelses egenskap attributdata attributen hos ett dataobjekt bakgrundskarta bakgrundsskikt som utgörs av en karta bakgrundsskikt bakgrund i en webbkarta med syfte att ge geografisk orientering Anm. 1 till termpost: En karta eller ett ortofoto kan utgöra ett bakgrundsskikt. bastjänst IT-baserad tjänst med applikationsgränssnitt [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] dataobjekt datarepresentation av företeelse digital karta karta avsedd att presenteras på en bildskärm erbjuda en tjänst utställa löften om en tjänsts förmågor och om den prestation och kvalitet som den som konsumerar tjänsten kan förvänta sig samt villkor för konsumerandet [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] fyllning grafisk markering av yta där ytans innandöme markeras färgfyllning fyllning där ytan har en färg som är täckande eller har viss grad av transparensgeneralisering generalisering åtgärder för att optimera läsbarhet och begriplighet hos en webbkarta Anm. 1 till termpost: Generalisering kan t.ex. innebära urval av geodata och/eller förenkling vid symbolisering. Anm. 2 till termpost: Generaliseringen påverkas vanligen av aktuell skala. 20

23 SS TK 570 TK 570 N0059 geodata data som beskriver företeelser inklusive deras geografiska läge geodataskikt geodatamängd som innehåller geodataobjekt för ett urval objekttyper Anm. 1 till termpost: Urvalet motsvarar vanligen ett geodatatema. Anm. 2 till termpost: I WMS-standarden[4] motsvarar varje "layer" ett geodataskikt. Anm. 3 till termpost: Termerna datalager och geodatalager bör undvikas eftersom lager även syftar på att något är lagrat, t.ex. på en fil eller i en databas. geodatamängd identifierbar samling geodata geodataobjekt dataobjekt som inkluderar företeelsens geografiska läge geodataserver server som tillgängliggör geodata geodatatema identifierbar grupp av idémässigt samhörande objekttyper för geodata grafisk linje grafisk presentation av linje gruppskikt av webbkartservern levererad bild som är resultat av en begäran om en sekvens av kartskikt Anm. 1 till termpost: Ett gruppskikt kan inte i efterhand delas upp i enskilda kartskikt. gränssnitt (inom dataområdet: ) formellt specificerad och beskriven koppling eller kontaktyta mellan system, enheter och människa i olika kombinationer Anm. 1 till termpost:gränssnitt kan t.ex. gälla fysisk hopkoppling, signaler eller funktioner. Om man avser kontaktytan mellan människa och maskin talar man ofta om användargränssnitt. [Källa: TNC: Basord i våra fackspråk, 2011] ikon grafisk symbol på bildskärm som representerar ett dataobjekt IT-baserad tjänst tjänst som konsumeras via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis produceras elektroniskt [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] karta tvådimensionell, förminskad, redigerad avbildning av en del av jordens eller annan planets yta i bestämd skala och projektion kartapplikation program som på en bildskärm visar digitala kartor vilkas innehåll och omfattning kan styras av programmets användare 21

24 TK 570 N00 Anm. 1 till termpost: Styrning kan, men behöver inte, innebära tändning och släckning av kartskikt, zoomning och panorering. kartografi läran om framställning av kartor kartserver server som producerar kartskikt och bakgrundsskikt och där begäran och leverans av dessa sker via Internet Anm. 1 till termpost: En web map server är en kartserver som följer WMS-standarden. kartskikt presentation av geodata som tillhör ett urval av objekttyper Anm. 1 till termpost: WMS-anropet GetMap kan användas för att beställa kartskikt från en kartserver. För varje kartskikt anges i anropet det geodataskikt som innehåller urvalet av objekttyper samt den stilmall som ska användas för presentationen av dessa. Flera kartskikt kan beställas i ett anrop. Då används parametern LAYERS för att ange de geodataskikt som ska användas och parametern STYLES för att ange motsvarande stilmallar som ska tillämpas. När kartservern returnerar kartskikten är de placerade i en enda bild. konsumera en tjänst nyttja en tjänst få en tjänst att produceras och tillgodogöra sig det den presterar [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] konturlinje, kantlinje grafisk linje längs en ytas kontur konturlinjering grafisk markering av yta där ytans konturer markeras med en konturlinje linje endimensionellt geometriskt objekt Anm. 1 till termpost: Jämför grafisk linje. linjemönstring regelbundet upprepande av grafiskt element längs en linjes sträckning linjeobjekt geodataobjekt där det geografiska läget beskrivs av geometrin hos en eller flera linjer linjesymbolisering symbolisering av ett linjeobjekt objekttyp abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper opacitet grad av ogenomskinlighet producera en tjänst se till att en tjänsts utlovade prestationer och kvalitet uppstår [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] 22

25 SS TK 570 TK 570 N0059 punktobjekt geodataobjekt där det geografiska läget beskrivs av geometrin hos en punkt punktsymbolisering symbolisering av ett punktobjekt rastrering ytmönstring med punktmönster eller linjemönster referensskikt kartskikt som visas i syfte att ge geografisk orienteringserver program som tillhandahåller gemensamma servicefunktioner i ett datornät skraffering ytmönstring med parallella grafiska linjer stilmall samling av symboliseringsfunktioner Anm. 1 till termpost: En stilmall omfattar vanligen objekttyperna i ett geodatatema. Anm. 2 till termpost: Maskinläsbara stilmallar kan beskrivas med Symbology encoding. Anm. 3 till termpost: I WMS-anropet GetMap används parametern STYLES för att ange de stilmallar som ska användas för de genererade kartskikten. symbolisering åtgärd för att grafisk presentera ett geodataobjekt Anm. 1 till termpost: Symbolisering inbegriper såväl utseende som orientering och placering. symboliseringsfunktion funktion som åstadkommer symbolisering av geodataobjekt av en viss objekttyp Anm. 1 till termpost: Tidigare svensk term: visualiseringsfunktion en feature portrayal function symbolmönstring ytmönstring med ett grafiskt element som är en symbol tematiskt skikt kartskikt som presenterar geodataobjekt för ett geodatatema textsymbolisering symbolisering av text tillhandahålla en tjänst erbjuda en tjänst och ta ansvar för att den produceras [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] tjänst paketerad service eller lösning som erbjuds för att tillgodose ett behov Anm. 1 till termpost: Paketerad betyder att en tjänst kan erbjudas i samma form till flera mottagare (och ofta även prissättas). Leverans och konsumtion av en tjänst sker i regel samtidigt. En tjänst kan bestå av flera andra tjänster. 23

26 TK 570 N00 [KÄLLA: E-delegationen: Terminologi för e-förvaltning, 2011] tjänsteleverantör den som tillhandahåller en tjänst [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] tjänstespecifikation beskrivning av en tjänst med syfte att göra det möjlig att konsumera tjänsten och nyttja dess förmågor samt ställa krav på dess kvalitet och prestationer Anm. 1 till termpost: En tjänstespecifikation beskriver, särskilt när det gäller IT-baserade tjänster, bland annat dess gränssnitt. [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] transparens grad av genomskinlighet tvåskiktad linje grafisk linje bestående av en tunnare grafisk linje centralt placerad ovanpå en tjockare grafisk linje täckande färgfyllning färgfyllning utan transparens variabel rastrering ytmönstring med punktmönster där punkternas täthet varierar för att uttrycka en egenskap visningstjänst bastjänst för att visualisera data [KÄLLA: Vad är en tjänst?, Stanli [12] ] web map server kartserver som följer WMS-standarden Anm. 1 till termpost: En web map server levererar kartskikten sammanslagna som en enda digital bild. web map service webbkarttjänst som implementeras av en web map server webbkarta digital karta som helt eller delvis är resultatet av bergäran till och leverans från en eller flera kartservrar webbkartografi kartografi för webbkartor webbkarttjänst bastjänst som kan leverera hela eller delar av webbkartor yta tvådimensionellt geometriskt objekt ytmönstring fyllning med regelbundet upprepande av grafiskt element 24

27 SS TK 570 TK 570 N0059 ytobjekt geodataobjekt där det geografiska läget beskrivs av geometrin hos en eller flera ytor ytsymbolisering symbolisering av ett ytobjekt zooma in minska omfattningen av det geografiska område som visas som en webbkarta av viss storlek zooma ut öka omfattningen av det geografiska område som visas som en webbkarta av viss storlek 10.2 Förkortningar CGI Common Gateway Interface CRS Coordinate reference system GIF Graphics Interchange Format (ett format för digitala bilder) JPEG Joint Photographic Expert Group 1 (ett format för digitala bilder) OGC Open Geospatial Consortium PNG Portable Network Graphics (ett format för digitala bilder) SE Symbology Encoding SLD Styled Layer Descriptor SVG Scalable Vector Graphics WFS Web Feature Service WMS Web Map Service WMTS Web Map Tile Service XML exstensible Markup Language 25

28 TK 570 N00 11 Bilaga: Kartografiska möjligheter och begränsningar i visningstjänster 11.1 Inledning I detta avsnitt beskrivs kortfattat några kartografiska möjligheter och begränsningar som finns i de visningstjänster som används i den systemarkitektur som riktlinjerna utgår från, se ffigur Kartografiska aspekter på en WMS-tjänst För att få en uppfattning om hur användaren kan påverka den kartografiska utformningen av en karta som genererats av en WMS-tjänst görs här en kortfattad beskrivning av standarden ur ett kartografiskt perspektiv. Det finns två obligatoriska typer av anrop i WMS: GetCapabilities och GetMap. Med hjälp av GetCapabilities får klienten metadata om de kartskikt som kan erhållas; bland annat finns information om vilka symboliseringar som finns tillgängliga. Ett GetMap-anrop är en förfrågan om en kartbild. Anropet innehåller parametrar som specificerar (jfr riktlinje 120): version av WMS (VERSION, obligatoriskt) typ av begäran (REQUEST, obligatoriskt) lista över geodataskikt som ska användas för kartskikt i kartbilden (LAYERS, obligatoriskt) lista över stilmallar, alltså specifikation av vilken symbolisering som ska användas (STYLES, obligatoriskt) geodetiskt referenssystem och kartprojektion (CRS, obligatoriskt) utsträckning av kartbilden (BBOX, obligatoriskt) beskrivning av hur kartbilden ska levereras (storlek WIDTH och HEIGHT; filformat FORMAT) Dessa parametrar specificeras som CGI-parametrar i en begäran. Ett fiktivt exempel på ett GetMap-anrop är: buildings,roads,water&styles=normal,normal,normal,normal&crs=epsg:4326&bbox=9.0,45.0,25.0,61.0 &WIDTH=800&HEIGHT=800&FORMAT=image/png Följande är viktigt i WMS-standarden ur ett kartografiskt perspektiv: Geodataskiktens ordningsföljd i GetMap-anropet avgör ritordningen hos kartskikten. Det innebär bland annat att polygoner vanligtvis ska listas före linjer och punkter, annars kommer polygonerna att täcka linjerna och punkterna i kartbilden. Det är en en-till-en-relation mellan geodataskikt (LAYER) och stilmallar (STYLES). Det första geodataskiktet i LAYERS-listan återges med den första stilmallen i STYLES-listan och så vidare. Om man vill använda default-stilmallen kan parametern lämnas tom (STYLES =). Det är dock inte enkelt för användaren att veta vilken stilmall som är satt till default eftersom detta inte ges av listningen av stilmallar i svaret på GetCapabilities-anropet. Därför bör man alltid specificera vilken stilmall som ska användas. Istället för de fördefinierade stilmallarna (som anges i STYLES) tillåter WMS-standarden att användaren specificerar egna stilmallar. Dessa mallar skapas genom att använda symboliseringsspråken Styled Layer Descriptor (SLD) och Symbology Encoding (SE) och kan sedan länkas till ett GetMap-anrop. I nuvarande version av dessa riktlinjer beskrivs dock endast fördefinierade stilmallar. Figur 23 visar ett exempel på hur tre kartskikt bygger upp en kartbild. WMS-tjänsten erbjuder (bland annat) följande kartskikt: 1. stilmallen CenterLine tillämpad på geodataskiktet Roads 2. stilmallen Border tillämpad på geodataskiktet Roads 3. stilmallen BlackRectangle tillämpad på geodataskiktet Buildings Då kan följande GetMap-anrop användas för att skapa webbkartan (map) genom att tre kartskikt läggs samman i en viss ordning. 26

29 SS TK 570 TK 570 N STYLES=Border,CenterLine,BlackRectangle 11.3 Kartografiska aspekter på en WMTS-tjänst Figur 23 - En karta (map i figuren) som byggs upp av tre kartskikt. En WMTS-tjänst har begränsningar ut ett kartografiskt perspektiv. Användaren kan inte välja mellan olika symboliseringar utan är begränsad till den symbolisering som användes vid förgenereringen av kartbilderna (dock är det givetvis möjligt att de som sätter upp tjänsten skapar flera olika tjänster med olika symbolisering). Vidare kan det vara svårt för den som skapar en WMTS-tjänst att få till en bra textsättning i skarvarna mellan de olika bilderna (i praktiken används överlappande bilder för att lösa detta). 12 Bilaga: Bakgrundskartor 12.1 Inledning Bakgrundskartans uppgift är att vara ett orienterande stöd till en karta vars huvudsakliga syfte är att presentera tematisk information. Den ska vara utformad så att den inte stör utan hellre förhöjer visualiseringen av temat. Vad som ska finnas med i en bakgrundskarta beror till stor del av vad kartan som helhet vill visa. Generellt brukar infrastruktur och bebyggelse vara viktiga för att man ska kunna orientera sig geografiskt. Administrativ indelning såsom läns- och kommungränser är ett bra stöd i mindre skalor. Förtydligande karttext ger ett extra stöd för orienteringen. I en generell bakgrundskarta bör det i någon utsträckning vara möjligt att kunna välja vilken information man vill ha med. 27

30 TK 570 N00 Figur Kartografi för bakgrundskartor En bakgrundskarta med nedtonade färger ger ett större utrymme för den tematiska informationen att lyftas fram än vad en färglagd karta gör. En helt gråtonad bakgrund ger mest utrymme för överlagrad färgad information, men å andra sidan gör den det svårare att särskilja objekt med liknande symbolisering. Det är inte alla teman som störs av en färglagd bakgrundskarta. Däremot kan en för detaljerad bakgrund vara störande varför möjligheten att kunna styra innehållet är en fördel. 28

31 SS TK 570 TK 570 N0059 Figur Lyfta fram viktig information i bakgrundskartor I vissa fall kan bakgrundskartan även ha ett annat syfte än enbart en orienterande funktion. Innehållet i kartan kan ha en roll som referens till något som är viktigt för temat. Som exempel kan nämnas väg- och gatunät då transporter av olika slag utgör temat. Ett annat fall kan vara i en krissituation där temat är det olycksdrabbade området och det är viktigt att veta hur man tar sig dit eller undviker att passera just där. Andra exempel på referensobjekt är bebyggelse och höjdinformation. Figur 26 29

32 TK 570 N00 13 Bilaga: Kartografi för tematiska skikt vid sampresentation av kartskikt 13.1 Introduktion I detta avsnitt beskrivs några kartografiska metoder för sampresentation av kartskikt. Syftet är inte att ge en allmän kartografisk beskrivning; för en sådan hänvisas till HMK-kartografi eller läroböcker i kartografi. Beskrivningen nedan kommer att koncentrera sig på några viktiga kartografiska frågeställningar som behandlar kombination av två eller flera visningstjänster. I typfallet används en visningstjänst som innehåller ett bakgrundsskikt och minst en tjänst som innehåller tematisk information (som ska placeras visuellt ovanpå bakgrundsskiktet). I detta avsnitt kommer vi endast att göra en beskrivning av kartografi för de tematiska skikten. Dock är de kartografiska rekommendationerna för de tematiska skikten avhängiga bakrundsskiktet. Följande typer av bakgrundsskikt används: - bakgrundskarta i färg - bakgrundskarta i gråskala - bakgrundsbild. Observera att ett bakgrundsskikt kan indelas i flera kartskikt vilket är lämpligt om man vill lyfta fram vissa teman i en bakgrundskarta (jfr Figur 26). Informationen i de tematiska kartskikten indelas i två grupper: symboliserade geodataobjekt och beskrivande data. För symboliserade geodataobjekt är presentationen bestämd som t.ex. linjebredd och färg. Dessa geodataobjekt indelas i ytobjekt, linjeobjekt och punktobjekt. Beskrivande data är attributdata som hör till geodataobjekten som presenteras i kartan. Exempel på beskrivande data är texter och ikoner Utvärderingskriterier Nedan ges exempel på kartografiska lösningar för de tematiska kartskikten ovanpå ett bakgrundsskikt. Föroch nackdelar med lösningarna diskuteras utifrån ett antal utvärderingskriterier som listas nedan. Observera att kriterierna är formulerade utifrån att varje tematisk kartskikt kan innehålla en eller flera tematiska kategorier. 1) Begriplighet - Hur intuitiv är presentationen? Behövs teckenförklaring eller liknande? - Är det enkelt att särskilja presentation av olika tematiska kategorier? - Det ska vara enkelt att avgöra vad som är innanför respektive utanför en tematisk polygon. 2) Läsbarhet - Mängden information per ytenhet får inte vara så stor på skärmen att det inte går att särskilja information. - Kontrast mellan presentation av tematiska kategorier och bakgrundskartan. Denna kontrast inbegriper både färgskillnader och geometriska metoder. - De tematiska kartskikten ska gå att läsa oberoende vad bakgrundsskiktet visar, dvs. läsbarheten ska vara oberoende av bakgrundsinformationen. - Det ska gå att presentera alla kombinationer av tematiska kategorier. 3) Klarar av ett stort skalomfång - Presentationen av tematiska kategorier ska fungera när man zoomar in/ut i kartan. 4) Informationsförlust - Döljer det tematiska kartskiktet viktig information i bakgrundskartan. - Döljer det tematiska kartskiktet annan viktig tematisk information. 5) Associativa egenskaper - Är det enkelt att se att symboler/områden är av samma typ även om de befinner sig på långt avstånd från varandra. 30

33 SS TK 570 TK 570 N0059 6) Tematiskt djup och tematisk gruppering - Hur många tematiska kategorier kan särskiljas i presentationsmetoden? - Stödjer presentationsmetoden gruppering av tematiska kategorier? 7) Del av färgrymden - Om symboliseringen av de tematiska kartskikten tar en alltför stor del av färgrymden fås litet utrymme av färgrymd till bakgrundskartan Sampresentation av bakgrundsskikt och tematiska skikt med ytgeometri Problemställning Utmaningen med att presentera tematisk information i form av ytgeometrier är främst att visualisera olika objekttyper som områden som kan överlappa varandra och samtidigt kunna utläsa områdenas gränser, vad som är innanför och utanför ett område och vilken objekttyp som avses Prickrastrering Lösningen innebär att varje objekttyp symboliseras med en kombination av ett prickraster med viss färg och täthet och en kantlinje av viss färg och grad. Fördelar: En objekttyp kan ha samma symbolisering vid olika skalor. Det är lätt att avgöra vad som är innanför och utanför området. Nackdelar: Kartan upplevs som rörig och brusig. Exempel: Figur 27 31

34 TK 570 N Transparens Lösningen innebär att varje objekttyp symboliseras med en kombination av en viss färg med viss transparens och en konturlinjelinje av viss färg och grad. Fördelar: En objekttyp kan ha samma symbolisering vid olika skalor. Det är lätt att avgöra vad som är innanför och utanför området. Informationen i bakgrundskartan framträder tydligt. Nackdelar: Nya färger skapas när områden överlappar varandra. Det är svårt att utläsa vilken objekttyp som avses. Exempel: Tvåskiktslinje som konturlinje Figur 28 Detta innebär att varje objekttyp symboliseras med ett område med en konturlinje som utgörs av en tvåskiktslinje där en viss färg markerar utsidan och en viss färg markerar insidan av området. Fördelar: Kartan blir renare och mindre brusig. Informationen i bakgrundskartan framträder tydligt. Nackdelar: Symboliseringen blir skalberoende. Det är svårt att avgöra vad som är innanför och utanför området. 32

SIS TK570 Webbkartografi evenemang

SIS TK570 Webbkartografi evenemang SIS TK570 Webbkartografi evenemang Xx.Yy@zzz.se Organisation Bakgrund Utvecklingen går mot ett tjänstebaserat utbyte av geodata Geodata (kartor) konsumeras direkt från olika tjänste-leverantörer Ett tjänstebaserat

Läs mer

Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster. [English title level 1 English title level 2 Part n: Part title]

Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster. [English title level 1 English title level 2 Part n: Part title] SS TK 570 TK 570 N0062 Rapport TK 570 N0062 Utkast utgåva 0.8 2015-06-24 15:03 Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster [English title level 1 English title level

Läs mer

Rapport TK 570 N0054. Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster

Rapport TK 570 N0054. Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster SS TK 570 TK 570 N0054 Rapport TK 570 N0054 Utgåva 0.6 2014-10-13 11:27 Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster [English title level 1 English title level 2

Läs mer

Geografisk information Webbkartografi Webbkarttjänster med av producenten definierade kartskikt

Geografisk information Webbkartografi Webbkarttjänster med av producenten definierade kartskikt SS TK 570 TK 570 N0071 Rapport TK 570 N0071 Utgåva 0.9 2015-12-18 14:28 Geografisk information Webbkartografi Webbkarttjänster med av producenten definierade kartskikt [English title level 1 English title

Läs mer

Rapport TK 570 N0047. Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster

Rapport TK 570 N0047. Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster Rapport TK 570 N0047 Utgåva 0.5 2014-02-05 Geografisk information Webbkartografi Riktlinjer för utformning av webbkarttjänster [English title level 1 English title level 2 Part n: Part title] SS xxxx:åååå

Läs mer

Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster

Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster PM 1(13) Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se

Läs mer

Webbkartografi för SGUs kartvisare. november 2014

Webbkartografi för SGUs kartvisare. november 2014 Webbkartografi för SGUs kartvisare november 2014 Omslagsbild: Utsnitt från SGUs kartvisare Torv. Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se

Läs mer

LUFTKVALITET WMS. Miljöförvaltningen, Johan Sylvén

LUFTKVALITET WMS. Miljöförvaltningen, Johan Sylvén LUFTKVALITET WMS Produktbeskrivning Titel: Version: 001 Luftkvalitet Publicerad: Oktober 2017 Kontakt: Miljöförvaltningen, Björn Wåhlstedt bjorn.wahlstedt@miljo.goteborg.se Miljöförvaltningen, Johan Sylvén

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, cache

Topografisk webbkarta Visning, cache 1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-09-14 1.9 1.1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, cache LANTMÄTERIET 2018-09-14 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, cache

Topografisk webbkarta Visning, cache 1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-06-29 1.7 1.0.3 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, cache LANTMÄTERIET 2018-06-29 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Topografisk webbkarta, raster

Topografisk webbkarta, raster 1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-10-23 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta, raster LANTMÄTERIET 2018-10-23 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Kartografisk visualisering

Kartografisk visualisering Kartografisk visualisering för GIS-användare Kap. 2 & 11 (+ lite som tas upp redan i Kap 1.) (+ separat pdf om linjeförenkling) Vad är en karta? en tvådimensionell, förminskad och redigerad avbildning

Läs mer

TRAFIKBULLER WMS. Miljöförvaltningen, Johan Sylvén

TRAFIKBULLER WMS. Miljöförvaltningen, Johan Sylvén TRAFIKBULLER WMS Produktbeskrivning Titel: Version: 001 Publicerad: Oktober 2017 Kontakt: Miljöförvaltningen, Belma Krslak belma.krslak@miljo.goteborg.se Miljöförvaltningen, Johan Sylvén johan.sylven@miljo.goteborg.se

Läs mer

TJÄNSTEBESKRIVNING Bytespunkter/Transfer nodes

TJÄNSTEBESKRIVNING Bytespunkter/Transfer nodes TJÄNSTEBESKRIVNING Bytespunkter/Transfer nodes Version 1.0 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell

Läs mer

Stompunkt Visning v1.0 - teknisk beskrivning 1.0.0

Stompunkt Visning v1.0 - teknisk beskrivning 1.0.0 Stompunkt Visning v1.0 - teknisk beskrivning 1.0.0 Gränssnittsdefinition Åtkomstpunkt produktion GetCapabilities https://api.lantmateriet.se/stompunkt/wms/v1/token//?request=getcapabilities&version=&service=wms

Läs mer

Kartografisk visualisering

Kartografisk visualisering Kartografisk visualisering Vad är en karta? en tvådimensionell, förminskad och redigerad avbildning av en del av jordytan i en bestämd skala och projektion (enligt Lantmäteriets Handbok Kartografi). 1

Läs mer

Att använda Metria Maps WMS baserad på Geoserver

Att använda Metria Maps WMS baserad på Geoserver 1 (9) Metria WMS-DOKUMENT 1 (9) Åsa Gustafsson 2011-05-30 Dnr Att använda Metria Maps WMS baserad på Geoserver Intro 2 Behörighetsskydd 2 Skicka anrop till WMS-tjänst 3 Testa åtkomst 3 Get Capabilities

Läs mer

ELF Basemap Visning v1.0 - teknisk beskrivning 1.6.7

ELF Basemap Visning v1.0 - teknisk beskrivning 1.6.7 ELF Basemap Visning v1.0 - teknisk beskrivning 1.6.7 Dokumentversion 1.0 Gränssnittsdefinition Åtkomstpunkt produktion http://maps.lantmateriet.se/elf/basemap/wms/v1?request=getcapab ilities&version=1.1.1

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, CC BY

Topografisk webbkarta Visning, CC BY 1(7) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-01-17 1.3 1.0.1 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, CC BY LANTMÄTERIET 2017-01-17 2 (7) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Besök Lantmäteriet

Besök Lantmäteriet Besök Lantmäteriet 20121129 GISassistANS webbkartografi ~ Anders Söderman Dialog, diskussion och vid behov debatt hela tiden Målgruppsanpassade tematiska geodatatjänster status idag Omstart utvecklingsarbete

Läs mer

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, CC BY

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, CC BY 1(5) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2015-07-01 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, CC BY Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning

Topografisk webbkarta Visning 1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2016-09-01 1.3 1.0.2 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning LANTMÄTERIET 2016-09-01 2 (9) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner Webbfönstret När du klickar på kartlänken öppnas Båstadkartan i eget fönster eller egen flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan

Läs mer

Vektorkartor för mobila terminaler

Vektorkartor för mobila terminaler Vektorkartor för mobila terminaler Magnus Janlert 3 juni 2004 Introduktion Externt examensarbete, utfört VT2003 Visualiseringscentrum, c:a tio anställda, en del av Lantmäteriet Handledare: Jerry Eriksson

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och utvärderings vy

Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och utvärderings vy 1(14) Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och 2(14) Geodataportalen Denna skärmbild är det första du möts av när du går in i Geodataportalen: : Skärmbilden är indelad i tre olika paneler: Sökpanel

Läs mer

Manual GISportalen (MapGuide) På Internet

Manual GISportalen (MapGuide) På Internet Manual GISportalen (MapGuide) På Internet Manual Internet 2006 Du måste ha installerat ett program (plugin) Det hittar du här: Spara filen, stäng kartan och installera programmet genom att dubbelklicka

Läs mer

Karta 1:10 000, raster

Karta 1:10 000, raster 1(8) Datum: Dokumentversion: 2017-12-19 1.0 Produktbeskrivning: Karta 1:10 000, raster LANTMÄTERIET 2017-12-19 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning I takt med att landet täcks av laserdata ur Lantmäteriets rikstäckande skanning så kommer dessa data att utgöra en viktig informationskälla för många

Läs mer

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad 1(13) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2015-02-17 1.1 1.1 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning 1(12) Datum: 2014-05-26 Diarienr: Hjälp vid användning av s Avancerade sökning Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se

Läs mer

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner 1(12) Datum: Dokumentversion: 2018-12-07 2.2 Produktbeskrivning: GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner LANTMÄTERIET 2018-12-07 2 (12) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Stöd vid genomförande av GIS-projekt

Stöd vid genomförande av GIS-projekt Stöd vid genomförande av GIS-projekt Presentation vid GeoInfo 2011: Webbkartografi för geodatatjänster internationell utblick. Genombrott AI Area Intervall (AI) Exempel i skala 1:1 600 1:16 000 ICC2011/FOSS4G2011

Läs mer

Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl)

Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl) Webbkartografi Bilaga 1 med bildexempel Behov av en samordnad kartografi för OGC-tjänster (WMS, WFS mfl) 6 1 2 3 5 4 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad

Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad 1(16) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-09-01 1.6 1.1.3 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad LANTMÄTERIET 2017-09-01 2 (15) Innehållsförteckning

Läs mer

Produktbeskrivning: Fastighetsindelning Visning

Produktbeskrivning: Fastighetsindelning Visning 1(23) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2016-01-18 1.3 1.1.1 Produktbeskrivning: Fastighetsindelning Visning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Innehåll...

Läs mer

Inspire aktuell statusrapport

Inspire aktuell statusrapport Inspire aktuell statusrapport Christina Wasström, Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 2010-11-11 1 Inspire - en kort introduktion 2010-11-11 2 Enkel tillgång till information via tjänster på Internet Från

Läs mer

Geodatatjänster från databas till medborgare. Digpro GISS 2010 Peter Axelsson

Geodatatjänster från databas till medborgare. Digpro GISS 2010 Peter Axelsson Geodatatjänster från databas till medborgare Digpro GISS 2010 Peter Axelsson Frågeställning: Vad bör göras för att underlätta utbytet av geografiska data i länet? Exempel från Stockholms stad Vilka krav

Läs mer

InfoVisaren s grundfunktionalitet

InfoVisaren s grundfunktionalitet InfoVisaren s grundfunktionalitet Snabbt komma igång Zooma in (förstora) Klicka på - placera muspekaren på kartan, enkelklicka och kartan förstoras. Zooma ut (visa ett större område) Klicka på - placera

Läs mer

Planer, bestämmelser och rättigheter Visning

Planer, bestämmelser och rättigheter Visning 1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-09-12 2,0 1.1 Produktbeskrivning: Planer, bestämmelser och rättigheter Visning LANTMÄTERIET ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (9) Innehållsförteckning 1

Läs mer

Så använder du de Topografiska kartorna för Disgen

Så använder du de Topografiska kartorna för Disgen Så använder du de Topografiska kartorna för Disgen Innehållsförteckning Om de topografiska kartorna... 2 Kartvolymer och karttyper... 2 Kartpaket och kartor... 2 Sverigekartan... 2 Röda, Blå och Gröna

Läs mer

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0 Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket Version 5.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen av dokumentet

Läs mer

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Webbfönstret När du klickar en kartlänk öppnas kartan i eget fönster eller egen flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan visar startvyn

Läs mer

WMS @ SGU. Jonas Holmberg

WMS @ SGU. Jonas Holmberg WMS @ SGU Jonas Holmberg WMS @ SGU - innehåll Vad är WMS (Wep Map Service)? WMS lager / tjänster och struktur på SGU SGUs WMS i ArcGIS SGUs WMS i Geodata.se SGUs WMS i kartvisare WMS Web Map Service OGC

Läs mer

Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning

Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning [Skriv tet] [Skriv tet] [Skriv tet] Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning Version 2.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 20131108 Första versionen Louise

Läs mer

Metria:s satsning på Open Source-GIS. Seminariet Open Source för GIS 8-9 mars 2010

Metria:s satsning på Open Source-GIS. Seminariet Open Source för GIS 8-9 mars 2010 Metria:s satsning på Open Source-GIS Seminariet Open Source för GIS 8-9 mars 2010 Martin Davidson Chefsarkitekt Metria Martin Davidson, 2010-02-17, Luleå Affärsidé GIS as a Service Metria erbjuder marknaden

Läs mer

Kom igång med RIB Karta 1.1

Kom igång med RIB Karta 1.1 Kom igång med RIB Karta 1.1 Introduktion... 3 Installation... 5 Rita på kartan... 9 Visa olika kartvyer... 11 LUPP och RIB Karta... 13 Spridning Luft och RIB Karta... 15 Dela information... 17 Hitta på

Läs mer

Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter. Version 1.0

Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter. Version 1.0 Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter Version 1.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2018-05-29 Första versionen av dokumentet Jenny RassmusRassmus Jenny,

Läs mer

Tips och tricks 1 Cadcorp SIS 5.2 2003-03-03

Tips och tricks 1 Cadcorp SIS 5.2 2003-03-03 Tips och tricks 1 Cadcorp SIS 5.2 2003-03-03 Skapa en raster pensel från en Windows bakgrund (1) 1. Kontrollera att Paper är uppsatt som koordinatsystem/projektion 2. Öppna en Bitmap fil i ett tom fönsterfil

Läs mer

GIS i molnet. GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB. -En del av AddNode

GIS i molnet. GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB. -En del av AddNode GIS i molnet GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB Agenda Så vad menar vi med molnet?» Jo för oss är molnet egentligen en samling servrar som kan nås över Internet eller över ett

Läs mer

PM 1(10) Med begreppet resurs menas någon typ av företeelse exempelvis data, tjänst, applikation.

PM 1(10) Med begreppet resurs menas någon typ av företeelse exempelvis data, tjänst, applikation. PM 1(10) 2017-05-01 Vägledning metadata 1 Inledning Detta är en översiktlig beskrivning av metadata som ger en introducerande beskrivning av vad det är och hur metadata används i den nationella Infrastrukturen

Läs mer

Begrepp för tjänster på e-förvaltnings- och geodataområdet

Begrepp för tjänster på e-förvaltnings- och geodataområdet [2] RAPPORT 1(19) Anders Skog, 08-555 520 22 anders.skog@sis.se Begrepp för tjänster på e-förvaltnings- och geodataområdet Historik Version Kommentar 2012-10-09 Första workshop 2012-10-18 Andra workshop

Läs mer

Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner

Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner Webbfönster När du klickar på en kartlänk öppnas kartan i ett nytt fönster eller en ny flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan

Läs mer

Användarmanual. Frågor och hjälp med webbapplikationen: Fredrik Beckman. Kartunderlaget: systemförvaltare : Anders Dahlgren Systemägare: Gunilla Öhrn

Användarmanual. Frågor och hjälp med webbapplikationen: Fredrik Beckman. Kartunderlaget: systemförvaltare : Anders Dahlgren Systemägare: Gunilla Öhrn Användarmanual Frågor och hjälp med webbapplikationen: Fredrik Beckman Kartunderlaget: systemförvaltare : Anders Dahlgren Systemägare: Gunilla Öhrn 1 Stockholmshems digitala kartor!! " #!! $ % & ' ( )

Läs mer

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner 2016-12-07 Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Gränssnittet i våra kartor är anpassat till datorer och mobila enheter. Där det är aktuellt beskrivs funktionaliteten i denna manual både till

Läs mer

Verktygsfält. Hantering av webbkarta Grundinstruktion. Sida 1 av 6. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet.

Verktygsfält. Hantering av webbkarta Grundinstruktion. Sida 1 av 6. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet. Flytta i sidled Zooma in Zooma ut Panorera Hela utbredningen Tillbaka Framåt Förstoring av kartdel Kartskikt Förstora/ förminska

Läs mer

Vad är god skärmkartografi? John Smaaland

Vad är god skärmkartografi? John Smaaland Vad är god skärmkartografi? John Smaaland Om kartor och människor They must be well proportioned and not too plain; Color must be applied carefully and discretely; They are more attractive if well dressed

Läs mer

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0 Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg Version 4.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen Jenny Rassmus

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap

Läs mer

2015-06-22. Manual för kartan Fysisk planering

2015-06-22. Manual för kartan Fysisk planering 2015-06-22 Manual för kartan Fysisk planering 1 KOMMUNENS KARTOR PÅ NÄTET... 3 2 STARTA... 3 3 KARTAN... 4 4 LAGER... 5 5 FLYGFOTO... 5 6 VISA OMRÅDE... 5 7 SÖK ADRESS... 6 8 SÖK DETALJPLAN... 7 9 INFORMATION...

Läs mer

Stockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet

Stockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet Stockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet Trafik och parkering Trafikkontoret hanterar en mängd information i sina IT-system som finns åtkomlig som öppen data. Vi kommer här visa

Läs mer

Zooma in (1) Zooma ut (2) Standardutbredning (3)

Zooma in (1) Zooma ut (2) Standardutbredning (3) Välkommen till Hjälpen för Länsstyrelsens nya webbgis Länsstyrelsens webbgis är ett verktyg för att titta på kartor och söka information. För att använda verktyget behövs ingen programinstallation på din

Läs mer

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML Fastighetsbildning Dokumentation Dokumentnamn Sida KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Status Godkänd av Giltig från Version Gällande Mikael Andersson 2017-05-22 1.0 REGISTERKARTE-GML

Läs mer

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad 1(15) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2016-01-01 1.2 1.1.1 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Vägen fram för ArcGIS for Server. Johnny Björk

Vägen fram för ArcGIS for Server. Johnny Björk Vägen fram för ArcGIS for Server Johnny Björk Vart är ArcGIS for Server påväg? Webb GIS Johnny Björk Vart är Webb GIS påväg? Nyckelteman i plattformen Vilka visioner har vi med server Pågående projekt

Läs mer

Leverans-API för nedladdning av geodata v1.0 - teknisk beskrivning

Leverans-API för nedladdning av geodata v1.0 - teknisk beskrivning Leverans-API för nedladdning av geodata v1.0 - teknisk beskrivning Dokumentversion 1.0 Gränssnitt Version 1.0 Schema Åtkomst Åtkomstkontroll http://namespace.lantmateriet.se/distribution/uttag/leverans-1.0.0.json

Läs mer

Bilder. Bilder och bildformat

Bilder. Bilder och bildformat och bildformat Det första du måste göra är att skaffa bilder att lägga in i ett HTMLdokument. Ta en bild med din mobil/ webbkamera eller rita bilden själv.du kan ta gratisbilder från Google, gå in på bilder

Läs mer

Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1.

Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1. Schenker har interna system som handhar information som är av intresse för våra kunder/partners. Idag finns ett flertal av dem tillgängliga via Internet, sk Online-tjänster. Dessa erbjuder inte bara hämtning

Läs mer

JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI

JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI Version: 1.0 Publicerad: 2.9.2015 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Skapande av lokal identifierare

Läs mer

INSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm

INSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm INSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm 2011-02-18 Martin Davidson, Chefsarkitekt Metria Martin Davidson 2011 Disposition Bakgrund INSPIRE, varför, vad och när?

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalen

Hjälp vid användning av Geodataportalen 1(12) Hjälp vid användning av Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriverket 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 support@geodata.se www.lantmateriet.se 2(12) Denna

Läs mer

GSD-Fjällkartan, raster

GSD-Fjällkartan, raster 1(7) D atum: D ok umentversion: 2015-06-11 1.5 Produktbeskrivning: GSD-Fjällkartan, raster LANTMÄTERIET 2015-06-11 2 (7) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk

Läs mer

Analys. Samverkansprocess. tema Markanvändning och Marktäcke

Analys. Samverkansprocess. tema Markanvändning och Marktäcke samverkansprocess Tema Markanvändning/Marktäcke SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Jimmy Svensson i samverkan Sida: 1 (11) Analys Samverkansprocess tema Markanvändning och Marktäcke samverkansprocess

Läs mer

Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt

Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt 1(8) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-02-01 2.0 1.0 Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Geografisk utsnitt... 2 1.2

Läs mer

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2 1 Version 2 2014 Maria Syrén Innehåll Bakgrund Användargränssnitt Grundfunktioner: Zooma, panorera Fastighetssök Identifiera Innehållsförteckning

Läs mer

Ortnamn. Publicerad: Datamängdens omfattning: Av Lantmäteriet fastställda ortnamn, samt blåljusnamn.

Ortnamn. Publicerad: Datamängdens omfattning: Av Lantmäteriet fastställda ortnamn, samt blåljusnamn. 2019-08-12 NATIONELL INFORMATIONSSPECIFIKATION Ortnamn Version av specifikation: 1.0 Denna version: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/lantmateriet---utvecklingsmyndighet-forsamhallsbyggnadsprocessen/nationellaspecifikationer/specifikationer-och-matningsanvisningar/

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

PM Banläggning i OCAD 12 CS

PM Banläggning i OCAD 12 CS PM Banläggning i OCAD 12 CS 2017-02-23 // Jakob Emander 1 Arbeta i Ocad OCAD är det mest spridda programmet för att framställa orienteringskartor och lägga banor och finns i olika versioner. Denna manual

Läs mer

Ibruktagande av Statistikcentralens gränssnittstjänster i QGISprogrammet

Ibruktagande av Statistikcentralens gränssnittstjänster i QGISprogrammet 1 (7) Ibruktagande av Statistikcentralens gränssnittstjänster i QGISprogrammet Vid framställningen av anvisningar har version 2.14.3 av QGIS använts. Bilderna är från den engelska versionen, men i anvisningarna

Läs mer

Använding av Miljödataportalen

Använding av Miljödataportalen 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Olsson, Birgitta Tel: 010-698 1448 birgitta.olsson @naturvardsverket.se PM Senaste version: 2015-11-23 Skapat: 2013-03-18 Ärendenr:

Läs mer

GSD-Terrängkartan, raster

GSD-Terrängkartan, raster 1(6) D atum: D ok umentversion: 2015-10-01 1.2 Produktbeskrivning: GSD-Terrängkartan, raster LANTMÄTERIET 2015-10-01 2 (6) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Innehåll DPMAP BILDEXPORT

Innehåll DPMAP BILDEXPORT SID 1 (10) 2013-04-17 Ingela Nilsson DPMAP BILDEXPORT Innehåll 1 dpmap - Bildexport... 2 1.1 Exportera bilder från dpmap... 2 1.1.1 Allmänt... 2 1.1.2 Förenklad bildexport - spara till urklipp... 3 1.1.3

Läs mer

Att skapa en bakgrundsbild och använda den i HIPP

Att skapa en bakgrundsbild och använda den i HIPP Att skapa en bakgrundsbild och använda den i HIPP Bakgrundsbilder i HIPP kan användas till olika saker, t ex som ett rutnät för en tabell eller en grundkarta. Här visas hur man gör en grundkarta som en

Läs mer

Tjänsten innehåller tre lager (se beskrivning på sidan 4). Förklaring av attributdata finns i separat dokument.

Tjänsten innehåller tre lager (se beskrivning på sidan 4). Förklaring av attributdata finns i separat dokument. 1 WFS-tjänst för Bebyggelseregistret Tjänsten innehåller tre lager (se beskrivning på sidan 4). Förklaring av attributdata finns i separat dokument. Tjänsten uppdateras varje helg. All textinformation

Läs mer

Trimble Communication Network Release notes Page 1

Trimble Communication Network Release notes Page 1 Trimble Communication Network Release notes 18.1.1.0 www.trimble.com Page 1 Information 3 Begränsningar och kända fel 4 Installation och uppgradering 5 Version 18.1.1.0 6 Servicerelease 18.1.0.2 7 Servicerelease

Läs mer

UngO teket. Banläggning i OCAD. ungoteket.se

UngO teket. Banläggning i OCAD. ungoteket.se Ung teket Banläggning i CAD Ung teket Övning 1 - banläggning i CAD Nu är det dags att testa på CAD för banläggning. I CAD kan du som banläggare göra allt ifrån träningar och övningar till att sköta banläggning

Läs mer

e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av kyrk o g å r d skar tor

e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av kyrk o g å r d skar tor e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av k y r ko g å r d s k a r to r Aveny Karta a v e n y k a r t a Aveny Karta Med Aveny Karta erbjuds ett toppmodernt hjälpmedel för elektronisk

Läs mer

Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt

Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt 1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-06-29 2.0.1 1.1 Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Geografisk utsnitt... 2 1.2

Läs mer

Introduktion till GEOSECMA Lantmäteri

Introduktion till GEOSECMA Lantmäteri Introduktion till GEOSECMA Lantmäteri Innehåll Syfte: Grundläggande förståelse för hur GEOSECMA-Lantmäteri är uppbyggt och används. Data- och Layoutvyn Innehållsförteckningen och dess ikoner Menyer och

Läs mer

Kartan i BaTMan batman.trafikverket.local (internt TRV) batman.trafikverket.se (externt)

Kartan i BaTMan batman.trafikverket.local (internt TRV) batman.trafikverket.se (externt) 2015-12-10 BaTMan Kartan i BaTMan batman.trafikverket.local (internt TRV) batman.trafikverket.se (externt) Kartan i BaTMan Innehållsförteckning BaTMan-kartan 1 - Förberedelser Mina inställningar... 3 1,1

Läs mer

Förändringar i Topografiska webbkartan

Förändringar i Topografiska webbkartan 2014-11-19 Geografisk information Förändringar i Topografiska webbkartan Releasedatum 17 februari 2015 och förändringarna gäller visningstjänsterna Topografisk webbkarta Visning Topografisk webbkarta Visning

Läs mer

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner 2018-06-07 Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Gränssnittet i våra kartor är anpassat till datorer och mobila enheter. Där det är aktuellt beskrivs funktionaliteten i denna manual både till

Läs mer

Bemästra verktyget TriBall

Bemästra verktyget TriBall Bemästra verktyget TriBall I IRONCAD finns ett patenterat verktyg för 3D-positionering av objekt, kallat TriBall. Hyllad av en del som "Det mest användbara verktyget i CAD-historien" TriBall är otroligt

Läs mer

Handledning NVDB på webb för externa användare

Handledning NVDB på webb för externa användare HANDLEDNING 1 (17) Skapat av (Förnamn Efternamn, org) DokumentID Ekberg Örjan, UHväda Fastställt av Dokumentdatum Version 2018-11-23 1.6 Dokumenttitel Handledning NVDB på webb för externa användare Handledning

Läs mer

Trimble Communication Network Release notes Page 1

Trimble Communication Network Release notes Page 1 Trimble Communication Network Release notes 18.1.2.0 www.trimble.com Page 1 Information 3 Systemkrav 4 Begränsningar och kända fel 5 Installation och uppgradering 6 Version 18.1.2.0 7 Servicerelease 18.1.1.1

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad

Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad 1(16) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2019-04-02 1.8 1.1.4 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad LANTMÄTERIET 2019-04-02 2 (16) Innehållsförteckning

Läs mer

Nedan visas en översikt av verktygen där de olika funktionerna är numrerade. En beskrivning av funktionerna följer.

Nedan visas en översikt av verktygen där de olika funktionerna är numrerade. En beskrivning av funktionerna följer. Välkommen till hjälpen för vårt nya webbgis Vattenkartan m.fl webbgis som finns tillgängliga i VISS är verktyg för att titta på kartor, söka information och skriva ut en kartbild. Webbgisen är byggda med

Läs mer

Geodataportalen - Metadata -Webbformulär för redigering av metadata

Geodataportalen - Metadata -Webbformulär för redigering av metadata PM 1(17) Geodataportalen - Metadata -Webbformulär för redigering av metadata PM 2(17) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning... 2 2 Inledning... 3 3 Webbformulär för metadata... 3 3.1 Översikt...

Läs mer

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK Anders Grönlund Lantmäteriet Introduktion HMK C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll

Läs mer